Tidningen Omtanke, nr 8, 2018

EN TIDNING FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Per Isdal, psykoterapeut

”Vi

rustas inte för de reaktioner vi får”

ADHD och kriminalitet

Tidiga insatser kan minska risken för utanförskap och utsatthet

SlösaKrönikan: inte kompetensmed resurseroch

Feedbackinformerad samtalsterapi

Så lyckas du med rekryteringen

Rätten till sin egen kropp

Vill öka kunskapen om hur porren ser ut idag och vilka skador den ger

Vi klarar placeringen!

Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg.

Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

Vår placeringsrådgivning har decennielång kunskap av socialt arbete och svarar dygnet runt på din förfrågan.

Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.

”Negativa föreställningar gör att prestationer värderas och kategoriseras utifrån oförmågor snarare än förmågor”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Vesna Jovic, vd för SKL.

Läs krönikan på sidan 52

10| Intervjun

Norske psykoterapeuten Per Isdal kände att han mer och mer blev smittad av det han jobbade med. I boken Medkänslans pris beskriver han vilka problem som kan upp

komma när man arbetar med svåra saker.

16| Aktuellt

Skolans roll för barn som flytt.

19| Tema: Mänskligt

20| ADHD och kriminalitet

Genom tidiga insatser går det att förhindra utanförskap och utsatthet.

26| Rätten till sin egen kropp

Unizon och Talita om porr, prostitution och människohandel.

30| Hatbrott

Panelsamtal under Mänskliga rättighetsdagarna.

34| Aktuellt

38| Rekrytering

Lita inte på magkänslan.

41| Gåband vid skrivbordet

42| Vi är stenåldersmänniskor

44| Barns rättigheter

45| Hemlösheten ökar

46| Samtalsterapi

Positiv utveckling med feedback-informerad terapi.

50| Delaktighet viktigt

Ungdomar med och utan funktionsnedsättning berättar.

51| Transpersoner ser brister

56| Julfint

60| Konsultindex

Den amerikanske psykologen Scott D Miller om feedback-informerad samtalsterapi. Sidan 46.

För en hållbar jul

I skrivande stund råder Black Week, ett uppfordrande svar på Black Friday att inte bara konsumera extra mycket den dagen utan hela veckan. Som motdrag uppmärksammas också White Monday, som uppmanar till återanvändning. Trots att vi shoppar som aldrig förr och årets julhandel väntas slå alla rekord så finns det ett motstånd hos allt fler till denna överkonsumtion. Behöver vi verkligen fler prylar?

Det återvunna plagget är utsett till Årets julklapp 2018. Det speglar intresset för hållbarhet och den ökade oron för klimat och miljö. Även om det har pratats mycket om hållbar konsumtion och miljötänk så var det ändå ett överraskande beslut tycker jag, men glädjande.

Det är HUI Research som utser Årets julklapp. Det ska vara en nyhet eller något som fått ett nyväckt intresse under året. Den ska också representera den tid vi lever i och/eller vara en storsäljare.

DET ÅTERVUNNA PLAGGET kan vara tillverkat av återvunna material eller second hand. Etiska frågor blir allt viktigare för konsumenterna och jag hoppas att second hand-butikerna får ett uppsving i och med att det här lyfts fram i media.

Jag gillar att gå i affärer, det kan jag erkänna, men är inte den som ofta tröttnar på och byter ut saker hemma. Ofta är jag lika nöjd efter lite fönstershopping och en fika på stan. Barnkläder och sällanbruksvaror köper jag gärna på second hand. Det känns så onödigt att köpa längdskidor, pjäxor, skridskor, ridstövlar, ridhjälm och annat till fullpris när de inte slits nämnvärt innan dottern har vuxit ur det eller tappat intresset.

Dagens ungdomar är kanske mest etik- och miljömedvetna. De tar ställning och håller fast vid det.

Dessutom är det trendigt med second hand. Där kan man ju hitta väskor, skor och kläder som ingen annan har. Det bådar gott för framtiden att ungdomarna tycker att det är självklart att ta ansvar för vår planet och dess människor. Att tillverka kläder och saker av återvunna material blir säkert en nödvändighet i framtiden.

WHITE MONDAY LYFTER fram företag som erbjuder delnings- och cirkulära alternativ. Det finns till exempel flera köp- och säljsajter och så har vi till exempel Erikshjälpens shop seconhand.se samt Stockholms stadsmission som dessutom har ett eget klädmärke, Remake, som är kläder tillverkade av insamlat material.

K-märkt är en restaurangkedja i Stockholm som arbetar för att minska matsvinnet och fick utmärkelsen Årets Hållbara Krog 2018. Lunchrestaurangen Spill i Malmö lagar mat av grossisternas svinn. Se fler tips på whitemonday.se.

Har du förresten sett Maträddarna på SVT där Anne Lundberg och Paul Svensson dyker ned i detta aktuella ämne? Vill du ha tips vad du kan göra så kolla in stoppamatsvinnet.nu och matsvinnet. se. Den senare ger också recept som räddar julen från matsvinn.

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen

Jenny Fors, chefredaktör Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL

Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

Jenny Fors Chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Annika Rådlund, skribent, Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Mikael Sagström Ansvarig utgivare

Layout

Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Patrik Fall, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration

Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.

För att jobba i verkligheten måste du förstå den. Förstå att världen är precis lika hänsynslös som den är vacker. Vår uppgift är att alla människor ska hitta sin plats i den.

Alternatus erbjuder HVB-hem, familjehem, LSS och individanpassad utsluss.

018-10 20 80 | www.alternatus.se

Journal Minnenas

4-pack värde 499:-

Jaktmarker & Fiskevatten

Tidningen för jägaren som även gillar att fiska.

Sveriges ledande flugfiskemagasin.

Erbjudandet gäller t o m 2019-01-31 och endast nya prenumeranter i Sverige. Prenumerationen upphör automatiskt efter periodens slut. Eventuell premie levereras till dig inom 5 veckor från det att vi mottagit din betalning. Om premien tar slut i lager ersätts den av annan premie av motsvarande värde. Svenska Media Docu AB lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden om egna och andras produkter. Genom att fylla i dina uppgifter samtycker du med Svenska Media Docu AB:s policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy

Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.

Dokumenterar du inom vård-, behandlings- eller omsorgsarbete?

Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok!

idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garanti för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lätt använt, rätt ssäkert, kostnadseffektivt

Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter!

Kontakta oss för att boka tid för en presentation!

NectarSystems AB, 0451-89300, ww w.idok.se

Per Isdal är utbildad psykoterapeut och har varit verksam i sitt yrke i drygt 30 år. Han var totalt oförberedd på hur arbetet skulle påverka honom.

Smittad av våld

Under utbildningen till psykoterapeut hörde Per Isdal och hans studiekamrater aldrig talas om vilken effekt deras arbete kunde ha på deras mående utanför psykoterapirummet. I stället pratades det ofta om motsatsen, att en riktigt duktig behandlare inte påverkas av sina klienter. Men när Per kom ut i yrkeslivet märkte han hur han successivt smittades av det mörker som kunde finnas hos klienterna, och han började ifrågasätta det tabu som fanns runt den inverkan som de kunde ha på sina terapeuter.

TEXT: ÅSA LARSSON

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

Den norske psykoterapeuten Per Isdal har i över trettio år behandlat män med vålds- och aggressionsproblem. En tid in i sin yrkeskarriär märkte han hur han påverkades av sina klienter och tog med sig jobbet hem.

–  Motvilligt började jag känna hur jag mer och mer blev smittad av det jag jobbade med. Att det mörker som jag möttes av i arbetet också präglade mig, mina tankar, mina känslor och min kropp när jag inte var på jobbet.

HAN VAR HELT oförberedd på sina reaktioner. Ingen hade berättat för honom att jobbet skulle påverka honom så mycket och således visste han inte heller hur han skulle hantera situationen.

– Det här är saker som nästan alla inom vård- och behandlingsyrken känner igen, men som ingen av oss har hört talas om varken innan eller under utbildningen. Vi rustas inte för de reaktioner vi får och vet inte att jobbet kan påverka oss så att det går ut över oss själva och våra nära och kära.

Han menar att det tar sig i uttryck både fysiskt och psykiskt.

– Det hänger ju ihop, säger han.

Det kan bland annat leda till att man får värk i nacke och axlar, men också att man blir mer och mer lättirriterad och känner sig tom inombords.

Per kom på sig själv med att gå från att älska jazzmusik till att i stället börja lyssna på country och dansband. Han hade helt

enkelt inte tillräckligt med kraft till att lyssna på mer komplexa musikstilar, utan klarade bara av det som var enkelt.

– Det var inte så jag ville ha det, att jag skulle bli en dansbandssupporter, säger han på klingande norska och skrattar.

Han fick också problem med att läsa böcker, något som han hade tyckt mycket om tidigare, men helt enkelt inte orkade med längre. Dessutom avtog lusten att vara social och umgås med folk utanför jobbet.

Per Isdal berättar om en sjuksköterska som arbetade med mycket sjuka, prematura barn. Till henne hade man sagt att den dagen hon inte längre grät när ett barn dog, då hade hon blivit professionell.

– Idealet är alltså att vi inte ska ha några känslor eller reaktioner. Att vi själva känner engagemang och kan få problem är tabubelagt och ingenting vi pratar om, säger han och skakar samtidigt på huvudet.

HAN MENAR ATT det är omöjligt att inte ta med jobbet hem och han önskar att man slutar att sopa det under mattan. Att man i stället redan under utbildningen börjar förbereda studenterna på de reaktioner som de kan få i yrkeslivet och att de får lära sig hur de ska hantera dessa på ett bra sätt.

– Medvetenheten om problemet är avgörande för att de ska kunna leva ett bra liv i sina yrken.

Först då kan organisationer, arbetsgrupper och de som individer arbeta med

Om Medkänslans pris

I boken Medkänslans pris (Smitted av vold på norska) belyser han på ett mycket lättförståeligt och enkelt sätt de problem som kan uppkomma när man möter svåra saker i sitt yrke som terapeut, läkare, sjuksköterska, socionom etc. Att det är normalt att arbetet påverkar en som person och att man därför bör vara förberedd på att det kan hända. Han beskriver också hur man kan arbeta för att underlätta och minska effekterna av problematiken.

Förlag: Gothia Fortbildning.

Per isdal har också givit ut boken Meningen med våld.

»Vi rustas inte för de reaktioner vi får och vet inte att jobbet kan påverka oss så

att det

går ut över oss själva och våra nära och kära«

Per Isdal

problemet och reducera de skadliga effekterna som det kan ha på deras hälsa. Det är också avgörande för att klienter och närstående ska kunna ha ett bra liv tillsammans med dem som arbetar med detta.

– EN GRUND till att vi väljer den här typen av arbete är att vi är empatiskt lagda och har en drivkraft att hjälpa andra människor. Att vi då lär oss att inte känna empati blir ju paradoxalt.

I en studie från 1980-talet i Norge tittade man på hur sjuksköterskor som arbetade på akuten påverkades av jobbet. De var med om tuffa saker, men älskade sina jobb. Men det visade sig att deras medkänsla hade minskat, vilket bland annat resulterade i att när deras små barn ramlat och slagit sig och behövde sin förälders tröst, fick de inte den medkänsla de behövde – ett litet skrubbsår på ett knä tedde sig trivialt jämfört med det lidande som sjuksköterskan/föräldern upplevde på sitt jobb varje dag.

– Gränsen mellan att vänja sig vid upplevelserna och bli avtrubbad är liten. Och blir man avtrubbad i jobbet så blir man också det i resten av livet och i relation till sina medmänniskor, sina barn och samhället. Du kan inte skruva av och på känslorna, säger han.

– Dilemmat är att du inte bara mår sämre själv. Du klarar till slut inte av att ha empati och medkänsla och blir ett sämre stöd för dem du ska hjälpa. På fackspråk kallar vi det ”compassion fatigue”, vilket är hjälparnas unika form för utbrändhet.

Per har tittat närmare på sjukskrivningsstatistiken i både Norge och Sverige och det den visade var tydligt.

– De yrkesgrupper som blev sjukast av sitt jobb är de som arbetar inom hälsa och social omvårdnad, alltså de som jobbar med att hjälpa människor. Enligt mig tyder det på att vi har det mest hälsofarliga arbetet som finns. Jag tycker att dessa grupper ska veta att de har ett krävande arbete och att det kan vara farligt för deras egen hälsa.

Vad kan man göra för att reducera de negativa effekterna?

– Det handlar bland annat om kompetens – att det finns möjlighet för medarbetarna att gå utbildningar och kurser samt att det finns goda förhållanden när det gäller handledning samt uppföljning i form av debriefing.

En så enkel sak som fysisk träning på arbetstid kan också göra att man är bättre rustad. Men många gånger sparas det in på den typen av kostnader eftersom det anses vara personalförmåner som man inte ska lägga resurser på.

– Vi lever i en tid där det ska sparas och där sådant som tidigare har varit bra åtgärder plockas bort. Det är farligt, säger Per Isdal.

Han beskriver i sin bok hur han själv skapar ritualer för att kliva in och ur sin yrkesroll. Terapeuten Per Isdal är bättre rustad för att möta svårigheter än privatpersonen Per, och då skaffar han sig ritualer som tydligt markerar gränsen mellan

Per Isdal berättar att om man blir för avtrubbad blir man ett sämre stöd för dem man ska hjälpa.

jobb och privatliv. Han tar till exempel en kopp kaffe när han kommer till arbetet, pratar en stund med sina kolleger och sätter sedan på datorn innan han tar itu med de första klienterna.

Var ligger ansvaret för att arbeta med detta, hos arbetsgivaren eller terapeuterna själva?

– Lagen är solklar. Arbetsmiljölagen säger att det är arbetsgivarens ansvar att se till att

man inte blir sjuk av jobbet. Men jag tycker att vi har ett ansvar själva också, för att lägga märke till vad som sker och att säga ifrån. Per Isdal sträcker sig till och med så långt som att säga att de som jobbar med svåra saker borde ha utökade semestrar eftersom de behöver mer tid för att återhämta sig.

– Jag tror att det skulle vara en bra investering för samhället. Belastningsskad-

orna, som många av dessa yrken får leder till sjukskrivningar, som i sin tur kostar samhället massor.

Han menar att det rent samhällsekonomiskt är olönsamt att inte se till att människor mår bra som man har satsat stora belopp på i form av utbildning. Många slutar efter tio, femton år i yrket för att de inte orkar på grund av den höga belastningen och de allt sämre arbetsförhållandena.

– Det är som med soldater. De som är i fronten är de mest utsatta. De har daglig kontakt med lidande och död. Men de som bestämmer och sätter budgetar står längre bort och ser allt på avstånd och slipper att direkt konfronteras med verkligheten.

Hur mycket hjälper ni kollegor varandra?

– Jag kallar det för det tveeggade svärdet. Kollegor kan vara ett viktigt stöd och ge

styrka och det bör de vara, men de kan också vara det motsatta.

Ett exempel på en bra rutin är att man samlas och samtalar med varandra kontinuerligt. Där kan alla få möjlighet att reagera på det de varit med om och bli lyssnade på.

– Men kollegor kan också börja att smitta varandra och belasta varandra med negativa känslor. Kollegor kan alltså vara både himmel och helvete. Det kan bli en negativ

spiral om det inte finns bra sätt att ta hand om de här problemen på, förklarar han.

PER ISDAL BERÄTTAR om en tankeväckande händelse. Han blev intervjuad i norsk radio och fick då frågan om han, utifrån vad han vet i dag, hade valt samma yrke om igen. Han svarade då utan tvekan: ”ja, absolut”.

Sedan kom nästa fråga som löd: ”När du vet vad du vet i dag, skulle du

Per Isdal ser trots det tuffa ändå att det finns mycket som är positivt i jobbet som terapeut.

»Att vi själva känner engagemang och kan få problem är tabubelagt och ingenting vi pratar om«

så rekommendera att dina barn väljer samma yrke som du själv?” Och då svarade han nej.

– Huvudbudskapet till alla er som arbetar som terapeuter, läkare, sjuksköterskor, socionomer och så vidare är att ni måste stanna upp och känna efter. Acceptera att det finns sidor som är svåra om du väljer den typen av yrkesbana. Och att det förändrar dig som människa.

HAN VILL DOCK framhålla att det trots allt det tuffa han utsätts för också finns mycket som är positivt i jobbet som terapeut. När han skrev boken konfronterade han sig

själv med varför han arbetade med detta. Om det inte skulle vara skönare att jobba på ICA och slippa bli smittad av våld. – Men då fick jag tag i något annat som jag inte kallar belastning, utan berikande – existentiella tankar om att ha en betydelse utöver sig själv. Vi terapeuter och alla andra som arbetar med vård och människor gör något otroligt viktigt i samhället. Vi hjälper dem som mår dåligt så att de många gånger känner sig bättre. Vi får nära relationer till våra klienter och omger oss också med tacksamma människor. Och det kan vara väldigt berikande, säger Per Isdal. ●

Om Per Isdal

Per Isdal är utbildad psykoterapeut och har varit verksam i sitt yrke i drygt 30 år. I dag kombinerar han arbetet med klienter med att föreläsa och leda utbildningar. Han har bildat stiftelsen Alternativ til Vold (ATV) ett av de försa behandlingsalternativen i Europa för män som har vålds- och aggressionsproblem i sina nära relationer. I dag erbjuder de alla medlemmar i familjen behandling, både utövare av våld, våldsutsatta vuxna och barn samt ungdomar med vålds- och aggressionsproblem.

2011 mottog Per Isdal Den store psykologprisen i Norge för sitt arbete. Den norska kungen har också utnämnt honom till riddare av 1 klassen av Sankt Olavs Orden

Duvgården HVB behandling

För tjejer 15 - 19 år med ett tydligt självdestruktivt mönster både kognitivt och i beteende. 9 platser för utredning, behandling och eftervård.

Under de 8 år vi bedrivit behandling på Duvgården har vi kommit fram till en gemensam nämnare, för de flickor som varit placerade, oavsett initial orsak till placering. Den gemensamma nämnaren är en negativ självkänsla/självbild. Den attityd vi har gentemot oss själv, vad vi tänker och känner om oss själva och vad vi klarar av.

Arbetet med att stärka självkänslan och självbilden sker strukturerat med evidensbaserade, välbeprövade och inarbetade metoder, med tydliga mål och delmål. De metoder vi främst använder oss av är MBT, KBT, MI, Evidensbaserade PDT korttidsterapier, Minnesotamodellen, Interpersonell terapi samt omfattande Familje- och nätverksarbete.

Vi utgår alltid från vad som är evidensbaserat när vi skräddarsyr vad eller vilka av ovanstående som vården skall bestå av.

Maher Khoury, Leg. psykolog, 070 450 18 54 maher.khoury@duvgarden.se

Henrik Byström 072 521 02 45 henrik.bystrom@duvgarden.se

Skolans roll för barn som flytt

Det är avgörande, både för det enskilda barnet och för samhället i stort, att barn som flytt till Sverige får en god start i sitt nya land. Bris nya rapport Skolans roll för barn som flytt – platsen för inkludering, hälsa och lärande visar att den svenska skolan kan ges bättre förutsättningar för ett bättre mottagande av nyanlända elever.

”De kan fråga alla i klassrummet, men de kommer inte fråga dig om vill ha hjälp eller nåt, som om du inte finns. Du kommer känna dig tvungen att gå därifrån. Du går på första lektionen, andra lektionen, tredje lektionen, men sen kommer du inte gå dit igen. Du är inte sedd, varför ska du gå dit?”

Så berättar ett av de barn som deltagit i Bris fokusgrupper om skolans roll för barn som flytt. Gemensamt för alla barn som kommit till Sverige de senaste åren är att de har rätt till utbildning och rätt till bästa uppnåeliga hälsa enligt barnkonventionen. Skolan är en central aktör när Sverige ska leva upp till det.

– Den svenska skolan har tagit emot ett ökande antal nyanlända elever, och man har fått lära längs vägen utan att alltid ha rätt förutsättningar. Hur huvudmän och skolenheter väljer att organisera och leda skolan spelar stor roll för hur väl eleverna kommer att lyckas, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris.

SAMTIDIGT TYDLIGGÖR RAPPORTEN att det krävs beslut på en rad andra politikområden för att barn som flytt ska få möjlighet att tillgodogöra sig utbildning, må bra och känna tillhörighet. Barn och familjer som flytt till Sverige påverkas av faktorer som bostadsbrist, boendesegregation och socioekonomisk utsatthet.

– Många lever i vad som bäst kan beskrivas som en permanent tillfällighet, där det tillfälliga uppehållstillståndet måste förnyas regelbundet – i praktiken en gång per läsår för vissa grupper. Framtiden och möjligheten att etablera sig i det nya landet är därför osäkra, och det påverkar förstås barns situation i skolan. Den perma-

nenta tillfälligheten måste brytas, säger Magnus Jägerskog.

EN ANNAN SLUTSATS i rapporten är att en framgångsrik väg är att skapa en stödjande skolkultur kring nyanlända elever, där mottagandet är ett gemensamt ansvar för alla vuxna på skolan, med ett strukturerat lagarbete kring eleverna.

– Det finns ett stort behov av praktisk stöttning till nyanlända föräldrar, som riskerar att falla på en redan belastad skolverksamhet om det inte finns en modell för samverkan med andra samhällsfunktioner såväl som med civilsamhället, säger Magnus Jägerskog.

Rapporten bygger på barns egna röster, aktuell forskning och intervjuer med viktiga professioner med stor kunskap om mottagande av nyanlända elever i Sverige, och mynnar ut i rekommendationer till beslutsfattare på nationell nivå, till kommuner och huvudmän samt till rektorer och enskilda skolor.

KÄLLA: BRIS

Rapporten bygger på barns egna röster, aktuell forskning och intervjuer.

Hitta familjehem, jourhem och kontaktfamiljer snabbt och enkelt

I Familjehemsbanken hittar ni egna familjer vid placeringar av barn, unga och vuxna, utan mellanhänder.

Kontakta oss gärna!

Ring oss på 0585-20057 eller maila till kontakt@familjehemsbanken.se.

www.familjehemsbanken.se

HVB för pojkar 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.

MÅNGSBO HVB AB

Östervåla l 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se

DET LILLA HEMMET MED DE STORA MÖJLIGHETERNA!

Norrländsk by - 2,5 timmars restid från Arlanda

Hemmabergets HVB-hem är vackert beläget vid sjön Lappträsk mitt i ett litet bysamhälle på gränsen mellan Haparanda och Kalix.

Fem platser - med känsla av storfamilj!

Hemmet riktar sig till flickor och pojkar 15-20 år med psykosociala problem såsom relationsproblem, lättare kriminalitet, beteendestörningar och ADHD-problematik. 80% av personalen bor på gården!

Individuell behandling!

Vi utformar all behandling individuellt utifrån varje ungdoms egna förutsättningar. Vårt mål är att bryta destruktiva beteenden genom att byta ut dessa mot positiva tankar och upplevelser. Allt för att stärka ungdomens självkänsla och ge ny energi/motivation!

Utrymme för många fritidsintressen!

Hos oss har man möjlighet att utöva sin hobby, allt ifrån motorrelaterade sporter till att låta kreativiteten flöda via målning, sömnad, fotografering eller genom att utrycka sig musikaliskt via flertalet instrument bl a i vår musikstudio. Vi har även eget gym! “ “Vårt mål är att återanpassa ungdomarna till samhället genom att bygga nya nätverk och stärka individen ”

Läs mer om Hemmaberget på www.hemmabergetshvbhem.se och följ vår verksamhet på Facebook!

Hemmabergets HVB Hem Byn 61, 952 96 Lappträsk

Tfn 0922-520 43 . Fax 0-22-520 42 hemmabergetshvbhem@telia.com

Inskrivningsförfarande: - ansökan direkt till Hemmaberget!

Gruppbostad enligt LSS 9:9

Daglig

Sysselsättning

Hälsa

Missbruk, kriminalitet, anhörig? Vi har behandlingen!

Nytt koncept!

Osäker på placering? Testa först vår.. Säker på placering? Vi erbjuder.. Intensivbehandling HVB verksamhet

Hög personal täthet och social träning

Trygghet och stöd

Relationer

Struktur

Möjligheter

Anhöriga och handläggare

Bibehållning och utveckling av intressen

072-394 33 11 - info@gamlahembagerietboende se www.gamlahembagerietboende.se

Terapi, boende och roligheter HVB verksamhet i naturskön miljö för killar 15-20 år

Kriminalitetsbehandling ”nytt vägval”

12stegsbehandling, missbrukspersonligheten och motiverande samtal

Återfallsprevention

Anhörighetsvecka

Psykologkontakt

Familjebehandling

Specialinsatser vid återfall

Skola, praktik, sysselsättning

Välgörenhetsprojekt

Resa till fadderby

Caféverksamhet

Musik, teater, motorsport

Hämtning av ungdom

Vi arbetar utifrån samhällsanpassning med KBT, inlärningsteori och miljöterapi. Alla ungdomar blir erbjudna kriminalitetsbehandling, återfallsprevention och , finns 12-stegsbehandling i egen regi.

Välkommen till oss på Huvudgården 079-079 07 06 www.huvudgarden.se info@huvudgarden.se

Mänskligt fokus

Frågor om mänskliga rättigheter är ständigt aktuella. Klimatet hårdnar i Sverige samtidigt som det kommer upp motrörelser mot de orättvisor och strömningar som finns i vårt samhälle.

Att utsättas för våld är att utsättas för en kränkning av sina mänskliga rättigheter. Rätten till ett liv fritt från våld var temat under Mänskliga Rättighetsdagarna. Här belystes sexuella trakasserier, sexuella övergrepp, utsatthet, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, människohandel, religionsfrihet med mera.

Vi har alla ett gemensamt ansvar att motverka diskriminering och kränkningar som strider mot våra mänskliga rättigheter. Kunskap är viktigt, att våga prata om dessa frågor. I detta tema följer några av de ämnen som vi har valt att belysa lite extra.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES

Tjejer med ADHD eller ADD löper en större risk för mobbning, rökning, tidiga graviditeter, sexuell utsatthet, ätstörningar och självskadebeteende.

ADHD, kriminalitet och utsatthet ADHD, kriminalitet och utsatthet

Tidiga insatser är avgörande

Vid ADHD kan man vara överaktiv, ha svårt att koncentrera sig, behålla uppmärksamheten och kontrollera impulser. Vi ställer högre krav på barn att de ska vara lika och tror ofta att ett normbrytande beteende beror på dålig uppfostran. Genom tidiga insatser kan dessa barn få hjälp och stöd som kan förhindra utanförskap och utsatthet.

TEXT: JENNY FORS

Personer med ADHD löper större risk än andra att hamna i utsatthet, kriminalitet och missbruk. En av fyra intagna inom kriminalvården uppfyller kriterierna för en ADHD-diagnos och hos vuxna som söker vård för missbruk förekommer ADHD hos 25-40 procent.

– Det råder en stor brist på kunskap om ADHD i samhället, vilket ofta leder till brister i stöd och förståelse. Inom forskarvärlden vet man relativt mycket om vad som ligger bakom ADHD men den kunskapen är inte tillräckligt spridd i samhället i övrigt, säger Marie Adolfsson på

Riksförbundet Attention.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, anhöriga och yrkesverksamma. Marie Adolfsson är sjuksköterska och har tidigare arbetat med psykiatriforskning.

»Det som är svårt för en person med ADHD kan vara väldigt lätt för andra, till exempel koncentrera sig på en tråkig lektion i skolan, att uppskatta tidsåtgång samt att påbörja och avsluta en uppgift eller aktivitet«

Vid forskning där genetiska orsaker undersöks tittar man på vilka gener i vårt DNA som ser annorlunda ut vid olika diagnoser

MED HJÄLP AV en PET-kamera kan man studera hjärnan, däribland frontalloben, hos personer med och utan diagnos för att upptäcka skillnader. Det är nämligen i frontalloben som våra exekutiva funktioner styrs och det är dessa funktioner som personer med ADHD ofta har svårigheter med, till exempel att se konsekvenser av sitt handlande.

– Personer med ADHD har en annan aktivitet i det här området i hjärnan. De har också ofta brist på dopamin som styr hjärnans belöningssystem som är viktigt för att känna lust, tillfredsställelse och motivation. På grund av låga dopaminnivåer har  personer med ADHD ofta svårt att sitta stilla och koncentrera sig och kan därför behöva röra på sig, ta pauser eller till exempel hålla på med en stressboll för att klara av en lektion i skolan. En person med normal koncentrationsförmåga har inga problem att sitta stilla i 35-40 minuter, medan en

person med ADHD kan koncentrera sig cirka 10-15 minuter åt gången.

Om något är kul eller spännande är det lättare att koncentrera sig. Dataspel och träning är exempel på aktiviteter som personer med ADHD kan bli intresserade av eftersom det ökar på dopaminnivån, ger spänning och omväxling plus att man hela tiden håller sig i rörelse.

– De flesta droger ger också en ökad dopaminnivå, till exempel; nikotin, alkohol, cannabis och amfetamin. Har man dopaminbrist som vid ADHD kan effekten av drogerna bli att man blir mindre

Brist på dopamin ger ett konstant adrenalinpåslag som kan mildras med till exempel rörelse.

Marie Adolfsson

hyperaktiv och  känner sig mer som andra. Spänning, impulsivitet och samhörighet kan också göra att dopamin frisätts vilket förklarar en ökad risk för kriminalitet, säger Marie Adolfsson.

– Det som är svårt för en person med ADHD kan vara väldigt lätt för andra, till exempel koncentrera sig på en tråkig lektion i skolan, att uppskatta tidsåtgång samt att påbörja och avsluta en uppgift eller aktivitet.

och ger stöd och hjälp utifrån behov till de här barnen och ungdomarna så finns det ökad risk att pojkar hoppar av skolan, hamnar i missbruk och kriminalitet. Hos tjejer kan den ökade risken handla om mobbning, rökning, tidiga graviditeter, sexuell utsatthet, utbrändhet, ätstörningar och självskadebeteende, säger Annica Nilsson som arbetar som intressepolitisk ombudsman på Riksförbundet Attention. För både tjejer och killar finns det en

»Har man dopaminbrist som vid ADHD kan effekten av drogerna bli att man blir mindre hyperaktiv och känner sig mer som andra«

I SVERIGE OCH totalt i världen har cirka 5 procent av befolkningen diagnosen ADHD. Många får sin diagnos i barndomen men de senaste åren är det diagnos hos vuxna som ökar mest.

– Stereotypen av en person med ADHD är en pojke som stör, är utåtagerande och aggressiv. Det ger tyvärr en smal bild av diagnosen och man missar en stor grupp. Det är tre gånger fler pojkar som får diagnos och flickor uppmärksammas inte i samma grad. Hos dem är det vanligare med ADD, som är en form av ADHD men utan H som står för Hyperaktivitet. Hyperaktivitet hos flickor kan också ta sig andra uttryck som inte syns lika tydligt, som att pilla med håret eller bita på naglarna

Det finns också olikheter i riskerna som ADHD kan medföra hos tjejer och killar. – Om man inte sätter in tidiga insatser

ökad risk för suicid, olyckor, depression, arbetslöshet, ekonomiska svårigheter och socialt utanförskap.

– Det är vanligare att ha flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) än att bara ha en, till exempel dyslexi, språkstörning och Tourettes syndrom. Cirka en tredjedel av personer med autism har exempelvis även ADHD. Det är också vanligt med annan samsjuklighet, till exempel ångest, tvångssyndrom och depression.

ANNICA NILSSON POÄNGTERAR att man inte bara ska se diagnosen utan se till individens behov. Vad den enskilda personen har för svårigheter och vad som kan underlätta.

– Det är viktigt att ge insatser och stöd utifrån behov. Vi behöver ha förståelse för varför en person har svårt för vissa saker och ge stöd och strategier som hjälper

Marie Adolfsson och Annica Nilsson, Riksförbundet Attention.

Foto: Lovisa Schiller

personen istället för stjälper. Vi säger ju inte ”Ta av dig glasögonen och läs ändå” till en person som har nedsatt syn, men barn med ADHD kan få höra: ”Nu får du skärpa dig, sitt still”. Kunskapen och bemötandet av osynliga funktionsnedsättningar behöver förbättras.

OFTA LEDER SVÅRIGHETERNA till negativa konsekvenser. Man får skäll för att man säger dumma saker, vilket i sin tur kan leda till låg självkänsla och utanförskap. Ibland kan det vara svårt att förstå att en person som kanske är trevlig, social och fungerar bra i övrigt har problem med tillsynes enkla saker.

– Det kan vara driftiga och framgångsrika personer som har fått ADHD-diagnos. Men man vet ju inte hur mycket de har fått kämpa. För många medför ADHD stora svårigheter och att få själva diagnosen kan vara en förklaring till varför livet sett ut som det har gjort. Äntligen faller bitarna på plats. Sedan gör diagnosen det också lättare att få hjälp och stöd, säger Annica. Elever med NPF är överrepresenterade bland elever med omfattande frånvaro. Och  under 2012-2013 hade nästan hälften av de SiS-placerade unga (13-17 år) en ADHD-diagnos enligt en rapport från Socialstyrelsen.

– Ofta sätts insatser in för sent. Kamrater, lärare och andra i omgivningen behöver få kunskap om ADHD och därmed ökad förståelse så att de kan ge rätt stöd och bemötande. Bra skyddsfaktorer är en trygg, och stödjande omgivning och familjesituation. Det är viktigt att känna till att ADHD till 75-80 procent kan förklaras av genetiska orsaker, vilket innebär att fler i familjen kan ha funktionsnedsättningen och att familjen i sin helhet kan behöva stöd från olika instanser i samhället.

Marie Adolfsson

ADD kännetecknas av ouppmärksamhet.

En välstrukturerad vardag där krav, förväntningar och miljö anpassas underlättar livet för personer med ADHD. Det kan också bli aktuellt med medicinering för att stabilisera dopaminnivån.

– Lärar- och socionomutbildningen borde ha obligatorisk kunskap om NPF. Det behövs också samordnade

insatser för att stödja de som kommer ut i samhället från kriminalvården samt ADHD-screening inom beroendevården. Överlag behövs mer kunskap om ADHD i samhället för att minska fördomar och förbättra situationen för personer med ADHD, avslutar Annica Nilsson. ●

Svårigheter för personer med ADHD

De exekutiva funktionerna i hjärnan som personer med ADHD ofta har svårigheter med är:

- Inhibition – att bromsa/stanna upp/hålla tillbaka.

- Självreflektion – känna efter, tänka sig för, bli medveten och observant på sig själv.

- Tänka i tidslinjer – minnas och föreställa sig framtiden.

- Prata med sig själv – att ha en inre dialog.

- Hålla koll på känslor – reglera och nyansera.

- Tankens lekplats – att bygga mentala modeller och simuleringar.

- Tidsuppfattning.

Ökade risker vid ADHD

- Suicid

- Olyckor

- Depression

- Arbetslöshet

- Ekonomiska svårigheter

- Socialt utanförskap

Killar:

- Avbruten skolgång

- Missbruk

- Kriminalitet

Tjejer:

- Mobbning

- Rökning

- Tidiga graviditeter

- Sexuell utsatthet

- Utbrändhet

- Ätstörningar och självskadebeteende

Solsunda

Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med psykisk ohälsa.

Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.

Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.

Kontakta: Vita Kiluk, Verksamhetschef

Telefon: 08-557 72 515

Mobil: 073-346 70 56

Mail: vita.kiluk@solsunda.se

Solsunda

Suddamin Care

i Norrtälje AB

FAMILJEHEMSVÅRD

inom Individ & Familj enligt SoL/LSS/LVU med tillstånd f rån IVO. Vi erbjuder familjehem för . Barn, ungdomar och vuxna med olika problematik/diagnoser . Ensamkommande barn . Skyddsplaceringar . Familjehem för hela familjer . HBTQ-hem

Vårt ledord är kvalité och vi har ett brett utbud av familjehem som kan matcha olika behov hos den placerade.

Välkommen att kontakta oss!

Steget mot ett självständigt liv

Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Tel: 08-557 72 510 E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se

Småskalig

högspecialiserad

vård & behandling

Suddamin

Finjagården erbjuder småskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, missbruk, självskadebeteende, ångest, OCD, ätstörning och trauma. Vår 40-åriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda förutsättningar för att uppnå resultat.

DBT

Våra behandlingsprogram PE

Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. Våra klienter har tillgång till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingår i vårt koncept.

KBT

Efter inledande analys av problembilden skräddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete då detta är aktuellt.

PE (Prolonged Exposure) är en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom

KBT-E

Är en evidensbaserad ätstörningsbehandling. Utöver terapeutiska interventioner hjälper vi till med provtagning, samtal och undersökning av läkare.

För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss på info@finjagarden.se.

Läs mer på www.finjagarden.se

Rätten till sin egen kropp

Är porr, prostitution och människohandel en manlig rättighet?

Det frågade sig Unizon och Talita under ett av föredragen på Mänskliga rättighetsdagarna i Stockholm som hölls under temat Rätten till ett liv fritt från våld. Båda organisationerna arbetar med konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES OCH JENNY FORS

Det kan tyckas självklart att kvinnor har rätt till sin egen kropp. Men tyvärr är det ingen självklarhet för alla.

– Det var inte alltför länge sedan som våldtäkt inom äktenskapet förbjöds i Sverige, år 1962. I flera länder i världen är det fortfarande tillåtet. Kvinnors rätt att bestämma över sin egen sexualitet, fritt från tvång, är en mänsklig rättighet, säger Peter Söderström på Talita.

Talita är en ideell förening som erbjuder hjälp och stöd till kvinnor som utnyttjats i prostitution, pornografi och människohandel för sexuella ändamål. De jobbar rehabiliterande, förebyggande och uppsökande.

– Traumaterapi, undervisning, framtidsplanering, utslussning och integrering i samhället ingår i behandlingsprogrammet. Kvinnor som söker upp oss behöver ofta få hjälp att bearbeta trauman, att bör-

ja känna känslor och hantera känslor av skuld och skam, säger Meghan Donevan på Talita.

Under Mänskliga Rättighetsdagarna den 22-23 november hade Talita gått ihop med Unizon för att tala om porr, prostitution och människohandel.

Unizon samlar över 130 av landets Kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld.

SEDAN ÅR 1999 är förbjudet att köpa sex i Sverige. Enligt siffror från 2008 sker 71 procent av svenskars sexköp utomlands. 1 av 13 män i Sverige uppger att de någon gång har köpt sex.

– En vanlig förklaring hos en sexköpare är att han köper sex för att kunna göra vad han vill med kvinnan. Hur kan vi ha en sådan syn på kvinnan? Det är likaställt

med dåtidens slavhandel, säger Peter Söderström.

– Personer som befinner sig i prostitution eller pornografi gör det till övervägande del på grund av tvingande om-

90 procent av de prostituerade skulle vilja hitta en väg ut om de hade möjlighet till det.

ständigheter, som hemlöshet, fattigdom, missbruk, rasism och könsdiskriminering. Många har utsatts för sexuella övergrepp som barn, vilket groomar flickorna för fortsatt exploatering, säger Meghan Donevan.

Enligt forskning bland 846 personer i nio olika länder skulle 90 procent av personer i olika former av prostitution (inklusive pornografi) vilja lämna sin livsstil men har ingen annan försörjningsmöjlighet.

– Vi vill se ett förbättrat stöd till personer som vill lämna prostitution. Vi vill också förstärka sexköpslagen så att den även omfattar sexköp utomlands. Prostitution och människohandel är alltid styrd av efterfrågan – män som köper sex.

UNIZON OCH TALITA vill också tydliggöra att prostitution och porr är tätt sammankopplade.

– Den kommersiella porrindustrin har förändrats de senaste åren. Sexuellt våld

är mer regel än undantag i filmerna där kvinnor förnedras och tvingas till sådant som strypsex och gruppvåldtäkter. Sedan är det vanligt att männen vill testa detta på prostituerade efter att ha sett det på film, säger Hanna Nordberg, verksamhetsutvecklare våldsprevention, Unizon. Det är lätt att avfärda pornografi som fantasi. Men Unizon och Talita menar att det är ju verkliga kvinnor som utsätts för detta under själva filminspelningen, ofta under tvång eller beroendeställning. Dagens unga blir matade med porr genom annonser och annat som de ser på nätet.

– Det är en rättighet för barn att slippa porr, men de har detta ett par knapptryck bort på sina smartphones. Dagens grova porr lär den här generationen att du ska vara våldsam när du har sex. Det finns våldsamma spel där kvinnor objektifieras och förnedras. Samtidigt visar Södersjukhusets mottagning för våldtagna kvinnor

Rebecka Andersson och Hanna Nordberg på Unizon.

Tio myter om porr

1. Porren är som Playboy

tydliga tecken på våldtäkter med ökad våld, säger Rebecka Andersson, verksamhetsutvecklare våldsprevention, Unizon.

UNIZON UPPMANAR TILL ett aktivt ställningstagande mot porr, utformning av porrfria miljöer för barn, att ställa in begränsningar på barnens surfplatta och mobil samt att kräva porrkritisk sex- och samlevnadsundervisning i skolan.

– Vi behöver en kunskapshöjning om hur porren ser ut idag, hur det påverkar våra barn och vilka skador den ger. Fundera över vad du kan göra i ditt yrke och på din arbetsplats, råder Rebecka Andersson.

Reality Check är ett projekt som Talita driver med hjälp av finansiering från Arvsfonden. Syftet är att öka ungdomars kunskap om pornografins skadeverkningar. Peter Söderström på Talita arbetar med projektet.

– Om vi börjar humanisera kvinnan i porren kommer porrindustrin att försvagas. Tänk om det vore din dotter, mamma, syster eller bästa vän, avslutar han. ●

Det som för 20 år sedan räknades som porr är nu populärkultur och finns i filmer, teve-

serier och reklam. Pornografin genomsyras idag av våld och förnedring. Porrindustrin är stor och genom att den normaliseras ökar också efterfrågan.

2. Mitt barn ser inte på porr

Cirka 70 procent av barn på 9-12 år har en egen surfplatta eller dator hemma och 91 procent har en egen smartphone. Det innebär att allt fler har obegränsad tillgång till porr via nätet och de berättar inte självmant för vuxna när de har blivit utsatt för porr.

3. Porr lär oss om sex

Pornografins innehåll påverkar både ungas och vuxnas attityder och beteende. Pornografin idag innehåller våld och förnedring. Ska vi alltså lära oss att sex handlar om det?

4. Att titta på porr påverkar inte relationer

Genom porren får man en skev och felaktig bild hur mäns och kvinnors kroppar ska se ut och fungera. Man kan uppleva att man inte räcker till och att man tvingas stå ut med vissa sexuella handlingar.

5. Porr är bara fantasi

Det är verkliga människor som medverkar i pornografin och tvingas stå ut med förnedrande, avhumaniserande och våldsamma sexualiserade handlingar. Det är ingen slump att det är de mest utsatta som rekryteras till den här industrin.

6. Det finns inga bevis för att porr orsakar sexuellt våld

Internationell forskning bevisar sambandet mellan porrkonsumtion och benägenheten att begå sexuellt våld.

7. Porr är sexuell frigörelse för kvinnor Pornografin bygger just på ofrihet och ojämlikhet.

8. Feministisk och HBTQ-porr är annorlunda Samma mönster med våld, rasism och makt återfinns även här.

9. Men amatörporr är väl bra – ingen tjänar ju pengar på det?

Amatörpornografi innehåller ännu mer våld och objektifiering. Ofta har övergrepp filmats och spridits på nätet.

10. Porr är inte samma som prostitution

Många porrsidor erbjuder live video-chatter. Många utsatta kvinnor medverkar i både prostitution och pornografi. Det är två sidor av samma mynt.

Det är en rättighet för barn att slippa porr, något som idag finns bara ett par knapptryck bort.

HVB för Pojkar och

Flickor 13-17 år .

Kontakta

Andreas Roos 070-3555662

Kjell Roos 070-3798376

www.mikandellab.se

Cedervillan Gruppboende

för dig med Asperger (ASD)

Ledig plats från oktober!

www.cedervillan.se | 08-612 22 20

Ett behandlingshem för livsförändring och gemenskap

IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm.

Vår beroendebehandling; en vårdkedja med egen avgiftning, kvalificerad behandling, socialt företag, kamratstöd, boende samt utbildningsinsatser.

”En vårdkedja att räkna med när alternativen på hemmaplan inte riktigt räcker till för att skapa en bestående livsförändring över tid.”

KONTAKTA OSS

0150-66 41 00

info@dagoholm.se

www.dagoholm.sobernet.nu

HVB för ickor 12-18 år

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Ramavtal med 139 kommuner

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se

www.stubben.se

HVB-boende och utredningsplaceringar

Välkommen att kontakta oss!

www.indomi.se l info@indomi.se l 072-544 81 51

Högspecialiserad

DBT och KBT behandling

för flickor och unga kvinnor med utsatthet och psykisk ohälsa.

För att ge högspecialiserad behandling är vi 3 leg. psykologer, 2 leg. psykoterapeuter, leg. specialistsjuksköterska, 3 steg-1 KBT, tillgång till egen vuxenpsykiater och barnpsykiater.

All personal har minst grundutbildning i DBT.

Vi är tre små enheter med

www.osterlenporten.se . www.segesholm.se

Kräver krafttag mot hatbrott

Att utsättas för brott bara på grund av hur man är som person är fruktansvärt. Både för den enskilde, men hatbrott är också ett hot mot hela gruppen. Det sänder en hotfull signal att det kan innebära en risk att tillhöra en normavvikande grupp. Tyvärr anmäls få hatbrott och en bråkdel utreds och leder till åtal. Hur kan vi förstärka rättigheterna till dessa drabbade?

TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES

Hatbrott är ingen egen brottsrubricering men kan ge straffskärpning för gärningsmannens motiv. Hets mot folkgrupp är en lagregel som från början skulle ge skydd för antisemitism. Till exempel att något missaktande sägs om en folkgrupp i en folksamling eller sprids på annat sätt. Olaga diskriminering skyddar mot utestängande av vissa personer och den regeln har också fått tillägget könsöverskridande identitet eller uttryck.

Vi måste stå upp för alla människors lika värde.

Sedan 2009 har polisen i Stockholm en egen hatbrottsgrupp och nu finns det även grupper i Malmö och Göteborg som utreder hatbrott. De flesta hatbrott som anmäls är olaga hot och ofredande. – Polisen utreder bara brottsbalksbrott. Diskriminering utreds av Diskrimineringsombudsmannen. Polis och åklagare har 100-procentig bevisbörda så det kan vara svårt att vinna i de här casen. Vi måste förutom att bevisa att brottet har

»Ett hatbrott är större än att en viss individ drabbas eftersom attacken är riktad mot en viss grupp«

begåtts även bevisa att gärningsmannen hade motiv att kränka den här personen, säger Göran Stanton, polis på Demokratioch hatbrottsgruppen i Stockholm.

Fardous El Sakka

Han var en av flera paneldeltagare i en debatt om hatbrott arrangerad av Sensus studieförbund under Mänskliga rättighetsdagarna.

Varje år anmäls omkring 6 000 hatbrott i Sverige. Bara en liten del utreds och några få leder till åtal. I Stockholm utreddes 361 case år 2016 varav 67 gick till åklagaren. En försvinnande del av dessa leder till fällande dom.

– Det råder också ett stort mörkertal över antalet hatbrott som begås. I vissa grupper är det över hälften och för muslimer upp emot 90-95 procent som inte anmäler att de har utsatts för brott. De kanske kommer från en miljö där man har varit utsatt och är van att bli behandlad på det här viset. Man identifierar inte händelsen som brottslig. Man kan vara rädd för gärningsmannen eller rädd för att bli dåligt bemött av polisen. Personen kan också riskera utvisning i kontakten med polisen.

att antalet brott verkligen har gått ned eller kan det ha andra orsaker? Andra undersökningar visar att 25 procent av HBTQ-personer känner sig utsatta. Vissa kanske inte är öppen med sin sexuella läggning och inte vill riskera att andra får veta det genom att genomgå en rättegång, säger Göran Stanton.

heten blir ofta ett offer i hatkampanjer. Ett hatbrott är större än att en viss individ drabbas eftersom attacken är riktad mot en viss grupp. 6 av 10 muslimska församlingar har blivit utsatta för någon form av attack. Det är viktigt att vi på något sätt kommer tillrätta med det här, säger Fardous och fortsätter:

»Hoten mot judar riktas mot judiska institutioner, så många är rädda för att samlas där« Isak Reichel

ANTALET ANMÄLDA HOMOFOBISKA hatbrott har gått ned, från 18 procent år 2008 till 9 procent 2016.

– Har vi blivit så öppna i samhället

Av dagens anmälda hatbrott är cirka 75 procent rasistiska, 9 procent homofoba och 1 procent transfobiska. Islamofobiska hatbrott, som räknas till rasistiska, har skjutit i höjden de senaste åren. Fardous El Sakka från SMFR, Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa, har själv blivit utsatt för hatbrott.

– Varje muslim som syns i offentlig-

– Tidigare i veckan bara blev en av våra tidigare förbundsordföranden utsatt för hot och nästan påkörd av en bil när hon gick med sitt barn i barnvagn. Detta endast på grund av att hon tillhör en viss grupp i samhället. Personen ska sedan ha skrikit att han borde ha kört på henne och sedan hotat henne.

DET RÅDER ETT allt hårdare klimat i Sverige och runt om i Europa, för att inte tala om i USA. Isak Reichel, generalsekreterare för Judiska Centralrådet, som också deltog i panelen, märker att allt fler judar väljer att inte avslöja sitt ursprung.

Enligt Isak Reichel har jude blivit något man är hemma för att man inte vågar visa det öppet.

– Det är otroligt beklagligt och en förlust för Sverige. Det är viktigt nu att goda krafter går ihop, för vi ser tydliga signaler i vårt samhälle men alla ser inte varåt det barkar och ser inte hatbrotten för vad de är. Hoten mot judar riktas mot judiska institutioner, så många är rädda för att samlas där. Föreningen i Umeå har till exempel lagts ned för de orkar inte längre.

DET RÅDER EN del förvirring i vad som är hatbrott och vad som är diskriminering. Diskriminering enligt diskrimineringslagen är när någon behandlas annorlunda på grund av till exempel kön, ålder och etnicitet. Det finns också olika former av diskriminering. Lagen gäller inte mellan privatpersoner och är en civilrättslig lag som inte ger fängelse men kan innebära att ersättning ska betalas ut till den drabbade. Hatbrottet olaga diskriminering regleras i brottsbalken och kan ge fängelse och böter. Det ställs också högre krav på bevisning. I vissa situationer kan de överlappa varandra, som krogdiskriminering. Det kan vara svårt att veta vad

JOUR

dygnet runt, året om!

Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige 070-458 82 22

hallekilsgard.se

som är hatbrott och hur man går tillväga för att få upprättelse.

– Vardagsrasism är ett exempel på små yttranden av missaktning som gör tillvaron olidlig på till exempel arbetsplatser. Det är också ett mycket allvarligt problem att så få anmälningar om olaga diskriminering utreds, ungefär 10 procent. Det är farligt att inte använda en lag, att sådana beteenden får fortgå utan att något görs, säger Lena Svenaeus, Rättssociologiska institutionen i Lund.

INOM POLISEN BEHÖVS ökad kunskap för att bättre kunna identifiera hatbrott.

– Vi skulle också behöva en annan lagstiftning för att komma åt internetbrott. Har hatbrottet begåtts på en .com­adress är det amerikansk lag som gäller, säger Göran Stanton, som också tycker att det behöver vara lättare att kunna anmäla de här brotten.

Fardous El Sakka skulle vilja att hatbrott blir en egen brottsrubricering.

– Anmälningsbenägenheten låg, man upplever en bristande tillit då det är svårt med bevisföringen och det finns inga

tydliga domslut att följa. Allt det skulle bli bättre om hatbrott skulle bli en egen brottsrubricering. Dessutom behövs en gemensam och tydlig definition av hatbrott.

ISAK REICHEL TYCKER att det borde tas mer krafttag mot nazismen.

– Något som skulle behövas är ett förbud mot nazistiska organisationer.

– Hatbrott sänder en tydlig signal att det kan innebära en risk för andra att tillhöra en normavvikande grupp. Alla har fördomar och förutfattade meningar. Om vi kan inse det och arbeta med det så kan vi få bättre kunskap, säger Maja Sköld, jurist.

Avslutningsvis uppmanar Lena Svenaeus att gripa in och visa civilkurage när någon fäller en nedsättande kommentar om en folkgrupp eller normavvikande beteende.

– Fråga hur personen menar. Acceptera inte att vissa människor har en viss jargong. Vi måste stå upp för alla människors lika värde och arbeta förebyggande med de här frågorna, säger hon.

HVB för ungdomar

Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.

Hällekils Gård och FIA Gården, HVB hem för pojkar 16-20 år. Riddarhyttans Gård, HVB hem för pojkar och flickor 13-17 år.

Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingssamtal enskilt

och i grupp och spontant i vardagen. Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.

Vill du veta mer eller besöka oss?

Hör av dig!

Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se

Sociala sammanhang förutsätter alkohol

I en ny Sifo-undersökning som IQ har genomfört svarar drygt åtta av tio (86 procent) att det finns en förväntan att dricka alkohol i sociala sammanhang. I åldersgruppen 18-34 år är motsvarande siffra 94 procent.

– När det kommer till sociala sammanhang styrs vi till stor del av normer och andras förväntningar om att vara till lags och passa in i gruppen.

Vi är rädda för att hamna utanför den sociala gemenskapen, vilket kan göra det svårt för oss att sätta gränser, och det resulterar i att vi hellre tillfredsställer andras förväntningar än ifrågasätter dem, säger Karin Hagman, vd på IQ.

Var fjärde respondent (25 procent) uppger att det har hänt att de har avstått från att delta i sociala sammanhang för att de inte velat dricka. I åldersgruppen 18-34 år är motsvarande siffra 42 procent.

64 procent av svenskarna tror att andra kan uppleva att det är svårt att umgås med vänner utan alkohol. I åldersgruppen 18-34 år är motsvarande siffra 82 procent. Medan bara var fjärde (27 procent) svarar att de själva har känt att det är svårt att umgås med vänner utan alkohol.

Oroas över sociala hyreskontrakt

På tio år har de bostadssociala kontrakten ökat med 250 procent, visar en ny granskning från tidningen Hem & Hyra. Idag hyrs över 24 000 lägenheter ut av kommunernas socialtjänster. Utvecklingen är en konsekvens av en långtgående försvagning av den sociala bostadspolitiken under de senaste 25 åren, menar Hyresgästföreningen.

– Det har byggts för lite och för dyrt. Sedan millennieskiftet har dessutom 160 000 äldre, och därför billigare, hyresrätter ombildats till bostadsrätter. Det är politiska beslut som lett till längre bostadsköer, dyrare hyror och allt fler som fryser ute från bostadsmarknaden, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen.

På lång sikt efterfrågar Hyresgästföreningen en stabil finansiering för hyresrätten där staten tar en del av risken.

Scouter arrangerar välgörenhetsgala i Lund

Den 14 december arrangeras Vi gör världen bättre-galan på Sparbanken Skåne Arena i Lund. En insamlingsgala där samtliga biljettintäkter oavkortat går till Musikhjälpens insamling för Allas rätt att funka olika. Bakom initiativet står Södra Skånes Scoutdistrikt och nätverket Scouter stöttar Musikhjälpen. – Att Scouterna engagerar sig i Musikhjälpen är självklart med tanke på att ett aktivt samhällsengagemang är en naturlig del av vår verksamhet, säger Lottie Sköld styrelseledamot i Södra Skånes Scoutdistrikt.

Redan i maj bildades ett nätverk, Scouter stöttar Musikhjälpen, som syftar till att få scouter och kårer runt om i landet engagerade i insamlingen. Det var också då idén om en gala föddes och på ett informationsmöte om Musikhjälpen i Stadshallen i Lund tog sedan idén fart på allvar. – När vi satt där i den sprängfyllda salen insåg vi att

det är många fler än Scouterna som vill ta emot Musikhjälpen med öppna armar. Styrkan i civilsamhället är enorm, för att inte säga oslagbar. Det uppstod snabbt en kö, när vi sa att vi funderade på en gala. Jag kan ha skarvat lite på sanningen och fått det att framstå som vi hade mer på plats än vad vi faktiskt hade just då. Jag kan bli lite impulsiv emellanåt, säger Patrik Redgård, scout och initiativtagare till Vi gör världen bättre-galan.

Samtliga arbetar helt oavlönat och målsättningen är att med sponsorers hjälp kunna skänka 100 procent av biljettintäkterna till Musikhjälpen.

Jönköping bästa LSS-kommun

Jönköpings kommun vann tävlingen ”Bästa LSS-kommun” i hård konkurrens av Karlstads dagliga verksamhet ”Lerins lärlingar” och Tierps dagliga verksamhet.

– Det känns fantastiskt roligt att vi vann, berättar Anna Bunninger, ansvarig för funktionshinderomsorgen i Jönköpings kommun. Det var oväntat, eftersom det var hård konkurrens. Det var en fin motivering till att vi vann och jag känner mig otroligt stolt över det arbete vi utfört.

Ur juryns motivering:

”Juryn har beslutat att tilldela Jönköpings kommun första pris i bästa LSS-kommun

2018 för sitt arbete från politiskt håll med att bevara intentionerna med LSS om rätten till personlig assistans även när stat och domstolar sviker.

Under de senaste åren har Jönköpings politiker visat ett starkt engagemang, genom ett klokt beslutsfattande kring personlig assistans när Försäkringskassan infört allt hårdare bedömningar. När en invånare förlorat den statliga assistansersättningen har kommunen interimistiskt beslutat att behålla insatsen, tills en egen utredning genomförts och ett kommunalt beslut fattats.

Kommunen har aktivt gått emot domslut som har be-

gränsat assistansen och som kommunen anser bryter mot 1994 års intentioner med LSS. Därmed har Jönköping inte bara uppmärksammat viktiga problem med LSS utan också visat att de går att hantera.

Kommunen har haft stora underskott i budgeten, men hittills har man visat att problemen går att lösa, bland annat genom att klokt använda det ekonomiska utjämningssystemet för LSS.”

Bakom tävlingen står Föräldrakraft och ABH Utbildning. Juryn bestod av experter på LSS och priset överlämnades av tidigare socialministern Bengt Westerberg.

HVB Ekeslunda

En verksamhet inom SÄVSJÖVIKS förstärkta familjehem

Nu är vi igång!

Sävsjövik HVB Ekeslunda drivs i liten skala. Hemmet erbjuder 7 platser i en naturnära och familjär miljö.

Vår målgrupp är män 21-40 år med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa.

Individanpassad behandling för varje unik människa inom ramen för psykoterapi med KBT som central metod.

Välkommen att kontakta oss!

Enhetschef Malin Sellén Andersson: 073 938 33 60 malin@savsjovik.se www.savsjovik.se

Svensk Skyddsplacering

Skyddade boenden - Kan ta emot akut - Svenska och internationella placeringar - Dygnet runt: 0706 19 29 99 info@skyddsplacering.se

036-550 40 00 072-853 04 21

Korrekt och omsorgsfull beroendevård i natursköna Höga Kusten

Korpberget Behandlingscenter, Svanö Tel: 0612-71 82 80 • info@korpberget.se www.korpberget.se

SecuraNova journalsystem

Byggt av och för socialarbetare - växer med verksamheten - underlättar arbetet - stöder:

• Reglerna och säkerhetskraven i GDPR

• Planering, uppföljning och utvärdering

• Kvalitetssäkring av dokumenta�onen

• Systema�sk bedömning och kvalitetsledning

• Fakturering och ramavtalsupphandlingar

• Journal- och dokumenthantering

• Alla u�örarverksamheters dokumenta�on

• Integra�on med HSL och Alfa E-recept

• Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc

EGENKONTROLL - underlä�a egenkontrollen och arbeta proak�vt genom a� få automa�ska aviseringar om vik�ga processer.

KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD - modul som underlä�ar rekrytering, screening, utredning, bedömning samt dokumenta�on av handledning och stöd �ll placerade i familjehemmen.

Kontakta oss gärna för test av journalsystemet.

Läs mer på hemisdan www.securanova.se

Klient som behöver skydd?

Nationella Skyddsinsatser

- spetskompetens inom skydd och säkerhet

Våra säkerhetssamordnare har mångårig polisiär bakgrund och lång erfarenhet av arbete med defensiva skyddsåtgärder. Skyddsinsatsen kompletteras av ett vårdteam bestående av socionomer och terapeuter som effektivt möter våra klienters problematik.

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, och även stalkning. Våra uppdrag kommer från socialtjänsten och i samverkan med polisens brottsoffer- och personsäkerhetsgrupper, men vi tar också uppdrag inom privat sektor.

Vid förfrågan ring

0708-130 818

eller maila till info@skyddsinsatser.se

Terapihund som behandlingsmetod

Socialförvaltningen i Ronneby är först i länet med att erbjuda terapihund som behandlingsmetod inom LSS-verksamheter.

Maria Spångberg med sin chihuahua Alva och Carina Gidwall med sin labradoodle Disa, examinerades onsdagen den 31 oktober efter ett år av både praktisk och teoretisk utbildning. Terapihundarna kommer att arbeta på ordination från Funktionsstöds HSL-team med fokus på fysisk, psykisk, social och kognitiv träning med individens behov i centrum.

Patienternas syn på psykiatrivården

Drygt 33 000 patienter inom olika delar av psykiatrin har gett sin syn på den vård de fått i Nationell patientenkät.

Överlag är upplevelsen positiv, framför allt i öppenvården. Inom den öppna vuxenpsykiatrin uppger 8 av 10 att de skulle rekommendera mottagningen till någon annan i samma situation och majoriteten känner sig bemötta med respekt.

– Det är både glädjande och värdefullt att på detta sätt få ta del av patienternas erfarenheter. Framför allt är det viktigt för alla mottagningar och kliniker som nu får återkoppling och kan börja jobba med förbättringar, säger Fredrik Lennartsson, avdelningschef för avdelningen vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting. Psykiatripatienterna anser i lägre grad än patienter i den somatiska (kroppsliga) vården att samordningen fungerar i den utsträckning som behövs. Detsamma gäller när det gäller att få tillräckligt med information om vården och medicinering.

För de flesta åldersgrupper är respekt och bemötande den viktigaste faktorn.

Dementi

Artikeln ”Stor risk för hot från missbrukare” som publicerades i förra numret av tidningen Omtanke är felaktig. Vi ber Maria Bauer om ursäkt.

Socionomdagarna engagerar

Den 21-22 november hölls årets Socionomdagar på Stockholmsmässan. Över 100 programpunkter stod på agendan, bland annat nya riktlinjer och yrkesfrågor inom socialt arbete. En mängd utställare fanns också på plats, däribland vi själva från SSIL förstås.

En av de första föreläsningarna på Socionomdagarna handlade om utredningen Framtidens socialtjänst. Camilla Sköld på Regeringskansliet redogjorde för arbetet med utredningen som ännu inte är klar.

Uppdraget från den dåvarande regeringen handlade om att se över socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Man är måna om att lyfta det sociala arbetet. Man har också kommit med ett delbetänkande om vägar till en förebyggande socialtjänst. Det förebyggande arbetet ses som ett centralt område i utredningen.

Utredningen ska presenteras senast den 1 juni 2020, ett datum som sköts fram i somras. I samband med förlängningen kom det även till tre

Många ville tycka till om vem som ska fatta beslut i individärenden efter föreläsningen om framtidens socialtjänst.

nya direktiv. Dessa är; ett förtydligande av barnrättsperspektivet mot bakgrund av att göra barnkonventionen till lag, förtydligat uppdrag kring äldreomsorgen, om en särlagstiftning är motiverad och

att analysera socialstyrelsens möjlighet att delegera beslutanderätt.

Efter föredraget fick deltagarna ange på en tavla vilka de tycker ska fatta beslut i individärenden.

Årets Nätängel utsedd

Lovette Jallow är utsedd till Årets Nätängel 2018 för sin ständiga kamp mot sexism, rasism och orättvisor. Övriga vinnare är Eskilstuna-Kuriren i kategorin media, Maya Runhagen i kategorin junior och Female Legends i kategorin gaming.

Priset instiftades för fyra år sedan av försäkringsbolaget mySafety och syftar till att höja och hylla personer eller organisationer som gör något extra i kampen mot hot, hat och allmänt dålig ton på nätet. Vinnaren av Årets Nätängel 2018 är Lovette Jallow. Motiveringen lyder:

”I ett samhällsklimat där hat och hot tar allt större plats, inte minst på nätet, krävs det

starka förebilder som vågar ta kampen. Som vi andra kan lära av och ta efter. Årets Nätängel 2018 är en sådan inspiratör. En person som inte backar, tar skit eller accepterar saker som är fel.

Hen är mer utsatt än de flesta och står ofta på motsatt sida av vad som många anser vara normen. Men hen står alltid fast i sin kamp mot sexism, rasism och orättvisor. En kamp vi alla måste delta i. Årets Nätängel

2018 är Lovette Jallow. ”

Lovette vann en prissumma på 50 000 kronor samt ett konstverk av Daniel Jouseff. – Det har varit ett otroligt tufft jobb för juryn att hitta en vinnare av den enkla anledning att det finns så många som gör så mycket bra för att motverka hot, hat och kränkningar på nätet i dag. Det här är modiga och rakryggade människor som både vågar och orkar säga ifrån. Men i slutändan är Lovette en person som verkligen sticker ut även i det sällskapet, säger PA Prabert från mySafety Försäkringar.

Årets Nätängel Junior blev Maya Runhagen, Årets Nätängel Media Eskilstuna-Kuriren och Årets Nätängel Gaming blev Female Legends.

Leif, Monica, Annika, Patrik och Emelie i SSILs egna monter. Tack alla som kom förbi!

Allviken Vård jobbar med orsakerna till ungdomars missbruk

Bakslag och återfall ska användas i ungdomars rehabilitering, inte få dem utskrivna från sin behandling. Det är en viktig del av Allviken Vårds vision för sitt arbete med unga pojkar med missbruks- och kriminalitetsproblematik. Marielle Ragvals väljer att fokusera på det som ligger bakom problemen.

År 2013 startade Marielle Ragvals

Allviken Vård. Idag är hon verksamhetschef för Allviken HVB och föreståndare på Östagården HVB. Hon har en tydlig vision för hur arbetet ska drivas.

– Vår vision är att stå kvar i behandlingen även när ungdomarna beter sig problematiskt. Man måste se de bakomliggande orsakerna till missbruket och hur de hänger ihop med deras beteenden. Det betyder inte att de får göra vad som helst, utan att vi inte ger upp så länge vi tror att vi kan hjälpa dem. Vi prövar alla vägar innan vi tittar på omplacering som lösning, säger Marielle.

Vård i flera steg

Marielle Ragvals driver två HVB-hem, ett stödboende och flera träningslägenheter. Hon menar att det är viktigt att ungdomarna får vård i flera steg.

– Att komma hem direkt från ett HVBhem kan bli väldigt tungt. På vårt stödboende får ungdomarna öva på att bo

själva samtidigt som det finns personal tillgänglig dygnet runt. Nästa steg är att flytta till träningslägenhet. Där bor de själva, utan personal men i tät dialog med sina kontaktpersoner, säger Marielle.

Viktigt att behandla hela familjen Utöver ungdomarna görs deras familjer delaktiga i behandlingen. Allviken Vård erbjuder exempelvis individuella stödsamtal och regelbundna anhörigdagar.

– Oavsett om ungdomen ska tillbaka till familjen eller inte efter behandlingen så har de en livslång relation till dem. Då är det viktigt att hela familjen har en bra grund att jobba utifrån, säger Marielle.

Genom att stötta olika välgörenhetsorganisationer varje månad vill verksamheterna visa både ungdomarna och personalen vikten av att ge tillbaka till samhället och att de kan få vara en del av någonting större än de själva.

Vår vision är att stå kvar i behandlingen även när ungdomarna beter sig problematiskt.

-Marielle Ragvals, Verksamhetschef ALLVIKEN HVB, Föreståndare ÄLBY STÖDBOENDE

ALLVIKEN HVB startade 2013 av Marielle Ragvals, socionom och steg-1 terapeut, med målgruppen pojkar 15-20 år med missbruks- och/eller kriminalitetsproblematik.

ÄLBY Stödboende startade 2014 med målgruppen personer 16-20 år.

ÖSTAGÅRDEN HVB startade 2018 med målgruppen pojkar 15-20 år med missbruks- och/eller kriminalitetsproblematik.

Läs mer på: www.allviken.se www.ostagarden.se

Sveriges största placeringsservice

Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med.

Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se

Ramavtal

Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er.

Snabbt enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!

FAKTA

Lita inte på magkänslan

Så undviker du kostsamma felrekryteringar

Rekrytering är något avgörande för verksamheten och borde därför prioriteras bättre. Det tycker Thomas Eklöf och Nils Hallén som har skrivit boken Innovativ rekrytering. Där ger de tips och råd om hur du kan få en bättre struktur på rekryteringsprocessen och få lättare att hitta rätt person till rätt plats.

TEXT: JENNY FORS

Ofta rekryterar man personer som är lik en själv. Foto: Getty Images.

Många branscher har svårt att rekrytera medarbetare med tillräcklig kompetens. Inom Landstinget och offentlig sektor råder stor brist på kvalificerad personal. Det gör att rekryteringen tar längre tid och i värsta fall lyckas man inte alls, vilket ger en ökad arbetsbörda för befintlig personal.

– Det är vanligt att ta hjälp av en researchbyrå med rekryteringen. Men det kostar. Dessutom är det bra att kontinuerligt arbeta med rekrytering som en del i affärsverksamheten och då är det en fördel att ha en person inhouse som har hand om det, säger Thomas Eklöf, som tillsammans med Nils Hallén har skrivit boken Innovativ rekrytering.

Thomas Eklöf är beteendevetare med yrkesexamen inom rekrytering. När han gick utbildningen var Nils Hallén en av föreläsarna.

– Jag frågade om Nils ville bli min mentor och efter tio månaders mentorskap kom vi på att vi skulle skriva en bok tillsammans. Vi tyckte att det saknades litteratur inom området och att en mer modern och nyanserad bild av rekryteringsprocessen skulle komma till nytta, säger Thomas.

NILS HAR TIDIGARE skrivit kurslitteratur i ämnet och är jurist i bakgrunden. Han fokuserar mest på urvalsdelen medan Thomas Eklöf mer har en HR-profil.

– Olika branscher har förstås olika utmaningar. Vissa får in för många ansökningar, men det vanligaste är att det råder kompetensbrist. Socionomer är det till exempel brist på liksom erfarna socialsekreterare. Många tvingas hyra in konsulter för att de har svårt att lösa rekryteringen, men det är dyrt, säger Thomas.

Enligt honom är det vanligast att rekrytera när behovet uppstår, när någon person slutar eller går i pension.

– Då försöker man att ersätta den personen, att hitta en ny Lena eller Erik, men det kan skapa begränsningar och är sällan bästa lösningen.

Att arbeta proaktivt och strategiskt med rekrytering kan innebära att synliggöra sitt varumärke och ha en undersida på webbplatsen som beskriver hur det är att jobba på just den arbetsplatsen.

– Många letar runt på olika hemsidor när de söker nytt jobb och därför är det bra att man lätt kan hitta information om jobb där. Varför inte genom en film? Men

var ärlig och öppen när ni beskriver verksamheten. Att förmedla något som man inte kan stå för håller inte i längden, sådant kommer fram till slut, säger Thomas.

ATT HA EN tydlig kultur på företaget och förmedla det utåt är en bra strategi för att locka till sig nya medarbetare.

– Var också tydlig med att ange vilken typ av medarbetare ni söker. Lika så när ni sätter ut en jobbannons ska kravställningen vara tydlig. Vilken utbildning och erfarenhet krävs? Ju utförligare beskrivningen är desto lättare blir urvalet bland kandidaterna, säger Nils Hallén.

Boken ger kunskap om rekrytering och personalstrategier som främjar goda resultat. Förlag: Natur & Kultur.

Thomas Eklöf.

Nils Hallén.

– Varje rekryteringstillfälle ska ha en unik kravprofil. Sätter man alltid ut en standardannons blir ansökningsgruppen bredare. Sedan kan man till exempel ta bort det personliga brevet som ofta har ganska låg tillförlitlighet. Var hellre tydligare med vad som ska stå i CV:t, råder Thomas Eklöf.

Det är bra att börja med en nulägesanalys. Hur jobbar vi med rekrytering? Är det bara när behovet uppstår och skulle vi ha kompetensen att arbeta mer långsiktigt med personalstrategier?

– Ofta hittar man inte riktigt rätt kandidat, men tar ändå den bäst lämpade för att inte dra ut ännu mer på tiden. Det är vanligt att man jämför kandidaterna med varandra, men man bör gå efter en standardiserad urvalsprocess. Det finns ingen quick fix när det gäller lyckosam rekrytering. Prioritera några få insatser, till exempel en mer strukturerad process. Mät och följ upp, säger Nils.

DET VANLIGASTE FELET är att inte ge rekryteringen den prioritet som behövs. Felrekryteringar är kostsamma. Men om man lyckas anställa rätt personer får man ett bättre arbetsklimat och högre lönsamhet. Vid en rekrytering samlar vi in en mängd data från olika urvalsmetoder,

som intervjuer, tester, simuleringsövningar och referenser. Samtidigt påverkar vår magkänsla oss. Vi bildar snabbt en uppfattning om en person utifrån hur denne ser ut och för sig.

– Vårt första intryck av människor vi möter är ofta färgat av våra fördomar och snedvridningar. Ofta dras man till folk som liknar en själv, men mångfald stärker verksamheten. Du ska inte förlita dig på din magkänsla. Den är tyvärr opålitlig vid rekrytering. Du kanske upplever att personen påminner om en annan människa som du inte är så förtjust i, säger Thomas.

DET KOMMER OCKSÅ ny teknik som kan vara aktuell vid rekrytering. Självlärande datorprogram med artificiell intelligens kan granska enorma datamängder eller videointervjuer.

– Den ökade digitaliseringen skapar också nya arbetstillfällen samtidigt som vissa jobb automatiseras. Verksamheter förändras ständigt och det är därför viktigt att hela tiden ligga steget före och förutse behoven för nästa år och ännu längre fram, säger Thomas.

Han tipsar också om att spara goda kandidater till framtida behov.

– Skapa talangpooler för att hålla de

talanger varma som inte fick just det här jobbet men kan vara aktuella för nästa tjänst.

Slutligen tar Thomas och Nils upp vad som händer när man väl har genomfört anställningen.

– Introduktionen för den nyanställde är viktig. Se till att alla arbetsredskap finns på plats och att personen får en grundlig överlämning. Ofta får man för lite tid att lära sig och komma in i jobbet. En bra introduktion gör personen mer benägen att trivas och stanna kvar på sin plats. Kontinuerliga samtal och medarbetarundersökningar är också värdefullt för att behålla goda medarbetare, avslutar Thomas Eklöf. ●

Tips – rekrytering

1. Skapa en tydlig karriärsida på webbplatsen.

2. Gör en tydlig kravprofil.

3. Förutse framtida behov och behåll kontakten med talangerna.

4. Strukturera och standardisera processen. Om ingen platsar för jobbet, börja om istället för att plocka in den som är bäst av de sökande.

5. Lita inte på magkänslan.

Nils Hallén och Thomas Eklöf inledde ett mentorskap där idén på en gemensam bok föddes. Foto: Carola Björk.

Doktoranden

Gå på jobbet och bli smartare

Personer som fick ett gåband vid skrivbordet på kontoret blev mer fysiskt aktiva under arbetstid än de som saknade band. Frida Bergman, doktorand vid Umeå universitet, har undersökt hur det påverkade försöksgruppen i en ny avhandling.

KÄLLA OCH FOTO: UMEÅ UNIVERSITET

– Gåband kan vara ett bra sätt att förebygga ohälsa. Men för att tillvarata hälsovinsten är det viktigt att se över hela arbetsplatsens utformning och även ta hänsyn till hur den fysiska aktiviteten utanför arbetstid ser ut, säger Frida Bergman, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

I sin avhandling har Frida Bergman under 13 månader följt 80 kontorsarbetare där hälften lottades att få ett gåband vid sitt skrivbord och den andra hälften fick jobba som vanligt vid sina höj- och sänk-

bara skrivbord. Gruppen med gåband uppmanades att använda bandet minst en timme per dag. Fysisk aktivitet, stillasittande, olika kroppsmått och hjärnans funktion mättes regelbundet under studien. Som avslutning på studien gjordes intervjuer om deltagarnas erfarenheter av gåbanden.

GRUPPEN MED GÅBAND ökade verkligen sin tid i gående och tog fler steg än kontrollgruppen. Skillnaden var störst i början men var fortfarande markant efter 13 månader, då gåbandsgruppen i genomsnitt hade 22 minuter mer gåtid och tog 1600 fler steg per dag än kontrollgruppen.

Som kontrast till de positiva effekterna under arbetstid minskade båda grupperna sin måttlig- till högintensiva träning på fritiden. Det gick heller inte att se några nämnvärda skillnader över tid mellan grupperna vad gäller olika kroppsmått, som till exempel midjemått, eller i minneskapacitet.

Däremot gick det att se ett negativt samband mellan stillasittande och storleken på ett viktigt minnescentrum i hjärnan, hippocampus. Mycket stillasittande

var kopplat till liten hippocampus. Detta samband sågs hos den äldre delen av försöksgruppen, personer i åldern 51-67 år. Det krävs dock mer forskning för att kunna säga om en minskning av stillasittandet kan ha positiva effekter på hippocampus.

»Man måste arbeta med ett spektrum av åtgärder inom såväl den fysiska som den sociala arbetsmiljön«

Frida Bergman

MAN KAN sammanfatta det som att gåband ger möjligheter till ökad fysisk aktivitet på kontor, men att det ensamt inte är någon lösning i sig, utan att man måste arbeta med ett spektrum av åtgärder inom såväl den fysiska som den sociala arbetsmiljön, säger Frida Bergman. ●

Frida Bergman vill ha fler gåband vid skrivborden.

”Vi är alla stenåldersmänniskor”

Rummet påverkar oss mer än vi tror. Modern hjärnforskning visar att vi alla borde jobba i skogen. Vi är i grund och botten alla stenåldersmänniskor och inte skapta att sitta i kontorsmiljö.

TEXT: SAMUEL KARLSSON

FOTO: GETTY IMAGES

Det räcker inte att bygga ett snyggt kontor med läckra färger och sedan hoppas på att människor ska trivas. Vår hjärna reagerar

instinktivt med nedärvda impulser. Ett exempel är att du kan sänka temperaturen med fem grader i ett rött rum i jämförelse

med ett blått rum. Vi kommer ändå uppfatta det röda rummet som lika varmt. För att skapa en bättre arbetsmiljö bör vi tar 42 | www.ssil.se

»Det är bevisat att skogsmiljön kan bota depressioner«

Sven Ostner, ÅWL Arkitekter

en större hänsyn till hjärnan. Det menar kontorsstrategen Sven Ostner på ÅWL Arkitekter.

– Vi lägger väldigt mycket energi på att minska kostnaden för kontorsbyggnaden och underhåll men det är lönerna som är den absolut mest största delen av ett företags utgifter. Vi borde därför sätta mer fokus på att skapa kontor där medarbetarna trivs och jobbar effektivt, säger han.

HJÄRNAN KAN INTE urskilja en enskild effekt utan alla intryck samspelar i en kontext. Det tar bara 0,2 sekunder för den så kallade reptilhjärnan att registrera och reagera på en miljö. Med rätt kunskap kan man exempelvis skapa ett kontor som gör medarbetarna mer effektiva och välmående.

Sven Ostner lyfter fram ett exempel som han hämtar från sjukhusvärlden.

Flera studier visar att man genom att utforma rummen där patienterna vårdas på rätt sätt kan minska medicineringen och påskynda tillfrisknandet.

– Det kan man förklara med hjärnforskning. Med rätt verktyg kan du öka produktiviteten på till exempel ett kontor med tio till 30 procent, fortsätter han.

En förklaring till att vi har svårt att anpassa oss till en urban livsstil med ett arbete inomhus kan förklaras med mänsklighetens historia. De flesta vet att man mår bra av att ta en promenad i skogen men det är inte alla som funderat över orsaken.

– Vi reagerar negativt på en urban miljö men går vi in i en skog mår vi mycket bättre. Det här har man forskat på ibland annat Sydkorea och resultaten är entydig. Det är bevisat att skogsmiljön kan bota

depressioner. Vi presterar dessutom bättre i skogen och de här kunskaperna borde få konsekvenser för hur vi utformar våra kontor och arbetsplatser, säger Sven Ostner.

FÖR ATT ILLUSTRERA människans utveckling lyfter han fram en två meter lång tumstock. Om det motsvarar vår historia har vi haft permanenta byggnader under fem centimeter och kontor i en halv millimeter av den två meter långa utvecklingen som motsvarar cirka 400 000 år.

Det går till och med att mäta i form av arbetsglädje och produktivitet.

– Vi måste ta hänsyn till att vi är stenåldersmänniskor om vi vill vara framgångsrika med vår arbetsmiljö, säger Sven Ostner. ●

Det är välgörande att vistas i skogen. Kanske en sådan här fototapet vore något för kontoret?

Barn vet mer om sina rättigheter

Barn känner i större grad till barnkonventionen, och vad den innebär, än för tio år sedan. Skolan är den i särklass största faktorn till barns vetskap om sina rättigheter och i synnerhet för den fördjupade kunskapen. Det visar Barnombudsmannens nya undersökning.

2008 gjorde Barnombudsmannen en undersökning om huruvida barn kände till barnkonventionen och om de i så fall visste vad den innebar. I år, ett decennium senare, har en jämförande undersökning gjorts. Den visar att barn idag har ett bättre omfång om ämnet. Frågorna har i båda undersökningarna ställts till barn i årskurs 5 och 8.

Det är nästan tre gånger så vanligt att barn får information om sina rättigheter av lärare än av sina föräldrar. Bland de barn som hade, eller kanske hade, hört talas om barnkonventionen hade 70 procent av dem fått informationen av sina lärare, en betydligt högre procent än de som hade fått lära sig av den näst vanligaste informationskällan, vilket var föräldrarna. Endast 25 procent av barnen hade lärt sig av sina föräldrar.

Lärarna är ännu viktigare när det kommer till att förmedla en djupare kunskap om barnkonventionen. Idag har åtta av tio barn som vet vad barnkonventionen handlar om fått den informationen från sina lärare. Bland barn som hört talas om barnkonventionen men inte vet vad den innehåller har knappt hälften fått höra talas om den via sina lärare.

– DET ÄR roligt att se en sån positiv utveckling av hur mycket barn känner till sina rättigheter. Statistiken visar tydligt att det är lärarna som är nyckelpersonerna bakom det. Vi hoppas att Barnombudsmannens webbstöd Mina Rättigheter ska underlätta undervisningen om barns rättigheter i alla ämnen, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin.

2008 hade många barn en begränsad vetskap om sina rättigheter. Var femte barn kunde med säkerhet säga att de kände till barnkonventionen, och en liknande andel hade kanske hört talas om den. Av dessa två grupper hade 17 procent en djupare kunskap och visste med säkerhet vad den handlade om. Mer än hälften av alla

barnen hade inte, eller visste inte om de hade, hört talas om konventionen.

Idag är läget klart förbättrat. Nästan vartannat barn känner till barnkonventionen. Ytterligare en sjättedel har kanske hört om den. 42 procent av dessa två grupper har en djupare kunskap och vet med säkerhet vad konventionen handlar om. Fortfarande känner en betydande andel av barnen inte till barnkonventionen. Två femtedelar har inte hört talas om den, eller vet inte om de hört talas om den.

DET FINNS BRISTER i information om barns rättigheter riktade till barn. Även barn som känner till innehållet i barnkonventionen saknar kunskap om var de kan hitta mer information. Barnombudsmannens webbplats Mina Rättigheter försöker åtgärda denna brist. På grund av skolans betydelse för barnens kunskap är webbplatsen därför anpassad för att användas i skolan. Den är fylld med färdiga lektioner och inspiration för pedagoger och har material för barn i flera åldersgrupper.

KÄLLA: BARNOMBUDSMANNEN

Elisabeth Dahlin, barnombudsman. Foto: Jonas Malmström.

Hemlösheten ökar i Malmö

Hälften har tillkommit senaste året

Antalet hemlösa personer ökar i Malmö, visar socialtjänstens hemlöshetskartläggning. På fem år har andelen hemlösa med barn fördubblats.

Varje år i oktober kartlägger Malmö stads socialtjänst hur många i Malmö som är i hemlöshet. Årets kartläggning visar att antalet ökar:

• Efter att ha sjunkit 2017 ökar antalet familjer/hushåll i hemlöshet i år, från 1 488 förra året till 1 656 i år.

• Antalet vuxna individer ökar från 1 752 till 1 959 (av dem har 986 tillkommit det senaste året).

• Antalet barn ökar från 1 070 till 1 347 (årets antal innebär 1,9 procent av alla barn i Malmö).

– Vad vi ser är en stor grupp människor som inte kommer in på bostadsmarknaden. Det är ett allvarligt problem som staden – och många andra delar av samhället – måste arbeta ännu hårdare för. Det är en prövning för vårt samhällsbygge att så många står utan egen bostad. En bostad betyder så mycket mer än tak över huvu-

det, säger Sedat Arif (S), kommunalråd med ansvar för arbetsmarknad och socialtjänst.

Hemlösheten i Malmö har de senaste åren bytt karaktär. 2012 var antalet vuxna hemlösa med social problematik ungefär lika stort som antalet utan problematik (490 respektive 505 personer). Årets kartläggning visar att antalet utan problematik är dubbelt så stort som antalet med social problematik (1 337 respektive 622 personer).

– Tre av fyra har inga andra problem än att de saknar en bostad. De har inte förmågan att efterfråga en vanlig bostad utan måste vända sig till socialtjänsten. Vi behöver fler hyresvärdar som accepterar försörjningsstöd som inkomst. Vi behöver också diskutera med MKB och andra hyresvärdar om bolagens policy för storleken på lägenhet som behövs i förhållande till hur många som ingår i hushållet som ska bo i lägenheten, säger Sedat Arif. Närmare 4 000 hushåll har i år fått hjälp av staden med akuta och tillfälliga boenden samt genomgångs- och övergångs-

bostäder. Den sista kategorin är lägenheter som socialtjänsten först hyr ut i andra hand och där hyresavtalet så småningom tas över av den boende.

»Tre av fyra har inga andra problem än att de saknar en bostad«

– Vi har högt uppsatta mål för hur staden ska bidra till att alla Malmöbor ska kunna efterfråga sin egen bostad. Det byggs nya bostäder på rekordhög nivå men det räcker inte för den som är hemlös. För att skapa villkor som består måste flera aktörer samarbeta. Vi har flera exempel på det med olika bostadsbolag – ett samhällsbygge som måste utvecklas vidare, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd med ansvar för teknik och service.

KÄLLA: MALMÖ STAD

Antalet familjer/hushåll i hemlöshet är i år 1 656 stycken i Malmö. Foto: Getty Images.

Samtalsterapi är bra men många hoppar av behandlingen, vilket gör att uppföljningen måste förbättras.

Feedback-informerad terapi ger positiv utveckling för individen

För att uppnå goda resultat med psykoterapi är alliansen mellan klient och behandlare mer avgörande än valet av metod. Omtanke deltog på en workshop med den amerikanske psykologen Scott D Miller, som arbetar med Feedback-informerad terapi – ett effektivt sätt att stärka relationen mellan terapeut och klient.

TEXT: ÅSA LARSSON

FOTO: GETTY IMAGES OCH NIKLAS WAITONG

Ett problem i Sverige och i många andra länder är att det sparas in på resurser i vård- och omsorg. Terapeuter som arbetar med att hjälpa dem som mår dåligt behöver träffa ett större antal fall än tidigare samtidigt som de administrativa kraven ökar. Det blir fler och fler lagar och regleringar och dokumentationen tar alltmer tid.

– I dag tillbringar många behandlare 30 procent av sin dag framför sina datorer i ställe för att träffa klienter, säger Scott D Miller, fil dr i psykologi.

Och det blir högre krav på evidens, det vill säga bevis på att behandlingen verkligen hjälper.

– Lösningen för att kunna möta de här ökade kraven är inte att vi ska arbeta hårdare, vi måste i stället lära oss att arbeta smartare, säger han.

Enligt Scott D Miller vill 85 procent av dem som söker hjälp för psykiska problem hellre ha samtalsstöd än medicinera, men många behandlas ändå med piller eftersom det kostar samhället mindre.

Studier visar att psykologisk behandling verkligen hjälper. En person som fått stöd genom samtal mår bättre efter behandling än 80 procent av dem som inte fått det. Scott D Miller menar att det finns studier som visar att resultatet är likvärdigt med en patient som genomgått en bypassoperation. Ändå är ofta budgetar för samtalsstöd det första som det sparas in på vid neddragningar.

DET FINNS DOCK några problem som behandlingsformen samtalsterapi brottas med: – Nästan hälften av dem som påbörjar behandling hoppar av. Många kommer

bara på första besöket och avslutar därefter behandlingen.

– Alla blir inte bättre, men terapeuter och psykologer själva har svårt att identifiera de klienterna som uppnår positiva resultat. En del mår till och med sämre av behandlingen än de gjorde innan.

Scott D Miller nämner som exempel en välkänd studie av forskaren Hannon. I den fick terapeuterna arbeta enligt den metod de valde, men skulle identifiera klienter som försämrades under behandlingen. Terapeuterna misslyckades totalt, de lyckades identifiera endast en av åtskilliga klienter som hade blivit försämrats. Vad är då lösningen på dessa problem?

Enligt Scott D Miller måste terapeuterna bli bättre på uppföljning och utvärdering av att behandlingen verkligen fungerar. Denna ska ske kontinuerligt och

»Många kommer bara på första besöket och avslutar därefter behandlingen«

Scott D Miller

under hela behandlingsperioden, inte när den är slut. Om man redan tidigt i processen kan identifiera vilka klienter som inte förbättras kan man sätta in andra resurser tidigt. Dessa kan vara att ändra metod eller kanske ännu hellre helt enkelt byta terapeut.

– Man måste vara beredd på att alla terapeuter inte passar alla klienter. Ibland får man bättre resultat om klienten får en annan behandlare.

Många gånger skriver terapeuten en behandlingsplan för klienten efter första samtalet, som sedan ligger fast. Det kan till exempel vara att den ska genomgå ett visst antal terapitimmar och sedan är det över, varken mer eller mindre.

SCOTT D MILLER menar att en plan kan göra terapeuterna blinda. De följer det i förväg

uppgjorda schemat och är inte tillräckligt uppmärksamma på vad som sker utmed vägen och flexibla ifall det kan behöva göras justeringar.

– Vi behöver något som kickar igång oss, som gör att vi blir alerta och ser om behandlingen fungerar.

Forskaren Scott Baldwin tittade närmare på varför en del terapeuter tenderade att uppnå bättre resultat med sina klienter medan andra misslyckades oftare. Han såg stora skillnader mellan behandlare och kom fram till att det nästan uteslutande berodde på terapeutens förmåga att skapa en nära relation till sin klient. Alliansen mellan klienten och terapeuten är alltså helt avgörande för att man ska uppnå en lyckad behandling.

Scott Baldwin kom också fram till att resultatet inte hade något att göra med

om klienten var duktig på att få kontakt med sin terapeut. Det som är viktigt att notera är alltså att allt ansvar på hur väl alliansen fungerar ligger på terapeuten.

EN UNDERSÖKNING SOM utfördes på 1980-talet av Ken Howard kom fram till att 35 till 65 procent av klienterna uppnådde förbättrade resultat under de första sju veckorna med behandling. Ju längre tid det tog innan de uppnådde en förbättring, desto större var risken att man inte fick några resultat över huvud taget.

– Om det inte sker någon förändring är det dags för terapeuten att förändra något. Ändra arbetssätt, ändra var de har sina möten och, i vissa fall, kan det vara dags att byta terapeut som utför behandlingen, säger Scott D Miller.

Men han menar att det är omöjligt att

Genom att låta klienten ge feedback på behandlingen så kan man uppnå bättre resultat.

»Får vi låga poäng i början och bra i slutet har vi gjort ett bra jobb«

upptäcka allt på egen hand – att de behöver verktyg som hjälper dem att se. Han har därför utvecklat en metod som förenklar processen: Feedback-informerad terapi (FIT).

FIT GÅR UT på att regelbundet och formaliserat få feedback från klienten om allians och behandlingsresultat. Denna feedback använder terapeuten till att anpassa och modifiera sitt arbetssätt till klientens preferenser och behov. Den öppna dialogen mellan terapeut och klient förbättrar resultaten och risken för tidiga avhopp minskar dramatiskt.

I en studie visade det sig att rutinmässig resultatövervakning och feedback så mycket som fördubblade effekten av behandlingen. Det minskade andelen som hoppade av med hälften och kvoten som försämrades av behandlingen sjönk med 33 procent. Det förkortade också vårdtider och sjukhusvistelser så att den totala kostnaden för behandling minskade.

– När vi använder oss av FIT sparar vi pengar eftersom vi ger rätt mängd service till dem som behöver det, säger Scott D Miller nöjt.

FIT kan användas av alla som använder sig av samtal för att hjälpa en annan person, vare sig de är terapeuter, psykologer, psykiatriker eller socionomer.

– Man behöver inte ha en legitimation för att använda sig av metoden. Klienten vet inte alltid skillnad. Det enda som den har i sikte är att må bättre, säger Scott D Miller.

FÖR ATT LYCKAS med feedback måste terapeuten skapa en kultur där det blir en naturlig del av varje möte. Många gånger är klienterna tacksamma över sin behand-

Om Scott D Miller

Scott D Miller, PhD, är grundare av ICCE –International Center for Clinical Excellencei Chicago, USA, och en av personerna bakom FIT som evidensbaserad metod enligt

ling och inte så benägna att klaga på mindre problem och säga vad de tycker.

– Det gäller att få klienten att förstå att vi verkligen vill höra om de inte skulle trivas med behandlingen. Det gäller också att vi själva lär oss att ”misslyckas framgångsrikt”, förklarar Scott D Miller.

Med det menar han att negativ feedback är bra, för då har klienten fått förtroende så att han eller hon vågar säga vad den tycker till sin terapeut.

Hur går det till?

– När du som terapeut bokar ett första möte ska du motivera klienten att våga ge feedback genom att förklara att ni ska arbeta lite annorlunda. Att detta är till för att försäkra er om att klienten får vad den behöver. Förklara också att om behandlingen hjälper så bör ni se tecken på detta tidigt snarare än senare.

Det är viktigt att klienten förstår att återkopplingen inte är till för att avsluta behandlingen, utan snarare för att upptäcka om den inte fungerar. Att det är till för att de ska kunna agera och ta råd från en annan terapeut om han eller hon inte börjar må bättre eller byta behandlare till någon som kanske passar just den klienten bättre.

SCOTT D MILLER använder sig av två lättöverskådliga formulär när han arbetar enligt FIT. Ett som handlar om resultatet av behandlingen, det vill säga hur klienten mår, och det andra ger en bild av hur klienten upplever varje möte, som alltså visar relationen mellan terapeuten och klienten.

I formuläret som visar resultatet av klientens utveckling fyller han eller hon i ett schema i en skala från ett till tio enligt följande punkter:

- Individuellt (Hur han eller hon mår)

- Relationer (Familj och andra nära relationer)

- Socialt (arbete, skola, vänner)

- Övergripande (Allmän känsla av välbefinnande)

Därefter kan man sammanställa resultatet och se om poängen ökar med tiden. Gör de inte det får man göra någon förändring. Och om en klient får höga poäng, det vill säga över 25, så har de troligtvis inget behov av att gå i terapi.

I slutet av varje möte fyller klienten i ett annat formulär som handlar om mötet mellan terapeuten och klienten. Klienten ska fylla i på en skala från ett till tio om hur den upplever:

- Relationen, om den känner sig lyssnad på, förstådd och respekterad.

- Ämnen och mål, om det de arbetade med stämde med vad klienten ville arbeta med och prata om.

- Metoden, om terapeutens sätt att närma sig klienten kändes bekvämt.

- Övergripande, det vill säga om det saknades något i mötet de just haft eller om det kändes bra.

– Tanken här är inte att vi ska få höga poäng. Får vi låga poäng i början och bra i slutet har vi gjort ett bra jobb. Då har vi lyckats skapa en bra relation med våra klienter, säger Scott D Miller.

HAN MENAR ATT terapeuten ska sträva efter att få klienten att våga säga vad den tycker tidigt i processen. Men att det kan ta tid att skapa relationer, och att det också kan ta tid att lära sig att arbeta effektivt med ett feedbackorienterat förhållningssätt om man inte gjort det tidigare.

Han avslutar workshopen med att poängtera att alla förändringar är bra, även de små. Och att ibland får vi nöja oss med att ta ett steg i taget när vi lär oss en ny process. ●

SAMHSA i USA. Han är författare till ett antal böcker, bland annat ”The Heart & Soul of Change: Delivering What Works in Therapy” och ” The Cycle of Excellence: Using Delibe -

rate Practice to Improve Supervision and Training”. Scott medverkar i flera forskningsprojekt och publicerar fortlöpande artiklar i ämnet.

Scott D Miller.

Viktigt med delaktighet

Ungdomar med och utan funktionsnedsättningar berättar

Forskning har visat att delaktighet i aktiviteter i hemmet, skolan och samhället har ett positivt inflytande på människors hälsa och välbefinnande. Hur ser delaktigheten ut för ungdomar med funktionsnedsättning? Det beslutade sig Frida Lygnegård från forskningsmiljön CHILD på Hälsohögskolan vid Jönköping University att ta reda på.

Att ge ungdomar en röst för att uttrycka sina åsikter om frågor som rör deras delaktighet i vardagliga aktiviteter har varit en drivande kraft i Frida Lygnegårds avhandling.

– Många studier börjar med ett förutbestämt antagande om hur personer med vissa funktionsnedsättningar fungerar i sin vardag. Min åsikt är att vi borde fråga ungdomarna hur de känner kring de saker de gör i vardagen, resonerar hon.

Frida Lygnegård genomförde sin forskning av svenska ungdomars delaktighet i och utanför skolan inom ramen för forskningsprogrammet LoRDIA, där man följde cirka 1500 skolelever i fyra kommuner i södra och sydvästra Sverige. Detta inkluderade såväl elever utan självrapporterade funktionsnedsättningar, såväl som ungdomar med diagnostiserade funktions-

nedsättningar som följde läroplanen för elever med intellektuella funktionsnedsättningar.

I ett noggrant utformat frågeformulär blev eleverna ombedda att själva svara på sin upplevelse av delaktighet i aktiviteter hemma, i skolan och med vänner. De besvarade även frågor om hälsa och familjeliv.

– Frågorna till eleverna hade två dimensioner: för det första frågade vi dem hur ofta de gjorde vissa saker: för det andra frågade vi dem hur viktigt det var för dem att delta i dessa aktiviteter, förklarar Frida Lygnegård.

DATA SAMLADES IN när eleverna var 12-13 år och senare när de var 15-16 år, för att se hur och om upplevelsen av delaktighet förändrats över tid.

Resultaten visade att uppfattningen av delaktighet är relativt stabil över tid men att påverkansfaktorerna för delaktighet förändrats.

Frida Lygnegård såg att det var en kombinerad effekt av flera faktorer, såsom stöd från syskon och hur atmosfären är i familjen, som spelade roll för hur ungdomar skattade sin delaktighet. Hon argumente-

rar för att vi ska anta ett biopsykosocialt förhållningssätt (en kombination av funktionsnedsättningen, hur individen känner och effekten av den sociala miljön) när vi försöker att förklara ungdomars delaktighet i aktiviteter i och utanför skolan.

– Vi ska inte underskatta vikten av en diagnos, men en diagnos i sig ger inte alltid tillräcklig information om hur en person fungerar i sin vardag, förklarar hon.

– Min avhandling visar att effekten av nedsättningen i sig själv är mer uppenbar i skolan, och att insatser för att öka delaktighet bör fokuseras där.

MÅNGA UNGDOMAR HAR symtom som ligger under tröskelgränsen för en diagnos och dessa ungdomar kan ändå uppleva delaktighetsinskränkningar. Hur når vi dem? För Frida Lygnegård är svaret enkelt:

– Kan vi fråga dem om de tror att de har en funktionsnedsättning eller om de upplever några svårigheter i sin vardag? Ja! Vi måste fråga ungdomar hur de känner, och vi måste ha större tillit till dem. De har rätt att äga kunskap om frågor som rör dem själva.

KÄLLA: JÖNKÖPING UNIVERSITY

Eleverna fick själva berätta om sin delaktighet i olika aktiviteter. Foto: Getty Images.

Omklädningsrum upplevdes som otrygga för de tillfrågade transpersonerna. Foto: Getty Images.

Brister i vården skapar ökad ohälsa hos transpersoner

Transvården behöver mer resurser för att minska väntetiderna, öka tillgången till stöd för de vårdsökande och förbättra kunskapsnivån hos vårdgivarna. Det visar Ida Linander i sin avhandling, där transpersoners upplevelser av sjukvården undersöks.

Avhandlingen bygger på 18 intervjuer med transpersoner i hela Sverige. Syftet med studien var att undersöka transpersoners erfarenheter av könsbekräftande vård och hur upplevelser av trygghet och otrygghet påverkar hälsan hos transpersoner.

– Vårdsökande inom transvården ska passera igenom en utredning för att få tillgång till vård som vissa upplever som livsviktig. Deltagarna i min studie upplevde dock svårigheter att navigera sig fram till denna vård på grund av långa väntetider, brist på psykosocialt stöd, kunskapsbrist hos sjukvårdspersonal och att de hamnade i en beroenderelation till utredarna. Detta ledde till negativa hälsokonsekvenser som nedstämdhet och sömnsvårigheter.

Under utredningen för könsbekräftande vård uppmuntrades en binär könsidentitet och ett stereotypt könsuttryck hos

vårdtagarna, något som accepterades av vissa deltagare medan andra gjorde motstånd.

– Exempelvis berättade deltagarna om hur vårdgivarna gav kommentarer och bedömde deras kläder och frisyr utifrån stereotypa normer kring maskulinitet och femininitet. De fick också frågor om hur de betedde sig, och vad de lekte med, när de var små. Det är problematiskt eftersom deltagarna befinner sig i en beroenderelation till vårdgivarna som ska avgöra om de får tillgång till könsbekräftande vård. Deltagarna upplevde att de var tvungna att anpassa sig till vårdgivarnas råd och tips om hur de ska uttrycka kön, berättar Ida Linander.

NÅGOT SOM OCKSÅ påverkade deltagarnas hälsa var att de upplevde flera platser som otrygga. Många hade upplevt risk för våld och trakasserier på offentliga platser som barer och pubar, och de beskrev svårigheter att vara fysiskt aktiva eftersom omklädningsrum upplevdes som otrygga.

– För att förbättra hälsan hos personer med transerfarenheter är det nödvändigt att skapa fler trygga rum och göra det möjligt för transpersoner att delta i fysis-

ka och sociala aktiviteter genom till exempel alternativ till könsuppdelade toaletter och omklädningsrum, fortsätter Ida Linander.

I AVHANDLINGEN ANALYSERAR även Ida Linander hur Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid könsdysfori konstruerar kön och formar beslutsfattande inom svensk transvård.

– Analysen av Socialstyrelsens riktlinjer visar på motstridiga idéer kring kön. Dessa kan göra det svårt för de vårdsökande att uppfylla kriterierna för att få tillgång till könsbekräftande vård. Riktlinjerna riskerar också att stämpla transpersoner som psykiskt sjuka genom att tätt koppla ihop utredning för könsdysfori med psykiatrisk kunskap och mental hälsa. Dessutom väcker riktlinjerna frågor om tillgång till könsbekräftande vård för asylsökande och papperslösa personer.

Fakta

Ida Linander disputerar i folkhälsa och vid genusforskarskolan. Ida kommer från Helsingborg och har läst läkarprogrammet i Umeå. Efter disputation kommer Ida att fortsätta forska om sexuellt samtycke samt om trygghet och genus.

För ett mer inkluderande arbetsliv

Det finns cirka 900 000 personer i åldern 16-64 år i vårt land som upplever någon form av funktionsnedsättning. Det är långtifrån en homogen grupp. Här finns en stor mångfald och kraft som samhället generellt sett är dåligt på att ta tillvara. Men med ökad kunskap och större medvetenhet går det att förändra, och frågan berör alla verksamheter inom kommuner, landsting och regioner. Det var med den utgångspunkten som SKL:s styrelse för ett drygt år sedan beslutade om ett positionspapper för funktionshinder och delaktighet. Det var också utgångspunkten för konferensen Funktionshinder i tiden som SKL arrangerade i början av november i Stockholm. Delaktighet var huvudtemat. När vi talar om allas delaktighet gör vi

»Negativa föreställningar gör att prestationer värderas och kategoriseras utifrån oförmågor snarare än förmågor«

det både i det lilla och i det stora. Från det individuella stödet i vardagen, till rätten att ha jämlik tillgång till hälso- och sjukvård. Det handlar också om ett mer

inkluderande arbetsliv. Idag är arbetslöshetsnivån för personer med funktionsnedsättning högre jämfört med övriga befolkningen. Det gäller för både män och kvinnor, i alla åldersgrupper och med olika utbildningsbakgrunder.

FÖR MÅNGA ARBETSGIVARE är det ett outforskat område att anställa personer med olika funktionsnedsättningar, där negativa föreställningar gör att prestationer värderas och kategoriseras utifrån oförmågor snarare än förmågor. Kommuner, landsting och regioner har här, liksom privata företag, myndigheter och andra arbetsgivare, ett stort jobb att göra för att förändra kultur och arbetssätt.

För att få mer att hända i rätt riktning gör nu SKL en satsning för att bredda rekryteringen och öppna fler vägar in i välfärdsjobben. Det gör vi bland annat i ett samarbete med åtta kommuner; Skövde, Karlskoga, Gävle, Hudiksvall, Stockholm, Borås, Falkenberg och Örebro – samt med Myndigheten för delaktighet och Arbetsförmedlingen. I satsningen kommer vi att ta fram förslag på konkreta metoder och arbetssätt för ett mer inkluderande arbetsliv.

ATT ANSTÄLLA PERSONER med olika erfarenheter, bakgrund och funktionssätt är en fråga om demokrati och trovärdighet. Det handlar både om individens rätt till ett bra liv och om att möta rekryteringsbehoven och klara välfärdsuppdraget. Vi har helt enkelt inte råd att slösa med kompetens och mänskliga resurser.

Vesna Jovic

Vd för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och skriver regelbundet krönikor om deras arbete på skl.se.

Inbjudan till Seminarium!

Kostnadsfritt Seminarium!

Välkommen till en intressant utbildningsdag!

SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

Gävle 14 februari 2019

För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se

Vinnare Seminariet Växjö 7 november 2018

• Sportbag - Sara Ståhl, Växjö kommun

• Ryggsäck - Anna Berg, Växjö kommun

• Badlakan - Tjust Behandlingsfamiljer

• Bok Skamfilad - Therese Sjöstrand, Växjö kommun

• Bok Rötter - Karolina Malm, Alvesta kommun

SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN

Agneta Björck

Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.

MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA

Göran Larsson

Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.

MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!

Anneli och Andreas Jäderholm

Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Handbok för psykon

Att leva med psykisk ohälsa

I den här boken tar Tove Lundin upp ett tungt och svårt ämne med värme, humor och glimten i ögat. Hon berättar med ett inifrånperspektiv och har stor förståelse för vad som kan ställa till med problem, och hur man övervinner dem.

Boken beskriver lagar och rättigheter som är bra att känna till, tips på hur du tar dig ut på arbetsmarknaden, organiserar ditt liv, är förälder och accepterar din situation. Den innehåller listor på kända psykon som har gjort skillnad, bra mat och hur du kan ändra ditt beteende. Det finns till och med en lista på hur du skriver listor.

Författare: Tove Lundin, www.gothiafortbildning.se

Innovativ rekrytering

Bemötande i psykiatrin

Möten som främjar återhämtning

DenVinn!

Bemötande inom vård och omsorg av personer med psykisk ohälsa kan i slutändan handla om liv och död. Därför är det viktigt att förstå och bli medveten om att vad man gör och hur man är; beteende och förhållningssätt påverkar den man möter.

Boken vänder upp och ner på fördomar och förlegade föreställningar som lever kvar trots att de är ogrundade och skadliga. Med utgångspunkten att psykiatrin ska möta människors behov och tillvarata deras förmågor tar boken död på myter som att regler måste följas till varje pris, att patienter är manipulativa eller att det skulle vara oprofessionellt att som personal bli känslomässigt engagerad.

Författare: Sebastian Gabrielsson och Git-Marie Ejneborn Looi, www.gothiafortbildning.se

Gedigen kunskap om både rekrytering och personalstrategier som främjar goda resultat är avgörande för att hitta kvalificerad kompetens, skapa ett gott varumärke och en hållbar organisation. Rena felrekryteringar är kostsamma och kan medföra att befintlig personal slutar. Därför behövs Innovativ rekrytering. Förlag: Natur & Kultur.

Se även artikeln om boken på sidorna 38-40.

Författare: Thomas Eklöf och Nils Hallén, Natur & Kultur, www.nok.se

Känslor som kraft eller hinder

När ilskan får en att vilja explodera eller rädslan förlamar en – kan man då ändå påverka hur man känner sig och agera smart? Känslor ger oss kraft, driv och fördjupar livsupplevelsen. Men de kan också göra att vi beter oss på sätt som vi inte förstår eller gillar, och bli ett hinder för oss.

Här ger två erfarna psykologer praktiska tips och strategier för hur vi kan hantera svåra känslor i vår vardag. De beskriver hur känslor fungerar, vad de vill säga oss och hur vi kan närma oss viktiga värden och mål i livet med hjälp av våra känslor – ibland genom att förhålla oss annorlunda till dem.

Författare: Hanna Sahlin och Elizabeth Malmquist, Natur & Kultur, www.nok.se

21 tankar om det 21:a århundradet

I succéboken Sapiens utredde Yuval Noah Harari mänsklighetens förflutna. Uppföljaren Homo deus profeterade om den avlägsna framtiden. I denna bok intresserar han sig för vår samtids 21 mest omedelbara utmaningar, bland dem terrorism, miljö, övervakning, ojämlikhet, globalisering, arbetslöshet, desinformation och krig.

Trots hastiga förändringar och undergångstoner visar Harari vikten av att behålla sans och förnuft, både som kollektiv och som individer. Än kan utbildning och filosofi hjälpa oss. Än finns möjligheter att förstå den värld vi har skapat!

Författare: Yuval Noah Harari, Natur & Kultur, www.nok.se

Vinn!Den här boken kan du vinna! Sid 66

Självledarskap

Idag har vi allt fler valmöjligheter. Samtidigt ställs det högre krav på att vi ska ta eget ansvar och egna initiativ. Det gäller i högsta grad på jobbet – men också i livet i stort. Hur blir man bättre rustad för en sådan tillvaro?

Den här boken ger svar. Personligt och med glimten i ögat visar Nicolas Jacquemot hur självledarskap kan utvecklas i sju steg.

Författare: Nicolas Jacquemot, Natur & Kultur, www.nok.se

Så skapas känslor

Hjärnans hemliga liv

Olycksbarnet

DenVinn! här boken kan du vinna! Sid 66

Det har hunnit bli det glada tjugotalet i andra delen av Malou von Sivers personliga familjekrönika. Ute i världen finns en nyvaken optimism och utsikter om en större frihet. Men villan i Äppelviken är full av sorg. Axel Silversjös älskade hustru har dött i barnsäng. Edwin, den nyfödde sonen, blir olycksbarnet. Han som är orsaken till att idyllen slagits sönder.

Malou von Sivers berättelse har utgångspunkt i hennes egen familjehistoria och sommarprat från 2016. Det handlar om att försöka förstå hur ett sår kan ärvas från generation till generation, ett arv som också har format henne som människa.

Författare: Malou von Sivers, www.norstedts.se

Känns min rädsla och glädje på samma sätt som din? Hur kan du veta om någon är arg – eller ledsen? Varför verkar känslor uppstå automatiskt? Kan vi kontrollera känslorna med förnuftet? Lisa Feldman Barrett presenterar här en banbrytande teori om känslornas källa. Den nya kunskapen innebär ett paradigmskifte som kan revolutionera psykologin, sjukvården och hur vi ser på mänskligt fungerande.

Hennes forskning omkullkastar den utbredda sanningen om att känslor uppstår i specifikt avgränsade delar av hjärnan och att de uttrycks på ett likartat sätt över hela världen. Istället har hon visat att känslorna skapas i stunden, utifrån sammanhanget och genom en kombination av de nätverk som aktiveras i hjärnan och vår tidigare inlärning. Teorin innebär att vi har mycket större inflytande på vårt eget känsloliv än vad vi tidigare har trott.

Författare: Lisa Feldman Barrett, Natur & Kultur, www.nok.se

Adventstider

Skapa julstämning med tända ljus, adventsbelysning och andra stämningsfulla saker som hör julen till. Snart är det advent!

AV: JENNY FORS OCH ANNIKA RÅDLUND

1. Stilren belysning

Ljusstaken Junior i metall och glas från Markslöjd. Finns även i en lägre modell. Bredd: 37 cm. www.markslojd.se

2. Mönstrat förkläde

Midvinter heter den här textilserien med förkläde i bomull, matchande grillvante, kockmössa och grytlapp. www.ahlens.se

3. Julklappsboxar

Fina boxar för julens klappar från Søstrene Grene finns i olika utformning och storlekar. www.sostrenegrene.com

4. Svensk design

Adventsljusstake Pinecone i metall finns i svart och rött. Höjd 32 cm, bredd 47 cm. www.bengt-lotta.se

5.

Fint i granen

Dessa prydnader till granen finns i sex olika stilar. www.sostrenegrene.com

6. Stjärnklart

Handgjorda pappersstjärnor lyser fint i advent. Finns i blått, grönt, vinrött, brons och vitt. www.wattveke.se

7. Röd löpare

Sunshine är ett tunt vävt hellinne som tvättats efter sömnad för att få en mjuk och skön känsla. Mått: 25x220 cm. www.himla.se

Avina Omsorg AB

Stödboende, substitutionsbehandling och komplex beroendeproblematik.

För män, kvinnor och par, 21-65 år. Med alkoholberoende och blandmissbruk.

vd Yashar Shojai 073-713 23 20 yashar@avinaomsorg.se

vice vd/specialistsjuksköterska Ferhat Baysal 073-635 66 69 ferhat@avinaomsorg.se

NÄSTAN VAR FJÄRDE ANMÄLD MISSHANDEL HANDLAR OM VÅLD MOT BARN

Stöd vårt arbete. Smsa bris50 till 72909 och ge 50 kr eller besök bris.se

ALLA FÖRTJÄNAR EN ÄRLIG CHANS

Rivstart Värmland erbjuder arbete, boende och social gemenskap till människor som kommer ut från fängelse och har en genuin önskan om att förändra sitt liv och bygga en ny tillvaro. Vi ger människor förutsättningar att skapa sin egen nystart!

www.rivstart-sverige.se

073 332 45 20 info@rivstart-sverige.se

Nu finns familjehem med ledig plats Förenade Familjehem AB

Vår strävan är att alltid kunna matcha ett familjehem till varje enskild individs unika behov. Rådgivning och stöd finns tillgänligt dygnet runt för familjehemmen.

richard@forenadefamiljehem.se www.forenadefamiljehem.se

070-547 26 60

Vi vill tacka alla våra läsare, annonsörer, användare och kunder för det gångna året och önska er en riktigt

Kalendarium 2018 & 2019

Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

DECEMBER

Stressmysteriet!

Luleå, 5 december

Hexanova Academy

IBIC – Individens behov i centrum

Stockholm, 5 december

Svenska Vård, Famna

Basal kognitivmedicinsk utredning

Stockholm, 5 december Expo Medica

Riskbruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Luleå, 5 december Expo Medica

Retorik för kvinnor

Malmö, 5-6 december

Hexanova Academy

Samverkan för ensamkommande barn och unga

Stockholm, 6 december Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund

Barn i behov av särskilt stöd Stockholm, 6 december

KompetensUtvecklingsInstitutet

Medicinsk omvårdnad vid flerfunktionsnedsättning

Stockholm, 6 december Expo Medica Svenska AB

Psykisk O-Hälsa NORR

Luleå, 6 december, Kulturens Hus Expo Medica

IPS Handledarutbildning

Stockholm, 6-7 december Misa Kompetens

#upptäckvåldet

Stockholm, 18 december Socialstyrelsen

JANUARI

Hot och våld inom vård och omsorg

Stockholm, 11 januari

KompetensUtvecklingsInstitutet

Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning

Stockholm, 17 januari

KompetensUtvecklingsInstitutet

Utredning och handläggning av LSS och rätten till assistans

Stockholm, 29-30 januari

Centrum för kunskapsutveckling

Daglig verksamhet

Stockholm, 29-30 januari

Teknologisk Institut

Sociala medier i offentlig verksamhet 2019

Stockholm, 29-30 januari

Teknologisk Institut

Neurologiska sjukdomar

Stockholm, 30 januari

KompetensUtvecklingsInstitutet

Cannabismissbruk och Trauma

Stockholm, 30 januari, Odenplan 7A Expo Medica

Psykisk O-Hälsa Samhällets

barn och unga

Stockholm, 30-31 januari, Odenplan 7A Expo Medica

FEBRUARI

Demenssjukdom och kognitiv svikt hos äldre 2019

Stockholm, 5-6 februari

Gothia Fortbildning

Självskadebeteende

Stockholm, 7 februari KompetensUtvecklingsInstitutet

SSILs seminarium

Gävle, 12 februari

SSIL

MARS

Social dokumentation för chefer inom äldreomsorgen

Stockholm, 5 mars

KompetensUtvecklingsInstitutet

SSILs seminarium

Malmö, 7 mars

SSIL

Rikskonferens Kvalitet inom äldreomsorg

Stockholm, 18-19 mars

KompetensUtvecklingsInstitutet

SSILs seminarium

Stockholm, 21 mars

SSIL

APRIL

Framtidens LSS-boende

Stockholm, 2-3 april

Teknologisk Institut

Vuxna och psykisk hälsa

Stockholm 3 - 4 april

Expo Medica

Biståndshandläggaren i fokus

Stockholm, 5 april

Gothia Fortbildning

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se

Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

Sopplunch

Värmande soppor passar bra nu. De här recepten kommer från Magnihill, ett skånskt familjeföretag som utvecklar, producerar och säljer frysta produkter från växtriket. Fokus ligger på det ekologiska.

Recepten kommer från Magnihill

Grön ärtsoppa

Cirka 10 portioner

Ingredienser:

500 g ärtor

200 g lök gul tärnad

2 tsk vitlök hackad

1,5 liter grönsaksbuljong

20 g mynta

salt och peppar

Gör så här:

Tina lök och ärtor i kyl över natten i ett hålbleck. Smält löken i matolja tills den är helt mjuk utan att det tar färg. Blanda löken med ärtorna och myntan och häll upp i en mixer. Koka upp grönsaksbuljongen och häll över ärtorna.

Mixa soppan helt slät, smaka av med salt och peppar.

Potatis- och purjolökssoppa

4 portioner

Ingredienser:

2 dl skivad purjolök

1 dl tärnad lök

3 dl potatistärningar

2 dl vispgrädde

3 dl kycklingbuljong

1 dl vitt vin

25 g smör

200 g bacon

4 skivor kavring eller annat grovt bröd

Gör så här:

Fräs lök, purjolök och potatistärningar i smöret utan att de får färg. Tillsätt kycklingbuljong och vin, låt puttra i cirka 10 min. Tillsätt därefter grädden, koka i cirka 5 min till. Smaka av med salt och peppar. Mixa soppan. Skär baconet i tärningar och stek tills det blir knaprigt. Skär kavringen i stavar eller tärningar och rosta i en stekpanna.

Konsultindex

Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.

I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida: www.ssil.se och www.konsultindex.se

Utbildningar

BETEENDEVETENSKAP

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

PSYKIATRI

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

SOCIALT ARBETE

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

LEDARSKAP, KVALITETS- & MILJÖARBETE

Trana Psykologer AB • Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Vadstena Gestaltdialog • Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

• Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Konsulter/handledare

STOCKHOLMS LÄN

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Söderstöd AB

Krukmakargatan 35/Tingsvägen 17, 5 tr,, 118 55/191 61, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Skolan För Terapi Och Utbildning - Stuk

Dalvägen 6, 135 51, Tyresö, 070-630 02 27, info@eriknetterberg.se

UPPSALA LÄN

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

SÖDERMANLANDS LÄN

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

JÖNKÖPINGS LÄN

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar:

Konsulter/handledare

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

MT Social Resurs

Löparevägen 4A, 294 39, Sölvesborg, marion.lundh@mtsocialresurs.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

KRONOBERGS LÄN

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

MT Social Resurs

Löparevägen 4A, 294 39, Sölvesborg, marion.lundh@mtsocialresurs.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

KALMAR LÄN

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

MT Social Resurs

Löparevägen 4A, 294 39, Sölvesborg, marion.lundh@mtsocialresurs.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

GOTLANDS LÄN

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Konsulter/handledare

BLEKINGE LÄN

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

MT Social Resurs

Löparevägen 4A, 294 39, Sölvesborg, marion.lundh@mtsocialresurs.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

SKÅNE LÄN

MT Social Resurs

Löparevägen 4A, 294 39, Sölvesborg, marion.lundh@mtsocialresurs.se

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

HALLANDS LÄN

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

MT Social Resurs

Löparevägen 4A, 294 39, Sölvesborg, marion.lundh@mtsocialresurs.se

V. GÖTALANDS LÄN

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Konsulter/handledare

VÄRMLANDS LÄN

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

ÖREBRO

LÄN

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

VÄSTMANLANDS LÄN

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

DALARNAS LÄN

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

GÄVLEBORGS

LÄN

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Konsulter/handledare

VÄSTERNORRLANDSLÄN

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

JÄMTLANDS LÄN

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

VÄSTERNORRLANDS LÄN

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Konsultindex

Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.

I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida:

www.ssil.se och www.konsultindex.se

Vinn en bok med Omtanke

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55 .

Avina Omsorg AB

Stödboende, substitutionsbehandling och komplex beroendeproblematik.

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Annette Nilsson, Klippan och Nohaddra Dafid, Skövde.

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

världen är precis människor ska hitta

individanpassad utsluss.

För män, kvinnor och par, 21-65 år. Med alkoholberoende och blandmissbruk.

vd Yashar Shojai 073-713 23 20 yashar@avinaomsorg.se

vice vd/specialistsjuksköterska Ferhat Baysal 073-635 66 69 ferhat@avinaomsorg.se

DAGÖHOLM

Ett behandlingshem för livsförändring och gemenskap

1:a - 4:e pris Periodens utvalda böcker

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 28 januari 2019 till: ”Tävling 1/19”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm. Vår beroendebehandling; en vårdkedja med egen avgiftning, kvalificerad behandling, socialt företag, kamratstöd, boende samt utbildningsinsatser.

Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg.

Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild place ring och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

NÄSTA NUMMER

”En vårdkedja att räkna med när alternativen på hemmaplan inte riktigt räcker till för att skapa en bestående livsförändring över tid.”

KONTAKTA OSS

Omtanke nummer 1: 11

Ute den

Vår placeringsrådgivning har decennielång kunskap av socialt arbete och svarar dygnet runt på din förfrågan.

info@dagoholm.se 0150-66 41 00 www.dagoholm.sobernet.nu

Vägen genom skilsmässan

februari

Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.

Styrkebaserat arbetssätt

I Familjehemsbanken familjer vid placeringar och vuxna, utan mellanhänder.

Kontakta oss gärna! Ring oss på 0585-20057 kontakt@familjehemsbanken.se.

Hitta familjehem, kontaktfamiljer www.familjehemsbanken.se

Anna Bennich Karlstedt är psykolog, psykoterapeut och författare. När hon satt i morgonsoffan på tv4 den 1 augusti 2011 och skulle prata om varför vi så ofta separerar på hösten hade hon sina egna skilsmässopapper i handväskan.

Gunnel Ryner tycker att vi ska fokusera på lösningar istället för problem.

Alltid i Omtanke

• Aktuella branschnyheter

• Ny forskning

• Gästkrönika

• Reportage

• Bokuppslag

• Tävling

• Kalendarium

....och mycket mer!

Stöd för livet

Det finns en egen väg fram för varje barn, ungdom och familj som behöver vägledning och stöd

• Kvalificerat stödboende/familjestödboende

• Familjehem

• Skyddat boende

• Skyddad-id

• Personal dygnet runt

Vi vet att det finns ett behov av särskild vägledning och stöd för människor som bland annat upplevt våld i nära relationer. Trygghet och tillit är avgörande.

Viver har erfarna välutbildade medarbetare med utbildningar via:

• Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

• Signs of safety

• FREDA

Vi kan även erbjuda traumabehandling med EMDR-terapi.

08-55 10 96 90

Webbaserat behandlingsstöd