TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL
Krönikan:
”Vi vet inte hursommånga röjda”blir
Systematisk användning
av våld på SiS
Samband mellan
våld och prostitution
Ingmar Skoog, forskare
”Vi måste ändra synen på
Äldres erfarenhet av NPF
60 procent fick en ökad förståelse för
sig själva när de fick sin diagnos
Våld i ungas parrelationer
Vi har en tendens att förminska våld mellan unga, men det är lika allvarligt
TFCO är en familjeinriktad metod som vi på Humana erbjuder och även är metodgarant för i Skandinavien. Socialstyrelsen har tagit fram rekommendationer för barn och ungdomar som löper hög risk för fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott. Fem former av insatser rekommenderas varav en är TFCO.
Behandlingen är en intensiv, familjeinriktad insats för familjer vars ungdomar har allvarliga beteendeproblem, som hög skolfrånvaro, kriminellt beteende och missbruk där situationen är så allvarlig att en placering på SISinstitution eller HVB är alternativet.
TFCO kan också vara eftervård till placering på SIS eller HVB. Under insatsen bor ungdomen i ett specialutbildat familjehem, en så kallad behandlingsfamilj. I Sverige bedrivs programmet i dag av fem team, varav fyra drivs av Humana i Skövde, Linköping, Lund, Stockholm, och ett av Hässleholm SIS.
Hos oss arbetar två metodgaranter och vi har ett partnerskap med TFCO Consultants i Oregon. Det innebär att Humana ansvarar för att implementera, utbilda och handleda nya TFCO-team som vill starta upp i Norden.
Vi erbjuder erfarna, kompetenta och engagerade jour- och familjehem som är utredda och handplockade för varierande behovsområden.
Våra socionomer och samordnare finns tillgängliga dygnet runt för stöd och handledning.
Välkommen att kontakta oss!
019-22 22 90 l 0790-68 97 39
info@barnochomsorgab.se
”...det rör sig om okunskap och rutiner som inte uppdaterats enligt
2000-talets digitala verklighet”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Jonas Ahl, säkerhetschef, Tryggt Boende
Läs krönikan på sidan 52
8 , december 2021 •
10| Ingmar Skoog
Ingmar Skoog, äldreforskare och psykiatriprofessor, blev känd som såväl expert som het debattör och kritiker av äldrevården under coronapandemin.
16| Våldet på SiS
Barnrättsbyrån presenterar en skrämmande rapport om en omfattande och systematisk våldsanvändning på SiS.
19| Våld & skydd
20| Skyddat boende
Cina Eng är verksamhetsansvarig på ett skyddat boende. Vi har också talat med en av de boende.
26| Våld i ungas parrelationer
Ulla Thorslund, leg. psykolog, föreläste om våld i ungas parrelationer på SSILs utbildningsdagar. Vi har en tendens att förminska våld mellan unga, menar hon.
30| Prostitution och våld
Majoriteten av de som befinner sig i prostitution har tidigare blivit utsatta för sexuella övergrepp. Varje nytt möte innebär en risk för våld.
38| Prostitution
Vi har besökt Rosenlundsstödet i Göteborg, som stöttar kvinnor som prostituerar sig på gatan.
44| Äldre med NPF
Riksförbundet Attention lyfter äldres erfarenheter från livet med NPF.
48| Mingel
Bilder från Socionomdagarna i Stockholm den 9-10 november.
52| Krönika
Anna Dahlöf, verksamhetschef, Ayanna Home AB, lyfter den våldsutsatta kvinnan.
60| Forskning
En unik studie visar på en brutalisering av våldet.
61| SSIL utbildningsdag
Mera mingelbilder! Den 17-18 november var det dags för utbildningsdagar i Stockholm.
62| Recept
För ett tryggare liv sedan 2013
Vi på O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Då vi inser att vi ej kan vara bäst på allt har vi lagt vår energi och fokus på alla förekommande former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr till söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.
Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.
”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”
En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.
Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Om man har blivit dömd till tvångsvård så ska man ha vård. De ungdomar som hamnar på SiS är barn som är vilsna och behöver stöd. Ofta har de varit med om olika typer av trauman. Att då utsätta dem för en omänsklig behandling vid avskiljning som rapporten från Barnrättsbyrån visar är fruktansvärt, frustrerande och beklämmande. Hur ska de kunna bli bättre av det? Kommer de att kunna lita på vuxna?
Vi vet att det är förenat med livsfara att hålla fast någon mot golvet. För 28 av 38 dödsfall i fasthållning i barn- och ungdomsvård i USA mellan 1993 och 2003 vad dödsorsaken positionell asfyxi på grund av fasthållning på mage (Nunno m. fl. 2006). Black lives matter. Ringer det en klocka? Rapporten om våldet på SiS heter ”...och jag kunde inte andas”. Det är dags för SiS, regering och riksdag att se över dessa befogenheter och hur de ska följas.
Många professionella har höjt sina röster i rapporten; till exempel Bo Hejlskov Elvén, som kallar metoderna ”statligt sanktionerat våld mot barn”. Han tycker att det är obegripligt att SiS använder sig av vissa tekniker, då dokumentationen om risken för dödsfall är omfattande.
Smärta ökar stress och adrenalin, vilket ofta leder till en upptrappning av konfliktsituationen. Bo Hejlskov har jobbat med fysiska interventioner i många år.
Han tycker att metoder som tillför smärta framstår som rena övergrepp. Och varför har användningen av dessa metoder ökat på unga flickor? Det tycks för mig som enbart maktmissbruk.
Det finns SiS-hem där vård och behandling har fungerat. Rapporten innehåller en lång berättelse från en tidigare placerad som har erfarenhet från både dåliga och bra placeringar. På ett ställe brydde sig personalen om henne, vilket gjorde att det inte uppstod konflikter och behov av avskiljning.
Många tidigare anställda på SiS har slutat. De har efterfrågat vård och annan ledning. Personerna bakom Colosseum behandling startade eget behandlingshem. Bra gjort! Rätt behandling och bra utsluss är a och o för att ungdomarna ska bli fungerande vuxna. Är det inte det som är meningen?
Unga tjejer som utsätts för våld i nära relationer är också något som är värt att lyftas fram i offentlighetens ljus. Brottsförebyggande rådet rapporterar om att våld i ungas parrelationer inte uppmärksammas tillräckligt. Ofta saknas återfallsförebyggande åtgärder.
Vi vuxna har en tendens att blunda när barn och ungdomar bråkar. Pojkar som drar flickor i håret slätar vi över med att ”han är nog bara förtjust i dig”. Och i övre tonåren är det vanligt att det blir stora känslor och svartsjuka. Första kärleken är ofta sådan. Men det är aldrig okej att kontrollera en annan människa. Då handlar det om fysisk misshandel.
Det här numret fokuserar vi på våld och skydd. Vilket enormt intresse vi har fått från er annonsörer. Jättekul! Därför fortsätter vi med tema skyddat boende även nästa år, ett område som bara kommer att öka i och med regeringens nya reform som väntas träda i kraft den 1 januari 2023.
Men först står julen och det nya året 2022 för dörren. Jag vill passa på att önska er en God jul och ett Gott nytt år!
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
6 | www.ssil.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration
Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se
Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
Nytida ger stöd till barn, unga och vuxna för hela livets behov inom funktionsnedsättning och psykosocial problematik. Läs mer om oss på nytida.se.
Vård & behandling
Äldreforskaren Ingmar Skoog kritiserade äldrevården under coronapandemin.
Inte nog med att vi blir allt äldre. Själva åldrandet inträder också allt senare i livet. Men trots detta är synen på åldrandet densamma som för 50 år sedan. Det måste vi göra någonting åt!
Det här och mycket annat dryftades när Omtanke fick glädjen att samtala med Ingmar Skoog, äldreforskaren och psykiatriprofessorn som blev känd som såväl expert som het debattör och kritiker av äldrevården under coronapandemin.
TEXT: EVA-LOTTA SIGURDH FOTO: JOHAN WINGBORG OCH HENRIK BRUNNSGÅRD
Många är vi nog som lyssnat till Ingmars Skoogs hyllade sommarprat i Sommar i P1 i somras. Där fick vi bland annat veta att han befann sig på konferensresa i kinesiska Wuhan när coronaviruset bröt ut – fast då lyckligt ovetandes om detta och om vad som komma skulle.
– Ja, det var ett märkligt sammanträffande, konstaterar han nu snart två år senare.
Två år som inte bara förändrat världen utan på många sätt även den tidigare relativt anonyme Ingmar Skoogs liv. Som detta med sommarpratet:
– Vilken upplevelse, så hedrande och väldigt omtumlande! Jag fick massor av positiva reaktioner efter programmet, berättar han stolt och glatt och tillägger skämtsamt, fast med en smula sarkasm:
– Tänk att jag som officiellt går i pension i år och då egentligen börjar bli uträknad som samhällsindivid och arbetskraft peakar nu!
Sarkasmen bottnar i den rådande synen på äldre, där Sverige i flera internationella undersökningar hamnar nästan längst
ner på listan när det kommer till hur äldre värderas och därmed också behandlas i samhället. Ingmar går så långt som att kalla det ren åldersdiskriminering. Men vi återkommer till detta, vilka förändringar som han tycker behöver göras – och om pandemins viktiga roll i sammanhanget.
MEN FÖRST OM hur allt började och om vilka häpnadsväckande upptäckter som Ingmar och hans kollegor gjort i sin mångåriga forskning om äldre.
– Redan på gymnasiet gjorde jag mitt examensarbete om äldre och på den vägen har det fortsatt, berättar Ingmar, som sedan utbildade sig till psykiatriker och så småningom blev tillfrågad om att medverka som forskare i pilotforskningsprojektet ”H70-studierna”.
Detta var för 40 år sedan, men projektet, som är världsunikt, hade redan då varit igång i tio år – och pågår alltjämt. I korthet går det ut på att jämföra olika generationers åldrande genom att följa och intervjua äldre, där första kullen föddes 1901 och den senaste på 40-talet.
Gör: Är professor i psykiatri vid Göteborgs universitet.
Aktuell: Som äldreforskare och debattör, nyligen också som medverkade sommarpratare i Sommar i P1 och som äldreexpert i Kristallenbelönade TV-dokumentären Fyraåringarna på äldreboendet
Bor: I Göteborg.
Familj: Singel, två barn och tre barnbarn. Intressen: Udda resmål, film och sport – både egen och på TV, läsning, god mat och umgänge med såväl barnbarn som goda vänner.
Ingmar har intervjuat runt 800 personer i 85-årsålern genom åren i sin forskning.
– Det var när jag började med dessa intervjuer som jag fullständigt uppslukades av ämnet och kände att ”det är det här jag vill hålla på med!”, minns Ingmar, som intervjuat runt 800 personer i 85-årsålern genom åren.
Det som slog honom var insikten om att forskning om äldre egentligen handlar om hela livet, vilket fått honom att reflektera mycket över sitt eget liv:
– Du föds ju inte 85 år gammal utan det är en väg fram till att bli äldre, som inne-
fattar allt i livet fram till dess. Detta gör också att äldre människor bir så mycket mer intressanta än yngre, eftersom ju äldre vi blir och lägger till allt mer i våra liv, desto mer olika blir vi varandra – till skillnad från yngres livshistoria som inte skiljer sig särskilt från andra yngres.
FÖRUTOM ALLA DESSA intervjuer bygger H70-studierna också på en mängd olika undersökningar av deltagarna, som allt ifrån datortomografi av hjärnan, EKG och
fysiska funktionstester till psykiatriska och sociala tester.
Så, vad har ni då kommit fram till? – Att vi har levt helt olika liv, de som föddes i början av studien mot dem som är gamla nu – och att i princip allting har blivit bättre! Äldre har aldrig varit yngre! – Dels blir vi allt äldre, men mest intressant är ändå att själva åldrandet förskjutits en bra bit framåt i livet, både fysiskt och intellektuellt. För varje årskull
vi har tittat på sedan undersökningen inleddes har äldre fått allt bättre balans, snabbare gång och bättre minne – för att bara nämna några exempel. Sedan har de äldre blivit mer och mer utåtriktade och aktiva, även sexuellt. På det stora hela känner sig äldre i dag både friskare och lyckligare än sina föregående jämnåriga.
Det finns dock ett undantag, lågutbildade kvinnor. Här syns inte alls samma progression. Kvinnor med låg utbildning
åldras snabbare på en rad områden och har exempelvis en mycket långsammare gånghastighet än jämnåriga män och högutbildade kvinnor. Även livslängden är kortare. Orsakerna till dessa resultat är fortfarande en gåta, men ett mer ohälsosamt leverne – i sin tur kanske påverkat av okunskap – och att denna grupp söker vård mer sällan kan vara några av förklaringarna, tror Ingmar.
– Åldrandet kopplat till utbildningsnivå och tidigare jobb är alltså inte jäm-
»Dagens äldre vill hinna med allt man inte hunnit med tidigare, medan tidigare äldre var glada över att få pension och ha en bostad«
likt, konstaterar han – även om ålderdomen för de allra flesta blivit bättre.
Därmed belyser han också en av de mest avgörande faktorerna för hur vi åldras och varför vi åldras olika nu mot tidigare generationer – nämligen livsstilen.
HÄR MENAR INGMAR att vi alla föds med både vinst- nitlotter. Dessa kan vi inte göra något åt, däremot kan vi påverka vilka lotter vi bygger på med under livet, vilket i sin tur ökar chansen att dra en vinstlott i slutändan. Mer träning och bättre kost är de livsstilsfaktorer som bidrar mest till att åldrandet stadigt förskjuts framåt – och som även visar på en klar förbättring av balansen på äldre dar, särskilt hos kvinnor.
Den andra avgörande faktorn för vårt åldrande och också för hur äldre själva ser på sitt liv i dag jämfört med tidigare generationer är samhällsutvecklingen. Som Ingmar exemplifierar:
– Dagens äldre vill hinna med allt man inte hunnit med tidigare, medan tidigare äldre var glada över att få pension och ha en bostad.
Men tillbaka till coronapandemin. För trots den påtagligt positiva trend som kan skönjas när det gäller såväl utvecklingen av vårt åldrande som hur äldre själva ser på livet så är synen på äldre densamma som för 50 år sedan. Det blev glasklart under pandemin, säger Ingmar dystert. Han upprördes tidigt över hur pigga 70-åringar klumpades ihop med sköra 90-plusare och blev därför snart känd som kritisk debattör, där han framförallt kritiserade den www.ssil.se
okunskap om äldre som så tydligt uppdagades – och som han menar bidrog till onödig och ohälsosam isolering, både för friska äldre och för de sköra på äldreboendena.
– Dels tittade man bara på åldern och inte på äldrevården, dels överdrev man smittrisken för äldre genom missvisande statistik. Dessutom tänkte ingen på att isolering och minskad stimulans leder till ökad risk för allt ifrån depression till demenssjukdomar.
INGMAR LYFTER FRAM den hyllade TV-dokumentären Fyraåringarna på äldreboendet, som nyligen vann prestigefyllda Kristallen, som en bekräftelse på detta. Serien handlar om tio 4-åringar som flyttar in på ett äldreboende under tio veckor. Programmet visar på en rad positiva effekter för de äldre, som framkom i de tester som bland annat Ingmar själv var med och gjorde på de medverkande.
– Testerna indikerade att alla blev både rörligare (”det var mycket krypa på golven med barnen”), gladare och utvecklades intellektuellt. Som att symptomen hos dem med demens blev avsevärt lindrigare,
berättar Ingmar, inte helt förvånad, men ändå glatt överraskad av de mycket positiva resultaten.
Mer barn på äldreboendena då, kanske? Vad mer behöver förändras? – Ja, definitivt! Ha förskolor på äldreboendena vore toppen! Sedan är det oerhört viktigt att höja statusen för både anställda och chefer inom äldrevården, så att de brinner för sitt jobb. Vettiga förutsättningar och ett äkta engagemang är grunden för en lyckad verksamhet.
Vettiga förutsättningar, ja. Här behövs snarast tillsättas en kriskommitté med olika politiska och ekonomiska aktörer för att få en nödvändig förändring till stånd, anser Ingmar. Särskilt som vi kan förvänta oss en explosionsartad ökning av äldre framöver:
– Vi har drygt en halv miljon 80-plusare idag. Den siffran beräknas stiga till 800 000 om tio år, en 60-procentig ökning, alltså!
FÖLJDEN BLIR DÄRMED ett ökat antal personer med vårdbehov, inte minst för demenssjukdomar, framhåller Ingmar. För även
om äldre bli allt friskare så står det inte i paritet med den enorma ökningen av antalet äldre – som förbättringar till trots ju fortfarande är den åldersgrupp som drabbas mest av allt.
Men tillbaka till synen på äldre och varför det enligt Ingmar finns ett sådant motstånd från ”alla håll” att göra någonting åt saken:
– Vi har helt enkelt alltför få äldre personer i toppen! Sverige har extremt låg äldrerepresentation i allt ifrån riksdagen till på chefspositioner och inom media. Det gör att ingen med makt att förändra för de äldres talan – antingen av ointresse eller av okunskap.
Här har inte minst media – som bidrar stort till att cementera och upprätthålla ungdomsfixeringen i samhället – en viktig roll, menar Ingmar, som bland annat är mycket kritisk till den rådande diskriminerande synen på äldre på arbetsmarknaden:
– Jag tycker att man borde blanda åldrar mycket mer. Yngre har lättare att lära sig nya saker medan äldre kan bidra med mer erfarenhet. De bästa bilförarna till exempel är mellan 65 och 75 år, enligt
»Sedan är det oerhört viktigt att höja statusen för både anställda och chefer inom äldrevården«
data – just för att de är så erfarna och kan förutse faror och liknande. Samma är det på arbetsplatser, där just erfarenheten kan bidra till att förhindra många onödiga misstag.
Som Ingmar slår fast: – Jag tror att det finns en politisk vilja att folk ska jobba längre, men problemet är att det inte ageras utifrån det! Ingmar önskar både mindre diskriminering på arbetsmarknaden och en högre pensionsålder – eller ingen pensionsålder alls:
– Tänk om man höjde pensionsåldern till 85 år, då skulle plötsligt 65 år kännas ganska ungt!
Du blir själv 68 år i år, hur ser du på ditt eget åldrande?
– Det händer så mycket i mitt liv nu att jag inte har hunnit tänka efter. Officiellt kommer jag ju att gå i pension snart – men jag kommer att jobba väldigt länge än.
FAST LIVET ÄR förstås inte bara jobb, äldre eller ej. För Ingmars del består livet idag även av en massa sociala aktiviteter (”jag älskar god mat och att umgås med vänner”), hämtning av barnbarn på förskolan en gång i veckan, litteratur och träning, inklusive ett och annat Göteborgsvarvet Sedan älskar han att resa, gärna till udda platser:
– Det är så kul att bli inbjuden som föreläsare till ”konstiga” länder. Som när jag var i Madagaskar och blev upphämtad med skoter och fick åka slalom mellan bilarna genom huvudstaden. Sådant är berikande! Sedan corona har dock resandet stått lite på paus, men jag är så glad att ha fått tillbaka till min arbetsplats igen. Det är så mycket roligare att träffa kollegorna på riktigt och jag får så mycket energi av alla yngre runt omkring mig! ●
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se
Stödboende för vuxna personer från 21 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA BJÖRKLINGE info@allviken.se I www.allviken.se
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
Barn på SiS-hem utsätts för en omfattande och systematisk våldsanvändning av personal i samband med avskiljning. Det visar en ny rapport från Barnrättsbyrån som har gjort en stor granskning av våldet.
De senaste åren har Barnrättsbyrån undersökt i vilken omfattning barn på SiS (Statens institutionsstyrelse) utsätts för våld i samband med avskiljning samt hur detta våld ser ut. De har arbetat på uppdrag av barn som varit placerade på SiS.
Avskiljning är en särskild befogenhet SiS har att isolera barn i enlighet med Lagen om vård av unga (LVU).
– Det saknas forskning om vad avskiljningar på de statliga ungdomshemmen innebär för barn och även kring de fysiska ingrepp som personalen genomför. Det saknas också en rättslig analys över när våld mot barn på statliga ungdomshem kan anses vara försvarligt – och oförsvarligt, säger Elin Wernquist, generalsekreterare på Barnrättsbyrån.
Varje år placeras cirka 1 100 barn och unga vid de särskilda ungdomshemmen av socialtjänsten, de allra flesta med tvång enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), och cirka 60-70 unga avtjänar årligen sluten ungdomsvård enligt Lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Problembilderna och skälen för placering varierar men det rör sig ofta om en komplex mix av kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa, skol- och familjeproblematik.
AVSKILJNING AV BARN och unga vid de särskilda ungdomshemmen regleras i § 15c LVU och får enligt lag användas: ”om det är särskilt påkallat på grund av att den unge uppträder våldsamt eller är så påverkad av berusningsmedel att han eller hon inte kan hållas till ordningen, hållas i avskildhet. Den unge ska
då stå under fortlöpande uppsikt av personalen och ha möjlighet att tillkalla personal. Han eller hon får inte hållas i sådan avskildhet längre tid än vad som är oundgängligen nödvändigt och inte i något fall under längre tid än fyra timmar i följd.”
Personalen får lära sig ett antal olika grepptekniker för att på ett säkert sätt kunna övermanna en våldsam ungdom och föra denne till ett avskiljningsrum. Dels det som kallas för transportgrepp, dels fasthållning, vilket kan göras både mot en
»De fysiska ingripanden som personalen har möjlighet att ta till i avskiljningssituationer innebär alltså potentiellt livsfarliga ingrepp«
Avskiljningarna har återkommande varit föremål för omfattande kritik. En lagändring om en sänkt maxtid för avskiljningar från 24 timmar till 4 timmar trädde dock i kraft 2018.
Rapportens resultat visar att barn på SiS-hem utsätts för en omfattande och systematisk våldsanvändning av personal i samband med avskiljning och att det är de allra yngsta flickorna och barnen med funktionsnedsättningar som utsätts mest.
Det genomfördes 43 avskiljningar på flickor år 2019 och 47 på pojkar. År 2020 har siffran för flickor ökat till 61 avskiljningar och sjunkit till 37 för pojkar.
Barnrättsbyrån har tillsammans med fil. dr. i socialt arbete, Maria Andersson Vogel, granskat 1788 beslut om avskiljning från 2019-2020 samt låtit ledande experter på barn och tvångsvård kommentera resultatet.
LÄGET PÅ SIS är enligt
Barnrättsbyrån akut. Ansvaret i fråga ligger nu på SiS, regering och riksdagen att förhindra ett fortsatt lidande och återkommande rättighetskränkningar. Att hörsamma barnens rop på hjälp och ta dem på allvar, enligt rapporten.
Vittnesmål från tidigare placerade unga visar att även de lagstadgade avskiljningarna upplevs som våldsamma.
vägg eller mot golv (kallas då även nedläggning). Greppen innebär att hålla i den unges armar på specifika sätt samt utöva tryck mot armbåge och leder, något som skapar smärta i varierande grad beroende på om man ökar eller minskar trycket.
Efter nedläggning på golvet finns också en del olika grepptekniker för att fortsätta låsa den unges ben, exempelvis genom att böja upp dem så att den unges fötter trycks mot ryggen.
I NPNL-UTBILDNINGEN LYFTS en rad risker för de barn som blir föremål för de olika greppteknikerna, både psykiska och fysiska. Risk för syrebrist och dödsfall nämns också.
– De fysiska ingripanden som personalen har möjlighet att ta till i avskiljningssituationer innebär alltså potentiellt livsfarliga ingrepp som kan orsaka omfattande skador hos redan utsatta barn och unga, psykiska såväl som fysiska, säger Maria Andersson Vogel.
Det vanligaste skälet för beslut om avskiljning att den unge varit våldsam mot annan person. I så många som en femtedel av besluten har det inte varit möjligt att utläsa vad som motiverat en avskiljning.
Det är vanligast vid skäl för avskiljning att det är personalen som är fysisk först. Till exempel situationer där personal ser sig tvungen att fysiskt ingripa, antingen för att hindra någon från att rymma eller från att slå sönder materiella ting. Flera exempel beskriver en situation där det först är efter att personalen tagit tag i ungdomen som denne blir våldsam.
KÄLLA: BARNRÄTTSBYRÅN
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Psykiatrisk öppenvård
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
•
•
•
Vi har besökt ett skyddat boende i Mellansverige och träffat både ansvariga och boende. Ulla Thorslund, leg. psykolog, föreläste om ungas våld i parrelationer på SSILs utbildningsdag. Det är något som inte uppmärksammas tillräckligt mycket, men är lika allvarligt och skadligt. Det finns också ett samband mellan prostitution och våld i nära relationer.
TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES
Barnen som kommer till boendet får hjälp av en barnansvarig att sätta ord på det de har upplevt.
Till det skyddade boendet i Mellansverige kommer kvinnor och barn oftast så akut
att de inte ens hunnit få på sig skorna. Sedan börjar vägen mot en något så när normal vardag, för att så småningom flytta vidare till ett eget boende. – De dagliga rutinerna är viktiga för de bygger trygghet och självkänsla hos kvinnorna och deras barn, säger verksamhetsansvarig Cina Eng.
TEXT: ANNE HAAVISTO
FOTO: GETTY IMAGES
2017 startade Cina Eng, tillsammans med VD Andreas Wohrm ett skyddat boende i Mellansverige. I början hyrde de en lokal men nu har de en egen fastighet med plats för sju kvinnor med medföljande barn. Kvinnorna och barnen som kommer till dem är placerade av socialtjänsten i olika kommuner i landet.
– Hos oss bor man i kollektiv med eget rum och kök med kyl och frys. Det finns vardagsrum och lekrum och ute har vi en insynsskyddad bakgård med lekplats för barnen, berättar Cina.
Kvinnorna och barnen som kommer till boendet är i kris och mycket rädda. De känner skuld och skam och är ambivalenta. Många förstår inte ens allvaret i sin situation.
– De har normaliserat våldet, ofta under en väldigt lång tid. De vågar inte be
om hjälp och vet inte hur de ska ta sig ur situationen. När de kommer till oss kan de känna en viss lättnad, men samtidigt är det förstås en svår situation då man har lämnat allt. Vi har kvinnor och barn som kommer så akut att det inte ens hunnit få på sig skor på fötterna.
Många av kvinnorna har inget egenvärde eller självkänsla kvar. Deras jag är utsuddat och de har inte haft möjlighet att kunna påverka sin egen livssituation på väldigt länge.
– Det är otäckt faktiskt. De har varit isolerade så länge och styrda av en våldsverkare. Ofta har de förlorat all kontakt med släkt och vänner. De har helt tappat förmågan att tycka och tänka själva, menar Cina.
Tanken är att mammorna ska ta ansvar för sig själva och sina barn och personalen
som finns på plats finns som stöd för att hjälpa mammor och barn till en så normal vardag som möjligt.
– De dagliga rutinerna är viktiga eftersom det bygger trygghet. Utöver det jobbar vi med att bygga upp ett förtroende och stärka dem som personer, berättar Cina.
DET ÄR EN svårplanerad verksamhet. Ibland kan man planera ihop med socialsekreterare som sedan kommer med familjen, men ibland är det akut på natten och då möter de upp, tillsammans med polisen.
– För det mesta är det akut både dagtid och nattid och vi har personal dygnet runt. På kvällarna kommer ofta ambivalensen hos de här kvinnorna. Känslorna pendlar kraftigt mellan kärlek, hat, sorg, hopp, rädsla och saknad. Man kan få en
Det viktigt att göra en ordentlig säkerhetsbedömning och ta reda på hur hotbilden ser ut.
saknad efter det man är van att utstå och då är det viktigt att det finns personal som stöttar, annars ökar risken att återvända till våldsutövaren, menar Cina.
KVINNORNA OCH BARNEN stannar på boendet i genomsnitt tre till fyra månader och dagarna består av olika praktiska aktiviteter. – De lagar sin egen mat, planerar inköp och åker och handlar, beroende på hur hotbilden mot dem ser ut. Vi har mycket samtal också, både enskilda och i grupp. Sedan är det viktigt att göra aktiviteter med barnen förstås och även där är det hotbilden som avgör. En del kan vi ganska snabbt få in på förskolan till exempel. Sedan är det mycket som kretsar kring praktiska saker som kontakt med polis, socialtjänst och advokater, berät-
tar Therese Holmén som är samordnare. När man kommit hit behöver man hjälp med polisanmälan, skilsmässoansökan och sekretessmarkering, som innebär olika typer av skyddad identitet. Det här är en mycket farlig period för kvinnorna då hoten ofta ökar, säger hon.
Efterfrågan på skyddade boenden har ökat de senaste åren. Cina tror att det dels beror på att man är bättre på att bygga nätverk och samarbeta och dels på att folk blivit mer upplysta kring de här frågorna. – Vi jobbar ännu tätare med till exempel socialtjänsten i de olika kommunerna. Jag tycker också att flexibiliteten ökat, vi till exempel utgår alltid från familjens specifika behov. Det skrivs mer om våld i nära relationer i media och allt fler inom skola, vård och socialtjänst utbildas. Man
ställer mer öppna frågor idag, tror vi. Och anmäler mer.
ATT ARBETA MED förståelse för våldet är kärnan i samtalen med de utsatta kvinnorna och barnen.
– Vi arbetar, förutom med våldsförståelse, även med normaliseringsprocessen som alla dessa kvinnor hamnat i och om uppbrottsprocessen, vilket också blir ett förebyggande arbete, att inte hamna i våld igen som kvinna.
Det finns många olika typer av våld, som man kanske inte alltid förstår, menar Cina.
– Många tror att det enda våldet är det fysiska. Dessa kvinnor har ju fått utstå både ekonomiskt, sexuellt och latent våld, där det anpassar livet efter sin partner för
att inte råka ut för ännu mer våld. Kvinnan måste lära sig att vända skuldkänslorna från sig själva till den som utsatt henne för våld.
– Tanken är att kvinnan ska lära sig ett eget säkerhetstänk genom att till exempel veta vilka städer i landet som är trygga eller farliga att åka till, hur de ska bete sig
»Vi har kvinnor och barn som kommer så akut att det inte ens hunnit få på sig skor på fötterna«
Många kvinnor som flyr från sina våldsutövare är utsatta för hedersrelaterad våld vilket innebär ett mer komplext arbetssätt för både personal och den drabbade.
– I de här fallen finns förutom en våldsverkare även dess familj och släkt. Familjen lägger då skulden på kvinnan som blir väldigt ensam och hotad från flera håll och det leder till att hon inte har någon som hon kan lita på, säger Therese.
För att skydda kvinnan är det viktigt att göra en ordentlig säkerhetsbedömning och en nätverkskarta, alltså ta reda på vilka personer som finns där ute och var de finns, samt hur hotbilden kan se ut.
när de ser någon de känner igen och vilka telefonnummer som är viktiga att ha.
Så småningom har de här kvinnorna den kunskap och trygghet de behöver för att kunna ha ett eget liv och boende, tillsammans med sina barn.
– Barnet bär också på ett trauma och idag är det ett brott att låta barn bevittna våld, vilket innebär att barnen är lika viktiga att se till. Vi har anställd barnansvarig som arbetar aktivt med de barn som kommer till oss och har upplevt våld i hemmet. Alla barn får ett eget inskrivningsmöte där de får information om boendet och barnen görs delaktig i det som sker. Mammorna behöver ofta stöd och hjälp
i att prata med barnen om vad som hänt hemma och barnen får hjälp att sätta ord på det de upplevt, berättar Cina.
De välkomnar regeringens förslag att höja kvaliteten på de skyddade boendena vilket innebär att man behöver tillstånd från IVO för att bedriva ett boende.
SEDAN EN TID har de utökat med ännu en skyddat boende på en annan ord, dit även familjens husdjur är välkomna.
– Det här är ovanligt i ett kollektiv, men vi tycker att det är viktigt att få ta med sig sitt älskade husdjur, en del kvinnor kanske väljer att stanna kvar hos förövaren för att inte behöva skiljas från djuret, som i sin tur också kan vara utsatt för våld.
Både Cina och Therese betonar att arbetet är mycket givande för dem.
– Vi jobbar med nedbrutna människor och jobbiga känslor. Men sedan kommer
Skyddat boende för kvinnor och medföljande barn – säkerhetsnivå 1, 2 & 3 info@safehaven.se | 0735-706951
Vi erbjuder kvinnor och barn ett skyddat boende med högsta säkerhetsklass, i en lantlig miljö med trygghet i form av professionell personal dygnet runt.
Vi arbetar med barnen i fokus i en säker miljö. Barn kan få vara barn hos oss och kunna springa ut och leka.
Vår utgångspunkt är att varje människa som kommer till oss behöver en grundtrygghet men att de också har mycket specifika individuella behov vilka bör tas om hand på rätt sätt. Målsättningen är ett självständigt och värdefullt liv med god livskvalité.
”Sanela”, 32 har efter fem månader på skyddat boende hittat en egen lägenhet till sig själv och döttrarna som är 4 och 6 år.
”Sanela” flyttade tillsammans med sin man från Balkan för tolv år sedan. När hon efter ett år ville separera började hoten och våldet.
– Han var snäll till en början men efter att min syster skilt sig från sin man började han slå mig dagligen, berättar hon. Hoten blev värre och till slut hotade han med att döda henne om hon försökte lämna henne. När han dök upp med en kniv blev hon livrädd men vågade inte anmäla honom.
– Jag tänkte bara på barnen, allting handlade om att skydda dem. Min bror bad mig att inte anmäla för det skulle bara bli värre. Jag var tvungen att klippa all kontakt med min familj och vänner så jag blev helt ensam till slut, berättar hon.
MANNEN BÖRJADE KRÄVA henne på pengar, pengar som hon knappt hade. Han hotade med att döda hela hennes familj. ”Sanela” försökte arbeta men han ville inte hjälpa till med barnen så hon slutade. Dessutom var han svartsjuk.
»Han sa att jag inte fick gå till jobbet för att det fanns andra män där«
– Han sa att jag inte fick gå till jobbet för att det fanns andra män där. Inget jag gjorde dög åt honom, säger hon.
Hon hade ofta sår och blåmärken efter sparkar, slag och struptag över hela kroppen. Ofta höll hon för sin mun, så att barnen inte skulle höra.
TILL SLUT FLYDDE hon med barnen till en kompis som ringde polisen som tillsammans med socialtjänsten tog dem till en lägenhet. Då hade ”Sanela” kontrollerats av sin man i tio år.
– Jag var rädd och barnen grät, men jag hade inget val, hem kunde jag inte återvända mer, säger hon.
Dagen efter kördes hon till det skyddade boendet. Äntligen fick hon vila och sova och slippa vara rädd hela tiden.
– Jag grät mycket de första veckorna och tyckte synd om barnen som hade fått lämna sina kompisar. Jag skämdes myck-
et också när jag berättade vad som hade hänt mig, säger hon.
Tillsammans med personalen på boendet gjorde hon en polisanmälan om olaga hot och misshandel. Hon fick stöd av en advokat när hon lämnade in skilsmässoansökan och ansökte om ensam vårdnad.
Sakta men säkert återvände livet och tryggheten växte dag för dag. Efter ett par månader tänkte hon knappt på sin exman som fick kontaktförbud.
Efter fem månader var hon redo att tillsammans med döttrarna flytta till en egen lägenhet.
– Barnen har räknat ner timmarna tills vi skulle flytta. Barnen har det bra i skolan och jag söker jobb. I framtiden vill jag gå barnskötarutbildning och jobba med barn, men först ska jag läsa klart svenskan. Jag vill bara ha ett lugnt och normalt liv, utan att vara stressad och rädd hela tiden, säger hon. ●
Skyddat boende i Blekinge, vi tar emot vuxna med medföljande barn som har behov av skydd och stöd. Fem skyddslägenheter, varav en är tillgänglighetsanpassad. Yttre förstärkt skalskydd.
Personal finns att tillgå i samma trappuppgång dygnet runt.
Vi erbjuder bland annat:
- Våldssamtal
- Trappan samtal
- Barnsamtal
- FREDA-beskrivning och FREDA-farlighetsbedömning
- Säkerhetsplanering
- Upparbetade kontakter finns med skolor och förskolor Vi hjälper människor att växa! info@curaindivid.se l www.curaindivid.se
Rapporter och statistik går åt fel håll i Sverige.
Det grova och dödliga våldet har under lång tid ökat och det gäller även våld mot kvinnor.
Vår verksamhet har stor kompetens inom säkerhetsfrågor och vi har personal med lång erfarenhet från polisarbetet.
Vi är redo dygnet runt att bistå när ett skyddsbehov uppstår.
KONTAKTA OSS 070-244 82 31 I info@rilancio.se
Sunnebogården
i hjärtat av Höga Kusten
Niklas 070-7262143 & Lars 070-7280290
FRI FRÅN VÅLD & FÖRTRYCK
- SKYDDAT BOENDE
- Kollektiv för kvinnor med beroendeproblematik. Stöd och skydd dygnet runt.
- Skydd och stöd i lägenheter för avhoppare från kriminella gäng och kriminell verksamhet.
Vi erbjuder Psykologsamtal, möjlighet till utredning och bedömningssamtal, Psykoterapeut, drogterapeut, MI-motiverande samtal, återfallsprevention, kriminell som livsstil, kognitiv beteendetera och begåvningsbedömningar samt PTSD bedömningar.
www.millegarden.se
Kontakt: 070-260 14 46, info@millegarden.se
Skyddat boende – med personal dygnet runt och hämtning inom max 24 timmar
Kontakta oss för mer information!
Säkerhetsakademiens skyddade boenden
Jourtelefon: 0707-91 20 98 | Mail: info@ssk.se eller via hemsidan: www.ssk.se
Personal är utbildade i MI, FREDA, SARA-SV, ÅP, Trappan och PATRIARK-V2 mm.
Möjlighet till hjälp med transport i samband med placering inom en radie på 50 mil.
Alla lägenheter är utrustade med larm kopplade till larmcentral. Vi kan även erbjuda personlarm direktkopplat till SOS Alarm vid behov.
Vi tar emot placeringar alla tider på dygnet alla dagar i veckan året om.
SKYDDAT BOENDE www.tutusab.se info@tutusab.se 0769-49 43 69
välkomnaHusdjurärlägenheter!ivåra
Pacedomi AB erbjuder ett kvalitetssäkrat skyddsboende med höga säkerhetskrav för kvinnor och barn.
Vi arbetar framåtriktat med våra klienter i en definierad målplan för ett självständigt liv. Vi bedriver samtalsterapi rörande PTSD, relationsvärderingar och hedersproblematik. Studier och sysselsättning är viktiga element i vår rehabilitering som leder till boende i vårt lägenhetsprogram.
Egen upphämtning i hela landet
Erik 0770-220205 kontakt@pacedomi.se
Lång och gedigen erfarenhet av skyddsplaceringar i hela landet
Tryggt och säkert
Välutbildad och flerspråkig personal
Terapeutiska behandlingar ingår
Tillgängliga dygnet runt med egna transporter
0 7 3 - 2 5 8 9 8 9 9
60 procent av alla unga har upplevt våld i någon form.
Våld i ungas parrelationer uppmärksammas inte tillräckligt.
Vi har en tendens att förminska våld mellan unga, men det är lika allvarligt och skadligt som vuxnas våld i nära relationer. Det är också mycket vanligare än vi tror, särskilt det sexuella våldet. Dessutom sker mycket av ungas utsatthet på nätet.
Genom kunskap och stöd kan vi förebygga våld i nära relationer. Ulla Thorslund, leg. psykolog, bjöd på många värdefulla tips på SSILs utbildningsdag.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH PRIVAT
En ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att kunskapen om våld i nära relationer oftast utgår från ett vuxenperspektiv. Lika så det förebyggande och stödjande arbetet mot våldet. Därför riskerar våld i ungas parrelationer att inte uppmärksammas. Ofta saknas helt återfallsförebyggande åtgärder.
– Varför ser vi inte våldet bland unga? Vi har en tendens att förminska det. När en liten pojke knuffar eller drar en liten flicka i håret säger vi vuxna att ”han tycker säkert bara om dig”. Vi tar våldet i försvar när de gäller pojkar. Vi blundar för det, säger Ulla Thorslund, leg. psykolog.
HON HAR EGET
konsultföretag och specialområdet är våld och sexuellt våld. Tidigare har hon arbetat som psykolog på SiS och inom Kriminalvården. Den 18 november så föreläste Ulla om våld i ungas parrelationer på SSILs utbildningsdag i Stockholm.
– Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer. Det är i sena tonåren som det brukar uppkomma. Så många som 60 procent av alla unga har upplevt våld i någon form och 30 procent av alla sexuella övergrepp begås av unga, så vi måste verkligen ta ungas våld på allvar. Det ger allvarliga konsekvenser att bli
utsatt för våld av någon man har eller har haft en relation med. Oavsett ålder så är lidandet det samma och kan leda till psykisk ohälsa, trauma, PTSD, sexualiserat beteende och att man utsätter sig själv för skadliga sexuella relationer.
– Ungas utsatthet ser annorlunda ut än vuxnas och att bli utsatt på nätet är lika allvarligt, i många fall värre, eftersom det finns kvar och aldrig tar slut, säger Ulla Thorslund.
HON VISAR ETT tidningsurklipp där en anställd på en skola i Västmanland hade häktats misstänkt för en våldtäkt mot två 14-åriga elever. Rektorn såg mycket allvarligt på händelsen, det gavs stöd till barn, föräldrar och medarbetare, man gick ut med ett pressmeddelande, krisgrupp bildades, elevhälsan kopplades in och ett informationsmöte skulle hållas för föräldrar.
Nästa pressklipp handlade om två pojkar, 15 och 16 år, som hade våldtagit en 14-årig flicka. Där fick pojkarna gå kvar på skolan och flickan flyttades till undervisning på annan plats. Skolan gick inte ut med information om händelsen till elevernas föräldrar, då rektorn trodde att
»Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer«
det skulle ställa till det mer för de inblandade. Efter reaktioner från föräldrarna meddelade rektorn att det kan bli aktuellt att ompröva beslutet. 16-åringen dömdes och 15-åringen överlämnades till socialtjänsten. – Ofta sker övergreppen i hemmet eller på skolan där det finns vuxna. Ju närmare våldet kommer, desto räddare blir vi för det och hittar på ursäkter för att slippa se. Man skyller ofta på att det handlar om vanligt kärleksgnabb bland ungdomar, man tror att tjejen ljuger för att hon har ångrat sig efteråt och är rädd för att utmålas som hora. Handlar det om bilder som har spridits på nätet, kan skolan tycka att de inte har ansvaret och man skyller också ofta på bristen på kunskap. Men har man inte kunskapen så får man plocka in rätt kunskap. Det finns en skyldighet sedan den 1 augusti enligt socialtjänstlagen att verka för att förövaren ska ändra sitt
beteende och att man särskilt ska beakta säkerheten för den utsatta.
DÄRFÖR MÅSTE MAN göra en strukturerad riskbedömning, något som Ulla gärna upprepar flera gånger.
– Steg ett vid en akut situation när socialtjänsten får in en anmälan ska de ta ställning till skyddsbehovet genom att göra en strukturerad riskbedömning. Upprätta skydd, både fysiskt och psykiskt. Känslomässig trygghet är viktigt. Socialtjänsten är skyldig att göra en polisanmälan. Sedan sker samverkan med polis, socialtjänst och BUP. Det blir polisförhör. Alla inblandade behöver få stöd. Sedan ska också en riskbedömning för återfall göras och utredning/behandling.
Vid låg risk kan det handla om öppenvård för förövaren, måttlig risk brukar innebära HVB och hög risk SiS. Ungdomar som har utsatt någon för sexuellt våld behöver vård, helst genom dom eller beslut i socialnämnden.
– Och det är resultatet av riskbedömningen som avgör när behandlingen är klar och det är dags för vård i öppnare former.
Killar blir också utsatta av tjejer för våld i nära relationer. Enligt Ulla Thorslund är det faktiskt lika vanligt som killars våld mot tjejer.
– Det som skiljer är att tjejer kan bli utsatta upprepade gånger, medan killar oftast utsätts vid enstaka tillfällen. Sedan är det ingen tjej som släpar sin kille över golvet genom att dra honom i håret, tjejer använder sig oftare av psykisk misshandel och så gör de en sak som killar inte gör; de rivs.
FÖR MÅNGA UNGA är psykiskt våld via sociala medier och sexuellt våld vardag. Bara sju procent har anmält övergreppet till Polisen, så det är väldigt viktigt att vi får upp ögonen för det och kan anmäla.
– Vi måste lära barn och unga att tala om sina tankar och känslor, även sexuella
känslor. Kroppsintegritet, gränser, sex och samlevnad måste vi utbilda i. Vi behöver också utmana attityder och destruktiva mansnormer.
Brå efterlyser att skolan implementerar något av de internationella evidensbaserade våldsförebyggande program som har specifikt fokus på våld i ungas parrelationer. I dagsläget har SiS inga återfallsförebyggande insatser specifikt inriktade på unga som utövat våld i parrelationer. De har fått i uppdrag att utveckla kompetensen.
»Vi måste lära barn och unga att tala om sina tankar och känslor«
De unga som intervjuats i studien efterlyser mer kunskap och information om relationsvåld, normer och gränser.
Myndigheter och andra aktörer föreslås att ta fram kunskap som tydligare inkluderar information om våld i ungas parrelationer i sin kunskapsproduktion och kartläggningar på området.
UNGARELATIONER.SE ÄR EN stöd- och kunskapsplattform för både utsatta och utövare av våld i parrelationer. Bland annat har man gjort riktade informationskampanjer. Ulla visar en annons med frågan ”Måste man gå med på strypsex?”. Den är kampanjens mest klickade och förklarar att våld kan se ut på olika sätt men är aldrig okej.
– Många unga kanske är i sin första relation och vet inte vad som är normalt, säger Ulla.
Under 2020 så dödades 13 kvinnor/ flickor av våld i nära relation och 4 män/ pojkar. Andelen kvinnliga offer för dödligt våld i en parrelation motsvarade drygt hälften (52 procent) av alla fall av dödligt våld mot kvinnor, medan motsvarande andel för män var 4 procent.
– Ofta kan en separation utlösa det dödliga våldet. De som blir dödade har ofta rapporterat våld under lång tid, grannar har hört det och vänner har vetat. Vi måste förstå att det ser likadant ut hos flickor som för kvinnor. Och att våldet smyger sig på. Att han alltid vill hämta henne efter träningen är inte gulligt när det rör sig om svartsjuka och kontroll, avslutar Ulla Thorslund. ●
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
•
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan 010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Majoriteten har tidigare blivit utsatta för sexuella övergrepp
En person som säljer sex löper hög risk att bli utsatt för alla typer av våld. Varje nytt möte innebär en risk för våldtäkt, misshandel eller annan typ av våldshandling. Det är mer regel än undantag att sexköparen går över gränsen för vad som är överenskommet, vilket kan leda till PTSD, socialutsatthet, missbruk och suicid. Prostitution är inget annat än mäns våld mot kvinnor.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH JENNY FORS
Prostitution handlar om mäns våld mot kvinnor. Det menar Eva Norlin, socionom i Umeå kommun och regionkoordinator mot prostitution och människohandel, Region Norr. De utländska kvinnorna som befinner sig utsatta i prostitution i Sverige är ofta offer för människohandel. Som brottsoffer kan de erbjudas ett återvändarprogram om de vill återvända till hemlandet och får då resan betalt, ledsagning vid behov av det, plus ekonomiskt stöd och hjälp med återintegration i sex månader.
De svenska tjejerna som säljer sex återfinns ofta på öppna eskortsidor. De löper hög risk att bli utsatta för alla typer av våld.
– Varje nytt möte kan mynna ut i en våldtäkt, gruppvåldtäkt, rån eller våld.
- Skyddade boenden
- Kan ta emot akut
- Svenska och internationella placeringar
- Dygnet runt: 0706 19 29 99
skyddsplacering.se
info@skyddsplacering.se
Nytt skyddat boende för kvinnor
För placering ring eller maila Mattias Backman på 073-518 94 13 I Mattias@amicare.se
Det är en rättighet att ha ett liv fritt från våld!
Vi arbetar utifrån Socialstyrelsens föreskrifter samt ur ett förstärkt barnrättsperspektiv.
”MinVäg” är ett skyddat boende i kollektiv eller egen lägenhet där vi bland annat erbjuder:
Transporthjälp
Stöd och samtal
Hjälp med myndighetskontakter
Riskbedömning
Personal dygnet runt
Hjälp även efter boendetiden
Aktiviteter
Majoriteten av de här kvinnorna, för det är nästan uteslutande kvinnor, har tidigare blivit utsatta för sexuella övergrepp, berättar Eva Norlin.
Hon träffar utsatta kvinnor för att erbjuda skydd och stöd och ofta söker hon upp dem på eskortsajter.
– Bara i Region Nord så är det 1 000 kvinnor som annonserar på på eskortsajter och sugardatingsidor. Här finns sannolikt också flera minderåriga tjejer som vi skulle kunna fånga upp, men tyvärr saknar vi polis med behörighet och uppdrag jobba mot just sugardating.
EVA NORLIN VISAR en sms-konversation där en man förvarnar att han är väldigt hårdhänt. Kvinnan frågar vad han betalar och mannen skriver 4 000 och att han kommer att fortsätta även om hon kräks eller börjar gråta.
– Så här illa ser det faktiskt ut. Det sexuella våldet har blivit grövre. Männen tycker att de har köpt till sig ett samtycke där de har rätt att göra vad de vill med kvinnan.
»Majoriteten av de här kvinnorna har tidigare blivit utsatta för sexuella övergrepp«
När hon frågar kvinnor om de har blivit utsatta för våld, så brukar de först svara nej. På följdfrågor om de till exempel har blivit utsatta för stryptag, slag eller annat som man inte har samtyckt till blir svaret ofta ett annat.
– Vi uppmuntrar alla att polisanmäla om de har blivit utsatta för ett brott. Mäns våld mot kvinnor är ett prioriterat arbete, men man måste se sambandet här också och fånga upp utsatta kvinnor innan de har hunnit bli komplext traumatiserade. Och kan vi hindra ett minderårigt barn från att bli utsatt för sitt första övergrepp genom att utsättas för sälja sin kropp så är det värt alla resurser, säger Eva Norlin.
MÅNGA UTSATTA I prostitution utvecklar PTSD på grund av sin utsatthet. De söker sällan hjälp själva på grund av skam. Det leder ofta till ökad isolering och missbruk. – Deras toleransnivå förflyttas. En kvinna sa att hon lika gärna kan ta betalt för det, eftersom män ändå går över hennes gränser hela tiden.
Sex som självskadebeteende skulle inte kunna existera om
det inte fanns människor
som var villiga att utnyttja människor som mår dåligt.
Att leva i hemlöshet eller med osäkra boendeförhållanden ökar risken för utsatthet. Den största orsaken till att man säljer sex som lokalt utsatt i prostitution beskriver Lena som känslomässiga orsaker; att de vill ha närhet, uppmärksamhet eller mår psykiskt dåligt på grund av till exempel tidigare övergrepp.
– Det är vanligt att man som utsatt själv utrycker att det handlar om sexuellt självskadebeteende. Man har varit med om ett trauma som till exempel en våldtäkt men inte fått hjälp att bearbeta detta. De är en särskilt sårbar och utsatt grupp som behöver hjälp och stöd, inte utnyttjas sexuellt och utsättas för fler trauman.
De kan också vara i behov av pengar till droger, men man kan vänja sig vid snabba pengar och hamna i missbruk för att orka och självmedicinera psykisk ohälsa.
Det kan börja med att man för spänningens skull testar att vara med på en sugardating-sida.
– De kanske har tänkt att de ska bli bjuden på middag och få en snygg handväska, men de riskerar också att få sin första prostitutionsupplevelse eller utsättas för våldtäkt.
Eva Norlin har åkt ut med polis vid flera tillfällen och gjort tillslag mot hotell och vandrarhem som har misstänkt prostitution.
– Att vi har lagfört män som genomför en brottslig handling genom att köpa sex sänder signaler till både de som arbetar med grov organiserad brottslighet och efterfrågan; att regionen inte är säker att verka i.
2017 HITTADE EVA sexannonser från 12 utländska tjejer i Umeå och 40-talet annonser med lokala tjejer. År 2018 var antalet annonser uppe i 270 i region Nord, så då tog man hjälp från Stockholm och poli-
sen Simon Hägg som utbildade polisen i Umeå, som efter den insatsen kunde lagföra cirka 30 brott av köp av sexuell tjänst, en anmälan på koppleri och en för våldtäkt på två dagar.
– I Umeå öppnades KAST, som är en mottagning för köpare av sexuella tjänster och i år startade Umeå en Mikamottagning för personer som har erfarenhet av sex mot ersättning. Fortfarande är efterfrågan hög. Det gör mig orolig, främst för de unga tjejerna.
Eva Norlin berättar att vissa sexköpare har egna etiska och moraliska aspekter som de tar hänsyn till.
– Att de till exempel inte köper sex av minderåriga eller när de misstänker människohandel. Men fortfarande är det kriminellt och olagligt att köpa sex, avslutar hon. ●
Det operativa nätverket Nationellt metodstödsteam (NMT) leds av Jämställdhetsmyndigheten och består av myndigheter som arbetar mot prostitution och alla former av människohandel. Regionkoordinatorerna understödjer det nationella teamet regionalt.
Q Mikamottagningen vänder sig till personer med erfarenhet av sex mot ersättning, att skada sig med sex och/eller varit utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Finns i Stockholm, Göteborg, Umeå och Borås. Evonhuset finns i Malmö.
Q KAST står för Köpare av sexuella tjänster och tar emot män som vill sluta köpa sex eller få hjälp med andra problematiska sexuella beteenden, som exempelvis tvångsmässigt porrsurfande. Finns i Stockholm, Göteborg, Skellefteå, Umeå, Östersund och Karlstad.
www.9vb.se I 010-150 21 30 I info@9vb.se Placeringsrådgivare I 010-150 21 36 I placering@9vb.se
Frälsningsarmén VÅRSOL
STÖDBOENDE
Jönköping
Tjejer och killar 16-20 år
Lediga platser!
Konfliktfylld hemsituation/psykosocial problematik
Tidigare HVB/Familjehemsplacerade
Ensamkommande
www.fralsningsarmen.se/varsol-stodboende I 036-17 32 77
Vi står redo att ta emot skyddsbehövande kvinnor och barn dygnet runt.
Göteborgs Stadsmission erbjuder skyddat boende med hög säkerhet och specialistkompetens för att möta och bedöma konsekvenser av att ha upplevt våld hos både vuxna och barn. Vi kan erbjuda placering i boende med möjlighet till eget kontrakt och är gärna behjälpliga med hämtning vid placering.
Kontakta oss för placeringsförfrågan på: 0730-57 93 91 Angelica.Tingstrom@stadsmissionen.org
Gryningsljus är ett kollektivt skyddat boende för
kvinnor och barn som upplevt våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck.
Säkerhetssamtal
Säkerhetsbedömningar
Eget Säkerhetstänk
Personal dygnet runt
Stöd i vardagen
Våldsförståelse
Normalisering/uppbrottsprocess
Barnsamtal
Husdjur
Träningslägenheter
Placeringsansvarig: Cina Eng 0708-141001 cina@gryningsljus.se
info@gryningsljus.se www.gryningsljus.se
Under pandemin stannade antalet nya intresseanmälningar upp. Därför satsar Göteborgs Stad på en kampanj under december som ska göra människor nyfikna på att bli familjehem.
De fem familjehemsenheterna i Göteborgs Stad hoppas att människor ska få upp ögonen för att det behövs nya familjehem.
– Behovet av familjehem är stort, säger enhetschef Anna Forum, enhetschef på Familjehemsenheten Centrum.
Temat på kampanjen från Göteborgs Stad är vardagsituationer – dela din vardag. Kampanjen kommer att synas på bussar, spårvagnar, i sociala medier och på tv bland annat. Det är statliga medel som möjliggör kampanjen, inga resurser har därför tagits från ordinarie verksamhet. Målet är att nå ut så brett som möjligt.
– Eftersom varje barn är unikt så behöver vi alla typer av familjehem för att hitta rätt placering, säger Hanna Bergström, rekryteringsansvarig.
Utvecklingen med minskad hemlöshet i Malmö fortsätter. Minskningen har pågått sedan 2018 då den låg på 1 959 personer, jämfört med 1 011 i år. Tydligast märks minskningen för antalet barn i hemlöshet, som minskat från 1 347 år 2018 till 355 i år. Så gott som hela minskningen rör personer som saknar social problematik vars enda problem är att de saknar egen bostad.
Bakom utvecklingen finns flera faktorer:
Sedan 2018 har Malmö stad gjort en satsning på arbetet mot hemlöshet för 30 miljoner kronor per år. Det innebär att fler socialsekreterare kan arbeta med utredning, bedömning och stöd åt hemlösa personer.
Bostadsbyggandet har tagit rejäl fart i Malmö de senaste åren, vilket bland annat inneburit att fler bostäder kunnat förmedlas via bostadskön hos
Boplats syd.
År 2019 införde arbetsmarknadsoch socialförvaltningen en bostadsrådgivning.
Friends har i årets Snällkalender låtit barn föreslå goda handlingar bakom varje lucka. Den populära kalendern är vackert illustrerad av Mrs Mighetto. Snällkalendern kan vara en lättsam ingång till att prata om viktiga ämnen med barn.
Friends vet att en liten handling kan göra stor skillnad. Ett steg i rätt riktning mot att skapa en värld utan mobbning är att visa omtanke och snällhet mot sina medmänniskor.
– Vi är oerhört glada att återigen kunna erbjuda möjligheten att sprida värme i form av goda handlingar under december månad. En julkalender stoppar inte mobbningen, men en persons handling, eller ett enkelt ”hej” kan vara avgörande för ett barn som känner sig ensamt eller utanför. Förra året kunde vi med Sveriges hjälp sprida över 1 miljon goda handlingar, och i år hoppas jag att vi kan sprida ännu fler, säger Maja Frankel, generalsekreterare, Friends.
Kalendern kommer i ett nytt behändigt A4 format med två utvikbara flikar, så den går att ställa upp.
– I år har vi hämtat inspiration från gamla julkort, där kalendern nu är som att öppna en bok och kliva in i en sagovärld. Årets Snällkalender är också väldigt rolig tack vare att den är skapad av barn. Alla luckor innehåller tips från barn på hur man
kan vara snäll, vilket vi tycker är en genial idé från Friends. Det har varit så fint att få göra årets Snällkalender och vi är enormt stolta över resultatet, säger Malin och Anna på Mrs Mighetto.
Friends utmanar dig eller någon i din närhet att göra en god gärning varje dag fram till julafton. När du köper kalendern går cirka 50 av 79 kronor direkt till Friends arbete.
En ung man i restaurangbranschen och två UF-företagare är mottagare av 2021 års UPP-pris. Pristagarna är Johan Rahm och Liv Johansson & Hilma Wikström.
Svenska Downföreningen har delat ut 2021 års UPP-pris i två kategorier. En för personer med Downs syndrom och en för personer eller organisationer som gör något för att på ett positivt sätt förändra villkoren för personer med Downs syndrom.
Johan Rahm får priset med motiveringen:
”Johan Rahm har vågat gå
utanför det förväntade. Efter nio år i grundskoleklass gick han programmet Hotell, restaurang och bageri. Han sökte APL-praktik på Fotografiska Museets restauranger, och därefter anställning. Sedan augusti 2019 är han anställd där och arbetar både i matsal och kök. Han har uppfyllt en av sina drömmar, och öppnar ögonen på många för vad en person med Downs syndrom kan erbjuda.”
I andra kategorin har juryn utsett Liv Johansson & Hilma Wikström till pristagare med motiveringen;
”Liv Johansson & Hilma Wikström såg att valmöjligheterna var få inom gymnasie-särskolan för deras syskon med Downs syndrom. Därför startade de ett UF-företag, Empowerment UF, för att skapa opinion för fler utbildningsvägar till jobb och försörjning. Empowerment UF tryckte upp en kalender där ungdomar med funktionsvariation visade vilka jobb de drömmer om. Liv och Hilma lyfter fram att olikheter berikar och att alla, oavsett förutsättningar, ska få chansen att välja sin väg i livet.”
Bo skyddat i ett familjehem. Paromagruppens familjehemsvård tar emot skyddsplaceringar med eller utan missbruksproblematik.
Våra familjehem finns i Närke, Västmanland Dalarna och Hälsingland.
Vi bedriver även psykiatri- och beroendemottagning med läkare, psykolog och sjuksköterskor.
ida@paromagruppen.se www.paromagruppen.se
BEHANDLINGSHEM & PSYKOTERAPEUTISKT
Individuellanpassad professionell behandling för ungdomar och deras familjer. Anpassad skolgång på grundskole- & gymnasienivå. Individuella stödboende i egen regi. Kurt Strömberg 070-316 27 45
Den sociala entreprenören och eldsjälen Nicolas Lunabba har utsetts till Årets påverkare när Anders Carlbergs minnespris 2021 delades ut. Minnesprisets jury skriver i sin motivering:
”Nicolas Lunabba är verksamhetsansvarig för organisationen Helamalmö som arbetar med att skapa bättre levnadsförhållanden för människor i utsatta områden, med fokus på barn och unga. Nicolas röst hörs ofta i den offentliga debatten, där han är en viktig motröst som bidrar med kunskap och nya perspektiv. Han säger själv att han drivs av ”kärlek och ilska”. Genom att se till människors mest grundläggande behov, har Helamalmö kunnat skapa betydande positiv förändring stadsdel för stadsdel i Malmö.”
– Det är fint och ärofyllt att få Anders Carlbergs minnespris! Det känns bra men samtidigt lite märkligt. Det är ett individuellt pris till mig som i 20 års tid har varit en komponent i ett kollektiv som jobbar med olika roller. Det är många som kämpar inom Helamalmö för att få det hela att fungera, säger Nicolas Lunabba.
Fryshuset har delat ut Anders Carlbergs minnespris 2021 till artisten Tusse, 19 år som vann Melodifestivalen 2021 med låten Voices.
Ur juryns motivering:
”Tusse bryter mot normer och fördomar, och kämpar för att alla människor ska kunna vara sig själva. Han drivs av ett starkt engagemang för barn och unga som har det svårt. Han satsar stenhårt på både utbildning och musikkarriär, och erkänner stolt att han är en ”pluggis”. Trots svåra motgångar tidigt i sitt liv har han lyckats uppnå sina drömmar om både familj och artistkarriär. För Tusse är allt möjligt!”
– Det är en så häftig utmärkelse eftersom jag alltid har försökt dela med mig av vad jag känner. Det försöker jag göra på många olika sätt, men främst genom musiken. Det är jättekul att unga har inspirerats av det, det betyder sjukt mycket för mig, säger Tusse Chiza.
DEBATT: Maria Andersson
Vogels rapport om våldet på SiS visar bland annat att våldet inte bara används vid akuta lägen utan även i situationer när det inte finns lagstöd för våldsutövning. Under ett seminarium (28/10-21) då Andersson Vogels rapport presenterades fanns en panel på plats – experter inom juridik, medicin, psykologi och socialt arbete. Men den viktigaste gästen var nog den som kom för att berätta om sina egna erfarenheter av våldet – Javiera Constanza. I en intervju under seminariet berättade hon att hon spenderat stora delar av sin tonårstid på SiS-institutioner och att hon oräkneliga gånger blivit nedlagd av vårdare. Hon tillstår att hon som barn kunde agera ut och säkert kunde vara svår att hantera. Samtidigt, menar hon, var hon en rädd flicka som led av komplex traumatisering.
Men Constanza berättade även något positivt. Till slut kom hon till en SiS-institution där hon blev bemött på ett nytt sätt. Personalen lyssnade på henne, tröstade. Och de lät henne vara ifred en stund när hon varvade upp. Därför
slapp hon där bli nedlagd. Hon blev bemött som en tonåring som behövde vård och förståelse snarare än som ett hot. Constanza beskrev även att hon där mötte en typ av vuxna som hon inte mött förut.
Vissa SiS-institutioner fungerar bra. Andra institutioner läggs ned som en följd av en destruktiv kultur och för mycket våldsanvändning trots att de olika institutionerna har samma målgrupp. Det handlar alltså om organisation snarare än om enskildheter.
Nu är vi tillbaka i den uppmaning Andersson Vogel av-
slutade sin text med. Om vi ska ha tvång inom vården så måste den ju domineras av just vård. Men hur ska den utformas? Jag menar att vi ska låta oss ledas av Constanzas ord om att dessa ungdomar behöver möta en ny typ av vuxna, som lyssnar men som också kan hålla fast vid vad som är rätt och riktigt. Därför behöver det skapas organisationer som möjliggör terapeutiska möten.
Markus Dencker, leg. psykolog och författare, familje- och miljöterapeut på Viksjö Gård Behandlingshem
I den nationella och prestigefyllda mattävlingen White guide tog Trelleborgs kommun hem en seger i kategorin ”Årets special foods – konsistensanpassad kost”.
– Jag är så stolt och glad. Vi jobbar för bra måltider och det ska vara för alla, även för våra matgäster som har tugg- och sväljsvårigheter. En sådan här seger ger oss en sporre att bli ännu bättre. Nu ska vi fira tillsammans med alla våra kollegor. Det är ett lagarbete som ligger bakom
detta, säger Charlotte Thelander, enhetschef för socialförvaltningens måltidsavdelning.
Förutom diplom, blommor och äran består priset av en heldagsutbildning med fokus på konsistensanpassad kost för samtliga elva kockar inom socialförvaltningen. Bodil Green är en av kockarna som var på plats under onsdagens ceremoni.
– Det här ger en vi-känsla. Vi har gjort detta tillsammans, alla är delaktiga! Nu strävar vi efter ännu mer ut-
maningar, säger Bodil Green. Vård- och omsorgsavdelningen i Trelleborg arbetar aktivt och målinriktat med mat och måltidsmiljö. 2020 satte socialnämnden som mål att Trelleborg ska ha Sveriges bästa matupplevelse inom vård och omsorg.
Juryns motivering: ”För att ni ger också de gäster som har tugg- och sväljsvårigheter en god vård och ett fint bemötande genom specialanpassade måltider som bjuder på en rikedom av smak, färg, form och dofter.”
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se
www.stubben.se
Mörtsjönäs HVB Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
Nässlan HVB Flickor 14-19 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagopger.
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
Konsulentstödda familjehem 0-20 år
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Konsulentstödd jour - och familjehemsvård i Stockholm, Mälardalen och Uppland.
• Familjearbete
Nyköpings kommun
Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar. Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende. Välkommen att kontakta oss!
Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 år. Behandling med A -CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB www.lejongruppen.se 08 - 445 55 00 info@lejongruppen.se
LEJONGRUPPEN AB = www. lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
Ninni Wedell föreståndare 08-557 72 514 ninni.wedell@solsunda.se
Christoffer Ehn bitr. föreståndare (placeringsansvarig) 08 557 72 510 christoffer.ehn@solsunda.se
Steget mot ett självständigt liv www.solsunda.se
- endast 20 minuter från Stockholms innerstadSolsundavägen 14, 131 46 Nacka • 08-557 72 510 • solsunda@solsunda.se
Christine von Borgstede gick med i Rosenlundstödet 2014 som en vilja att engagera sig ideellt.
Med samtal, kaffe och kondomer skapar Rosenlundstödet relationer med kvinnorna som prostituerar sig på gatan i Göteborg. Idén är medmänsklighet och stöttning utan motkrav. Under pandemin förvärrades den redan utsatta situationen för kvinnor som säljer sex.
TEXT OCH FOTO: MARIA HELLSTRÖM
Rosenlund i Göteborgs innerstad är ett känt tillhåll för prostitution sedan åtminstone 30 år tillbaka.
Varje fredagsnatt går två volontärer från Rosenlundstödet ut i området med en dragväska fullastad med kaffe, mackor, kondomer, glidmedel, våtservetter och annat som kvinnorna som prostituerar sig kan behöva men inte själva har råd att köpa. Under pandemin har den ekonomiska situationen varit så kärv att Rosenlundstödet även delat ut matkuponger.
Christine von Borgstede har varit volontär i Rosenlundstödet i sju år och känner varenda en av kvinnorna som säljer sex i Rosenlund – och bryr sig om dem. Att skapa långsiktiga relationer är målet och den som vill engagera sig ideellt behöver vara beredd på att avsätta en hel del tid i flera år framöver.
Rosenlundstödet är en liten organisation, med knappt tio volontärer och en önskan om att bli fler. Kravet på att bli volontär är att kunna lägga minst en fredagsnatt i månaden med dragväska i Rosenlund och ytterligare två-tre dagar eller kvällar i månaden på att träffa kvinnorna som prostituerar sig i andra sammanhang. Volontärerna tar med dem på bio eller fika på stan för en stunds normalitet och stöttar dem i kontakten med läkare, gynekolog, socialtjänst och Migrationsverket.
Själv har Christine von Borgstede nyligen följt med en kvinna till fotvården. Kvinnan, som kommer ifrån Östeuropa, bor i en bil och saknar möjlighet att ta
pressade priser och att de tvingades gå med på sådant som de aldrig annars skulle göra, som att ha sex utan kondom. I media på flera håll i Sverige har polis, soci-
»När det finns få köpare behöver kvinnorna ta emot köpare som kränker dem«
hand om sig själv och hennes fötter skadas av de för trånga skor som hon använder på kvällar och nätter.
– Tanken är att stötta som en medmänniska. En medsyster, säger Christine von Borgstede.
SITUATIONEN I ROSENLUND har varit i omvandling under en längre tid. Våren 2019 drog bygget av Västlänken igång och gjorde delar av gatan till en byggarbetsplats. Området blev mer otillgängligt och mängden sexköpare minskade något. Men den stora förändringen skedde i samband med att corona började att spridas i Sverige. Restriktionerna som infördes gjorde att nattlivet dog och gatorna tömdes på folk.
En rapport från norska Pro Sentret, som kartlagt situationen för människor i prostitution i de nordiska länderna under corona, visar att utsattheten ökade. Minskad efterfrågan på deras tjänster ledde till
altjänst och frivilligorganisationer påtalat hur läget försvårats för människor i prostitution under pandemin.
SAMMA UPPFATTNING OM ökad utsatthet har Catrin Schultz, socionom på Mikamottagningen i Göteborg, en kommunal verksamhet som finns i flera större svenska städer och som arbetar uppsökande både på gatan och på internet med syftet att hjälpa människor – främst handlar det om kvinnor – som blivit offer för prostitution.
Catrin Schultz och hennes kollegor bedrev ingen uppsökande verksamhet i Rosenlund mellan november förra året och maj i år på grund av restriktionerna. Däremot har de haft regelbundna avstämningar med frivilligorganisationer som varit på plats hela tiden, som Rosenlundstödet, Räddningsmissionen och Frälsningsarmén. Den samlade bilden som
Christine von Borgstede är glad över att föreningen uppmärksammats med priser. – Det är kul. Det gör att vi får mer donationer. Vi har höga kostnader, säger hon.
»Deras situation blev ännu mer utsatt när det inte fanns något folk på gatan«
Mikamottagningen fått är att kvinnorna haft svårt att få in pengar. I början av pandemin, under våren 2020, syntes en kraftig nedgång av sexköpare.
– Kvinnorna har haft det väldigt jobbigt. Under pandemin minskade möjligheten att få in pengar, och på en väldigt grundläggande nivå. Att inte ha något att äta eller få in pengar till sina familjer och barn. Det är vad det handlar om för många av dem vi pratar med, kvinnor från Östeuropa och utomeuropeiska länder. De från Sverige har ju hela välfärdssystemet att luta sig mot, säger Catrin Schultz. Precis som den norska rapporten konstaterar, uppger hon att desperationen efter pengar gjorde att kvinnorna tvingades utsätta sig för sådant som de annars skulle säga nej till.
– När det finns få köpare behöver kvinnorna ta emot köpare som kränker dem. De måste ta alla köpare. De kan inte tacka
nej. De måste få in pengar, konstaterar Catrin Schultz.
Samtidigt ökade sårbarheten när området tömdes på folk under kvälls- och nattetid och ingen kunde se eller höra kvinnorna om de råkade illa ut.
– Deras situation blev ännu mer utsatt när det inte fanns något folk på gatan. Då blev de utsatta i sin ensamhet, säger Catrine Schultz.
KVINNORNA SOM PROSTITUERAR sig har varit rädda att vistas på gatan på nätterna under pandemin och valt att gå ut på kvällarna istället. Rosenlundstödet ser nu en återgång till den normala situationen i Rosenlund efter att restriktionerna togs bort under hösten. Om det är positivt eller negativt, vill Christine von Borgstede inte svara på. Helst hade hon önskat att all prostitution försvann och kvinnorna fick annan försörjning. Men verkligheten ser
annorlunda ut och det är den som Rosenlundstödet förhåller sig till. Volontärerna ska varken döma, värdera eller komma med pekpinnar. Vissa av kvinnorna har varit utnyttjade för sex sedan de var barn och känner inte till något annat liv. Några av dem har dock lyckats lämna prostitutionen bakom sig och med hjälp av Rosenlundstödet fått annan försörjning. Någon har fått ett städjobb medan en annan börjat ett arbete i hamnen.
ENLIGT ROSENLUNDSTÖDET FINNS det framför allt fyra grupper av kvinnor i Rosenlund i dag. Den största gruppen består av unga kvinnor från Östeuropa, framför allt ifrån Rumänien. Många av dem har varit i Sverige i omgångar i flera år och försörjer ensamma sina familjer i hemlandet. Flera av dem har barn och ibland kan Rosenlundstödet hjälpa barnen genom att skicka mjölkersättning och böcker till dem.
De nigerianska kvinnorna utgjorde tidigare en stor grupp men har i stort sett försvunnit från gatan. De nigerianska kvinnorna säljs enligt Rosenlundstödet till Europa där de startar med ett kontrakt
på 500 000 kronor som de ska arbeta av, vilket tar omkring två år. Kvinnorna får behålla cirka tio procent av vad de tjänar.
Den tredje gruppen är kvinnor som Rosenlundstödet kallar för ”frilansarna” som vanligtvis är på plats under sommaren och oftast stannar en kortare tid, som en vecka eller en helg. De kommer ofta två och två och har ursprung i Östeuropa el-
ler Sverige. För svenska kvinnor handlar det om att tjäna extra pengar.
Den fjärde gruppen är kvinnor i missbruk som kommer när de är abstinenta eller i dåligt skick. Det handlar nästan alltid om svenska kvinnor och de flesta av dem har varit i kontakt med Mikamottagningen. Även denna grupp har nästan helt försvunnit från gatan. ●
Att stärka individen är målet i alla våra möten med människor. Attendo Individ & familj har mångårig erfarenhet av arbete med våld i nära relation och hedersrelaterat våld.
Attendo Vilhelmsgården är ett skyddat boende för kvinnor som flytt från våldsamma relationer. Personalen är utbildade i PATRIARK. Allt arbete kring barnen sker utifrån BBIC. Kopplat till verksamheten finns Socionombemanningen med möjlighet att utföra omsorgsbedömningar och extra utredningsuppdrag. Verksamhetschef Cathrin Bergqvist cathrin.bergqvist@attendo.se
Vi tar emot placeringar dygnet runt. Ring 072-189 28 30 dagtid eller 020-40 37 00 för övriga tider. Eller mejla till info.iof@attendo.se
Catrin Schultz och hennes kollegor på Mikamottagningen i Göteborg, som är kopplad till socialtjänsten, arbetar uppsökande på gatan och internet, erbjuder samtal och rådgivning och stöttar kvinnor i prostitution i kontakten med andra myndigheter.
Q Politiskt och religiöst obunden ideell förening som stöttar kvinnor som prostituerar sig på gatan i Göteborg. Rosenlundstödet startades 2012 av en ensam kvinna som samlade in pengar till fika och kondomer till kvinnorna som prostituerade sig i Rosenlund.
Q 2020 fick föreningen Västra Götalandsregionens folkhälsopris och 2016 mottog Rosenlundstödet ett pris från tidningen Faktum.
Q Föreningen tar emot donationer. Pengarna går främst till kondomer, hygienartiklar, läkarbesök, mediciner, socialt stöd och kontaktstöd.
Q Hemsida: www.rosenlundstodet.se
Q Instagramkonto: @rosenlundstodet
Q Uppskattningen är att det finns 200250 kvinnor inom gatuprostitutionen i Sverige.
Q Utländska kvinnor som vistas tillfälligt i Sverige utgör en betydande del av kvinnor inom prostitution.
Q De vanligaste ursprungsländerna för kvinnor i Sverige är Rumänien, Bulgarien och Nigeria.
Q Kartläggning visar att även män säljer sex till män, men att detta sker i mindre utsträckning.
KÄLLA: JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN
Läs mer om våra verksamheter på www.attendo.se/individ-och-familj/
Vi arbetar på uppdrag av socialtjänsten och tar emot våldsutsatta kvinnor från 21 år som lever under hot eller med stalkers. Vi arbetar även med hedersrelaterat våld mot kvinnor.
Hos oss är både barn och djur välkomna och vi hämtar inom 24h.
070 220 07 26 I kontakt@morgondagen.com www.morgondagen.com
UNGDOMAR 13 -20 ÅR
NEUROPSYKIATRISK/ PSYKOSOCIAL PROBLEMATIK
FLEXIBLA OCH INDIVIDANPASSADE LÖSNINGAR
HÖG PERSONALTÄTHET
FAMILJÄRT I STADSMILJÖ
4:E VÅNINGEN I JÖNKÖPING ÄR ETT BEHANDLINGSHEM (HVB) I CENTRALA JÖNKÖPING OCH HAR FUNNITS I 20 ÅR.
Besök vår hemsida för mer information!
KONTAKTA OSS
0702-29 22 15 0702-29 20 10 www.4e-vaningen.se
Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.
Hällekils Gård och FIA Gården för pojkar 16-20 år
Riddarhyttans Gård för pojkar och flickor 13-17 år
Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingsamtal enskilt och i grupp och spontant i vardagen.
Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.
Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige. Ring 070-273 45 35
Kontakta oss gärna! Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se
HVB-hem i hjärtat av Södermanland.
För ungdomar 15-20 år med psykosocial problematik.
www.hallekilsgard.se www.fia-garden.se www.riddarhyttansgard.se
0157-60 600 www.mebybehandlingshem.se Kontakta oss:
Sedan starten år 1998
har Inagården funnits till för människor med neuropsykiatriska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. I över 20 år har Inagården förändrat människors liv mot alla odds. Detta med hjälp av miljöterapi, aktivering och adekvata behandlingsmetoder sammansatt till en välfungerande modell.
Inagården bedriver verksamhet inom H VB och LSS.
God Jul & Gott Nytt År!
INSIK T - Relationsbyggnad, trygghet, kartläggning, planering
NORMALISERING - Medlevnad, habilitering, vidareutveckling
AK TI VERING - Daglig sysselsättning, fritid, dygnsrytm, ökad självständighet
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56
Attention lyfter äldres erfarenheter från livet med NPF
En vanlig missuppfattning är att NPF växer bort med åren, eftersom fokus bara läggs bara på barn och unga. Men för många äldre har livet varit en kamp för att bli förstådda och för att förstå sig själva.
KÄLLA: ATTENTION
FOTO: GETTY IMAGES
Många äldre har känt igen sig när exempelvis barn eller barnbarn fått en NPFdiagnos. De berättar hur de i perioder tagit kontakt med vården för NPF-relaterad problematik, men ofta mötts av motstånd och misstroende. Deras problematik har i stället förklarats med diagnoser som depression, bipolaritet och ångestsyndrom. NPF har inte nämnts eller utretts.
Riksförbundet Attentions projekt ”Äldrelyftet – åldras och må bra med adhd” lyfter äldres erfarenheter från livet med NPF. En första rapport bygger på djupintervjuer med över 400 svarande över 50 år, där majoriteten vittnar om tunga perioder i livets alla skeenden. Problemen har påverkat relationer, fungerande studier och arbetsliv, psykiskt välmående och ekonomisk stabilitet.
66 procent upplevde grundskolan som en extra utmanande period, 63 procent arbetslivet och för 52 procent var föräldraskapet extra utmanande. 49 procent uppger att de har behov av mer stöd för att klara sin vardag.
”Min oförmåga att följa vardagsrutiner orsakade en svår skilsmässa under småbarnsåren.”
”Jag fokuserar mycket på jobbet eller i stort sett all min vakna tid, vet inte när jag ska sluta utan är uppslukad av detta och glömmer därför familj och hem.”
Rapporten visar tydligt värdet av att få en diagnos även som äldre. Den ger en förklaring till varför livet ofta varit så utmanande.
60 procent upplever att de fick ökad förståelse för sig själva när de fick sin diagnos.
55 procent fick bekräftelse på vad de själva misstänkt när de fick sin diagnos.
VÅRDEN BEHÖVER SE värdet av att utreda även äldre med misstänkta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, enligt rapporten. Dessutom behövs ett rejält kunskapslyft inom vården, omsorgen och samhället för att möta de stora behov som finns hos äldre med diagnos.
De flesta svarande har haft ångest/depression (84 procent) eller utmattningsdepression (74 procent) någon gång i livet och för vissa har det varit i stort sett kroniska tillstånd som de i efterhand till viss del kan härröra till sin NPF.
”Jag blev utmattad första gången vid 30,
men ingen frågade ens om adhd, eftersom jag fungerade bra i skolan och eftersom jag har hög begåvning och redan hade satt upp tusentals strategier för att orka och klara mig igenom livet på egen hand. Inte förrän jag skulle fylla 50 uppdagades det, när sonen fick sin diagnos.”
Flest fick sin diagnos i åldern 50-59 år (37 procent), 35 procent fick diagnosen i åldern 30-49 år och 6 procent när de var över 60 år. 21 procent av de svarande har ingen diagnos, men 16 procent misstänker att de har NPF.
STEREOTYPEN FÖR EN person med adhd är någon som tar stor plats, pratar mycket och har en energi som upplevs som stökig. Så ser det inte ut i verkligheten. I samtal, intervjuer och i enkätsvaren framkommer att flera har höga utbildningar, haft statusfyllda yrken
i
Om man får en diagnos kan man få hjälp att hitta strategier för att till exempel handla och laga mat. Många med NPF har dålig kosthållning och det är vanligt med ätstörningar.
»Jag blev utmattad första gången vid 30, men ingen frågade ens om adhd«
och på ytan klarat av att leva ett ”vanligt” liv. Men priset har ofta varit högt i form av utmattning, depressioner och ångestproblematik. Särskilt när yrkesarbete ska kombineras med en aktiv fritid och ett familjeliv.
”Jag har klarat skolan bra då jag hade väldigt lätt för mig, men kan ju se nu när jag tittar tillbaka, att jag hade symptom på adhd redan i tonåren. Jag har växt upp i en kärleksfull familj med tydliga rutiner och gränser, vilket med facit i hand, har hjälpt mig mycket. Jag har studerat och arbetat parallellt (även haft extrajobb trots heltidsjobb), under många år. Till slut började mitt väldigt aktiva liv ta ut sin rätt och jag drabbades av utmattningssyndrom och värk. Har ju alltid haft ett väldigt aktivt privatliv också, (allt var ju så roligt), men till slut orkade inte kroppen med vad huvudet ville göra. Gick efter första, lite längre sjukskrivningen, tillbaka till ungefär samma livstempo och jobb, vilket till slut ledde till minnesförlust och mer värk. Är nu därför sjukpensionär.”
Det finns många risker och riskbeteenden som kan kopplas till NPF, särskilt om den är obehandlad och när strategier saknas för att hantera symtomen. 31 procent
av de svarande uppger att de har eller har haft problem med missbruk eller beroende, 30 procent ätstörning och 21 procent självskadebeteende.
Några av de svarande beskriver att de levt i våldsamma relationer där missbruk varit ett vanligt inslag. Andra menar att de själva är svåra att leva med på grund av humörsvängningar och oförmåga att anpassa sig efter att leva med en annan människa. Flera beskriver en stark upplevelse av ensamhet.
ATT HANTERA SIN ekonomi kan vara mycket svårt när man har NPF. Bristande impulskontroll och konsekvensanalys i kombination med svårigheter att etablera goda rutiner kring sin privatekonomi kan få stora, kännbara konsekvenser för lång tid.
”Det är så konstigt. Jag har doktorerat i mitt ämne men det är omöjligt för mig att laga en måltid med fler än fem ingredienser. Det brinner i huvudet när jag ska hålla ordning på allt samtidigt. Jag köper nästan bara färdiga rätter. Det blir dyrt men jag måste ju äta.”
Gemensamt för nästan alla svarande är hur betydelsefull utredning och att få en
diagnos är. Många beskriver en känsla av lättnad och befrielse från skuld och skam. Oavsett vid vilken ålder man har fått sin diagnos, eller förståelse för sina svårigheter, så har livskvaliteten ökat.
”Psykologen skrattade åt mig när jag sa att jag misstänkte att jag hade adhd – ´vad ska det vara bra för, du gamla människa borde låta saker och ting vara´. Det bemötandet sänkte mig helt.”
Attention har en lång lista på önskade åtgärder för att äldre med NPF ges möjlighet till ökad livskvalitet. Bland annat att äldre som söker hjälp när de misstänker NPF möts med respekt och blir lyssnade på – även om de tycks ha haft ett fungerande liv med arbete och familj. ●
Har du någon gång lidit av eller känt följande?
Q Ångest/depression 84 %
Q Utanförskap 83 %
Q Utmattningsdepression 74 %
Q Suicidtankar 45 %
Q Missbruk/beroende 31 %
Q Ätstörning 30 %
Q Självskadebeteende 21 %
SJUKHEM
EKSJÖ
Lunnagård tar emot utåtagerande eller oroliga personer med en kombination av demenssjukdom och psykisk funktionsnedsättning från 50 år och uppåt.
Vanligt förekommande är att de som flyttar till Lunnagård har bott på flera olika boenden innan och att det där funnits oro och rädslor i personalgrupperna. Men det kan också vara personer med en bakgrund i långvarigt alkohol- eller narkotikamissbruk som helt enkelt inte känner sig hemma i den vanliga äldreomsorgen eller psykiatrin på grund av specifika beteenden eller behov.
Vi har tillstånd för både permanenta och korttidsplaceringar.
Är ni i behov av permanent boende för person i vår målgrupp?
Välkommen att kontakta vår verksamhetschef Sofie Schiller för placeringsförfrågan: sofie.schiller@lunnagard.se, 0702-315530
Vi gör alltid ett besök hos personen som ska erbjudas placering där vi får en bild av dennes behov och samtalar med personalen i nuvarande verksamhet om vad den behöver för att må så bra som möjligt. Naturligtvis berättar vi om hur Lunnagård är att bo på och våra vackra omgivningar.
Om vi enas om en placering hämtar vi personen själva i vår anpassade bil (ej bårtransport) för att göra logistiken så smidig som möjligt. Givet Covid-19 pandemin är det en förutsättning att den person som ska flytta in på Lunnagård har varit symptomfri minst två veckor innan inflyttning. Samtliga befintiliga boende på Lunnagård är vaccinerade.
Lunnagårds sjukhem
Lunnagård har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för både permanentoch korttidsboende enligt 7 kap. § 1p.2 och 3 i Socialtjänstlagen. Man tar emot män och kvinnor med psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar - antingen för en permanent placering eller också en korttidsvistelse. Verksamheten tar emot personer från 50 år och uppåt.
LUNNAGÅRD ÄR ETT SILVIACERTIFIERAT BOENDE!
Som vi har längtat! Den 9-10 november var det äntligen dags för Socionomdagarna på Stockholmsmässan. Efter uppehållet 2020 var det extra trevligt att kika runt bland utställarna, träffa besökare, nätverka och lyssna på föreläsningar. Här är alla utställare som fastnade på bild.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: JENNY FORS OCH MARKO GRÖNHOLM
Korpberget är ett av Sveriges äldsta behandlingshem som bygger på 12-stegsprogrammet. Verksamheten har pågått sedan början av 1980-talet och har fortfarande förändring och utveckling som ledande principer. Korpberget ligger mycket naturskönt i Höga Kusten-området, på Svanö i Ångermanälven.
Våra enheter ligger samlade på en del av ön med anslutning till fastlandet och miljön är därför mycket harmonisk och fri från yttre störningar.
1986 integrerades 12-stegsfilosofin i det gestaltterapeutiska arbetssättet på Korpberget. Korpberget har sedan dess haft en ledande ställning, framför allt inom behandling av kemiskt beroende (narkomani och alkoholism) och kriminalitet.
I slutet av 1980-talet fick Korpberget stort stöd och uppmuntran av Daniel J. Anderson, som anses som en av grundarna av den så kallade Minnesotamodellen.
Han blev något av en mentor för Korpbergets fortsatta utveckling.
Under åren har metoderna ständigt utvecklats och förfinats och lett till en mängd olika specialprogram för till exempel anhöriga, personer med kriminalitet som livsstil, män som utövar våld och kvinnor som utsätts för våld i nära relationer och därtill ett antal adekvata special program till förändring .
Ur Korpbergets samlade erfarenheter av behandling och utbildning har dysberoende-begreppet utvecklats där bland annat orsaken till beroende belyses och bearbetas.
All personal på Korpberget är helt eller delvis utbildade beroendeterapeuter.
2007 startades även Korpnästet, ett program för unga män med antisociala beteenden, kriminalitet och begynnande missbruk.
Samma år ombildades Korpberget till Korpbergets Behandlingscenter AB.
Primärbehandling män och kvinnor i separata avdelningar Korpbergets behandling syftar till att:
• Ge sjukdomsinsikt och hjälp till att bryta förnekelsen i beroendet.
• Ge kunskap och strategier för den känslomässiga bearbetningen.
• Ge strategier för att kunna leva nykter/drogfri en dag i taget.
• Ge insikt och kunskap i 12-stegs-programmet och sambandet mellan engagemang i självhjälpsrörelsen och ett liv med god livskvalitet.
• Påbörja arbetet med att återupprätta och nyskapa relationer till anhöriga och stödjande nätverk.
• Skapa medvetenhet om vikten av att fortsätta processen efter behandlingen, bland annat genom att skapa en livssituation som minimerar risken för återfall.
Behandlingen kan även ske i kombination med andra insatser, så kallad växelvård där behandlingen varvas med tid hemma.
Utöver primärbehandlingar så erbjuds fördjupad behandling och utslussbehandling på Svanö samt referensboende i Härnösand i nära samarbete med Boja Group AB
Om jag får drömma lite, drömma helt fritt, skulle jag önska mer än allt att jag kunde få befria dig från all din smärta och få hela din psykiska ohälsa du utvecklat. Hade önskat att jag kunde få radera all sorg från dina barns trasiga hjärtan. Att jag kunde ta bort all rädsla som har lagrats i deras små kroppar likt en knopp i en blomma. Jag skulle vilja bädda ner henne, hon som heter kvinna och trösta henne så som hon har kommit med trösten till sina barn och andra. Där skulle hon få vila tills mannen gjort sig värd av sin kvinna igen. Flickor och kvinnor är ett hot, det säger mannen som äger luftrummet. Kvinnan kränker mannens luftrum genom att bara existera. Kvinnan är mannens slagpåse. Att slå, kränka, hota och kontrollera. Detta för att kvinnan måste tyglas enligt mannen, om hon tar för stor plats i familjen, i samhället eller i världen kan hon kanske komma att ta över.
Att växa upp som pojke i detta samhälle är svårt.
Lilla pojke, får inte visa känslor, får inte visa sig svag, får inte visa rädsla, han skall ta emot slag, inte visa att det gör ont, han skall slå tillbaka, visa sig stark, upprätthålla familjens heder och för allt i världen, inte gråta!
Jag ser lidandet i kvinnans och flickans ögon varje dag. Ser hur det förgör och för-
DESSA KRÄNKTA MÄN är farliga, om du är kvinna är det förenligt med livsfara. Du kan mördas, mördas i ditt eget hem. Bli slagen till döds av mannen, som sa att han älskade dig. Dessa kränkta män, som måste projicera sin ilska och sitt misslyckande på kvinnan finns överallt. I alla kulturer, i alla religioner och i alla länder välden över. Mäns våld mot kvinnor är ett världsproblem.
stör henne. Jag ser den lilla pojken som har tappat sitt fotfäste, som har tappat bort sin far men framför allt tappat bort sig själv. Jag måste hjälpa er pojkar att bli fria, att få må bra och få vara den de är utan någons tillåtelse.
Det är hos dig, lilla pojke som förändring kan ske.
Varje dag får jag berättat vad männen gör med kvinnan, får höra berättat vad
de gjort mot henne och vad de kan komma att göra med henne, om de får tag på henne. Det är sorgligt och förfärligt att detta pågår år 2021. Att i mänskligheten ej kommit längre vad gäller jämställdhet, mänskliga rättigheter och inte minst barns rättigheter.
Allt har sin början och då finns även ett möjligt slut. Och när de döda kvinnor gråter av förtvivlan och sorg, hör jag gråten.
HOS OSS FINNS inte etnicitet eller religion. Hos oss finns kvinnan. Kvinnan som behöver vila, hon som behöver vaggas till ro precis som hon vaggat sina barn till ro. Hos oss finns barnen, barnen som behöver få tilltro, tilltro till mannen igen. Och det är hos dessa gossar det börjar. Vi vill hjälpa dem, hjälpa dem att gå oskadda genom de förväntade roller som har lagts över dem likt en mantel. Hjälpa dessa oskyldiga pojkar att bli fria, fria från våldet. Dina osynliga tårar vill vi göra synliga. Den påhittade manligheten som du har fängslats in i har gjort dig orädd, tuff och okänslig på utsidan. Vart tar alla dina känslor vägen, lille gosse?
MITT I ALLT detta frågar vi oss, varför har samhället blivit så kallt och hårt? Det är därför att det har skapats av män som vuxit upp med denna påhittade manlighet. Dessa män var en gång, en av dessa små pojkar vi möter på. De var en gång en liten rädd pojke som inte fick visa känslor och inte fick visa sig rädd. Som har tagit emot slagen, sett våldet, rädslan och har
tvingats in i att bli stark. Att koppla ihop, att stark är lika med manlighet.
Det är därför samhället är så hårt och det är därför våldet är så pass utbrett i vårt samhälle idag.
Jag vill hjälpa kvinnan, hjälpa henne komma från hennes liv som är färgat av våld, rädsla, skuld och skam. Jag vill vara där och så ett litet frö av hopp i henne, jag vill ge henne en ny dag, ge henne en ny morgon. Tillsammans ger vi tillbaka dig själv, ger dina flickor en tröst om morgondagen och ger dina pojkar rätten tillbaka till att få visa sårbarhet och kunna visa tårar. Dessa pojkar kan rädda sina systrars liv genom att visa sin sårbarhet. Vi måste hjälpa pojkarna att gå fria.
Vi människor förnimmer samma känslokropp. På denna punkt hoppas jag att vi blir ett, kvinnorna, männen och barnen. Jag är så otroligt stolt över att få äran att
arbeta med kvinnan. Och barnen. När jag tänker tillbaka på alla gånger som jag hört hennes sorgsna ord om slag, blod, hot om våld, hot om död, kontroll, förtryck, om att inte få älska den person man vill, blivit tvingad till äktenskap, tvingad till oskuldskontroll, förnedras, om att ha fel kläder och om att helt enkelt vara på fel sätt blir jag fylld av förtröstan att kvinnor väljer att bli fria, fria från våldet. När jag tänker tillbaka på alla dessa ledsna och rädda ord från barn som varit livrädda att förlora sin mamma, sitt fotfäste i livet. Alla gånger när de knappt kunde andras för rädslan att förlora henne, att förlora sig själva, blir jag helt enkelt förkrossad.
VID VARJE NY placering, har jag förstått, att igen var det han som gick fri och hon som förlorade. Det är där och då som vi blir ett, kvinnorna, barnen och jag, som de olika
människor vi är. Trots olika bakgrund och olika livsöden så blir vi enade i ett enda avseende, vi är inte tysta längre. Vi pratar tillsammans för dem som ännu inte har fått modet till sig att söka stöd och hjälp. Jag kommer för resten av mitt liv att arbeta med att försvara en kvinnas rätt till sina egna val, sin egen röst och sin egen kropp. Och allt börjar hos denna lille pojke som jag skrivit om ovan, den lille rädda och förkrossade pojke som kommer till oss. Men det börjar även hos din och min pojke. Som haft turen att få leva i en familj där våld inte förekommer. Allt börjar i samma stund som våra gossar föds, i samma stund som pappan klipper navelsträngen. Tillsammans hjälper vi honom att gå fri. Hjälper honom att gråta de tårar som historien inte tillät.
Anna Dahlöf, verksamhetschef, Ayanna Home AB
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer. När
det nu lackar mot jul lottar vi ut hela fem böcker i tävlingen på sidan 66.
Den osynliga buren
En sann historia om våldsam kärlek
Rebecca träffar David och tillsammans upplever de himlastormande passion. Men snart börjar gråa moln skymma de rosafärgade skyarna. Lögner, svek, kontroll och krav, trappas upp med våld och förnedring. Vi följer Rebecca, David och deras nyfödda son till Davids hemland. Hon försöker lämna, men lyckas inte. Till slut hittar Rebecca vägen ut till ett liv som är värt att leva, ett liv utanför buren.
Författare: Rebecca Romero
Förlag: Ordberoende Förlag, www.ordberoende.com
När små barn far illa
Omgiven av narcissister
Så hanterar du självälskare
Thomas Eriksons underhållande och slagfärdiga beskrivningar av mänskligt beteende har gjort hans böcker om hur man handskas med idioter, psykopater och dåliga chefer till storsäljare världen över. Här fördjupar han sig i narcissism, alltså extrem självupptagenhet. Hur kan du utifrån din personlighetstyp hantera en narcissist när den dyker upp? Boken visar på narcissistiska beteenden och pekar på dess följder – för var och en av oss och för samhället i stort.
DenVinn! här boken kan du vinna! Sid 66
Fysiskt våld – Sexuella övergrepp – Försummelse
Att upptäcka utsatthet hos små barn kan vara svårt. Våldet, som kan vara både psykiskt och fysiskt, sker i slutna rum – utan insyn från andra vuxna. Därför är det viktigt att alla som möter barn i sin profession förstår när något inte står rätt till och vet hur de sedan ska agera.
I boken får du kunskap om olika tecken på våld och annan utsatthet hos de allra yngsta barnen. Vilka är riskfaktorerna för att utsättas och vad får det för konsekvenser för barnen på kort och lång sikt? Hur ser lagstiftningen ut och vad gäller för anmälningsskyldigheten?
Vidare finns råd och förslag på hur du kan prata med barn i olika ålder om svåra ämnen, och olika behandlingsmodeller för hela familjen beskrivs – hela tiden med barnets bästa i åtanke.
Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se DenVinn!
Författare: Björn Tingberg
Författare: Thomas Eriksson Bokförlaget Forum, www.forum.se
DenVinn! här boken kan du vinna! Sid 66
SIP
Samordnad individuell plan
Är du på väg att kalla till ett SIP-möte eller har du blivit ombedd att delta på ett? Grattis, då har du här en god hjälp på vägen – en konkret handbok om SIP-processen. Boken SIP – samordnad individuell plan är det perfekta stödet för förberedelse och genomförande av ett SIP-möte, och för den som ska leda det.
DenVinn!
här boken kan du vinna! Sid 66
Författarna har båda arbetat som SIP-samordnare med såväl strategiska samverkansfrågor som med att praktiskt leda eller stödja SIP-processer.
Författare: Fanny Eklund och Sanna Halfdan Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?
Succéförfattaren och psykiatern Anders Hansen är tillbaka med en ny bok om hjärnan, där han reder ut varför vi mår så dåligt när vi har det så bra. Det är lätt att tro att man har en trasig hjärna när man mår psykiskt dåligt, men ångest och depressioner är naturliga tillstånd och kvarlevor från urminnes tider då vi riskerade att dö av svält och infektioner. Vi är inte gjorda för att jämt vara glada och lyckliga – om så vore hade våra förfäder inte överlevt särskilt länge.
här boken kan du vinna! Sid 66
Tillsammans-effekten
Hur relationer stärker vår hälsa, lycka och motståndskraft
Kost, träning och sömn har länge varit grunden för god hälsa. Men nu pekar mer och mer forskning på att goda sociala relationer kan vara avgörande både för att vi ska må bra och leva länge. Tillsammans med psykologen Katarina Blom får vi inblick i människans evolution och en djupare förståelse för vår sociala hjärna och hur relationer påverkar vår hälsa, lycka och motståndskraft. Den här boken visar hur du steg för steg skapar bättre relationer, och därigenom ett starkare välmående – något vi alla vinner på.
Författare: Katarina Blom
Förlag: Bonnier Fakta. www.bonnierfakta.se
Där jag kommer ifrån
Författare: Anders Hansen Förlag: Bonnier Fakta. www.bonnierfakta.se
Traumafokuserad kbt (tf-kbt) är den behandling som har starkast forskningsstöd vid ptsd hos barn och unga, från 3 till 18 år.Behandling av trauma och traumatisk sorg hos barn och ungdomarbeskriver metoden och ger terapeuter de verktyg som behövs för att bedöma och behandla ptsd, andra traumarelaterade symtom och traumatisk sorg.
Att involvera barnets omsorgspersoner är centralt i behandlingen. Metoden ger goda resultat även för barn som vuxit upp i familjehem, på institution eller i krigsdrabbade länder. Författarna beskriver också anpassningar vid komplex ptsd och behandling i grupp.
Författare: Judith A. Cohen, Anthony P. Mannarino och Esther Deblinger Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Skådespelaren Dragomir ”Gago” Mrsics självbiografi är en naken berättelse om en dramatisk livsresa. Om fattigdom, kriminalitet och om att leva med rädslan som följeslagare, men också om att bryta destruktiva mönster och att hitta ljuspunkter och möjligheter när det är som mörkast. Som liten lämnar Dragomir Jugoslavien tillsammans med sin familj för att söka ett bättre liv i Stockholmsförorten Fittja. Där dras han in i kriminalitet, då ingen annan väg verkar möjlig. Med öppenhet och stor berättarglädje redogör han för en hisnande resa med toppar och dalar – om hur tiden i fängelse efter ett omtalat bankrån blir vändpunkten för honom, och om livet som skådespelare i det absoluta toppskiktet.
Författare: Dragomir ”Gago” Mrsic och Theodor Lundgren Förlag: Forum, www.forum.se
I mitt yrke som säkerhetschef inom skyddade boenden får jag varje vecka nya samtal från socialtjänster som arbetar med personer som fått sina identiteter röjda när de bor eller har bott på skyddade boenden. Av branschen förväntar jag mig heta diskussioner om förbättringar kring säkerhetsrutiner och skydd men möts en ideologisk konflikt om ideella kvinnojourer kontra privata aktörer ska driva skyddade boenden, när frågan borde handla om kvalitet och utveckling.
Sysslar vi fortfarande med skydd?
Självklart kan misstag ske men att så många blir röjda kan inte handla om en slump. Min erfarenhet efter sex år som säkerhetschef är att det rör sig om okunskap och rutiner som inte uppdaterats enligt 2000-talets digitala verklighet.
Jag häpnas över det faktum att den som söker statistik kring exempelvis de vanligast förekommande orsakerna till röjda identiteter står tomhänt. I Sverige investerar vi inte att sammanställa de dokumenterade misstag som sker, vilket leder till att utvärderingar kring skyddsaspekter saknas.
DE VERKSAMHETER SOM arbetar med skydd och säkerhet i uppdrag av socialtjänst och polis har ingen myndighet eller verksamhet som efterfrågar statistik av misstag (exempelvis röjningar). Vilken annan bransch i världen som sysslar med något så viktigt som beskydd av människoliv saknar dessa avgörande arbetsrutiner?
Som exempel har jag bett socialstyrelsen och Brå om statistik för hur många fall som röjs under eller efter en placering och hur dessa individer blivit röjda. Båda
instanser står mållösa och kliar sig i huvudet. Så här står vi alltså idag 2021 i en bransch utan statistik för hur många som blir röjda och varför. Ändå kräver problemet enorma resurser såväl ekonomiskt som kompetensmässigt för att inte tala om allt mänskligt lidande.
Enligt Skatteverket senaste rapport (2021-09-01) har 24 887 personer någon form av sekretessmarkering i Sverige idag, en ökning med 13 procent sedan 2020. Siffran för antal ärenden med skyddade personuppgifter ökade även året innan (cirka 13 procent) Då är inte statistiken med för de som bara ”håller sig undan” av misstro till eller avslag från myndigheter av olika anledningar.
KORT SAGT KAN vi säga att behovet av skyddat boende ökar stadigt. Men vi vet inte varför fler blir röjda och av vilken orsak. Om behovet av riktigt, kvalitativt skydd ökar medan misstagen upprepas och verksamheter sviker våra klienters förtroende på grund av bristande kunskap, hur kan vi med gott samvete kalla oss för ”skyddat boende”?
Medan vi sitter och koncentrerar debatten till privata kontra ideella organisationer ökar våra klienters hotbilder, förövarnas jaktbeteenden blir alltmer högenergiskt och våldet blir grövre. När myndigheter, mobiler, social medier, banker, skatteverket, posten, skolor, idrottsföreningar, flyttfirmor, beteenden och så många fler instanser dagligen röjer klienter – borde vi inte prata om kvalitet och tillståndsplikter? Ska inte fokus handla om kunskap kring skydd och kvalitativt socialt arbete?
»...det rör sig om okunskap och rutiner som inte uppdaterats enligt 2000-talets digitala verklighet«
F Ö R B A R N O C H U N G A 1 2 – 1 7 Å R M E D
P S Y K O S O C I A L A P R O B L E M ; S K O L K ,
B E G Y N N A N D E K R I M I N A L I T E T ,
M I S S B R U K , S V Å R I G H E T E R M E D
N E U R O P S Y K I A T R I S K A S Y M T O M ,
R E L A T I O N S S V Å R I G H E T E R ,
S V Å R I G H E T E R A T T F U N G E R A I
S O C I A L A S A M M A N H A N G
E L L E R H E M M I L J Ö N
V I T A R E M O T P L A C E R I N G A R E N L I G T
S O L O C H L V U F Ö R Ä L D R A R , S Y S K O N
O C H N Ä R S T Å E N D E Ä R A L L T I D
V Ä L K O M N A A T T V I S T A S H O S O S S
K O R T A R E E L L E R L Ä N G R E T I D
S A M M A B O L A G S E D A N 1 9 9 4 .
1 0 P L A T S E R O C H
O C H
1 F A M I L J E P L A T S F Ö R U P P T I L L 3 P E R S O N E R Å R S K U R S 6 - 9 I
N Y R E N O V E R A D E , N P F -
A N P A S S A D E L O K A L E R D Ä R
E L E V E R F Å R E N I N D I V I D U E L L T
P L A N E R A D S K O L G Å N G
E L E V E R N A M Ö T S M E D S T O R
F Ö R S T Å E L S E G E N O M H E L A
S K O L D A G E N A V M E D A R B E T A R E
M E D G E D I G E N K O M P E T E N S
L Ä R A R E , E L E V H Ä L S A ,
A S S I S T E N T E R O C H
S K O L L E D N I N G A R B E T A R N Ä R A
T I L L S A M M A N S M E D V A R A N D R A
O C H E L E V E R N A
F Ö R E N T R Y G G S K O L D A G
w w w . b å k t o r p . s e
B O E N D E T L I G G E R V A C K E R T V I D
M A R S V I K E N S T R A X U T A N F Ö R
N Y K Ö P I N G S K O L A N F I N N S I
C E N T R A L A S T A D E N
B Å K T O R P A B
T U N A H O L M 1 , 6 1 1 9 5 N Y K Ö P I N G
T E L : 0 1 5 5 - 5 1 3 7 0
E - P O S T : I N F O @ B Å K T O R P S E
S K O L A
w w w . b å k t o r p s k o l a . s e
”Statligt
sanktionerat våld mot barn”
Här kommenterar psykologerna Bo Hejlskov Elvén och Andrew McDonell analysen från fil. dr. i socialt arbete Maria Andersson Vogel i rapporten om våldet på SiS från Barnrättsbyrån.
– För oss är det självklart att de metoder som används mot barn och ungdomar och mot personer med funktionsnedsättningar eller psykiatriska tillstånd inte innebär livsfara. Dokumentationen för risk för dödsfall är omfattande, så det framstår för oss obegripligt att SiS använder sig av vissa tekniker:
– NPNLs teknik för nedläggning innebär att ungdomen tvingas ner på mage. I instruktionen nämns att man bör göra det på en madrass, men praxis enligt Vogels studie innebär även mot golvet. Sedan ska personal trycka fast ungdomens armar och ben mot golvet. Det finns mängder med dokumenterade dödsfall i fasthållning på mage, även svenska dödsfall (som Christer Magnusson i Uppsala, 2006, dokumenterat av bland andra SVT i Uppdrag granskning), varför de flesta nutida metoder inte använder sig av det. Det finns inga ofarliga sätt att hålla fast en person (Aiken m. fl. 2011), men det absolut mest farliga är fasthållning på mage. I en forskningsrapport som specifikt tittade på dödsfall i fasthållning hos barn och ungdomar kunde Nunno och kollegor visa att i 28 av 38 dödsfall i fasthållning i barn- och ungdomsvård i USA mellan 1993 och 2003 var dödsorsaken positionell asfyxi på grund av fasthållning på mage (Nunno m. fl. 2006).
– Smärta ökar stress och adrenalin, och leder ofta till upptrappning av en konfliktsituation. Vi har valt att inte rekommendera metoder med risk för smärta dels av etiska orsaker, dels på grund av risken för våldsupptrappning.
– Vi har jobbat med fysiska interventioner i många år, men har inte upplevt ett behov av smärtburna metoder. För oss framstår de som rena övergrepp, inte minst i ljuset av att Sverige var först i världen att förbjuda barnaga.
På Socionomdagarna träffade vi bland annat gänget bakom Colosseum, som startade eget behandlingshem efter att ha hoppat av sina anställningar på SiS. De ville göra något för de ungdomar med den svåraste problematiken.
Colosseum behandling startade 2018-2019 efter att 10-12 anställda lämnade ett SiS-hem.
– Ledningen hade ingen bra syn på ungdomar. Barnen fick inte rätt vård och behandling. Det fanns heller ingen passande miljö att placera unga sexualförövare på grund av platsbrist, säger Norik Topalian vd på Colosseum.
I sin vilja att finnas där för ungdomarna och lyssna på dem blev han kallad amatörpsykolog.
– Det var menat som ett hån men jag tar det som en komplimang. Ungdomarna vill ha någon som bryr sig. Vi startade eget behandlingshem för att kunna göra skillnad.
Den granskning av våldet mot ungdomar på SiS som ny-
ligen presenterats ger en bild av hur det var, enligt Norik Topalian och Richard Olsson, placeringsansvarig på Colosseum.
– De utnyttjade sina särskilda befogenheter och använde inte rätt metoder, säger Richard Olsson.
Colosseum i Knivsta fokuserar på behandling av unga pojkar med sexuell beteendeproblematik i en avdelning
och en annan avdelning för unga pojkar med svår kriminalitet.
– Att ta hand om de med den svåraste problematiken var ett sätt för oss att komma in på marknaden, då vi har den erfarenheten sedan tidigare. Vi tycker att det är viktigt att ungdomarna får rätt behandling och att de även får en utsluss för att kunna fungera i samhället, säger Norik Topalian.
”Tänk om alla föräldrar skulle brotta ner sina barn och låsa in dom på rummet. Dom hade fått fängelse.” Barnrättsbyrån har i sin rapport ”...och jag kunde inte andas” tagit med en lång och stark berättelse från en tidigare placerad på SiS.
Jag blev placerad på SiS när jag var 14 år. Sen var jag där två år i sträck. Under dom åren hade jag inga permissioner. Dom enda gångerna jag fick komma ut var med polistransport, från ställe till ställe. Det var polis, kriminalvården, socialtjänsten och personal. Inte ens en mördare
har så många personer med sig. Jag har upplevt mycket våld från personalen. Under perioder var det avskiljningar varje dag. Det var kaos. Både våld i form av det jag kan tycka är psykiskt våld. Att dom skrattade åt mig eller la elaka kommentarer. Men också fysiskt, alla gånger jag blev nedbrottad. Jag kan inte med ord beskriva hur det känns när det kommer in tre till fyra personer i ens rum och brottar ner en, håller fast en mot golvet. Den totala paniken. Alla andra tjejer som står och tittar på en. Skammen. Det finns inte ord för vad det gör med ens psyke.
Det är den värsta formen av våld, när de brottar ner en.
Jag hade samlat mediciner i två månader och gick in på toaletten och hängde mig. En tjej hörde mina kroppsryckningar och larmade. Jag fick inget stöd efter, inget samtalsstöd, ingenting. Det enda stödet jag fick var från dom andra tjejerna. Ingen mår bra att vara på en plats där man inte vet när man ska komma ut. Jag var inte delaktig i några beslut. De visste att jag hade PTSD utifrån det jag varit utsatt för som barn. Att man då aktivt väljer att inte sätta in vård är obegripligt för mig. Det var bara förvaring.
Kollektivt SKYDDAT BOENDE för kvinnor och barn utsatta för våld i nära relation.
Stödsamtal
Stöd i myndighetskontakter
Praktisk vägledning
Stöd i bostadssökande
Föreläsningar till professionella
info@kvinnojourenmalva.se I 0157-120 10 www.kvinnojourenmalva.se
Skräddarsytt
skyddsboende i lägenhet, villa eller kollektivt boende.
Vi erbjuder placering i skyddat boende för personer som är i behov av insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp.
Vår personal har bred kompetens och erfarenhet av arbete med socialt utsatta personer, personer med psykisk ohälsa, riskbeteenden, funktionsnedsättningar och samsjuklighet.
info@funkisgruppen.se I www. funkisgruppen.se
För omgivningen är hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig själv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka.
Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA är Kristina ingen förbryllande person.
Hon lider av sjukdomen alkoholism och är maktlös inför alkoholen.
Hennes vilja räcker inte.
Det gjorde inte vår heller.
I AA lyckas vi hjälpa varandra att uppnå nykterhet.
Det fungerar.
Välkommen på ett öppet AA-möte!
www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 året runt.
(dag och tid)
Mobilt kompetensteam för
trauma beroende psykisk ohälsa särskild sårbarhet Lepiduscare.se 010-7079600 info@lepiduscare
Snart öppnar
VI VÅRT NYA HEMMA FÖR BARN
OCH UNGDOMAR INOM LSS 9:8 PÅ KRÅKERYDSVÄGEN 6 I BORÅS.
www.hemmaomsorg.se
När den våldsutsatta behöver skydd och säkerhet, stöd och vägledning samt en snabb, flexibel och trygg boendelösning. Vi kan initialt erbjuda akut skyddat boende och krisstöd samt är tillgängliga och behjälpliga i kontakten med myndigheter. Målet är att individen efter avslutad vistelse hos oss är redo för ett nytt självständigt liv.
Behöver du placera?
Kontakta oss
073-678 92 51 I tofa.bouacida@denblafjarilen.se www.denblafjarilen.se
Vi vill tacka alla våra läsare, annonsörer, användare och kunder för det gångna året och önska er en riktigt
God Jul & Gott nytt år!
En unik studie på skadade vid landets traumaenheter visar att knivskador och skottskador blir allt fler och offren blir allt mer allvarligt skadade.
– Man skjuter och hugger mot huvud och hals för att döda, likgiltiga för konsekvenserna, säger Amir Rostami, docent i kriminologi vid högskolan i Gävle.
Amir Rostami, docent i kriminologi vid högskolan i Gävle har tillsammans med forskare från flera svenska lärosäten gjort en studie på patienter som kommit in till sjukhus med svåra skador. De har utgått från uppgifter ur det nationella traumaregistret Swetrau, vilket inkluderar alla patienter som har varit med om en traumatisk händelse och där traumalarm dragits på sjukhuset. – Tyvärr tyder studien på en brutalisering av våldet. Man skjuter och hugger mot huvud och hals för att döda, likgiltiga för konsekvenserna. Och de som inte råkar dö, är väldigt skadade när de kom -
mer till sjukhuset, säger Amir Rostami. Brutaliseringen av våldet kan bidra till en eskalering som riskerar att ytterligare driva på hämndspiralerna.
»Man skjuter och hugger mot huvud och hals för att döda«
– Våld föder våld. Det låter som en klyscha, men är en verklighet inom gängmiljön. En våldsam händelse leder till en ny våldsam händelse, som i sin tur leder till ännu en, och våldsspiralen är ett faktum. Den som inte hämnas riskerar att tappa i status och brutaliseringen gör att handlingsutrymmet för att medla blir lägre, något som skapar stora utmaningar för samhället, säger Amir Rostami.
2019 hade Sverige 50 sjukhus med traumakapacitet (tillgång till akut kirurgi, anestesi och röntgen). 92 procent av dessa rapporterade till Swetrau.
Forskarna valde på grund av förändringar i registreringen under de studerade åren att titta på två tidsperioder, 2013–2015 samt 2016–2018, och analysera utvecklingen av skott- och knivskador. Knivskadorna var 145 första perioden och 184 den andra, medan skottskadorna gick från 92 till 141, en ökning med över 50 procent.
KÄLLA: HÖGSKOLAN I GÄVLE
Fakta om studien
Grundunderlaget bestod av totalt 4 776 patienter som under åren 2012–2018 kommit in med penetrerande skador. Av dessa hade 663 patienter bedömts ha särskilt svåra skador.
Studien är gjord av Elham Rostami (forskningsledare), Karolinska institutet och Uppsala universitet, Mattias Günther, Martin Dahlberg samt Ulf P Arborelius vid Karolinska institutet, Ali Azadali och Fredrik Linder vid Uppsala universitet samt Amir Rostami, Högskolan i Gävle samt Institutet för framtidsstudier.
Källa: Studien ”Incidence, demographics, and outcomes of penetrating trauma in Sweden during the past decade”, Swetrau
Den 17-18 november höll SSIL utbildningsdagar för LSS/ Äldreomsorg respektive HVB/ Familjehem i Stockholm där en mängd utställare visade upp sig. Vi kunde fånga några på bild.
TEXT: JENNY FORS FOTO: MARKO GRÖNHOLM OCH JENNY FORS
Brasilianska brigadeiros är som ett mellanting mellan chokladtryffel och chokladkola. Recepten kommer från boken Kaka på kaka av Camilla Hamid, utgiven av Bonnier Fakta.
FOTO: ULRIKA POUSETTE
20 stycken
2 burkar sötad kondenserad mjölk à ca 400 g 50 g smör
1 dl kakao (40 g)
2 krm salt
Garnering: Chokladströssel, hallonpulver (eller krossade frystorkade hallon), kakao, finhackade nötter eller kokosflingor.
Gör så här:
1. Blanda alla ingredienser i en kastrull och koka upp på medelvärme under omrörning. Låt sjuda i 10–12 minuter, eller tills smeten börjar tjockna. Ta av från värmen och låt svalna.
2. Låt kastrullen stå i kylskåpet i 1–2 timmar, eller tills smeten har fått en konsistens som går att rulla.
3. Forma 20 lika stora bollar och rulla dem därefter i något/några av garneringsalternativen. Servera direkt eller förvara i lufttät burk i kylskåpet.
24 generösa bitar
4 äpplen, gärna syrliga svenska
2 dl brun farin strö (150 g)
3 tsk malen kanel (8 g)
1 tsk malen kardemumma (4 g)
½ tsk malen ingefära
4 stora ägg
4 dl strösocker (360 g)
3 dl matolja (300 g)
6 dl vetemjöl (360 g)
2 tsk bakpulver (10 g)
1 msk vaniljsocker (10 g)
½ tsk salt
Ingredienser frosting:
200 g rumsvarmt, mjukt smör
400 g naturell färskost
2 dl florsocker (120 g)
Kolasås:
1 dl brun farin strö (75 g)
1¼ dl vispgrädde (125 g)
Gör så här:
Glutenfri:
Byt ut vetemjölet mot samma mängd glutenfri mjölmix och 2 tsk fiberhusk.
1. Sätt ugnen på 175 grader (över- och undervärme). Fodra en långpanna, 30 × 40 cm, med bakplåtspapper.
2. Skala äpplena och riv dem grovt. Lägg det rivna i en skål och blanda med farinsocker, kanel, kardemumma och ingefära.
3. Vispa ägg och socker vitt och pösigt med en elvisp i en bunke. Vänd försiktigt in äppelblandning och olja med en slickepott.
4. Sikta ner mjöl, bakpulver, vaniljsocker och salt genom en finmaskig sil. Blanda försiktigt ihop till en jämn smet med slickepotten. Fördela smeten jämnt i långpannan och grädda i nedre delen av ugnen i cirka 40 minuter, eller tills kakan är genomgräddad. Känn gärna efter med en sticka. Låt svalna helt.
Kolasås:
Koka farinsocker och grädde till kolasåsen på medelvärme under omrörning i cirka 10 minuter, eller tills såsen har blivit tjockare. Häll såsen i en skål och låt den tjockna ytterligare i kylskåpet i minst 30 minuter.
Frostingen:
Lägg smör och färskost till frostingen i en bunke. Vispa ihop till en krämig och jämn blandning med en elvisp, vispa gärna i några minuter. Sikta ner florsockret och vänd försiktigt in det till en helt klumpfri frosting med slickepotten. Bred eller spritsa ut frostingen över kakan och ringla över kolasås. Skär upp i bitar och servera direkt, eller förvara inplastad i kylskåpet. Går bra att frysa in.
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
DECEMBER
Våld i nära relationer och juridiken 7 december, webbsänd www.jpinfonet.se
Offentlig chef 7-8 december, Lund www.hexanova.se
Att upprätta en barnkonsekvensanalys 9 december, webbsänd www.jpinfonet.se
Digital omställning äldreomsorg 10 december, webbsänd www.gothiakompetens.se
Lågaffektivt förhållningssätt – kunskap och verktyg i vardagen 10 december, webbsänd www.krica.se
LSS – en grundkurs
15 december, webbsänd www.jpinfonet.se
Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete 16 december, webbsänd www.jpinfonet.se
JANUARI
Ekonomiskt bistånd – juridik och handläggning 13 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
Familjerätten i kommunen 14 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
Socialrätt för yrkesverksamma inom LSS
17 januari-5 juni, distans 25 % education.lu.se
Motiverande samtal – MI 18 januari, Malmö www.sverigehalsan.se
Mottagningsfunktionens arbete med barn och unga 20 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
Personlig assistans i praktiken 27-28 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
FEBRUARI
Trygg & Säker 1-2 februari, Stockholm www.hexanova.se
Barnkonventionsdagen 2022 2 februari, webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 3 februari, Malmö www.ssil.se
Psykisk (o)hälsa – Samhällets barn & unga 9 februari, Stockholm www.expomedica.se
Vuxna och psykisk hälsa 10 februari, Stockholm www.expomedica.se
Äldreomsorgen – effektiv handläggning och nyheter 10 februari, webbsänd www.jpinfonet.se
Motiverande samtal – MI 23 februari, webbsänd www.sverigehalsan.se
MARS
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 3 mars, Malmö www.expomedica.se
Kris och krisstöd 7-9 mars, webbsänd www.sverigehalsan.se
facebook.com/omtanke.today
Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 15 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 17 mars, Göteborg www.expomedica.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 24 mars, Falun www.ssil.se
PATRIARK V2 – Bedömning av risk för hedersrelaterat våld 28-29 mars, webbsänd www.sverigehalsan.se
NPF-anpassa och säkerställ det optimala stödet 30 mars, webbsänd www.sverigehalsan.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 31 mars, Göteborg www.expomedica.se
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 31 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
APRIL
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 7 april, Halmstad www.ssil.se
Baskurs i mindfulness 25-26 april, Stockholm www.sverigehalsan.se
Baskurs i mindfulness 25-26 april, Malmö www.sverigehalsan.se
Socialtjänstjuridik idag 26-27 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Våldsutsatthet och traumatisering hos missbrukande kvinnor 27 april, Göteborg www.expomedica.se
Trauma och PTSD 27 april, webbsänd www.sverigehalsan.se
Självmedkänsla på jobbet del 1 27 april, webbsänd www.sverigehalsan.se
MAJ
Socialrättsdagen 2022 4 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – LSS 11 maj, Stockholm www.ssil.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 11 maj, Stockholm www.ssil.se
Självmedkänsla på jobbet del 2 11 maj, webbsänd www.sverigehalsan.se
Våldsutsatthet och traumatisering hos missbrukande kvinnor 17 maj, Stockholm www.expomedica.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Uppdragsutbildning i Socialrätt för yrkesverksamma inom
LSS-verksamheter, 7,5 hp.
Kursen vänder sig till dig som arbetar inom LSS verksamhet och som vill bredda din kunskapsbas, höja din kompetens, och känna dig säkrare i din yrkesroll. Anmälan: https://dinkurs.se/appliance/?event_id=74545.
Kontakt: Uppdragsutbildning@jur.lu.se
Sista anmälan: den 31 december 2021
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Här hittar ni hundratals familjer, med eller
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.
Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.
www.nanolfsvillan
Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
Vi som grundat Familjehemsbanken heter Anne och Andreas Aronsson och är själva familjehem från början.
Vi vet hur viktigt och svårt det är att hitta familjer som kan tänka sig att öppna sitt hem.
Hos oss hittar ni fler uppdragstagare lite lättare. Välkomna att kontakta oss!
www.familjehemsbanken.se 0585-200 57 kontakt@familjehemsbanken.se
Familjebyrån erbjuder psykosocial handledning till enskilda och grupper som arbetar inom människovårdande yrken.
SOCI A LT J ÄN S T HÄ L S O - O CH S J UK VÅ R D H VB - V E R KSA MHETER FA M ILJEH E M
I handledningen utgår vi från ett eklektiskt förhållningssätt och vilar i att relationen är metoden. Läs mer på familjebyran.net.
Välkommen att kontakta mig!
f a mi l j eb yr an @b a hnhof.s e 073-779 46 0 5
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Lång och gedigen erfarenhet av skyddsplaceringar i hela landet
NÄSTA NUMMER
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Adriana Petrache, Alvesta och Angela Malmborg i Habo.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Det är en rättighet att ha ett liv fritt från våld!
”MinVäg” är ett skyddat boende i kollektiv eller egen lägenhet där vi bland annat
erbjuder:
Transporthjälp
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 1 februari till: ”Tävling 1/2022”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Stöd och samtal
Hjälp med myndighetskontakter
Riskbedömning
Personal dygnet runt
Hjälp även efter boendetiden
Aktiviteter
Vi finns här hela vägen! 0729-018 673 www.glomossinte.se Vi arbetar utifrån Socialstyrelsens föreskrifter samt ur ett förstärkt barnrättsperspektiv.
TFCO är en familjeinriktad metod som vi på Humana erbjuder och även är metodgarant för i Skandinavien. Socialstyrelsen har tagit fram rekommendationer för barn och ungdomar som löper hög risk för fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott. Fem former av insatser rekommenderas varav en är TFCO.
Han var Sveriges mest jagade rånare. Här berättar Toni om sitt liv som var fyllt av trauman, sorg, utanförskap, kriminalitet, våld och missbruk, och hur han kunde vända det.
d & ndling
Behandlingen är en intensiv, familjeinriktad insats för familjer vars ungdomar har allvarliga beteendeproblem, som hög skolfrånvaro, kriminellt beteende och missbruk där situationen är så allvarlig att en placering på SISinstitution eller HVB är alternativet.
Mehdi Adnan Mossa berättar om hur han rekryterades till ett kriminellt gäng i unga år. Nu försöker han påverka politiker, socialtjänst och skola att arbeta mer förebyggande.
Dessutom
Maria Wallin, sociolog, talade om territoriella gängens uppbyggnad på Socionomdagarna.
Bettan Byvald, 66 år och utbildad socionom, har arbetat ute på fältet i den socialt utsatta stadsdelen Angered i 30 år. Bettan föreläser och håller utbildar om extremism. Hon gör också hembesök hos IS-återvändare.
Ute den
februari
TFCO kan också på SIS eller HVB. domen i ett specialutbildat kallad behandlingsfamilj. programmet drivs av Humana Stockholm, och
Hos oss arbetar har ett partnerskap Oregon. Det för att implementera, nya TFCO-team
- Välkommen till en intressant utbildningsdag!
• Malmö 3 februari
• Falun 24 mars
• Halmstad 7 april
• Stockholm 11 maj LSS/ÄO
• Stockholm 12 maj
Kostnadsfri Utbildnings-
• Västerås 15 september
• Göteborg 20 oktober
• Sundsvall 17 november
• Stockholm 1 december
För elfte året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
Att möta sig själv och andra
MANIPULATIVA OCH KÄNSLOKALLA PERSONLIGHETER
HELENA BINGHAM
Helena Bingham har sina rötter inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Idag arbetar hon som privatpraktiserande psykolog och föreläsare för organisationer som t ex socialtjänsten och polisen, med fokus på narcissism och psykopati. Helena kommer att föreläsa om hur man känner igen och bemöter känslokalla och manipulativa personligheter och vilka konsekvenser deras beteende får för omgivningen, särskilt för anhöriga.
ELEFANTEN I RUMMET
-När det som gör ont inte syns utanpå
CHARLOTTA DONOHUE
Hur kan man som professionell hantera de utmaningar man ställs inför i sin yrkesroll när man ska möta familjer som lever bakom dessa fasader?
Vinnare seminariet Stockholm 17 och 18 november 2021
• Sportbag - Carin Svensson Hägersten-Älvsjö SDF
Alma Mattsson Sigtuna kommun
• Ryggsäck - Katja Eriksson Stockholms stad
Linnéa Forsgren Haninge kommun
• Tonis Bok - Jamie Ahlsytöm Vallentuna kommun
• Badlakan - Shirin Lhong Vallentuna kommun
Angelica Nielsen Haninge kommun
HOPPLÖST HOPPFULL
-En resa i välfärdens tjänst
LARS GUSTAFSSON
Hur går vi från samverkan till samarbete som gör skillnad?
Följ med på en välfärdsresa från vaggan till graven där egna berättelser, referenser till aktuell forskning och konkreta exempel utmanar och ger stöd!
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
