Tidningen omtanke, nr 8, 2022

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

TEMA: SKYDDAT BOENDE

Så kan du trygga personer med NPF

Karin berättar om eftervåldet

Ekonomiskt våld förvärrar

Jana De Geer, utredare

”Grooming finns i barnens sovrum”

Tema LSS på utbildningsdag

Catwalk-stjärnan Emma föreläser på SSIL utbildningsdag LSS

Krönikan: ”Maria, vad önskardig?”du

Matilda utsattes för grooming

I sitt sommarprat 2021 berättade hon för första gången om våldet

Vi erbjuder erfarna, kompetenta och engagerade jour- och familjehem som är utredda och handplockade för varierande behovsområden.

Våra socionomer och samordnare finns tillgängliga dygnet runt för stöd och handledning.

Välkommen att kontakta oss!

019-22 22 90 l 0790-68 97 39

info@barnochomsorgab.se

I OMTANKE:

”Min hjärna försöker fly men kroppen ligger kvar som död i sängen”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Maria Lundberg, socionom.

Läs krönikan på sidan 56

Tema: Skyddat boende

10| Matilda Hofling

Nu har hon skrivit en bok om sina upplevelser av grooming – ”Berättar du så dödar jag dig”. Reaktionerna har varit många, som efter hennes sommarprat 2021.

16| TEMA: Skyddat boende

18| Krav på rutiner

Region Skåne frågar om våld i nära relationer, något som Socialstyrelsen ställer högre krav på.

20| Karins historia

Karin ringde 112 efter flera års våld, men mannen släpptes och hon tvingades bo på skyddat boende med sina barn.

26| NPF i skyddat boende

HavHem har specialkompetens inom NPF.

30| Ekonomiskt våld

Jonas Göransson på Hemstaden berättar om det ekonomiska våldets konsekvenser.

34|  Socionomdagarna

Bilder från dagarna två.

42| Prostitution

Jana De Geer arbetar mot prostitution och människohandel på Jämställdhetsmyndigheten.

46| SSIL Utbildningsdag

Bilder från Sundsvall.

Emma Örtlund föreläser på tema LSS.

48| TEMA: LSS

Catwalk-stjärnan Emma Örtlund och Pär Johansson från Glada Hudikteatern är nya föreläsare på SSIL Utbildningsdag LSS nästa år.

52| Aktuellt

Christina Heilborn, förbundssekreterare på FUB, vill se ett LSS-lyft snarast.

61| Nya prylar Jul

62| Lydia Capolicchio

Aktuell med boken ”GIFT eller löftet till min väninna”.

Vi måste stoppa våldet

Den 25 november färgades hela världen orange för att manifestera mot våld mot kvinnor. År 2021 dödades 15 kvinnor av en man som de hade eller hade haft en relation med. Det är en kvinna var tredje vecka. Det här är ett av våra största samhällsproblem.

Jeanette Bergström ska ha bragts om livet i sin bostad i Forsa i somras. I dagarna inleds rättegången mot hennes sambo som står anklagad för mord.

Men jag vill hellre prata om att hon fruktade för sitt liv en månad innan det misstänkta mordet. Att hon då sökte skydd hos sin granne efter att mannen ska ha ställt sig på henne och tryckt med ena foten på hennes hals. Han står åtalad för den händelsen, men hävdar att det var nödvärn.

Vad hade hänt om Jeanette hade fått hjälp vid det tillfället eller vid andra tidigare tillfällen då hon hade ”snubblat” eller ”cyklat omkull”? Samhället måste bli bättre att fånga upp våld i nära relationer och förstå att det är fara för livet det handlar om.

Vad hade hänt om varje misstänkt förövare skulle få besöksförbud och insatser för att hantera sin ilska och sitt alkoholberoende? Många män hävdar att de inte kommer ihåg att de har utfört besinningslöst våld mot sin partner för att de har varit så alkoholpåverkade.

Vad ligger bakom det här våldsamma och kontrollerande beteendet? Hat föder hat, det vet vi. Så jag tror inte på att lägga skulden på alla män, som jag upplever att vissa gör i debatten om våld mot kvinnor.

Det är viktigt att vi arbetar förebyggande och att misstänkta förövare straffas, rehabiliteras och hindras att begå nya brott. Det är samma sak när det gäller gängkriminaliteten. På Socionomdagarna lyss-

nade jag på Jale Poljarevius, polismästare och regional underrättelsechef, Region Mitt. Han var så frustrerad på rättsväsendet så att han skakade. En av de misstänkta från Adriana-rättegången (12-åringen som blev skjuten i Botkyrka när hon var ute med hunden) hade nämligen blivit friad från ett annat brott på grund av bristande bevis. Jale Poljarevius menar att rätten måste förhålla sig till ”med sannolika skäl” och inte ”med osannolika skäl”, för hur mycket bevisning måste till innan en gärningsman kan kopplas till en plats och ett brott?!

Det finns också en stor fara med den främlingsfientlighet som finns inom gängdebatten. Jale Poljarevius undrar vad som skulle ske om det är Pelle, Erik och Johan som dör i skjutningarna och inte Mohamed, Mustafa och Mehmet. Skulle samhället göra mer då?

Den 17 oktober var vi uppe i 324 skjutningar 2022 jämfört med 273 under hela 2021 och 53 döda jämfört med 40 under hela 2021. Det blir mörka siffror för 2022, ett misslyckande för hela samhället. För det är inte bara Polisen, rättsväsendet eller politiken som ska stoppa våldet. Vi kan alla göra något för att arbeta i rätt riktning.

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Layout

Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se

Annonskoordinator Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm.

Satsyta: 185x270 mm.

Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

Vi erbjuder olika skyddade boendeformer:

Madickengården bedriver sedan 2014 verksamhet inom skydds- och säkerhetsplaceringar i form av konsulentstödd familjehemsvård (med tillstånd från IVO), skyddat boende med dygnet runt-bemanning, jourhem, förstärkt utsluss samt möjlighet till eget längre hyreskontrakt.

Målgruppen är vuxna (kvinnor som män), barn (0-18 år), familjer, par samt särskild kompetens inom målgrupperna HBTQ och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Gemensamt för samtliga placerade är att de riskerar att utsättas för, eller har utsatts för hedersrelaterat förtryck. Ledningen har över 20 års erfarenhet av frågan.

Madickengården erbjuder även kostnadsfria konsultationssamtal för yrkesverksamma inom socialtjänsten oavsett placeringsfrågan eller inte.

DBT-hem

Boende & skola

Familjevård

Vård & behandling

Personlig Assistans

LSS-boende

Mathilda Hofling berättar om sina egna upplevelser i boken ”Berättar du så dödar jag dig” på förlaget Lind & Co.

”Det kan hända vem som helst”

Matilda Hofling blev utsatt för grooming och våldtäkt

I sitt sommarprat 2021 berättade Matilda Hofling för första gången öppet om våldtäkten på Malta och groomingen hon sedan utsattes för under tio års tid. Hon tvekade många gånger innan hon tackade ja till att prata om det svåraste hon varit med om och efter den sex timmar långa inspelningen var hon så utmattad att hon knappt kunde stå upp. Reaktionerna var många, hon fick meddelanden från personer som kände igen sig, som varit utsatta och känt av den ensamhet. En del skrev att de spelat upp sommarpratet för sin terapeut. De berättade också om skammen, som även Mathilda bar inom sig under alla år.

TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO

Den 8 september släpptes Matilda Hoflings bok och reaktionerna har, liksom efter hennes sommarprat, varit många.

– Syftet med boken är att få människor att förstå att det jag utsattes för är något som pågår hela tiden, överallt. Och att det kan hända vem som helst, för de här männen är så skickliga på att manipulera, säger hon.

DET BÖRJADE PÅ ett träningsläger på Malta 1999. Mathilda var där tillsammans med ett femtiotal andra barn som tränade simning. En kväll gick hon ut ensam för att köpa godis. I en mörk gränd blev hon överfallen och våldtagen av en okänd man.

– Jag var livrädd och reagerade med att frysa. Jag låg helt stilla, som paralyserad och kunde inte göra någonting. Allting gick så snabbt, samtidigt som det kändes som en evighet. Det var som om min kropp ställde in sig på överlevnad, minns hon.

Hon gick chockad tillbaka till sitt rum. Hon hade ont i huvudet som hon slagit mot den hårda asfalten. Och hon anklagade sig själv.

– Jag tänkte att jag fick skylla mig själv,

som gick ut på kvällen fast man inte fick. Ordet våldtäkt fanns inte i min värld, men jag förstod ju vad som hände. Hade ju hört om sånt jag kunde inte ta in att det hänt mig.

Mathilda berättade inte om våldtäkten för någon. Den skuld och skam hon kände bar hon inom sig i många år. Hon säger att hon alltid varit en sådan person som håller ihop och kämpar på, och inte visar något. Men hon fick fysiska men, som yrsel och huvudvärk. Hon isolerade sig mer och mer och hennes föräldrar tog henne till läkaren. Huvudvärken skyllde hon på att hon simmat in i kaklet en gång.

NÄR HON KOM hem från Malta började hon skriva med en kille, som kallade sig för ”Simon” och som påstod sig vara 16 år. Det pirriga chattandet skulle snart locka Mathilda in i en mardröm.

– Jag var i behov av bekräftelse och någon att prata med. Och den här killen gav mig den bekräftelse som jag behövde. Jag kände mig ful, tjock och äcklig och hade ätstörningar redan då. När han sa att jag var snygg, sög jag åt mig som en svamp.

”Simon” ville se foton på Mathilda. Med skräckblandad förtjusning skickade

Ålder: 36.

Familj: Maken Andreas och sonen Gösta, 10 år.

Bor i: Västerås.

Aktuell med: Självbiografin ”Berättar du så dödar jag dig” ( 2022, Lind & Co).

Bakgrund: Var sommarpratare i P1, 2021, och valdes av lyssnarna till Lyssnarnas Sommarvärd, för sin berättelse om hur hon som tonåring blev utsatt för grooming på nätet.

Mathilda honom ansiktsbilder. Men han ville ha mer. Först helkroppsbilder, sedan mer och mer avklätt. Med skicklig manipulering och komplimanger lyckades han få Mathilda att flytta på sina gränser.

– Det kändes läskigt att visa min kropp för någon jag inte träffat. Men samtidigt litade jag på honom, och han var så på, och han bedyrade att han skulle inte visa dem för någon, att de bara var för honom.

Mathilda skickade nakenbilder på sig själv och filmklipp där hon tog på sig själv. I början var det pirrigt säger hon, men sedan kändes det som tvång och Mathilda mådde illa.

– Jag var rädd för att förlora honom om jag inte gjorde det han ville. Han var bra på att ge komplimanger och locka mig och sa hela tiden att det inte var något konstigt att skicka såna bilder. Men det var blandade känslor; för även om jag kände mig

rädd och nervös så gav han mig trygghet, bland annat genom att lyssna och lugna mig.

NÄR MATHILDA VILLE prata om våldtäkten hon utsatts för, sa han bara att det som hänt inte var okej, sen ville han inte prata mer om det.

– Då insåg jag att man inte pratar om sånt, det var sista gången på många år som jag sa något.

Mathilda säger att hon kände sig förälskad och de pratade om att bli tillsammans, men hon var fortfarande rädd för att träffa honom.

– Jag kände mig osäker. Jag fick aldrig några bilder på honom. Han hade alltid en massa ursäkter, som att hans webbkamera vara trasig.

De chattade dagligen. Till en början kom han in som en person som brydde sig

och Mathilda fastnade för honom och fick upp en bild av världens bästa kille.

Några månader senare stod ”Simon” utanför Mathildas skola. Hon förstod inte vem han var, och vad ville han?

– Han sa att han är den jag chattat med. Jag kunde bara inte tro på honom för han var betydligt äldre såg jag ju. Han var ju en stor man och jag blev rädd. Han ville att jag skulle följa med till bilen, så vi kunde åka iväg och prata. Stegen fram till bilen var tuffa, jag var rädd, men ändå steg jag in i hans bil. Jag minns att jag tänkte att han säkert skulle köra iväg mig någonstans och döda mig.

Direkt när de kom in i hans lägenhet förändrades han. Mathilda upplevde att hans ögon blev svarta och hotfulla. Han knuffade ner Mathilda i sängen och våldtog henne, samtidigt som han tog bilder och filmade övergreppet.

I sitt sommarprat 2021 berättade Matilda Hofling för första gången öppet om groomingen hon utsattes för under tio års tid.

– Jag var chockad och förstod knappt vad som hände. Jag gick återigen in i frysläge, av ren överlevnadsinstinkt. Jag trodde jag skulle dö. När det var över sa han att jag inte fick berätta för någon, att han nu hade mig på bilder. Jag insåg att jag var fast, och hade inte en tanke på att berätta för någon.

MATHILDA BERÄTTAR ATT hur hon än resonerade så var det hennes eget fel. Hon skulle aldrig ha gått in i hans bil, den snälla 16-åriga ”Simon” som visade sig vara en sadistisk 27-åring.

– Jag undrade hur jag ens skulle kunna fortsätta att leva. Skammen var obeskrivlig, jag kände mig så äcklig.

Mathilda åkte hem och skrev genast till ”Simon”, hon behövde prata. Fortfarande kunde hon inte tänka att hon just mött den killen hon chattat med i månader. Hon ville berätta för honom vad som just hade hänt, men fick inget svar.

”Simon” började skicka hotfulla sms till Mathilda. Hon skulle hålla tyst, inte berätta vad som hänt och hon skulle stå en viss tid utanför skolan. Det skulle komma en bil, en man skulle plocka upp henne. Mathilda vågade inget annat än att lyda och ännu en gång steg hon in i en bil. Hon var rädd och förstod undermedvetet vad som var på väg att hända, men kunde inte riktigt plocka fram det.

– Jag hade dödsångest hela vägen bort från skolan med mannen jag inte visste vem han var. Jag tittade runt i bilen för att memorera saker, och jag hade koll på var vi var. Jag tänkte hur skulle jag kunna bevisa att jag varit i bilen, ifall jag försvann? Mannen körde till ett avlägset skogsparti och våldtog mig.

MATHILDA VAR FAST i ”Simons” järngrepp. Han var oförutsägbar och skiftade med att vara vänlig och elak. Med ständiga hot och manipulation tvingade han Mathilda att träffa och ha sex med olika män. Då var hon 14 år.

– Mitt liv kretsade kring skolan, min ätstörning och möten med männen, oftast flera gånger i veckan. Ibland fick jag

»Skammen var obeskrivlig, jag kände mig så äcklig«

en sedel slängd på mig, eller en present, som parfym som jag samlade på, halsband och kläder. Det var för mig bara skräp och äckel och jag kastade allt i soporna. Ibland hade jag två män under samma dag. Det var svårt att få ihop mitt dubbelliv och jag mådde väldigt dåligt.

På högstadiet stannade hon allt oftare hemma med ångest och huvudvärk. Hon drog igen gardinerna och låg i sängen. Hon behövde en paus från att vara flickan som höll masken utåt. Men det gjorde bara att tankarna kom i fatt, men vissa dagar var kroppen så slut att hon måste vila.

– Läkarna utredde eventuella problem med öronen och det gjordes en skallröntgen på mig. Då minns jag att jag var rädd för att det skulle synas på min hjärna, allt det jag gick igenom.

”Simon” bestraffade henne på olika sätt. Som när han körde in i skogen, hade sex med henne och sedan gasade därifrån med hennes kläder.

– Han var helt galen och skrattade hysteriskt. Jag var så rädd att han skulle lämna mig där i skogen för att dö. Ibland gasade han bilen mot betongväggar och räcken, för att tvärbromsa några centimeter ifrån. Det här gjorde han för att visa att det var han som hade kontrollen.

IBLAND TRÄFFADE HON flera män samtidigt, som flest var de fem stycken som förgrep sig på henne. Mathilda drevs av skräcken över att någon skulle få veta och hon lärde sig att stänga av kroppen och tänka på annat. Hon tänkte ofta att hon var i vattnet och simmade. Eller fokuserade på en blomma eller en tavla i rummet. Mötena ägde rum i lägenheter och ibland på hotellrum med mycket hemlighetsmakeri för att inte bli upptäckta. Mathilda försöker förklara hur det sedan ”blev kört” och hon liksom accepterade sitt öde.

– Jag blev den smutsiga horan till slut, det jag kallats för så många gånger. Jag gav liksom upp alla andra alternativ och märkte att jag hade börjat ”lindra” ångesten med att ta emot smärtan som männen orsakade. Det blev ett sätt för mig att un-

der korta perioder må bättre. Men det var ju så klart bara tillfälligt.

MATHILDA HADE SÅ svår ångest att hon knappt kunde sova. Ätstörningarna eskalerade och det gav en märklig tröst i vissa stunder, då hon kunde fokusera på maten och kräkningarna.

– Först hetsåt jag och kräktes, sen svalt jag. Jag har senare förstått att kontrollen på min kropp och att räkna kalorier hjälpte mig att överleva, fast jag höll på att dö. Jag fick också raseriutbrott och slängde tallrikar med mat, och även det var skönt att få leva ut den delen av all skam jag bar på.

Hon byggde murar runt sig, ingen kunde komma innanför, varken vänner eller föräldrarna.

Mathilda kom till en psykolog som hon pratade med om det hon kunde, om ytliga saker mest. Även om hon inte berättade om vad som hade hänt och vad som pågick i hennes liv kände hon en trygghet att gå till henne.

– Det kändes bra att få känna mig trygg, åtminstone en timme i veckan. Det hände att jag var nära på att berätta, att hon hade det på tungan, men jag kunde inte berätta. Ibland satt ”Simon” utanför och väntade och sen förhörde han mig om vad vi hade sagt.

Hon hörde ständigt hans hot inuti sitt huvud, att han skulle döda henne om hon berättade. Att hon inte var värd någonting, att hon bara var en hora.

– Hela han var som en igel i mitt huvud och han hade full kontroll över mig. Jag gjorde allt han sa.

EN DEL AV männen ville längre inte ha henne när hon blev lite äldre och kroppen utvecklades. Vissa ville ha barn som såg ut som barn medan andra ville inte ha henne för att hon hade blivit så mager.

– När de tyckte att jag var för smal triggades något hos mig och jag ville bli ännu smalare. Men det var också svårt att hantera kritiken och jag kände att det var ännu mer fel på mig, än vad det redan var.

– Det hände att männen bjöd henne på

alkohol eller lugnande tabletter. För att hon skulle slappna av. Men jag var redan avtrubbad. Samtidigt som livet rann ifrån mig så kämpade jag för att överleva.

Hon började själv ta kontakt med de män som var mest hårdhänta, och bad om att träffas. Det var lättare att vara med de elaka. Då förstod hon inte att det var den konkreta fysiska smärtan hon behövde, för att dämpa ångesten.

– Det är samma mekanismer som hos dem som skär sig. Min kropp och mitt psyke gick in ett slags beroende av att få känna att det gjorde ont. Det var också ett straff mot mig själv, och min ständiga ångest kring min kropp, som inte var min längre.

På somrarna slapp hon ifrån, då det var semestertider, så det fanns veckor då hon inte träffade några män. ”Simon” försvann ibland i veckor utan att höra av sig, då fick Mathilda en paus från honom också korta perioder.

Gymnasietiden var en kamp. Hon fick reducera en del ämnen för att klara av att ta examen. Hela tiden träffade hon männen och försökte hantera sin anorexia. Men de fina vännerna gjorde att hon tog sig igenom skolan.

– Jag hade tre vänner som var viktiga för mig och som stöttade mig genom de tre åren.

Under en sjukskrivning fick hon erbjudande om att praktisera på en fotostudio.

Mathilda älskade att fotografera och hade fått en kamera av sin pappa.

– Jag trivdes väldigt bra och var där många timmar varje dag. Det kändes viktigt och kul att ha något att se fram emot, som jag verkligen tyckte om. Den här arbetsplatsen kom att betyda väldigt mycket under mitt tillfrisknande senare. Kvinnorna som jobbade där var stöttande och jag fick liksom ingå i en normal vardag.

MATHILDAS SISTA MÖTE var på ett hotell. Hon skulle träffa en man, men det visade sig att de var fem stycken. Mathilda hade dödsångest och hade ingen förmåga att tänka sig bort, utan hon kände allt som de gjorde med henne. Efteråt stapplade hon hem och låste in sig i sin lägenhet i flera dagar. – Jag visste att jag skulle dö om jag inte tog mig ur det här. Antingen skulle någon ta livet av mig eller att jag själv inte skulle orka vara kvar. Det var sista gången jag träffade en man på det här sättet.

Att lämna ”Simon” och de andra männen var som att lämna en våldsam relation, och Mathilda minns att hon hade dubbla känslor och att hennes självkänsla vacklade.

– Vem var jag utan honom, tänkte jag. Jag hatade honom för att han gjort mig så illa, men samtidigt hade jag känt mig väldigt trygg med honom emellanåt. Han hade ju format mig under en lång period, ja under halva mitt liv. Det var jättekonsti-

ga känslor och tankar som jag gick runt i mitt huvud. Och det var tufft många gånger den första tiden, att inte ta upp telefonen och ringa någon av männen, när ångesten nästan var ohanterbar.

Våren 2010 träffade Mathilda sin nuvarande man, ett oväntat möte men det bästa som kunde hända. Länge var det intima jobbigt, bara kramar kunde väcka ångest, men hennes man var förstående och tålmodig och pressade aldrig henne. Men det dröjde några år, efter att de fått barn, som Mathilda började berätta, även då bara om det som hände på Malta.

– Det var jobbigt att berätta. Och då tänkte att jag inte behövde berätta det andra, det skulle jag inte klara av.

Det väcktes många känslor under förlossningen och när hon blev mamma. Hon blev rädd för att hon inte skulle klara av att ta hand om ett litet barn.

– När han blev lite större undrade jag hur jag skulle kunna skydda mitt barn.

Hos en sjukgymnast, Mathilda gått hos under många år och kände förtroende för, kraschade hon. Hon hade halkat tillbaka i ätstörningar och minnena trängde sig våldsamt på.

– Jag berättade vad som hänt på Malta, men inget annat. Jag tänkte att jag börjar där. Hon peppade mig att söka mig till organisationen Storasyster i Stockholm. Därigenom fick jag börja i traumaterapi och jag fick också diagnosen PTSD.

Hon skrev även in sig igen på ätstörningsenheten där hon fick en bra psykolog.

– Jag berättade om Malta först och något år senare berättade jag resten. När vi gjorde en tidslinje var det som att få en käftsmäll. Jag insåg, kanske för första gången, vad det verkligen var som jag hade utsatts för och att det kallades grooming. Jag började söka på nätet och började förstå mer och mer vad jag varit med om.

2019 ENGAGERADE SIG Mathilda i föreningen Inte din hora och läste om andra kvinnor som varit med om liknande saker.

– Det var en ögonöppnare för mig att inse att det fanns andra, många andra, utsatta. Det var skönt att se att det fanns

Boken är utgiven på Lind & Co förlag.

»Jag

blev den smutsiga horan

till slut, det jag kallats för så många gånger«

andra som upplevt det jag hade gjort. Nu försöker jag påverka politiker och vill i framtiden öppna en drop in-mottagning för personer som blivit utsatta för sexuell exploatering och prostitution. De här planerna ger mig ork att fortsätta. Sen vill jag också föreläsa mer, när orken finns.

TILL SINA FÖRÄLDRAR skickade Mathilda, inför sommarpratet, ett långt meddelande, där hon berättade vad hon varit utsatt för under tio års tid.

– Det är oerhört mycket att processa för dem och det kommer att ta lång tid tror jag. De svarade att de alltid förstått att något inte stod rätt till, men inte vad. Sen skrev de att de älskar mig oavsett vad som hänt. För mig var det också viktigt att på mitt sätt ta bort de skuldkänslor de säkert haft många gånger.

Mathilda har kommit ganska långt i sin läkningsprocess men hon tror att spåren alltid kommer att finnas kvar. Men att det aldrig var hennes fel, har hon insett.

– Jag har accepterat insikten att det inte var mitt fel, utan förövarnas, och att det här kan drabba precis vem som helst. Men man är extra utsatt om man som jag var oerhört sårbar och sökte bekräftelse. De skickliga förövarna skannar snabbt av behoven hos sina offer. Man kan aldrig säga för många gånger att det alltid är förövaren som gör fel.

Fakta om grooming

Det engelska ordet grooming har många olika betydelser; som sköta, ansa, rykta, förbereda. I det här fallet innebär grooming att förövaren tar kontakt med barn och unga, under 15 år, på nätet i sexuellt syfte. Det är en brottslig handling och kan beskrivas som ”förberedelser till sexuella övergrepp mot barn”. En del i groomingprocessen är att bygga upp en känsla av medansvar hos barnet. Det leder till att barnet inte berättar på grund av skam och rädsla.

Barnet kan också känna att hen får skylla sig själv. Ofta lockas barnet med pengar eller presenter mot att de skickar bilder av sexuell karaktär på sig själva. Sedan används bilderna för utpressning och hot. Groominglagen lades till i brottsbalken 2009, med straffskala från böter upp till två års fängelse. År 2017 ändrades straffansvaret för kontakt med barn i sexuellt syfte så att ansvar inträder redan när någon föreslår eller stämmer en träff för ett barn under 15 år.

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling.

072-559 09 39

ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se

Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år

Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lägenhet.

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling.

073-405 00 15

ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I

072-399 05 33 ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se I I

TEMA: SKYDDAT BOENDE

Vägen mot ett nytt liv i trygghet

Karin berättar om eftervåldet och hur det var att fly till skyddat boende. HavHem har specialkompetens inom NPF. Jonas Göransson på Hemstaden berättar om det ekonomiska våldet som förvärrar utsattheten.

TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES

Alla barn har rätt till en trygg jul

Tillsammans skapar vi ett tryggare samhälle Med individen i fokus.

Skyddat boende

Kvinnojour

Avhopparverksamhet

Öppenvårdsinsatser

Kontakta

oss

Så berättar vi mer om våra insatser!

073-376 37 48

www.sandhemgruppen.se

Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld

Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet

www.tutusab.se

info@tutusab.se 0769-49 43 69

Läs mer på vår hemsida!

Svensk Skyddsplacering

- Skyddade boenden - Kan ta emot akut

- Svenska och internationella placeringar

- Dygnet runt: 0706 19 29 99

skyddsplacering.se

info@skyddsplacering.se

Därför frågar

Från november 2022 ställer Socialstyrelsen högre krav på att vårdverksamheter fastställer rutiner för att fråga om våld i arbetet med våld i nära relationer. Det gör man inom Region Skåne.

– Det behöver inte vara krångligt att ställa frågan. Att vi frågar uppskattas ofta av våra patienter. Det är viktigt att känna sig bekväm med att fråga om våld och veta vad vi ska göra med svaret. Därför är det viktigt att ha bra rutiner och att stöd finns lätt tillgängligt för alla våra medarbetare, säger Pernilla Wargéus, barnmorska och regional projektledare för arbetet mot våld i nära relationer inom Region Skåne. Från november 2022 ställer Socialstyrelsen högre krav på att vårdverksamheter fastställer rutiner för att fråga om våld i arbetet med våld i nära relationer. Inom

vi

om våld i nära relationer

Region Skåne arbetar alla verksamheter för att motverka våld genom att aktivt identifiera våldsutsatthet, vårda och stötta efter behov, dokumentera samt alltid anmäla till socialtjänst vid oro för att barn far illa.

Sedan 2018 finns i Region Skåne ett samlat kunskaps- och stödmaterial som gör det lättare för alla verksamheter att på bästa sätt skapa rutiner för frågan om våld i nära relationer. Kvinnosjukvård i Lund är en av verksamheterna som har kommit långt i det arbetet. Där har man de senaste tre åren arbetat aktivt med att fråga om och kartlägga våldsutsatthet.

– Vi har tagit fram rutiner och utbildar alla nya medarbetare tidigt i att fråga om våldsutsatthet. Och bland kvinnorna vi möter får vi ofta höra att det är bra att vi frågar om våldsutsatthet, säger Carina

»Det är viktigt att känna sig bekväm med att fråga om våld«

Brandin, enhetschef på gynekologiavdelningen, Kvinnosjukvård i Lund.

Redan vid inskrivning ställs frågan ”Vi vet att många är eller har varit utsatta för våld och hot i sina nära relationer. Hur är det för dig?”

– I sitt svar kan man beskriva om våldet är pågående eller tidigare upplevt och om det är fysiskt, psykiskt, sexuellt. Det gör att vi lättare kan erbjuda rätt hjälp och stöd utifrån varje individuell situation, säger Carina Brandin.

KÄLLA: REGION SKÅNE

✓ Hämtning samma dag samt bostadsgaranti ingår.

✓ Nära samarbeten med socialtjänster sedan 2016.

✓ Trygghetspaket för hela familjen, barnen är viktiga.

✓ Lång erfarenhet av hedersrelaterat våld.

Det finns många olika typer av våld. Foto: Getty Images

Skulle du anställa henne?

Karin, som vill vara anonym, berättar sin historia.

”Eftervåldet var igång i samma stund han blev fri”

Efter flera år av psykisk misshandel och sexuellt våld fick Karin nog och ringde 112. Polisen kom och hämtade mannen hon levt med i femton år, men kort därefter tvingades Karin och barnen att flytta till ett skyddat boende. – Jag höll misshandeln hemlig i alla år, ingen visste vad som pågick i vårat hem, berättar hon.

TEXT ANNE HAAVISTO FOTO GETTY IMAGES

En sen lördagskväll tog Karin på kopplet på sin hund för att ta en kvällspromenad. Då hade hon fått nog efter åratal av psykisk misshandel och sexuellt våld. När hon rundade husknuten tog hon ett djupt andetag och ringde polisen. – Jag var trött och ganska nedbruten och kände att nu fick det vara slut. Det var inte det livet jag hade sett fram emot att leva, med en man vars missbruk eskalerat för varje år och våldet som blivit vardag. Så polisen kom och hämtade honom. Jag kände mig både lättad och väldigt ledsen, säger hon.

HON BERÄTTAR ATT hon aldrig blev fysiskt slagen, men den psykiska misshandeln med elaka kommentarer, hot och hån och det sexuella våldet där hon mer eller mindre blev tvingades till ”tjatsex” för husfridens skull hade tagit hårt på henne. Och ingen visste om det helvete hon och barnen levt i under många år.

– Jag skämdes för mycket för att berätta, så jag höll tyst om vår familjehemlig-

het. Jag bet ihop och höll hårt i fasaden. Inte ens mina närmaste visste om vad som pågick, säger Karin.

Under tiden som mannen satt i arresten bytte Karin lås på huset, men efter fyra dagar släpptes mannen som ville tillbaka hem.

– Polisen ringde och sa att de släppt honom. Enligt juridiken var det inte så allvarligt för att de skulle hålla kvar och häkta honom och han hade rätt att komma till sitt eget hem. Även polisen uttryckte att det var helt galet. Så det var vi andra som fick flytta.

Och det var då helvetet började, som för så många utsatta kvinnor.

– Jag trodde först att allt skulle bli bra när de hämtat honom, men så fel jag hade. Eftervåldet var igång i samma stund han blev fri igen.

KARIN OCH HENNES två barn bodde hos hennes föräldrar i ett par veckor. Hon minns overklighetskänslorna och rädslan.

– Vi gömde bilen i garaget så att han

inte skulle se att vi var där, och drog ner persiennerna. Det var läskigt faktiskt.

EFTER ATT POLISEN förhört både henne och barnen gjordes en riskbedömning där de kom fram till att det fanns hög risk för upprepad våld.

– Jag fick en skyddstelefon som jag kunde använda om jag kände mig rädd eller hotad, som jag använde en gång när han förföljt oss och sa att han var utanför huset.

Vad Karin inte visste då var att hennes exman kunde se i sin telefon var hon befann sig.

– Han ringde mig tiotals gånger per natt och han visste alltid var jag var. Vi hade varandras koder och lösenord, något jag vill tipsa andra om att byta omedelbart när man lämnar. Byt alla lösenord och koder, på precis allt.

Socialtjänsten var nu inkopplad och de föreslog skyddat boende, men Karin sköt det ifrån sig. För inte var hon en ”sån” kvinna.

– Jag blev helt chockad av förslaget. Jag

kvinnor som inte kan ta hand om sig själv.

hade ju heltidsjobb, ordnat liv och kunde ta vara på mig själv. Där var nog de första fördomarna, att man skulle vara en viss typ av kvinna för att hamna på skyddat boende; sönderslagen och inkapabel att rå om sig själv. Vi hade heller aldrig haft med Socialtjänsten att göra tidigare, så det här var helt nytt.

Men Karin gick med på att flytta, dels för att det var ohållbart att bo hos föräldrarna och dels för att barnen måste till skolan.

– Vi åkte till det skyddade boendet med min bil och det var en märklig känsla, att lämna sitt eget hem utan att veta vad som skulle hända. Sen satt vi där plötsligt, alla i samma rum och försökte börja smälta vad som hände. Men man kommer in i den nya tillvaron förvånansvärt fort. Jag kände mig aldrig misslyckad eftersom jag visste att jag inte gjort något fel. Men jag var besviken på hur det funkar; att förövaren får bo kvar i sitt hem medan vi tvingas fly, det är förjävligt, säger hon.

KARIN BERÄTTAR ATT hon är en väldigt driftig person som alltid ser till att ha saker att göra. Även nu, i den nya situationen som en kvinna på flykt med sina barn.

– Dagarna fylldes med praktiska syss-

»Han ringde mig tiotals gånger per natt och han visste alltid var jag var«

lor, som att prata med polis och advokat och göra en stämningsansökan för att ta ut skilsmässa. För mig var det viktigt att ha rutiner och saker inplanerat för att fylla dagarna med någonting och få tiden att gå.

Barnen mådde dåligt, de var bleka, ledsna och förstås rädda.

– De undrade hur det skulle bli, det gjorde vi alla. De blev snabbt uttråkade, men efter att det gjorts en skyddsplanering fick de åka till skolan i taxi, för att få lite rutiner de kände igen i alla fall.

Karin och hennes barn var de enda svenskarna, många av de andra kvinnorna pratade knappt svenska. Karin ville hjälpa och stötta och blev lite av en psykolog åt dem. Själv hade hon inte tid att fundera vad som hänt eller känna efter.

– Den enda planen var fokus framåt och skilsmässa. Jag hade så mycket ta tag i så att jag inte hade tid att gå in i känslor, jag är väldigt rationell som person när det väl gäller. Det blir mycket vad man gör det till. Det är inte jättekul att dela hus, dusch och toalett med okända människor, att

vilja laga mat men upptäcka att spisarna är upptagna. Men men får anpassa sig, man måste helt enkelt. Jag är tacksam för att det finns skyddade boenden. Sen att jag tycker det är sjukt att många drivs med så mycket ideella krafter, det är en annan fråga, säger Karin.

FÖRUTOM DEN FAST anställda personalen på boendet kom det vissa kvällar och på helgerna volontärer för att hitta på saker med de kvinnor och barn som kunde gå ut.

– Det var väldigt uppskattat att de tog hand om barnen några timmar, för då fick vi mammor en stund att andas lite. Man är ju på varandra i princip dygnet runt. Volontärerna gick ut i lekparken med barn, eller tog dem på bio. De som inte kunde lämna boendet satt de och ritade eller bakade med.

Även om Karin själv till en början inte tyckte hon behövde en kurator så gick hon ändå med på att gå och prata med henne, när barnen gick på TRAPPAN-samtal för att prata om sina upplevelser. Kuratorn

Karin hade fördomar om vilka som behöver komma till ett skyddat boende, att det ska vara sönderslagna

var den första människan, förutom polisen som hämtade hennes man, som hon berätta för om det hon varit med om. Karin fick material att läsa, bland annat en broschyr om våldets normaliseringsprocess, en viktig ögonöppnare för henne.

– Allt jag läste om stämde in på mig. Jag insåg att jag i alla år anpassat mig efter min mans humör och flyttat på mina gränser, sakta men säkert. Till slut tassade vi alla på tå kring honom för att inte reta upp honom. Sen kände jag en lättnad när han höll sig lugn, tills nästa gång. Jag minns att jag ofta tänkte att det här var väl inte så farligt och kanske var det jag som överdrev? Och jag förstod att det här kunde hända precis vem som helst. Det var viktig kunskap jag fick med från henne. Det var skönt att få prata med en person som förstod och hade den kunskap jag helt saknade, berättar Karin.

Karins exman fick kontaktförbud, men det hände några gånger att han dök upp utanför boendet.

– Jag såg honom på gatan utanför när jag hade varit ute. Då blev jag rädd och skyndade mig in och låste dörren. Någon av de andra kvinnorna berättade att de sett honom flera gånger i området, vilket kändes väldigt obehaglig.

»...jag var besviken på hur det funkar; att förövaren får bo kvar i sitt hem medan vi tvingas fly«

Några månader senare fick Karin ett telefonsamtal som förändrade hennes och familjens situation drastiskt. Karins exmans mamma ringde och berättade att han tagit sitt liv.

– Det kom som en stor chock. Han var då tvångsinlagd på ett behandlingshem, så det borde inte kunnat hända. Tiden efter var fruktansvärt, alla var chockade och ledsna och förvirrade. Jag tycker också att det var märkligt att vi inte fick någon som helst hjälp. Vi bara lämnades, ingen frågade oss om vi behövde något, om vi ville ha stöttning, säger hon.

EN KORT TID senare, efter fyra månader på det skyddade boendet, flyttade Karin och barnen in i en hyreslägenhet som kommunen hade ordnat fram. Vägen tillbaka till vardagen kunde börja.

– Att hålla rutiner, även när livet är kaos, har varit viktigare än någonsin. Och mitt fokus har hela tiden varit barnen. I

vårt fall är det här det bästa som kunde hända, om man får säga så. Eller det allra bästa hade såklart varit om min exman tagit emot all den hjälp som erbjöds.

PÅ DET SKYDDADE boendet var det några kvinnor som lärde känna varandra och som har haft kontakt efteråt.

– Jag har fått veta att det har gått bra för dem. Jag har även haft kontakt med kvinnor som jobbade där och är så tacksam för deras arbete.

Idag är Karin själv engagerad i en kvinnojour, något som för henne kändes självklart när bitarna i livspusslet närmat sig varandra igen.

– Jag vill kunna ge av min kunskap till andra kvinnor i behov. Jag har väldigt stor nytta av mina egna erfarenheter när jag möter kvinnor som drabbats av både våld i nära relation och av suicid.

Hon uppmanar alla kvinnor som är i liknande situation att berätta för någon om vad som pågår, och att söka hjälp.

Karin satte sina egna känslor åt sidan, men gick till slut med på att träffa en kurator.

För ett tryggare liv sedan 2013

Just nu har vi lediga platser

Alltid individanpassade helhetslösningar inom skyddsplaceringar.

Vi på O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Vi lägger all vår tid, fokus och energi på alla förekommande former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr till söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.

Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.

”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”

En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.

Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.

info@omsorgskyddsakerhet.se I 070 - 309 94 03 www.omsorgskyddsakerhet.se

Det är uppskattat med promenader vid havet.

Så kan du trygga personer med NPF

HavHem har specialkompetens inom NPF

Den 20 oktober 2022 presenterade Socialstyrelsen nya riktlinjer för adhd och autism där de pekar på att det behövs ökad kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inom vård och socialtjänst. Trauma har liknande symptom som NPF och de i sin tur är vanligt förekommande hos kriminella individer. Därför missas ofta NPF hos personer som kommer till skyddat boende.

TEXT JENNY FORS FOTO HAVHEM

Trots att det talas så mycket om NPF är det få professionella som vet vad det innebär i praktiken. HavHem skyddat boende har specialistkompetens inom bland annat NPF.

Jennie Abnersson.

– Man behöver förstå funktionsnedsättningen för att veta varför man behöver anpassa verksamheten och hur, säger Jennie Abnersson, vd och grundare av HavHem. Enligt hennes erfarenhet så är kunskapen låg inom både socialtjänst och olika

Gemensamma aktiviteter med hästar och turridning finns i verksamheten.

former av boenden, något som bekräftas av Socialstyrelsen i de nya riktlinjerna för adhd och autism som presenterades den 20 oktober.

– NPF är ingen sjukdom och går inte att bota. Det är en funktionsnedsättning vilket gör att det krävs kunskap för att kunna anpassa så att personer med NPF får en fungerande vardag. Personer med autism uppfattas ofta som osociala och att ha problem med att vara delaktig i sociala sammanhang. Men vad det handlar om är svårigheter i att förstå sociala koder och att läsa av andra personers kroppsspråk och ansiktsuttryck. Bara för att de har svårigheter betyder det inte att de inte vill. Symtom i dessa fall kan vara att personen i fråga blir orolig och rastlös samt blir utåtagerande på grund av stress och frustration.

Enligt de nya riktlinjerna från Socialstyrelsen rekommenderas kompetensutveckling inom hela socialtjänsten och

boenden. Socialstyrelsen kommer att följa upp och mäta andelen verksamheter i socialtjänstens regi som erbjuder kompetensutveckling inom adhd och autism.

– Vi står inför en stor förändring inom hela branschen. Eftersom inte NPF syns utanpå har vi valt att ha ett NPF-anpassat förhållningssätt mot alla. De som kommer till oss kan också vara traumatiserade efter att ha blivit utsatta för våld eller hot. Det metodstöd som vi använder underlättar även för den målgruppen.

JENNIE FÖRKLARAR ATT de använder sig av förhållningssätt, metodstöd och anpassningar som gör det lättare för personer med NPF.

– Det handlar mycket om enkelhet och tydlighet. Det är något som alla uppskattar, men för personer med NPF så gör det all skillnad i världen. Till exempel så har vi inte långa texttunga lägenhetskontrakt som är krångliga att förstå. Det räcker

med det väsentligaste; att du ska lämna lägenheten i det skick som du fann den. Vi har bildstöd till hjälp i samtal för att öka förståelsen och göra det lättare att beskriva känslor för de som har svårt för det. Och vi har möten varje dag på 20 minuter istället för längre sittningar vid färre tillfällen.

Personer med NPF kan ha svårt att koncentrera sig, är man medveten och har kunskap om varför de har olika svårigheter är det lättare att göra anpassningar så att de krav man ställer matchar funktionsnedsättningen och personen slipper bli stressad, få utbrott eller ge upp.

– Vi använder oss också av lågaffektivt bemötande för att inte öka stressen. Vi arbetar uteslutande med motiverande samtal MI för att få klienten att våga gå emot sin rädsla för att misslyckas.

Jennie Abnersson har själv en dotter med ADD och Autism. Hon har även dyskalkyli som innebär att man är siffer-

blind och svårighet att förstå siffror.

– Det är därför jag har intresserat mig för NPF och utbildat mig inom det, säger Jennie.

HON STARTADE HAVHEM för cirka ett år sedan och anställde tidigare kollegan Lasse Bengtsson, som även har arbetat 30 år inom kriminalvården.

– Många hamnar i missbruk på grund av NPF. De självmedicinerar för att kunna varva ned eller våga vara sociala och känna tillhörighet, som kan leda till kriminalitet för att finansiera tyngre droger. Samsjuklighet är också vanligt förekommande för den här klientgruppen. Skyddsplacering för personer med NPF har extra svårt att upprätthålla ett skydd eftersom de är impulsiva och har svårt med konsekvenstänk, säger Lasse och fortsätter:

– Det finns naturligtvis fler fallgropar

på vägen. Ett exempel kan vara flytt till ny bostad, nya personer i klientens liv, en miljö med för mycket stimuli och allt för högt ställda krav. Det skapar stress och oro vilket kan försvåra en bra och trygg dialog. Vårt uppdrag är att hjälpa klienterna att utvecklas så bra som det är möjligt efter sina egna förutsättningar.

De kompletterar varandra bra och träffades tidigare på ett annat skyddat boende tillsammans.

– Vi har en samsyn och är specialiserade inom NPF, samsjuklighet och återfallsprevention. Eftersom vi tar emot olika klientgrupper inom skydd så har vi enskilda lägenheter. Just nu har vi fyra platser och vi vill inte bli för stora, säger Lasse Bengtsson.

Verksamheten är i första hand ett skyddat boende med de strukturella ramar och riktlinjer som gäller. Målgruppen är

vuxna med eller utan barn och som har utsatts för hot och våld eller andra övergrepp exempelvis kriminalitet/stöd i återfallsprevention, vittnesskydd, avhoppare med skyddsklass II.

– Hos oss skrivs barnen alltid in med en egen vårdplan. Vi hjälper till med läxor och kontakt med skola. Då neuropsykiatriska funktionsvariationer till stor del är ärftliga är det viktigt att vara medveten om att en vuxen med ett barn som har NPF, kan ha samma svårigheter som barnet och vice versa. Det kan bli övermäktigt som vuxen att då även kriga för barnets rätt till anpassning i skolan, säger Jennie.

VID BEHOV AV psykolog eller terapeut så tas det in externt. De personer som är i behov av skyddat boende stannar i vanligtvis 2–4 månader. Därefter kan utslusslägen-

Havet kan både vara stormigt och ibland lugnt, lika som livet.

»Det är något som alla uppskattar, men för personer med NPF så gör det all skillnad i världen«

het med fortsatt kontakt och stöd leda till eget bostadskontrakt.

– Många med NPF ger upp när det tar emot så vi vill finnas där med hela vårt hjärta för att hjälpa både i det stora och det lilla.

HAVHEM LIGGER VID havet, som kan vara stormigt och oförutsägbart men också bli lugnt och harmoniskt. Hem står för att ha en bostad, värme och trygghet varför det har varit viktigt att våra lägenheter håller hög standard för att ge en extra trygg och ombonad känsla, säger Lasse.

– Vi arbetar utifrån miljöterapeutiskt förhållningssätt och att ta promenader vid havet eller i skogen brukar vara uppskattat. För många upplevs det lättare att samtala ute när man går bredvid varandra istället för ansikte mot ansikte inom fyra väggar. Gemensamma aktiviteter med hästar och turridning finns även i egna verksamheten. Husdjur är välkomna hos oss vilket bidrar till att skapa en positiv stämning men även vara till stort stöd och tröst för att lindra oro och ångest, säger Jennie.

– De kan ofta bli ett påtryckningsmedel vid våld i nära relation, flikar Lasse in. Båda upplever att de har fått arbeta lite i uppförsbacke eftersom det saknas förståelse och kompetens för NPF från många håll.

– Kanske trampar vi någon på tårna när vi sticker ut hakan, men önskar att vårt budskap når ut i större utsträckning till berörda placeringsansvariga avseende denna målgrupp. Det är en klientgrupp som ökar och vi är gärna med och driver den här förändringsresan som kravet om kompetensutveckling innebär, detta är en milstolpe som kommer att göra stor skillnad, avslutar Jennie Abnersson.

Behovsanpassad skyddsplacering

Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. Det ingår alltid säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd vid myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Vi hämtar vid behov.

Mejeriet - Ring vår jour 0701-01 69 79

Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn. Tar emot placeringar dygnet runt.

Familjehem

Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.

Skyddsboende lägenhet - Ring vår jour 0768-60 29 49

Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige. Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer.

Skyddat boende med psykosocialt stöd

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.

Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:

• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare

•

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

Samtalsstöd vid komplex PTSD

Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling

Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

Välkommen att kontakta oss vid förfrågan!

www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se

”En tuff start på ett nytt liv”

Ekonomiskt våld förvärrar utsattheten

I stort sett varje skyddssökande som är utsatt för våld eller hot är även utsatt för ekonomiskt våld i någon form. Det är något det talas för lite om tycker Jonas Göransson, verksamhetschef på Hemstaden.

– Brottsoffret kan attackeras gång på gång utan att kunna bevisa sin oskuld. Sedan är de fast i en skuldfälla, säger han.

Det finns många typer av våld i nära relationer; psykiskt, fysiskt, sexuellt, latent, digitalt, materiellt och ekonomiskt. Ekonomiskt våld kan handla om att inte få ta hand om sina egna pengar, att bli tilldelad en liten summa varje månad eller att partnern begår brott i ditt namn, till exempel genom att ta lån genom att förfalska din namnteckning eller använda din BankID. Det här gör att den våldsutsatta får svårt

Det är svårt att få hyra lägenhet eller ta lån om man har betalningsanmärkningar. Foto: Getty Images

att bryta upp och starta ett nytt liv.

Enligt Jonas på Hemstaden vet många inte ens om att de har hamnat i en skuldfälla och det blir en chock när det framkommer att det finns skulder hos Kronofogden.

Det vanligaste är att förövarna är män, men det finns givetvis även män som blir utsatta för ekonomiskt våld. Ofta har den ena parten skött den gemensamma ekonomin, medan den andra har haft liten eller ingen insyn alls i ekonomin.

Jonas tycker det finns dålig beredskap att hjälpa personer som har utsatts för ekonomiskt våld.

– Vi hjälper till att polisanmäla brottet, men ofta läggs ärendet ned. Det är svårt att bevisa att någon har använt en annan persons BankID för att ta lån eller förfalskat namnteckning på köpekontrakt. Det är besvärligt och svårt att få rätt. Dessutom är det vanligt att det ekonomiska våldet fortsätter trots att parterna separerat.

ENLIGT JONAS ÄR det inte ovanligt att brottsoffret exempelvis blivit satt i en företagsstyrelse utan sin vetskap och fungerat som målvakt i ekonomisk brottslig verksamhet.

– Jag har även varit med om att förövaren drar in offret i rättsliga processer upprepade gånger. Det kan handla om att förövaren anklagar offret för olika saker som sedan leder till rättegång. Det kan vara ytterligare ett sätt för förövaren att få pengar från sitt offer eller skada dem ekonomiskt genom dyra rättegång- och advokatkostnader.

Jonas skulle önska att det fanns någon form av rättshjälp till brottsutsatta för ekonomiskt våld., men i dagsläget är det svårt att få hjälp. Hemstaden hjälper till med praktiska saker när en klient kommer till dem. Det kan handla om att ansöka om skuldsanering, göra en polisanmälan eller stötta genom rättsliga processer.

– Mycket av vårt arbete handlar om att vägleda och stötta klienterna genom tunga och ofta långdragna processer. Det

SKYDDAT BOENDE

MED BARNRÄTTSPERSPEKTIV

OASEN HVB

KVINNOR I BEROENDE & VÅLDSUTSATTHET

010-280 48 50

placering@linkopingsstadsmission.se

Pacedomi AB erbjuder ett kvalitetssäkrat skyddsboende med höga säkerhetskrav för kvinnor och barn.

Vi arbetar framåtriktat med våra klienter i en definierad målplan för ett självständigt liv. Vi bedriver samtalsterapi rörande PTSD, relationsvärderingar och hedersproblematik. Studier och sysselsättning är viktiga element i vår rehabilitering som leder till boende i vårt lägenhetsprogram.

Egen upphämtning i hela landet

Erik 0770-220205 kontakt@pacedomi.se

är en tuff start på ett nytt liv, och som jag nämnde tidigare kan det ekonomiska våldet pågå flera år efter att den våldsutsatta personen lämnat förövaren. Ofta får man leva med konsekvenser som att inte kunna ta egna lån, köpa bostad eller ens få ett hyreskontrakt på grund av de skulder man blivit åsamkad. Till synes självklara saker som att skaffa ett mobilabonnemang kan bli svårt. Som förälder kan det kännas tufft att inte kunna ge sina barn det deras jämnåriga kompisar får, oavsett om det handlar om saker, semesterresor eller kläder, speciellt då barnen jämför sig mycket med sina vänner.

BLIR MAN SOM brottsoffer beviljad skuldsanering, kan det ta upp till fem år innan man kan börja leva som vanligt igen. Konsekvenserna av det ekonomiska våldet ger stora psykiska påfrestningar och ofta tar det lång tid att återhämta sig efter att ha levt på existensminimum under lång tid.

– Jag har jobbat inom psykiatrin i hela mitt liv och träffat både kvinnor och män som har varit utsatta för olika typer av våld. Det är viktigt att ha kunskap om hur en person reagerar efter ett trauma och vilket bemötande som krävs när en person befinner sig i kris.

Jonas berättar kort om de olika faserna i en kris och att chockfasen kommer först. Den kan vara från några sekunder till ett

»Det är svårt att bevisa att någon har använt en annan persons BankID«

par dygn och personen kan inte riktigt ta in det som har hänt.

– De är oroliga och vilsna och behöver landa, i en trygg miljö där de får chansen att återhämta sig och ta hand om sig själv och sina barn.

Reaktionsfasen kommer sedan och handlar om att den drabbade börjar öppna ögonen för det som har skett eller kommer att ske. Chock- och reaktionsfasen utgör tillsammans den akuta fasen och pågår vanligtvis i cirka 4-6 veckor. Många försöker förstå det som hänt och hitta svar på varför.

Tredje fasen är bearbetningsfasen som pågår i cirka 6-12 månader efter traumat. Individen börjar här vända sig mot framtiden igen. Nyorienteringsfasen kallas

Om Hemstaden

Hemstaden bedriver skydd- och stödboende. De startade sin verksamhet 2018 och har idag ett 30-tal lägenheter. I verksamheten har de utbildade socionomer, psykiatrisjuksköterskor, behandlingsassistenter, behandlingspedagoger och socialpsykologer.

nästa nivå där individen lever med händelsen som ett ärr som alltid kommer att finnas men som inte behöver hindra livet som helhet.

Hemstaden jobbar med klienten genom samtal anpassade till de olika faserna och om det behövs hjälper vi våra klienter att komma i kontakt med psykiatrin eller öppenvården. Om behovet finns håller man även krissamtal med de medföljande barnen. Detta med hjälp av Trappan-samtal, en samtalsmodell som är framtagen specifikt för barn som levt i eller bevittnat våld.

– Det är viktigt att förstå vad klienten med medföljande barn går igenom och att det måste få ta tid. Det går inte att skynda på, avslutar Jonas Göransson.

Hos Hemstaden är alla välkomna inklusive husdjur, de har dessutom följande språkkompetens i personalgruppen: arabiska, assyriska, engelska, gujarati, hindu, pashto, kurdiska, syrianska, tigrinja, turkiska, tyska och urdu.

Jonas Göransson, verksamhetschef på Hemstaden AB, vill lyfta det ekonomiska våldet. Foto: Hemstaden

Grundutbildning om skyddade personuppgifter

För alla som i sin verksamhet hanterar personuppgifter och till dem som möter människor som lever med eller har behov av skyddade personuppgifter.

Ur programmet

• Folkbokföring

• Skyddade personuppgifter

• Sekretessmarkering

Utbildare

• Skyddad folkbokföring

• Fingerade personuppgifter

• Myndigheters ansvar

Cicki Malmström; Cicki har i närmare 30 års tid arbetat inom Skatteverket, bl.a. med folkbokföringsfrågor och frågor rörande skyddade personuppgifter samt ansvarat för myndighetens interna och externa information gällande skyddade personuppgifter.

Lasse Mattila; Lasse är socionom med över 25 års erfarenhet av arbete med utsatta barn och ungdomar, däribland som socialsekreterare, skolkurator och som enhetschef inom sociala sektorn.

För mer info, se www.registerskydd.se

Riksförbundet Attention.

Mitt i vimlet

Socionomdagarna den 22-23 hölls i vanlig ordning på Stockholmsmässan i Älvsjö. Det var två späckade dagar med intressanta föreläsningar, nätverkande och givande besök hos utställande montrar.

TEXT JENNY FORS

FOTO MARKO GRÖNHOLM OCH JENNY FORS

Magelungen.

Omtankes säljare Marko i samspråk med Eric på Norrbehandling.

Samsteget startade för 1,5 år sedan och har nu utökat och breddat verksamheten.

Det var mycket folk på årets Socionomdagar.

“Alla

www.9vb.se I 010-150 21 30 I info@9vb.se Placeringsrådgivare I 010-150 21 36 I placering@9vb.se

Behandlingshem Hyttan HVB

Komplett Specialistenhet för flickor

Vi bedriver både utredning, vård och behandling för flickor 13 – 17 år, som uppvisar anknytningsproblematik, neuropsykiatriska beteendeproblem, självdestruktivitet, sociala beteende- och samspelsbrister.

Skyddade boenden Stödboenden

0225 - 300 47 I info@curmitis.se I www.curtimis.se

Säkra och trygga lösningar med individen i centrum!

070-108 15 15 info@hemstadenab.se

hemstadenab.se

Utbilda dig till ledare i Childrens Program!

Vill du bidra till ett bättre liv för barn som växer upp med missbruk i familjen?

Du som

- arbetar med människor med beroendeproblematik och deras familjer

- vill skapa goda relationer mellan barn och föräldrar kan ha stor nytta av att utbilda dig till ledare i Childrens Program.

Childrens Program finns med i Socialstyrelsens metodguide.

Anmäl dig till våra kommande utbildningstillfällen 2023 på: www.childrensprogram.se

Deltagare som gått utbildningen

”Detta upplägg är något som saknas bland våra nuvarande insatser och jag känner verkligen att det är en insats som ger effekt på flera olika sätt”

Lars Lewerth 070-592 93 93, lars@childrensprogram.se

Helén Olsson 070-533 19 66, helen@childrensprogram.se www.childrensprogram.se

”Den här utbildningen har gett mig en helt ny syn och intresse för målgruppen. Jag tror på detta”

Adonia Omsorg.

Kasam Familj.

Fimab – Familjehem i Mälardalen.

Nationella Skyddsinsatser.

Abilia.

Nytida.

Skyddat boende

För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner

“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”

Kontakta oss för förfrågan

010 70 60 350

www.vejbyhem.se

Utredningshem för familjer

Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.

Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.

Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.

Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.

SKAPA GOD FÖRUTSÄTTNING FÖR FRAMTIDEN HOS OSS

På Svedbacka HVB hem lever vi tillsammans som en familj, i natursköna norra Hälsingland har vi nära till fina friluftsaktiviteter året om. Svedbacka är ett bra val av HVB-boende för pojkar och flickor i åldrarna 15-19 år med missbruksproblem, kriminalitet och beteendeproblematik som eftersöker en varm och välkomnande atmosfär. Vi har bred kompetens och plats i hjärtat för alla!

Stödboende

Skyddat boende Återanpassningsboende

Utslussverksamhet

Akutplaceringar Utredningar

www.svedbacka.se

Akut behov av insatser för ungas psykiska ohälsa

Enligt stiftelsen 1825 får många unga inte den hjälp och behandling de behöver när det kommer till psykisk ohälsa. Stiftelsen efterlyser fler volontärterapeuter.

– I vår verksamhet möter vi många unga vuxna med ett stort psykiskt lidande som har fallit mellanstolarna i systemet. Många av de unga vuxna som söker sig till oss upplever att de inte får den hjälp de behöver från den offentliga vården. Vi ser en trend där allt fler hänvisas till oss från primärvården, psykiatrin, ungdomsmottagningar, skolan och andra kommunala instanser. Detta utan att vi är en del av det offentligt finansierade systemet. Våra insatser skräddarsys efter individens behov, och den stödsökandes villkor, säger Henrik Westin, tf verksamhetschef för Stiftelsen 1825.

För att möta unga vuxnas behov av stöd efterlyser stiftelsen nu ännu fler volontärterapeuter, med målet att bli dubbelt så många under 2023.

Det behövs mer kompetens inom LSS

I en ny rapport från Socialstyrelsen identifierar stora kompetensbrister inom LSS. Det handlar om enhetschefer och baspersonal som saknar nödvändig kunskap inom så grundläggande områden som kommunikation, kunskap om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, LSS regelverk och pedagogisk kompetens.

Det betyder enligt FUB att den enskilde som bor på en gruppbostad kan ha en vardag präglad av personal som det inte går att kommunicera med, som inte förstår innebörden av ens funktionsnedsättning och som inte heller har tillräcklig kunskap om den lag som är utgångspunkt för all verksamhet inom LSS.

– IVO har tidigare konstaterat att bristande kompetens hos personal ligger bakom nästan 75 procent av granskade lex Sarah-anmälningar. Den mycket oroande situationen som råder idag får inte ignoreras längre, säger Christina Heilborn.

Hälften har utsatts för våld

55 procent av alla kvinnor har någon gång utsatts för våld av en man och 10 procent har utsatts för våld av en man som de just nu lever tillsammans med. Det visar en ny studie från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, och Örebro universitet.

Den nya studien Kvinnors trygghet – ett jämställt samhälle fyllt av våld, visar på omfattningen av mäns våld mot kvinnor i Sverige. Det är den första i sitt slag på över 20 år, då föregångsstudien Slagen Dam presenterades. Roks ordförande Jenny Westerstrand har varit med och tagit fram de båda studierna:

– Vi ser att våldet inte har minskat, trots extremt mycket politiskt tal om frågan under dessa 20 år. Vi ser mer rapporterat sexuellt våld och att unga kvinnors utsatthet har ökat. Vi ser också att våld utövas i alla möjliga relationer och på alla möjliga arenor. Det ger en dyster bild, minst sagt, av att växa upp till kvinna i Sverige. Hur är det möjligt att detta får fortgå?

Den nya studien visar att:

55 % av alla kvinnor har utsatts för våld av någon man ef-

ter sin 15-årsdag.

45 % av alla kvinnor har utsatts för våld av män de inte har haft en relation med.

80 % av alla kvinnor mellan 18 och 24 år har blivit sexuellt trakasserade av en man.

10 % av kvinnor som just nu lever ihop med en man har utsatts för våld av honom.

37 % har utsatts för våld från en tidigare make eller sambo.

37 % av de kvinnor som lämnat en våldsam man har utsatts för fysiskt våld eller sexuella övergrepp efter separationen.

24 % har blivit hotade med

våld ansikte mot ansikte efter separationen.

9 % har blivit hotade via telefon eller digitalt.

14 % av mammorna har utsatts för våld i samband med umgänge med gemensamma barn.

– Fler än var tredje kvinna som lämnat en våldsam relation fortsätter att utsättas för våld efter separationen. Inte sällan sker det vid tillfällen då kvinnan tvingas lämna över barnet för umgänge med pappan. Vilket oerhört misslyckande av samhället, säger Jenny Westerstrand.

Kampanj: Våld är aldrig OK

Kampanjen ”Våld är aldrig OK” vänder sig både till den som utsätts och den som utsätter någon för relationsvåld. Kampanjen är ett återkommande samarbete mellan Norrtälje kommun, Danderyd, Lidingö, Vallentuna, Vaxholm och Österåker och den pågick 14-25 november.

– Det är ett viktigt budskap och i år satsar vi extra på att nå unga människor i kanaler där de befinner sig, säger Eva Elelid på Trygg i Norrtälje kommun (Tink).

– Syftet med kampanjen är

att öka medvetenheten kring våld i nära relation och att det påverkar den psykiska hälsan. Kampanjen syftar också till att bredda den vanliga uppfattningen om vad våld i nära relation är. Även tvångssex, nedlåtande ord, utpressning, skadegörelse hemma, hedersrelaterat våld, aggressivt beteende, isolering och kontroll är våld i nära relation, säger Eva Elelid.

Konsekvenserna av våld i en parrelation kan också vara mer skadliga för unga än för vuxna. Våldsutsatthet eller

våldsutövande under ungdomstidens kritiska utvecklingsfas påverkar möjligheterna till en framgångsrik övergång till vuxenlivet, vilket i sin tur riskerar att få negativa konsekvenser längre fram i livet.

Kommunerna vill genom kampanjen berätta om det stöd och råd som både våldsutsatta och våldsutövare oavsett ålder kan få för att kunna bryta destruktiva relationer. Den som behöver hjälp uppmanas kontakta kommunen där man bor.

Roks ordförande Jenny Westerstrand. Foto: Roks

Konsulentstödd jour - och familjehemsvård i Stockholm, Mälardalen och Uppland.

Stockholm, Mälardalen och Uppland.

VIKSJÖ

Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 år. Behandling med A -CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

LEJONGRUPPEN AB  www.lejongruppen.se 08 - 445 55 00  info@lejongruppen.se

LEJONGRUPPEN AB = www. lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se

Individuellanpassad professionell behandling för ungdomar och deras familjer. Anpassad skolgång på grundskole- & gymnasienivå. Flera decenniers erfarenhet med komplex problematik och NPF! Traumabehandling och bedömning av psykolog. Kurt Strömberg 070-316 27 45

Familjär 12-stegsbehandling för män - med fokus på att inte behöva komma tillbaka

12-steg på riktigt! Kvalitet ger resultat!

www.jagarbacken.se

Digitalt kunskapslyft kan förebygga undernäring

Minst 50 procent av dem som bor på äldreboenden eller har hemtjänst är eller riskerar att bli undernärda, enligt det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Det är viktigt att upptäcka risken i tid och framför allt att förebygga undernäring, något som det nu finns nya regler kring från och med den 1 november.

– Den nya författningen kan leda till att undernäring faktiskt anmäls som vårdskada enligt Lex Sara och Lex Maria om de hårdare kraven inte följs, konstaterar Erland Olsson MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Marie-Louise Ankersson och Janina Blomberg har utvecklat det digitala kunskapslyftet ÄTUP för alla inom äldreomsorgen som leder till certifiering av äldreboenden och hemtjänstverksamheter.

– Tack vare kunskapslyftet kan våra medarbetare upptäcka risker för undernäring hos seniorerna i tid och veta hur de ska hantera det. Det här är första gången den här typen av utbildning funnits för hemtjänstpersonal, berättar Therese Kuivamäki, marknadsområdeschef Olivia hemomsorg som använder kunskapslyften i fyra kommuner.

Plagg för personer med funktionsnedsättning

Zalando presenterar en ny modekollektion inriktat på behoven hos personer med funktionsnedsättning. Tillägget av adaptivt mode, som det kallas, är en viktig milstolpe för företaget.

Adaptivt mode beskriver kläder, skor och accessoarer som är anpassade till behoven hos personer med funktionsnedsättning. Som en del av sin mångfalds- och inkluderingsstrategi siktar företaget på att erbjuda ett inkluderande sortiment och shoppingupplevelse för underrepresenterade grupper till 2025.

Zalandos adaptiva mode riktar sig till funktionshindrade personer som lever med olika typer av funktionsnedsättningar såsom begränsad rörlighet, begränsad manuell fingerfärdighet eller sensorisk känslighet.

Fler undersköterskor i Piteå

Undersköterska blir en skyddad yrkestitel den 1 juli 2023. Piteå kommuns socialtjänst presenterar nu hur de har fått fler att studera till undersköterska genom Äldreomsorgslyftet. Just nu är 26 personer färdiga undersköterskor och 45 studerar på halvtid.

Piteå kommuns socialtjänst har i drygt två år drivit ett EU-projekt med syfte att validera kunskapar hos tillsvidareanställd personal som vill studera vidare till undersköterska. Syftet med projektet är att motivera tillsvidareanställd personal att läsa in den formella kompetensen till undersköterska (1500 gymnasiepoäng) enligt Skolverkets nationella yrkespaket.

– Det är av stor vikt att vi som arbetsgivare gör allt vi kan för att bli fler utbildade undersköterskor i våra verksamheter. Ett sätt är att underlätta vidare studier för vår personal. De som varit intresserade har sökt till projektet och under en veckas tid fått hjälp med validering av kunskaper med hjälp av en handledare, berättar Carina Lundberg, projektledare, Piteå kommun i ett pressmeddelande.

Genom statliga stimulansmedel har personalen sedan kunnat söka till Äldreomsorgslyftet och på så sätt fått möjlighet att studera 50% på betald arbetstid.

Undersköterskan Anna-Karin Jönsson arbetar inom hemtjänsten och är en av de som tog chansen till validering och vidare studier genom Äldreomsorgslyftet. Så här säger hon:

– Jag var lite skeptisk först när vi fick erbjudandet om

validering men min fina kollega Maria övertalade mig att vi skulle göra det tillsammans och det är jag evigt tacksam för, säger Anna-Karin Jönsson och fortsätter:

– Det var rätt nervöst när handledaren gick bredvid och ”skuggade” mitt arbete, men det gick bra. Jag hade förmånen att få tillgodoräkna mig många studiepoäng inom de praktiska kurserna eftersom jag har lång yrkeserfarenhet inom vård och omsorg.

Malmö stad saknar anbud

Avtalet med Förenade Care om akutboenden för hemlösa vuxna avslutas vid årsskiftet. Därefter väljer Malmö stad driva boende i egen regi då inga leverantörer lämnat anbud om att ta över avtalet.

Boendena som Förenade Care avslutar är Nattvilan, Vallhem och Rönnbacken. De nya boendena öppnar den 1 januari 2023, men än finns ingen adress klar. I december i år öppnar två värmestugor i Malmö, en för vuxna och en för unga. De drivs av civilsamhället med stöd av kommunen.

– Det har funnits ett extra stort fokus på kvalitet och kompetens i den här upphandlingsprocessen. När ingen lämnat anbud har vi fattat beslut om att driva detta i egen regi för att kunna säkerställa kvaliteten och erbjuda en så bra lösning som möjligt för de boende, säger Sedat Arif (S), kommunalråd med ansvar för arbetsmarknad och socialtjänst.

– Att Malmö stad tar över driften för akutboende och driver dessa i egen regi gör att vi kan säkerställa att kraven som ställs uppfylls och att våra

Malmöbor som är i behov av denna insats får det, säger Joel Laguna (L), förste vice ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden.

Anna-Karin Jönsson tog chansen; validerade sina kunskaper och studerade vidare till undersköterska. Foto: Helene Markström

Malmö stad kommer att driva akutboende för hemlösa i egen regi.

Russinbacken HVB

Russinbackens HVB-hem i Långshyttan erbjuder primärbehandling för ungdomar 16-20 år med missbruks- och/eller kriminalitetsproblematik.

Läs mer på: russinbacken.se

Svartnäsgården

Svartnäsgården HVB erbjuder behandling enligt 12-stegsprogrammet för män 21-60 år med missbruks- och/eller kriminalitetsproblematik.

Läs mer på: villbergagruppen.se/behandlingshem

Druvbackens Stödboende

Druvbackens stödboende i Gävle ger ungdomar upp till 18 år möjligheter att i rätt takt vänja sig vid ett självständigt boende med visst stöd och eftervård.

Läs mer på: russinbacken.se

Druvbacken HVB

Druvbackens HVB i i Gävle erbjuder förlängd behandling med skolgång/arbetsträning för ungdomar 16-20 år som fullföljt primärbehandling på Russinbacken.

Läs mer på: russinbacken.se

Villbergastaden växer –

nya enheter ger nya möjligheter

Villbergagruppen växer med nya enheter på flera platser i runt om i Mellansverige. Vi kan på så vis erbjuda stöd och behandling för nya målgrupper.

Russinbacken/Druvbacken med enheter i Långshyttan och Gävle välkomnar unga män i åldrarna 16-20 år som hamnat i en livssituation fylld av missbruk och kriminalitet. Verksamheten erbjuder HVB-boende i lugn miljö med primär och sekundär behandling samt utslussning i form av stödboende eller placering i familjehem.

Svartnäsgården är ett naturnära och familjärt behandlingshem, vackert beläget utanför Falun, som erbjuder män i åldrarna 21-60 år stöd och behandling för sina missbruks-/beroendeproblem.

Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.

Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

Sedan augusti i år arbetar Jana De Geer som utredare på nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM) på Jämställdhetsmyndigheten.

”Få ser sig själva som brottsoffer”

Jana

De

Geer arbetar mot prostitution och människohandel

Jana De Geer har alltid brunnit för att hjälpa utsatta människor. I 11 år arbetade hon inom polisen som bland annat utredare. Sedan augusti arbetar hon på Jämställdhetsmyndigheten med sina hjärtefrågor människohandel och prostitution och har tillsammans med organisationen Safe Selfie Academy åkt runt i landet för att stärka barn och ungdomars kompetens på internet. – Att bryta normer och värderingar tar tid, men det kommer att vara ett viktigt och brottsförebyggande arbete, som vi alla gör tillsammans, säger hon.

TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO

Jana De Geer hade aldrig någon barndomsdröm om att bli polis. Det var när hon studerade till personalvetare som hon träffade en före detta polis, som tyckte att hon skulle skicka in en ansökan. Först tvekade Jana men sedan skickade hon ändå in ansökan några veckor innan sista ansökningsdag och kom in.

– Jag hade inte förväntat mig att komma in på första försöket och blev väldigt förvånad. Men det kändes rätt och jag hoppade av mina studier för att börja på Polishögskolan. Det var rätt val, från första stund var jag på en plats där jag skulle vara och det var en fantastisk insikt.

Hon hade tidigare varit inne på att bli jurist eller psykolog, för där fanns alltid en röd tråd, att på något sätt arbeta med någonting där hon kunde hjälpa andra människor.

– Jag är själv uppväxt i en superprivilegierad värld och har haft det bra. Sedan har jag genom åren sett en annan sida av samhället, där det finns många människor

som lever i utsatthet på olika sätt, säger hon.

Visionen om att en dag arbeta mot prostitution och människohandel fanns där redan då. Men hon tänkte att det skulle ta många år innan hon fritt kunde välja område, och att hon skulle behöva lära sig saker på vägen och utvecklas inom polisyrket.

– Den brottskategorin är så otroligt cynisk, där man exploaterar människor som i de allra flesta fall saknar reella alternativ till sin situation.

2010 var det stor brist på utredande poliser och Jana fick en tjänst där efter sin aspirant. Hon tilldelades kategorin mängdbrott, som inbrott, misshandel och rån och fick lära sig utredningsjobbet från grunden, både som utredare och senare som polisiär förundersökningsledare. 2016 fick Jana sin drömtjänst; som utredare på den enhet som senare blev människohandelssektionen. En av de bästa sakerna som hände under hennes karriär,

eftersom hon sökt sig till yrket för att få arbeta med just de frågorna.

– Jag insåg hur omfattade det här problemet är; den dolda brottsligheten som drabbar enormt många människor och som är svår att komma åt eftersom det är så många mekanismer inblandade. Ett exempel är hoten från nätverken, kopplarna och människohandlarna.

Hon menar att normaliseringsprocessen inte ska underskattas.

– Få ser sig själva som brottsoffer. Något som var otänkbart för en tid sedan för en person blir plötsligt normalt. Det handlar om ett ständigt förflyttande av de egna gränserna. Sedan finns där en enorm skam över vad man varit med om, som man inte vill berätta om, vilket gör att det saknas vittnen, förklara hon.

Grooming, ett växande problem, är ett annat exempel, där Jana ofta ser att till exempel flickor som befinner sig i prostitution, inlockade via nätet, inte får den rätta behandlingen.

– Det finns de som hamnar på SiS-boende för att de anses vara en fara för sig själva. Att säga till ett barn att det utsätter sig själv för fara, säger verkligen något om var man då felaktigt placerar skammen, menar Jana.

Som utredare förstod hon att förhörssituationen är ett moment som hon har en naturlig fallenhet för.

– Jag upplever att människor känner trygghet i att berätta för mig vad man utsatts för men även vad man har utsatt andra för. Det är också förhören som är de mest intressanta att förbereda. Och sedan lyssna till berättelsen och börja nysta, dra i ledtrådar och i stora utredningar gräva djupt och hitta viktiga samband. Jag kan känna att polisutbildningen behöver ta ett omtag av hela polisuppdraget, som utredningsarbetet. Utredning är ett hantverk, som ställer höga krav anser jag.

IBLAND HAR HON känt en uppgivenhet, särskilt när de var för få, att det fanns så mycket mer att göra än vad som fanns kapacitet och resurser till.

»Grooming och porr finns i barnens sovrum, ett rum där det bör vara som tryggast«

– Det kunde så klart skapa en frustration att man inte kunde hjälpa alla för att man tvingades göra tuffa prioriteringar.

När pandemin lamslog världen såg polisen initialt en kraftig nedgång av människohandeln och köpen av sexuella tjänster. Men den var kortvarig.

– Snart trillade köparna tillbaka. Det var ironiskt, då alla tvingades hålla distans till andra människor, medan män fortsatte att betala för övergrepp. Det blev ju en otrolig kontrast. Jag använder helst inte begreppen köp, eller tjänster, eftersom det indikerar på en vara man kan köpa sig till.

UNDER VÅREN 2020 gjorde en rad händelser att ämnet uppmärksammades i media. Framförallt kom den falska frivilligheten upp, när det handlar om prostitution.

– Polisen och andra samhällsinstanser tog den mediala chansen att belysa frågan

om vad människohandel och prostitution egentligen är. Det blev tydligt hur dåligt insatta vi är som samhälle.

Det finns många fördomar om människohandel som sällan stämmer med verkligheten. Och de är också, enligt Jana, en av det stora utmaningarna i arbetet; att bryta fördomar.

– Det finns en illusion om att prostitution är frivillig. En annan illusion är det skulle synas utanpå om en människa är utsatt eller att man måste korsa landsgränser för att det ska vara människohandel.

Under pandemins lock down såg man inom polisen en koncentrerad rörelse av människor, utsatta för människohandel, röra sig mot Sverige, som var en av få länder med öppna gränser.

– Personer som normalt åkte till andra länder, åkte istället till Sverige eftersom

Jämställdhetsmyndigheten har stärkt upp samverkan mellan myndigheter för att inte människor på flykt till Sverige hamnar i prostitution.

”marknaden” var mer tillgänglig.

Efter 11 år inom polisen kom en chans att plugga och leva på Gotland.

– Jag var nyfiken på vad som fanns mer för att utveckla och bredda min kompetens. Jag hade också i många år haft en dröm om att leva på Gotland, en plats jag alltid känt stark kärlek för. Så jag flyttade tillsammans med min partner och två barn och pluggade under den hösten genusvetenskap med fokus på normkritik, våld i nära relation, konflikthantering, jämställdhetsinsatser i organisation och ledarskap. Jag ser en oerhörd kraft i ledarskap och tror vi kan komma långt med ett stärkt ledarskap.

Under samma år blev Jana engagerad i organisationen Safe Selfie Academy, som grundades av Caroline Engvall som skrivit flera böcker i ämnet människohandel. De reste under förra hösten runt på mellan- och högstadieskolor och idrottsföreningar för att bland annat stärka barnens kompetens när det kommer till nätet.

– Vi pratade om vad som är övergrepp och brott, om att bli utsatt eller utsätta andra. Och om att skulden alltid är för-

»Det finns en illusion om att prostitution är frivillig«

övarens. Barnen som är med blir sedan ambassadörer som ska utbilda vidare och skapa ringar på vattnet. Det här är bland det mest meningsfulla jag har gjort. Vi som vuxna och föräldrar måste ha kompetensen för att stötta våra barn i det digitala livet, som de har så lätt tillgång till. Grooming och porr finns i barnens sovrum, ett rum där det bör vara som tryggast, säger hon.

”Den stora porrboken” som kom förra året handlar om porr och dess påverkan på hjärna, hjärta och handling. I boken delar några av Sveriges främsta experter och yrkesverksamma inom rättsväsendet, vården, forskningen och civilsamhället sina upplevelser och erfarenheter av porrens påverkan. Jana medverkar i boken ur en polis synvinkel och de vittnesmål hon hört, om destruktiv porrkonsumtion.

– Som vuxna måste vi ta ansvar. Vi måste stärka våra barn genom att berätta hur ett hälsosamt sexliv ser ut. Det har aldrig varit viktigare.

SEDAN AUGUSTI I år arbetar Jana som utredare och samordnare på Jämställdhetsmyndigheten som startade 2018. Uppdraget går ut på att bland annat höja kompetensen och vara en rådgivande expertmyndighet i frågor om människohandel och prostitution. Efter att kriget bröt ut i Ukraina har man sett en riskfaktor och myndigheten försöker säkerställa att människor inte hamnar i detta när de flyr till Sverige.

– Vi har stärkt upp samverkan mellan myndigheter, bland annat genom att dela information och lägesbilder snabbare. Och framförallt har vi skapat en mängd informationsmaterial som finns på vår hemsida.

Jana menar att vi som samhälle behöver arbeta uppsökande, eftersom människohandel ofta sker i det fördolda.

– Förutom polisens och socialtjänstens samverkan kan vi alla hålla våra ögon och öron öppna och tipsa polisen om vi miss-

tänker något. Och i skolan handlar det om att identifiera utsatta barn.

I sitt fortsatta yrkesliv hoppas Jana få fortsätta göra skillnad för människor, men hon vill betona att det handlar om ett stort samarbete.

– Vi är ju alla i det här samhället så det är ett tillsammansjobb att bryta normer, bryta ny mark och hitta ett nytt sätt att se på varandra. Det kommer att ha en brottsförebyggande verkan. Inte minst för våra barn.

Jana De Geer har alltid velat arbeta mot prostitution och människohandel.

Om Jana De Geer

Ålder: 39 år.

Familj: Partner och två barn.

Yrke: Utredare på nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM), Jämställdhetsmyndigheten.

Hej från Sundsvall

Här är lite bilder på utställare från SSIL utbildningsdag i Sundsvall. För dig som placerar inom LSS, HVB, Familjehem, Skyddat boende och Stödboende.

TEXT JENNY FORS

FOTO MARKO GRÖNHOLM

Omsorg Skydd Säkerhet AB.

Alternatiff.

Humana.

Svedbacken HVB.

Norrlands Vita Villa.

Vittrasel HVB.

Landas monter.

Delaktighet

Trygghet

Kunskap

Kommunikation

DenBro - Boende för barn och för vuxna!

På våra LSS-boende har vi plats för barn och vuxna som är berättigade stöd enligt LSS och utifrån samtliga personkretstillhörigheter.

LSS 9:8 – Boende för barn och unga

Vi har tre små boende för barn och unga, i åldrarna 10-21 år. Två av våra boende finns i Växjö stad och ett boende ligger i en by, tre mil söder om Växjö. På våra barnboenden har vi olika målgrupper och inriktningar, utifrån åldersgrupp och behov. Vi skräddarsyr det individuella stödet för både boende och skolgång. Äldre ungdomar har en given plats på vår resursskola, där ungdomarna undervisas enligt läroplanen för gymnasiet. Yngre barn får gå i någon av våra samarbetsskolor.

LSS 9:9 – Boende för vuxna

De vuxna som kommer till oss har möjlighet att bo i lugn bymiljö, nära naturen och i egen lägenhet, av typen satellitbostad. I samma område som lägenheten är belägen finns gemensamhetslokal, där möjlighet till sysselsättning och umgänge finns.

På DenBro jobbar vi hårt för att var och en av de som bor hos oss ska känna delaktighet, trivsel och meningsfullhet. Tillsammans med brukaren skriver vi genomförandeplaner, planer som är rimliga, tydliga och möjliga att nå. Det är viktigt för oss att varje människa ska få lyckas, nå sina mål och känna hanterbarhet i livet.

Läs mer om oss på www.denbroomsorg.se eller på Facebook: facebook.com/denbroomsorg. Kontakta oss gärna via info@denbroomsorg.se eller på telefon 0733-90 88 86.

Alla har samma rätt att glänsa

Catwalk-stjärnan Emma föreläser på tema LSS

Emma Örtlund gjorde succé på catwalken i filmen Catwalk.

Foto: Michael Skoglund

Emma Örtlund hade drömt om att bli modell i hela sitt liv. Det fick hon bli i filmen Catwalk som Glada Hudikteatern spelade in med grundaren Pär Johansson i spetsen. Budskapet är att alla duger som de är och har rätt att få glänsa.

Emma och Pär är nya föreläsare på SSIL

Utbildningsdag LSS nästa år.

TEXT JENNY FORS

FOTO MICHAEL SKOGLUND, KARL NORDLUND OCH PRIVAT

Efter biosuccén år 2020 är Emma Örtlund ett välkänt ansikte. Filmen Catwalk bygger på hennes livs dröm om att få vara fotomodell. Filmen börjar i en fabrikslokal i Hudiksvall och utvecklas till en omtumlande resa som slutar på catwalken under modeveckan i New York. Att alla har rätt att få glänsa är ett motto i filmen där alla medverkande har en funktionsnedsättning.

Den 10 maj kommer både Emma Örtlund och Pär Johansson, Glada Hudikteaterns grundare, att föreläsa under SSIL Utbildningsdag på tema LSS på Scandic Triangeln i Malmö.

– Det känns jättekul att föreläsa på SSILs Utbildningsdagar. Det känns även viktigt att möta de som arbetar med målgruppen, det ser jag fram emot, säger Pär Johansson.

Han är en van föreläsare och brukar berätta om när han först kom till det kommunala dagcentret i Hudiksvall. De funktionshindrade fick bland annat gå en kurs för att lära sig knyta skorna. När han fick höra hur många gånger de hade gått den där kursen så köpte han istället skor med kardborrband åt dem och föreslog att de skulle börja spela teater istället.

FILMEN ”HUR MÅNGA lingon finns det i världen” beskriver Glada Hudikteaterns resa och fler filmer, teaterföreställningar och projekt har det blivit.

Dagens tredje föreläsare är Lars Gustafsson, som har arbetat som lärare,

Vi har serviceboenden enligt

9§9LSS

Våra boenden har LOV och Ramavtal med ett flertal kommuner i Stockholms län.

OC LSS Bromma, beläget vid Brommaplan

OC LSS Sköndal

OC Salem

Vi har en stödpedagog anställd på varje boende och personalen har specialkompetens inom LSS/psykiatri och LSS/missbruk.

Placeringsrådgivning 073 180 05 84 www.oc.se/boende

OmsorgsCompagniet med dotterbolag har mer än 1000 medarbetare över hela landet. Verksamheter bedrivs inom både Personlig Assistans och Individ & Familj samt LSS genom olika typer av boenden och familjehemsverksamhet. OmsorgsCompagniet är en privatägd koncern som levererat omsorg med omtanke till våra kunder i närmare 20 år.

Vad innebär det att leva med autism och/eller intellektuell funktionsnedsättning? Och vad innebär det när det även förekommer hörselskada, dövhet eller annan kommunikationssvårighet?

Vi tror på att främja varje individs livskvalité genom att vara nyfikna och lyhörda för vad som skapar trygghet och glädje hos varje individ. Vi använder olika metoder och hjälpmedel för att skapa förutsättning för god kommunikation och samvaro med andra när det önskas.

Rosenlunden, en servicebostad (LSS 9:9) med inriktning på anpassat kommunikativt stöd för personer inom personkrets 1, startar sin verksamhet i Växjö under början av 2023.

PERMA-begreppet är centralt i vårt arbete och vi använder Lyfta-appen som stöd i kommunikation, planering samt för att göra vardagen tydlig och förutsägbar.

Som stöd i vårt gemensamma arbete använder vi Lyfta-appen

info@signumindivid.se I www.signumindivid.se 010-333 29 70

rektor och välfärdschef. Med många olika uppdrag för kommuner, regioner, myndigheter och välfärdsföretag har Lars skaffat sig en rik verktygslåda att ösa ut.

Han föreläste även under utbildningsdagarna 2022 och kommer att tala om hur vi möter oss själva och andra när allt ständigt förändras och hur vi går från samverkan till samarbete som gör skillnad. Att utifrån uppdraget och ett medborgarperspektiv göra rätt saker, på rätt sätt och i rätt tid förutsätter att vi arbetar tillsammans och systematiskt. Vi behöver även ha en beredskap och strategier för att vara i ständig förändring.

– Det ska bli kul att dra igång 2023 års Utbildningsdagar! Vi planerar för givande

föreläsningar och intressanta möten mellan besökare och utställare, säger projektledaren Fredrica Berg. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri och vänder sig till dig som placerar inom LSS. Det ingår fika och lunch. Dessutom

SSIL Utbildningsdagar 2023

Q Göteborg 9 februari

Q Gävle 23 mars

Q Stockholm 27 april

Q Malmö LSS 10 maj

Q Malmö HVB 11 maj

Skyddat boende Nr 1, 4, 6, 8

HVB Nr 2, 3, 5, 7

Familjehem Nr 3, 5, 7

LSS Nr 3, 5

Kontakt: Marko Grönholm 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se

är dagen ett bra tillfälle att nätverka, träffa kollegor och utställare inom LSS. Årets övriga utbildningsdagar på flera orter runt om i landet vänder sig till dig som placerar inom HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende.

Q Örebro 21 september

Q Luleå 12 oktober

Q Kalmar 9 november

Q Stockholm 30 november

Emma Örtlund, skådespelerska och fotomodell.

Pär Johansson, grundare av Glada Hudikteatern. Lars Gustafsson, föreläsare.

VÅRA BOENDEN

Lilla Berg

TILLSAMMANS FÖR ETT GOTT LIV

Vårt moderna LSS-boende Lilla Berg är skapat för personer med diagnos inom autism, autismspektrumet och intellektuella funktionsnedsättningar. Här erbjuds en lugn miljö i vacker omgivning och där kundens behov, önskemål, intresse och förutsättningar står i fokus.

Skogsgläntan

Planerad start våren 2023

Det klimatsmarta gruppboendet har sex välplanerade och rymliga lägenheter med utrymme för egna önskemål. Huset rymmer även stora gemensamhetsutrymmen samt har en stor tomt med mysig grillplats.

info@apomvardnadsgruppen.se I 010 422 33 00 www.apomvardnadsgruppen.se

Viljan Asperger Centrum är ett LSS-boende i nära samarbete med Viljan Friskola. Vi erbjuder en trygg, trivsam och utvecklande boendemiljö. Vi finns i Ramnäs och tar här emot ungdomar från hela landet.

Vi erbjuder LSS-boende och anpassad gymnasieskola för ungdomar 16-21 år. Skolan är anpassad för elever med autismspektratillstånd, NPF-diagnoser och/eller psyko-social ohälsa. E-post: info@viljan.se | www.viljan.se

Brister i LSS-bostäder ökar risken för våld

Brister i personalbemanning, chefer som inte finns på plats för arbetsledning i kombination med personal som saknar nödvändig kunskap, ökar allvarligt risken för både de boende och personalen i LSS-bostaden, menar Riksförbundet FUB. Åratal av larmrapporter från ansvariga myndigheter och intresseorganisationer måste tas på allvar. FUB vill se ett LSS-lyft snarast.

– Mordet på en ung anställd i en LSS-bostad i Enköping är en oerhört tragisk händelse, säger Riksförbundet FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. Vi blir på nytt varse problemen med otillräcklig bemanning och chefer som är frånvarande eftersom de har ansvar för alltför många verksamheter. Kunskapsnivån hos personal som arbetar i LSS-bostäder är dessutom ofta låg.

Socialstyrelsen presenterade i mars 2021 rapporten ”Kompetens i LSS-boende”, resultatet av ett regeringsuppdrag. Socialstyrelsens kartläggning visar att en alldeles för stor andel av personalen i bostäder enligt LSS saknar grundutbildning för sitt arbete. Tillgången till kompetensutveckling brister.

DET FINNS ETT stort behov av att stärka kompetensen inom så grundläggande områden som vad det innebär att ge stöd och service enligt LSS, vad olika funktionsnedsättningar som exempelvis intellektuell funktionsnedsättning och autism innebär, bemötande samt kommunikation.

»FUB efterlyser kraftfulla åtgärder«

Bristande bemanning, frånvarande chefer och låg kunskapsnivå hos baspersonalen medför risker för dem som bor i en LSS-bostad. Inspektionen för vård och omsorgs, IVO, tillsyn av bostad enligt LSS, visar att olagliga tvångs- och begränsningsåtgärder tar vid där kompetens och rätt förutsättningar saknas.

Dessa dåliga förutsättningar ökar också risken att personalen utsätts för våld. – FUB efterlyser kraftfulla åtgärder,

säger Christina Heilborn. Ett nationellt kompetenslyft för personal i LSS-bostäder måste omgående förverkligas, enligt Socialstyrelsens förslag. Medel behöver även avsättas i statsbudgeten för att realisera Socialstyrelsens nyligen presenterade förslag om ett nationellt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism.

KÄLLA: RIKSFÖRBUNDET FUB

Rätt plats för din annons!

Kontakta oss så hjälper vi dig. Marko Grönholm 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se

Christina Heilborn

Christina Heilborn, förbundssekreterare FUB. Foto: Charlotte Ruckl

Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!

Välkomna att höra av er till oss på telefon 0585-738112 eller mail kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se

Vi driver verksamhet inom LSS §9:9 och 9:10, personkrets 1 med neuropsykiatrisk tilläggsproblematik/ samsjuklighet.

Vi har gruppbostäder i Nyköping, Södertälje och Nacka samt daglig verksamhet i anslutning.

INSIKT - Relationsbyggnad, trygghet, kartläggning, planering

NORMALISERING - Medlevnad, habilitering, vidareutveckling

AKTIVERING - Daglig sysselsättning, fritid, dygnsrytm, ökad självständighet

Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56

För mer information besök www.evusomsorg.se eller maila oss på placering@evusomsorg.se

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Berättar du så dödar

jag dig

En sann historia

När Mathilda Hofling är 13 år kommer hon i kontakt med en man på nätet. Han lurar henne att ställa upp på nakenbilder och hotar att skicka dem till hennes familj och vänner om hon inte fortsätter. Under de följande åren säljer hon sin kropp och bryts systematiskt ner av sina förövare. Mathilda tror att allt är hennes eget fel och att hon kommer att bli dödad om hon berättar för någon utomstående. För att orka leva utvecklar Mathilda självskadebeteenden. ”Berättar du så dödar jag dig” är en brutalt ärlig skildring av hur Mathilda blev offer för grooming och hur det präglar henne än i dag.

Författare: Mathilda Hofling och Leone Milton Förlag: Lind & Co, www.lindco.se

kanduvinna! Sid66

Att möta människor i trauma

”Att möta människor i trauma” handlar om hur vi kan bemöta traumadrabbade individer – barn, ungdomar och vuxna. Hur kan den enskilda professionella och arbetsgruppen påverkas av dessa möten? Syftet med boken är att den ska kunna fungera som en kunskapskälla för professionella som i sitt arbete möter individer med upplevd trauma. Boken bidrar också till en bättre förståelse för de reaktioner man som enskild professionell eller arbetsgrupp kan uppleva i mötet med traumadrabbade.

Denhärboken kanduvinna! Sid66

Att möta barns sorg

En handbok

Författare: Lilja Cajvert Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

För ett barn som tvingas uppleva ett dödsfall eller livshotande sjukdom hos en nära anhörig, förändras livet för alltid. Avgörande för barnets fortsatta psykiska hälsa är att det finns vuxna i närheten som förmår att ge rätt stöd. Syftet med denna bok är att den ska fungera som en handbok för professionella och anhöriga runt barnet. Vanliga sorgereaktioner och hanteringsstilar skildras, och hur sorgen förändras över tid. Boken tar också upp hur ett barns utvecklingsnivå påverkar dennes förståelse av sorg.

Författare: Atle Dyregrov och Martin Lytje Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

Behandla spelproblem med KBT

Teori och praktik

Spelproblem drabbar årligen tiotusentals svenskar och kan leda till mycket allvarliga konsekvenser för både drabbade och närstående vad gäller ekonomi, hälsa och relationer. Från att tidigare ha setts som en privat fråga om moral är spelberoende nu accepterat som ett folkhälsoproblem och ett kliniskt tillstånd som går att förebygga och behandla. KBT är den metod som i dag har störst vetenskapligt stöd vid behandling av spelproblem. Det här är den första forskningsförankrade boken på svenska som både beskriver själva beroendet och har en konkret vägledning till yrkesverksamma som möter människor i behov av hjälp.

Författare: Viktor Månsson och Anders Nilsson Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

Känslostarka relationer

Ni älskar varandra. Ändå hamnar ni ofta i gräl och konflikter, tonen mellan er hårdnar. Hur kommer det sig att man säger så sårande saker till den person man tycker allra mest om? Den erfarne psykologen Alan E. Fruzzetti berättar hur ni kan hantera de starka negativa känslor som riskerar att slita isär ert förhållande och hur ni kan kommunicera på ett sätt som för er närmare varandra. Han ger konkret vägledning i hur konfliktsituationer kan trappas ner. Verktygen i boken baseras på dialektisk beteendeterapi, DBT, som är en effektiv terapimetod som utvecklats just för att hantera starka känslor.

Föräldraguiden vid autism och adhd

Så vägleder du ditt barn från ung till vuxen

Som förälder till ett barn med autism eller adhd pågår det aktiva föräldraskapet ofta längre än för andra. ”Föräld-

Författare: Alan E. Fruzzetti Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

I takt med att Budgetåret 2022 går mot sitt slut, ök ar beställningarna av Cykel- & M inigarage hos Dooman Tek nik

Passa på att beställa garage till er verksamhet före nyår

Dooman.se

Skanna QR

Maria, vad önskar du dig?

»Min hjärna försöker fly men kroppen ligger

kvar som död i sängen«

I skolan är julpyssel och julspel klart, alla russin och äpplen har delats ut och vi säger ”Vi ses igen”. Jag går hem till det hem där fruktan och oro är min ständiga vardag.

HUR SER ETT hem ut där fruktan bor, där ett barn aldrig är säker när nästa övergrepp ska ske, där ett barn lär sig att hela tiden vara vaksam? Där ett barn inte har någonstans att fly, där har jag vuxit upp. Vad fick jag med mig från mitt hem? Skräck, skam och duktigheten att dölja det som pågår. Är jag ensam? Nej, jag är långtifrån ensam om min fruktansvärda uppväxt. Kan vi hjälpa ett barn, och hur? Att vara modiga vuxna och våga fråga. Jag ska nu ta med er in i en familj som på ytan verkar vara helt vanlig.

Jag kom hem från den sista skoldagen efter terminsavslut. När jag öppnade dörren hörde jag musik, det är nåt om Jesus, han som dog och uppstod för mig. Han som tagit alla mina synder, därför är jag fri. Han som det berättas om i kyrkan, ser alla barn och vill skydda dem, men kanske inte mig då, för jag är väldigt oskyddad hela min barndom. Han kanske glömde mig.

Jag ställer skolväskan på mitt rum, och går sedan ned i köket, här pysslas det. Snart är det jul. Vad önskar du dig? En sådan fråga får man ofta inför julen. Ja, vad önskar jag mig. Rätten till min egen kropp, att pappa inte ska hämta mig och föra mig uppför trappan mot hans säng och ytterligare ett övergrepp, för att sedan låtsas som om allt är bra. Är allt bara bra? Ja, svarar jag alltid som barn. Jag gömmer skammen så bra, bara genom att alltid skratta och låtsas vara glad. Ja, vad önskar jag mig? Ett tryggt hem där jag får växa upp utan våld och övergrepp.

JAHA, DET SKA vara något man kan köpa i en affär, nåt som är billigt. Vi är ändå de barn som blev över när pappa startade en ny familj. Ja, men ett hårband kanske, eller en skiva, jag tycker om musik.

Jag går ned i köket, i varje del av vårt hus har jag varit utsatt för sexuella övergrepp av min pappa. En dom, ett straff, sedan ska det vara över. Så har jag förstått det. Som efter varje övergrepp, nu är det klart. Nu går vi ned och bakar pepparkakor med resten av familjen, alla ska vara glada, Maria, vad önskar du dig?

JA, VAD ÖNSKAR jag mig? Jag uttrycker ingen önskan längre, det är ingen idé, det finns ändå ingen som lyssnar. Vi går ned för trappan I vår adventsupplysta småstadsvilla, det doftar av pepparkaksbak. Köket är stökigt, det står plåtar överallt. Alla ska vara med och baka, det blir skoj. Snart är det jul i vårt hus. Vad önskar du dig, Maria? Men, snälla säg vad du önskar dig?

I vårt finrum som det kallas, står det adventsljusstakar i varje fönster, pianot är pyntat med julkrubbans alla delar, där Jesusbarnet vilar tryggt mellan sina unga föräldrar. Omkring honom står det vise män och herdar, alla vill fira det nyfödda barnet. Han som ska rädda världen. Jag är en liten flicka som ständigt har ont i magen, som alltid är vaksam i mitt hem, men som ändå inte kan fly undan övergrepp och våld. Min hjärna försöker fly men kroppen ligger kvar som död i sängen. Maria, vad önskar du dig?

JAG ÖNSKAR MIG att jag inte hade behövt använda en stor del av mitt vuxenliv för att läka den barndom jag måste utstå, jag önskar mig modiga vuxna som i varje given stund är uppmärksam över ett barns utsatthet och agerar för att varje barn ska få ett liv utan våld och övergrepp. Jag önskar att vi vågar se att dessa barn finns i familjer där det vackert lyser adventsljus i varje fönster, där pepparkaksbak är på gång, och där Jesusbarnets budskap står stiligt framme. Där fasaden kommer rasa och människor känna sig svikna, men du räddade ett barn.

Maria, vad önskar du dig?

Maria Lundberg Socionom

Inköpsindex

- En kartläggning över vård- och omsorgsbehovet

Ovärdelig insikt i marknaden!

Nu lanserar SSIL den andra upplagan av SSIL Inköpsindex. Inköpsindex är en årlig rikstäckande kartläggning av efterfrågan av boendeinsatser på den svenska omsorgsmarknaden. Kartläggningen baseras på djupintervjuer med beslutsfattare inom respektive boendeinsats i majoriteten av Sveriges kommuner. Inköpsindex erbjuder en unik insyn i Sveriges kommuner och Socialtjänstens nuvarande och framtida behov av samtliga boendeinsatser.

Inköpsindex är:

· Telefonintervjuer med över 1700 beslutsfattare från majoriteten av Sveriges kommuner.

· Kartläggning av:

HVB – Barn och unga

HVB - Familj, HVB

HVB - Vuxna Psyk

HVB - Vuxna Missbruk

LSS - Barn

LSS - Vuxna krets 1

LSS - Vuxna krets 2

LSS - Vuxna krets 3

Skyddat boende

Stödboende

Konsulentstödd Familjeverksamhet.

· Utförlig riksrapport, trendanalys samt rådata.

Om vårt undersökningsteam:

Våra erfarna kommunikatörer genomför årligen ca 10 000 telefonintervjuer och kvalitetsuppföljningar och har över 25 års erfarenhet och nära relationer med representanter inom Socialtjänst och Kriminalvård. SSILs unika relationer och nätverk inom Socialtjänst och Kriminalvård är ett resultat av daglig kontakt med en stor majoritet av beslutsfattarna inom området, som en del i vår nationella Placeringsservice.

Vill Du veta mer - Kontakta oss!

SSIL - För vård och omsorg

Växel: 0651-160 40 info@ssil.se

Vi skapar trygga & stabila familjehem

Vi tar emot barn- och ungdomar. Även föräldrar med barn samt akut/ jourplaceringar i jourhem eller familjehem.

Du kan göra skillnad för ett barn i behov

Bli familjehem

Kontakta oss: 070-054 05 27 info@frejaomsorg.se I www.frejaomsorg.se

I Norrköping erbjuder vi individanpassade insatser inom stödboende och öppenvård

Vårt mål är att klienterna ska klara sig helt självständigt

Stödboende och öppenvård

info@voppa.se | www.voppa.se | 010 151 95 50

Välkommen till Kolbacken HVB

Ett behandlings- och utredningshem beläget norr om Tierp. Boendet har plats för tio ungdomar.

För pojkar 13-17 år

Med beteende problematik som bedöms påverka hälsa och utveckling negativt.

Kontakta oss: 070-441 45 31 www.kolbackenhvb.se

KAN ROSA SIDENBAND

ERSÄTTA ETT FÖRLORAT BRÖST?

Varje år får ca 8 000 kvinnor i Sverige bröstcancer. Det finns hopp om framtiden men det krävs mer forskning. Din gåva till Bröstcancerfonden kan inte ersätta ett förlorat bröst, men rädda liv.

PlusGiro: 90 05 91-9 Bankgiro: 900 5919 www.bro.se

Villa Önskehem är ett skyddat boende för ensamma kvinnor och barn som har behov av skydd. Vi tar även emot medföljande husdjur.

Tillsammans kan vi göra skillnad

Våra grundvärderingar genomsyrar hela verksamheten och är förankrade i vision och mål.

info@villaonskehem.se | www.villaonskehem.se

Där det finns vilja finns en väg

Stödboende - Skyddade boenden - Familjehem 072-397 08 08 I www.viljaomsorg.se sanna.nissan@viljaomsorg.se

Svartnäsgården är ett naturnära och familjärt behandlingshem, vackert beläget i Svartnäs utanför Falun.

Vi tar emot män i åldrarna 21-60 år som erbjuds en gedigen manualstyrd 12-stegsbehandling. Vi har även kompetens inom områden som kriminalitet, trauma- och medberoendeproblematik.

Svartnäsgården en den av

Verksamhetsansvarig Ola Hammarström ola@russinbacken.se 076-559 80 70

Saras Hus är ett familjehus med plats för alla

Saras Hus Sveriges säkraste skyddade boende för utsatta.

070-6142188

info@khatoon.se www.khatoon.se

Inbjudan till Utbildningsdagar 2023!

- Välkommen till en intressant utbildningsdag!

• Göteborg 9 februari

• Gävle 23 mars

• Stockholm 27 april

• Malmö LSS 10 maj

• Malmö HVB 11 maj

Kostnadsfri Utbildningsdag!

• Örebro 21 september

• Luleå 12 oktober

• Kalmar 9 november

• Stockholm 30 november

Varje år arrangerar SSIL - För vård och omsorg välbesökta utbildningsdagar som bjuder in till intressanta och givande möten mellan Socialtjänsten, boenden, behandlingshem och andra samhällsviktiga leverantörer. Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar inom HVB, Familjehem, LSS, Skyddat boende och Stödboende och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.

Material, morgonkaffe inkl. smörgås, förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagfika ingår.

TEMA: De som utmanar - Att undvika vårdsammanbrott

EN MÅLGRUPP I FÖRÄNDRING

SABINA BJÖRK

Sabina Björks föreläsning handlar om de som utmanar våra verksamheter, oavsett om de befinner sig på statliga institutioner, HVB-hem, inom psykiatrin eller i LSSverksamheter. Sabina beskriver en målgrupp i förändring utifrån kön, ålder och behovens komplexitet. Vilka gemensamma nämnare har de “svårplacerade” - de som orsakar kaos i verksamheterna? Hur kan vi finna en väg för att bättre möta behoven från en målgrupp i förändring?

BAKOM FASADEN

- att förklara det oförklarliga, de gemensamma nämnarna

AGNETA BJÖRCK

Agneta Björck ger dig förklaringar och en förståelse för komplexa behov hos kvinnor och män med psykisk funktionsnedsättning och psykiatrisk samsjuklighet. Du ges kunskap om hur begåvning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar möten och förutsättningar i vardagen.

Läs mer och anmäl dig på www.ssilutbildningsdagar.se

LIVSVIKTIGA BESTÄLLNINGAR

-ett verktyg för att få stopp på vårdsammanbrott.

ANNELIE KARLSSON & JENNIE LINDE

Annelie Karlsson och Jennie Linde ut går från vikten av att göra placeringen och beställningen som helhet mer begriplig, meningsfull och hanterbar för den som placerats. Vad önskar barn och unga av socialtjänsten? Vad innebär en NPF-anpassad verksamhet?

Hur skapar vi de bästa förutsättningarna för delaktighet i möten?

Tvåfärgad stjärna

Pappersstjärna för fönster eller att hänga på en vägg, ensam eller i grupp. Lampsladdar säljs separat. Anpassad för LED-lampor (E14) och för inomhusbruk. D: 50 cm. www.rusta.se

Glöggmys i fina muggar

I glöggserien Ellen finns koppar i färgerna beige eller grön av stengods. De rymmer 18 cl och är 7,5 cm höga. Skålarna i offwhite/brun har en bricka av bambu som är 17,5 x 9 x 6 cm. www.sagaform.se

Bordsgran i trä

Julgranen Lovi i trä är dekorativ både på bordet eller i fönstret. Tillverkad i naturfärgad eller grön plywood och finns även i golvvariant. Levereras i ett platt paket och granen finns i storlekar mellan 25 -180 cm. www.designtorget.se

Stämningsfullt

Två av de nya adventsljusstakarna från Rusta är den 5-armade vitmålade träsljusstaken Leksand och den 7-armade träljusstaken Idre som finns i natur eller vit. www.rusta.se

Välkomnande eld

Placera Fira Marschallhållare vid ingången för en inbjudande entré. Den är tillverkad i pulverlackerat stål med en dekorativ insats i mässing. Fira Marschall har en gänga i botten vilket gör att man lätt kan fästa den på tillhörande stativ, men kan användas både med eller utan. D: 12,5 cm. Design: Mia Cullin. www.klong.se

Söta bakformar

Formar för små pepparkakshus som kan fästas på kanten till glögg-, och chokladmuggar gör fikat extra julmysigt. Tål maskindisk. Finns i butik och online hos Søstrene Grene. www.sostrenegrene.com/se

Maken hade förgiftat henne

Lydia Capolicchio blev mållös när väninnan berättade sin historia

Lydia Capolicchio har alltid varit van att beskriva händelser, förlopp och människor ur en journalistisk synvinkel, allt från krig och övergrepp till svält och naturkatastrofer. Hon trodde att hon var luttrad, ändå blev hon mållös när hennes väninna hörde av sig och berättade sin historia.

KÄLLA ORDBEROENDE FÖRLAG

FOTO MAGNUS RAGNVID

”Vår gemensamme vän ville göra en dokumentär om hennes tragiska öde. Jag tvekade. Det skulle krävas ett enormt förarbete och många intervjuer med personer som kanske inte ens vågade ställa upp. Tiden var för knapp för detta. Hon levde

»Hon dog en kort tid senare av organsvikt, förgiftad till döds av sin egen man«

fortfarande och hennes man var på fri fot. Han skulle aldrig fällas för hennes kommande död. Hur skulle jag någonsin kunna ge min väninna upprättelse medan hon fortfarande levde? Hur skulle jag kunna beskriva den här makabra historien som dessutom väckte så många frågor hos mig själv? Hennes historia slukade mig med hull och hår”, säger Lydia Capolicchio i ett pressmeddelande från Ordberoende förlag, som ger ut boken som Lydia har skrivit.

”GIFT eller löftet till min väninna”

kommer ut den 8 mars 2023 och är en bok om kvinnlig vänskap, kärlek, livsfarliga relationer och ett regelrätt brott.

”GIFT, är det enda ordet i det svenska språket som indikerar livslång kärlek men också ond bråd död. Samtidigt. Jag har arbetat med ord hela mitt liv, formulerat texter som journalist, som programledare och som historie-berättare i många sammanhang. Aldrig har jag noterat kraften i den dubbla betydelsen i just GIFT förrän efter min väninnas öde”.

Lydia Capolicchio berättar vidare:

”Det uppdagade sig till slut att maken förgiftat henne under en längre tid. Hon dog en kort tid senare av organsvikt, förgiftad till döds av sin egen man. Hur hamnar en kvinna i en farlig relation? När ser man de första tecknen? Vilka relationer är värda att kämpa för? Är en kvinna sitt bästa jag, just i en relation?”

Lydia Capolicchio är aktuell med en ny bok som släpps i mars 2023.

Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.

Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.

För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

Lundäng HVB Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik

Nässlan HVB Flickor 12-17 år med psykosocial problematik

Vi erbjuder:

• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.

• NP-utredningar, psykologutredningar

• Evidensbaserat behandlingsarbete

• Familjearbete

Konsulentstödda familjehem 0-20 år

Nyköpings kommun

070-493 49 08

Barn vill berätta om vuxna vill lyssna

Träffar du barn som lever i familjer med missbruk och behöver stöd?

Childrens Program

- ett förebyggande stödprogram för barn 7-12 år och deras föräldrar.

Programmet pågår i fyra heldagar och har ett tydligt familjefokus.

Childrens Program finns med i Socialstyrelsens metodguide.

Läs mer om Childrens Programs metodik på: www.childrensprogram.se

”Nu finns ingen alkohol, det har blivit bättre och det känns som vi är en familj igen och jag känner mig gladare.”

Flicka 10 år

”Vi har kommit mycket närmare varandra och kan prata om hur vi känner och mår”

Pappa till dotter 7 år

Lars Lewerth 070-592 93 93, lars@childrensprogram.se Helén Olsson 070-533 19 66, helen@childrensprogram.se www.childrensprogram.se

Kalendarium 2022-2023

Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

DECEMBER

Tema: ADHD & Autism

– igår, idag och imorgon 9 december, webbsänd www.expomedica.se

Utbildning kring NPF 14 december, webbsänd www.attention-utbildning.se

JANUARI

Affektfokuserad psykodynamisk terapi – introduktion 16 januari, plus fem tillfällen, Stockholm www.sapu.se

Personlig assistans i praktiken 17-18 januari, webbsänd www.jpinfonet.se

Juridisk översiktskurs för verksamma inom socialtjänsten 19 januari, webbsänd www.jpinfonet.se

Föreståndarutbildning – HVB och LSS 23-24 januari (tio dagar), Malmö www.sverigehalsan.se

Våld i nära relationer och juridiken 24 januari, webbsänd www.jpinfonet.se

ADAD Diplomutbildning

24 januari, 15 februari, 9 mars, 13 april, webbsänd www.waitong.se

FIT Diplomutbildning

25 januari, 7-8 mars, 2 maj, Malmö www.waitong.se

Mottagningsfunktionens specifika arbete med barn och unga 25 januari, webbsänd www.jpinfonet.se

UngaVuxna-dagarna 26-27 januari, Stockholm ungavuxnadagarna.se

FEBRUARI

Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete 1 februari, webbsänd www.jpinfonet.se

Ekonomiskt bistånd – juridik och handläggning 2 februari, webbsänd www.jpinfonet.se

Barnkonventionsdagen 7 februari, webbsänd www.jpinfonet.se

NPF grundkurs 8 februari, webbsänd www.attention-utbildning.se

SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 9 februari, Göteborg www.ssil.se

Avgiftshandläggning inom socialtjänsten 9 februari, webbsänd www.jpinfonet.se

Kvalitetssäkringsprogrammet för föreståndare på HVB, stöd- och LSS-boende 20-21 februari och 20-21 april, Stockholm eller webbsänt www.imrab.se

Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande 21-22 februari, Göteborg www.expomedica.se

MARS

LSS – en grundkurs om lagen och dess praktiska tillämpning 9 mars, webbsänd www.jpinfonet.se

Äldreomsorgen – effektiv handläggning och nyheter 10 mars, webbsänd www.jpinfonet.se

NPF och tydliggörande pedagogik 13-14 mars, Malmö www.sverigehalsan.se

Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande 14-15 mars, Stockholm www.expomedica.se

Utredning av vuxna med missbruk/beroende med särskilt fokus på LVM 17 mars, Stockholm och webbsänd www.jpinfonet.se

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 21 mars, webbsänd www.jpinfonet.se

Offentlig chef 22-23 mars, Göteborg www.offentligchef.com

Att upprätta en barnkonsekvensanalys utifrån barnkonventionen 23 mars, Stockholm och webbsänd www.jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 23 mars, Gävle www.ssil.se

Motiverande samtal (MI) vid autism och ADHD 26-27 april, webbsänd www.expomedica.se

Hedersrelaterat våld och juridiken 27 mars, webbsänd www.jpinfonet.se

Praktisk processrätt för socialtjänsten 29 mars, webbsänd www.jpinfonet.se

Alltid uppdaterad

Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today

facebook.com/omtanke.today

APRIL

Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 19 april, webbsänd www.jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag

– HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 27 april, Stockholm www.ssil.se

MAJ

SSIL utbildningsdag – LSS 10 maj, Malmö www.ssil.se

SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 11 maj, Malmö www.ssil.se

Bistånd till boende 26 maj, webbsänd www.jpinfonet.se

Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 31 maj, webbsänd www.jpinfonet.se

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se

Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

För pojkar och flickor 9-13 år

• Individanpassade insatser

• Traumamedvetet förhållningssätt

• Omsorg - Trygghet - Delaktighet

0702-07 09 31

info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

Varför super Kristina?

För omgivningen är hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig själv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka.

Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA är Kristina ingen förbryllande person.

Hon lider av sjukdomen alkoholism och är maktlös inför alkoholen.

Hennes vilja räcker inte.

Det gjorde inte vår heller.

I AA lyckas vi hjälpa varandra att uppnå nykterhet.

Det fungerar.

Välkommen på ett öppet AA-möte!

www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 året runt.

(dag och tid)

Waitong Utbildning är en av Sveriges största och mest erfarna leverantör av utbildningar inom FIT och ADAD, bägge finns med i Socialstyrelsens metodguide.

25/1 FIT, Gratis streamad nybörjarinfo (25/1) 7/3 – 2/5 2023 FIT IRL Diplomutbildning i Malmö

24/1 ADAD, Gratis streamad nybörjarinfo (24/1) 15/2, 9/3 & 13/4 ADAD streamad Diplomutbildning

21/9 ADAD, Gratis streamad nybörjarinfo (21/9) 12/10, 9/11 & 7/12 ADAD streamad Diplomutbildning

26/9 FIT, Gratis streamad nybörjarinfo (26/9) 17/10, 14/11 & 14/12 FIT streamad Diplomutbildning

Waitong utbildning erbjuder digitala diplomutbildningar i ADAD & FIT. Börja när du vill, plugga var du vill och helt i din egen takt.

Waitong Utbildning erbjuder streamade och arbetsplatsförlagda skräddarsydda utbildningar, handledning och rådgivning inom FIT, ADAD, Lösningsfokus, HVB och Ledarskap. Hör av dig för offert!

Mer info, priser och anmälan – www.waitong.se Frågor? niklas@waitong.se eller 070 295 24 99

Vi skapar förutsättningar

för ett liv utan våld och förtryck

Nytida erbjuder skyddat boende med spetskompetens inom hedersproblematik och våld i nära relationer i form av HVB­hem, stödlägenhet och familjehem. Vi finns tillgängliga dygnet runt och en placering kan ske snabbt, ofta samma dag eller dagen därpå.

Mer information och kontaktuppgifter: nytida.se/skyddat­boende eller ring oss direkt på 020­66 20 20.

Vinn en bok med Omtanke

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.

lediga familjehem, jourhem kontaktfamiljer redan idag!

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Konsulentstödd jour - och familjehemsvård i Stockholm, Mälardalen och Uppland.

Välkomna att höra av er till telefon 0585-738112 eller mail kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se

Stockholm, Mälardalen och Uppland.

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Raimo Blomberg, Varberg och Anna Redin, Borås.

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

Lundäng HVB Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik

Vi erbjuder:

Nässlan HVB Flickor 12-17 år med psykosocial problematik

1:a - 4:e pris Periodens utvalda böcker

NÄSTA

Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 år. Behandling med A -CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 31/1 till: ”Tävling 8/22”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

LEJONGRUPPEN AB  www.lejongruppen.se 08 - 445 55 00  info@lejongruppen.se

• NP-utredningar, psykologutredningar

LEJONGRUPPEN AB = www. lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se

• Evidensbaserat behandlingsarbete

• Familjearbete

Omtanke nummer 1:

Konsulentstödda familjehem 0-20 år www.riande.se 070-493 49 08

Gängvåldet i fokus

Nyköpings kommun

Ute den

februari

Evin Cetin, fd brottmålsadvokat, var en av talarna på Socionomdagarna i ett panelsamtal om gängkriminaliteten och hur vi kan få unga att lämna destruktiva miljöer.

Tema: Skyddat boende

Skyddad, ej gömd – det är något som Omsorg Skydd Säkerhet AB arbetar för så att varje individ kan känna sig trygg.

Dessutom:

Omvårdnad i Skönvik har i samarbete med Framvik och Maria Bauer hållit en VR-utbildning där deltagarna ska lära sig hantera konfliktsituationer, hot och våld.

Texta tydligt!

VoB:s insatser för våldsutsatta

Myra är ett skyddat boende för våldsutsatta personer och deras barn. Vi erbjuder kollektivboende eller boende i lägenheter på olika orter i Skåne. Vi tar emot både akuta och planerade placeringar från hela landet och kan även bistå med hämtning. Personal finns på plats dygnet runt. Vi ger den våldsutsatta mycket stöd i sin vidare process och i många fall har vi kunnat hjälpa till med att hitta ett eget nytt boende.

Välkommen att kontakta oss för mer info!

Afrah Hussein

Verksamhetschef Myra

0708 - 10 18 24 · afrah.hussein@vob.se

Kontakta Myra: 0704 - 45 93 39

VoB driver HVB, skyddat boende, lägenhetsboenden och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

Löjtnantsgatan

SKYDDSENHETEN

- Vi tar emot skyddsplaceringar från hela landet -

Våld i nära relationer

Vi erbjuder samtalsstöd, sysselsättning och har kompetens inom missbruksproblematik. Vi utför även utredningar enligt SARA-V3, Trappan och PATRIARK.

Hedersproblematik

Vår personal är flerspråkig med erfarenhet från många kulturer. Vi hjälper till med myndighetskontakter och tillgodoser skolgång samt en meningsfull vardag åt medföljande barn.

Avhoppare från kriminella nätverk

Vi tillhandahåller säkerhet och vittnesskydd av högsta klass.

Klienten erbjuds samtalsstöd, sysselsättning och återetablering i samhället.

Säker och diskret transport ombesörjes i hela Norden.

En del av Colosseums kompletta vårdkedja är vårt stödboende. Här har våra klienter möjlighet att fortsätta sin utveckling och pröva sina färdigheter i samhället.

Avdelning Rex

Vi tar emot unga vuxna och kommer till hösten även öppna vårt stödboende för ungdomar från 21 år och uppåt.