TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
KRÖNIKAN:
En av fyra kvinnor utsätts för våld
TEMA: SKYDD & SÄKERHET
Dagen för skyddat boende Våld i nära relationer har en koppling till annat våld
Forskning om våld
Barnen blir en bricka i spelet i eftervåldet
David Sausdal om gängkriminalitet
Betydligt hårdare tag i Danmark
”Jag
Före detta livvakten Carl jobbar med skyddsplacering
Ung dialogs slutkonferens Socionomdagarna i bilder
Riksförbundet Attention lyfter placerade unga med NPF
”Angiverilagen är inget som hör ihop med socialtjänsten”
Vi tror på Engagemang, Ansvar och Glädje och ger våra medarbetare frihet att vara dem de är. Idag är vi över 15.000 hjältar, men vi behöver bli fler.
Socionomer, verksamhetschefer, socialpedagoger, behandlingspedagoger, undersköterskor och psykologer är några av oss som gör skillnad varje dag.
Vill du vara med och göra skillnad? Jobba hos oss!
Läs mer och se alla lediga tjänster på: humana.se/jobbportalen
”Dessa män har en extremt bra förmåga att fånga in sina offer i sina nät”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Ewa Åkerlind, förläggare, Ordberoende förlag.
Läs krönikan på sidan 56
Omslagsfoto Magnus Liam Karlsson
10| Livvakten Carl
Före detta livvakten Carl är aktuell med boken om sin livsresa. Idag jobbar han med skyddsplacering.
16| Aktuellt
Regeringen föreslår fotboja för unga och fler SiS-platser.
19| Tema: Skydd & säkerhet
20| Dagen för skyddat boende
Allt våld hänger ihop, enligt kriminalkommissarie Gunnar Appelgren.
26| Eftervåldet
Josefin Kjellberg presenterar sin forskning om våldsstrategier.
30| Danmark-Sverige
Så skiljer sig länderna åt när det gäller arbetet mot gängkriminalitet.
34| Daniel Diaz
Segregation skapar våldsspiraler.
38| Ny utredning
Regeringen föreslår tillståndsplikt för familjehem.
42| Ung dialog
Riksförbundet Attention lyfter placerade unga med NPF.
Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR och Jan Jönsson, oppositionsborgarråd (L) i Stockholm stad på Socionomdagarna.
46 Stöd för LVU
Socialstyrelsen har tagit fram ett mer pedagogiskt stöd i bilder.
50| Juristkrönika
Stärkta rättigheter i skyddat boende.
52| Socionomdagarna
60| Julkrönika
Maria Lundberg, socionom, minns sin första jul i familjehem.
62| SSIL utbildningsdag
65| Julplock Nr 8 , december 2023 •
skapar förutsättningar för ett liv utan våld och förtryck
Nytida erbjuder skyddat boende med spetskompetens inom hedersproblematik och våld i nära relationer i form av HVBhem, stödlägenhet och familjehem. Vi finns tillgängliga dygnet runt och en placering kan ske snabbt, ofta samma dag eller dagen därpå.
Läs mer om vår verksamhet på nytida.se/skyddat-boende eller ring 020-66 20 20.
Jimmy Åkessons senaste utspel om att kunna stänga och riva moskéer är skrämmande. Det är sådana uttalanden som skapar motsättningar och hat. Att heja på koranbränningar är ännu ett exempel.
Vi har religionsfrihet i Sverige. Dessutom är moskéer och religiösa samfund viktiga forum för att sprida kunskap. Vi har redan problem med desinformation om socialtjänsten. Där pågår ett viktigt arbete att nå ut till socioekonomiskt utsatta grupper genom bland annat imamer. Att skapa söndring där samhället försöker arbeta stöttande och uppbyggande är ett mycket olämpligt sätt att fiska missnöjesröster eller vad nu syftet är med dessa uttalanden.
Tidöavtalet har redan skrämt upp alla som arbetar inom social omsorg genom förslaget om anmälningsplikt, som många väljer att kalla angiverilagen. Genom den kan alla offentligt anställda bli skyldiga att ange personer som vistas illegalt i Sverige.
Idag har alla människor som finns i vårt land rätt till sjukvård, skolgång och socialt stöd. Om vi börjar att behandla alla som inte är svenskar som mindre värda, vad blir då nästa steg?
Det är inte etnicitet som är hotet, det är segregation och fattigdom. Socioekonomiskt utsatta grupperingar har låg utbildningsnivå, lågavlönade yrken och sämre språkkunskaper vilket leder till låg inkomst och låg levnadsstandard. Med sämre uppväxtvillkor minskar förtroendet för det svenska samhället och frustrationen kan ge upphov till våld.
Jag lyssnade på Daniel Diaz från Hassela Solidaritet på Socionomdagarna. Han menade att det är vi som har skapat det här samhället och är skyldiga till den ökning av unga kriminella som vi ser idag.
Vi behöver mer solidaritet i samhället, inte hårdare tag och höjda straff. Det skickar signaler att våld ska lösas med högre grad av våld. Vid varje utspel som politikerna gör som upplevs som hotfullt har vi sett en ökning av bilbränder och sprängningar.
Enligt forskning är det inte hot om straff eller hårdare straff som ger effekt utan risken att åka fast. Vi behöver fler uppklarade brott, fler poliser och åklagare, mer resurser till brottsbekämpning och rättsväsende.
Danske kriminologen David Sausdal talade också på Socionomdagarna om hur man arbetar i Danmark för att hålla nere gängbrottsligheten.
Mycket är dyrt och har liten effekt, men det är många saker vi kan lära av Danmark. Det är dock svårt att jämföra de båda länderna.
Danmark har också bra förebyggande insatser och man har arbetat mycket med att göra de utsatta områdena säkrare och minska segregationen. Hade vi tagit hand om den stora flyktingvågen 2015-2016 på ett bättre sätt så hade vi inte sett de problem vi har idag.
Problemet med politiken är att man riktar in sig på kortsiktiga lösningar som är populära bland väljarna. Vart har det medmänskliga tagit vägen? Det undrar jag stilla så här i juletid.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm.
Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG Trycksak 3041 0189
SVANENMÄRKT
Skyddat boende för den som på grund av våld, hot eller förtryck är i behov av skydd.
LSS-boende
Villbergagruppens förstärkta familjehem erbjuds för barn och unga när det egna nätverket inte räcker till.
Skola åk 7-9
Stödboende
HVB-hem
I Villbergastaden erbjuds boende, behandling och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron. Insatserna erbjuds i form av HVB-, LSS- och stödboende men vi ger också möjligheter till skola för årskurserna 7-9.
För att möta andra upplevda behov erbjuds fortsättningsvis även möjligheter till boende i förstärkta familjehem samt LSS-boende med skyddsplacering . Vi berättar gärna mer!
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
När Korpberget grundades i början av 1980-talet var det med övertygelsen att det finns vägar ut ur beroendet för alla människor. Med kärleksfull personal, väl beprövade metoder och en harmonisk miljö kan vi ge varje människa en ny chans till ett värdigt och bra liv, fritt från beroenden. Mer information får du på vår hemsida www.korpberget.se
Korpberget hjälper personer med beroendeproblem ifrån alkohol, narkotika, spel och kriminalitet. Vi tar sedan lång tid emot spelberoende personer samt personer som tvångsmässigt använder sig av våld eller annan kriminalitet. Kriminalitet och våld blir allt vanligare i samhället och Korpberget har med följd av det anpassat speciella behandlingsprogram för detta som till exempel MRT (Moral Reconation Therapy)
De som kommer till Korpberget för behandling har oftast under lång tid och omfattning använt narkotika, alkohol och/eller narkotikaklassade läkemedel samt kriminalitet och spel i huvudsak.
Korpberget har separata program för män och kvinnor. Vi har även en behandlingsenhet för unga män mellan 15-20 år även kallat Korpnästet.
Korpberget ligger naturskönt beläget i Högakusten-området nära Härnösand och Kramfors.
Emil Lilja, behandlare, kontaktperson för behandling kvinnor. Beroendeterapeut Tel: 073 – 533 97 67
E-post: emil@korpberget.se
Christer Gustafsson Renlid,verksamhetschef Tel: 070-156 43 40 E-post: christer@korpberget.se
Banerry är ett ledande företag inom städ och sanering, med särskild inriktning på social misär och samlarsyndrom.
Vi är vana vid att möta människor i komplexa situationer och ofta med ett akut behov av att få sin bostad återställd. I samarbete med våra uppdragsgivare skapar vi en bättre livskvalitet och en nystart i livet.
Med en djup förståelse för de utmaningar och behov våra klienter står inför, sätter vi alltid människan i fokus och anpassar våra tjänster efter varje persons unika situation.
Läs mer om vad vi gör på banerry.se eller kontakta oss på: 073 433 40 09 info@banerry.se
är nu aktuell med sin självbiografi
Före detta livvakten Carl jobbar idag med skyddsplaceringar
Carl arbetade under många år som livvakt runt om i Europa och skyddade viktiga och framgångsrika människor. När han sedan, på grund av en brutal attack, blev den som själv behövde skyddas, kom hans inre kraft och mentala styrka på prov. Han kunde tack vare den kamp han tidigare fört mot sig själv, hitta ljuset även efter den tunga prövningen. – Jag vet hur det känns att vara maktlös, sårbar och livrädd. Jag kan vara en ledsagare till andra i behov, säger han.
TEXT ANNE HAAVISTO FOTO MAGNUS LIAM KARLSSON OCH ANNE HAAVISTO
Carl var kampsportare och jobbade som dörrvakt, men när han som 27-åring fick ledgångsreumatism fick han tänka om. Han tog ett par sabbatsår och utbildade sig till personlig tränare. Vägen till att bli livvakt började på Strand Hotell på Öland, runt millennieskiftet. Han såg kungens livvakter och tänkte att det skulle kunna vara ett passande jobb för honom. Han pratade med dem och fick många bra tips och råd. Något år senare åkte han till norra England för att påbörja en utbildning inom den kommersiella livvaktsbranschen, ett perfekt jobb för honom som ville ut och se världen och samtidigt fortsätta träna. Inte för att satsa på en elitkarriär den här gången utan för att hålla sig i bra form.
– Det var jätteläskigt och jag kände mig osäker. Alla i min klass på utbildningen var före detta poliser och specialförbandsoperatörer och så jag; en gammal boxare från Sverige. Jag tvivlade hela tiden och hade verkligen ett underdog mindset. Är jag bra nog jämfört med de andra tuffa
killarna? Men jag tänkte också att jag var som ett blankt papper som man kunde fostra, berättar han.
TRÄNINGEN UNDER UTBILDNINGEN var tuff. Många mentala utmaningar och tester, taktiska övningar och drillning av kontaktövningar för att klara av våldssituationer i jobbet. Utöver det fysiska och mentala ingick även informationshämtning och bearbetning, hur man spanar och kartlägger objekt och annat underrättelsearbete. En stor del handlade om att tränas under stress.
– Man la på stressfaktorer för att se hur man fungerar under stress och press. Till exempel kampsportsövningar med ljuset tänt för att sedan göra samma sak i mörker och så vidare. Andra stressfaktorer var att inte få sova på ett par dagar och sen försättas i mentalt jobbiga situationer.
Carls föräldrar skiljde sig när han var runt 15 år. En känslig tid i livet och han tog hårt på skilsmässan. Han berättar att han tog på sig offerkoftan och att det kändes som hela världen var emot honom.
Fakta om Carl
Ålder: 50 år.
Yrke: Föreläsare, författare och personsäkerhetsspecialist.
Familj: Gift.
Ett par år efter att Carl hade slutat som livvakt blev han överfallen, skjuten i benen och fick syra i ansiktet. Foto: Anne Haavisto
Senare hittade han till nattklubbslivet och började jobba som dörrvakt och livet var under ett par år stökigt och utan riktning. Han hamnade i sällskap med personer han säger inte var guds bästa barn, och som också mådde dåligt. Ett antal tillfälligheter senare påbörjade Carl resan till ett helt annat liv.
Med tiden kände Carl att han blev allt mer fri från sina rädslor och började hitta ett syfte och en medvetenhet. Han lärde sig också att bättre hantera motgångar och nederlag.
– Jag blev under den här resan varse om mina karaktärsdefekter, till exempel min rädsla för att inte vara bra nog, rädslan över att inte ha kontroll och min tendens att se på mig själv som ett offer. Ända sedan dess har jag jobbat med min personliga utveckling.
UNDER DEN SISTA veckan på utbildningen i England föll allt på plats och Carl gick ut med ett skyhögt självförtroende. Året därpå flyttade han till London, där han hade sin bas. Han berättar om de första
två, vitt skilda uppdragen:
– Mitt första jobb var att följa med en rik kvinna på en shoppingtur i London under en dag. Sen hade jag ett längre uppdrag på skydda en kirurg på ett cancersjukhus som hade en hotbild från en av sina svårt cancersjuka patienter. Men efter en tid ändrades det och vi satte skyddet på hotaktören istället, en person som nyss fått negativa sjukdomsbesked. Så det blev en omvänd situation, vilket var jätteintressant och händelserikt. Men det tuffaste var att vara på en sådan arbetsplats,
där man mötte människor dagligen som upplever sin värsta stund i livet, ett besked med oftast dödlig utgång. Det var en verklig utmaning och minnen som jag bär med mig än i dag.
Arbetspassen var i genomsnitt 17 timmar per dygn varje dag i upp mot åtta veckor. Sedan en ledighet på två veckor och så på igen.
– Det var konstant rörelse. Under ett dygn var det inte ovanligt att man var i tre olika länder; London på dagen, Paris kvällen och nästa dag i Italien. Som ung
»Stalkers och trakasserande personer har en tendens att flytta in i huvudet hos folk«
och hungrig var det jättespännande att se alla människor man sett på TV. Sen insåg jag snabbt att de var helt normala människor, men i absurda situationer.
De Carl skyddade var oftast miljardärer, diplomater och stora företagsledare. Personer som lever under press och under medias lupp.
– Det var skönt att stå vid sidan av och det hände att jag tänkte att tack och lov att det där inte är mitt liv, berättar han.
Det finns två typer av livvakter; de som är fysiskt stora och ska synas för att verka avskräckande och de som ska smälta in och vara mer osynliga, för att klienten inte ska dra blickar till sig. En vanlig fråga som livvakter får, enligt Carl, är om de skulle ta en kula för sin klient.
– Det här är inget man funderar över ens. Man går in i en roll, man tar in information och är drillad med kontaktövningar som blir ett ryggmärgsbeteende. Man gör det man ska göra.
EFTER SEX ÅR stod Carl vid ett vägskäl igen. Kroppen, härjad av reumatismen, kunde inte längre svara optimalt på träningen och det tempo som krävdes.
– Jag kände mig klar. Jag hade fått uppleva den högsta nivån för mig i yrket. Livet passerade liksom, jag hade levt andra människors liv i den där bubblan. I början hade det varit häftigt att se den världen, men jag var egentligen bara en gäst eller ännu mer, tjänstefolk. Jag kände att det var dags att leva mitt liv och dessutom var min pappa äldre och sjuk. Så jag flyttade hem till Sverige 2010.
Carl ville fortsätta att arbeta inom personskydd och ta det brittiska arbetssättet och mixa det med det svenska som gene-
rellt är styrd av polis och länsstyrelsen. Han menar att Sveriges extrema transparens och offentlighetsprincip är bra på många sätt, men farlig om man har ett hot på sig. – Här är det lätt att hitta hem till människor. Man är oerhört sårbar, särskilt om man har ett utsatt yrke. Det är inte alltid lätt att navigera om man är en person vars arbete består i att ge negativa besked till människor och vi är dessutom ganska godtrogna i Sverige, på gott och ont. Och det är lätt att vara efterklok. Vårat jobb är att tänka efter före.
HAN BERÄTTAR ATT hotaktörer ofta är hotfulla men inte alltid farliga, men skapar oro och stress för den utsatta personen. – Det krävs en gedigen riskbedömning av en kompetent person som ser över hotaktörens egenskaper och klientens sårbarheter. Till exempel stalkers och trakasserande personer har en tendens att flytta in i huvudet hos folk, som kan må dåligt under en lång tid efteråt. Målet är alltid att skräddarsy skyddet.
2012, ett par år efter att Carl slutat som livvakt och sänkt garden, blev han utsatt för grovt våld. Han hade börjat träffa en tjej och skulle hälsa på hennes ex i en lekpark. Han ville göra ett gott intryck, eftersom det fanns barn med i bilden. Den handskakningen, i en lekpark mitt på blanka dagen, en sensommardag i augusti, slutade med att Carl blev skjuten av ett gäng som exmannen anlitat för att röja honom ur vägen.
– Jag var helt oförberedd, utan livvaktsmindset, och blev skjuten i lårbenen och knäna. Sedan slängde de syra på mig som frätte sönder halva ansiktet och örat. Jag
Carl har brottats med sin rädsla för att inte vara bra nog, att inte ha kontroll och sin tendens att se på mig själv som ett offer. Foto: Magnus Liam Karlsson
förlorade både syn och hörsel på ena sidan. På den tiden var det mer kutym att skjuta under midjan. Hade det hänt idag hade jag varit död.
Carl berättar att han efter operationerna, som pågår än idag, isolerade sig. – Jag gjorde mitt liv väldigt litet, som personer gör som behöver skydd. Jag hade en livvaktsfirma som kom in och jobbade ihop med polisen. All fokus var på min rehab som var lång och tuff, bland annat skulle jag lära mig att gå igen. Jag gick in i en bubbla och mina copingstrategier var
att titta på serier och köpa och sälja bilar, eftersom jag är bilintresserad och ville fokusera på någonting.
Han är idag fortfarande försiktig med vilka han släpper nära inpå sig. Det är något han får jobba med aktivt.
– Det har inte kommit naturligt, utan krävt aktivt arbete. Precis som det var när jag hade slutat som livvakt. Jag har genom åren lämnat personer som varit nära, flickvänner, kollegor och personer jag skyddat. Att ge upp, starta om och bygga upp på nytt gång på gång kräver en del.
Att anpassa sig, vara social och inte alltid kolla efter fönster, bakdörrar och eventuella vapen. Jag var nästan i hamn, när jag själv blev attackerad, berättar Carl och fortsätter:
– Idag sover jag gott och har ingen PTSD. Jag har jobbat mycket med tacksamhet och acceptans och tagit emot all hjälp jag kan få. Jag gör så gott jag kan enligt vad jag tror är ett fullvärdigt liv. Jag kan idag inte värdera varken min sjukdom eller skjutningen som något negativt. Allt sammantaget har byggt upp min mot-
»All fokus var på min rehab som var lång och tuff, bland annat skulle jag lära mig att gå igen«
ståndskraft och hjälpt mig att hitta förmågan att vrida och vända på perspektiv, till ett positivt mindset.
Och det är just det hans självbiografi, ”Livvakten Carl – Kampen mot mig själv”, handlar om. Boken som kom ut i början av november är en punkt på ännu en period i Carls liv, återhämtningsresan.
HAN BERÄTTAR ATT han sedan han var tio år gammal vetat att han en dag skulle skriva en bok.
– Jag har gjort anteckningar genom hela livet och sen när jag vaknade upp på sjukhuset, efter skjutningen, då visste jag vad den skulle handla om, hela min resa. Jag blev förvånad över hur jobbig den var att skriva. Men nu är den ute, ännu en sak jag kan lämna och gå vidare.
Idag jobbar Carl med skyddsplaceringar för främst våldsutsatta kvinnor och barn och föreläser om sin livsresa och om den unika erfarenheten att vara både den som skyddar och den som blir skyddad. Han vill ge något vidare av sina kunskaper och insikter, som kraft och resiliens.
– Vi kommer att behöva den kraften. Det kommer att vara en värdefull valuta. Vi svenskar är skarpa och hårt arbetande, men vi behöver kavla upp ärmarna. Där vill jag vara med och bidra. Jag vet hur det känns att vara maktlös, sårbar och livrädd, jag kan vara en ledsagare till andra i behov.
Efter många år i London lämnar Carl den hektiska tillvaron för ett lugnare liv hemma i Sverige. Då smäller det. En solig dag, i en park full av lekande barn, dyker en man upp, skjuter Carl och kastar frätande syra i hans ansikte. Allt blir svart.
När Carl vaknar upp är det han som är offret, skyddad av män som den han brukade vara. Carl står nu inför ett val: att ge upp eller att resa sig ännu en gång och ta kampen mot sin största fiende – sig själv. Livvakten Carl är en svindlande berättelse om motståndskraft, förlåtelse och kärlek.
BASARFORLAG.SE
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Regeringen presenterar ett nytt paket av insatser för att bryta gängrekryteringen av barn och unga. Samverkansstruktur, fotboja för unga, fler platser och höjd säkerhet på SiS är några av insatserna.
– Alldeles för länge har insatserna mot barn och unga som riskerar att hamna i gängens grepp kommit för sent eller varit för svaga. Resultatet har blivit att allt för många barn och unga rekryterats till gängen. Vi tar nu ett helhetsgrepp om ungdomsbrottsligheten: tidiga förebyggande insatser kombineras med effektivare verktyg till brottsbekämpande myndigheter och tydligare insatser mot barn som har begått brott. Vi kommer inte att ge oss förrän rekryteringen av barn till gängen har upphört, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
– Alla barn och unga har rätt till en trygg och ljus framtid och barn i samhällets vård ska få det stöd och den vård de har rätt till. Det är oacceptabelt att barn
och ungdomar får vänta på sin plats på SiS eller att samhällsvården riskerar att inte kunna erbjuda plats till de barn och som har behov av det, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
Paketet innehåller följande insatser:
1. Samverkansstruktur (Bob) för arbete med barn och unga i grov kriminalitet.
2. Fotboja för unga.
3. Förkortad utredningstid för utvidgad ungdomsövervakning.
4. Förstärkningsteam inom socialtjänsten.
5. Fler platser på SiS.
6. Höjd säkerhet på SiS
MAN HAR BESLUTAT att inrätta en samverkansstruktur som omfattar ett stort antal myndigheter, kommuner och andra aktörer. Fokus ska ligga på barn och unga i miljöer kopplade till organiserad brottslighet som riskerar att begå eller begår grova brott – på individnivå.
Regeringen avser att utreda möjlighet till fotboja för unga som vårdas på grund av brottslighet eller koppling till grov kriminalitet. Syftet är att se om fotboja kan användas för att säkerställa att barn och unga genomgår vissa behandlingsinsatser, avstår alkohol eller andra droger, befinner sig i hemmet, skolan eller på andra aktiviteter vid givna tillfällen och på så sätt undviker kriminella miljöer. Utredaren ska även se över hur fotboja kan användas efter en placering på exempelvis SiS för att säkerställa att den unge inte återfaller in i kriminalitet.
REGERINGEN SKA STARTA ett pilotprojekt med fyra förstärkningsteam inom socialtjänsten, där ambitionen är att ha dem på plats i början på 2024. Syftet är att stötta socialtjänsten i särskilt utsatta kommuner. Förstärkningsteamen ska motverka att fler barn och unga dras in i kriminalitet.
KÄLLA: REGERINGEN
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
Välkommen att kontakta oss med placeringsförfrågan!
Fa miljeDyna miken
HVB Mellbygård: 031-387 10 70 Stödboende/Öppenvård: 031-707 30 00 info@familjedynamiken.se www.familjedynamiken.se
Lundäng HVB
Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
Nässlan HVB
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
Flickor 12-17 år med psykosocial problematik Nyköpings kommun
Konsulentstödda familjehem 0-20 år
Utrednings- och behandlingshem för familjer med barn. Vi tar emot familjer med barn 0-16 år samt blivande föräldrar.
Vi erbjuder:
Boende i egen lägenhet i kollektiv miljö.
Närhet till personal dygnet runt.
Relationsbyggande förhållningssätt.
Hög kompetens och en stabil personalgrupp med lång erfarenhet.
Personal med socionom/högskolekompetens dag-, kväll-, natt och helg. Egen pedagogisk verksamhet.
Placeringar enligt SoL, LVU och skydd.
Beläget i centrala Finspång.
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan
010 70 60 350
www.vejbyhem.se
På Svedbacka HVB hem lever vi tillsammans som en familj, i natursköna norra Hälsingland har vi nära till fina friluftsaktiviteter året om. Svedbacka är ett bra val av HVB-boende för pojkar och flickor i åldrarna 15-19 år med missbruksproblem, kriminalitet och beteendeproblematik som eftersöker en varm och välkomnande atmosfär. Vi har bred kompetens och plats i hjärtat för alla!
VI ERBJUDER FÖLJANDE INSATSER:
HVB-Hem
Stödboende
Skyddat boende
Återanpassningsboende
Utslussverksamhet
Akutplaceringar
Utredningar
Maja har bott på två skyddade boenden. Nu hjälper hon andra våldsutsatta. Kommunerna ansvarar numera för insatser till våldsutövare. Hur långt har man kommit runt om i landet? Det kommer Socialstyrelsen att titta närmare på. Gängkriminalitet, våld och hedersproblematik är nya teman för SSIL utbildningsdagar 2024.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES
Allt våld hänger ihop; våld i nära relationer, våld i kriminella nätverk och våld i det offentliga rummet. Det säger kriminalkommissarie Gunnar Appelgren, som tycker att man inom media och politiken har en för ensidig syn. – Man riktar insatser på en sak i taget. Vi måste stoppa våldet och då behöver vi rikta in oss på alla delar samtidigt, säger han.
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES, PRIVAT OCH JESPER MATTSSON
Varje år dödas omkring 20 kvinnor av en man som de har eller har haft en relation med.
– Det här har uppmärksammats under många år och vi säger att vi satsar på våld i nära relationer, men trots det mördas lika många kvinnor i alla fall varje år, säger Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie hos Polisen.
Det våld som vi oroas över är att som kvinna bli överfallen och våldtagen utomhus av en okänd förövare, men det är en liten del av det totala våldet. Unga män har störst risk att utsättas för våld.
Enligt Gunnar Appelgren hänger allt våld ihop. Våld i nära relationer har en koppling till våld i kriminella nätverk och våld i det offentliga rummet.
– På 90-talet var det MC-gängen, nu har vi bland annat släktbaserade kriminella nätverk. Det kommer alltid något nytt och vi kommer att komma ur det här eländet också. Men det gäller att vi orkar hålla alla delar för att stoppa våldet. Vi får inte bara fokusera på en sak, för allt våld hänger ihop.
Gunnar Appelgren var en av talarna på Dagen för Skyddat Boende som arrangerades den 26 oktober på Gothia Towers i Göteborg. Det var SSIL – För vård och omsorg och Stiftelsen Insats skyddat
boende som hade bjudit in till arrangemanget. Branschen har länge efterfrågat en mötesplats för alla som placerar inom skyddat boende, arbetar med våld i nära relationer, avhopparverksamhet eller på annat sätt är verksam inom skydd och säkerhet.
SKJUTVAPENVÅLDET ÄR EXTREMT allvarligt i Sverige och i en nationell jämförelse med 13 andra europeiska länder hamnar Sverige i botten om man tittar på dödligt skjut-
vapenvåld bland unga män i åldrarna 1529 år. För åldrarna 30 år och uppåt ligger Sverige i mitten.
– Tyskland har lägst andel skjutvapenvåld bland unga, följt av Norge, Storbritannien och Österrike. Vi har besökt Tyskland för att se hur de jobbar, men den här effekten vi ser i Sverige beror på ett grundproblem. I Tyskland har man en helt annan syn på våld och vapen. Polistätheten är en sak, hade vi haft samma polistäthet så skulle det vara 6 500 fler polisanställda bara i Stockholm. Men det är inte hela förklaringen.
Vi har en grov organiserad brottslighet med en spiral av A-, B-, C- och D-grupper med äldre kriminella i toppen och väldigt unga risktagande i botten.
– Gruppen 14-17 år har vuxit upp med våldet som lösning. Det är en fruktansvärd utveckling vi har sett de senaste åren med dessa unga som inte har en fullt utvecklad frontallob och därför dåligt konsekvenstänk.
Våldet har blivit allt grövre och nu har det också spridit sig utanför de så kallade socialt utsatta områdena.
– Det var inte förrän det mördades en känd rappare som bodde på Söder i Stockholm och hade ett svenskt namn som det började tas krafttag. Men det krävs att alla
tillsammans engagerar sig i arbetet med att stoppa våldet.
I Storbritannien hade man en massskjutning på en skola 1996 och efter det tog man krafttag mot vapen med god effekt. Knivvåldet ökade, men det har inte lika stor dödlighet. Efter 9/11 i USA satte man också in stora resurser på säkerhet.
Gunnar Appelgren tycker att vi gör fel saker i Sverige. Vi sparar in på det våldspreventiva arbetet i kommunerna och inte lyckats få en lokal polisnärvaro.
– Vi har inte råd med det. En effektiv brottsprevention måste riktas mot alla nivåer; vi behöver satsa på elevhälsan, vi måste komma åt fusket; tjuvsamhället och de svarta pengarna. Det är individer och individers val som ger upphov till brott. Svag moral, taskig impulskontroll, tillåtande sociala miljöer och svag kollektiv styrka i området är saker som vi behöver komma åt. Med ett starkt yttre tryck från alla håll kan vi skapa ett inre tryck på individen.
VAD GÖR VÅLDET med oss och vilka är det som använder våld? Åsa Källström är professor i socialt arbete och har studerat våldsutsatta barn och deras erfarenheter. Hon berättar att det finns olika typer av våld i nära relationer. Situationsbundet våld är vanligast. Det bottnar i konflikter och kan ske till exempel på helgen i samband med alkohol eller i slutet av månaden när pengarna börjar ta slut. Nästan lika många kvinnor som män utövar det våldet. Den andra typen kan kallas intim terrorism och följer ett mönster av dominans, makt och kontroll. Våldstypen utövas nästan alltid av män och består av allvarliga och frekventa våldshandlingar, vilket leder till att offren upplever en nästan konstant fara.
– I en studie uppgav 702 unga vuxna att de erfarit våld eller allvarliga konflikter mellan föräldrarna under barndomen. 71 procent uppgav att båda föräldrarna utövat våld mot varandra. Då hade våldet varit långvarigt, kanske med perioder då det varit lugnt. Fem procent svarade att mamma utövat våld mot pappa och 22 procent att pappa utövar våld mot mamma. Det våldet var grövre och mer omfattande och påminner om intim terrorism.
I en annan studie intervjuade Åsa Källström tio barn på skyddat boende om hur de uppfattade våldet.
– En del barn beskrev våld som ett sätt att kräva lydnad, där man måste göra som pappa säger. Det kan göra att barnet tror att de kan undvika våldet genom att göra
»Det krävs att alla tillsammans engagerar sig i arbetet med att stoppa våldet«
allting rätt. Då kan barnet tro att de själva bär ansvaret för våldet om de inte klarar av det, till exempel genom att råka tappa något i golvet eller få dåligt resultat på ett prov i skolan. Andra barn uppfattade våldet som kroniskt och elakt. Vi måste verkligen skydda barnen från detta.
Studier visar att föräldrars våld ökar risken för PTSD, ångest, depression och självskadebeteende. Enligt internationell forskning har barn som upplevt våld i familjen 63 procent mer problem än barn i
allmänhet. Problemen tenderar också att öka med tiden.
– Enligt forskning från 2019 uppvisar barn på skyddat boende mer problem än barn som bor kvar med den våldsamma personen, något som kan ha att göra med förlusten av sociala nätverk. I våra studier beskriver barn att de inte visste vad som skulle hända, de visste inte hur länge de skulle vara kvar och situationen upplevdes kaosartad. Ungefär hälften beskrev våldet som skrämmande och jobbigt att prata om, men det kändes bra. Hälften ville inte prata om det och tyckte inte att de hade det behovet. Utmaningen för den som arbetar med dessa barn är att förstå vilka som behöver prata eftersom problemen kan bli värre med tiden.
BARN GER OFTAST goda betyg till skyddade boenden. Enligt en kartläggning uppskattade barnen tryggheten, förutsägbarheten och förtroendet. De uppskattade också valmöjligheter hur samtalen skulle ske utan krav, att bli bemött med vänlighet och förståelse utan dömande.
– Barnen har uttryckt vad som är viktigt för dem och vad de uppskattade. De fick bland annat hjälp att förstå att de inte är ansvariga för våldet. De uppskattade också att få spela spel och fika. Det kan tyckas enkelt att bjuda på fika, men det visar att barnet har ett värde, säger Åsa Källström.
Det kan vara svårt att nå fram till våldsutsatta barn. Fredrik Malmer, socionom, rektor och leg. psykoterapeut med barnoch ungdomsinriktning gav några handfasta tips.
– De flesta vuxna som de här barnen har stött på tidigare har haft stor mun och små öron, som krokodiler. Det var det ett barn som liknade det vid under ett bedömningssamtal. Vi behöver vara tvärt om – lyssna mycket och prata lite. Prata i korta meningar som Nalle Puh så blir det enkelt för barnet. Krokodil-liknelsen synliggör att vuxnas barnperspektiv ibland saknar just barnets perspektiv och att vuxna inte lyssnar på barnet.
Fredrik Malmer är öppen och ärlig i mötet med sina klienter. Är han nervös så säger han det.
– Att vara nervös är tecken på att det här vi gör tillsammans är viktigt. Jag brukar säga: ”Det är inte säkert att jag kan hjälpa dig, men om du ger mig chansen så ska jag försöka”.
Han talar också om vikten av att skapa en allians. Först behöver man skapa en känslomässig relation. Din uppgift kan
Placeringen fungerar väldigt bra. De är engagerade, fokuserar på rätt saker och arbetar för att få resultat som gynnar individen.
Fredrik Malmer brukar förklara för små barn att man kan ha som blåmärken på insidan när man har varit med om något skrämmande.
»Det kan tyckas enkelt att bjuda på fika, men det visar att barnet har ett värde«
vara att få fram information om barnet för hur bäst kunna stötta eller hjälpa.
– Våga fråga och sätt ord på allt. Om det känns som att barnet sluter sig, säg det. Om man upplever sig att inte nå riktigt fram, är det bra att göra något ihop, spela spel eller liknande.
BARN SOM HAR varit med om skrämmande händelser har ofta extra svårt med tillit och behöver få känna agens, vilket betyder att de själva har kontroll och är upphov till sina egna handlingar. Därför är det bra med valmöjligheter och konkret information.
– Det är olika hur man reagerar på våld. Det var ett syskonpar som hade blivit utsatta för samma händelse av våld, men ett av syskonen mådde klart bättre. Det framkom under bedömningssamtalet att barnet hade sparkat förövaren mellan benen och sprungit in på sitt rum och låst dörren. Barnet mådde bättre för att denne hade försökt att göra något i situationen, vikten av agens, åt våldet.
Fredrik berättar också om en person som hade bevittnat en halshuggning
i krig, en händelse som är ett potentiellt trauma, men den händelsen visade sig inte vara ett faktiskt trauma. Det hade varit värre för personen att bli placerad på annan ort och fråntagen sitt sammanhang.
– När jag ska förklara för små barn hur saker man har varit med om kan göra ont på olika sätt, brukar jag prata om blåmärken, för nästan alla har varit med om att ramla och fått blåmärken på benen någon gång och man kan få blåmärken på insidan också om man blir riktigt rädd eller
Arrangeras av SSIL – För vård och omsorg i samarbete med Stiftelsen Insats skyddat boende. Dagen är en fysisk mötesplats och ett forum för arbetsverksamma inom skydd och säkerhet. Under 2024 blir det två dagar; 29 maj i Stockholm och 16 oktober i Göteborg. Mer information och anmälan på ssilutbildningsdagar.se.
skrämd. Den förklaringen är det många barn som känt sig hjälpta av och de förstår sig själva lite mer. Många vuxna är rädda för att fråga barnet något som de själva tror kan skada barnet. Men felet man kan göra är att inte fråga, enligt mig och barnen själva. Reaktionen kan ibland vara hyperaktivering, genom ett utåtagerande. Samtidigt är det också information om barnets inre regleringsförmåga i förhållande till toleransfönstret.
HAN BRUKAR ÄVEN prata med små barn om Skalmans mat- och sov-klocka. Det är vanligt med en störd sömn och brist på matlust. Om inte mat- och sov-klockan fungerar så kan det finnas potentiella trauman. – Undvikande beteende och att få mardrömmar och minnesbilder från händelsen är tydliga symtom på trauma. Man kan också se när en person uppvisar dissociativa symptom, exempelvis genom en frånvaro i blicken. Då brukar jag försöka plocka tillbaka personen i rummet genom att fråga vad denne tycker om min tröja eller liknande. En traumatisk händelse har inte ett ”bäst före”-datum och det räcker med en händelse för att en människas funktioner ska förändras. avslutar Fredrik Malmer. ●
Enligt en ny avhandling används barnen i eftervåldet mot kvinnan. Att behöva samarbeta med mannen när det gäller vårdnad och umgänge upplevs väldigt otryggt och motstridigt, då det i uppbrottsskedet främst handlade om att skydda sig och sina barn från våldet. Det blir som skilda planeter, trots att vi har föreskrifter som säger att socialtjänsten ska samverka internt och extern så att inte insatser motverkar varandra.
TEXT JENNY FORS
ILLUSTRATION GETTY IMAGES
Vi vet sedan tidigare forskning att våld i nära relationer trappas upp och ökar i samband med separation. Våldet slutar inte, det bara skiftar form. I eftervåldet finns det psykiska våldet, det ekonomiska våldet och i eftervåldet används också barnen.
– Som en kvinna uttryckte det ”Jag blir inte fri förrän barnen fyller 18”, säger Josefin Kjellberg, doktorand i socialt arbete vid Uppsala universitet.
Hon disputerar i januari med sin avhandling där hon har undersökt hur partnervåldsutsatta kvinnor ser på sina strategier för att hantera våldet, sina uppbrottsprocesser och hur de upplever det stöd de har fått när de har försökt frigöra sig från våldet.
I studien har hon intervjuat 17 kvinnor som alla hade varit utsatta för våld i nära
relation och alla hade också avslutat sin relation. Alla utom en hade barn tillsammans med mannen.
– Majoriteten av kvinnorna beskrev att de var utsatta för ensidigt våld. De uppgav alltså att det var mannen som var våldsam och det verkade vara kopplat till makt och kontroll. Våldet beskrevs som omfattande och skadligt.
Det var på Dagen för Skyddat boende i Göteborg den 26 oktober som Josefin var en av talarna och presenterade sin avhandling. Det är viktigt att ny forskning kommer ut till verksamheterna och handläggarna som kan lära sig mycket av vad de utsatta kvinnorna beskriver, både om våldet ur ett säkerhetsperspektiv och om det bemötande som de har fått. Frågan är om man hade kunnat göra något för att förhindra att våldet förvärrades.
– Flera av kvinnorna hade sökt stöd från familjerådgivning eller gått i parterapi tidigt relationen, men att detta inte hade gjort att våldet minskade, då männens bild bekräftades och våldet omskrevs som konflikter.
SAMTLIGA KVINNOR I studien hade protesterat mot våldet och utvecklat strategier eller motstånd samtidigt som de försökt skydda sig själva och sina barn. När våldet ökade blev motståndet mer dolt och subtilt. – Mannen kunde till exempel utnyttja tillfällen när barnen var med för att minska motståndet från kvinnan. Kvinnorna berättade om utbrott och förhör som kunde vara i timmar. Mannen försökte också kontrollera vilka kvinnan hade kontakt med, men kvinnorna berättar att de fortsatte att ha kontakt med vänner och
familj, ibland i smyg. De slutade dock att anförtro sig till vänner som upplevdes som dömande och kunde säga sådant som ”Varför går du inte bara?”
KVINNORNA SÅG INTE sig själva som våldsutsatta trots att de började planera uppbrott från en våldsam och kontrollerande man.
– Det blir en normalisering av våldet under lång tid och mannen använder sig av gaslighting för att kvinnan ska börja tvivla på sig själv. Han kan säga att hon inbillar sig, att han inte alls sa så eller att det är hennes fel. Vi har en föreställning om att våld är att bli slagen, men vi behöver få en bredare definition.
Själva uppbrottet har sett lite olika ut för dessa kvinnor. Vissa uppgav att kärlek, hopp om förbättring och liknande kunde fördröja uppbrottet, medan andra
tyckte att kärleken dog i takt med våldet och skyndade på beslutet. Normer om kärnfamiljen kunde försvåra beslutet och ekonomi/bostad kunde göra det praktiskt svårt att lämna.
– Vissa ville separera för att skydda barnen från våldet, medan andra var rädd för vad som skulle hända när de inte fanns där för att skydda barnen så de hade svårare att ta steget.
Tidigare forskning har visat att motstånd kan öka risken för våld eller vara kvarhållande, men Josefin Kjellbergs avhandling visar att det inte behöver vara så.
– Du som möter våldsutsatta kvinnor kan hjälpa kvinnan att synliggöra hennes motstånd, för att minska hennes skuld och skam, så hon blir medveten om att hon gjorde det hon kunde utifrån situationen. Det är också viktigt att benämna våldet.
1. Våld i nära relation-planeten Vidta skyddsåtgärder.
3. Familjerätts-planeten
2. Barnskydds-planeten Skydda barnen.
Våld kan vara fysiskt, psykiskt, ekonomiskt. Särskilt eftervåldet fortsätter ofta som psykiskt och ekonomiskt. Det kan pågå i flera år. Dessutom utnyttjas gemensamma barn för att behålla kontrollen över kvinnan.
– Det är viktigt att uppmärksamma att våldet trappas upp när kvinnan säger att hon vill skiljas. Även de män som inte har varit fysiskt våldsamma tidigare kunde yttra dödshot och våldtäktshot.
DET PSYKISKA VÅLDET kan vara att kvinnan straffas för att hon valt att separera. Att han till exempel säger till barnen att ”mamma tycker inte om oss längre”.
– Tidigare forskning har visat att kvinnorna utsätts för smutskastningskampanjer där männen kunde ringa runt till familj, vänner, arbetsgivare och myndigheter för att svartmåla kvinnan. Även utdragna vårdnadstvister där barnen har använts som kontrollmedel. Kvinnorna
berättar att männen inte varit engagerade i sina barn under själva relationen, men efter separationen kunde de visa stort intresse att vilja ha vårdnad om barnet, vilket kvinnorna upplevde som ett sätt att fortsätta kontrollera och skada henne, säger Josefin Kjellberg.
MER ÄN HÄLFTEN av kvinnorna i studien hade erbjudits eller sökt stöd från kvinnojour eller skyddat boende och kunde berätta om flera positiva erfarenheter: Ett varmt, ickedömande bemötande där de blev trodda, lättillgängligt samtalsstöd, hjälp att sätta ord på erfarenheterna av våld, skuldavlastning genom att få syn på hur lika våldsutövande män kan vara, praktiskt stöd som hjälp att hitta bostad, stöd i myndighetskontakter och rättsprocesser.
Kvinnorna efterlyste insatser riktade mot våldsutövaren och konkret hjälp att få eftervåldet att upphöra.
– Tiden i skyddat boende beskrevs som att vara isolerad i en bubbla utan chans till sociala kontakter. Det upplevdes som väldigt otryggt för barnet och samtidigt fick förövaren leva sitt liv som vanligt. Man var nöjd med det samtalsstöd och bemötande man fick hos socialtjänst och skyddat boende men sedan kunde det vara ett helt annat bemötande från andra yrkesverksamma på socialtjänstens familjerätt och tingsrätten. Det var som natt och dag. Från att mötas av förståelse och skyddsinsatser så skulle kvinnan helt plötsligt bli tvungen att lösa konflikterna med mannen och samarbeta med honom när han skulle ha umgänge med barnen.
ANDRA STUDIER VISAR på samma sak, att våldsutsatta kvinnor blir utsatta i familjerättssystemet där våldet tappas bort, omskrivs till konflikter och de tvingas till samarbete med sina förövare.
»...männens bild bekräftades och våldet omskrevs som konflikter«
– Det är som olika planeter, något som Hester beskriver 2011 i tre-planetsmodellen för arbetet mot partnervåld i Storbritannien, säger Josefin Kjellberg. Hon visar en bild där den första planeten ”Våld i nära relation-planeten” utgörs av polis, kvinnojourer, skyddat boende och socialtjänst som arbetar med våld i nära relation. Där ligger fokus på skydd och stöd till den utsatta och sociala och straffrättsliga insatser för våldsutövare. Budskapet till våldsutsatta är att vidta skyddsåtgärder och minimera kontakten med våldsutövaren.
Den andra planeten kallas ”Barnskydds-planeten”. Här samlas barnenheter och barnahus som har till uppgift att skydda barnet. Budskapet till våldsutsatta är att skydda sina barn från våldsutövaren.
TREDJE PLANETEN ÄR ”Familjerätts-planeten”, där familjerätt och tingsrätt finns. Där tenderar man att bortse från våldet och istället vilja titta framåt och främja barnets kontakt med båda föräldrarna. Deras budskap till våldsutsatta är att samarbeta med våldsutövaren.
– En avhandling från 2003 visade på de problem som våldsutsatta kvinnor upplever hos familjerätten. Lite verkar ha förändrats på tjugo år. Vi har föreskrifter som säger att socialtjänsten ska samverka internt och externt så insatser inte motverkar varandra. Vi behöver utveckla system för samverkan och samsyn. Vi har också annan lagstiftning att ta hänsyn till så att man idag tittar mer på nära och god kontakt än skydd från våldet.
Men vi har nya lagar på gång för att bland annat kunna förhindra umgänge med en våldsutövande förälder. Det finns också annan forskning som visar hur kontakt mellan förövare och barn kan göras säkrare. Barn som är rädd för pappa och inte vill träffa honom behöver ha rätt att avböja kontakt. Det behövs större medvetenhet om hur eftervåldet attackerar mamma-barnrelationen. Det ska inte förstärkas genom att till exempel anklaga mamman för umgängessabotage. ●
Lediga Lägenheter i Stor Stockholm, Uppsala & Örebro.
Inflyttning direkt eller enligt önskemål med dygnet runt jour. Vi hämtar klient/familj.
Vi arbetar och stödjer personer i missbruk, skyddsboende och psykisk ohälsa.
Vi tar emot familjer, par, ensamkommande, kvinnor och män.
Vår flexibilitet utifrån behov och stöd skapar ett tryggt boende och bra livskvalitet.
Alla våra lägenheter är hemtrevliga, full möblerade där individen ska känna sig säker och trygg.
Växel: 08-400 298 70
Jour Tlf: 08-400 298 72
För ytterligare information
kontakta: Sukriye Chickan Agin 076-336 66 35 Sukriye.agin@lhac.se
Info@lhac.se I www.lhac.se
I Danmark är det hårdare tag mot gängbrottsligheten med bland annat betydligt hårdare straff. Antal döda på grund av gängvåldet i Sverige var rekordhöga 62 stycken under 2022, jämfört med 4 i Danmark. Vad är det som fungerar bra i Danmark och vad kan vi lära oss av det?
Danske kriminologen David Sausdal talade om den danska modellen på Socionomdagarna. Han arbetar som docent och biträdande universitetslektor på Lunds universitet och är stolt över att Danmark hyllas för att ha lyckats stävja det dödliga gängvåldet.
– Men bli inte för förälskade i den danska modellen, särskilt inte i hårdare straff, varnar han.
Han visar upp jämförande siffror som vi i Sverige har matats med under flera år; hur vi gick från 10 döda 2014 till 25 döda 2015, sedan 20, 43, 45, 42, 47, 45, 62 och i oktober 2023 har 47 dödats i gängrelate-
rade våldsdåd. Danmark har mellan 0-16 döda åren 2014-2022 med ett snitt på 5 per år.
Antalet gängmedlemmar har legat på en jämn nivå i Danmark, cirka 1 300 stycken. I Sverige så har vi betydligt fler och det ökar snabbt; från cirka 5 000 år 2019 till 10 000 i år. Det är förstås svårt att exakt veta hur många gängmedlemmar som finns, men polisen gör kartläggningar över gängen.
ENLIGT POLISEN FINNS det 91 gäng i Danmark och cirka 200 i Sverige, varav 52 i Stockholm. Skillnaden är att i Danmark har
Det var stora problem med gängvåld i centrala Köpenhamn som gjorde att man tog krafttag tidigt.
man mestadels stora MC-gäng av etnisk dansk bakgrund, medan i Sverige har man både stora och små gäng där 95 procent har minoritetsbakgrund.
– I Danmark lägger politikerna nu fram gängpaket 4. Vi har under många år sett stora satsningar mot gängkriminaliteten i form av olika paket med hårdare tag; vistelseförbud, kontaktförbud, dubbla straff för till exempel konflikter, trippla straff för förnedringsbrott, utvisningar, avlyssning, anonyma vittnen och så vidare. Allt det här låter bra, men det kostar också en massa pengar och vissa saker har ingen direkt effekt, säger David Sausdal.
Man har angripit de kriminella från alla håll; knark, vapen, penningtvätt för att störa på alla möjliga sätt. Till och med tagit bort syskon från den gängkriminella eftersom det finns risk för att småsyskonen också hamnar fel.
– Många gängkriminella använder sig av leasade bilar. De vill ha snyggaste bilen att visa upp, men det har man också riktat in sig på så att man enklare kan beslagta bilen, vilket har gjort att ingen vill hyra ut till dem längre.
MAN HAR OCKSÅ gjort det olagligt att tillhöra det kriminella gänget LTF, Loyal To Familia.
– Det är mycket som är inriktat mot etnicitet. Det kan tyckas rasistiskt, men det lockar väljare och det är ingen som är rädd för att prata om problemet. Fungerar satsningarna då? Politikerna och polisen säger ja. Kriminologerna säger nja. Man har inte gjort någon riktig utvärdering. Hårdare straff kan ha en liten effekt,
»...enligt forskning så är det inte hot om straff som ger effekt utan det är risken att straffas«
men enligt forskning så är det inte hot om straff som ger effekt utan det är risken att straffas, säger David Sausdal.
NÄR GÄNGVÅLDET BÖRJADE öka i Sverige 20142015 gjorde man ingenting. Så fort det händer något i Danmark – pang, så kommer det direkt ett nytt gängpaket, eller trygghetspaket eller säkerhetspaket.
– MC-kriget var också större i Danmark och skedde i centrala Köpenhamn. Då agerade man direkt snabbt och hårt. I Sverige tog man inte problemen på allvar förrän det kom utanför de socialt utsatta områdena.
Han tycker att det behövs en kraftig markering på att det räcker nu. Det dödliga våldet som sker i Sverige idag liknar en seriemördares framfart.
Danmark har också bra förebyggande insatser och en ganska effektiv avhopparverksamhet. Man har också en Ungdomskriminalitetsnämnd för unga mellan 10 och 17 år med risk för kriminalitet.
DET SOM KANSKE glöms bort är kopplingen fattigdom och brottslighet. Man har satsat mycket på att förändra socialt utsatta områden genom bland annat att riva bostadsområden och bygga nytt.
– Många tycker att det är rasistiskt, men det blir problem i områden där det samlas människor som har lika dålig utgångspunkt i livet. Även i skolorna har man gjort förändringar för att få en större blandning. Det här har ökat livskvaliteten och tryggheten i de utsatta områdena, avslutar David Sausdal. ●
I de socioekonomiskt utsatta områdena i Sverige har de kriminella stor inverkan på lokalsamhället.
Hur ska vi hindra rekryteringen av unga till kriminella nätverk?
Och hur kan vi hjälpa dem ut ur kriminaliteten? Daniel Diaz, Hassela Solidaritet, vill att vi tar ansvar för den utsatthet som dessa unga har hamnat i. De så kallade socioekonomiskt utsatta områdena är det vi som har skapat. Därför behöver samhället agera och ta tag i exkluderingsproblemen.
TEXT JENNY FORS
Hur kommer det sig att barn hamnar i våldsspiraler? Det försökte Daniel Diaz från Hassela Solidaritet beskriva under sin föreläsning på Socionomdagarna.
– En medelklassfamilj i Sverige idag kanske har en inkomst på cirka 600 000 kronor. I ett socioekonomiskt utsatt område tjänar en familj cirka 250 000 kronor. Man kanske är sjukskriven och har lågavlönade deltidsjobb. Barnen har inte samma förutsättningar här och det ger en ökad grad av stress, ångest, fysisk och psykisk ohälsa. Om man generaliserar är det ungefär 50 procent som går ut grundskolan med godkända betyg, vilket är en stor riskfaktor för arbetslöshet och utanförskap.
Det här skapar en frustration och innebär också en större risk att utsättas för våld. – Det är vi som har skapat det här samhället. Vi är skyldiga till deras uppväxtvillkor.
Daniel Diaz brinner för de här ungdomarna och arbetar förebyggande och främjande för att förebygga exkludering.
– Den här frustrationen som dessa barn känner kan ibland ta ut sig i hat, mot Polisen, socialtjänsten och samhället. Ett förakt. Och har man inget sammanhang så är det lätt att lockas till kriminella nätverk.
Skyddsfaktorer är att ha flera trygga rum i form av en intresseförening, idrottsförening, familj, skola, vänner där man känner gemenskap. Om det skulle krackelera någonstans så har man kvar de andra delarna som ett skydd. Men har man inte flera trygga rum så finns inget annat kvar.
FÖR ATT FÖRSTÅ hur illa det är för barnen i de utsatta områdena och vad det gör med dem att växa upp under dessa förhållanden så visar Daniel Diaz Maslows behovstrappa. Det är en pyramid som visar hur vi
människor prioriterar våra behov. I botten finns de grundläggande behoven som mat, sömn, kläder och tak över huvudet. – Ofta när vi ska jobba med barn så vill vi börja med att stärka deras självkänsla. Men först och främst måste de grundläggande behoven vara tillfredsställda. Många barn får ingen frukost hemma. Maten före moralen, brukar man säga. Kan man inte äta sig mätt så riskerar det att inget annat fungerar heller. Nästa steg är trygghet; skydd, fysisk kontakt, säkerhet. Det brister också i de soci-
oekonomiskt utsatta områdena. Det tredje steget är gemenskap; grupptillhörighet, vänskap. Sedan kommer självkänsla; uppskattning, respekt och högst upp självförverkligande; att du kan bli allt du kan vara.
– Det här med höjda straff och hårdare tag skrämmer mig ganska rejält. Det är en sådan hård retorik med utvisning, övervakning, sänkt straffålder. Poliserna själv efterfrågar förebyggande insatser. Om vi bemöter våldet med hårdare tag så skickar vi signaler att våld ska lösas med högre grad av våld. Vilket samhälle vill vi ha?
»Har man inget sammanhang så är det lätt att lockas till kriminella nätverk«
SJÄLV FÖRESPRÅKAR HAN stärkt välfärd med resurser till skolan, elevhälsan och vuxentäthet, stärkt civilsamhälle, föreningar, organisationer och folkbildning, förebyggande insatser inom kommunen, fältare, fritidsgårdar, medling.
– Vi skulle också behöva hitta nya former för de som behöver komma bort från kriminalitet, till exempel behandlingsfamiljer. Jag tycker också att vi borde lagstadga att privata aktörer inte får ta ut aktieutdelningar, utan all vinst går tillbaka till verksamheten.
Hassela Solidaritet arbetar enligt ett förhållningssätt som innefattar solidaritet i form av kärlek, ödmjukhet, tron på människan, tillit, hopp och kritiskt tänkande.
– De handlar om att humanisera någon som har blivit avhumaniserad, bygga en
dialog med barnet, tro att en förändring är möjlig. Vi fördömer handlingen – inte barnet. Att hamna snett kan vara en normal reaktion på en onormal situation som till exempel krig och fattigdom, avslutar Daniel Diaz. ●
Maslows behovstrappa. De grundläggande, fysiologiska behoven behöver tillfredsställas först.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.
Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
Skyddat boende.
Våld i nära relation
Hedersrelaterat våld
Barnrättsperspektiv
Kvinnor/kvinnor & barn
Tel 010-280 48 50.
Alla har rätt till ett tryggt hem.
Med över 30 års erfarenhet av att arbeta inom våldsutsatthet ger vi idag kvalificerade insatser till alla kvinnor och barn, alltid med ett barnrättsperspektiv i fokus. För att säkerställa en långsiktigt hållbar nystart erbjuder vi arbetsträning, förstahandskontrakt i närområdet och bygger långsiktiga relationer med vård, skola och omsorg, Husdjur är välkomna. stadsmissionenost.se/skyddatboende
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
Familjehemsbanken AB
Mötesplatsen inom familjehemsvården
0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se
Stärk din yrkesroll med utbildning
• Barn i skyddat boende, 4 högskolepoäng
• Stöd för barn och unga i sorg, 7,5 högskolepoäng
mchs.se/uppdrag
Skyddat boende
Vi erbjuder skyddat boende för våldsutsatta män, kvinnor, barn samt hela familjer. Vi ordnar skyddsplaceringar i olika boendeformer, både planerade och akuta placeringar.
Kontakt: infofuturum@tranapsykologer.se eller 076-314 59 67 www.tranapsykologer.se
Resultatet visar bland annat brister på sammanhang och trygghet för barnet samt goda och nära relationer. Betänkandet innehåller hela 130 förslag till förbättringar inom familjehemsvård, HVB, stödboenden och SiS. Bland annat krav på tillstånd och nationellt register för familjehem.
Regeringens särskilda utredare Carina Olsson har överlämnat resultatet av utredningen om barn och unga i samhällets vård till Regeringen. Socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall tog emot betänkandet under en pressträff den 6 november.
Utredningen har pågått i två års tid och visar att det behövs omfattande förändringar för att höja kvaliteten på hela samhällsvården.
– Vi vill tydliggöra att skyldigheten att
Förslag om familjehemsvården
Q Krav på tillstånd för familjehem
ge god vård ska innefatta att vården utförs med omtanke under gynnsamma uppväxtförhållanden. De intervjuer med placerade barn som vi har gjort visar att barnen inte känner sig omtyckta eller lyssnade på, säger Carina Olsson.
Exempel på barnens röster:
”Jag har flyttat åtta gånger och bytt skola fem gånger. Jag orkar inte träffa nya människor”
”Man packar aldrig upp 100 procent”
”Jag önskar att alla familjehem för det av kärlek och inte av pengar”
”Jag är inte så involverad i deras liv. Hade önskat mer kontakt”
Utredningen föreslår att den särskilt utsedde socialsekreteraren ska ansvara för att barnet eller den unge ges möjlighet att vara delaktig i utformandet av vården och får information om sina rättigheter,
Q Krav på grundutbildning för att få tillstånd som familjehem
Q Tidsfrist på 6 månader för tillståndsgivning till familjehem
Q Nationellt register över familjehem för barn och unga hos IVO
Q Införande av familjehemskategorier: nätverkshem, allmänt familjehem, förstärkt familjehem och jourhem
Q Utökat stöd till familjehem, t ex stöd kvällar och helger
samt för att noga följa vården.
Barnet eller den unge ska erbjudas enskilda samtal i den omfattning som är lämplig med hänsyn till dennes behov och önskemål men minst en gång var sjätte månad. Under det första året av varje placering ska socialnämnden erbjuda barnet eller den unge kontakt minst en gång per månad.
VID UPPFÖLJNINGEN SKA socialnämnden särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utbildning, utveckling, beteende och sociala relationer, samt eventuell utsatthet för våld. Vid behov ska information från skolan, tandvården och hälso- och sjukvården inhämtas.
Utredningen innehåller 130 förslag till förbättringar inom samhällsvården.
KÄLLA: REGERINGEN
Q Högst tre barn eller unga får vara placerade samtidigt i ett familjehem
Q Tydligare regler för användande av nätverkshem
Q Ansvarsfördelningen mellan nämnden och konsulentstödda verksamheter förtydligas bl.a. genom att ersättningen ska betalas direkt till familjehemmet
Q Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram stödmaterial kring utredning och tillståndsgivning av familjehem, matchning m.m.
Alla förtjänar möjlighet till förändring och en chans att få jaga sina drömmar. Ibland står saker i vägen på resan, och då kan man behöva lite stöd för att komma vidare. Stöd för att övervinna en rädsla och hjälp att bygga upp sitt mod.
För placering och mer info ring
010-150 21 36 eller maila placering@9vb.se
För att möjliggöra detta ger vi vård och behandling på våra HVB, stödboenden och öppenvård i Skåne och Småland. Behandlingen riktar sig till ungdomar och unga vuxna där varje individ får möjlighet till att förändra och påverka sin egen situation till det bättre.
Lovisagården HVB
Lantlig miljö utanför Svalöv, nära natur och aktiviteter. Detta hem har högst personaltäthet och riktar sig till de med störst behov av stöd. Rum för 4 ungdomar, pojkar 14-19 år.
Aminagården HVB
Beläget i Eslöv, nära till kollektivtrafik, skolor och service. Här finns möjlighet att ta ett större eget ansvar, man bor i eget rum med delad WC. Rum för 6 ungdomar, flickor och pojkar 15-19 år.
Valeriegården HVB
Lugnt hem i anrikt hotell i centrala Svalöv. Här får de boende enskilda rum med egen WC och dusch. Rum för 6 ungdomar, pojkar och flickor 14-19 år. Möjlighet för akutplaceringar.
Placeringsförfrågan: 010-200 79 70
FAMILJEHEMSVÅRD
Ett konsulentstöd som gör skillnad.
En bra lösning är när en konsulent och ett familjehem tillsammans med socialtjänsten kan tillgodose barnets behov.
Särskild kompetens och erfarenhet inom • hedersrelaterad problematik • skyddsärenden
Evin Cetin föreläste om gängvåldet
NBV Sydost arrangerade en föreläsning i Kalmar med advokaten och författaren Evin Cetin i slutet av november. Utifrån sin bok “Mitt ibland oss” berättade hon om den komplexa värld av gängvåld som hon lärt känna genom sitt arbete som advokat och hur det påverkar det svenska samhället.
Under sin karriär som advokat har Evin Cetin lärt känna både offer och förövare inom gängvåldet och i sin bok “Mitt ibland oss” samlar hon deras berättelser.
– Vi vill ge en unik möjlighet till en djupare förståelse för de utmaningar som vi står inför när det gäller att förhindra och bekämpa gängvåld, säger Alexandros Postanidis, verksamhetsutvecklare för NBV Sydost, innan eventet.
NBV Sydost hoppas att föreläsningen kan vara starten på ett bredare samarbete mot gängvåldet.
– Vi bjuder också in representanter för civilsamhället, politiken och näringslivet här i Kalmar. Vi vill samla Kalmar i arbetet mot gängvåldet. Jobbar vi tillsammans går att göra skillnad för en tryggare framtid för alla, säger Alexandros Postanidis.
att fråga om våld
På barnmorskemottagningen i Näsby har man lång och gedigen erfarenhet av att ställa frågor om våld – till alla kvinnor man möter. Det är de inte ensamma om i Skåne. Enligt nationella graviditetsregistret har 98 procent av alla gravida kvinnor i Skåne fått frågan om de blivit våldsutsatta.
– Är man utsatt så mår man väldigt dåligt. Därför är det enormt viktigt att vi vågar lyfta frågan, gärna mer än en gång. För det är inte alltid man får svar direkt. Det kanske är hos tandläkaren man får frågan men hos barnmorskan man vågar berätta, säger Birgitta Rosengren, barnmorska på Barnmorskemottagningen Näsby.
Maria Larsson rapporterar från Dagen för Skyddat boende i sin podd Mörkertalet. Hon intervjuar talarna och representanter från Stiftelsen Insats skyddat boende, som tillsammans med SSIL – För vård och omsorg arrangerade dagen.
En av talarna är Josefin Kjellberg, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Uppsala universitet. Hon har studerat partnervåldsutsatta kvinnors strategier för att hantera och göra uppbrott från mäns våld, samt betydelsen av stöd från socialarbetare när de försöker frigöra sig från eftervåldet. I podden förklarar hon vad tre planets-modellen är för något.
Du får också höra hur Fredrik Malmer använder Skalmans mat- och sovklocka när han pratar med barn. Fredrik Malmer är legitimerad psykoterapeut med inriktning barn och unga och i sin föreläsning berättade han om barn och trauma med ett genomförandeperspektiv vid bedömningssamtal.
Källström Åsa är professor i
socialt arbete vid Örebro universitet. Utifrån ny forskning berättar Åsa om vad det innebär för barn som utsatts för våld i familjen att bo med sin mamma på skyddat boende och vad de själva uttrycker att de värdesätter i möten med yrkespersoner som kan ge psykosocialt stöd.
Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänst- och barnrättsminister berättar om den alldeles nya propositionen om tillståndsplikt för skyddade boenden. Maria Larsson
ställer frågan hur myndigheter kan bli bättre på att tillgodogöra sig och använda den forskning som rör deras uppdrag.
Gunnar Appelgren är kriminalkommissarie och har arbetar sedan decennier mot organiserad brottslighet. Gunnar förespråkar en gemensam strategi gällande dessa tre områden som alla är aktuella för insats skyddat boende; våld i nära relation, våld i offentlig miljö och våld i kriminella miljöer.
Den 20 november presenterade regeringen nya åtgärder för att bryta rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng. Bland annat ska förslag om fotboja för barn utredas, hur påföljden ungdomsövervakning kan utvidgas och om man ska få låsa rum på SiS nattetid. Rädda Barnen kommenterar.
Rädda Barnen tycker att förslagen som regeringen nu vill utreda har för stort fokus på påföljder för barn och på hur dessa ska kunna bli mer ingripande och kontrollerande. Skulle förslagen bli verklighet, ser man en risk att de går emot
barns lagstadgade rättigheter. Man välkomnar att regeringen vill satsa på socialtjänsten och dess verksamhet genom ökat fokus på samverkan, en ny socialtjänstlag och andra förstärkningar. Om socialtjänsten genom förslagen som presenterats alltmer behöver genomföra kriminalpolitiska åtgärder snarare än socialpolitiska, riskerar förutsättningarna för socialtjänstens möjligheter att arbeta långsiktigt utifrån barnets bästa dock att försämras.
Fokus för socialtjänstens arbete bör fortsatt vara barn och
ungas behov av en trygg uppväxt och stöd och insatser som gör att barn inte far illa, inte brottsprevention och verkställande av påföljder.
Rädda Barnen önskar att regeringen i stället prioriterar:
1. Att låta socialtjänsten bedriva socialt arbete.
2. Större fokus på tidiga insatser för alla barn.
3. Sveriges samhällsskydd ska ej ske på bekostnad av barns lagstadgade rättigheter.
4. Förtroende och tillgänglighet skapas inte genom ökad kontroll och repressiva åtgärder.
Barn i 12–15-årsåldern rekryteras till kriminella nätverk av andra unga som ofta är 15–20 år. Rekryteringen kan gå snabbt, ibland på mindre än en dag. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
– Vår studie visar att det framförallt är tonåringar som värvar yngre barn till de kriminella nätverken och utnyttjar dem som sin egen arbetskraft. De yngre barnen är särskilt efterfrågade när det gäller att hantera narkotika. På så vis kan de äldre tonåringarna tjäna mer pengar och göra karriär inom nätverken, säger Katharina Tollin, projektledare, Brå.
Brå:s rapport ”Barn och unga i kriminella nätverk – En studie av inträde, brott, villkor och utträde” visar att det framförallt är barn som rekryterar andra barn till kriminella nätverk.
Intervjupersonerna uppger att det typiskt sett är en pojke i övre tonåren (15–20 år) som involverar ett något yngre barn (i åldern 12–15 år). Inflödet av barn och unga drivs fram inom narkotikadistributionskedjor, där en kontinuer-
”Satsa
lig nyrekrytering är en del av affärsmodellen.
Enligt rapporten är en förutsättning för att de något äldre tonåringarna ska kunna ”göra karriär” inom nätverken att de rekryterar yngre barn som springpojkar. Genom att knyta till sig två till fem så kallade ”egna yngre” kan de få avsättning för större narkotikapartier och därmed tjäna mer pengar. Det innebär att de flesta som återfinns i nätverkens lägre skikt ägnar sig åt rekrytering.
De nyrekryterade barnen används i första hand för att förvara, transportera och sälja narkotika. Att just barn utnyttjas beror på att de är billigare än annan arbetskraft, kan utföra sysslor med störst risk för upptäckt och bidrar till nätverkets tillväxt och förankring i området.
Utträden från nätverken är hårt reglerade. Därför är det viktigt att samhället agerar vid specifika tidsfönster då det kan vara möjligt motivera ett barn eller en ungdom att hoppa av.
Fryshuset välkomnar Brå:s rapport, som visar hur barn och unga används av kriminella nätverk, men saknar civilsamhällets roll i det förebyggande arbetet. – Att fånga upp unga i uppsökande verksamhet och att erbjuda aktiviteter är ett vaccin mot destruktiva krafter, säger Camila Salazar Atías, kunskapsområdeschef på Fryshuset.
För de kriminella nätverken är nyrekryteringen ett sätt att bygga ut distributionskedjor för narkotika i närområdet. Brå beskriver i sin senaste rapport att rekryteringen av unga
föregås av uppvaktning som kan liknas vid grooming. – Rapporten bekräftar mycket av det vi på Fryshuset har sett, men ger även en ökad förståelse för hur den systematiska groomingen av barn går till. När det saknas positiva sammanhang i samhället som ger möjligheter och framtidstro kan vi vara säkra på att destruktiva och kriminella alternativ välkomnar med ett erbjudande om gemenskap, status och pengar, säger Camila Salazar Atías, kunskapsområdeschef på Fryshuset.
Prata om psykisk hälsa
Always Mind hanterar, utbildar och vägleder inom psykisk hälsa. Som en del i det arbetet har man tagit fram konceptet; tala, fråga, lyssna och respektera. Helena Reje erbjuder en föreläsning om psykisk hälsa, som med fördel kan byggas på med efterföljande workshop.
Den psykiska första hjälpen-tavlan går i samklang med föreläsningen och bygger på samma koncept. Stöd finns i de medmänskliga ledorden, tala, fråga, lyssna och respektera.
Med kommunikationskorten går det att samtala vidare i arbetsgrupperna på din arbetsplats. Innehållet i samtalen kommer att ge cheferna en värdefull uppskattning om var gruppens mående befinner sig idag och i vilken riktning ni bör röra er framåt. Sedan ska man inte heller glömma bort att kommunikation i sig är en skyddsfaktor för vårt psykiska mående.
– Brå:s rapport visar delvis vad som behöver göras för att minska barns utsatthet. Det som saknas i rapporten är civilsamhällets roll. Vi når målgruppen och kan erbjuda attraktiva alternativ till kriminalitet. Att fånga upp unga i uppsökande verksamhet och att erbjuda aktiviteter inom idrottsföreningar, kultur och fritidsgårdar är ett vaccin mot destruktiva krafter.
Fryshuset står redo att arbeta med flera av de insatser som Brå:s rapport efterfrågar, men för det behövs mer resurser.
Högskolan i Väst tilldelar 2023 års pris för årets uppsats i socialt arbete till Christian Bjärgö och Julia Hedström för uppsatsen ‘’Fake it till you make it’’ – En kvalitativ studie om unga mäns hantering av motgångar gällande känslohantering, jämställdhet och traditionella mansnormer (2023). Ur juryns motivering: ”Uppsatsen har hög samhällsrelevans då unga män, emotioner och hjälpsökande under senare år aktualiserats i socialt arbete med unga mäns psykiska ohälsa”. 2023 års pris för årets socialpedagogiska uppsats tilldelas Rebecca Karlsson och Jessica Rydell för uppsatsen ”Vart skulle du bo, om du fick lov att drömma?” (2023) - En kvalitativ studie om socialsekreterares uppfattningar om arbetet med barns delaktighet i beslutsprocessen inför en familjehemsplacering, samt vad som påverkar möjligheten att göra barn delaktiga.
”Resultaten visar att socialsekreterare vill och kan göra barn delaktiga, men att organisatoriska utmaningar och dilemman försvårar deras arbete”, enligt juryn.
Den 26 oktober var det Ung dialogs slutkonferens i Stockholm om placerade ungdomar med NPF. Under dagen presenterades projektets innehåll och ungdomar ur expertgruppen framträdde med sina erfarenheter om att ha varit placerade inom samhällsvården. Psykologen Maria Bühler pratade om den trasiga vårdkedjan och dagen avslutades med panelsamtal med personer ur olika delar av samhällsvården.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Ung dialog är ett projekt som drivs av Riksorganisationen Attention och finansieras av Allmänna Arvsfonden, med målgruppen barn- och ungdomar mellan14-25 år med NPF, som placerats inom samhällsvården.
– Syftet är att öka delaktigheten och
förbättra livskvaliteten för unga placerade. Ett annat viktigt syfte är att synliggöra den här gruppen, säger Fanny Eklund som är projektledare på Riksorganisationen Attention.
Bakgrunden till projektet är det faktum att personer med NPF är överre-
presenterade bland de som placeras och en stor andel är flickor. Det finns fortfarande stor kunskapsbrist inom hela samhällsvården och det saknas metoder och verktyg för att möta den här barnen och ungdomarna utifrån deras bakgrund och förutsättningar.
Fanny Eklund, Attention, Matilda Mäntynenä, Expertgruppen, Gösta Liljeholm från WeMind, Malin Östling, ungdomsvårdsdirektör, Rickard Callertun, socialsekreterare och Maria Bühler, psykolog.
»Matilda skulle bo på HVB-hemmet i tre månader, men det blev fyra år«
Fanny berättar att de mellan 2020-2023 jobbat med flera olika projekt för att höja kunskapen, bland annat genom de ungas egna berättelser.
– Vi har samlat in enkätsvar, spelat in informationsfilmer, poddar och tagit fram verktyg och utbildningsmaterial både till ungdomarna själva och till alla de som möter ungdomarna, som Socialtjänsten, familjeföretag och SiS. Några som hjälpt till med att komma i kontakt med ungdomar är Misa, Insikten och WeMind.
I projektet har de även tagit fram rapporterna ”Var ska jag hamna?”, ”Vad är det
för fel på dig?” Och en statlig utredning ”En uppväxt fri från våld”. Enkätsvaren har handlat om till exempel trauman efter att man varit placerad på SiS, om den trasiga vårdkedjan och erfarenheter av våld. I början av projektet tillsattes en expertgrupp med elva ungdomar, tre av dem är på plats på konferensen för att berätta om sin resa.
Olivia Dahlström kommer upp på scenen och presenterar sig. Hon är i dag 22 år gammal och har ADHD och borderline. Hon berättar att hon sedan hon var 16 år gammal bott på 20 olika HVB-hem, jour- och familjehem, SiS och stödboende. Hon har även flera långa inläggningar bakom sig inom den psykiatriska slutenvården.
– Jag har aldrig haft en stabil grund eller fått någon riktig behandling, eftersom jag flyttat så ofta och inte bott kvar tillräckligt länge på en plats. Jag har känt mig så misslyckad och tappat hoppet många gånger. Men jag har någon kraft inom mig som kämpar på och tar mig igenom dag för dag. Nu bor jag på ett stödboende sedan ett och ett halvt år och har äntligen en trygg grund att stå på. Men jag önskar att alla instanser hade bättre koll på till exempel borderline. Många genom åren har backat för att de inte har kunnat hantera mig när det svänger snabbt. Jag önskar också att de olika familjehemmet stått kvar för mig och inte gett upp, säger hon.
NOAH ARVIDSSON, 23 år, fick sin ADHD- och autismdiagnos som nästan vuxen. Hon berättar att hon var ett stökigt och utåtagerande barn som fick många vredesutbrott och hade stor skolfrånvaro. Men hon hade tur som direkt fick ett passande familjehem, när hennes föräldrar inte kunde ta hand om henne.
– Jag placerades i ett jourhem som blev mitt familjehem och det blev väldigt bra vilket jag är så tacksam för. De såg mina svårigheter och stöttade mig. Jag bodde kvar hos dem tills jag var 21 år, för att gå klart gymnasiet. Jag önskar att man inte blir dömd efter ett första möte, för det finns så mycket viktigt information i den personliga historien. Och man ska inte dömas efter en diagnos tycker jag, säger hon.
För Noah har det mest givande under projektet varit expertgruppsmötena.
– Det har varit väldigt lärorikt och jag har växt av att dela liknande erfarenheter med de andra och få göra sin röst hörd. Och genom egna erfarenheter få möjlighet att hjälpa andra, avslutar hon.
Matilda Mäntynenä berättar om hur hon över en dag, när hon var 15 år, blev placerad på ett HVB-hem, med en broschyr om boendet i handen.
»Jag har inte hört en enda vacker SiS-historia«
– Jag flöt med och lät det hända, vad annars kunde jag göra? Jag visste inte ens vad ett HVB-hem var för något och vad som skulle hända med mig.
Matilda skulle bo på HVB-hemmet i tre månader, men det blev fyra år. Hon vill lyfta att hon kände att hon lämnades i sticket och blev orättvist behandlad. Om projektet säger hon:
– Det har varit roligt och lärorikt att träffa andra ungdomar som haft dåliga erfarenheter av Socialtjänsten. För mig känns det viktigt att få engagera mig.
MELLAN PRESENTATIONERNA VISAS korta filmer om andra som ingått i expertgruppen men som inte kunde närvara under dagen. Psykologen Maria Bühler ger sedan sin bild av vårdkedjan, hur den fungerar eller inte fungerar som hon säger. Hon menar att en tydlig bild är att man inte alltid ser NPF i uppväxten.
– Vi ser olika på pojkar och flickor, med resultatet att viktig tid slösas. Åren går och till exempel skolgången blir lidande. Jag tror man kan göra mycket mer, långt innan utredningar och diagnoser. Som att sätta in insatser för att uppmärksamma sårbarheten hos barnen. Flickor som grupp är väldigt bra på att maskera NPF och imitera det neurotypiska; genom att härma tonfall, kroppsspråk och ansiktsmimik. En sak kan vara att uppmärksamma hur barnen leker, det är en viktig pusselbit.
Hon säger att det är ett komplext arbete att göra utredningar och att man som utredare och behandlare hela tiden måste ifrågasätta sig själv och arbeta som en detektiv.
– Jag tror att man måste lägga hela pusslet kring barnen och titta från många olika vinklar. Ifrågasätta sina tolkningar och utmana sig själv. Det kan lätt bli lite panik i systemet och man undrar vems är ansvaret nu? Att ta bollen när den kommer till en kan vara ett sätt, alltså att inte alltid tänka att någon annan är ännu bättre på det här. Det blir mycket bollande med de här ungdomarna och att komma in i psykiatrin kan vara som att försöka passera ett nålsöga. Det finns mycket kvar att göra för att öka förståelsen och förutsättningarna för de här unga, avslutar hon.
DILIYAR REXITI HAR inte varit med i expertgruppen men delar sin historia om att gå från SiS till högsäkerhetsanstalter. Han hamnade på SiS redan som 15-åring och
tre år senare i fängelse. Han har skrivit boken ”Mitt liv som rånare”. – Jag tappade hoppet om mig själv och hamnade i kriminalitet tidigt. Under tio års tid sysslade jag med rån. När jag var 24 år satt jag inspärrad för artonde gången. Efter att ha bott i Portugal i två år hittade jag mig själv och började jaga mina drömmar. Min historia är bara en av många. Jag har inte hört en enda vacker SiS-historia, säger Diliyar och vill betona att ADHD är en stark kraft och en gåva, om man kanaliserar sitt fokus rätt.
Dagen avslutas med ett kort panelsamtal med socialsekreteraren Rickard Callertun, ungdomsvårdsdirektören Malin Östling, psykologen Maria Bühler, Gösta Liljeholm från WeMind samt Matilda Mäntynenä och Fanny Eklund. De berättar om sina verksamheter och om hur man kan göra för att fånga upp ungdomarna tidigare och öka delaktigheten, med olika metoder och stöd. De är alla överens om att kunskapen ökat de senaste åren, men att det finns mycket kvar att lära sig. ●
Projektet drivs av Riksorganisationen Attention och finansieras av Allmänna Arvsfonden. Bakgrunden till projektet är det faktum att personer med NPF är överrepresenterade bland de som placeras och en stor andel är flickor. I projektet har man spelat in informationsfilmer och utbildningsmaterial för att öka kunskapen om NPF inom samhällsvården.
Tillfälligt utreseförbud
Socialtjänsten bedömer att utreseförbud behövs, och att man inte kan invänta förvaltningsrättens beslut på grund av risken att barnet förs utomlands eller lämnar Sverige.
Socialnämnden fattar beslut om tillfälligt utreseförbud.
Inom en vecka: Beslutet skickas till förvaltningsrätten.
Förvaltningsrätten bedömer om beslutet ska avslås eller fastställas.
Beslutet avslås
Beslutet fastställs
Polisen
• Barnets svenska pass spärras och återkallas.
• Nytt pass kan inte utfärdas.
• Förebyggande efterlysning kan hindra resor med utländskt pass.
• Nytt pass kan utfärdas för barnet.
• Pass som har återkallats tidigare i processen blir obrukbart.
Inom fyra veckor:
Socialnämnden kan ansöka till förvaltningsrätten om utreseförbud.
Socialnämnden beslutar att det tillfälliga utreseförbudet ska upphöra eller ansöker inte om utreseförbud inom fyra veckor.
Det finns en påtaglig risk för att ett barn utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller könsstympas.
Socialnämnden ansöker till förvaltningsrätten om utreseförbud.
Förvaltningsrätten beslutar om utreseförbud.
Beslut om utreseförbud
• Barnets svenska pass spärras och återkallas.
• Nytt pass kan inte utfärdas.
• Förebyggande efterlysning kan hindra resor med utländskt pass.
Socialstyrelsen har tagit fram ett mer pedagogiskt stöd för tillämpningen av vissa bestämmelser i LVU. Tidigare har stöden bestått av mycket text att läsa, men det nya stödet består till största delen av bilder, ljud och film och därför är det enklare att ta till sig.
TEXT JENNY FORS
Omprövas var 6:e månad förs att till utreseförbud.
a § LVU
Avslag
Kopia skickas om ett tillfälligt utreseförbud har fattats.
• Nytt pass kan utfärdas för barnet.
• Pass som har återkallats tidigare i processen blir obrukbart. Då
Vårdens upphörande
Överväga flyttningsförbud Överväga vårdnadsöverflyttning Uppföljning
Placeringsform
*) När en vårdnadshavare eller barnet, om barnet har fyllt 15 år, begär att vården ska upphöra.
Läs mer i Socialstyrelsens meddelandeblad (Nr 5/2022)
Nya bestämmelser om barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat
Lex lilla hjärtat trädde i kraft den 1 juli 2022 och består av ett flertal bestämmelser, framför allt socialtjänstens ansvar när en placering ska upphöra. Det kom in många frågor till Socialstyrelsen om de nya reglerna.
– Vi har samlat vanliga frågor och svar och gjort en matris som på ett överskådligt sätt visar när de olika bestämmelserna i lex lilla hjärtat ska tillämpas. Många ser ett litet barn framför sig när de tänker på Lilla hjärtat, men lex lilla hjärtat berör många. Det kan lika gärna vara ett äldre barn i tonåren och inte bara familjehem, utan även HVB, SiS och både SoL och LVU, berättar Elin Karlsson, jurist och projektledare på Socialstyrelsen.
Hon presenterade det nya stödmaterialet för vissa bestämmelser i LVU tillsammans med Eva Kågström, utredare på Socialstyrelsen, under Socionomdagarna.
DE GÅR IGENOM matrisen och förklarar hur den ska läsas. När det till exempel handlar om drogtest inför umgänge när det gäller familjehem så kan man se i matrisen om man följer x- och y-axeln att då ska lex lilla hjärtat tillämpas, likaså att överväga flyttningsförbud när det gäller familjehem till exempel, men inte för jourhem, HVB, SiS och stödboende.
Flyttningsförbud innebär ett förbud för vårdnadshavaren att flytta barnet från ett familjehem. Här har det visat sig bli en del
missförstånd när det gäller i vilka situationer det kan tillämpas och hur ett flyttningsförbud skiljer sig från till exempel ett omedelbart omhändertagande. – För att kunna förklara det här på ett pedagogiskt sätt så spelade vi in en film om flyttningsförbud och det finns också diskussionsfrågor som man kan jobba med i arbetsgruppen, berättar Eva Kågström.
Allt material finns på socialstyrelsen. se och på kunskapsguiden.se. Även ett flödesschema om utreseförbud finns för att visualisera hur socialtjänsten, förvaltningsrätten och polisen är involverade i besluten om tillfälligt utreseförbud respektive utreseförbud.
Flödesschemat illustrerar i vilka situationer det är aktuellt för socialtjänsten att använda sig av flyttningsförbud.
Här beskrivs hur Socialtjänsten ska gå till väga när det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands i syfte att ingå äktenskap eller könsstympas. Man ansöker till förvaltningsrätten om utreseförbud, men om det är brådskande så kan Socialnämnden fatta beslut om tillfälligt utreseförbud.
DET FINNS OCKSÅ ett flödesschema över uppföljning av barns situation utan samtycke och en PowerPoint-presentation som visar Socialstyrelsens stöd för socialtjänstens arbete med att förebygga brott bland barn och unga.
»...det finns också diskussionsfrågor som man kan jobba med i arbetsgruppen«
De nya stöden handlar alltså om lex lilla hjärtat, uppföljning av barns situation utan samtycke, flyttningsförbud, utreseförbud och barn och unga som begår brott.
– När det gäller barn och brott så har Socialstyrelsen under de senaste åren tagit fram ett flertal stöd i denna fråga. Här har det varit viktigt för oss att synliggöra dessa stöd, då de publicerats under olika tider, säger Elin Karlsson. Ett stöd som vi vill lyfta lite extra är vägledningen om
22§ LVU som tar upp öppna insatser utan samtycke. Dessa ges medan den unge bor hemma, även kallat mellantvång.
– Det används i ganska liten omfattning, men det är en möjlighet att komma in i ett tidigare skede. Ett arbete pågår med att uppdatera Socialstyrelsens handböcker om LVU och Placerade barn och unga. Vår förhoppning är att de ska finnas på socialstyrelsen.se innan årsskiftet, säger Eva Kågström.
Stöd- & behandlingsarbete som gör skillnad - en långsiktig lösning
Tillsammans mot utveckling och ökad självständighet
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56
Nu är anmälan för samtliga utbildningstillfällen 2024 öppen! Anmäl dig och dina kollegor kostnadsfritt, och få med dig nya verktyg i ditt dagliga arbete. Utöver våra ordinarie HVB tillfällen arrangerar vi fyra utbildningsdagar på temat Gängkriminalitet för dig som är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Detta med syfte att bemöta situationen i samhället och ge dig fler konkreta verktyg i hur du bäst bemöter dina klienter!
Årets första tillfällen:
Eskilstuna 6 februari
Tema: Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Göteborg 22 februari
Tema: Gängkriminalitet
Se samtliga datum och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se
Den 1 april 2024 träder ett antal nya bestämmelser i kraft som berör skyddade boenden. Syftet med regeringens proposition ”Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende” (prop. 2023/24:31) som överlämnades till riksdagen den 26 oktober är att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende.
I denna artikel följer en genomgång av några av de nya bestämmelserna och vad de kan förväntas få för innebörd för den som driver ett skyddat boende eller som arbetar inom socialtjänsten. Inledningsvis kan nämnas att det införs krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för den som yrkesmässigt driver ett skyddat boende i privat regi och att det för kommuner och regioner som driver skyddade boenden införs en anmälningsplikt till IVO. Härtill blir i den mån boendet utför socialtjänst reglerna i SoL om IVO:s tillsyn tillämpliga. För aktörer som sedan tidigare bedriver ett skyddat boende ska en tillståndsansökan göras senast den 1 augusti 2024 för att verksamheten ska kunna fortsätta driva verksamheten.
flera sätt i hem där det förekommer hot och våld. Här kan nämnas en studie med 50 mammor och deras barn (53 pojkar och 33 flickor) på kvinnojourer i Göteborg 2001–2003 som visade att rädsla, aggressivitet och förhöjd spänningsnivå är vanliga symtom bland barn som bevittnat våld mellan föräldrar. Cirka 25 procent av dem bedömdes uppfylla samtliga kriterier för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD vid tiden för intervjun (Almqvist, K & Broberg, A. 2004, Barn som bevittnat våld mot mamma – en studie om kvinnor och barn som vistas på kvinnojourer i Göteborg). Vidare visar forskning på goda förutsättningar att med tidigast möjliga stöd- och behandlingsinsatser reducera de negativa effekterna av våld (WHO 2016, Inspire, Seven Strategies for Ending Violence Against Children).
»Det
är välkommet att barnrättsperspektivet lyfts särskilt då barn kan falla offer på flera sätt«
Lovisa Kronsporre
I propositionen föreslås att skyddat boende tillkommer som en boendeinsats i SoL och att både barn och vuxna i behov av skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan ges rätt till insatsen. Till skillnad från hur det är idag kan alltså barnet bli föremål för insatsen istället för att vårdnadshavaren tar med sig barnet till boendet under eget ansvar. Regeringen konstaterar bland annat att det inte är tillräckligt att allt ansvar för barnet faller på den våldsutsatta vårdnadshavaren, som själv ofta befinner sig i kris (se prop. 2023/24:31 sidan 94).
Det är välkommet att barnrättsperspektivet lyfts särskilt då barn kan falla offer på
Det bör nämnas att barn endast kan beviljas insatsen ifall barnet medföljer en vuxen vårdnadshavare som är i behov av skyddat boende och att utgångspunkten är att bägge vårdnadshavarna måste samtycka till insatsen. Våldsutsatta minderåriga personer som inte följer med en vårdnadshavare till skyddat boende ska istället vid behov tas emot inom ramen för befintliga placeringsformer för barn (se Prop 2023/24:31 sidan 98).
DET ÄR ENKELT att föreställa sig en situation där en av vårdnadshavarna inte ger sitt samtycke vilket kan få allvarliga konsekvenser om det föreligger en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller att barnets hälsa skadas. Det är därför positivt att regeringen föreslår att det införs bestämmelser som ger en möjlighet att bevilja insatsen även om en av vårdnadshavarna motsätter sig insatsen.
I de fall båda vårdnadshavarna samtycker beviljas barnet insatsen med stöd av socialtjänstlagen men när en vårdnads-
När hemma inte räcker till finns vi för heltidsboende eller som avlastning
havarna inte gör det ska förvaltningsrätten efter en ansökan av socialnämnden ta ställning till om insatsen ska beviljas. I en sådan ansökan ska inkluderas på vilket sätt information lämnats till barnet, barnets inställning till informationen, de omständigheter som motiverar placeringen i skyddat boende och en redogörelse för barnets förhållanden. Hänsyn tas dock till att behov av omedelbar insats kan vara påkallad i vissa fall. Det föreslås därför en möjlighet att bevilja insatsen omedelbart om det inte kan avvaktas på grund av risken för att barnets säkerhet äventyras eller att barnets hälsa skadas. Beslutet ska i dessa fall underställas förvaltningsrätten.
EN VIKTIG UTGÅNGSPUNKT vid tillämpningen av den nya lagen är barnets bästa och barnrättsperspektivet är genomgående i flera delar av regeringens förslag. Bland annat föreslås en möjlighet till hälsoundersökning och ökad rätt till skolgång. Härtill tillkommer en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen om att regionen ska ingå en överenskommelse med kommunen om samarbete i fråga om barn och unga som är placerade i ett skyddat boende. Genom att skyddade boenden kommer omfattas av IVO:s tillsyn säker-
ställs även att granskning sker av att krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter följs såsom mål avseende god kvalitet och god vård. Avseende skyddade boenden som inte tar emot personer på uppdrag av socialtjänsten kommer dessa dock inte omfattas av IVO:s tillsyn.
Jag har nu redogjort för ett antal av de bestämmelser som föreslås träda i kraft den 1 april 2024. Härtill föreslås ändringar i offentlighets- och sekretesslagen, krav på obligatorisk registerkontroll av personal som arbetar vid skyddade boenden och bestämmelser som rör bestämmanderätten över barnet under tiden barnet är placerat i ett skyddat boende.
Regeringens proposition känns angelägen och viktig och innehåller flera förslag för att ge barn och vuxna vid skyddade boenden en tryggare och bättre tillvaro. Inte minst är det påkallat att barn nu själva ska få sin sak individuellt prövad och att det kommer vila på socialnämnden att ansvara för att barn i skyddat boende är trygga, säkra och tillförsäkras insatser av god kvalitet.
Lovisa Kronsporre, jurist vid Institutet för Medicinsk Rätt AB
Vill du veta mer om oss?
Ring eller besök vår hemsida.
Omvårdnad i Skönvik
Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225 - 59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se
Fokus på många aktuella frågor under Socionomdagarna
Socionomdagarna blev en riktig energiinjektion i höstmörkret. Intressanta seminarium, trevligt nätverkande och en chans till kunskapslyft och inspiration. Det var stort fokus på aktuella frågor och nya lagförslag, men det var en bra mix i årets program.
TEXT JENNY FORS FOTO JENNY FORS OCH MARKO GRÖNHOLM
Samsjuklighetsutredningen, våld i nära relationer, gängkriminaliteten, sekretess, barnrättsfrågor och anmälningsplikten.
Det var många aktuella ämnen som togs upp under Socionomdagarna den 8-9 november.
Det var ett gediget seminarieprogram med sex programpunkter i sju olika spår, vilket gav mycket att välja på inom många olika frågor. Inledningstalare var socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall, ärkebiskop Martin Modeus och Susanna Alakoski, socionom och författare. Dag två hölls en diskussion på scenen om Tidöavtalets förslag om anmälningsplikt där alla offentligt anställda kan bli
David Lundberg, Henrietta Ekberg och Ashraf Ghotbi från Lunds kommun hade varit på många bra föreläsningar, som kränkande särbehandling och desinformation mot socialtjänsten.
Riksorganisationen GAPF frågade besökarna vad de hade för utmaningar och det var mycket svar om brist på kunskap om hedersvåld.
skyldiga att ange personer som vistas illegalt i Sverige.
– Alla som vistas i Sverige har rätt till sjukvård, skolgång och socialt stöd. Det är mänskliga rättigheter. Om en person vet att denne kommer att bli angiven av en sjuksköterska om den uppsöker vård, så kommer den inte att besöka sjukhuset. Det leder till ett ännu mer utvidgat skuggsamhälle, säger Jan Jönsson, oppositionsborgarråd (L) i Stockholm stad.
HAN TROR OCKSÅ att den här lagen skulle få allvarliga spridningseffekter, både att barn kommer att fara illa när föräldrar inte kommer att våga söka hjälp och att om man tar det här steget så kan det leda till ännu värre saker.
Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, håller med: – ”Angiverilagen” som vi kallar den är inget som hör ihop med socialtjänsten och andra yrkesverksamma som har i
»Jag tycker att hela förslaget ska ned i papperskorgen«
uppdrag att hjälpa. Vem skulle vilja jobba i de här yrkena då? Det står att det kan vara vissa situationer som är ömmande och skulle kunna undantas, men inte hela verksamheter. Jag tycker att hela förslaget ska ned i papperskorgen.
– Som ett minimum borde man kunna gå tillbaka till den ursprungliga tanken, där man undantar skola, sjukvård och socialtjänst, säger Jan Jönsson.
Även Tidöavtalets förslag om begränsningar av rätten till tolk togs upp av utställaren DigitalTolk.
– Enligt Tidöavtalet ska den enskilde själv behöva betala för tolktjänster, något som idag är gratis när man till exempel kommer in på akuten med misstänkt
blindtarmsinflammation. Tidigare kunde det ta 2-3 timmar att få en tolk, men med vår tjänst tar det bara 15 sekunder att matchas med en tolk som dessutom är kvalitetssäkrad via tolkens utbildningsnivå och vårt eget feedback-system. När vi startade 2016 så förmedlade vi cirka 650 uppdrag. Nu förmedlar vi cirka 650 uppdrag i timmen, säger Mikael Wall, försäljningschef på DigitalTolk.
VI TALADE OCKSÅ med Sobersupport som har en stödlinje på sobersupport.se där man kan matchas med en passande samtalsledare och boka sin tid för samtal.
Hos Riksorganisationen GAPF, Glöm Aldrig Pela och Fadime, fick vi tips om att de anordnar utbildningar för att öka kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck. De hade satt upp post it-lappar med vad besökarna ser för utmaningar i sin verksamhet, till exempel ”inte tillräcklig kunskap”. ●
Härligt gäng från Tjust Behandlingsfamiljer.
Besökarna Susanne Åkerslund och Johanna Stålhandske från Lilla Hjärtat vänförening tycker att mässan är ett bra forum för att hålla sig ajour med den politiska agendan, forskning och framsteg.
Sobersupport.
Förläggare, Ordberoende förlag
»Dessa män har en extremt bra förmåga att fånga in sina offer i sina nät«
En av fyra kvinnor i Sverige utsätts för en mans våld. Jag kan inte nog trycka på hur viktigt det är att sätta ljuset på detta så att kvinnor känner igen sig och vågar bryta sig loss, och inte minst att omgivningen känner igen tecknen i fallen där kvinnan framställs som psykiskt sjuk medan han är så himla trevlig. Okunskapen är stor. När jag nyligen hade startat mitt förlag fick jag ett samtal från en kvinna som sa att hon varit utsatt för misshandel under flera år. Vi bokade ett möte och jag förväntade mig en liten klen dam men istället kom en stilig och kraftfull kvinna till mötet. Jag tänkte ”Hur kunde detta hända henne som verkar så stark?” Och trodde att detta var ett enskilt och ovanligt fall.
Jag undrade verkligen varför hon stannat så länge hos honom om han slog henne? Och det tog flera månader och många samtal innan jag kunde börja förstå det.
Dessa män har en extremt bra förmåga att fånga in sina offer i sina nät. De börjar ju inte slåss och förtrycka från början, utan då är det rosor, champagne och kärleksbedyranden. Efter ett par veckor är du fast. Detta kan hända vem som helst i alla åldrar och samhällsklasser.
Vi blev starkt avrådda av juristerna att publicera ”En vacker dag ska jag lämna honom”. Men tänkte på Astrid Lindgrens “Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort.” och gav ut den 2014. Gensvaret blev enormt. En läsarreaktion bland många: ”Tack Maria för att du delar med dig av din historia. Har sträckläst boken och är helt tagen av dina upplevelser, tufft att läsa. Så starkt av dig! Så bra för alla andra kvinnor där ute! Nu vet jag att jag ska volontärjobba med detta på kvinnojourer! ”
År 2017 hörde Lena av sig om ett manus. ”Vi har redan gett ut en bok om misshandel,” sa jag. Men hon förklarade att hennes berättelse handlade om något annat. Psykisk misshandel kan vara värre
än den fysiska, då den inte ger några blåmärken förutom i själen. Hennes ”Helvetet jag kallade kärlek fick” också starka reaktioner ”Det är enkelt för en åskådare att tycka och tänka. Hade dessa mönster varit enkla att bryta så hade inte så många människor, om ens några, varit kvar i så här destruktiva förhållanden. Det hela är en hjärntvätt. En malign galnings systematiska och kalkylerade metod att dominera,” skrev en manlig läsare.
”För ditt eget bästa” var planerad att ges ut av ett annat förlag, men de hade beslutat sig för att inte göra det. Ännu en hemskt stark berättelse hur en välfungerande kvinna med eget företag och fyra barn bryts ner till ingenting. Boken speglar våldets olika mekanismer, som Anna och Pia vill förmedla kunskap om. Boken används i dag av kvinnojourer, socialtjänstens utbildningsprogram och även av en präst.
Pia Eklund hade läst hundratals berättelser som påminde om varandra från kvinnor från olika bakgrund, samhällsklasser och miljöer innan hon sammanställde underlaget till antologin ”#Vi bryter tystnaden” som utkom 2020. I den fokuseras mycket på eftervåldet som även drabbar barnen, som tvingas träffa förövaren i regelbundet umgänge. Ibland som i ett fall med en pedofil för att han ska ”träna på sin papparoll”.
”Jag har blivit chockad av hur vanligt det är i de miljöer jag rör mig i,” säger Rebecca Romero, läraren som skrev ”Den osynliga buren”. ”Gaslightad” (2022) är den senaste boken där den trevlige och snygge pojkvännen som är känd feminist låter Sofia och hennes omgivning tro att hon är galen, samtidigt som han kontrollerar henne med järnhand och utsätter henne för omfattande sexuella övergrepp.
Det är viktigt att vi vågar prata om detta. Skammen är stor och förståelse saknas ofta. Det känns väldigt viktigt och bra att förlaget kan vara med och påverka.
ledig plats från 20 dec
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
www.tkdesign.se
Ledande på arbetskläder till vård & omsorg
072-179 70 40
HVB-hem i hjärtat av Södermanland.
För ungdomar 15-20 år med psykosocial problematik.
0157-60 600 www.mebybehandlingshem.se Kontakta oss:
5/2 Gratis streamad ADAD-info
19/3-21/5 ADAD streamad Diplomutbildning
3/5 Lösningsfokuserade världsdagen
26/4 FIT för Nybörjare & Nyfikna, Gratis
27/8 FIT för Nybörjare & Nyfikna, Gratis
17/10-10/12 FIT Diplomutbildning
Waitong utbildning erbjuder uppdragsutbildning och handledning inom FIT, ADAD, Lösningsfokus och HVB via streaming, eller på plats i hela Sverige.
Dessutom digitala brevkurser och diplomutbildningar i FIT och ADAD - som du kan börja när du vill.
www.waitong.se
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Förebygga, bedöma, hantera
Stalkning och olaga förföljelse är brottsligt och kan få långtgående konsekvenser för den som utsätts. Inte minst personal inom offentlig verksamhet och förvaltning är en sårbar grupp som löper risk att drabbas i sin yrkesroll.
Med många exempel och fallbeskrivningar beskriver den här boken fenomenet stalkning i yrkeslivet, orsaker och riskfaktorer som föranleder stalkning samt kännetecknande beteenden hos förövaren. Genom ökad kunskap och förståelse kan vi bli bättre på att förutse och i viss mån förebygga att det ska inträffa. När stalkandet ändå är en realitet kan bokens strategier, verktyg och råd vara till hjälp för att överleva mentalt och skydda oss mot stalkaren och hens beteende.
Författare: Jakob Carlander och Benjamin Carlander Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Om acceptans och självkänsla
Förstå, bemöta, behandla
Boken beskriver psykossymtom, psykosens faser och schizofreni. Den tar även upp hur man skiljer schizofreni från andra tillstånd där psykossymtom kan förekomma som substansbruk, bipolaritet, autism och personlighetssyndrom. Författarna berättar hur en psykosutredning går till, hur man pratar med patienten om diagnosen och hur sjukdomsinsikten ofta fluktuerar. De tar även upp tidiga insatser, alliansskapande, psykoedukation, sociala insatser och stöd till anhöriga. Läsaren får även en beskrivning av psykologisk behandling utifrån kbt vid psykos och schizofreni.
Författare: Elina Arn och Magdalena Lindborg Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Missnöjet med den egna kroppen och strävan efter förbättringar stjäl alltför mycket energi, tid och livsglädje för många av oss. ”Lev med din kropp” är en bok med ett annat budskap: Lev det liv du drömmer om med den kropp och det utseende du har idag. Kanske är det inte ditt utseende som framför allt hindrar dig, utan den betydelse du fäster vid eller tror att andra fäster vid ditt utseende? Låt det inte gå ett helt liv innan du inser att du kunde ha gjort mer av det som är värdefullt för dig – i stället för att fokusera på att ditt utseende inte lever upp till dagens (omöjliga?) ideal.
Denna utgåva är uppdaterad enligt ny forskning och tar bland annat upp hur sociala medier påverkar missnöjet med kropp och utseende.
Författare: Ata Ghaderi och Thomas Parling Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Förstå, bemöta och samverka
Boken ger konkreta redskap för förhållningssätt och bemötande. Du får kunskap om: hur beroende uppstår och hjärnan påverkas – beroendets biologi och kemi, hur personlighet, förmågor och omgivningen påverkas av beroende, kroppslig och psykiatrisk samsjuklighet, samverkan mellan olika samhällsinsatser och professioner, förändringsprocessen från skadligt till kontrollerat bruk eller nykterhet, hur anhöriga påverkas och hur de kan stöttas, samtalsledarens roll och motiverande samtal, utrednings- och utvärderingsinstrument, evidensbaserade insatser för stöd och behandling, att hantera upprepade återfall. På ett unikt vis kombineras forskning med berättelser från personer som har egen erfarenhet av beroende.
Författare: Carina Bång, Lotta Borg Skoglund, Lotta Bratt Becker och Ingrid Kristoffersson-Rosin Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Tvivel
Lär dig styra hjärnans belöningssystem och få bättre fokus, närvaro och tålamod Känner du dig stressad och ofokuserad, och vill känna större lugn och mening? En viktig nyckel är signalsubstansen dopamin, som påverkar hjärnans belöningssystem. Det ger en skön känsla av välbehag när du klickar hem en ny tröja på nätet, vinner i poker eller får många lajks i sociala medier. Men för mycket av det goda skapar lätt en känsla av rastlöshet och tomhet. Kanske känns jobb, studier och sysslor oöverstigligt tråkiga, och du har svårt att fokusera på det du verkligen vill göra?
I ”Dopaminfasta” hjälper terapeuten och coachen Patrik Wincent dig att balansera hjärnans belöningssystem. Du lär dig bryta dåliga vanor, prioritera smart och – det svåraste som finns – du lär dig att ha tråkigt. Belöningen blir bättre minne, ökad närvaro och kreativitet.
Författare: Patrik Wincent Förlag: Bonnier fakta, www.bonnierfakta.se
En blick på svensk psykiatri ”Det var först när jag öppnade och började läsa i mina journaler som jag började förstå varför jag jämt fick så dåligt bemötande oavsett vart jag sökte.”
Att vara tagen ur sitt sammanhang och bli tvingad in i ett nytt är svårt för vem som helst. Psykiatrisk heldygnsvård under tvång kan sätta skräck i vem som helst, inte minst en nittonårig tjej. Systemet finns där för att rädda personer med svår psykisk sjukdom eller kris. Vad händer när systemet traumatiserar istället för att hjälpa? Vad händer när en patient aldrig får läka efter sådana upplevelser?
Boken innehåller utdrag ur patientjournaler och bredvid dem ett återberättande om vad som verkligen hände. Författaren tar gradvis tillbaka makten över vem hon är genom dessa drabbande texter. Frågan uppstår: för vem och varför skrivs dessa journaler?
Författare: Julia Pivén Förlag: Konststycke förlag, www.konststycke.se
Sorg är en normal reaktion vid förlust av en närstående. Men för cirka tio procent följer sorgen inte det förväntade läkningsförloppet. Denna bok beskriver komplicerad sorg och hur den skiljer sig från vanlig sorg och traumatisering. Författarna tar upp de vanligaste formerna av komplicerad sorg, som förlängd sorgreaktion, och hur de olika tillstånden kan behandlas utifrån flera olika terapiformer. De tar även upp insatser vid större katastrofer. Fallbeskrivningar illustrerar viktiga kliniska frågor.
För studerande och yrkesverksamma inom människovårdande yrken och för alla som möter människor i sorg: psykologer, läkare, sjuksköterskor, socionomer, medlemmar i kristeam, präster, poliser och verksamma inom socialtjänst och skola.
Författare: Pål Kristensen, Kari Dyregrov och Atle Dyregrov Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Processbaserad terapi
Färdighetsträning för kliniker
I den här boken beskrivs för första gången hur du som kliniker kan arbeta processbaserat. Du får konkreta verktyg för att kartlägga patienters problematik och genomföra individanpassade terapier, där fallexempel och reflektionsfrågor ger värdefull fördjupning.
Boken riktar sig till kliniker med kompetens inom kognitiv beteendeterapi och den passar även som kurslitteratur på grundläggande psykoterapiutbildningar. Översättningen är fackgranskad av psykologerna Cecilia Engblom Rosengren och Torun Jansson Kallings.
Stefan G. Hofmann och Steven C. Hayes är grundarna av processbaserad terapi.
Författare: Stefan G. Hofmann, Steven C Hayes och David N. Lorscheid
Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
»När julafton kom så fanns det exakt lika många paket under granen till mig som till deras biologiska barn«
På Socialstyrelsens hemsida ser vi att det År 2022 var 26 500 barn och unga som någon gång under året en heldygnsinsats. Den vanligaste placeringsformen var familjehem. 72 procent av alla placeringar var familjehemsplaceringar.
Jag är själv ett placerat barn, fast nu vuxen. Jag vet hur det känns att hastigt behöva lämna det hem som varit mitt, det var min räddning. Jag hade inte överlevet i min hemmiljö. Socialtjänstens insats att familjehemsplacera mig var ett klokt beslut, som egentligen skulle skett långt tidigare, men jag blev inte upptäckt. Jag var ett tyst barn, jag bar skammen av att vara utsatt för sexuella övergrepp av min pappa, tyst så tyst. Jag var hotad att bli tagen av polis om jag berättade något, och pappa var tydlig med att min kropp som svarade på beröring njöt av övergreppen.
Jag visste att det var fel att göra såhär mot ett barn. Hela min kropp visste det. Det mörker som hade etablerat sig inom mig viskade om hur dåligt jag mådde. Mina tillhörigheter slängdes hastigt ned i en svart sopsäck, foto av mig togs bort ur familjens hem, det hem där jag vuxit upp. Spåren av att jag hade befunnit min mesta tid i hemmet var för evigt borta.
ETT NYTT HEM skulle komma att bli mitt, det var trygga år med en trygg familj. Ett familjehem. Jag påminns nu inför julens högtid om hur oerhört svårt det var för mig att ställa om för den nya julens traditioner.
Trots min svåra barndom hade jag minnen av julaftonsmorgon och paket som var mina vid granen. Jag firade med mina halvsyskon som jag nu vid min placering hade förlorat all kontakt med.
Det var något nytt som skulle börja.
Jag är 17 år och behöver få veta hur saker går till, jag behöver förberedelse i mitt otrygga liv. Jag känner att jag inte tillhör någon eller någonstans. Var är mitt hem,
vem älskar mig, vem tycker att det är viktigt att just jag finns? Det är tankar som präglar min tonårshjärna. För vem betyder jag något?
Jag hade turen att komma till ett familjehem som hade tid för mig, som tog sitt uppdrag på allvar, och som hade bestämt sig för att hjälpa ett barn. Jag är dem evigt tacksam.
Julen närmar sig med stormsteg och jag är orolig, jag vet inte riktigt hur de i familjehemmet firar jul. För mig har julen tidigare inneburit en större utsatthet, det delar jag med utsatta barn, att tiden när skolan har stängt och det är ledigheter kan de trygga vuxna och möjlighet att vara med kompisar under julens högtid vara begränsad. Man är med sin familj, det är tradition.
Min familjehemsmamma tar min oro på största allvar och från hösten och fram mot jul så berättar hon om och om igen hur deras jular ser ut. ”På morgonen knackar jag på din dörr till ditt sovrum, och om du vill så kommer jag med frukost”. Jag önskar mig en liten present på morgonen, det har vi alltid fått förut, det kommer jag också att få min första jul i familjehemmet.
NÄR JAG SER tillbaka på min tid som placerat barn i familjehem så är det med tacksamhet över den tid båda mina familjehemsföräldrar gav mig. De lyssnade, de berättade om sina traditioner som nu också var mina. När julafton kom så fanns det exakt lika många paket under granen till mig som till deras biologiska barn. Jag kände mig välkommen, och jag var trygg för hela hösten hade vi talat om hur just julen skulle bli.
Jag delar upplevelsen med en del placerade barn.
Så nu inför julens högtid och lovdagar vill jag rikta ett tack till alla de vuxna som har öppnat sitt hem för ett barn. Ni gör skillnad.
Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!
Neutralt
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
har för tillfället
Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonåringar som behöver en trygg miljö för kortare eller längre tid.
Samtliga familjer får ett tätt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Neutralt
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Snabbt enkelt och personligt
Ramavtal
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Normalt har ni svar inom någon timme.
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Neutralt
Snabbt enkelt och personligt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Lämna din p lace r ings förf rågan på ssil.se
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Lämna din p lace r ings förf rågan på ssil.se
Lämna din p lace r ings förf rågan på ssil.se
info@nebteamet.se www.nebteamet.se
Besök hemsidan ssilutbildningsdagar.se för att anmäla dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag
SSIL – För vård och omsorg arrangerar utbildningsdagar på flera orter runt om i landet och den 16 november hade turen kommit till Kalmar. Vi träffade utställare och besökare från dagen.
TEXT OCH FOTO TILDA THINGVALL
Föreläsningarna på temat ”De som utmanar” har varit mycket uppskattat, med föreläsarna Sabina Björk, Agneta Björck, Annelie Karlsson och Jennie Linde. Dagarna vänder sig till dig som placerar i HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende.
Det är kostnadsfritt att delta och nästa tillfälle är i Stockholm den 30 november, då med nya föreläsare – Liria Ortiz, Viktor Jinnevång och Agneta Björck.
Nästa år blir det tema: Kontrollerande personligheter, våld och missbruk men också premiär för nya utbildningsdagar på tema: Gängkriminalitet. ●
Tallgården.
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
DECEMBER
Bistånd till boende 11 december, webbsänd www.jpinfonet.se
LSS grundkurs 12 december, webbsänd www.soclex.se
Baskurs i mindfulness 14-15 december, webbsänd www.sverigehalsan.se
JANUARI
Ekonomiskt bistånd – juridik och handläggning 16 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
Personlig assistans i praktiken 17-18 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning, 1 termin 18 januari, Stockholm www.sverigehalsan.se
Våld i nära relationer och juridiken 23 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
LSS – en grundkurs om lagen och dess praktiska tillämpning 24 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning, 1 termin 26 januari, Malmö www.sverigehalsan.se
Föreståndarutbildning – HVB och LSS (5 mån) 29 januari, Malmö www.sverigehalsan.se
FEBRUARI
ADAD, nybörjarinfo 5 februari, webbsänd waitong.se
SSIL utbildningsdag – HVB 6 februari, Eskilstuna ssilutbildningsdagar.se
Barnkonventionsdagen 7 februari, webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 22 februari, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
MARS
Hedersrelaterat våld och juridiken 4 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB 14 mars, Sundsvall ssilutbildningsdagar.se
Juridisk grundkurs för administratörer inom socialtjänsten 19 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
ADAD Diplomutbildning 19 mars, 24 april, 21 maj, webbsänd waitong.se
Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete 20 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 21 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande 21-22 mars, Stockholm expomedica.se
Avgiftshandläggning inom socialtjänsten 22 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande 25-26 mars, Göteborg expomedica.se
Att upprätta en barnkonsekvensanalys utifrån barnkonventionen 27 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
APRIL
Diplomerad sömncoach 9-10 april, Stockholm expomedica.se
Socialtjänstjuridik idag 10-11 april, webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 11 april, Malmö ssilutbildningsdagar.se
Praktisk processrätt för socialtjänsten 16 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Vårdnadsöverflyttning – lagen och praktiken 17 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Temadag: Psykopati & Narcissism 18 april, Stockholm expomedica.se
NPF och socialtjänsten 24 april, webbsänd expomedica.se
Juridisk översiktskurs för socialtjänsten 24 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Att utreda barns behov av skydd och stöd 25 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Alltid uppdaterad
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today facebook.com/omtanke.today
Temadag: Psykopati & Narcissism 25 april, Göteborg expomedica.se
FIT för nybörjare, intro 26 april, webbsänd waitong.se
MAJ
SSIL utbildningsdag – LSS 3 maj, Örebro ssilutbildningsdagar.se
Stora LSS-dagen 4 maj, Örebro ssilutbildningsdagar.se
Socialrättsdagen 15 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 16 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Motiverande samtal (MI) vid autism och adhd 6-7 maj, webbsänd expomedica.se
SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 14 maj, Uppsala ssilutbildningsdagar.se
Dagen för Skyddat Boende 29 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
Trauma hos barn och unga – hur förstår och bemöter vi dem bäst? 29 maj, webbsänd expomedica.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Orange adventsstjärna med dubbla lager papper i två olika toner av orange för att få ett vackert ljus. Finns även i blått. Varumärke: Watt & Veke. Diameter: 60 cm. www.designtorget.se
Glaserad keramikbock från Rotor som är tillverkad i Lidköping. Storlek 38x34x10 cm. Avsedd för blockljus eller batteriljus och sprider härlig julstämning. www.rotordesign.se
Jubel är en av säsongens nyheter från Klong. I Jubel Advent står ljusen i vatten och dekoreras med blommor eller grönt. Det följer med juldekorationer i form av stjärnor och granar i metall som skapar ytterligare stämning. Tillverkad av rostfritt stål. Design: Hanna Wendelbo. www.klong.se
Stämningsfull utebelysning som passar bra i inför jul och nyår. Kanske även hela den mörka vintern. Skapa en inbjudande entré med hjälp av olika vinterplanteringar. LED-belysningen i form av träd finns i olika storlekar och utföranden. www.rusta.se
Svenska Pluto Design lanserar en ny kollektion som är inspirerad av den ikoniska formgivaren Stig Lindbergs mönster. I serien finns bland annat pepparkaksformar med hans figurer som skapades på 70-talet. Formarna är guldfärgade i rostfritt stål. Mått: cirka 10 cm. Säljs i 3-pack med en katt, ängel och häst. www.plutoprodukter.se
CitronElles har lanserat en ny julbricka med motiv av pepparkakshus. Den är tillverkad i Sverige av miljömärkt FSC-certifierad björkfanér. Diameter: 38 cm. Tvättråd: Handdisk. www.citronelles.com
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Skyddat boende
Ledande på arbetskläder till vård & omsorg
Vi erbjuder skyddat boende för våldsutsatta män, kvinnor, barn samt hela familjer. Vi ordnar skyddsplaceringar i olika boendeformer, både planerade och akuta placeringar.
Kontakt: infofuturum@tranapsykologer.se eller 076-314 59 67 www.tranapsykologer.se
Namn:
Adress:
Postnr/ort:
NÄSTA NUMMER
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Esmeralda Futterer, Hultsfred, Karin Ahlström, Eskilstuna, Kicki Nyström, Hultsfred och Mona Lycksell, Sundsvall.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
SKYDDADE BOENDELÖSNINGAR
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 9 januari 2024 till: ”Tävling 8/2023” Tidningen Omtanke Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Ute den
Vi vågar säga att vi kan allt om skyddsplaceringar. Vi lägger nämligen all vår tid, fokus och energi på alla typer av skyddsärenden. Varje ärende skräddarsys givetivs utifrån varje klients enskilda behov.
Socialtjänstministern talade både på Dagen för skyddat boende och Socionomdagarna. Vi fick (till slut) en exklusiv intervju med Camilla Waltersson Grönwall.
januari
Vi har träffat en kvinna som själv har levt i skydd men idag hjälper andra på skyddat boende.
Vi erbjuder skyddade boendeformer i hela Sverige och utför säkerhetstransporter i hela landet. Dygent runt, årets alla dagar.
Nytt tema för SSIL utbildningsdagar 2024 är Gängkriminalitet. Först ut är Göteborg den 22 februari.
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman där socialtjänsten och kriminalvården bjuds in till samtliga tillfällen.
Eskilstuna 6 februari
Göteborg 22 februari
Sundsvall 14 mars
Malmö
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Gängkriminalitet 11 april
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Örebro 3 maj 14 maj
Tema kommer inom kort
Personer som placerar inom LSS
Uppsala
Stockholm 29 maj
Stockholm 12 september
Stockholm 20 september
Falun 10 oktober
Göteborg 16 oktober
Växjö 20 november
Karlstad 5 december
Anmäl er på ssilutbildningdagar.se Vill du ställa ut? Kontakta Marko Grönholm marko.gronholm@ssil.se
Gängkriminalitet
Skydd & säkerhet
Gängkriminalitet
Tema kommer inom kort
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Skydd & säkerhet
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Personer som placerar inom LSS
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Skyddad, inte gömd.
För ett tryggare liv, sedan 2013.
Vi vågar säga att vi kan allt om skyddsplaceringar. Vi lägger nämligen all vår tid, fokus och energi på alla typer av skyddsärenden. Varje ärende skräddarsys givetivs utifrån varje klients enskilda behov.
Vi erbjuder skyddade boendeformer i hela Sverige och utför säkerhetstransporter i hela landet. Dygent runt, årets alla dagar.
Anpassad vistelseort i alla ärenden
Vi har ramavtal med kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Ta gärna del av Kvalitetsindex och vad andra kommuner säger om samarbetet med oss.
”Vår arbetsgrupp avlastas verkligen genom samarbetet med Omsorg Skydd Säkerhet AB. Deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”