Tidningen omtanke, nr 7, 2024 by Svenska Media

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

TEMA: HVB/FAMILJEHEM

Familjehemsdagen

Socialstyrelsen och Ljusdal på programmet

De startar B3 Care

Nya utmaningar väntar för Neno Jovanovic

Vitisa fyller tio år

”Det finns fortfarande många fördomar om familjehem”

”Barn

med NPF har ofta svårt med mat”

Sara Ask är barndietist och aktuell med NPF-kokboken

Fem i topp bland boenden

Stiftelsen Smålandsgårdar

toppar höstens Kvalitetsindex

Vägen ut från Wolfpack

Peter Svensson: ”Drivkraften var pengar och bekräftelse”

Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.

Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende

Boenden i hela Sverige, med självhushåll

Säkerhetstransporter av erfarna experter

Nyetablering

Barnrättsfokus Hjälp ut i skola och förskola

Hjälp att lära sig leva skyddad

Tel. 070-309 94 03 • info@omsorgskyddsakerhet.se Läs mer på omsorgskyddsakerhet.se

Kartläggning och

intensivt stöd med kvalificerad KP

Möjlighet till betald arbetspraktik

Förstärkt familjehem

VÅR NYA TJÄNST ERBJUDER OMFATTANDE STÖD

KRIM-program för att bryta destruktiva tankemönster

Fokus på meningsfull fritid

Stöd kring studier

Tillgänglig samordnare 24/7

Terapeutiska samtal med KBT-inslag varje vecka

Familjebehandling med flerspråkig kompetens

FOTO:

”...var fjärde vårdnadshavare tackar nej till föreslagen insats”

Gästkrönikörer i det här numret av Omtanke är Huong Nguyen, socionom, och Maria Lundberg, socionom.

Läs krönikan på sidan 56

Omslag Foto Eva Lindblad

Nr 7, oktober 2024 • Årg 18

10| Intervjun

Peter Svensson om vägen ut från Brödraskapet Wolfpack till avhopparverksamhet.

16| Debatt

Vision vill stoppa personalflykten från socialtjänsten.

19| Tema: HVB, familjehem

20| Vitisa

Vitisa söker ”extraordinära” familjehem, gärna med stor hästgård.

26| Min insats

Socialstyrelsen och Ljusdals kommun kommer att berätta om nya kampanjen ”Min insats” och vad det innebär att vara familjehem på Familjehemsdagen.

30| B3 Care

Korpberget och Val-Bo Behandlingshem startar gemensamt bolag för konsulentstödda familjehem.

36| Bilder från Falun

38| Kvalitetsindex

SSIL – För vård och omsorg har listat fem i topp boenden i Kvalitetsindex.

44| NPF och mat

NPF-kokboken tar upp det här med ätande för barn med adhd och autism.

Peter Svensson är verksamhetsansvarig på Initium stöd & skyddat boende.

50| Yoga som behandling

Kan yoga hjälpa barn och unga med adhd?

52| Forskning

Hur kan skolhundar stärka tryggheten för elever på gymnasiet?

53| Nya prylar

60| Stora LSS-dagen

Lisa Ajax och Beppe Singer underhöll.

62| Bilder från Stockholm

Trygga boenden för personer med psykisk ohälsa

Nytida tar emot personer med samsjuklighet, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik, varje enhet har sin unika profil. Vi arbetar evidensbaserat, alltid med fokus på den boende. Med erfarenhet och kunskap erbjuder vi

• individanpassning utifrån den boendes behov

• psykiatriker och sjuksköterska i våra verksamheter

• flexibilitet och möjlighet att hitta nya lösningar om det behövs.

Kontakta oss så berättar vi mer: placeringsforfragan@nytida.se eller 020-66 20 20

Det värsta kan hända

Ljusdal har skakats av en fruktansvärd händelse som är varje förälders mardröm. Den 2 oktober kom det till allmänhetens kännedom att en man som arbetat på flera förskolor i Ljusdal har förgripit sig sexuellt på inte mindre än nio barn enligt en förundersökning.

Övergreppen ska ha skett på förskolorna och filmats av mannen. Materialet där flickorna kunde identifierats påträffades hos mannen vid en husrannsakan. Kort därefter hittades mannen avliden.

Inga anmälningar eller brott fanns registrerade sedan tidigare. Tvärt om upplevde både arbetskamrater och andra som kände mannen att han var väldigt omtyckt. Dock har det framkommit att mannen i sina tidiga tonår hade ett olämpligt beteende mot tjejerna i klassen, men det togs inte på allvar.

Nu har det här blivit en riksnyhet. Det får vi nu vända till någonting bra och det är att vi får tillfälle att lyfta frågan om sexuella övergrepp mot barn så att barn vågar berätta och att vi vuxna vågar fråga. För det här får vi inte blunda för. Det kan hända och det händer, oftare än vi förstår.

När ett barn säger något som får oss att fundera är det viktigt att vi går till botten med var barnet har fått detta från. Är det bara en naturlig nyfikenhet på snoppar och snippor eller är det något som har hänt? Är barnet oroligt och har svårt att sova?

Rädda Barnens material Stopp! Min kropp! är en jättebra vägledning för att prata med barn om rätten att bestämma över sin egen kropp. Enligt Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda Barnen, har vi vuxna svårt att prata om kroppens privata delar och vad man får och inte får göra mot andra.

Genom Stopp! Min kropp! lär sig dessutom barnen hur de kan prata med vuxna om kroppen och gränser. Ofta kan man ha blivit hotad att det kommer att hända något hemskt om man berättar. Därför är det viktigt att försäkra barnet att det är okej att berätta även om personen har sagt så.

Det värsta är om det är någon som barnet står nära som har begått övergreppet. Barn behöver skydd av vuxna och om det dessutom är en familjemedlem som egentligen ska vara barnets främsta trygghet som har gjort det fruktansvärda så blir skadan större.

I förra numret berättade socionomen Maria Lundberg hur hon blev sexuellt utnyttjad som barn och har hela sitt liv frågat sig varför ingen ingrep. Det var en kurator i gymnasiet som tillslut ställde frågan om det var någon hemma som inte var snäll mot henne. Då berättade hon allt eftersom hon kände starkt förtroende för henne.

Om du märker att något är fel eller miss tänker att det inte står riktigt rätt till –våga fråga. Kanske har någon förälder fått en misstanke också och kan fylla i luckorna. Kanske ser barnet att någon vuxen bryr sig.

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Tidningen Omtanke ges ut av:

Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.

Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

Layout Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se

Annonskoordinator

Emelie Hansson Tel: 0651-69 90 02 emelie.hansson@svenskamedia.se

Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se

Teknisk information

Tidningen är

TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Format: 210 x 297 mm.

Satsyta: 185 x 270 mm.

Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.

HVB-hemmet

Villberga Lyckebo

Boende i lugn miljö för pojkar 14–18 år som ofta hamnar i konflikt med omgivningen.

Boende i lugn miljö

Vårt nya HVB-hem Villberga Lyckebo, utanför uppländska Tärnsjö, erbjuder boende i lugn miljö för unga pojkar 14-18 år med ett utåtagerande beteende som ofta leder till konflikter med omgivningen.

Våra boende har svårt att anpassa sig till ordning och regler, att klara skolgång eller annan sysselsättning och att upprätthålla en strukturerad och meningsfull vardag.

Villbergagruppen tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron.

Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende och elever förutsättningar till ett meningsfullt liv.

För information och placeringsförfrågningar, kontakta:

Katrin Idås på mobil 073-622 95 20.

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

för ett bättre liv

Vi vill möjliggöra bästa livskvalitet för varje individ oavsett förutsättningar genom att skapa Nordens mest personnära och innovativa vård och omsorg med specialistkompetens inom våra olika verksamhetsområden:

DBT-hem, LSS, Familjevård, Vård och behandling, Boende och skola, Personlig Assistans.

www.friab.se

Peter Svensson är idag verksamhetsansvarig

Initium stöd & skyddat boende.

Drivkraften var pengar och bekräftelse

Vägen ut från Brödraskapet Wolfpack till avhopparverksamhet

Peter Svensson började sin kriminella bana redan som tonåring, först med cykelstölder och inbrott i bilar och sedan narkotikaförsäljning. När han var 20 år värvades han till det då ökända kriminella nätverket Brödraskapet Wolfpack i Göteborg. Hans vardag bestod till slut av droger, våld och upprepade fängelsevistelser. Genom en avhopparverksamhet lyckades han bryta det destruktiva livet och idag jobbar han själv med att hjälpa avhoppare. – Idag kan jag knappt förstå det liv jag levde då, det är ibland som om det aldrig hänt, säger han.

TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO

Peter växte upp med sin mamma i Göteborg. Han berättar att han hade svårt att visa känslor och han grät aldrig framför sin mamma, utan på sitt rum. Av omgivningen hade han fått höra att det bara var flickor som grät. I skolan hade han svårt att koncentrera sig och började ”ställa till det”, som han uttrycker det. När han skulle börja i tredje klass flyttade de ut på landet med kossor, grisar och får som närmaste grannar. En stor omställning för Peter som var van att bo i ett höghusområde. I den nya skolan kallades han till ett möte med rektorn och läraren.

– De berättade att de hade hört att jag varit en stökig elev, men det skulle jag minsann inte vara här. För mig blev det ytterligare en bekräftelse på att jag var stökig så jag fortsatte som jag hade gjort innan. Jag fick också veta att jag hade dyslexi och att det inte fanns något att göra.

Jag halkade efter ännu mer, berättar Peter. Det kriminella livet började med insikten om att han kunde tjäna pengar på att stjäla cyklar och sälja dem vidare. Peter gjorde då det aktiva valet att gå in kriminalitet. När hans mamma träffade en ny man försämrades deras relation.

– Det kändes som att han tog min mamma ifrån mig. Våra fredagar ihop i soffan byttes ut mot att hon satt och drack alkohol med honom. Jag tyckte inte om när mamma drack, för hon kunde inte kontrollera sitt drickande och hennes kille var alkoholiserad. När jag kom hem från skolan letade jag efter vinflaskor och ölburkar som jag visade mamma, förmodligen i hopp om att hon skulle inse att han inte var bra för henne. Men hon hade alltid bortförklaringar och tog hans parti. Det kändes som att mamma svek mig, säger Peter.

Peter Svensson Ålder: 46 år.

Yrke: Verksamhetsansvarig på Initium stöd & skyddat boende.

Bor i: Stockholm.

Han berättar att de starkaste krafterna som drog honom vidare in i den kriminella världen var bekräftelse och känslan av tillhörighet. Han fick äntligen känna att han var duktig på något. Efter cykelstölder och inbrott i bilar började han sälja narkotika, både i skolan och på fritiden. – Det var en naturlig fortsättning för mig, för det fanns större pengar i narkotika. Jag blev beroende av bekräftelsen jag fick. Jag hade ju alltid fått höra att gör jag inte bättre så har jag ingen framtid. Mitt självförtroende som hade varit i botten

i så många år fick sig en rejäl skjuts uppåt. Brotten blev grövre och blev som ett yrke för Peter. Han förklarar att man måste avancera för att komma uppåt i de kriminella kretsarna.

– DET GÅR inte att göra likadana brott, då kommer man ingenstans. Man måste göra grövre brott för att räknas. Och drivkraften var hela tiden pengar och bekräftelse. Han gick ut byggprogrammet på gymnasiet men utan fullständiga betyg. Praktiken fungerade bra, den tyckte Peter om,

men han hade inte varit så mycket på de vanliga lektionerna. När han var 20 år fick han kontakt med det ökända kriminella nätverket Brödraskapet Wolfpack, som höll på att expandera i Göteborg.

– Det stod mycket om dem i tidningarna och det var inga positiva rubriker, men de attraherade mig. Jag hade bestämt mig för att leva det livet och när det gänget ville värva mig fick jag återigen bekräftelse på att jag var bra på något. Det är klart jag blev upprymd och jag tvekade aldrig.

När Peter kom ut ur fängelset 2009 fick han hjälp av Fryshusets avhopparverksamhet och började jobba där.

Peters mål var att avancera snabbt och drog sig inte för att utöva grovt våld för att dra in pengar till Brödraskapet.

– Man måste ju tillföra något till organisationen, som pengar och respekt och att sprida rädsla. Även om jag hade gjort mig ett namn redan så var det som att börja om från början. Efter några månader började jag ifrågasätta det jag gjorde, var det inte bättre än så här? Och samma tankar kom igen efter några månader. Bara jag blev fullvärdig medlem skulle det bli bättre, intalade jag mig själv.

»Idag förstår jag att människor har mått dåligt på grund av mitt beteende«

Han menar att allt som är nytt är svårt till en början. Och ska man leva i den världen där man hotar och misshandlar behöver man lära sig att stänga av sina känslor.

– Man måste lära sig att stänga av. Sen är man ofta i grupp och man har adrenalinpåslag, känslorna och tankarna kommer någon dag senare och det är klart att man mår dåligt och ångrar sig, men man låter det rinna av en. Sen kommer droger in i bilden, för att stänga av ytterligare, förklarar han.

Cannabis, kokain, GHB. Drogerna i den kriminella världen är vardagsmat. Det är lättare att hantera vardagen om man tar droger.

– Jag tog en drog för att vakna, en för att somna, en för att klara dagen, säger Peter. Han vet inte hur många gånger han suttit i häktet och i fängelse, för narkotikabrott, misshandel och brott mot knivlagen. För Peter blev det till slut en trygghet att sitta inlåst.

– Där inne är man skyddad och behöver inte ta något ansvar, man kan stoppa undan alla problem. Det är inte roligt att sitta där i ovisshet, men det blev till slut helt normalt för mig. Och det blev också som en tid för vila.

TANKAR PÅ FÖRÄNDRING började lite smått under samtalen med Maria Engström, som jobbade uppsökande inom kriminalvården i Göteborg.

– Hon kom till mig och vi pratade en timme i veckan. Varenda gång jag var på häktet så dök hon upp. Och där någonstans började jag tänka på att kanske en dag leva ett normalt liv igen. Sen tog det tio år innan jag gjorde det, men hon var helt klart starten.

När han satt på anstalten i Österåker, dömd för bland annat grov misshandel och grovt vapenbrott, gick han en plattsättarutbildning. De som gick utbildningen fick gå ut från cellen en timme tidigare än andra och de hade arbetskläder, något som kändes viktigt för Peter.

– Arbetskläderna gav en form av värde. Jag kände att jag faktiskt kunde något annat än det kriminella. Våra samtalsämnen handlade inte om vem som var värst och vem som gjort de grövsta brotten. Våra samtal handlade om fix, fog och klinker. Och vi slapp ha på oss pyjamas och tofflor hela dagarna, säger han och ler.

En incident gjorde att Peter skickades till isoleringen. Han var arg på sig själv och kände sig misslyckad.

– Jag som kommit in i arbetsrutinerna, nu rycktes allting ifrån mig.

TRON PÅ DET kriminella livet rasade samman för Peter. Han hade haft en dröm om att han skulle vara rik och leva ett gott liv när han var 30. Nu var han 29 år och satt i en isoleringscell.

– Att jag närmade mig 30 var en enorm kris. Jag som hade hittat en plats i livet där jag var duktig på något. Jag kände mig nästan döende, visste inte vad jag skulle göra. Jag grät inte, men mina tårar forsade nerför kinderna. Sen skrev jag ett brev till avdelningschefen om vad jag ville med mitt liv och lämnade det på frukostvagnen.

Peter hade skrivit i brevet att han ville lämna det kriminella livet. Avdelningschefen trodde på honom, om de kunde ha en rak och ärlig kommunikation. Peter förklarade att han inte kunde lämna gänget medan han satt inne, men att han skulle sluta att svara på brev och vykort från dem, som ett första steg. Sen fick han gå tillbaka till utbildningen.

Han säger att rädslan för förändring och ovissheten var det svåraste. Han skrev ner för- och nackdelar, där fördelarna var starkt övervägande. Men rädslan för ovissheten var det största hotet, minns han. – Jag visste ju vad jag hade och kände mig trygg med. Det fanns ju så klart ingen trygghet så, men jag kände mig kunnig och hade ett uppbyggt varumärke.

En kvinna som han träffat för motiverande samtal hade en idé som kom att bli avgörande.

– Hon sa att jag inte behövde lämna mitt kriminella liv, utan ta en paus från det under fem år. Om jag inte efter den tiden hade lyckats så kunde jag återvända till det livet. Den psykologin gjorde att det blev lättare, säger han.

PETER FICK KONTAKT med Fryshuset och avhopparverksamheten Exit för högerextrema. Det var inte hans målgrupp men det enda som fanns just då. Under sina permissioner åkte han och diskuterade med dem. De trodde på Peter och ville hjälpa honom. Fryshuset hjälpte också att skaffa en lägenhet åt honom. När han kom ut ur fängelset 2009 flyttade han till Stockholm. Peter åkte också och träffade presidenten för sitt gäng och förklarade att han ville lämna.

– Det accepterades, även om de inte var nöjda med att förlora en resurs. Sen fanns det ju andra personer i andra organisationer som hotade mig, vilket jag hade tagit med i beräkningen så en tid levde jag med skyddade personuppgifter, berättar han.

Peter var med och byggde upp avhopparverksamheten Passus, med hjälp av medel från den allmänna arvsfonden och jobbade där i tolv år.

Han har gått i terapi vid flera tillfällen genom åren, för att få stöttning och hjälp

med att bearbeta sina år som kriminell. Idag har han en son och två bonusbarn från tidigare förhållanden.

– Att bli pappa var fantastiskt men också läskigt. Jag är tacksam för att jag fick stöttning i mitt föräldraskap. Jobbar man inte med sig själv med vissa bitar så för man arvet vidare, utan att man ens tänker på det. Mitt arv ville jag definitivt inte föra vidare på vår son. Sist jag gick i terapi samtalade vi om anknytningsprocessen, något jag aldrig pratat om tidigare.

Vi pratar om insikter och lärdomar och om vägen tillbaka tillbaka.

– I början, när jag lämnat det kriminella livet visste jag inte ens vem jag var. Jag hade i så många år skapat en identitet kring en kriminell person. Det är nog en livslång process för mig, att lämna ett liv för ett annat och sen hitta den nya identiteten. Jag har också förstått att jag då var den största egoisten. Om man ska överleva i den kriminella världen måste man tänka på sig själv. Det tog lång tid för mig att förstå att jag skadat många i min närhet känslomässigt. Gänget gick alltid före. Min lillebror har sagt att han ofta tänkte att det kanske var sista gången han såg mig. Han levde med en oro som jag då inte, varken förstod eller brydde mig om.

Idag förstår jag att människor har mått dåligt på grund av mitt beteende. Ibland när jag tänker tillbaka så tänker jag: Har det verkligen hänt? Har jag verkligen levt ett sådant liv?

SEDAN 14 ÅR jobbar han med avhopparverksamhet med fokus på att belysa kvinnornas roll i kriminaliteten. Han menar att det görs mer och mer för den bortglömda gruppen, men att det går trögt. Kvinnorna ses oftast som bihang till männen.

– Kvinnorna räknas inte som ”avhoppare”. En kvinna får aldrig ta på sig en väst och vara med i ett gäng, men jag känner till kvinnor som utövat grövre våld än männen. Kvinnorna smälter in på ett annat sätt, de vräker inte ut sig med bilar, klockor och smycken som männen gör. De är svårare att ringa in, förklarar han.

Han menar att polisen inte kan lastas för allt förebyggande arbete, vi som samhälle måste tillsammans ta krafttag för att få bukt på det grova våldet.

– Politiker kan komma med hur många värdelösa lagförslag som helst om strängare straff. Det kommer inte att hjälpa, våldet kommer att eskalera. Vi behöver få en gemensam lägesbild och en gemensam måltid. Och precis alla måste vara med. ●

Peter jobbar med kvinnor inom kriminalitet, en målgrupp som lätt hamnar mellan stolarna.

Hemstadens starkaste sida är att de gör vad de säger. Klienten har tillgång till ett personligt stöd från verksamheten. Jag är supernöjd med uppföljning och rapportering.

Stoppa personalflykten från socialtjänsten

Yngre socialsekreterare och biståndsbedömare flyr socialtjänsten, visar en ny rapport från fackförbundet Vision. Hälften av dem som lämnar är 31–50 år. Det är särskilt oroande när socialtjänsten nu står inför stora förändringar med ny socialtjänstlag och nya krav på att arbeta förebyggande, menar fackförbundet Vision.

– Vi ser hur dålig arbetsmiljö och resursbrist driver bort kvalificerad personal från socialtjänsten. Vi både kan och måste vända utvecklingen så att de goda intentionerna i den nya socialtjänstlagen blir verklighet, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

Årets Socialchefsrapport från Vision visar en oroväckande utveckling. Mellan åren 2020 och 2023 har det blivit betydligt svårare att rekrytera socialsekreterare och biståndsbedömare över hela landet, samtidigt som en hög andel av de yrkesverksamma lämnar sina jobb i förtid. Nästan hälften av dem som lämnar yrket är dessutom mellan 31 och 50 år gamla.

Sett till arbetsmarknaden i stort tillkommer generellt fler medarbetare till enskilda yrken än som lämnar dem, när man tittar på åldersgruppen 31–50 år. Däremot är det en tydligt motsatt trend för socialsekreterare, där i stället fler personer lämnar yrket än tillkommer, enligt rapporten.

»Vi både kan och måste vända utvecklingen så att de goda intentionerna i den nya socialtjänstlagen blir verklighet«

Fram till 2035 finns en risk att det sammanlagt kommer att finnas 900 färre yrkesverksamma socialsekreterare än i dag, och drygt 350 biståndsbedömare. Socialcheferna upplever redan i dag att det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. En fortsatt personalbrist under de närmaste åren skulle kunna äventyra både välfärden och tryggheten i samhället.

DET FINNS DOCK goda möjligheter att vända trenden, skriver Vision. Nyutbildade socialsekreterare kompenserar med god marginal för de personer över 50 år som slutar. Men eftersom de yngre flyr yrket blir resultatet ändå en betydande brist.

– Alla socialsekreterare och biståndsbedömare behövs, och det är särskilt viktigt att vända personalflykten bland yngre medarbetare. Bristen på personal leder till längre väntetider och bristande konti-

nuitet för medborgarna. Till exempel riskerar kvinnor som vill lämna en våldsam relation och barn som behöver skydd att inte få hjälp i tid. För att vända utvecklingen behövs satsningar på arbetsmiljö och resurser, säger Veronica Magnusson.

Vision vill att riksdag och regering:

• Säkerställer en långsiktig finansiering av socialtjänsten.

• Inför sanktionsavgifter för arbetsgivare som inte följer föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö och föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete.

• Slopar idén om att införa angiverilagar.

Vision vill att arbetsgivare och kommunpolitiker:

• Jobbar med friskfaktorer för att främja god arbetsmiljö.

• Säkerställer att chefer har ett rimligt antal medarbetare, stöd från den egna chefen och från HR, administration och IT.

• Utifrån kommuninvånarnas behov utformar socialtjänstens uppdrag och budget.

• Använder kompetensutvecklingsplaner.

Vision har analyserat både nationella och regionala data och samlat in socialchefers erfarenheter för att ge en heltäckande bild av läget. Rapporten bygger även på en bedömning av personalförsörjningen inom socialtjänsten fram till 2035.

Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision. Foto: Johanna Jansson

Skyddat boende - lediga platser

BoCare erbjuder skyddat boende för personer som inte längre kan vistas i sina hem på grund av hot och våld. Vi vänder oss särskilt till individer med skyddsbehov relaterat till våld i nära relationer, hederskontext och kriminalitet. Vårt fokus är att skapa en trygg och säker miljö som hjälper dessa personer att återfå kontrollen över sina liv.

Insatser bedrivs i fristående och fullt utrustade lägenheter som anpassas individuellt utifrån behov.

Vi tar emot alla könsidentiteter samt par, medföljande barn, anhöriga och husdjur.

Vid medföljande barn har varje barn sin egen kontaktperson och en individuell plan.

Vi erbjuder TRAPPAN samtal och barnanpassade aktiviteter.

Vi har lång erfarenhet och kompetens av att arbeta med personer med särskild sårbarhet såsom beroendeproblematik, samsjuklighet, psykiska och fysiska funktionsvariationer.

Evidensbaserade metoder och utredningsmodeller som SARA, PATRIARK, Check-15 och FREDA.

Akutplaceringar

Placeringar utifrån skyddsbehov är ofta av brådskande natur.

Vi har möjlighet att ta emot skyddsärenden när som helst på dygnet och kan även vara behjälpliga med transport.

Ring oss nu: 011-473 91 00

Kontakta oss för placeringsförfrågan

011-473 91 00 | info@bocare.se www.bocare.se

OMSORG I OMTANKE I OMVÅRDNAD

Vi bedriver kvalificerad vård och boende inom psykiatri, missbruksvård och psykosocialt förändringsarbete.

Hos oss erbjuds klienten en komplett vårdkedja, från avgiftning till utsluss, vilket skapar möjlighet till nystart och en ny väg framåt.

Jourhem, familjehem och behandlingsfamiljer i Mellansverige.

Varje barn och ungdom ska få förutsättningar att nå sin bästa möjliga utveckling.

www.stockrosen.com info@stockrosen.com 010-788 22 99

VILL NI GÖRA SKILLNAD I

ETT BARNS LIV?

Behovet av familjehem är stort och vi söker just nu efter fler familjer som vill samarbeta med oss. Det finns ett stort antal barn, ungdomar och vuxna som av olika anledningar behöver placeras i familjehem, vissa för en längre tid och andra för en kortare period.

I uppdraget som familjehem behöver du ha tid att engagera dig i barnet/ungdomen samt känslomässigt utrymme att ge kärlek samt psykisk och fysisk närhet. Barnet/ungdomarna är i behov av kärleksfulla, trygga och stabil hemmiljö med rutiner och gärna en aktiv fritid.

Ni får en egen familjehemskonsulent

Ni får en personlig kontakta hos oss som stöttar och är tillgängliga för er igenom hela ert uppdrag.

Utbildning för våra familjehem

Vi har en egen utbildningsportal där alla våra familjehem kan när de vill gå alla våra utbildningar. www.utbildningforenadefamiljehem.se

010-20 44 810 info@cloca.se www cloca se

Kontakta oss

070 279 80 26 info@forenadefamiljehem.se www.forenadefamiljehem.se

FÖRENADE FAMILJEHEM AV FAMILJEHEM FÖR FAMILJEHEM

Engagemang & nyfikenhet

Vitisa firar tio år i år och har för närvarande cirka 25 konsulentstödda familjehem. Socialstyrelsen och Ljusdals kommun har en gemensam programpunkt på Familjehemsdagen. Korpberget och Val-Bo börjar med familjehem.

TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES

Hanna Lindström och Erica Müller, som driver Vitisa tillsammans sedan tio år, håller just nu på med ett projekt för psykisk hälsa, något som blir allt mer angeläget.

Foto: Privat

”Den psykiska ohälsan har ökat”

Hästar är ett välkommet inslag i Vitisas verksamhet

Erica Müller har alltid varit en hästtjej och jobbat som ridinstruktör. Men så en dag såg hon en lapp på en anslagstavla, där det stod att de sökte behandlingsassistenter till ett SiS-hem i Enköping. Erica fick jobbet och intresset för socialt arbete tog över.

Sedan tio år tillbaka driver hon tillsammans med Hanna Lindström företaget Vitisa, som förmedlar familjehem.

– Det är underbart att få vara en liten del av ett barns eller tonårings väg till förändring, säger hon.

TEXT ANNE HAAVISTO

FOTO PRIVAT OCH ANNE HAAVISTO

Erica har tidigare arbetat på SiS Sundbo, privata HVB-hem och Svenska kyrkan. Parallellt med jobbet studerade hon socialt arbete och kriminologi och genom åren har hon fyllt på sin kunskapsbank i KBT, familjebehandling, handledarutbildning och just nu läser hon Barnkonventionen vid Lunds universitet.

Erica minns jobbet på SiS med värme och tacksamhet.

– Jag hade fantastiska kollegor och lärde mig väldigt mycket. Det var tufft och tungt på många sätt, men mycket givande. I de ”förfärliga” ungdomarna finns det också ett barn som vill ha en kram och en kopp varm choklad. Jag tror att jag har min hästbakgrund att tacka att jag orkat. I mitt yrke är jag konsekvent och inte så ömtålig, säger hon med ett leende.

Vi träffas över en lunch i Vitisas lokaler i Heby. En ”Bullerby” med trähus i olika färger och äppelträd. Erica berättar om när hon och Hanna Lindström träffades för första gången, på ett privat HVB-hem. – Vi klickade direkt och hon var en

toppenkollega. Hon backade inte i jobbiga situationer och jag tyckte om hen-

nes sätt att bemöta ungdomarna. Hanna och jag är båda hästtjejer. Vi är gifta med män som verkligen förstår och stöttar oss som egenföretagare. Vi har båda varit familjehem och har båda två döttrar. Alla är hästtjejer, berättar Erica, vars vuxna barn också arbetar i företaget när det krävs inhoppare.

Hon hade en tid gått med tankar på att öppna något eget, på sitt sätt. Att få jobba med det hon ville och fatta egna beslut. Hon ringde Hanna som svarade: Ja, vi kör. I september 2014 startade de Vitisa (en förkortning av Vi Tillsammans) som i år firar tio år.

– Det var pirrigt att starta. Vi tänkte först inte arbeta med konsulentstöd, mer att bara hitta, utreda och ”ge vidare” till kommunerna. Kanske inte helt genomtänkt, men i samma veva kom den enorma mängd ensamkommande barn. Det gjorde att vi fick lov att byta inriktning och vår uppgift blev nu konsulentstödd verksamhet med ett ben i utbildning i mindre omfattning, berättar Erica.

Erica Müller och Hanna Lindström är båda tokiga i hästar.

Det var en turbulent och annorlunda tid. Vitisa var nystartat och de kastades in i en verklighet som var ny och främmande.

– De tiotal barn och ungdomar som kom som flyktingar har det gått bra för. Tack vare att de varit hos bra familjer. Familjehemmen som stöttat och fixat med allt från migrationsfrågor till körkort och egna boenden. Men det som är finast och mest ovärderligt är att familjerna stått kvar även efter att uppdraget formellt tagit slut. De har till och med tagit emot vid studentutspring och supportat vidare i livet.

EFTERFRÅGAN PÅ FAMILJEHEM är stor och det är en utmaning att matcha barn och ungdomar med familjer. Vitisa har för tillfället cirka 25 familjehem med placerade ungdomar.

– De som gör det här är fantastiska, vilka vardagshjältar! Det är så mycket som ska klaffa. En av föräldrarna ska helst vara hemma från sitt jobb och det är inte alltid så enkelt att få ledigt från sitt ordinarie jobb. De lägger ett otroligt engagemang, där de också riskerar en del trygghet i

»Hundarnas blotta närvaro har en lugnande effekt och ger barnen både glädje och tröst och avleder från jobbiga samtal«

sina liv, som till exempel sin sjukpenninggrundande inkomst, man har tyvärr inte samma sociala trygghet i uppdraget som familjehem. Förutom det så investerar familjerna i mycket känslor och engagemang, säger Erica.

VI PRATAR OM samhällsutvecklingen sedan starten för tio år sedan. Hur mycket som förändrats, framförallt hur mycket oroligare och otryggare det är.

– Det är ju något helt annat idag. Den psykiska ohälsan har ökat i vår målgrupp, likaså ungdomarna med bristande skolgång, de gängrelaterade utmaningarna, utåtagerande och andra normbrytande beteenden. Vi har tappat vuxenmandatet och det finns så klart många orsaker till detta.

Erica menar att de noggrant måste tänka igenom hur de matchar sina placeringar, ur många perspektiv.

– Det måste vara tryggt och säkert för alla så gott det går. Det måste finnas goda förutsättningar att placeringen ska bli lyckad och att risken för sammanbrott är så liten som möjligt.

På Vitisa är det viktigt med regelbundna uppföljningar och kontakt med familjehemmen. Handledning och utbildningar är en självklar del av de dagliga arbetet.

– Utöver enskilda handledningar, grupphandledning och workshops har vi minst en gång i månaden olika utbildningar. Det kan vara kurser i hur man gör NPF-utredningar, utbildningar i juridik, ångest, depression och självskydd, berättar Erica.

Erica med Golden Retrievern Ajax, som har en lugnande effekt på barnen.

Lundäng HVB

Pojkar 12-17 år med psykosocial problematik

Vi erbjuder:

Nanolfsvillan

Nässlan HVB

Flickor 12-17 år med psykosocial problematik

• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.

• NP-utredningar, psykologutredningar

• Evidensbaserat behandlingsarbete

• Familjearbete

Utrednings- och behandlingshem för familjer med barn. Vi tar emot familjer med barn 0-16 år samt blivande föräldrar.

Vi erbjuder:

Boende i egen lägenhet i kollektiv miljö.

Närhet till personal dygnet runt.

Relationsbyggande förhållningssätt.

Hög kompetens och en stabil personalgrupp med lång erfarenhet.

Personal med socionom/högskolekompetens dag-, kväll-, natt och helg.

Egen pedagogisk verksamhet.

Placeringar enligt SoL, LVU och skydd.

Beläget i centrala Finspång.

Som familjehem behöver man idag ha extra kunskap om många saker som sociala medier, kriminalitet, förändringar i lagstiftning ställer höga krav på familjehemmen.

– Att hålla sig uppdaterad som både biologisk förälder och familjehemsförälder är viktigt. På våra utbildningar välkomnar vi även föräldrar och andra vuxna som inte har uppdrag genom vår verksamhet, i syfte att sprida kunskap. Vi vuxna behöver alla hjälpas åt kring våra barn och ungdomar. Att träffas regelbundet gör att vi känner till varandras styrkor och svagheter, och skapar fint samarbete.

PERSONALGRUPPEN PÅ VITISA består av, utöver Erica och Hanna som är socionom, specialpedagogen Annelie Cajander, psykologen Sara Ulf Brandt, socionomen Linnea Lindgren och Emma Lagbrant som arbetar med administration och ekonomi. Förutom personalen har de även ”medarbetare” i form av hundar och hästar. – Vi har i vår verksamhet hästar som barn och ungdomar får använda och rida på sina villkor. Det har varit väldigt lyckat. Vi har regelbunden ridning för fler av våra placerade barn och vi välkomnar husdjur i våra familjehem.

Hundarna är också ett självklart inslag. Här finns golden retrievern Ajax och jack russel-hundarna Stefan och Rut. Hannas hundar chiuhaua-korsningarna Betty och Sune kan man också möta på kontoret liksom Emmas dansk-svenska gårdshund Billy som möter upp i hallen vid besök.

– Hundarnas blotta närvaro har en lug-

nande effekt och ger barnen både glädje och tröst och avleder från jobbiga samtal. Ett barn kan vara helt tröstlöst, men sen skina upp när hen får ta emot en superglad och gosig Ajax. Och för en stund få glömma det svåra, säger Erica.

PÅ VITISAS HEMSIDA står det att de söker ”extra-ordinära familjehem” och jag undrar vad de menar med det.

– Det är familjer som kanske har en gård med djur och gärna hästar. Familjer som har varit familjehem tidigare och/eller har erfarenhet från någon typ av socialt arbete. Ofta när barn behöver placeras går det fort, vilket är ett dilemma ibland. Vi har flera fina och resursstarka familjer som inte varit familjehem tidigare, men de missas ibland eftersom varken vi eller kommunen, vid akuta placeringar, inte hinner utreda dem, förklarar Erica.

Under hösten ska de stå på lantbruksmässan Elmia i Jönköping och hoppas knyta kontakter med framtida familjehem.

– Vi tror att lantbrukare och den kontexten de är i har de ingredienser som behövs hos dagens familjehem. Men vi behöver sprida kunskap om vad det innebär att vara ett familjehem i större utsträckning. Att väcka intresse och nyfikenhet att bidra till att förändra, både för individen och för samhället i stort.

Tillsammans med Always Mind har Vitisa ett projekt under 2023 och 2024. Projektet handlar om psykisk hälsa i olika former med löpande föreläsningar och workshops. Always Mind har också tagit

»De som gör det här är fantastiska, vilka vardagshjältar!«

fram material, i form av en psykisk första hjälpen-tavla med en QR-kod.

– Den här tavlan hänger på alla våra familjehems väggar. Det är lite som en plåstertavla som finns på många företag. Man kan skanna QR-koden och då får man fram kontaktuppgifter till olika hjälporganisationer, polisen, psykiatrin och jourhavande präst. Dit kan den som mår dålig vända sig för att få hjälp. Det är ett tidsbegränsat projekt men vi kommer fortsätta att hålla det levande och Helena Reje, som är grundare till den här tavlan, uppdaterar den med jämna mellanrum. Jag tror att vi med detta har gjort psykisk hälsa mer pratbart i familjerna.

I FRAMTIDEN VILL Erica och Hanna sprida ännu mer kunskap om vad det innebär att vara familjehem. Även om det är många barn som är placerade i familjehem tycker hon att det fortfarande finns mycket okunskap och fördomar. Det är belastande för såväl familjehem som de placerade barnen att dessa fördomar finns. – Vi skulle vilja utveckla något slags utbildningskoncept riktat mot skola, idrottsföreningar och andra organisationer som möter placerade barn i sitt yrke eller som ledare. Alla barn som är placerade har sin historia och är unik. Familjehem som begrepp har ett oförtjänt dåligt rykte. Det är ofta misslyckandena och det negativa som får publicitet. Det här vill vi ändra på och lyfta de här fantastiska människorna som gör så mycket gott för alla utsatta barn och ungdomar, säger Erica. ●

Erica Müller tycker att det behövs spridas mer kunskap om vad det innebär att vara familjehem.

Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ

Söker du LSS-placering?

Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.

Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare:  placeringsradgivare@mogard.se  010-471 67 00

mogard.se

info@allviken.se | www.allviken.se | 072-559 09 39

Förstärkt familjehemsvård med coach

Familjehem för barn och unga upp till 21 år

FaIRO I UPPSALA med omnejd | ÖPPENVÅRD

076-116 68 06 | info@fairo.se | www.fairo.se

Stödboende för personer 16-20 år

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA info@allviken.se | www.allviken.se | 072-399 05 33 www.allians-gruppen.se

ÖPPENVÅRD en del av

Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning

Emelie Brink, familjehemssekreterare på Ljusdals kommun, ser fram emot att delta på Familjehemsdagen.

Det behövs fler familjehem

Socialstyrelsen har ett uppdrag för att stärka familjehemsvården

Den 31 oktober arrangeras Familjehemsdagen i Stockholm. Socialstyrelsen kommer att hålla ett föredrag ihop med Ljusdals kommun för att berätta vad det innebär att vara familjehem och vilket stöd det finns att få. Just nu pågår också en nationell rekryteringskampanj som ska locka fler att vilja bli familjehem.

TEXT OCH FOTO JENNY FORS

”Ett meddelande från Socialstyrelsen – du behövs”. Så inleds Socialstyrelsens nya kampanjfilm för att få fler familjehem. Just nu pågår den stora nationella kampanjen ”Min insats”, som är en del i Socialstyrelsens regeringsuppdrag.

I uppdraget finns tre fokusområden; intressespridning, rekrytering och stöd. Man ska jobba för att öka allmänhetens kunskap om familjehem för att fler ska förstå vad det innebär och hjälpa kommunerna med rekrytering och att ge familjehemmen bra och korrekt information om uppdraget.

PÅ SOCIALSTYRELSENS HEMSIDA finns kampanjmaterial och information i form av filmer anpassade för olika kanaler och skriftligt material som foldrar och affischer. Här förklaras att det finns olika sätt att engagera sig för barn och unga som av olika

anledningar inte kan bo hemma eller behöver stöd.

– Vi behöver fler familjehem. Man behöver inte ha någon speciell erfarenhet eller ha ett helt perfekt liv. Det är helt vanliga familjer vi söker som känner att de vill göra en insats, säger Emelie Brink, familjehemssekreterare på Ljusdals kommun.

När Socialstyrelsen har gjort informationsfilmen har de velat visa att ett familjehem kan se ut på olika sätt. Till exempel samkönade par, ensamstående, utlandsfödda. Barn har väldigt olika behov, till exempel att ha samma nationalitet, att få vara yngst eller äldst i syskonskaran och så vidare.

– Förhoppningsvis kan fler känna igen sig i det nya materialet. Vi hoppas kunna så ett frö och väcka nyfikenhet. Familjehemsdagen är också ett gyllene tillfälle för oss att nå ut. Det är alltid svårt med

rekrytering, säger Anna-Karin Jonasson-Juhlén, som också är familjehemssekreterare på Ljusdals kommun.

VI TRÄFFAS PÅ kommunkontoret där förberedelserna är igång inför Familjehemsdagen samtidigt som den nationella kampanjen också ska rullas igång. Emelie, Anna-Karin och kollegan Emma Brandt tycker att det är bra med ett ökat fokus på familjehemmen.

– Det är många som inte vet vad det innebär att vara familjehem. Viktigast är att man är trygg, stabil och har tid, engagemang och värme som man kan ge ett annat barn, säger Emma Brandt.

Hon tycker att den nya informationsfilmen är så fin. Den visar verkligheten och vardagen med äkta känslor, men också att man får mycket tillbaka. ”Du som är redo för kuddkrig, och vardagsstrid. Du som

Emelie Brink, Emma Brandt och Anna-Karin Jonasson-Juhlén är stolta över att Ljusdals kommun kan erbjuda egen förstärkt familjehemsvård.

»Det är helt vanliga familjer vi söker som känner att de vill göra en insats«

har mod, och tålamod. Du som kan sätta ramar – och ge varma kramar”.

Målet med kampanjen är att öka allmänhetens kunskap om vad ett familjehem är och väcka intresse hos fler familjer. Att man skulle kunna vara den familjen för ett barn. Och att det finns fler sätt att hjälpa.

MAN KAN BLI familjehem och ta emot ett barn för en kortare eller längre tid eller jourhem, då man med kort varsel tar emot ett barn för en kortare period. Kontaktfamilj innebär att man tar emot ett barn i sitt

Kampanjen ”Min insats” innehåller en mängd informationsmaterial.

hem några dagar i månaden som ett extra stöd och kontaktperson heter det när du träffar barnet regelbundet för att umgås och hitta på aktiviteter tillsammans.

»Det är många som inte vet vad det innebär att vara familjehem«

Vad ingår i uppdraget?

Uppgiften för ett familjehem är bland annat att ge barnet daglig omsorg, en trygg tillvaro och en bra uppväxt. Det är viktigt att lyssna till barnets synpunkter och önskemål. Socialtjänsten har huvudansvaret för att barnet har det bra hos familjehemmet, vilket innebär regelbunden kontakt och stöd.

Att vara familjehem kan bland annat handla om att:

Q Bidra till att barnet har en bra vardag.

Q Hjälpa barnet med skolgången, till exempel genom läxläsning och gå på föräldramöten.

– Många familjehem börjar som kontaktfamilj. Det är ett jättebra sätt att prova på den här typen av uppdrag. Det är också viktigt att visa att det finns mycket stöd att få från kommunens sida. Många kanske känner till konsulentstödda familjehem, men vi kommuner erbjuder också förstärkt handledning. Den är behovsbaserad, till exempel veckovis eller varje dag om det behövs under en viss period, säger Emelie.

I LJUSDAL REKRYTERAR kommunen sina egna familjehem. De hittar dessa via Familjehemsbanken, tips som kommer in eller familjer som anmäler intresse via kommunens hemsida.

– Sedan följer olika steg i rekryteringsprocessen. Vi använder oss av Socialstyrelsens verktyg där man får börja med att svara på ett helt frågebatteri och redan där

får man en bra bild av vad som krävs för att bli familjehem, till exempel att ha ett eget rum klart till barnet och engagemang att stötta barnet i skolan.

MAN BEHÖVER OCKSÅ vara medveten om att det här gör man som hel familj. Hur kommer det här att påverka de biologiska barnen? Familjehemssekreterarna träffar familjerna för att man ska lära känna varann och få reda på hur familjen ser ut, bakgrund, erfarenheter.

Emelie förklarar att det är bra att ha många olika sorters familjer för att ha valmöjligheter i matchningen. Familjehemsgruppen i Ljusdal erbjuder fortlöpande utbildningar.

Socialstyrelsen har sin grundutbildning ”Ett hem att växa i”. Sedan finns ambitionen att utveckla familjehemsvården, något som ska ingå i Socialstyrelsens uppdrag. Annika Öquist på Socialstyrelsen berättar att myndigheten är ute mer och syns ihop med kommuner nu och även är mer verksamhetsstödjande och nära. ●

Q Bidra till att barnet får hälso- och sjukvård och tandvård.

Q Stötta barnet i kontakten med familj och vänner.

Q Samarbeta med barnets föräldrar om både vardagliga saker och större saker som till exempel skolval.

Q Informera socialtjänsten om hur barnet har det.

SOCIALSTYRELSEN.SE

Om Familjehemsdagen

Den 31 oktober arrangerar SSIL – För vård och omsorg och Familjehemsbanken en dag för familjehem och blivande familjehem. Under dagen kommer föreläsningar att pågå parallellt i två olika salar där du som besökare själv kan välja vad just du önskar lyssna på. Det blir också en experimentshow med Beppe Singer. Familjehemsdagen är kostnadsfri för besökare.

SSILUTBILDNINGSDAGAR.SE

Nya utmaningar väntar för Neno

Korpberget och Val-Bo Behandlingshem börjar med konsulentstödda familjehem genom nystartade bolaget B3 Care. Initiativ-tagare är Neno Jovanovic, en välkänd ledare och eldsjäl inom ungdomsidrotten i Stockholmsområdet. Att jobba med ungas utveckling ligger honom varmt om hjärtat så steget var inte långt till familjehemskonsulent.

TEXT JENNY FORS

FOTO GETTY IMAGES OCH PRIVAT

Inom ungdomsidrotten är strävan att få varenda ungdom att bli sitt bästa jag. Då behöver man skapa förutsättningar för det. Skapa en trygg plats, en tillhörighet där det finns utrymme för personlig utveckling.

Det genomsyrar filosofin hos Neno Jovanovic, som även idag är ordförande och tränare i Spårvägens Brottningsklubb. Han har jobbat med tusentals unga genom åren, från klubbmästerskap ända upp till OS-nivå.

– Jag har lyckats rädda många som annars skulle ha riskerat hamna i kriminalitet och missbruk. För den som kanske inte har fullt fungerande skolgång eller familjenätverk runt omkring sig kan idrotten bli en livlina, säger Neno Jovanovic.

HAN BERÄTTAR OM två kompisar som började brottas samtidigt och höll på i flera år. Den ena ville satsa ännu mer på idrotten och den andra började hänga med äldre kompisar och stanna ute väldigt sent i ung ålder.

– Honom gick det inte så bra för. I dag är han tungt kriminellt belastad. Killen som valde att satsa på idrotten är en fram-

gångssaga. Det blir väldigt tydligt vad det här vägvalet kan ge och hade inte vi funnits i området kanske båda två hade valt fel väg.

DET ÄR ALLTSÅ inte bara själva brottningen som Neno brinner för utan just att kunna göra skillnad för ungdomar och stötta dem under olika faser i livet. Han såg många synergier mellan ungdomsidrott,

fritidsverksamhet och andra samhällsinsatser för unga.

DET LEDDE TILL att han började engagera sig på fler sätt, till exempel som familjehemskonsulent. Sedan tog han kontakt med Korpberget och Val-Bo Behandlingshem för att se hur intresset såg ut att starta en familjehemsverksamhet.

– Vi känner Neno sedan tidigare och har följt honom. Jag har även hört från andra håll vilket stort genomslag hans arbete har haft. Till exempel en socialsekreterare som berättade hur lugnt det var i kommunen när ett 200-tal ungdomar var

Neno Jovanovic, B3 Care. Foto: Privat

aktiva hos Neno i klubben, säger Nils Seaton på Val-Bo Behandlingshem.

I FEBRUARI SATTE man igång att bygga upp den nya strukturen för B3 Care.

– Det är en lek med ord, B3 kan ju uttalas bät-tre. Men vi säger inte att vi är bättre än andra. Vi är i början på något nytt och har mycket kvar och lära, säger Nils. Det var 2021 som Neno Jovanovic började som familjehemskonsulent.

– Många som är nya i yrket kan vara lite nervösa över hur det ska gå, men jag märkte snabbt vad många paralleller det finns till min tränarroll. Jag har ett starkt

engagemang för ungdomarna, är van att möta föräldrar, ha kontakt med kommunen, lösa problem, är van att vara tillgänglig för både ungdomar och föräldrar dygnet runt, att ha en god struktur och arbeta med stöttning och utveckling. Det är ju precis vad jag har jobbat med de senaste 15 åren.

I SKRIVANDE STUND har företaget tre placeringar och man är i full färd med att bygga upp en så bra grund som möjligt för att växa vidare. Johanna Andersson är föreståndare på Korpnästet, Korpbergets behandlingshem för unga män. Hon har

också fullt förtroende för Neno och goda förhoppningar för den nya verksamheten. – Jag har hand om handledning och genom vår samlade kunskap på både Korpberget och Val-Bo kan vi täcka alla behov inom koncernen och ta hjälp av varann. Vi märker att dagens unga har allt mer komplexa problem och då kan konsulentstödda familjehem ge mer stabilitet och vi kan erbjuda en mer sammanhållen vårdkedja, säger Johanna.

Just nu pågår arbetet att intervjua familjehem.

– Vi är väldigt noga i valet av familjehem. B3 Care ska ha kvalitet i alla led. Det

Idrotten är en bra trygghetsfaktor för barn och ungas utveckling. Foto: Getty Images

»Det är ju precis vad jag har jobbat med de senaste 15 åren«

ska vara en trygg miljö med omtanke, kärlek och engagemang. Den känslomässiga kopplingen är viktigast, de ska ha tid att ge barnet uppmärksamhet och ha en stark vilja att hjälpa, säger Neno.

VINNARSKALLEN I HONOM verkar väcka en extra lust att lyckas. Nils säger att varje familjehem verkar vara som ett OS för Neno och så är det nog.

– I mitt tidigare jobb har jag varit med om vårdsammanbrott. Det känns som en förlust, det är inte alls roligt, säger han.

Därför är det extra viktigt att matcha varje placering med rätt familj. Men det kan finnas många fallgropar.

– De kanske inte är mogna att lämna sitt gamla liv. Man kan inte kontrollera allt som händer runt omkring. Där är sociala medier en stor utmaning. Det gäller också att socialtjänsten har så mycket information som möjligt om individen. Mycket kan komma upp efter hand.

Familjehemmet får utbildning, handledning och stöttning på många olika sätt. Det kan också behövas punktinsatser och då kan man dra nytta av psykolog, läkare och andra kompetenser inom gruppen.

– Vi behövde också hitta familjehemskonsulenter och då fick jag tips att titta inom organisationen där det fanns flera som ville ställa upp, säger Nils.

Trion är positiv och väldigt förväntans

full. Någonting nytt har startat, men ändå är det något hemtamt för alla inblandade eftersom varje familjehem är ett litet HVB i sig, med tydlig struktur och uppföljning. Någon som alltid finns där och alltid står kvar. ●

Om B3 Care

B3 Care samarbetar nära med socialtjänsten för att erbjuda anpassade familjehemsplaceringar. Fokus är att skapa trygga och stabila miljöer för barn och ungdomar, med ett team av erfarna professionella. Familjehemmen får omfattande utbildning och stöd, inklusive regelbunden handledning och konsulentbesök. Även jourplaceringar dygnet runt, året om.

www.b3care.nu

God matchning, utbildning och stöd främjar en lyckad familjehemsplacering. Foto: Getty Images

Vi har konsulentstödda jour och familjehem i Stockholm och

Mälardalen

Ring oss för mer information!

08 470 54 00 • wilma@wilmajourochfamilj.se www.wilmajourochfamilj.se

För pojkar och flickor 9-13 år

• Individanpassade insatser

• Traumamedvetet förhållningssätt

• Omsorg - Trygghet - Delaktighet

0702-07 09 31

LEDIG PLATS 0922-410 15 www.norrbehandling.se www.jagarbacken.se

Familjär 12-stegsbehandling för män - med fokus på att inte behöva komma tillbaka

12-steg på riktigt! Kvalitet ger resultat!

Mer än bara familjehemsvård

Familjehem i Mälardalen - En del av Centrum för innovation inom vård, behandling & säkerhet 0224-773 83 | info@ﬁmab.se | www.ﬁmab.nu

En chans för familjen

GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser.

Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se

Detta är en annons från Humana

Johannes är tacksam för den hjälp han har fått

Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vi arbetar med hela landet som upptagningsområde och vågar påstå att vi har den största samlade kompetensen inom barn-, ungdoms- och vuxenproblematik när det gäller psykosocial problematik och psykisk ohälsa. Här berättar en av våra klienter, Johannes, sin historia.

Johannes är 26 år, en ålder som han själv inte ens trodde att han skulle få uppleva när det var som värst.

– Jag trodde aldrig att jag skulle bli 20 ens. Nu är jag bara tacksam för den hjälp jag har fått. Jag hade inte klarat av att komma dit jag är idag utan Vintergatan. Humanas HVB Vintergatan ligger i Alingsås och var ett av två val som Johannes stod inför i december 2016. – Då hade jag varit på ett annat HVB och sedan sex månader på ett jourhem. Jag behövde fortsatt hjälp och tyckte att det verkade bra där så jag tog chansen.

Johannes berättar att han som 13-åring började hänga med fel människor. Han hade adhd och svårt att hitta en medicinering som fungerade, dessutom en stökig uppväxt med en våldsam pappa som hade satt sina spår.

– Jag hade utvecklat ptsd och började ta droger för att stänga ute det jobbiga. Det ledde till kriminalitet, som blev allt grövre och därför blev jag placerad på HVB då jag var 17 år. Men jag fick inte den hjälp jag behövde, jag blev väldigt lätt arg och slog sönder saker.

Efter jourhemsplaceringen var det alltså dags att flytta till Vintergatan.

Johannes hade en bra relation med all personal på Vintergatan i Allingsås.

– Jag gillade att det var obligatoriska middagar och möten. Jag fick en bra relation med all personal och kände verkligen att de ville hjälpa mig. Det spelade ingen roll om det var min kontaktperson eller någon annan, jag kände tillit till dem och jag kunde skicka ett sms klockan 2-3 på natten att jag ville ha någon att prata med och då fick jag det, berättar Johannes.

Han led av mardrömmar i stort sett varje natt i början och brukade vakna kallsvettig mitt i natten.

– Det var ingen dans på rosor. Jag gick igenom en påfrestande tid, men genom att vi satte både kortsiktiga och långsiktiga mål, kunde jag med små steg hitta en väg framåt. De kunde ge mig den pushen som jag behövde. Nu hjälper Johannes till med ungdomar som är i samma situation som han var då. Han tror att det är väldigt värdefullt att de har någon som har gått igenom samma sak, som de kan prata med.

”De kunde ge mig den pushen som jag behövde”

– Vi kan ta en kaffe, en promenad eller laga mat, de får bestämma. Jag älskar det och vill göra det här för att ge tillbaka. Det är så här i efterhand jag verkligen förstår vilken hjälp jag har fått, det tänkte jag inte riktigt på då.

Johannes bodde på Vintergatan i ungefär ett och ett halvt år och under den tiden fick han också hjälp att få jobb på en restaurang.

– Jag har alltid gillat att laga mat och det var en perfekt sysselsättning för att jag inte skulle hitta på dumheter på kvällar och helger.

Sedan dess är det mycket som har hänt. Idag har Johannes en sambo och en tro på framtiden, även om han blev av med jobbet som svetsare i mars.

– Jag har också opererat foten och hållit på med rehabilitering för det. Men i det stora hela så ser mitt liv bra ut. Att hjälpa ungdomar är något jag vill fortsätta med. Min dröm är att starta eget HVB någon gång, avslutar han.

Idag har Johannes en tro på framtiden.

Fler bilder finns på webben

Bilder från Falun

Den 10 oktober var det SSIL utbildningsdag i Falun på tema: Kontrollerande personligheter, våld och missbruk. Föreläsare var Rodin Hajo, Helena Bingham och Sanna Knutsson.

TEXT OCH FOTO SANNA ANDERSSON

Landa.

Lejongruppen. Måviken.

Parcer behandlingsfamiljer.

Omsorg Skydd Säkerhet.

Hemlikt.

Guldpartner Allviken.

Det heltäckande systemet för den moderna omsorgsverksamheten.

Vi finns i alla enheter

Vi erbjuder ett heltäckande system med allt från grundläggande journalföring, genomförandeplaner, riskbedömningar och avvikelserapportering till ett integrerat kvalitetsledningssystem, mötesprotokoll och massa andra användbara funktioner för att ersätta era pärmar, whiteboards, post-its, intranät och andra digitala tjänster. wecareit.se

Vill du veta mer?

Fem i topp bland boenden just nu

Stiftelsen Smålandsgårdar hamnar i topp när SSIL – För vård och omsorg listar de verksamheter som är fem i topp i Kvalitetsindex i oktober 2024. På delad andraplats kommer 4:e Våningen i Jönköping AB och Stiftelsen Bergslagsgårdar.

När vi tittar hur SSIL Kvalitetsindex ser ut i oktober 2024 är det Stiftelsen Smålandsgårdar som får högst betyg. På delad andraplats hamnar 4:e Våningen i Jönköping AB och Stiftelsen Bergslagsgårdar. Delad trea blir Behandlingshemmet Hatten och Röingegården.

STIFTELSEN SMÅLANDSGÅRDAR HAMNADE även på förstaplats hösten 2023.

– Det är jättekul att vi hamnar i topp. Det tyder på att vi har bra samarbete med uppdragsgivarna, vi har också lojala familjer och närvarande familjehemskonsulter, säger Johan Pyrell verksamhetschef.

Smålandsgårdar är inte vinstdrivande,

vilket innebär att överskottet går tillbaka till verksamheten som genererar i mycket fortbildningar och grupphandledningar för de engagerade familjehemmen.

– Klienten är alltid i fokus. Sedan har vi inga differentierade arvoden, vilket familjerna uppskattar så det är lika för alla, fortsätter Johan Pyrell.

KVALITETSINDEX ÄR ETT värdefullt verktyg för verksamheternas kvalitetsarbete. SSIL genomför löpande uppföljningar

av pågående och nyligen avslutade placeringar inom HVB, familjehem, LSS, skyddat boende och särskilt boende. Inom ramen för uppföljningen bedöms bland annat mottagande av klienten, arbete kring behandlingsplan, omvårdnadsinsatser, motivation av klienten till samverkan, fritidsaktiviteter, arbete med anhöriga, uppföljning/rapportering och utslussning.

SSIL och Tidningen Omtanke presenterar en topplista för Kvalitetsindex två gånger per år, vår och höst. ●

Fem i topp Kvalitetsindex

Q 1. Stiftelsen Smålandsgårdar

Q 2. 4:e Våningen i Jönköping AB (delad plats)

Q 2. Stiftelsen Bergslagsgårdar (delad plats)

Q 3. Behandlingshemmet Hatten (delad plats)

Q 3. Röingegården (delad plats) Kvalitetsindex är en kvalitetsmätning för LSS, familjehem, HVB, skyddat boende och särskilt boende. Mer om Kvalitetsindex på www.ssil.se

SSIL har listat de boenden som fått höst betyg i mätningen Kvalitetsindex. Foto: Getty Images

Sven Pettersson och Linda Helmersson, familjehemskonsulenter, och Johan Pyrell verksamhetschef, Stiftelsen Smålandsgårdar. Foto: Privat

Vi har för tillfället lediga

Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonåringar som behöver en trygg miljö för kortare eller längre tid.

Samtliga familjer får ett tätt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.

info@nebteamet.se www.nebteamet.se

Ett av Sveriges ledande HVB inom området, centralt i Västervik, Riksintag

Högspecialiserad behandling av flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS

INTEGRERAD

Särskild kompetens finns för behandling avseende

l Suicidala agerande

l Ätstörningar

l Trauma och komplex PTSD

l Neuropsykiatriska funktionsvariationer

l EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom

Mycket goda utvärderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se

Vad innebär den nya socialtjänstlagen i praktiken?

Det sker stora förändringar inom socialt arbete. Därför anordnar Gothia Kompetens två digitala eftermiddagskurser som ger en grundläggande översikt av den nya socialtjänstlagen.

Den nya socialtjänstlagen väntas träda i kraft den 1 juli 2025. Redan nu pågår ett stort arbete runt om i landets kommuner för att medarbetarna ska kunna ställa om och sätta sig in i hur lagen kommer att påverka arbetet.

I november kommer Gothia Kompetens att erbjuda två digitala eftermiddagskurser som ger en grundläggande översikt av den nya lagen och vad den innebär i praktiken.

Tisdag 26 november: Den nya socialtjänstlagen – socialt arbete. Kursdagen ger dig en översikt av den nya socialtjänstlagens olika delar, en genomgång av de förändringar som den nya lagen medför samt en orientering i hur nya socialtjänstlagen skiljer sig från den nuvarande lagstiftningen med särskilt fokus på det förebyggande arbetet.

Fredag 29 november: Den nya socialtjänstlagen – äldreomsorg.

Föreläsare är Annika Staaf, docent i socialt arbete. Hon har aktivt deltagit i lagförslaget kring den nya socialtjänstlagen och bidragit med synpunkter i utredningsprocessen.

Stöd för tyngdtäcke i ny forskning

Barn med adhd som använder tyngdtäcke under en längre tid får mindre sömnproblem och en mer stabil sömn, jämfört med de som slutar att använda tyngdtäcke efter en tid. Detta gäller främst äldre barn, 11–14 år. Det visar en ny avhandling av Maria Lönn, som nyligen disputerade och arbetar som leg. arbetsterapeut inom öppenvårdspsykiatrin i Halmstad, Region Halland.

Socialstyrelsens rekommendationer om att förskriva tyngdtäcken omfattar inte barn med adhd, något som Maria ser borde ändras.

Forenede Care startar boende

Forenede Care utvecklar sitt erbjudande inom omsorg med nytt segment. I mars 2025 öppnar företagets sitt första LSS-boende i Vetlanda.

– Vår ambition är hög och vi har en tydlig och målinriktad tillväxtplan för vårt nya segment. Genom detta, för oss nya segment, balanserar vi vår affärsportfölj och tar sikte mot framtiden samtidigt som vi utvecklar vårt omsorgserbjudande. Det råder brist på LSS-boenden i Sverige och nu kan vi erbjuda kommuner ännu större värde som samverkanspartner. Med denna satsning stärker Forenede Care sin position som en av de ledande aktörerna inom svensk vård och omsorg och breddar samtidigt vårt åtagande för att möta behoven i alla led av omsorgskedjan, säger Madeleine Lundström VD i ett pressmeddelande.

– Jag känner stor glädje och stolthet att vi investerar i framtidens LSS-bostäder, en ny affär och att vi tar klivet in i framtiden med ytterligare ett segment. Nu kan vi erbjuda fler individer kvalitativa och individuellt anpassade

bostäder utifrån deras unika och specifika behov. När vi utvecklar våra LSS-bostäder ligger fokus på att skapa en hemlik atmosfär där gemenskap och självständighet går hand i hand. Först ut blir Vetlanda men vi har en planerad tillväxt för detta segment som inom några år innebär betydligt fler LSS-boende i Forenede Cares regi. Nu blickar jag framåt och tar sikte mot nästa, säger Malene Smedberg, ffärsutvecklingschef.

Forenede Cares nya LSSboende kommer att öppna sina dörrar i Vetlanda i mars 2025. LSS-bostaden kommer att vända sig till vuxna personer med funktionsnedsättning som omfattas av LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Boendet består av sex modernt utformade och ljusa lägenheter på ett plan med egna uteplatser mot trädgården och gemensammahetsutrymmen som bjuder in till fin social samvaro.

Stödpaket klart till nya lagen

SKR och Socialstyrelsen har tagit fram ett stödpaket till landets kommuner. Paketet ger kommunerna stöd i att analysera nuläge och behov inför omställningen till ny lagstiftning. Materialet syftar till att hjälpa kommunerna att bedöma hur väl deras insatser möter aktuella behov. Den nya socialtjänstlagen, som planeras träda i kraft i juli 2025, syftar till att göra socialtjänsten mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad. Samhället har förändrats och med det också behoven. Flexiblare arbetssätt behövs för att möta de utmaningar

som socialtjänsten står inför.

Socialstyrelsen skriver att utan nya arbetssätt riskerar socialtjänsten hamna i en ohållbar situation, vilket kan försämra stödet för människor i behov av hjälp. Socialtjänsten ska vara lätt att nå och finnas där människor befinner sig, för att kunna ge rätt hjälp i rätt tid.

Enligt det nya lagförslaget ska socialtjänsten arbeta mer förebyggande och bedriva verksamheten i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Systematisk och löpande uppföljning behöver bli tydli-

gare och gälla för samtliga av socialtjänstens verksamhetsområden. Den nya lagen är fortsatt en målinriktad ramlag, vilket innebär att den ger övergripande regler, ramar och principer, men kommunerna kan anpassa lösningar efter behov och lokala förutsättningar.

Socialstyrelsen kommer att stödja kommunerna med läges- och behovsanalyser, ta fram en samlad analys och fördela stadsbidrag till detta samt planera och förbereda nationella kompetenshöjande insatser.

Maléne Smedberg, affärsutvecklingschef på Forenede Care tillsammans med Josef Kahlil, VD på Nybovik AB.

NYRENOVERAD VÅRDFASTIGHET

Fastigheten är anpassad för att användas för stöd- eller vårdverksamhet. Exempelvis särskilt boende, äldreboende, stödboende eller HVB. Fastigheten består av 26st fullutrustade lägenheter som uppfyller VK5B

Byggnadernas totala area uppgår till 2500 kvm.

Fastigheten har ett idylliskt läge i Läby utanför Björklinge norr om Uppsala, med vacker lantlig natur, en lummig uppvuxen trädgård med utsikt över fälten.

Finns det intresse?

Kontakt oss:

Anton Ziakoulis 076–256 85 85 anton@asbroab.com

Skydd

och stödboende med säkerhet och mänsklig omsorg i fokus

Om oss:

•

Hämtning samma dag ingår alltid.

•

• Hög kompetens inom hedersrelaterat våld.

• Barn är vår en av våra huvudprioriteringar

Mångårig erfarenhet att jobba med stora och små familjer.

• Vi ﬁnns på tre platser i Sverige.

Vi använder metoderna:

- TRAPPAN-samtal

- TMO (Traumamedveten omsorg)

- BRA-samtal

- Projekt support (evidensbaserat föräldrastödsprogram)

Marie Cederschiöld högskola fick besök av socialtjänstministern

Felicia Forthmeiier, doktorand vid institutionen för socialvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola, vid ett rundabordssamtal med socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall. Ämnet var erfarenheter av det nya regelverket om stärkta rättigheter i skyddat boende. Under mötet diskuterades den lagreform som trädde i kraft 1 april i år, ”Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende”. Samtalet syftade till att utvärdera och fånga upp trender, tendenser och utmaningar med den nya lagreformen. Deltagare vid mötet inkluderade aktörer som arbetar med skyddat boende – företrädare, utförare, uppdragsgivare/placerande socialtjänst samt berörda myndigheter. – Min och min handledare Veronica Ekströms forskning visar att kvaliteten mellan skyddade boenden varierar stort och att färre och kortare placeringar görs idag, vilket riskerat att medföra att våldsutsatta inte får det stöd och skydd de kan ha behov av, säger Felicia.

Hennes avhandlingsprojekt fokuserar också på kvinnors och barns upplevelser av att bo på skyddat boende och hur dessa erfarenheter kan förstås utifrån begreppet kvalitet.

Pris för innovativt samarbete

Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) har aldrig tagit emot så många patienter som nu. Och siffran ökar för varje år, enligt Psykiatrin i siffror. Genom att arbeta på nya, innovativa sätt kan fler få stöd. Att söka och få hjälp i en trygg och kvalitetssäkrad digital miljö är ett alternativ många barn och unga känner sig hemma i. Bup Skåne och Innovation Skåne har därför utforskat och testat nya digitala vägar för att öka tillgängligheten för barn och unga. Ett samarbete som resulterat i webbtjänsten Bup Skåne online, och som nu prisas internationellt av Mental Health International Collaborative (eMHIC).

Fryshuset inleder samarbete

med Spotify

Spotify och Fryshuset vill ge fler unga en meningsfull fritid med musik och kultur. Nu inleds ett flerårigt samarbete som ska ge unga med olika förutsättningar och bakgrunder möjlighet att utvecklas och uttrycka sig genom ljud och musik.

2023 halverades det statliga stödet till kulturskolorna, vilket har inneburit att sju av tio kommuner har minskat antalet elevplatser, enligt Kulturskolerådet. Det nya samarbetet mellan Spotify och Fryshuset ska ge fler unga möjlighet att ägna sig åt musik och kultur.

Samarbetet består dels av ett finansiellt stöd över tre år, dels av gemensamma satsningar på att utveckla existerande musikstudios, tillföra kompetens och på andra sätt främja musikutvecklingen bland unga.

– Musik och kultur ger unga en meningsfull och aktiv fritid och fyller precis som idrotten en viktig samhällsfunktion, inte minst i Sveriges mer utsatta områden. Förutsättningarna för att ägna sig åt kultur varierar dock, och i samarbe-

te med Fryshuset vill vi ge fler unga tillgång till instrument, poddstudios, kunskap, förebilder och den gemenskap som finns runt musik- och kulturutövande. Att satsa på unga är dessutom viktigt för Sveriges långsiktiga framgång som musik- och kulturexportör, säger Katarina Berg, Sverigechef och CHRO på Spotify i ett pressmeddelande.

Det första året kommer fokus för samarbetet ligga på att utveckla musikverksamheten på sex av Fryshusets mötesplatser runtom i landet. Fryshusets musikstudios ska rustas upp och fler unga ledare

ska finnas på plats i Fryshusets musikverksamheter. Spotify kommer även att genomföra en rad kunskapshöjande insatser där unga deltagare i Fryshusets musikverksamheter får lära sig mer om musikindustrin.

– Vi är väldigt glada över det här långsiktiga partnerskapet med Spotify. Att som företag satsa på ungdomskultur är att ta samhällsansvar. Varje krona som investeras i en meningsfull fritid för unga ger mångdubbelt tillbaka till samhället, säger Johan Oljeqvist, vd på Fryshuset.

Möt unga med NPF i ny podd

Riksförbundet Attention har i projektet Vägen vidare låtit fyra unga personer med NPF berätta om sina personliga resor. Projektet belyser ungas erfarenheter av att med rätt stöd hitta sin väg framåt.

I poddserien får vi möta Elias, Elsa, Jonna och Ludwig, som alla delar sina unika berättelser om hur de hanterat sina utmaningar och tagit steg mot framtiden. Genom deras berättelser vill Riksförbundet

Attention sprida både förståelse och hopp till andra i liknande situationer.

Elias har autism och depression. Han har under många år kämpat med sitt mående och ägnat mycket tid hemma framför datorn. Det som först var en tillflykt från den tuffa skolgången har lett till att Elias idag blivit en självlärd programmerare.

Elsa är 19 år och har diagnoserna autism och dyslexi och vill ha ett jobb där hon får röra på sig och arbeta med saker som intresserar henne. På riktigt.

Jonna är 26 år och har add. Hon är för tillfället hemma

med dottern Nova men innan föräldraledigheten hittade Jonna hem i Fontänhuset i Nyköping där hon bor. En plats där man får arbete i sin takt och där alla får vara som de är. Ludwig har autism och har precis flyttat från Tranås för att bo med sin pojkvän i Linköping. Kvar i Tranås lämnade han en daglig verksamhet där han trivdes och frågan är om Linköping kan erbjuda något liknande? Han tycker själv att den stora utmaningen är att ta reda på vad han vill göra i livet och inte minst hur.

Fryshusets musikstudios ska rustas upp i och med det nya samarbetet. FOTO:

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

alla

flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

Bli Flickafadder på plansverige.org

Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.

Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.

För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

Bli Flickafadder på plansverige.org

på uppdrag av flickor

Höj verksamhetens kompetens!

Kursen tar utgångspunkt i Socialstyrelsens kompetensmål och krav samt Riksrevisionens rapport

Utbildning för HVB och SiS ungdomshem mchs.se/uppdrag

högskola

Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.

Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.

Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individensutveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.

Bergslagsgården dokumenterar enligt IBIC samt använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.

Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.

Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se

Marie Cederschiöld högskola tidigare Ersta Sköndal Bräcke

Barn med NPF har svårt med mat

Ny bok tar upp det här med ätande för barn med adhd och autism

Det är väldigt vanligt att barn med NPF har problem med mat. Alla som möter barn med NPF vid matsituationer behöver få större förståelse för vilka problem de kan ha och ta dessa på allvar. NPF-kokboken beskriver hur det går att göra mat och ätande lättare och roligare för barn med NPF.

TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH EVA LINDBLAD

Vad är det som gör att matsituationen är så svår för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF? Enligt Sara Ask, som är barndietist, handlar det främst om att dessa barn har svårt att hantera sinnesintryck och att ätandet innefattar alla sinnesintryck.

– När vi äter så använder vi synen, känseln, smaken, luktsinnet och även hörseln. Barn med adhd och autism är extra känsliga för till exempel dofter, hur maten ser ut eller hur konsistensen känns i munnen. Minsta skiftning kan uppfattas som rent obehaglig, säger Sara Ask.

HON HAR SKRIVIT NPF-kokboken tillsammans med psykologerna Helena Cloodt och Julia Esters. De har alla tre erfarenheter från NPF i familjen.

– Ett av mina tre barn har NPF och är väldigt selektiv med mat. Det är kanske tio livsmedel som hon har hållit sig till och kan lägga till ungefär ett livsmedel om året. Vi vuxna kan ju tycka att det ser lite trist ut att bara till exempel äta ris och ägg en måltid, men så länge barnet äter sig mätt på mat och inte kakor och glass så är det bra.

Ingen tycker att det är konstigt att äta samma frukost varje dag, så om barn med NPF vill äta samma middag varje dag så är det inte hela världen så länge de får i sig en näringsrik kost fördelat på en längre period, till exempel ett par dagar eller en vecka. Då måste inte varje måltid bestå av hela kostcirkeln, menar Sara.

Hon har skrivit ett tiotal böcker om barn och mat, vegomat och kokboken ”Det goda livet” ihop med Tareq Taylor. Helena Cloodt tog kontakt med Sara och tyckte att de borde skriva en bok om mat och NPF. Då hade Sara redan tänkt några varv på samma idé men att hon ville ha ett par psykologer som medförfattare. Då plockade de in Julia Esters så var saken klar.

– Det var verkligen ett sammanträffande och att vi dessutom alla tre har barn med NPF.

SOM FÖRÄLDER KÄNNER man förstås ett stort ansvar att se till så barnet får i sig en så näringsrik kost som möjligt.

– Föräldrar till barn med NPF har det ofta tufft i sin situation redan. Att det är krångel med maten tar man ofta stor skuld för. Sedan kan man få höra kommentarer från folk som har olika åsikter om barnets ätande. Det blir en orimlig börda.

Sara önskar att boken ska bidra till ökad förståelse för barn med NPF och deras förhållande till mat. För det går att få till lösningar för en bättre matsituation.

Helena, Julia och Sara har skrivit NPF-kokboken tillsammans. Foto: Eva Lindblad.

Många barn har problem med mat utan att ha en diagnos. Små barn är ofta misstänksamma när de introduceras för blandad mat, nya strukturer eller nya färger, till exempel dillkrydda i potatismosen.

– Människan gillar naturliga, ljusa färger och krispighet. Det har med vår överlevnad att göra för att vi ska undvika mat som blivit dålig. Barn med NPF kan reagera väldigt starkt på viss mat som för dem skulle vara helt otänkbart att smaka på eller ens vistas i samma rum som. Det är något som vi först och främst behöver få förståelse för.

OM MAN TRUGAS, pressas eller mutas att smaka kan det bli ännu värre.

– Vi ställer ofta höga krav på att barn ska smaka eller äta upp sina grönsaker, men när det gäller barn med NPF behöver man ta försiktiga steg för att försöka närma sig en mer varierad kost.

Enligt Sara ska man utgå från vad barnet gillar.

– Ofta brukar blek mat fungera bra. Till exempel panerade chicken nuggets. Då kan man prova att introducera fish nug-

»Vi behöver vara ödmjuka för att mat smakar olika för olika personer«

gets. Inte för att lura, man ger möjlighet att prova när det finns som alternativ på

bordet och det kanske kan bli inkörsporten till att äta fisk.

En gryta med många blandade konsistenser brukar vara svårt för barn med NPF. Då är tipset att bara ha till exempel kött och mixa övriga ingredienser i grytan så den blir slät, eller dela upp och servera i separata skålar. Tacomodellen för att låta barnet plocka själv brukar fungera bra.

SARA RÅDER ATT alltid ha mättande tillbehör, som ris, potatis eller pasta separat och bröd till för att alla ska kunna äta sig mätta. Eller pannkaka ihop med soppa. Knäckebröd är också något som ofta brukar funka och ett bra sätt att öka fiberintaget. Likaså morotsstavar.

– Kom ihåg att de inte vill krångla med flit, hade det funnits en knapp att trycka på för att få en mer normal känsla för mat så hade de tryckt på den knappen. Att få en tugga med blandad mat i munnen kan

Sara Ask råder att utgå från det som barnet redan gillar. Foto: Eva Lindblad

»Ofta brukar blek mat fungera bra. Till exempel panerade chicken nuggets«

göra så att sväljreflexen inte fungerar, ungefär som när man inte kan svälja en värktablett. Det kan till och med utlösa en kväljreflex.

Sara jämför med ifall vi skulle försöka äta insekter. Vi vuxna kanske tror att vi äter allt, men om vi till exempel skulle vara utomlands och bli serverade maträtter och smaker som känns helt främmande för oss så kanske vi kan förstå hur det känns.

– Vi behöver vara ödmjuka för att mat smakar olika för olika personer och att man till och med kan vara rädd för att prova en viss typ av mat. Koriander är ett bra exempel som nästan kan påminna om tvål eller diskmedel för de som har ett extra känsligt luktsinne.

BOKEN TAR UPP hur de olika sinnesintrycken kan spela in för barn med NPF. Till exempel är doften av maten ett stort problem för många, till exempel fisk lagad i storkök som de flesta kan relatera till från skolan. Då kan det underlätta att få sitta någon annanstans och äta.

– Många kan också ha problem att höra när andra äter. Därför kan det vara jobbigt att äta tillsammans med andra. Barn med NPF kan ha svårt att vara i blickfånget, så ställ inte krav på att matstunden ska vara fylld av social samvaro där du ställer en massa frågor om hur det går i skolan eller liknande. Det bästa är att bara försöka göra det till en avslappnad och mysig stund. Att barnet ser att du äter kan väcka nyfikenhet.

Sara understryker att det behöver vara högt i tak vid matbordet. Det måste vara okej att spotta ut om man har smakat på något som man inte gillar.

– Man ska inte göra någon stor sak av att barnet provar eller börja äta något nytt. Ge inte beröm för det, att äta är ett grundläggande behov så det kan slå åt fel håll om man berömmer det. Många vuxna tror också att barnet kommer äta bara det blir hungrigt. Men man behöver förstå att vissa saker tar tid att vänja sig vid och det är också vanligt att barn med NPF kan ha svårt att tolka hunger och mättnad. Därför får man vara extra observant på att barnet verkligen får i sig mat och dryck. Man kanske har ont i magen utan att förstå att det är för att man är hungrig, eller så glömmer man bort att dricka.

EN ANNAN VIKTIG sak som boken tar upp är att vara rädd om det som fungerar. Om barnet gillar två sorters yoghurt så kan ett långt uppehåll av den ena sorten göra att barnet inte längre gillar den.

– Eller så kan barnet få avsmak för något om man börjar mixtra med de bekanta smakerna. Jag själv gjorde misstaget att blanda i jordärtskocka en gång i potatismoset. Som vuxen tänkte jag att det vore gott och lite lyxigt, men det gjorde att min dotter inte kunde äta potatis på flera år efter det.

Sara berättar också hur det kan kännas helt annorlunda för ett barn att till exempel äta korv med bröd ute på stan jämfört med hemma. Det kan vara en annan sorts

korv, en annan sorts ketchup, eller bara hela kontexten.

– Barn med NPF har svårt för förändring. Det ska helst vara samma som de är vana vid. Och makaroner, pastaskruvar eller spagetti kan vara vitt skilda saker för ett barn med NPF medan jag som vuxen kan tycka pasta som pasta.

Man brukar också prata om smakbryggor. Om barnet gillar tacos kanske det går lättare att prova tacopaj eller kycklingsoppa med tacokrydda bara för att det är bekanta smaker.

– Det kan också vara lättare med kall mat eftersom den inte har lika stark smak och doft. Många barn gillar till exempel att äta köttbullar direkt från frysen. Det kanske inte är något som man som förälder gillar, men då får de i alla fall i sig mat. Eftersom barn med NPF har svårt att stå emot impulser så bör man också tänka på att det finns en risk för barnet att äta sig mätt på kakor, glass och godis om det finns sådant hemma.

ENLIGT SARA HAR också barn ned NPF en större risk att utveckla någon form av ätstörning. Det är också vanligare med både övervikt och undervikt. Adhd-medicin kan ofta påverka aptiten.

– Då kan det bli aktuellt med näringsdrycker som tillägg eller med mer individuell hjälp för att se till så att barnet får i sig all näring som behövs, järn till exempel. Vid stora problem så ska man kontakta sin vårdcentral så att de kan slussa vidare om man behöver mer hjälp och stöttning. ●

Unga i Riskzon nytt tema 2025

Fler utbildningsdagar och nya föreläsare nästa år

Maria Bauer, våldsexpert, återkommer som föreläsare på SSIL – För vård och omsorgs utbildningsdagar 2025. Hon kommer tillsammans med bland andra forskaren Sara Skoog Waller och f.d. polisen Marcus Antonsson föreläsa på Dagen för skyddat boende, som nästa år kommer att hållas på tre orter.

TEXT JENNY FORS

FOTO PRIVAT OCH JENNY FORS

SSIL – för vård och omsorg satsar på ännu fler utbildningsdagar 2025. De traditionella dagarna som hålls på mindre orter runt om i landet kommer att ha tema: Framtidens socialtjänst.

Det blir fokus på AI-driven effektivitet, som alla pratar om just nu och personalens välmående, något som är aktuellt genom den nya socialtjänstlagen som träder i kraft den 1 juli 2025.

Året inleds i Örebro den 4 februari följt av Sundsvall 13 februari. Sedan är det dags för Dagen för Skyddat Boende i Malmö den 13 mars.

– Dagen för Skyddat Boende utökas 2025 till tre orter. Forskaren Sara Skoog Waller och f.d. polis Marcus Antonsson, som talade i Stockholm 2024 kommer att vara med i Göteborg och Malmö 2025. Sedan är vi glada att Maria Bauer, beteendevetare och våldsexpert, kommer tillba-

ka som föreläsare, berättar Robert Jonsson, ansvarig offentlig sektor på SSIL.

Erika Gyllensvärd, verksamhetsutvecklare Brott i nära relation på NOA, som talade på Dagen för Skyddat Boende den 16 oktober 2024 kommer att föreläsa i Stockholm 2025.

– Tema: Gängkriminalitet som vi hade 2024 blev väldigt uppskattat. Det har vi nu utvecklat till Unga i riskzon, något som man pratar allt mer om idag. Vi fortsätter med samma upplägg på föreläsningarna att det blir en forskare, en sakkunnig och en personlig berättelse. Sedan avslutar vi med ett panelsamtal och frågor.

FÖRELÄSARE BLIR BLAND annat den f.d. polischefen Christoffer Bohman som är aktuell med boken ”Hundra in i döden” (2024), Bokförlaget Polaris.

Tema: Framtidens socialtjänst kommer

Maria Bauer är tillbaka som föreläsare 2025.

Markus Antonsson, f.d. polis och föreläsare. Foto: Jenny Fors

Sara Skoog Waller. Foto: Jenny Fors

att hållas på sex orter runt om i landet. Annika Andersson, forskare vid Örebro universitet kommer att tala om AI och socialtjänsten. Ett hett ämne som redan påverkar vår vardag och vårt sätt att arbeta.

Mia Börjesson, kommer att tala om hur vi bygger ett psykologiskt immunförsvar och Jessica Arvik talar om barns rätt.

Samsjuklighet är också något som det talas allt mer om just nu. Utbildningsdagen på tema: LSS får rubriken: Juridik, samsjuklighet och positiva mötens magi. Dagen kommer att hållas i Stockholm och Göteborg med bland andra juristen Monica Larsson och Ketil Lundbeckk, som är verksamhetschef på ett behandlingshem för samsjuklighet.

– Vi har hållit örat mot rälsen och lyssnat på vad handläggarna efterfrågar för ämnen. Det känns väldigt bra med alla föreläsare med en tydlig röd tråd för varje utbildningsdag och att vi täcker in stora geografiska områden under hela 2025, avslutar Robert Jonsson. ●

Datum för SSIL utbildningsdagar

Stockholm 31 oktober - Familjehemsdagen

Växjö 20 november - Målgrupp HVB, Familjehem

Karlstad 5 december - Målgrupp HVB, Familjehem

Örebro 4 februari - Målgrupp HVB/Familjehem

Sundsvall 13 februari - Målgrupp HVB/Familjehem

Malmö 13 mars - Dagen för Skyddat Boende

Göteborg 27 mars - Målgrupp HVB/Familjehem

Gävle 10 april - Målgrupp HVB/Familjehem

Kalmar 8 maj - Målgrupp HVB/Familjehem

Stockholm 21 maj - Målgrupp handläggare LSS

Stockholm 22 maj - Målgrupp HVB/Familjehem

Malmö 11 september - Målgrupp HVB/Familjehem

Västerås 24 september - Målgrupp HVB/ Familjehem

Göteborg 8 oktober - Målgrupp handläggare LSS

Göteborg 9 oktober - Dagen för Skyddat Boende

Uppsala 21 oktober - Målgrupp HVB/Familjehem

Linköping 20 november - Målgrupp HVB/ Familjehem

Stockholm 3 december - Dagen för Skyddat Boende

Med reservation för ändringar

Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.

Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).

Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.

Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.

Christoffer Bohman, f.d. polischef, är aktuell med boken ”100 in i döden”.

Kan yoga hjälpa unga med adhd?

Högskolan Väst inleder en forskningsstudie om traumaanpassad yoga som komplementär behandling för barn och ungdomar med adhd. Syftet är att utvärdera om denna yogaform kan bidra till ökad hälsa och livskvalitet hos dessa ungdomar.

KÄLLA HÖGSKOLAN VÄST

– Vi vill utvärdera hur yoga kan fungera som ett komplement till den vanliga vården och som stöd i vardagslivet för ungdomar med adhd, säger professor Nóra Kerekes, forskningsledare vid Högskolan Väst.

MÅLET ÄR ATT undersöka om traumaanpassad yoga kan bidra till förbättrad emotionell och beteendemässig kontroll samt förbättrad uppmärksamhet hos ungdomarna som deltar i studien. Studien ska också utvärdera om yogapraktik kan minska deltagarnas negativa affekter och upplevd smärta, och stärka deras mot-

»Genom att kombinera yoga med traditionella behandlingsmetoder hoppas vi kunna erbjuda en mer holistisk vårdmodell«

ståndskraft och adaptionsförmåga vid vardagens utmaningar. Yogaformen som används i studien är utvecklad för psykiatrisk vård och specifikt anpassad för att stödja behandling av ungdomar med adhd.

– Genom att kombinera yoga med traditionella behandlingsmetoder hoppas vi kunna erbjuda en mer holistisk vårdmodell, som sedan även kan användas inom primärvård och elevhälsa, säger Nóra Kerekes.

EN VIKTIG ASPEKT av studien är att även undersöka om yogapraktik kan förbättra välbefinnandet hos vårdpersonalen,

något som ofta förbises.

Studiens yogaklasser och utbildningsinnehåll är utformade, lärs ut och stöttas kontinuerligt av Josefin Wikström. Josefin är grundare av Traumaanpassad Yoga Sverige och har utvecklat både yogaprogram och ett specifikt utbildningsprogram för vårdpersonal. Det grundläggande utbildningsprogrammet är uppdelat i olika segment och är en distansutbildning med inspelade föreläsningar kompletterade med campuslagda praktiska utbildningsmoment.

STUDIEN INLEDS EFTER årsskiftet 2025 vid BUP Sahlgrenska och BUP Skaraborg och samtidigt erbjuds nya utbildningsmöjligheter för vårdpersonalen. Högskolan Väst och Västra Götalandsregionen välkomnar fler regioner och kliniker att delta i studien. – Genom att involvera fler regioner i Sverige kan vi samla tillräckliga data för att skapa en stark vetenskaplig grund som kan stärka tidiga insatsmöjligheter vid behandling och stöd av personer med adhd och kan erbjuda en effektiv egenvårdsalternativ för dem, avslutar professor Nóra Kerekes. ●

Nóra Kerekes, professor i medicinsk vetenskap inriktning psykiatri, leder den nya studien.

EL J O NGRUPP E N STOCKH O L M

MREDÖS A DNALN

Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.

Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se

Skyddat boende

För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner

“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”

Kontakta oss för förfrågan

010 70 60 350 www.vejbyhem.se

Skydd och stödboende

med säkerhet och mänsklig omsorg i fokus

Om oss:

•

Hämtning samma dag ingår alltid.

•

• Hög kompetens inom hedersrelaterat våld.

• Barn är vår en av våra huvudprioriteringar

Mångårig erfarenhet att jobba med stora och små familjer.

• Vi ﬁnns på tre platser i Sverige.

Vi använder metoderna:

- TRAPPAN-samtal

- TMO (Traumamedveten omsorg)

- BRA-samtal

- Projekt support (evidensbaserat föräldrastödsprogram)

076-799 00 01 I skydd@hemlikt.se www.hemlikt.se

Forskning kring skolhundar bryter ny mark

Linköpings universitet och Realgymnasiet kommer att utforska hur skolhundar kan stärka tryggheten, närvaron och välbefinnandet hos elever på gymnasiet. Det är ett område som hittills har saknats i svensk forskning.

ULF-projekt (Utbildning, Lärande, Forskning) är en nationell försöksverksamhet kring praktiknära skolforskning som genomförs på uppdrag av regeringen. Syftet med ULF-projekt är att skapa en starkare koppling mellan forskning och skolpraktik genom att utveckla och testa nya metoder och arbetssätt som kan förbättra undervisningen och elevernas lärande.

RIE HENRIKSEN, universitetslektor på Linköpings universitet är den som kommer leda forskningsstudien. Ries forskning syftar till att förstå ursprunget till individuella skillnader i beteende och hjärnans sammansättning för att svara på frågor om individuell variation i stressmotstånd. – Tonåren är en känslig ålder. Hormonella förändringar i kombination med stressen att prestera, obegränsad tillgång till teknik och grupptryck är faktorer som påverkar ungdomars mående. Det ska bli intressant att få se hur samspelet med skolhundarna kan påverka elevernas upplevelse av sin skoltid. Verktygen för den här studien, hundarna och medarbe-

tarna som tillhör ekipagen, är ju levande varelser och därför är det också viktigt att väga in och skatta deras mående och utforma tydliga riktlinjer för hur de ska arbeta.

Sara Karlberg, VD för Svenska Terapihundskolan, är ansvarig för att utbilda Realgymnasiets skolhundsekipage. Utbildningen kommer anpassas utifrån projektets fokus på trygghet, närvaro och studieresultat. Under utbildningen kommer deltagarna även undersöka hur olika aktiviteter kan användas för att främja elevernas motivation och lärande.

SARA INGÅR I ett större forskningsprojekt via Sveriges lantbruksuniversitet, SLU som handlar om att titta på om man med skolhundar kan minska frånvaron hos barn och elever i grundskolan, med en problematisk frånvaro på 20-50 procent, och ser värdet av att vara en del av forskning som berör även gymnasieelever.

– Det finns ingen svensk forskning kring skolhundar inom gymnasieskolan och även internationellt sett är det i stort sett obeforskat, så det känns väldigt spännande att vara en del av något som breddar forskningsfältet. Sen är ju också insatser för att stärka just gymnasieelever ett sätt att påverka utanförskapet som många ungdomar som inte tar sig igenom gymnasiet lever i.

Under hösten drar projektet igång på allvar och nästa steg blir att besluta vilka moment som studien ska följa. Ingela Wall, utvecklingsstrateg på Lärande i Sverige som är huvudman för Realgymnasiet, ser fram emot att ta del av hur projektet kommer påverka eleverna. – De elever som berörs av arbetet med våra skolhundar kommer under hela projektprocessen få skatta sina upplevelser och också göra djupare reflektioner längs vägen. På det sättet blir vår beprövade erfarenhet mer forskningsbaserad, berättar hon och fortsätter:

– Jag är nyfiken på att se vad som kommer att fungera på de fem skolor som är en del av projektet. I vilka situationer kommer skolhundarna att göra störst skillnad för våra elever; enskilt eller i större elevgrupper? Under lektionstid eller som en del av pauserna däremellan? Vilka aktiviteter påverkar deras upplevelse mest? Svaren kommer ju ligga till grund för hur vi väljer att fortsätta arbeta med skolhundar inom Realgymnasiet.

SKOLHUNDSEKIPAGEN SOM utbildas under läsåret 24/25 är kopplade till Realgymnasierna i Lund, Norrköping och Sundsvall. Sedan tidigare finns även färdigutbildade ekipage i Västerås och Örebro.

KÄLLA: LÄRANDEGRUPPEN I SVERIGE AB

Hur kan skolhundar stärka trygghet, närvaro och välbefinnande hos elever på gymnasiet? Ett samarbete med Liu.

Inkluderande dockor

Watoto Arts strävar efter att skapa en inkluderande lekmiljö som främjar alla barn och där alla barn kan känna sig sedda, accepterade och representerade oavsett vad de går igenom i livet. Du kan skräddarsy din egna unika docka efter dina önskemål, till exempel utan hår, med ärr eller med en funktionsnedsättning. watotoarts.com

Gyllene skor

Bekväm och fotriktig damsandal i skinn med mjukt foder i cambrelletyg. Anatomiskt uppbyggd fotbädd i kork med skinnklädsel. Extra stöd för hålfot och skålad häl för optimal komfort. vardvaskan.se

Avslappnande tygd

Rak axeltyngd med vikt 0,8 eller 1,2 kg som bidrar till avslappning och fokus. Kan användas på olika sätt efter vad som känns bekvämt. Den går att vika för att använda även som en knäfilt, eller över benen eller ryggen. funkamera.se

Sinnesstimulerande känselplattor

Taktila känselplattor från Gonge som utmanar barns känsel i händer och fötter. Dessutom utvecklar det barnens förmåga att uttrycka känselintryck verbalt. Setet består av stora och små plattor, 1 ögonbindel, 1 tygpåse samt 1 instruktion. cchobby.se

Klassisk menstrosa

Med en menstrosa behövs inget mensskydd. Underlättar för alla flickor som av olika anledningar har svårt med att byta bindor och liknande eller att hålla ordning på när det ska göras. Modellen Classic menstrosa är låg i midjan och har en absorberande yta som är något större än en normalstor binda. Finns i storlekarna XXS-XXL. menstrosan.se

Fippelarmband

Fippelarmbandet påminner om en bönpåse med en svagt rasslande fyllning. Yttertyget är glansigt och stretchigt. Armbandet är behagligt att dra ut, klämma på och trycka runt fyllningen. Ett stresshjälpmedel som ger både tryck och lite vikt mot handleden. Vikt crika 80 gram. funkamera.se

Basta anordnade Recoverymarsch

Basta firar 30 år i år och som en del i jubileet var att anordna Sveriges första Recoverymarsch. Syftet med marschen är att fira alla dem som tagit sig ur ett missbruk, återhämtat sig från psykisk ohälsa, lyckats lämna ett osunt förhållande och andra former av återhämtning till ett gott liv.

Recovery Walk finns i många länder runt om i världen och inför manifestationen i Göteborg fick Basta tips av dem som organiserar Recovery Walk Scotland.

De startade vid Göteborgs domkyrka klockan 12.00 och marschen stannade till och höll en blomsterceremoni vid dimmornas bro för att minnas alla dem som inte lyckats ta sig ur det svåra och kanske gått förlorade på vägen. Där spelade ”Echoes of the deep” och sjöng en låt till minne.

Manifestationen avslutades i Bältesspännarparken med uppträdande och intervju med Emrik från Stonefunkers som arrangerades av NVB. Talare var Namu Namiar, rehabiliteringschef, Basta Nykvarn samt Viktoria Tryggvadottir Rolka, kommunalråd i Göteborg samt Petra De Boer, Vägen Ut-kooperativen.

Feltänkt

och dyrt att inte satsa mer på välfärden

Regeringen väljer att använda stora delar av reformutrymmet på 60 miljarder i budgeten för 2025 till att sänka skatter och bygga ut försvaret. Däremot lyser de nödvändiga och långsiktiga investeringarna i välfärden med sin frånvaro, menar fackförbundet Vision.

– Medan regeringen och kommunoch regionpolitiker bollar ansvaret för välfärdens finansiering mellan sig, ser vi hur nedskärningar i kombination med ambitionshöjningar leder till att medarbetare, framför allt kvinnor, blir sjuka av sina jobb och att många lämnar yrkena. Välfärden är det område där väljarna vill se störst satsningar, enligt flera färska undersökningar. Det borde regeringen hörsamma, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

Stopp! Min kropp! blir spel

Rädda Barnen släpper nu ett dataspel som riktar sig till skolelever på lågstadiet för att uppmuntra till samtal om kroppens gränser och samtycke. Spelet är framtaget i samarbete med World Childhood Foundation.

I spelet får barnen, tillsammans med lejonet Lage och de andra karaktärerna Stopp! Min kropp!, lösa tre olika uppdrag.

– Barnen kliver in i spelet och får vara ”superhjälpare” till Stopp! Min kropp!-karaktärerna. Det handlar om allvarliga och viktiga ämnen, men det blir också roligt och spännande genom spelet, berättar Anna Vikgren, psykolog på Rädda Barnen och medskapare till spelet.

Både Barnkonventionen och läroplanen slår fast barns rätt till stöd och kunskap om kroppen, integritet, våld och övergrepp. Därför har Rädda Barnen tagit fram Stopp! Min kropp! som gör svåra saker lättare att prata om. För att ytterligare uppmuntra till samtal om kroppen och dess gränser, har Rädda Barnen nu tagit fram ett dataspel. Allt innehåll i spelet har skapats av

Rädda Barnens legitimerade psykologer och psykoterapeuter tillsammans med barn, och är framtaget i samarbete med World Childhood Foundation. – Vi såg en stor potential i att vidareutveckla ett av de initiativ som fått störst genomslag i Sverige kring samtal med barn i olika åldrar om kroppen, gränser och sexuella övergrepp. Vi vet att barn som får möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor är tryggare barn, och vi strävar efter att ge dem verktyg för detta. Vi hoppas att spelet blir ytterliga-

re ett sätt att nå ut till fler barn och att det ger dem ett nytt, engagerande sätt att lära sig allt det viktiga som Stopp! Min kropp! förmedlar, säger Britta Holmberg, programchef och vice generalsekreterare på Childhood.

Spelet släpps i oktober under den årliga Stopp! Min kropp!–veckan, då Rädda Barnen lyfter frågor om kroppen, känslor och gränser lite extra mycket. Ingen nedladdning behövs och spelet kan spelas på antingen dator eller surfplatta.

Här är årets inledningstalare

Den 12-13 november är det dags för Socionomdagarna med SSIL som ny mediapartner. Bland årets inledningspass väljer du mellan Camilla Waltersson Grönvall, Victor de Almeida och Jennie Claesson.

Socionomdagarna arrangeras för 20:e gången i ordningen på Stockholmsmässan och nu är det klart vilka som blir årets inledningstalare den 12 november.

Välj mellan följande spår: 1A: Professionens nya uppdrag – vad innebär lagändringarna för de som arbetar inom socialtjänsten?

Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister

1B: En skildring av Sverige både på gott och ont Victor de Almeida, författare till boken ”Kramen från helvetet” och driver bland annat podcasten och youtube-kanal

1C: Jag ville inte leva men vågade inte dö – om mötet med en socialsekreterare som tog mig på allvar. Det räddade mitt liv

Jennie Claesson, kommunalråd för Liberalerna i Uppsala kommun

Hela programmet hittar du på socionomdagarna.se.

Där presenteras också att SSIL är ny mediapartner för i år. – Vi är jätteglada över att arrangören Akademikerförbundet SSR har valt oss som mediapartner, något som visar att vi är en trygg aktör i branschen. SSIL – För vård och omsorg ställer själva ut sedan många år på Socionomdagarna. Vi värderar fysiska mötesplatser som syftar till utbildning och stärkta relationer mellan de olika aktörerna i branschen, säger Fredrica Berg, marknadsansvarig på SSIL – För vård och omsorg.

Nu får elever i lågstadiet chans att jobba med Stopp! Min kropp! i spelform.

Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!

0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se

Säkra

Digital stöd för personal för att säkra god vård och förebygga incidenter, kontakta oss för en demo. Ser till att alla rutiner blir utföra, nu med logg för att se när det uppstår avvikelser.

Från 900kr/månad/8 brukare

Steg för steg Evidensbaserad praktik med inbyggda effektmått samlar personal till gemensamma strategier.

Ett digitalt stöd för TBA analyser mm, underlag för månadsrapporter och tre månadersutlåtande och slutrapporter. Med utvecklingsgrafer, allt blir mätbart för enkel redovisning av behandlingsarbetet.

Pris offereras efter er verksamhet.

Journal

Ett modernt journalsystem med AI stöd, journal kan kommunicerar Säkra och Steg för Steg.

Lätt att gallra brukare och händelser, höjer kvalitén på er journalföring, följer lagstiftningen för familjehemsvård, lätt att selektera individer och familjer.

Från 900kr/månad/8 brukare

Varför välja Signifikans

• Inga bindningstider

• Prova en månad utan kostnad

• Utbildning ingår för implementering av systemen

• Löpande uppdateringar

• Modernt och enkelt gränssnitt

• Säker support med Swace Digital

• Utvecklat i Sverige

• Välj modell efter er verksamhet

• Förbättrar vården för brukare och personal

Kontakta Signifikans för att boka en demo eller ställa frågor

Vi ses väl på socionomdagarn!

www.signifikans.se | info@signifikant.se

Tidskrävande och viktigt att arbeta förebyggande

I utredningen Hållbar socialtjänst (SOU 2020: 47) föreslås att socialtjänstlagen (2001: 453) ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Den nya socialtjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025

”En av utredningens utgångspunkter har varit att få till stånd långsiktiga förändringar som påverkar både människor och kommuner positivt och ger förutsättningar för en hållbar socialtjänst. En annan utgångspunkt har varit att utredningen inte får lägga förslag som är kostnadsdrivande eller ambitionshöjande. Utredningen har därför utgått från och analyserat hur socialtjänsten kan ges möjlighet att utföra sitt uppdrag på ett bättre och mer effektivt sätt”.

På socialtjänstens avdelning för barn och unga innebär det dagliga arbetet att utreda behov hos familjen som kan leda till insats. Här gäller det att få med sig både vårdnadshavare och barnet att förstå innebörden av stödet, och att hitta motivationen när det gäller att ta emot stöd. Att vara aktuell på socialtjänsten innebär ett intrång i familjens privata sfär, det i sig kan innebära att familjen känner att man har misslyckats i sitt föräldraskap. Det leder inte sällan till en känsla av skam.

EN DAG FÖR en socialsekreterare kan börja med en socialjoursrapport och tre missade samtal från en mamma som är uppgiven och i upplösningstillstånd. Ett barn som trycker i väntrummet och vill inte gå till skolan, vill inte gå hem. Det här är ingen ovanlig situation för socialsekreterare under utredningsarbetet. Samtidigt förväntas socialsekreterare hantera akuta situationer samt även arbeta med förebyggande insatser. Arbetet innebär också relationsskapande med föräldrar och barn för att skapa allians. Det är resurskrävande för socialsekreterare och kräver tid för att bygga relation.

Målet vid utredningens slutfas handlar om att vårdnadshavare, barn och social-

sekreterare har en samsyn om vad det är som behöver hända för att skapa en förändring. I den här fasen kan socialsekreterare erbjuda insatser från socialtjänsten som vårdnadshavare kan tacka ja eller nej till.

I KONTRAST TILL att arbeta förebyggande framkommer det i rapporten ”Rätt stöd i rätt tid – genomlysning av socialtjänstens data för barn och unga i Stockholms stad” att var fjärde vårdnadshavare tackar nej till föreslagen insats. Det trots att förslaget förekommits av en fyra månader lång barnavårdsutredning som visar att det finns oro för barnets mående och utveckling. Enligt kartläggningen tackade 21 procent av vårdnadshavarna i åldersgruppen 0–12 år nej till den insats som erbjöds. I åldersgruppen 13–17 år var det 27 procent som tackade nej.

»...var fjärde vårdnadshavare tackar nej till föreslagen insats«

När det kommer till att arbeta förebyggande handlar det om att familjer får insatser innan problemen blir för stora. Att arbeta med samhällets mest utsatta ställer högra krav på kompetens och att den enskilde socialsekreteraren har drivkraft. Det ställer även högra krav på arbetsgivaren som har ansvar för att skapa goda arbetsvillkor för socialsekreteraren. Vår erfarenhet är att det är tidskrävande och viktigt att arbeta förebyggande.

Med det sagt så välkomnar vi en ny socialtjänstlag med förhoppningen att våra politiker också har ett helhetstänk på barns utsatthet och möjliggör för socialsekreterare att arbeta efter de nya riktlinjerna i lagen.

Huong Nguyen Socionom

Maria Lundberg

Socionom

Möt oss på

Utbildningsdagen i Växjö

Onsdagden den 20 november 2024

08:00 - 16:00, Västra Esplanaden

Tema: Kontrollerande personligheter, våld och missbruk

Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se

Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevård.

För kvinnor och män från 18 år.

Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.

PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.

HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.

MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen.

Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.

Föreståndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Pedagogiskt förhållnings-

och arbetssätt (PFA)

– i omsorg för personer med kognitiva svårigheter

Boken presenterar PFA – ett pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt för att stödja personer med kognitiva funktionsnedsättningar, inklusive intellektuell funktionsnedsättning, autism och demens. En metodik som har vidareutvecklats och förfinats av författarna i över tolv år. I boken delar de med sig av sina omfattande erfarenheter och insikter från utbildningar, forskning och praktiskt arbete.

I denna fjärde omarbetade och utökade upplaga går författarna igenom grundläggande begrepp som kognition, kasam och perma från den positiva psykologin. Dessa kombineras med praktiska metoder och verktyg för att sätta varje individs unika behov och förmågor i centrum och kompensera personens förmågor och svårigheter, vilket gör boken både teoretiskt grundad och praktiskt användbar.

Författare: Christine Gustafsson, Carl-Mikael Feldt, Anders Lindström, Karin Liljegren Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se

Vinn!

Ur djupet av min bakficka

– erfarenheter av att leda i förändring

DenVinn! härbokenkanduvinna! Sidan66

Från sina tjugofem år som vd, varav de sista tio för Svenska Filminstitutet, beskriver Anna Serner hur hon har navigerat i digitaliseringens vågor, förändrat arbetssätt i organisationer, arbetat med jämställdhet för att få ökad kvalitet och varför ordet ”varför” är viktigt att ha ett svar på. Praktiska råd och konkreta verktyg varvas med reflektioner där författaren inte bara berättar om framgångar utan också om misstag och lärdomar längs vägen.

Boken, som inspirerar till handling, är skriven för alla chefer och ledare som vill skapa hållbara och framgångsrika förändringar. Bland annat om strategi, varför man ska förändra och hur man får med sig folk på tåget.

Den här boken kan du vinna! Sidan 66

Intellektuell funktionsnedsättning

Författare: Anna Serner

Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se

Den här boken tar ett helhetsgrepp på IF. Syftet är att öka kunskapen om intellektuell funktionsnedsättning, beskriva svårigheter som kan uppkomma i vardagliga situationer och presentera en tankeram som ger ökad förståelse för hur individen kan uppfatta sin tillvaro. Fokus ligger på att beskriva perioder i den typiska kognitiva, språkliga och socioemotionella utvecklingen och hur dessa kan kopplas till nivåer vid IF. Genom att öka förståelsen för IF och hur nedsättningar i kognitiva funktioner påverkar vardagen, ger boken verktyg för att skapa inkluderande och stödjande miljöer där alla kan vara aktiva, självständiga och delaktiga. Med praktiska exempel och konkreta anpassningar visar författaren hur rätt stöd på rätt nivå kan göra en verklig skillnad i människors liv.

Författare: Helen Carlander Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se

Isadora på utsidan

En dag förändras hela Isadoras liv. Att pappa måste bo i fängelse gör att Isadora blir både arg, besviken och ledsen. Det gör till och med så att Isadora börjar ljuga i skolan. Sedan dyker Theodor upp. Kommer han att avslöja Isadoras ”ljug”?

Författarens förhoppning är att boken trots sitt svåra tema kan ge hopp, tröst och framtidstro, för de barn som är drabbade men också för att öppna upp till fina samtal som kan öka omgivningens förståelse och hjälpa till att bryta stigmatiseringen i samhället. Att vi vuxna lyssnar på barnets historia och verkligen ser varje enskilt barn kan göra stor skillnad för ett barns mående, möjligheter och utveckling just nu, men även i framtiden. Inget barn ska behöva känna skam eller skuld över hur eller varför en förälder/anhörig blivit frihetsberövad.

Författare: Hélène Eriksson Förlag: Ditt bokförlag, www.dittbokforlag.se

Att möta

sexuell utsatthet

Prata så att jag begriper!

Kognition, känsla och relation i professionella samtal

Den här boken handlar om villkor för samtal och om hur kognition, känsla och relation påverkar hur samtalet blir. Vi människor fungerar olika, kognitivt och känslomässigt, och för en del är samtal särskilt svåra. Genom att ha goda kunskaper om individuella förutsättningar och förståelse för relationens betydelse skapar vi grunden för ett bra samtal.

I bokens första del skriver författaren om sin syn på samtal och förklarar olika begrepp. I den andra, mer teoretiska delen, beskrivs hur kognition, känsla och relation påverkar villkoren för samtal och vad konsekvenserna kan bli om man fungerar på ett annorlunda sätt. Den tredje delen av boken är mer praktisk. Här presenteras konkreta anpassningar vad gäller kommunikationsstil, plats och former för samtal tillsammans med visuella stöd och hjälpmedel i form av skalor, arbetsblad och formulär.

Författare: Nåkkve Balldin Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

Professionella perspektiv i arbetet med unga nyanlända

Många unga har upplevt sexuellt våld eller varit utsatta för olika risker under och efter migrationen till Sverige. Det kan exempelvis handla om barnäktenskap, att sälja sex för sin överlevnad, om människohandel, hedersrelaterat våld eller våldtäkt.

I Att möta sexuell utsatthet beskriver författarna professionellas möten med nyanlända barn och unga som har erfarenhet av sexuellt våld. Hur bör professionella i Sverige bemöta och hantera de ungas berättelser? Hur ska de agera när de möter barn som är gifta? På vilket sätt kan skolan vara ett stöd? Hur bör samverkan ske mellan olika professionella grupper?

Författare: Janicke Andersson, Sara Helmersson, Sara Högdin och Pernilla Ouis Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

Fokus på familjehem

Att placera barn i familjehem är inget lätt beslut, men ibland helt nödvändigt. Det är socialnämnden som har ansvar för att utreda förhållandena i och förutsättningarna för vård i hemmet innan placering kan göras. Det gäller alla familjehem, oavsett om det är ett jourhem, en närstående eller en släkting till barnet. Socialnämnden ansvarar även för att stödja och handleda familjehemmet under den tid placeringen pågår.

I bokens första del skildras en fiktiv placeringsprocess i praktiken, en process som kan vara konfliktfylld och som kräver kommunikation och tålamod för att familjehemsplaceringen ska fungera bra. Bokens andra del handlar om olika påverkansfaktorer på familjehemmet och om stöd till familjehem. Här sätts processen in i en större kontext och teoretiseras.

Författare: Eva Rydell Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

Psykisk hälsa hos flyktingar

Berättelser, bemötande och verktyg

Psykisk hälsa hos flyktingar beskriver migrationsprocessen i Sverige och hur situationen ser ut i dag. Sambandet mellan in- och utvandring och psykisk ohälsa, trauma och suicid diskuteras, men också vad som är utmärkande för den resiliens som man kan se hos många individer med migrationsbakgrund. Vidare tar författaren upp de kulturella faktorer som påverkar mötet mellan yrkespersoner och flyktingar och vikten av att utforska varje individs subjektiva berättelse för att nå förståelse. Professionella inom olika områden kan med hjälp av konkreta verktyg som presenteras i boken väva samman sociala, psykologiska och kulturella perspektiv till en psykosocial helhetsbedömning som kan ligga till grund för en mer jämlik och icke-diskriminerande vård.

Författare: Maria Sundvall

Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

Lisa Ajax gjorde succé!

Stora LSS-dagen blev en rolig dag fylld av spännande aktiviteter och uppträdanden. Lisa Ajax och Beppe Singer underhöll på Stora scenen. Besökarna kunde botanisera bland utställarna som visade upp sina verksamheter.

Den 21 september arrangerade SSIL – För vård och omsorg Stora LSS-dagen i Stockholm. Det blev en fartfylld dag med stjärnglans från alla håll. Välkända Beppe Singer bjöd på experimentshow och Lisa Ajax underhöll. Sedan kunde deltagarna ta idolbilder vid fotoväggen.

Stockholms stad höll i flera aktiviteter, bland annat prova på-yoga. 2U Assistans hade bingo och hos JATC kunde besökarna prova på dans. Det fanns också en gaminghörna hos Sverok.

– Vi är nöjda, det blev en rolig dag och besökarna fick även möjlighet att prata med de aktörer som har boenden och sysselsättning inom LSS, säger Christoffer Rådman på SSIL – För vård och omsorg. ●

Experimentshow med Beppe Singer.

Stockholms stad.

Funki visade inkluderande instrument.

Full snurr bland utställarna.

Yoga med Stockholms stad.

Lisa Ajax sjöng ut på stora scenen.

TEXT OCH FOTO SANNA ANDERSSON

Sveriges största placeringsservice

Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Ramavtal

Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.

Snabbt enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme.

Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha ﬂer – vi hjälper er!

Lämna din p lace r ings förf rågan på ssil.se

Ta chansen!

Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag

Tema LSS i Stockholm

Här kommer lite bilder från SSIL – För vård och omsorgs utbildningsdag den 20 september. Vi träffade en massa besökare och utställare som passade på att mingla mellan föreläsningarna.

Främja.

Solberga by.

Guldpartner Attendo.

TEXT OCH FOTO SANNA ANDERSSON

Humana.

Villbergagruppen.

Mo Gård. Individkraft.

Nytida.

KomBo.

Unika.

Aifa, intressegruppen för assistansberättigade.

Kalendarium 2024-2025

Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

OKTOBER

Socialt arbete – hur skapar vi trygga miljöer för barn och unga 24 oktober, webbsänd expomedica.se

Personlig assistans i praktiken 24-25 oktober, webbsänd jpinfonet.se

Den nya socialtjänstlagen 24-25 oktober, webbsänd jpinfonet.se

Familjehemsdagen

31 oktober, Stockholm ssilutbildningsdagar.se

NOVEMBER

Högskoleutbildning för HVB & SiS, MCHS 4-6 november, Stockholm waitong.se

Trauma och PTSD 5 november, Stockholm sverigehalsan.se

Familjebehandling med KBT 5 november-19 februari, webbsänd sverigehalsan.se

Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 6 november, webbsänd jpinfonet.se

Mentaliseringsbaserad föräldrabehandling 11 november - 12 december, webbsänd magelungen.com

Socionomdagarna 12-13 november, Stockholm socionomdagarna.se

Autismkonferensen 2024 13 november, webbsänd autism.se

Mänskliga Rättighetsdagarna 2024 14-15 november, Skellefteå mrdagarna.se

Att möta våld i nära relationer 19 november, Stockholm magelungen.com

LSS-dagarna 19-20 november, Stockholm sifu.se

SSIL utbildningsdag – HVB 20 november, Växjö ssilutbildningsdagar.se

Contingency Management – KBT-insats för ungdomar som tar droger 25-26 november, Stockholm magelungen.com

Bipolär sjukdom 26-27 november, Stockholm eller webbsänd sifu.se

Trauma hos barn och unga – hur förstår och bemöter vi dem bäst? 27 november, Stockholm magelungen.com

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 28 november, webbsänd jpinfonet.se

Skolsociala team 28-29 november, Stockholm magelungen.com

DECEMBER

Sexuell hälsa 3-4 december, Stockholm/webbsänd sifu.se

Beteendeproblem i skolan 3-4 december, webbsänd magelungen.com

SSIL utbildningsdag – HVB 5 december, Karlstad ssilutbildningsdagar.se

Metodkurs Kriminalitet som livsstil 9-12 december, Stockholm magelungen.com

LVU i praktiken – lagstiftning, handläggning och process 11 december, webbsänd jpinfonet.se

JANUARI

Personlig assistans i praktiken 15-16 januari, webbsänd jpinfonet.se

Lösningar för offentlig sektor och Upphandlingsdagarna 22-23 januari, Stockholmsmässan stockholmsmassan.se

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 23 januari, webbsänd jpinfonet.se

FEBRUARI

Barnkonventionsdagen 5 februari, webbsänd jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag – HVB 5 februari, Örebro ssilutbildningsdagar.se

ADAD-utbildning 11 februari – 6 maj, webbsänd waitong.se

SSIL utbildningsdag – HVB 13 februari, Sundsvall ssilutbildningsdagar.se

KBT för skolkuratorer 18 februari –18 november 2025, Stockholm magelungen.com

MARS

Dagen för Skyddat Boende 13 mars, Malmö ssilutbildningsdagar.se

SSIL utbildningsdag – HVB 27 mars, Göteborg ssilutbildningsdagar.se

APRIL

Utbildning för administratörer inom socialtjänsten – en juridisk grundkurs 8 april, webbsänd jpinfonet.se

Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete 9 april, webbsänd jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag – HVB 10 april, Gävle ssilutbildningsdagar.se

Avgiftshandläggning inom socialtjänsten 25 april, webbsänd jpinfonet.se

MAJ

Socialrättsdagen 7 maj, webbsänd jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag – HVB 8 maj, Kalmar ssilutbildningsdagar.se

SSIL utbildningsdag – LSS 21 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se

SSIL utbildningsdag – HVB 22 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

Compassion bygger meningsfulla relationer

På vår utbildning får du lära dig att använda compassion för att ge vård präglad av ömsesidig förståelse och respekt.

Skanna qr-koden för att läsa mer eller besök lära.se

Dokumentationssystem för alla utförarverksamheter - sedan 1996

SecuraNova journalsystem underlättar

Kvalitetssäkring av dokumentation enl SoL, LSS, HSL/ICF

• • Planering-uppföljning-utvärdering enl BBIC, IBIC, ASI, m.fl.

• Arbete med evidensbaserade metoder, stöd för MET finns

• Rättssäkerhet och IT-säkerhet med inbyggd kryptering

• Systematisk bedömning med skattningsinstrument

• Stöd för skyddade boenden/kvinnojourer, bl.a. FREDA

• Patientsäkerhet, kvalitetsutveckling och uppföljning

• Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar

• Uppfyllande av kraven i GDPR med mycket hög säkerhet

• Rapportering till uppdragsgivare - minskad tidsåtgång

Öka effektiviteten med funktioner som:

• Avvikelsemodul med journal- och statistikkoppling

• Journalförda viktiga händelser som tas ut i statistik och används i upphandlingar, kvalitetsberättelsen, egen uppföljning och utvärdering, rapportering etc

• Kundanpassad statistikrapportering och fakturaunderlag

• Integration med E-Recept - digital signering av läkemedel

• Rapportverktyg och säker intern meddelandehantering

• Kvalitetsledningssystem och integrerat enkätverktyg

• Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex

• Dokumenthantering - färdiga mallar med digital signering

• Stöd för lämplighets- och riskbedömning samt inskrivning

• Riskbedömningsverktyg för olika målgrupper

• Stöd för att hålla reda på hjälpmedel Läs mer på https://securanova.se

STÖD FÖR GENOMFÖRANDEPLAN OCH RAPPORT

Skrivtiden minskar, journalföring sker automatiskt liksom mätning av insatsernas måluppfyllelse. Uppföljning görs enkelt och kvalitetssäkrat. Stöder BBIC, ASI, IBIC/ICF.

STÖD FÖR EGENKONTROLL

Meddelandecentret gör att rätt personer automatiskt får aviseringar om processer som underlättar egenkontrollen.

FILPUBLICERING MINSKAR KOSTNADERNA

Spara tid och pengar genom att överföra dokumentation från systemet till uppdragsgivare - krypterat och säkert.

KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD

Utredning, bedömning, matchning och handledning underlättas med hjälp av formulär, mallar, skattningar, checklistor och digitalt stöd för Familjehemsvinjetter.

Stöder dokumentation för både familjehem och placerade.

WEBBMODULEN

Ger säker distansanslutning till journalsystemet och andra appar via valfri webbläsare på dator, platta och smartphone. Fungerar med både Windows, Apple och Android.

Kontakta oss gärna för demo och om du har frågor!

Vinn en bok med Omtanke

användas för stöd- eller särskilt boende, äldreboende, består av 26st fullut-

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.

2500 kvm. Läby utanför Björklinge natur, en lummig fälten.

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Emmie Ståleberg, Listerby och Sune Linder, Nyköping.

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Mer än bara familjehemsvård

NÄSTA NUMMER

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 5 november till: ”Tävling 7/24”, Tidningen Omtanke Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal Eller maila till jenny@svenskamedia.se

Omtanke #8

Familjehem i Mälardalen - En del av Centrum för innovation inom vård, behandling & säkerhet 0224-773 83 | info@ﬁmab.se | www.ﬁmab.nu

utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.

0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se

Ute den

Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.

Möt Margareta Hydén

Hon är professor vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet och professor emerita i socialt arbete vid Linköpings universitet. Margareta forskar och föreläser om kvinnors våldsutsatthet i nära relationer.

www.tutusab.se info@tutusab.se 0769-49 43 69

november

Våld i nära relationer

Dessutom Andelen män som utsätts för våld i relation är nästan lika många som andelen kvinnor. I en kartläggning från Brå 2014 var 6,7 procent av de utsatta män och 7,0 procent kvinnor. Våldet mot män är mer psykiskt. Vi tittar närmare mot våld i nära relationer riktat mot män och har träffat en man som har varit utsatt.

Del 2 i artikelserien om ett barnanpassat skyddat boende av Sol Lindhöjd, Fredahuset. Planritning och färgsättning.

SSIL Utbildning 2024-2025

Kalendarium

SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman där socialtjänsten och kriminalvården bjuds in till samtliga tillfällen.

Stad Datum

Växjö 20 november 2024

Karlstad 5 december 2024

Örebro 4 februari

Sundsvall

Anmäl er på ssilutbildningdagar.se

Tema föreläsningar Målgrupp

Kontrollerande personligheter, våld & missbruk

Framtidens Socialtjänst

Individ och familjeomsorgen och kriminalvården

Målgrupp HVB/Familjehem

Målgrupp HVB/Familjehem 13 februari

Framtidens Socialtjänst

Malmö 13 mars 27 mars

Gävle 10 april

Kalmar 8 maj

Dagen för Skyddat Boende

Göteborg Unga i riskzon Målgrupp HVB/Familjehem Skyddat

Framtidens Socialtjänst Målgrupp HVB/Familjehem

Stockholm 21 maj LSS

Stockholm 22 maj Unga i riskzon

Malmö 11 september

Västerås 24 september

Göteborg 8 oktober

Göteborg 9 oktober

Uppsala 21 oktober

Linköping 20 november

Stockholm 3 december

Målgrupp handläggare LSS

Målgrupp HVB/Familjehem

Målgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon

Framtidens Socialtjänst

Målgrupp HVB/Familjehem

Målgrupp handläggare LSS LSS

Dagen för Skyddat Boende Skyddat

Målgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon

Framtidens Socialtjänst

Målgrupp HVB/Familjehem

Dagen för Skyddat Boende Skyddat