TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
KRÖNIKAN:
”Skyddsplacering:
Mer än bara akut skydd”
TEMA: SKYDDAT BOENDE
Våld utanför normen
Stödet brister för hbtqi-personer
Vi har träffat Kalle
Efter passionen kom raseriutbrotten
Stödlinjen för män
Det saknas kunskap om våld mot män
Margareta Hydén har studerat våld i nära relationer hela livet
Träning som missbruk
Rörelsetvång går under radarn inom ätstörningsvården
Barnanpassning del 2
Planritning och färgsättning i skyddat boende
Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta lösningar som passar varje individ utifrån dess förutsättningar. Ibland vet vi att det behövs vägledning och hjälp med att hitta rätt insats, därför finns våra placerinskoordinatorer. De har lång kunskap och erfarenhet av att rådge i placeringsförfrågningar och kan snabbt bistå i akuta ärenden.
Ring oss gärna på 0771-11 33 11, vi finns tillgängliga vardagar 8-17
Läs mer om vår placeringsrådgivning Skanna QR-koden.
Kartläggning och
intensivt stöd med kvalificerad KP
Möjlighet till betald arbetspraktik
Förstärkt familjehem
VÅR NYA TJÄNST ERBJUDER OMFATTANDE STÖD
KRIM-program för att bryta destruktiva tankemönster
Fokus på meningsfull fritid
Stöd kring studier
Tillgänglig samordnare 24/7
Terapeutiska samtal med KBT-inslag varje vecka
Familjebehandling med flerspråkig kompetens
”Ett hållbart stöd handlar om att bygga ett självförtroende som gör att klienten kan stå på egna ben”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Linn Ståhlfors och Jenny Malmberg, Hemlikt skyddat boende.
Läs krönikan på sidan 56
Omslag Foto Anne Haavisto
10| Intervjun
Margareta Hydén har studerat våld i nära relationer sedan 70-talet.
16| Aktuellt
IVO efterfrågar större befogenheter.
19| Tema: Skyddat boende
20| Hbtqi och våld
Jämställdhetsmyndigheten ska kartlägga hbtqi-personers våldsutsatthet i nära relationer.
24| Mannen som offer
26| Kalle berättar
Efter passionen kom raseriet.
36| Stödlinjen för män
Nationellt centrum för kvinnofrid driver Stödlinjen för män.
34| Brå Skolundersökning
36| SSIL Utbildning
Bilder från Dagen för skyddat boende i Göteborg.
42| Pornografi & våld
Ny forskning visar på tydligt mönster av sexuellt våld inom pornografin.
44| Rörelsetvång
Anna Ehn berättar om rörelsetvång, som hon tycker får för lite fokus.
Anna Ehn är aktuell med boken ”Om jag inte tränar går jag under”.
48| Barnanpassning
Del 2 i vår artikelserie om barnanpassning i skyddat boende handlar om planritning och färgsättning.
52| Ny rapport
53| Nya prylar advent
54| Fråga om våld
Socialstyrelsen höll ett webbinarium för att öka kunskapen om våld i nära relationer.
60| SNS-rapport
Tvångsvården behöver bli bättre.
62| Familjehemsdagen
Vi gör världen lite bättre, en människa i taget
Nytida ger stöd till barn, unga, vuxna och familjer inom både funktionsnedsättning och psykosocial problematik. Vi finns här för dig, med över 460 verksamheter runt om i landet.
Läs mer om oss på nytida.se
Jag förstår att man vill använda begreppet ”mäns våld mot kvinnor”, för att det är grövre och kan vara en fråga om liv och död. Därför behöver vi få stopp på det. Men jag tycker också att det finns många faror med att bara prata om mäns våld mot kvinnor. Det riskerar att vi inte ser andra förövare än män och inte andra offer än kvinnor. Det riskerar också att späda på ett hat mot män, att skapa en föreställning om att det alltid är mannen som är boven.
Den nationella strategin för att bekämpa mäns våld mot kvinnor innefattar alla typer av våld i nära relationer. Jag vill lyfta fram det våld som sker utanför normen. Män som utsätts för våld i nära relation bemöts ofta av oförståelse. I många fall söker de inte hjälp, just för att normen är så stark att en man minsann inte kan vara så svag så att han kan kuvas av en kvinna.
I Brottsförebyggande rådets (Brå) senaste kartläggning från 2024 uppgav 35,3 procent av kvinnorna och 20,8 procent av männen att de någon gång hade utsatts för våld i sin kärleksrelation.
Kvinnor använder sig oftare av psykiskt våld. Det kan handla om systematiska kränkningar, nedvärderingar, ofredanden och hot som smyger sig på under lång tid. Det här sker ungefär på samma sätt oavsett vilket kön förövaren och den våldsutsatta har.
Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att kartlägga både mäns och hbtqi-personers våldsutsatthet och risk för våldsutsatthet. Detta ska redovisas den sista mars 2025. Samtidigt startade man också upp Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersoner.
Inför uppstarten tog man del av forskning och olika organisationers röster om den här typen av våld. Det
framkom att män inte vet var de ska vända sig och att de också är rädda för att inte tas på allvar.
Forskning visar att hbtqi-personer är extra våldsutsatta. Hbtqi-tillhörigheten innebär fler lager av utsatthet genom fördomsfulla beteenden och diskriminering. Att våld i nära relationer oftast framställs som att det är en man som utövar våld mot en kvinna gör att den här målgruppen inte känner igen sig. De har extra svårt att se sig själva som våldsutsatta.
Det är så med det psykiska våldet, att den våldsutsatta inte tänker på att det faktiskt är våld som den är utsatt för. Så är det också för utsatta kvinnor. Därför krävs det ökad kunskap om vad våld är, vilka olika typer av våld det finns och att vem som helst kan utsättas för våld i nära relation.
För att förstå är det viktigt att lyssna på någons hela berättelse. Därför har vi träffat Kalle som har erfarenhet från våld i nära re lation. Jag har också tagit del av andra be rättelser från män, män som har förlorat vårdnaden om sina barn för att domsto len valde att tro på kvinnan.
Både män och kvinnor kan vara hotfulla, kontrollerande och våldsamma mot sin partner. De kan använda barnen som ett sätt att utöva eftervåld. Ingen människa ska behöva utstå våld i nära relation.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.
Tidningen Omtanke ges ut av: Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Emelie Hansson Tel: 0651-69 90 02 emelie.hansson@svenskamedia.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad.
Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm.
Satsyta: 185 x 270 mm.
Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.
Det heltäckande systemet för den moderna omsorgsverksamheten.
Vi finns i alla enheter
Vi erbjuder ett heltäckande system med allt från grundläggande journalföring, genomförandeplaner, riskbedömningar och avvikelserapportering till ett integrerat kvalitetsledningssystem, mötesprotokoll och massa andra användbara funktioner för att ersätta era pärmar, whiteboards, post-its, intranät och andra digitala tjänster. wecareit.se
De senaste åren har Margareta Hydén studerat
Forskaren Margareta Hydén har studerat våld i nära relationer sedan 70-talet och skrivit böcker och artiklar i ämnet. Men trots alla tuffa möten med våldsutsatta kvinnor har hon ständigt och nyfiket sökt djupare svar, för att lära sig och förstå mer om människan. Just nu både undervisar och studerar hon hur bland annat hur flickor och pojkar responderar på våld.
– Utan nyfikenhet blir livet tråkigt, säger hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Hon har forskat på våld under hela sitt yrkesverksamma liv, och fortsätter än, trots att hon passerat pensionsåldern för länge sen. Även om ämnet är tungt har hon aldrig känt sig uppgiven, för hon tror att det i varje människa finns en del som kan förändras.
– Det finns både hopp och lösningar. Jag kan bli nedstämd när jag läser polisutredningar där människors illgärningar beskrivs. Men i varje levande människa, fast du gjort fel, finns alltid en liten del som går att hjälpa. Någonstans sitter den där ”förändringsskruven”. Där kommer den terapeutiska sidan fram hos mig, berättar hon.
EGENTLIGEN VILLE HON bli journalist. Margareta älskade att skriva och fick mycket beröm för sina texter genom alla år i skolan. Men ju närmare studentexamen hon kom, desto mer nervös blev hon. – När det var dags för slutexamination har jag nog aldrig skrivit så dåligt. Jag
blev visserligen godkänd, men där och då tänkte jag att jag hade för dåliga nerver för att bli journalist. Jag skulle förmodligen aldrig kunna leverera något och svälta ihjäl, säger hon med ett skratt.
HON LÄSTE NORDISKA språk i slutet av 60-talet. Samtidigt levde hon i en mycket politiserad tid och drogs med i samtalen om sociala problem och om att förändra världen. Även om hon växte upp i en medelklassfamilj i Bromma med en mamma som var lärare och en pappa som var ingenjör, mötte hon även andra människor, som levde på helt andra sätt.
– Vi hade släktingar i Västergötland som levde och arbetade på småbruk, där jag brukade hjälpa till. Mormor hade speceriaffär och var en entreprenör av guds nåde. Jag fascinerades av de starka kvinnorna som arbetade så hårt. Att folk kunde leva på så olika sätt var inspirerande och det här har följt mig genom hela livet, det starka intresset för människor.
Margareta Hydén
Ålder: 76 år.
Gör: Professor emerita i socialt arbete. Affilierad professor i kriminologi. Legitimerad psykoterapeut. Författare och föreläsare.
Familj: Maken Lars-Christer, tre barn och en bonusdotter.
Bor i: Stockholm och Skåne.
Margareta förstod att det var socionom hon skulle bli och tog 1972 socionomexamen på Stockholms universitet. Efter det jobbade hon som kurator inom psykiatrin i Nacka. Hon var där i tio år och läste under tiden till psykoterapeut.
– Jag insåg att mina kunskaper i socialt arbete inte var tillräckliga för att förstå djupet av de svårigheter som man möter inom psykiatrin. Mina patienter hade alla typer av problem, från akuta kriser till
långvarig psykisk ohälsa och familjeproblem.
Någonstans där dök det ämne upp som kom att bli kärnan i all forskning Margareta gjort; våld i familjer.
– JAG MÖTTE våldsamma män på polisstationerna. När någon blivit anhållen och som var i dåligt skick ringde de oss på mottagningen. Männen var ofta påverkade av alkohol och droger. Jag lärde mig snabbt
att det var personer som var ganska farliga. Kvinnorörelsen var på uppgång och man började prata om att det fanns kvinnor som utsattes för våld i hemmet. Margareta undrade varför man inte pratade om våld i familjer. Det här var något de måste lära sig mer om.
– Jag och mina kollegor började fundera kring hur de kvinnorna som sökte sig till oss för till exempel depression, hade det hemma. När vi frågade om det utsatts
för våld svarade många ja. Och jag kände att jag måste lära mig mer. Jag måste göra någonting av det här, säger hon.
– Jag gick en lång kurs i familjeterapi och som kurslitteratur hade vi en bok där ungdomar som begått brott och deras familjer intervjuades. Det fanns mycket aggressivitet i samtalen. Våld var något som låg i det fördolda på bred front, men det lyftes inte fram, vare sig i kurslitteraturen eller på kursen i övrigt, förklarar hon.
»Då förstod jag vikten av att börja studera hur man responderar på våld«
Margareta sökte anslag för att forska om våld i hemmet och intervjuade par i deras hem under två års tid. Hennes frågeställning var: Hur kan ett äktenskap fortsätta om det förekommer våld? Det korta svaret var att det kan de inte, berättar hon och tillägger att endast två par var tillsammans efter de här två åren.
BOKEN ”KVINNOMISSHANDEL I äktenskapet”, blev resultatet av forskningen. Varför går hon inte vid det första slaget? En vanlig fråga Margareta har stött på.
– Många var inne på spåret att det var något fel på kvinnorna eller att deras situation blivit så normaliserad, men jag fann inte stöd för någondera i min forskning. Tvärtom var det inte alls normaliserat, kvinnan ville inte alls vara med på det här, men visste inte hur hon skulle göra för att ta sig ur relationen. En röd tråd genom min forskning har varit att jag ställt mig kritisk till det vanliga offergörandet av kvinnan. För att jag fann att det alltid fanns en kraft som ville föra kvinnorna därifrån. Jag träffade många starka kvinnor som drog ett tungt lass, men de tog sig ut.
Den stora, och viktiga frågan, enligt Margareta, är att titta på hur processen ser ut för att kvinnorna ska ta sig ut. Vad är det för stöttning de behöver? Hennes nästa studie handlade om kvinnor som tagit sig bort från våldsamma relationer och bodde på skyddat boende.
– Jag intervjuade tio kvinnor som berättade om den långa processen då de gått tillbaka till mannen flera gånger, och lämnat igen. Det var rädda för mannen en lång tid efteråt och självanklagelser var vanliga.
Studien resulterade i många artiklar i internationella tidskrifter. Margareta berättar att varje studie hon gjort eller läst
har skapat nya frågor som hon velat lära sig mer om.
Det är nyfikenheten, bland annat som driver henne.
– Ja, jag är väldigt nyfiken och jag vill hitta lösningar, få stopp på saker. Många begrepp är för trubbiga tycker jag. Som till exempel könsmaktsordningar, jämställdhet och patriarkat. Jag vill veta mer, vill gräva djupare. Vi kommer till exempel högt i EU-siffror när det gäller jämställdhet, men även högt när det kommer till våld i nära relationer, säger hon.
De senaste åren har Margareta studerat hur olika människor responderar på våld, till exempel hur nätverken kring den våldsutsatta responderar. Det började med att hon träffade ungdomar i en gruppverksamhet som levde eller hade levt med familjer där det fanns våld.
– När de sa att alla kände till våldet, familj, vänner, grannar, att alla tog ställning på något sätt. Alla hade något att säga. Då förstod jag vikten av att börja studera hur man responderar på våld, så det blev mitt nästa forskningsområde och det är det jag håller på med idag också, bland annat.
TILL SOCIALTJÄNSTEN SKULLE hon vilja säga, om de till exempel fått in en orosanmälan från skolan, att försöka få en bild av hela nätverket kring den här personen.
– Här finns ett tillfälle att lokalisera till exempel starka resurspersoner som kan vara gynnsamma för personen i fråga. Att titta på nätverk ger oerhört mycket i alla frågor vad gäller våld. Här kan man också hitta svar till frågan varför kvinnan inte lämnar vid första slaget? Vilka responser finns det som kommer att få henne att gå, eller stanna.
Just nu arbetar Margareta med att titta på hur pojkar och flickor responderar på våld, som hon hoppas föra in på ny kun-
skap. Hon är knuten till kriminologen på Stockholms Universitet som affilierad professor, där hon undervisar och forskar om responser på våld.
VI PRATAR OM varför det blev just våld som blev hennes ämne.
– Egentligen var det inte meningen att det skulle bli så men jag är ju sådan att ju mer jag lär mig, desto mer vill jag lära mig. Sen när man kan mycket om ett område, där det finns mycket problem, blir man efterfrågad. Och en av mina drivkrafter är att få känna mig behövd och så vidare. Sen är det jättebra att vara en gammal kvinna, när man är forskare, för folk tänker att jag som är så gammal inte fattar någonting. Och på så sätt får jag en massa bra detaljerad information, säger hon och skrattar.
När hon inte forskar eller undervisar är hon med sin man Lars-Christer i huset
»Att titta på nätverk ger oerhört mycket i alla frågor vad gäller våld«
i Skåne där hon håller på med trädgården. Andra saker hon gör för att koppla av är att yoga och vara med de sju barnbarnen.
– Ju mindre barnen är desto mer mindfulness har de att erbjuda. Då går vi på museum eller teater, de små är ju så kvicka i benen så man måste hänga med. Sen reser min man och jag mycket, det är ett stort intresse, säger hon.
DE STÖRSTA INSIKTERNA Margareta fått genom åren är att vi är sociala varelser i sociala sammanhang och att vi kan behöva utöka sammanhangen, för att förstå mer om oss själva och andra.
– Jag var lyckligt lottad som barn som hade många olika sammanhang att röra mig i och min forskning har fört mig till nya sammanhang. Vi lär hela tiden av varandra, om vi är nyfikna och respektfulla.
HON VILL FORTSÄTTA att studera våld och närma sig vår tids stora problem med gängkriminalitet. Hon tycker inte att vi har kommit någon vart egentligen.
– Jag vill ge mig ut i det här. Som en erfaren forskare, som en gammal tant som det är lätt att prata med, i ett sammanhang jag inte känner till. Jag vill lära mig mer och försöka förstå. Med alla mina frågor. Som vanligt alltså. ●
Förstärkta familjehem
Kulabodan erbjuder heltäckande vård och behandling för barn och ungdomar 10-18 år med omfattande psykisk eller social problematik.
Skola åk 7-9
Vårt HVB-hem Kulabodan erbjuder stöd och professionell hjälp i varje steg av våra boendes utveckling.
Här erbjuds individuell vårdplanering, terapi och ett kontinuerligt arbete med familj och andra viktiga närstående. Vi lägger också stor vikt vid att skapa en meningsfull fritid formad efter vars och ens behov.
En grundidé i vår verksamhet är att hjälpa våra ungdomar att utveckla de förmågor som vi vet att alla har.
Därför anpassar vi skolgången individuellt efter intresse och förmåga i samarbete med närliggande skolor.
En central del i behandlingsarbetet är också våra stationer som bygger på ett växande genom kreativa uttryck och att vara i samspel med t.ex. djur och natur.
Kulabodan ligger på Billingens sluttning utanför Skövde med naturen och aktiviteterna ända inpå knutarna.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Enligt en rapport från Polisen finns det kopplingar till kriminella aktörer på ett antal HVB-hem i Sverige. Foto: Getty Images
Polisen har granskat HVB-hem med kopplingar till kriminella och påpekar brister i myndigheternas kontroll. IVO ser ett ökat behov av tillsyn mot oseriösa och kriminella aktörer, något som man efterfrågar utökade befogenheter och resurser för.
IVO har fått kritik från Sveriges kommuner och regioner, där SKRs ordförande Anders Henriksson enligt SVT säger att IVO inte klarar av sitt uppdrag och att tillsynen behöver stärkas.
IVO har nyligen i en hemställan till regeringen efterfrågat att myndigheten får utökade befogenheter och resurser för att bekämpa brottslig verksamhet inom vård och omsorg.
IVO GÖR BEDÖMNINGEN att de befogenheter och resurser myndigheten har idag inte är tillräckliga. IVO har sedan tidigare lämnat ett 40-tal författningsförslag som skulle innebära ett mer effektivt arbete för myndigheten i strävan att motverka oseriösa och kriminella aktörer.
IVO:s hemställan innehåller också en önskan om att regeringen påskyndar beredningen av dessa förslag. Ett tydligt exempel är att slopa möjligheten för aktörer att ha vilande tillstånd för HVB.
De åtgärder som föreslås är följande:
○ Ange i förordning (2013:176) med instruktion till Inspektionen för vård och omsorg att IVO har i uppdrag att delta i
arbetet mot oseriösa och kriminella aktörer inom vården och omsorgen tillsammans med brottsbekämpande myndigheter.
○ Gå vidare med de författningsförslag som IVO lämnat till regeringen tidigare, främst avseende
• förslag om att ge IVO åtkomst till belastnings- och misstankeregistren
• förslag om att överväga att ge IVO utökade befogenheter vad avser metoder av mer okonventionellt slag för att upptäcka oseriösa aktörer
• förslag om att införa tillståndsplikt inom fler delar av hälso- och sjukvården
○ Påskynda genomförandet av de författningsförslag som IVO lämnat till regeringen tidigare, och som för närvarande bereds i Regeringskansliet, främst inom ramen för behandlingen av betänkandet En mer effektiv tillsyn över socialtjänsten (SOU 2024:25), om att bland annat slopa möjlighet för aktörer att ha vilande tillstånd för HVB.
○ Överväg att låta utreda möjligheten för IVO att under vissa förutsättningar ersätta inspektörers eller beslutsfattares namn med spårbar tjänstebeteckning.
○ Överväg att låta utreda möjligheten för IVO att genomföra registerkontroller av vissa anställda.
POLISEN HAR I en rapport 2024 analyserat ett urval HVB-hem med eventuella kopplingar till kriminella aktörer och brottslighet. 18 HVB beskrivs ha kopplingar till kriminella aktörer. Alla bolag utom ett har kopplingar till ekonomisk brottslighet och 60 procent har kopplingar till kriminella individer som ingår i ett kriminellt nätverk eller är dömda för brott. I majoriteten av fallen narkotikabrott.
Nästan hälften av bolagen drivs av två närstående. Cirka 70 procent har 10-40 anställda i bolaget och medelvärdet på omsättningen är 23 miljoner kronor.
Polisen bedömer att det också är möjligt att personal är involverade i rekryteringen till den grova organiserade brottsligheten och möjliggörandet av rymningar/avvikelser från HVB-hemmen.
I polisrapporten står det också att det är sannolikt att myndigheterna brister i kontrollen över vilka som får tillstånd för HVB och även saknar förutsättningar för att bedriva en tillräckligt bra kontrollverksamhet.
TEXT: JENNY FORS
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende
Boenden i hela Sverige, med självhushåll Nyetablering
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Barnrättsfokus
070-309 94 03
Tel. 070-309 94 03
mer på omsorgskyddsakerhet.se Tel. 070-309 94 03
mer på omsorgskyddsakerhet.se
mer på omsorgskyddsakerhet.se Tel. 070-309 94 03
Hbtgi-personer är mer våldsutsatta och mindre benägna att söka stöd, jämfört med heterosexuella, eftersom de ofta utsätts för diskriminering. Därför måste vi bli bättre på att möta den målgruppen. Män som utsätts för våld av en kvinna möter också bristande förståelse. Vi har träffat Kalle som har varit våldsutsatt.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES
Hbtqi är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersex-personer.
Foto: Getty images
Det finns studier som visar på en större våldsutsatthet bland homo- och bisexuella personer, särskilt ungdomar, jämfört med heterosexuella personer. Hbtqi-personer är också mindre benägna att söka sig till samhällets stöd på grund av risken att diskrimineras. Stödet till våldsutsatta hbtqi-personer behöver förbättras och arbetet är på god väg.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN
Jämställdhetsmyndigheten kartlägger just nu hbtqi-personers utsatthet och risk för utsatthet för våld i nära relationer. Detta enligt ett regeringsuppdrag, som ska leda till en analys och förslag på insatser som ska redovisas den sista mars 2025.
Det här är en del i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Här ingår också hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.
– Enligt forskning som vi har tagit del av förekommer våld i nära relationer i väldigt hög grad hos hbtqi-personer. Den grupp som är mest utsatt är unga, bisexuella tjejer, berättar Johanna Larsson på Jämställdhetsmyndigheten.
Hbtqi är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner. År 2012 började RFSL använda hbtq istället för hbt, och år 2019 etablerades officiellt förkortningen hbtqi.
Homosexuell och bisexuell handlar om sexuell läggning. Som homosexuell blir man kär i och attraherad av personer av samma kön som en själv. Som bisexuell blir man kär i och attraherad av personer oavsett kön.
Trans handlar om könsidentitet. Många transpersoner identifierar sig inte med det kön man tilldelades vid födseln.
Trans har inget med sexualitet att göra utan handlar om vilket kön man själv har eller hur man uttrycker det.
Queer innebär att på något sätt bryta mot normer kring kön, sexualitet och/ eller relationer, exempelvis genom att vara transperson, ha en icke-monogam relation eller att skaffa barn med en vän istället för en kärlekspartner.
Intersexperson kan en person kalla sig som har en intersexvariation. Intersexvariationer är ett medfött tillstånd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna (testiklar eller äggstockar) eller könsorganens utveckling är atypisk. Det går att vara intersex och man, kvinna eller något annat.
Hbtqi är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersex-personer. Det är ett brett begrepp som både innefattar sexuella läggningar och könsidentitet och är ingen homogen grupp. Men det som är gemensamt för gruppen är att de söker stöd på grund av partnervåld i lägre utsträckning än heterosexuella.
– Det vi kan säga utifrån tidigare forskning och de samtal vi har haft med representanter från civilsamhället är att våldet inte är västenskilt från heterosexuellt våld i nära relation. Det har samma ramar och mekanismer. Det som skiljer sig är att hbtqi-tillhörigheten gör att det tillkommer ytterligare lager av sårbarhet. Förövaren kan hota med att outa perso-
nen om denne inte lever öppet eller på annat sätt använda rädslan att utsättas för fientlighet.
I ETT SAMHÄLLE där heterosexualiteten är norm innebär att hbtqi-personer ständigt är beredda på fördomsfulla beteenden och diskriminering, vilket innebär en särskild sårbarhet.
– Vi vet enligt forskning att den här målgruppen har svårare att identifiera sig som våldsutsatt. Ofta framställs våld i nära relationer som att det är en man som utövar våld mot en kvinna. Det bemötande man får från samhället riskerar att bidra till den bilden. Det finns till exempel en myt om det harmoniska lesbiska
paret, att man inte tror att det kan finnas våld mellan två kvinnor, vilket kan göra att man missar att uppmärksamma våldet. Eller när det är två män, så ses de som jämlikar. En man borde kunna försvara sig mot en annan man och att om det förekommer våld så är det båda som utövar våldet, säger Johanna Larsson.
DET FINNS ALLTSÅ många försvårande omständigheter när det handlar om att ta sig ur en våldsam relation.
– Dessutom har hbtqi-personer oftast inte ett lika stort nätverk runt sig. Man kanske inte lever öppet. Det försvårar hjälpsökandet. De flesta har också tidigare erfarenheter av dåligt bemötande,
vilket gör att man drar sig för att söka hjälp hos polis, socialtjänst eller civilsamhället. Det är vanligare för den här målgruppen att man söker informellt stöd, hos vänner eller sitt community, säger Lena Axelsson Örnerfors på Jämställdhetsmyndigheten. Det var i samband med Pride-veckan 2023 som Jämställdhetsmyndigheten fick uppdraget av regeringen att kartlägga hbtqi-personers våldsutsatthet och risk för våldsutsatthet i nära relationer.
»Ibland upplever hbtqi-personer att våldet förminskas och att de möter en oförståelse för situationen«
I uppdraget ingår också att identifiera kunskapsluckor för att ge förslag på hur man kan öka kunskapen och utifrån analysen föreslå mer relevanta och träffsäkra insatser till de våldsutsatta.
– Vi har ingen slutsats klar än tyvärr. Men eftersom den här målgruppen har svårt att identifiera sig som våldsutsatt behövs mer information om hur våld i nära relationer kan se ut och att stödet också behöver se ut på olika sätt. Det kan behövas mer anonymt stöd, kanske digitalt, så att vi breddar stödverksamheten till extra sårbara grupper, säger Lena.
NATIONELLT CENTRUM FÖR kvinnofrid (NCK) och Socialstyrelsen har också en del i regeringsuppdraget. NCK gör bland annat en forskningsöversikt och samlar erfarenheter från personal på NCK:s stödtelefoner. Bland annat om vad som saknas i det stöd som samhället erbjuder och vilka utmaningar som finns.
Socialstyrelsen i sin tur håller på med en kartläggning där de har intervjuat an-
svariga på skyddade boenden och socialtjänst för att se hur många som tar emot hbtqi-personer och hur stödet ser ut. – Det kan se bra ut på papperet men i praktiken kanske det ser annorlunda ut. Det ser också väldigt olika ut när det gäller kompetensen hos yrkesverksamma. Ibland upplever hbtqi-personer att våldet förminskas och att de möter en oförståelse för situationen. Man kan till exempel få svara på orelevanta frågor kopplade till sin sexualitet istället för att man fokuserar på behovet av stöd. Alla har rätt att få det
Lena.
BÅDE LENA OCH Johanna hoppas att den här kartläggningen ska leda till att kommuner och regioner vidgar sin information och sitt stöd så att alla våldsutsatta känner sig inkluderande.
– Vi behöver bredda bilden av våld i nära relationer. Lika väl som det kan vara äldre eller funktionsnedsatta så kan det handla om homosexuella eller transpersoner. Vi behöver våga fråga om våld och göra våldet pratbart, säger Johanna.
– Sedan är det viktigt att vi även identifierar våldsutföraren och får stopp på våldet. Vi får inte bara fokusera på de våldsutsatta, utan det är också viktigt att förebygga orsaken till våldet, avslutar Lena Axelsson Örnerfors.●
RFSL Stödmottagning 020 - 34 13 16 har en lång erfarenhet av att möta hbtqi-personer som har blivit utsatta för sexuella övergrepp. Via vår stödmottagning kan du få stödsamtal och hjälp med att kontakta vård och med att polisanmäla, ifall du vill det. Om du vill vara helt anonym när du kontaktar oss kan du ringa torsdagar kl 9–12. Då kommer du direkt till en kurator. Stödlinjen för transpersoner 020 - 55 00 00 är en stödlinje för vuxna transpersoner, inklusive ickebinära, som utsatts för våld i nära relation eller sexuella övergrepp. Linjen är öppen varje dag 11–19. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer. Stödlinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK).
Vi hämtar akut i hela landet inom några få timmar -dygnet runt
HEMLIKT NORD Kollek tiv t Boende
HEMLIKT MITT
Sk yddslägenheter i central stadsmiljö
HEMLIKT SYD
Sk yddslägenheter i central stadsmiljö
Nästan lika många män som kvinnor utsätts för våld i nära relationer.
Inte alltför sällan möts vi av tidningsrubriker om att ännu en man har misshandlat sin fru, sambo eller flickvän. Mäns våld mot kvinnor betraktas som ett av våra största samhällsproblem, och det finns en nationell strategi för att specifikt förebygga och bekämpa den typen av våld. Sällan diskuteras det motsatta – det vill säga att en man blir misshandlad av en kvinna. Ändå uppger var femte man att de någon gång har utsatts för våld i en nära relation.
TEXT ÅSA LARSSON
I Brottförebyggande rådets (Brå) senaste nationella kartläggningen av brott i nära relationer (från 2024) uppgav 28,7 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år att de hade blivit utsatta för våld i en nära relation någon gång under livstiden. Av de som svarade angav 35,3 procent av kvin-
norna och 20,8 procent av männen att de hade utsatts för våld i sin kärleksrelation. Trots att mäns utsatthet är så pass utbredd möts detta perspektiv ofta av tystnad.
– Vi vet att det grova våldet som utövas i nära relationer i stor utsträckning är
mäns våld mot kvinnor. Det ser vi på de ställen där de söker hjälp – på akutmottagningar, tandläkarmottagningar och andra vårdinrättningar. Det råder ingen tvekan om detta eftersom det framför allt är kvinnor som kommer dit och är sönderslagna, berättar Susanne Strand, professor i kriminologi vid Örebro Universitet, vars forskning är inriktad på riskbedömning och riskhantering av våld i nära relationer. Hon fortsätter:
– Vi vet också att när det motsatta sker – att kvinnor utövar grovt våld mot män, blir de män som drabbas inte bemötta på ett bra sätt eller har svårt att få förståelse för det som de har utsatts för. Detta beror på att diskursen i samhället är så stark att man inte ser män som offer för den typen av våld.
»De män som drabbas har svårt att få förståelse för det som de har utsatts för«
Strand är professor i kriminologi vid Örebro Universitet. Foto:
På gruppnivå är det alltså färre män än kvinnor som utsätts för grovt våld i nära relation, men för de som drabbas uppstår särskilda utmaningar. Normerna kring maskulinitet och vad som är riktig manlighet gör att de inte blir trodda.
I EN STUDIE vid Lunds universitet från 2021 konstaterade man att våld som kvinnor utövar mot män generellt inte bedöms som lika allvarligt som vice versa.
I sitt arbete har Susanne Strand fått höra männens personliga berättelser och de utmaningar som männen möts av.
– En man som jag pratade med fick frågan om varför han inte försvarade sig. Han menade att kvinnan då skulle kunna använda det emot honom. En annan svarade att det var emot hans personlighet att använda våld, och en tredje ville, med hänsyn till sina barn, inte vara någon som brukar våld.
Att en man ofta är fysiskt större än en kvinna innebär alltså inte per automatik att han kan skydda sig mot kvinnans angrepp.
Det är dock vanligare att kvinnorna snarare använder sig av psykiskt våld än att de åsamkar fysiska skador. Det är det
vanligaste typen av våld, 30,4 procent av kvinnorna och 18,6 procent av männen har varit utsatta någon gång under livstiden (Brå:s studie från 2024).
PSYKISK MISSHANDEL ÄR en form av våld som kännetecknas av systematiska kränkningar, nedvärderingar, ofredanden och hot som syftar till att förminska offrets självkänsla. Behandlingen lyckas ofta få offret att känna skuld och att det är dennes eget fel att förövaren agerar som den gör. Det förekommer många gånger även gaslighting, en form av vilseledande manipulation, som får offret att till slut tvivla på sig själv och sin egen verklighetsuppfattning.
I ovan nämnda studie vid Lunds universitet kom forskarna fram till att psykisk misshandel ofta uppfattas som mindre allvarlig än fysisk misshandel. En orsak kan vara att det är svårare för den utsatta att förmedla allvaret i psykiskt våld, samtidigt som omgivningen har svårt att förstå hur djupt det påverkar personen. Psykisk misshandel kan, trots att den inte lämnar synliga sår, vara skadlig för den som drabbas och sätta varaktiga spår.
Föreställningen att det i stort sett bara är att män som utövar våld skapar en
komplex situation, särskilt när män söker hjälp från socialtjänsten. De kan få svårt att få gehör för sina berättelser och bemöts ofta med skepticism och det kan uppstå svårigheter i frågan om att få behålla vårdnaden av barnen.
– Skyddade boenden och stödcentra för män är sällsynta, och få insatser fokuserar på att minska det våld som kvinnor utövar mot män, jämfört med det omvända, säger Susanne Strand.
En av utmaningarna med att erbjuda utsatta män skyddande boenden kan vara att de ofta har högre inkomst än utsatta kvinnor. Personer som har en god ekonomi får ofta lösa problemet själva, oavsett om de är män eller kvinnor.
– I en akut kris finns det dock alltid hjälp att få. Men inte på lång sikt, om den som är utsatt har egna tillgångar. Om det inte finns barn med i bilden får många utsatta män lösa situationen själva även om de saknar tillgångar eftersom det råder brist på skyddade boenden i Sverige. ●
Läs artikeln om Kalle som blev våldsutsatt
Kalle råkade ut för en våldsutövande kvinna med psykopatiska drag
Jag träffar Kalle på ett kafé i en mellanstor stad i norra Sverige. Han berättar att han lämnade Linda för två år sedan och har hunnit få lite distans till sitt tidigare äktenskap. För tillfället är det ganska lugnt från hennes sida, men så var det inte den första tiden efter skilsmässan. Och fortfarande får han rycka ut ibland för att det är kaos.
ÅSA
Skillnaden mot tidigare är att det inte längre är för hennes skull. Han ställer upp på kort varsel för att deras gemensamma barn inte ska fara illa, slippa behöva stå och vänta för att det hände mamma något – igen – som gör att hon inte kan hämta i tid. Så att de ska tvingas byta förskola ännu en gång, med allt vad det innebär att ryckas upp från vänner.
I början av relationen upplevde Kalle henne som charmerande och samtidigt intelligent. Han blev direkt passionerat förälskad och beskriver det som att han blev som besatt av henne.
– Jag hade inte varit tillsammans med någon på länge och var svältfödd på intimitet. Och vi hade ett fantastiskt samliv – då. Senare blev det något helt annat, berättar han.
Det hela gick fort. Linda bodde hos en kompis och hennes liv var i kaos. Hon flyttade snabbt in hos Kalle.
– Jag kände mig hel – jag hade ju varit halv innan. För mig levde vi i drömmen
om hur en relation skulle vara, som i de klassiska sagorna alla längtar efter. Även personer i min närhet upplevde att hon var som ämnad för mig.
FÖRSTA GÅNGEN SOM Kalle funderade över att det var något som inte stämde var när Linda hade blivit av med ett jobb. – Hon flippade ur totalt, blev aggressiv och angrep personen som hade levererat beskedet. Agerandet gjorde att hon inte fick någon kompensation från sin arbetsgivare, trots att hon hade blivit uppsagt.
Vid något tillfälle kom Linda inte hem på natten. Kalle blev orolig och lyckades få
I början var förhållandet som en dröm, men med tiden blev Linda blev allt mer aggressiv. Genrebild: Getty images
tag på hennes gamla kille där han trodde att hon kunde befinna sig. Han hade ingen aning om att Linda levde med en ny man. Linda blev rosenrasande och anklagade Kalle för att han gjort omöjligt för henne att bli ihop med sin gamla kille igen.
Trots utbrottet och kontakten med en före detta kille fortsatte Kalle och Linda att vara tillsammans.
De köpte hus och snart fylldes det av hennes saker och blev ett totalt kaos. Kalle försökte hitta ett hörn av hemmet för sina saker och det slutade med att han sov på en madrass i ett litet rum.
– Hon ville inte sova ihop med mig. Hon fick för sig att det utsöndrades giftiga ämnen från min hud som hon skulle andas in under natten.
Så gott det gick försökte han att skapa ordning i kaoset, städa, hålla rent och klippa gräset.
– Om jag inte gjorde det kom raseriutbrotten.
SÅ SMÅNINGOM BÖRJADE insikten om att allt inte stod rätt till att gro och växa starkare. I efterhand har Kalle funderat på varför han inte bröt upp tidigare. Han beskriver det som att samtidigt som Linda behandlade honom illa, kunde han också känna att han hade ett ansvar.
– Det spelade egentligen ingen roll vad som hände – om det var kaos eller om hon var elak mot mig, vilket skedde väldigt ofta. Jag kände det som att det var min uppgift att stötta Linda. På något sätt så såg jag väl det lilla barnet i henne och det ville jag skydda. Det engagemanget kan fortfarande ticka in. Men i dag är jag medveten om det och kan därför stoppa den känslan som jag spontant känner och hålla en viss distans. I dag finns det både intellektuella tankar hos mig och de känslomässiga.
Ofta kan man läsa om att den som lever i ett dysfunktionellt förhållande med en person som utövar misshandel utvecklar en form av medberoende. Kalle, som i sin läkningsprocess har sökt information, hänvisar till en bok där de använder uttrycket ”care taker” i ställer för medberoende.
– Det var just ”ta hand om” som är vad det handlade om för mig. Men jag hade ingen aning om att jag kunde bli en sådan fullfjädrad care taker. Jag gick upp helt det för att få hennes liv att fungera, oavsett hur mycket skada hon gjorde mig.
SOM MÅNGA ANDRA misshandlade personer lyckades Kalle att bryta sig loss under en period. Men mellan den som misshandlas och den som blir utsatt finns det ofta starka band och det är vanligt att man förlåter och återupptar relationen. Det hände även Kalle.
»Jag gick upp helt det för att få hennes liv att fungera, oavsett hur mycket skada hon gjorde mig«
– Jag trodde att hon hade förstått och drogs tillbaka in i det igen. Det var som att det var omöjligt för henne att tala sanning. Det var ett permanent spel. Någon gång gav fick jag till och med en smäll och då blev hon helt förtvivlad och det slutade med att det var jag som tröstade henne.
SOM MAN OFTA gör med sin partner så pratade Kalle ibland i förtrolighet med Linda. – Den typen av information kunde hon senare använda emot mig för att skada mig.
Numera är Kalle strategisk i hur han kommunicerar med Linda och alltid väldigt försiktig.
I samband med separationen var Kal-
le sjukskriven och tog sömnmedel för att kunna sova.
– Jag var panikslagen och hade hjärtklappning hela tiden eftersom jag var rädd för vad hon skulle kunna hitta på. Vi har ett litet barn tillsammans som inte får fara illa.
I den vevan hade han också kontakt med socialtjänsten, men upplever att han inte fick den hjälp han hade behövt.
– Jag var ju ett vrak och inte trygg i någonting – inte i min upplevelse eller vad jag hade varit med om. De lyssnade, men jag hade behövt känna deras bekräftelse. Om jag hade varit kvinna tror jag att jag hade blivit bemött på ett annat sätt.
Kalle och Linda heter egentligen något annat. ●
”Det här är det första stället som ser helheten i hela familjen. Hemstadens styrka är att de arbetar hårt för att nå bra resultat. Vi fick det vi ville ha, de såg till familjens bästa och att det skulle bli en bra framtida lösning för familjen.
Vem som helst kan drabbas av våld i nära relationer. Våldets mekanismer ser likadana ut för män och kvinnor, men normerna om den starke mannen försvårar. Foto: Getty Images
Våld mot män har lyfts upp mer den senare tiden, jag tänker främst på den brittiska dokumentärserien ”I hennes våld – misshandlad av min fru” och en del politiska satsningar. Men det är knappt att samhället är mottagligt. Fortfarande råder så starka könsnormer i att män knappt vågar prata om våldsutsatthet. Därför vill vi lyfta Stödlinjen för män.
TEXT JENNY FORS
FOTO PRIVAT OCH GETTY IMAGES
Stödlinjen för män på telefonnummer 020-80 80 80 öppnade i februari 2023. Den drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset utifrån ett regeringsuppdrag. Man ville bredda det nationella stöd för våldsutsatta som fanns genom stödlinjer till fler mottagargrupper. – Vi har Kvinnofridslinjen, som är öppen för alla dygnet runt. Cirka 50 000 ringer dit varje år. Som en del i uppdraget från regeringen öppnade vi Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersoner för ett och ett halvt år sedan, berättar Chris-Emelie Denstedt, utredare på NCK.
Från starten i februari till och med de-
Chris-Emelie
cember 2023 kom det in cirka 2 800 samtal till Stödlinjen för män och första halvåret 2024 var det cirka 2 500 hjälpsökande som ringde in.
– Det är ungefär fem-sex gånger fler våldsutsatta män än vad som brukar ringa till Kvinnofridslinjen, så det är tydligt att det behövs en stödlinje för män. Alla våldsutsatta ska ha samma rätt till stöd. Det är min hjärtefråga, säger Chris-Emelie.
Under uppstarten så tog man del av forskning som fanns om mäns våldsutsatthet och deras bemötande inom vård och omsorg. Det framkom att män inte vet var de ska vända sig och det finns också en rädsla att inte tas på allvar.
– Många män som ringer in till stödlinjen upplever det extra skamligt att bli våldsutsatt av en kvinna. Det handlar om våra normer kring maskulinitet, att en man ska vara stor och stark och kunna ta vara på sig själv.
Det finns en stark föreställning om att en man inte ska kunna kuvas av en kvinna, för då är han svag och ingen riktig man.
– Ofta har mannen inte berättat det här för någon annan tidigare. Eftersom normerna är så starka så vågar man ofta inte ens prata med någon i sitt sociala nätverk. Vi märker också att männen är rädda att bli förlöjligade hos polis, socialtjänst och sjukvård.
När det gäller grovt fysiskt våld så är
»Det är en irrelevant fråga för den som har kunskap om våldets mekanismer«
män den vanligaste förövaren, men mindre allvarliga former av våld, som knuffar eller få saker kastade på sig drabbar både män och kvinnor i ungefär lika stor omfattning, enligt forskning.
Män uppger oftare att de har utsatts för psykiskt våld än fysiskt våld. Det kan vara förlöjligande, mobbning, kontroll, ekonomiskt våld, svartsjuka, hot om fysiskt våld,
hot om skilsmässa eller vårdnadstvist. En man kan också utsättas för sexuellt våld av en kvinna i nära relation, även om det är vanligare i samkönade relationer. – Här finns det också normativa antaganden om hur en man är och ska vara, att en man till exempel alltid vill ha sex och till och med att en man inte ens kan bli våldtagen. Sexuellt våld är den våldstyp som för den utsatte väcker mest känslor av skam och bristen på kunskap om mäns utsatthet för sexuellt våld kan göra att de inte blir bemötta på rätt sätt, säger Chris-Emelie.
Den som ringer till Stödlinjen för män kan vara anonym och samtalet kostar inget. Det kan handla om våld i nära relation
eller sexuellt våld oavsett om det skett i nära relation eller inte. Även anhöriga kan ringa.
– De som arbetar på stödlinjen är professionella och utbildade kuratorer eller sjuksköterskor med minst fem års vana att möta människor i kris och god kunskap om våld i nära relation.
MAN BEHÖVER HA kunskap om våldets uttryck och mekanismer för att kunna ge rätt stöd. Om man saknar den kunskapen kanske man undrar varför personen inte bara lämnar den våldsamma relationen.
– Det är en irrelevant fråga för den som har kunskap om våldets mekanismer. De ser ganska lika ut för utsatta män och kvinnor enligt vår erfarenhet, men vissa saker är olika. Generellt uttrycker männen som ringer in inte samma rädsla kring det fysiska våldet, som också är betydligt grövre mot kvinnor. Normaliseringsprocessen ser dock lika ut, att det börjar smygande och man inte alltid är medveten om att det är våld man är utsatt för.
Det kan handla om en anpassning till förövaren, som ofta leder till en isolering och ökat beroende. Perioder utan våld skapar en förhoppning att relationen ska förbättras. Normaliseringen blir en överlevnadsstrategi. Den utsattes självförtroende och självkänsla försämras gradvis,
»Eftersom normerna är så starka så vågar man ofta inte ens prata med någon i sitt sociala nätverk«
man kan börja tro att man inte förtjänar bättre.
– Vem som helst kan drabbas, det är inte den våldsutsattes fel. Att ta sig ur en våldsam relation är en process. Man behöver kapa de starka, traumatiska banden ett efter ett. Som man kan det kännas som att man är helt ensam om det här. Om vi kan sprida kunskap och berätta att stödlinjen finns så kan vi sänka tröskeln att våga ta kontakt.
CHRIS-EMELIE BERÄTTAR ATT steget kan vara för stort att kontakta polis, socialtjänst eller
vården när man inte har berättat om sin utsatthet för någon annan människa. Då kan stödlinjen vara ett första steg. – De flesta vill bara berätta om sina upplevelser för någon som lyssnar och har kunskap om våld. Det är samtalet som är det viktiga, att känna att man blir trodd. Man kan också få information om stödverksamheter att vända sig till och hur man anmäler brott. Vi kan hjälpa till att sätta ord på känslorna och förklara de mänskliga reaktionerna på våld. Det är jätteviktigt att förstå att det man har utsatts för inte är okej, avslutar hon.●
Stödlinjen för män på telefonnummer 020-80 80 80 är öppen varje dag 7–21. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer. Till stödlinjen kan du ringa om du är eller har varit utsatt för våld i nära relation eller sexuellt våld. Personalen har särskild kunskap om mäns våldsutsatthet. Även du som är närstående och du som möter våldsutsatta i ditt arbete kan ringa för råd och stöd. Vid akuta händelser, ring 112.
Skyddat boende - lediga platser
BoCare erbjuder skyddat boende för personer som inte längre kan vistas i sina hem på grund av hot och våld. Vi vänder oss särskilt till individer med skyddsbehov relaterat till våld i nära relationer, hederskontext och kriminalitet. Vårt fokus är att skapa en trygg och säker miljö som hjälper dessa personer att återfå kontrollen över sina liv.
Insatser bedrivs i fristående och fullt utrustade lägenheter som anpassas individuellt utifrån behov.
Vi tar emot alla könsidentiteter samt par, medföljande barn, anhöriga och husdjur.
Vid medföljande barn har varje barn sin egen kontaktperson och en individuell plan.
Vi erbjuder TRAPPAN samtal och barnanpassade aktiviteter.
Vi har lång erfarenhet och kompetens av att arbeta med personer med särskild sårbarhet såsom beroendeproblematik, samsjuklighet, psykiska och fysiska funktionsvariationer.
Evidensbaserade metoder och utredningsmodeller som SARA, PATRIARK, Check-15 och FREDA.
Akutplaceringar
Placeringar utifrån skyddsbehov är ofta av brådskande natur.
Vi har möjlighet att ta emot skyddsärenden när som helst på dygnet och kan även vara behjälpliga med transport.
Ring oss nu: 011-473 91 00
Kontakta oss för placeringsförfrågan
011-473 91 00 | info@bocare.se www.bocare.se
Drygt hälften av alla elever i årskurs 9 uppger att de har varit delaktiga i något brott under senaste tolv månaderna, och andelen är lika hög för både pojkar och flickor. Det visar Brås skolundersökning om brott.
I Brås senaste skolundersökning uppger ungefär hälften (51,3 procent) av eleverna att de begått något brott (våldsbrott, stöldbrott, skadegörelse eller narkotikabrott) vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna, vilket utgör ungefär samma nivå som under den övriga mätperioden.
Samtliga brottstyper utom stöld är vanligast bland pojkar, men totalt sett uppger lika stor andel pojkar som flickor att de har varit delaktiga i brott 11 (51,3 respektive 51,2 procent). Detta skiljer sig från tidigare år då det var vanligare att poj-
kar uppgav delaktighet i brott än flickor. Könsskillnaderna är relativt små vid narkotikabrott, men större vid våldsbrott och skadegörelse.
– För första gången sedan mätningarna startade 2015 är det lika många flickor som pojkar som uppger att de begått något brott under det senaste året. Det är dock vanligare att pojkar har varit delaktiga i skadegörelse och våldsbrott, men när det gäller stölder är det en något högre andel flickor som uppger att de varit delaktiga. Andelen pojkar som begått något våldsbrott har också minskat de senaste åren, säger Aravella Lejonstad, utredare på Brå.
BLAND DE ELEVER som i Skolundersökningen om brott 2023 uppger att de har begått något brott, har en stor andel även upp-
gett att de har utsatts för brott. Sett till brottstyp är exempelvis andelen utsatta generellt högre bland pojkar och flickor som har begått narkotikabrott.
Bland pojkar har 20,7 procent av dem som begått narkotikabrott blivit utsatta för sexualbrott, vilket kan jämföras med 2,6 procent bland pojkar som inte har begått något brott. Av de pojkar som begått narkotikabrott har också 43,1 procent blivit utsatta för misshandel, vilket kan jämföras med 10,4 procent bland pojkar som inte har begått något brott.
Bland flickor som har begått narkotikabrott uppger 51,8 procent att de utsatts för sexualbrott, vilket kan jämföras med 7,9 procent bland flickor som inte begått något brott. Av dem som begått narkotikabrott har 39,3 procent utsatts för misshandel, vilket kan jämföras med 6,7 procent
»Det är dock vanligare att pojkar har varit delaktiga i skadegörelse och våldsbrott«
bland flickor som inte begått något brott.
– Det är färre unga som uppger att de blivit utsatta för fysiska sexuella kränkningar eller att de blivit tvingade till sexuella handlingar jämfört med tidigare undersökningar. Samtidigt uppger fler än fyra av tio flickor att de fått bilder med sexuellt innehåll skickade till sig, utan att de själva bett om det, säger Aravella Lejonstad.
ANDELEN UNGA SOM uppger att blivit utsatta för kränkande kommentarer på nätet har ökat avsevärt de senaste åren. Det gäller särskilt bland flickor där 37,2 procent uppgav att de blivit utsatta under 2023, jämfört med 25–30 procent åren 2015–2021. Bland pojkar har andelen ökat från runt 20 procent till 25,2 procent.
I årets skolundersökning har eleverna för första gången svarat på frågor om vilken relation de haft till gärningspersonen, i de fall de blivit utsatta för brott. När det kommer till misshandel är det allra vanligast bland både pojkar och flickor att ha utsatts av en vän eller bekant. När det gäller fysiska sexuella kränkningar skiljer sig fördelningen åt mellan flickor och pojkar.
– För en majoritet av pojkarna som blivit utsatta för sexuella kränkningar var gärningspersonen en vän, bekant eller en annan elev, medan det bland flickor är vanligast att gärningspersonen är någon man inte känner. Lite färre än var femte flicka som blivit utsatt har blivit det av någon de har eller har haft en kärleksrelation med, säger Aravella Lejonstad.
KÄLLA: BRÅ
Trygghet, säkerhet och kompetens
Brottsförebyggande rådet, Brå, presenterade en ny skolrapport i oktober 2024.
Gryningsljus skyddat boende -för ett liv fritt från våld
Ett liv fritt från våld i en säker och trygg miljö med kompetent personal
www.gryningsljus.se | info@gryningsljus.se 070 841 10 01
Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag
Den 16 oktober arrangerade SSIL – För vård och omsorg Dagen för Skyddat Boende i Göteborg. Föreläsare var Anna Hedlund, Erika Gyllensvärd, Susanne Strand och f. d. livvakten Carl.
De har avskaffat delade turer inom äldreomsorgen
Under en längre tid har Kramfors kommun haft ambitionen att fasa ut ofrivilliga delade turer inom äldreomsorgen. Processen har gått etappvis, men nu är det ingen som tvingas jobba delade arbetspass.
– Vi är otroligt stolta över att ha avskaffat de ofrivilliga delade turerna. Arbetsmiljön för medarbetarna blir så mycket bättre, ja även deras privata liv och hälsa påverkas positivt, säger Inga-Lena Arkeflod, verksamhetschef för äldreomsorgen.
Det finns flera faktorer som gör att avskaffandet är möjligt. Ytterst är det en schemateknisk fråga – viktigast är alltid att få personal som täcker alla pass som behövs så att brukare ska få det stöd de behöver. Tidigare har de delade turerna med både förmiddagspass och kvällspass varit ett måste, men nu finns något som inverkar positivt.
– Bara det faktum att vi infört läkemedelsautomater har betytt mycket. Brukarna blir mer självständiga i och med att de kan ta sin medicin själva, vilket också innebär att vi frigör arbetstimmar och personal, berättar Inga-Lena Arkeflod.
Utredningen om utökade befogenheter på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem presenterades på måndagen den 28 oktober.
I utredningens betänkande ingår bland annat förslag om avskildhet i samband med dygnsvila, rums- och kroppsvisitationer, elektronisk övervakning och allmän inpasseringskontroll på SiS. Åtgärderna syftar till att SiS ska kunna arbeta mer förebyggande för att öka säkerheten och tryggheten på boendena – både för de vårdade och personalen.
Nu förbereds för den nya lagstiftningen om avskildhet i samband med dygnsvila inom SiS. Införandet planeras att ske stegvis och först ut blir SiS ungdomshem Johannisberg som planerar tillämpa den nya lagstiftningen i mitten av december.
Behovet av att omhänderta barn och unga ökar dramatiskt i samhället, och platssituationen inom Statens institutionsstyrelse (SiS) är mycket ansträngd. Därför har myndigheten fattat beslut om att tillgängliggöra 100 ytterligare platser till den 30 april 2025. Arbetet ska samordnas av säkerhetsdirektören.
Måndag den 21 oktober väntade 76 barn och unga på plats inom LVU. Antalet brottsdömda unga var samma dag 192, jämfört med ett historiskt snitt runt ett drygt 50tal. Samhällets samlade behov kräver att SiS tillfälligt ställer om verksamheten, och i än högre grad fokuserar på att tillgängliggöra fler platser. De drygt 600 platser som i dagsläget är i bruk inom ungdomsvården ska bli drygt 700 i slutet av mars.
– De barn och unga som behöver den vård som bara SiS kan erbjuda måste få den. Därför är vår viktigaste uppgift här och nu att komma tillrätta med platsbristen. Hela myndigheten behöver jobba fokuserat mot detta mål, säger generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark i ett pressmeddelande.
Att tillgängliggöra 100 fler platser inom loppet av ett halvår kräver svåra avvägningar och tuffa prioriteringar. Verksamheter kommer att ställas om och målgrupper förändras. SiS kommer behöva nyttja alla platser som överhuvudtaget går att få fram, och öka gruppstorlekarna. Att göra detta med bibehållen vårdkvalitet kräver ökad bemanning, och därför blir SiS pågående rekryteringssatsning viktig.
– Vi kommer inte att kompromissa med tryggheten och
säkerheten för våra placerade barn, unga och klienter, men man behöver vara medveten om att det kan finnas risker med de prioriteringar vi nu gör. För att vårdkvaliteten ska påverkas så lite som möjligt behöver vi därför vidta kompensatoriska åtgärder, och de risk- och konsekvensanalyser som nu genomförs blir särskilt viktiga. Vi kommer även satsa stort på rekrytering. SiS behöver fler medarbetare som är stabila och trygga för samhällets mest utsatta, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark.
Hälften av landets kommuner saknar information till brottsoffer. Det visar en kartläggning från Brottsoffermyndigheten, som nu kommer att hjälpa kommunerna på traven.
Enligt socialtjänstlagen ska kommuner ge stöd och hjälp till brottsoffer. Varje år utsätts ungefär var femte svensk för brott och de har rätt att få stöd, hjälp och i vissa fall även skydd. De som drabbas är i behov av korrekt, relevant, lättillgänglig och lättförståelig information. – När vi behöver information, oavsett vad det gäller,
söker vi oss i första hand till nätet. Därför är det viktigt att kommunerna har korrekt och tillgänglig information till de som är brottsutsatta på kommunens webbplats, säger Anders Alenskär, generaldirektör på Brottsoffermyndigheten.
Enligt en kartläggning som Brottsoffermyndigheten har genomfört saknar 60 procent av landets kommuner saknar riktad information på sin webbplats till brottsoffer, oavsett vad de utsatts för. Dessutom saknar 40 procent information till vissa specifika målgrupper, som till exempel
de som utsatts för våld i nära relation.
Under hösten har Brottsoffermyndigheten tagit fram lättillgänglig information för att hjälpa kommunerna att ge uppdaterad och korrekt information till brottsoffer. Myndigheten kommer att kontakta de kommuner som angett att de saknar information på sin webbplats.
– Det är av stor vikt för brottsoffer att det finns stöd att tillgå. De behöver veta vart de kan vända sig för att få hjälp i en mycket utsatt situation, säger Sofia Norlund, utredare vid myndigheten.
Spara oss i mobilen
info@tryggtboende.nu tryggtboende.nu
Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se | 072-559 09 39
Förstärkt familjehemsvård med coach Familjehem för barn och unga upp till 21 år
FaIRO I UPPSALA med omnejd | ÖPPENVÅRD 076-116 68 06 | info@fairo.se | www.fairo.se
Vi bedriver kvalificerad vård och boende inom psykiatri, missbruksvård och psykosocialt förändringsarbete.
Hos oss erbjuds klienten en komplett vårdkedja, från avgiftning till utsluss, vilket skapar möjlighet till nystart och en ny väg framåt.
www.stockrosen.com
info@stockrosen.com 010-788 22 99
Stödboende för personer 16-20 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA info@allviken.se | www.allviken.se | 072-399 05 33
Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning
ÖPPENVÅRD en del av
www.allians-gruppen.se
Hur kommer AI att påverka dig?
Den tekniska utvecklingen kring AI går i en rasande fart. Den förändrar inte bara hur vi arbetar, utan även hur vi lever våra liv och hur vi interagerar med varandra. Den påverkar vården, skolan och våra medier. Den förändrar vår syn på vad kunskap är och vilka färdigheter vi behöver för att möta framtiden.
Det finns ännu stora obesvarade frågor kring vilka vägar AI-utvecklingen kommer att ta, hur snabbt det kommer att gå och hur samhället kommer att reagera på förändringarna.
Boken ”Vår artificiella framtid” (Natur & Kultur), som är skriven av Daniel Ståhl och Johan Falk, utgår från dessa frågor. Daniel Ståhl är ingenjör och forskare, och arbetar med strategiska frågor kring AI och mjukvaruutveckling inom näringslivet. Johan Falk driver Falk AI och är tidigare vetenskapsjournalist, lärare och webbutvecklare.
och polisen knackar på
Halmstads kommun och polisen var ute tillsammans 4 och 5 november och knackade dörr i Andersberg och Vallås i informationskampanjen ”Knacka på”. Den syftar till att förhindra och förebygga brott i nära relationer genom att ge grannar verktyg så att de kan agera. – Vi vet att många far illa i nära relationer. Men det finns många runt omkring som kan hjälpa till. Därför vill vi informera om hur man som granne till exempel bör göra om man misstänker att någon blir utsatt, säger Therese Sandén, trygghetssamordnare på Halmstads kommun.
Bakgrunden är att polisen sett en ökning av anmälningar av våld i nära relationer. Liknande informationskampanjer har gjorts på andra håll i landet med bra resultat.
I samband med kampanjen delas en folder ut med information om hur man bör agera om man misstänker våld hos en granne eller någon annan i ens närhet. Även de som inte är hemma vid besöken får en information i brevlådan.
Att börja gymnasiet är en övergång som har identifierats som en kritisk tidpunkt för unga personer i riskzon. Genom nya satsningen ”Mind the gap” har 23 Malmöelever fått stöttning för att inte avbryta sina studier.
”Mind the gap” är ett EU-finansierat projekt som fokuserar på ungdomar i södra
Malmö där 23 elever har erbjudits extra stöd under hösten.
Malmö stads tre slusskoordinatorer Alexander Söderholm, Jakob Lindgren och Jenny Lindvall har följt eleverna sedan årskurs nio i samband med gymnasievalet. – Vissa elever var väldigt nervösa och stressade och behövde mycket hjälp, andra klarade sig bra med stöd och uppmuntran via sms. Vi har exempelvis fått hjälpa till med att fixa busskort, hämta ut datorer och att komma in i digitala system, säger Alexander Söderholm.
Vad är det som får bägaren att rinna över för en elev, som kan leda till ett avbrott från gymnasiet? Enligt slusskoordinatorerna kan det, till synes, vara små bekymmer som
får stora konsekvenser för hur eleven upplever sig själv, skolan och situationen. Därför handlar arbetet också om att skapa tillitsfulla relationer till skolpersonal. – Ofta handlar det om att övervinna småsaker tillsammans och att hjälpa dem att hitta strategier. En elev hade exempelvis problem att öppna sitt skåp och upplevde sig inte få tillräckligt med hjälp från lärare och vaktmästare för att lösa situationen. Det skapade stor frustration. Att påbörja och avsluta
gymnasiet är avgörande för att etablera sig på arbetsmarknaden och att bli självförsörjande. Det är också en viktig faktor för att förebygga ohälsa och förhindra att ungdomar hamnar snett i livet. – Att stötta dessa elever är oerhört viktigt! När vi följer dem i övergången får vi syn på de glapp som gör att de kommer i kläm och hamnar mellan stolarna. Tillsammans arbetar vi för att täppa igen dessa glapp för en mer hållbar skolgång, säger projektledare Nina Lanje.
Konceptet skapar fler möjligheter till aktivitet och social gemenskap i området Prästgårdsmarken och Smedby. Genom samarbetet med Piffl finns det nu möjlighet för de boende att prova på olika aktiviteter och sporter.
– Vår satsning på Pifflboxar är ett initiativ för att främja rörelse och samvaro i våra bostadsområden. Genom att erbjuda tillgång till en mängd olika lek- och sportartiklar vill vi bidra till en mer levande miljö där gemenskapen växer. Vi hoppas att fler grannar hittar till varandra genom
delade aktiviteter, och att våra områden förblir platser för nya möten, glädje och trygghet, säger Caroline Sjölund, marknads- och kommunikationschef.
Aktivitetsboxen gör det möjlighet att spontant delta i fysiska aktiviteter utan att behöva planera i förväg. Genom en enkel app kan användare låsa upp utrustningen i boxen, som är fylld med sporter, utomhusspel och träningsredskap. Efter användning är det bara att lägga tillbaka utrustningen i boxen, så att nästa person kan använda den.
Så här funkar det: 1. Ladda ner Piffls app i App Store eller Google Play. 2. Välj aktivitet. 3. Spela. 4. Lämna tillbaka. Piffl finns i över 50 kommuner i Sverige, med över 150 boxar aktiva och 38 900 personer aktiverade under 2023.
Utrednings- och behandlingshem för familjer med barn. Vi tar emot familjer med barn 0-16 år samt blivande föräldrar.
Vi erbjuder:
Boende i egen lägenhet i kollektiv miljö.
Närhet till personal dygnet runt.
Relationsbyggande förhållningssätt.
Hög kompetens och en stabil personalgrupp med lång erfarenhet.
Personal med socionom/högskolekompetens dag-, kväll-, natt och helg.
Egen pedagogisk verksamhet.
Placeringar enligt SoL, LVU och skydd. Beläget i centrala Finspång.
www.nanolfsvillan .se • tel . 0122-159 89
Ett av Sveriges ledande HVB av högspecialiserad behandling av flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS.
Centralt i Västervik - Riksintag.
INTEGRERAD
DBT
Särskild kompetens finns för behandling avseende
Suicidala agerande Ätstörningar
Trauma och komplex PTSD
Neuropsykiatriska funktionsvariationer EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom
Mycket goda utvärderingsresultat
Verksamhetschef@egehem.se
070-677 67 77 | www.egehem.se
Organisationen Talita och forskare från Marie Cederschiölds högskola har intervjuat 120 personer som filmats i svensk porrindustri. 88 procent har utsatts för sexuella övergrepp som barn och lika många har PTSD. 69 procent hade gjort minst ett självmordsförsök. Siffrorna är chockerande och visar att det här är en extremt sårbar målgrupp i stort behov av hjälp och stöd.
TEXT JENNY FORS
Talita hjälper kvinnor ut ur prostitution, pornografi och sexuell människohandel och in i ett fungerande liv. Nu presenteras ny forskning med mycket oroande siffror där man har intervjuat personer som har filmats för pornografi i Sverige som visar att nästan alla har en bakgrund av utsatthet i någon form.
VI HAR TALAT med Meghan Donevan, forskningsledare på Talita och doktorand på Umeå universitet, som ligger bakom forskningen tillsammans med Linda S. Jonsson och Carl Göran Svedin på Marie Cederschiölds högskola. Forskningsgruppen har analyserat 120
intervjuer med personer som filmats inom svensk porrindustri.
– Vi har en preprint klar och nu återstår att artikeln ska publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Men det här är så oroväckande siffror att vi gärna vill gå ut med resultatet på en gång för att visa på den här gruppens utsatthet. Även vi som har arbetat med den här målgruppen och hade en aning om hur det såg ut blev chockade över resultatet, säger Meghan Donevan.
NÄSTAN ALLA DELTAGARE hade upplevt sexuella övergrepp (88 %), psykisk misshandel (90 %) och fysisk misshandel (79 %) som barn. Detta mönster av utsatthet fortsat-
te in i deras inblandning i pornografi, där de utsattes för ytterligare övergrepp och utnyttjande, inklusive verbala övergrepp (87 %), våldtäkt (65 %), fysiska övergrepp (56 %), tredjepartskontroll (56 %) och trakasserier på nätet (57 %).
»Även vi som har arbetat med den här målgruppen och hade en aning om hur det såg ut blev chockade över resultatet«
Resultat, våld och utsatthet kopplat till pornografi:
• 88 % utsattes för sexuella övergrepp som barn
• 45 % hade en funktionsnedsättning
• 69 % hade gjort minst ett självmordsförsök
• 96 % utsattes för någon form av övergrepp som barn
• 77 % exploaterades för första gången i pornografi som barn
• 65 % våldtogs i samband med att de filmades i pornografi
• 86 % exploaterades även inom traditionell prostitution
– Det är viktigt att vi förstå vilken utsatthet den här målgruppen har och vårt ansvar att identifiera dessa och erbjuda rätt stöd. Under våra intervjuer kom det fram att personernas liv hade kunnat se helt annorlunda ut om de hade fått hjälp i tid, till exempel med traumabehandling.
IDAG FINNS PORNOGRAFIN digitalt, vilket ger ytterligare negativa aspekter, då materialet får större spridning och inte kan tas bort. Enligt Meghan brukar digitalt våld förminskats, men hon menar att det är lika skadligt som fysiska övergrepp.
Forskningsresultatet visar att den här målgruppen inte får det skydd, stöd och vård de skulle behöva. Frågorna som handlar om mående visar på stora problem hos gruppen där de flesta lider av PTSD, psykisk ohälsa och självmordsbenägenhet.
– Våra resultat belyser det akuta behovet av insatser för att skydda dessa personer och varför det är viktigt att förstå skadeverkningarna av det målgruppen har utsatts för. Jag hoppas också att de som konsumerar pornografi tar sig tid att reflektera över sitt eget ansvar och vilken roll de spelar i att upprätthålla detta, avslutar Meghan Donevan. ●
Den vetenskapliga artikeln heter: The Experience of Individuals Filmed for Pornography Production: A History of Continuous Polyvictimization and Ongoing Mental Health Challenges. Av Meghan Donevan, Linda S. Jonsson och Carl Göran Svedin. Finns just nu som preprint.
Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevård.
För kvinnor och män från 18 år.
Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.
PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen.
Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.
Föreståndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se
Dagens kroppshets kan skapa osunda beteenden.
Foto: Getty Images
Rörelsetvång går under radarn inom ätstörningsvården
”Om jag inte tränar går jag under”, heter Anna Ehns nya bok om rörelsetvång och ätstörning. Hon tycker att det talas för lite om rörelsetvång, som är starkt kopplat till ätstörning och som oftast hänger kvar trots att man känner sig frisk från andra delar av ätstörningen. Så var det för Anna själv som led av ätstörning under tio års tid.
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES OCH EVA LINDBLAD
Det var under arbetet med sin förra bok ”Vägen mot det friska” som Anna Ehn började reflektera över hur många som fått ordning på maten men ändå hade kvar sitt rörelsetvång. Hon kände själv igen sig i det.
– Rörelsetvång är nära kopplat till ätstörning. Ungefär hälften inom alla ätstörningar och 80 procent av de med anorexia har rörelsetvång med i problematiken. För mig började det när jag skulle fylla tolv och vara med i ett 800 meterslopp på friidrotten. Jag hade snappat upp att det var en fördel av vara lättare, så jag började dra in på godis och ökade min träning, berättar Anna Ehn.
HON HADE HÖGA krav på sig själv och var rädd för att misslyckas. Det här accelererade och satte igång en tio år lång period av ätstörning, både anorexi och bulimi.
– Ofta börjar det som en idé att bara gå ner något kilo eller bli mer nyttig, men kan utvecklas till något osunt om man bär på den här sårbarheten.
Anna vill med sin nya bok om rörelsetvång för det första sprida kunskap om att det finns och för det andra att det går
att bli frisk och hitta tillbaka till rörelseglädje.
– Det kan vara svårt att upptäcka både ätstörning och rörelsetvång, för det syns inte alltid utanpå. Vi har en bild av den här magra tonårstjejen, men då har det gått väldigt långt i anorexia. De flesta är normalviktiga och överviktiga eller väldigt vältränade.
Anorexia nervosa är en form av självsvält. Det är vanligt att träna överdrivet mycket och vara rädd för att öka i vikt. Man har en uppfattning om sitt utseende som skiljer sig från andras.
BULIMIA NERVOSA INNEBÄR att man hetsäter och sedan försöker göra sig av med maten, ofta genom att kräkas.
Hetsätningsstörning handlar om perioder av hetsätning, men utan att man försöker göra sig av med maten efteråt. Det finns också andra specificerade ätstörningar samt ARFID. Många har hört talas om ortorexi. Det är dock ingen ätstörningsdiagnos, utan enbart ett begrepp som innebär en överdriven fixering vid nyttigt mat och hård träning.
Det komplexa är att vi hyllar den hälsosamma och vältränade människan, som är ett ideal i dagens samhälle. Som förälder är man glad att ens barn vill röra på sig och överallt möts den som tränar av hejarop och positiva kommentarer.
– Det är positivt att röra på sig och träna för att stärka kroppen. Men om det blir tvångsmässigt så är det aldrig bra. Rörelse driven av sunda motiv är för att må bra
och bli starkare, medan osunda motiv kan vara för att förbruka energi, för att förtjäna mat eller hantera sin ångest. Det finns ingen glädje i den rörelsen och den är väldigt regelstyrd, att den måste ske på samma sätt och är väldigt svår att avstå från. Till exempel om man är sjuk eller har en skada så känner man ändå att man måste ut och röra på sig, det är viktigare än allt annat och tar över livet.
TRÄNINGEN BLIR SOM ett missbruk. Man blir aldrig nöjd, utan behöver hela tiden mer. Anna förklarar också att tvången inte bara handlar om löpning och gym, utan kan vara all typ av rörelse, som att alltid behöva gå till jobbet, spänna magen, röra på händer och fötter eller städa frenetiskt.
– Om man har rörelsetvång ihop med sin ätstörning är det svårare att bli frisk. Det finns ingen systematisk behandling för rörelsetvång som det gör för andra delar av ätstörningen. Personer med anorexia får ofta träningsstopp, men sällan tillräcklig hjälp tillbaka till ett mer sunt förhållningssätt. Under arbetet med boken märkte jag att det efterfrågas bättre verktyg till det här. Vi behöver ta rörelsetvång på allvar.
»De flesta är normalviktiga och överviktiga eller som jag väldigt vältränade«
Anna intervjuade professionella och drabbade som har lyckats hitta tillbaka till rörelseglädjen. Bland annat Tove kände att hon hade hittat sin grej med träningen. – Hon sa ett så bra citat om bekräftelse; ”Den positiva förstärkningen blev som en tvångströja”. Man identifierar sig så starkt med den där hårdtränande personen och får så mycket bekräftelse för det, både för hur man ser ut och för den disciplin man har. Jag hade en liknande känsla och beslöt mig för att göra ett beteendeexperiment; att ha ett träningsfritt år. Så under hela 2023 så höll jag uppe med hårdintensiv träning. Ridning och hundpromenader var okej. Jag insåg att jag aldrig hade pratat med någon om det här eller tagit tag i det.
MAN BEHÖVER LÄRA sig att förhålla sig till rörelse på ett annat sätt. Reflektera över hur man rör sig i vardagen och varför. Om det hindrar en att göra annat och hur man önskar att det vore i stället.
Boken tar upp en behandling för rörelsetvång som kallas LEAP (Compulsi-
ve Excercise Activity Therapy) och är utvecklad i Storbritannien 2011. Det är en KBT-behandling som främst sker i grupp och just nu utvärderas i en studie vid Karolinska institutet.
Inom svensk ätstörningsvård saknas alltså systematiska insatser för att behandla rörelsetvång, men det finns många behandlare runt om i landet som testar olika former av insatser.
– Det som försvårar behandlingen är att träning och rörelse inte är någonting man ska sluta med, så som är fallet vid till exempel kräkning. Sedan är det så individuellt vad som är triggande. För någon kan löpning sätta igång ett osunt tankesätt medan en annan rörelseform fungerar bättre. Stegräknare är känsligt för många, precis som vågar och alla andra former av mätinstrument.
MAN BÖR OCKSÅ göra sig medveten om vad som är en normal rörelsenivå. Enligt Vårdguiden bör vuxna röra på sig en halvtimme om dagen genom någon form av
pulshöjande aktivitet. Dessutom muskelstärkande aktivitet vid minst två tillfällen i veckan.
Hur märker man om någon har ett rörelsetvång?
– Det kan vara någon form av förändring i beteendet, att personen aldrig blir nöjd med sin träning, lägger in extra träningspass, drar på sig skador, verkar trött men pressar sig ändå och har tydliga träningsrutiner som inte får rubbas. För tjejer kan mensen försvinna. När det gäller ätstörning så kan det vara att inte vilja äta med andra, tacka nej till fika eller sådant som personen tidigare har tyckt om.
Vad är det första man ska göra?
– Prata med personen och uttryck din oro. Utgå från dig själv och vad du ser, till exempel: ”Jag är orolig för dig för jag ser att du...” Berätta att du finns där om personen vill prata om det. Många tror att det kan förvärra situationen att säga något, men det är inte sant. Det viktigaste är att ingjuta mod och hopp. Fråga igen. En del kan bli arga och slå ifrån sig, förnekelse ingår ofta i problematiken. Men frågan kan ändå så ett frö till förändring.
Anna tycker också att vi behöver tänka på hur vi själva beter oss.
– Vilka värderingar är det vi sprider?
Om du säger: ”Jag tar en bulle, men då måste jag ut och springa ikväll” så vet du inte hur personerna runt dig tar det.
Själv ser Anna sig som frisk idag. Men hon fick ett återfall i samband med att hon för 23 år sedan blev förälder.
– Det finns så många fördomar om ätstörning, för det första att det är en mager ung tjej. Ja, hon finns och det är otroligt viktigt att vi fångar upp henne, men det kan hålla i långt uppe i åren. Vi är dåliga på att upptäcka vuxna. Och det finns många killar som är drabbade som vi inte får glömma bort.
ENLIGT STUDIER FÖREKOMMER anorexi hos cirka en procent och bulimi hos två procent av svenska flickor och unga kvinnor i riskåldern 15-30 år. Cirka tio procent av fallen med anorexi och cirka 25 procent hetsätningsstörning är pojkar och unga män.
Anorexi har den högsta dödligheten av alla psykiska sjukdomar. 50-80 procent beror på ärftliga faktorer. Cirka 25 pro-
»Om man har rörelsetvång ihop med sin ätstörning är det svårare att bli frisk«
cent har också autistiska drag och 50-70 procent har samsjuklighet med depression och ångest.
I grunden handlar det om att hantera svåra känslor. Att till exempel prestera och kontrollera kroppen blir ett sätt att försöka ta kontrollen över kaos. Så förklarar elitskidåkaren Jessie Diggins, som Anna Ehn också har intervjuat till boken. Jessie Diggins har varit öppen med sin ätstörning som ung, och även med sitt återfall 2023. Hon kunde enkelt dölja sitt beteende bakom elitsatsningen. I den pressande miljön så blev ätstörningen ett sätt att hantera ångesten.
Hennes öppenhet har hjälpt många och Anna hoppas att den här boken ska hjälpa fler att hitta vägen till rörelse driven av glädje, inte av tvång. ●
Det finns tydliga kopplingar mellan rörelsetvång och ätstörningar. Ungefär hälften av alla med en ätstörningsdiagnos uppger att de rör sig på ett tvångsmässigt vis. Många är drabbade; unga och vuxna, män och kvinnor, elitidrottare och vardagsmotionärer. Ändå halkar kunskapen om problematiken efter och det är svårt att hitta vård som fungerar. Journalisten och författaren Anna Ehn varvar
intervjuer med forskare och experter med konkreta råd och inspirerande exempel på arbete i framkant. Personer med egen erfarenhet berättar om hur de tog sig ur rörelsetvånget. Bokens andra del är särskilt riktad till idrottsledare, gympersonal, idrottslärare, föräldrar och andra som möter personer i riskzonen.
1. Vad är en trygg fysisk miljö för barn i skyddat boende?
2. Planritning och färgsättning.
3. Ljud, ljus och möbler.
4. Leksaker.
5. Det färdiga resultatet.
Hur anpassar man ett skyddat boende för barns behov?
Socionomen Sol Lindhöjd, som driver Fredahuset, vill gärna dela med sig av ett spännande projekt. Vi ska få följa med på hennes resa att skapa ett helt nytt skyddat boende och hur man redan på ritstadiet kan planera för barnanpassning av den fysiska miljön.
TEXT SOL LINDHÖJD
FOTO PRIVAT OCH GETTY IMAGES
Vi pratar ofta om det psykiska stödet till barn som mår dåligt och har farit illa. Mindre blir sagt om den fysiska miljön som också kan påverka måendet, både negativt och positivt beroende på hur den är utformad. Många förknippar ett fysiskt barnanpassat boende med en färgstark historia. Den bilden vill jag nyansera i min artikelserie där den här delen kommer att fokusera på planritning och färgsättning. En lekplats där ett barn vistas under en mycket begränsad tid kan absolut innehålla många starka färger. Likaså bör barn få tillgång till färgstarka leksaker. Ett sovrum i ett kollektivt boende/en lägenhet där ett traumatiserat barn förväntas ha ett fungerande vardagsliv under några månader bör däremot inte se ut på det viset.
Under ett av mina senaste barnsamtal när vi pratade om den fysiska boendemiljön uppfattade jag tydligt meningen ”den får inte vara gammal eller mörk”. Med barnens åsikter och inspiration från bland annat ”trauma-informerad design” som utvecklats i USA under senare år, tar jag min utgångspunkt i denna artikel.
FRITT ÖVERSATT INNEHÅLLER trauma-informerad design ett antal principer; säkerhet och tillit, val och egenmakt, gemenskap och samarbete samt skönhet och glädje. Genomgående är kopplingar till naturen. Forskning visar att spendera tid i och runt naturen ger psykologiska och fysiska hälsofördelar.
Den förstnämnda principen om säker-
Trauma-informerad design utgår mycket från naturen, vilket ger trygghet och välmående.
Foto: Getty Images
Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
het och tillit är central i ett skyddat boende och fysisk säkerhet tänker jag kan utformas både genom skyddsanordningar så som lås och larm men även exempelvis bra ljussättning. Många barn är nämligen mörkrädda och särskilt de som varit utsatta för trauman. Vidare föredrar en del mindre utrymmen för att de är lättare att överblicka och därmed upplevs tryggare.
VAL OCH EGENMAKT tänker jag kan handla om att barnen exempelvis behöver få vara med och välja sin fysiska miljö. Gör ditt bästa för att ge barnen möjlighet att återta någon form av egenmakt i en situation där deras livskarta blivit omritad av vuxna barnet kanske aldrig ens träffat.
I Fredahusets pågående projekt kom-
mer vi att möjliggöra att fyra av lägenheterna görs om till två större genom att låta installera en brandsäker dörr mellan dem, som vi kan låta vara olåst. Detta för att kunna ta emot en större familj med exempelvis tonårsbarn som vill ha mer eget utrymme.
DE ALLRA FLESTA av våra placerade barn har upplevt våld i nära relation vilket påverkar dem på olika sätt. Jag tänker därför att vi behöver anpassa den fysiska miljön och exempelvis välja bort den populära ”öppna planlösningen”. Barn som upplevt trauma behöver kunna stänga om sig. De behöver få välja själva när de vill avskärma viss miljö utan att känna sig ensamma och utestängda. Jag förespråkar därför dörrar
Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.
Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
0769-49 43 69
att stänga mellan exempelvis vardagsrum och kök för att minimera överstimulans från ljud och ljus. Vi behöver skapa plats för frivillig avskildhet och det görs både genom planritning och möblemang, det sistnämnda kommer att diskuteras i en annan artikel längre fram.
DEN TREDJE PRINCIPEN handlar om gemenskap och samarbete där bland annat vikten av flexibla och varierande utrymmen nämns. Fredahusets lägenheter är belägna i kluster med tillhörande personallägenhet. Att som barn ha tillgång till andra barn kan öka gemenskap och det behöver givetvis ske under säkra former. Erbjud med fördel gemensamma ytor eller en personallägenhet med personal som bjuder in till gemensamma aktiviteter. Den sista principen lyfter skönhet och glädje. Den fysiska miljön ska vara trivsam och som förslag ges naturliga material för att bjuda in naturen. Naturen erbjuder ett lugn för såväl barn som vuxna. Därför har vi utgått från jordnära färger när vi planerat färgsättningen i lägenheten. Det finns också mycket forskning (om än omtvistad) om vad olika färger symboliserar, där grönt genomgående brukar användas för att skapa lugna miljöer. Vissa färger så
»Barn som upplevt
trauma behöver kunna stänga om sig«
som exempelvis rosa anses göra oss mer energiska. Kanske bör vi därför använda oss av båda?
Vidare finns det att välja mellan varma och kalla kulörer, där vi har valt en mer neutral färgsättning utifrån att för varma färger lätt tolkas som ålderdomliga och motsatsen riskerar att uppfattas avståndstagande. Vilken färgmättnad du än väljer, håll genomgående samma för att förbättra helhetsintrycket.
NÄR DET KOMMER till ljuset finns det mycket att göra med färgsättningen, utan att för den skull måla hela fastigheten/lägenheten i vitt. Vi väljer bort tapeter utifrån att de är enkla för barn att riva itu och svårare att rengöra. Förslagsvis används en glansigare yta på färgen snarare än matt av samma anledning. Skulle väggarna av någon anledning behöva renoveras görs det enkelt genom att ta fram en pensel med rätt färg och måla över. Lägenheten
behöver vara lätt att hålla ren och ha god standard över tid för att inte upplevas som ”gammal”.
Avslutningsvis är det lätt att tänka att boenderummet/lägenheten ska påminna om hemmet men då gör vi en tankevurpa. Om ett boenderum/lägenhet är alltför hemlikt finns risken att vi återskapar det trauma familjen precis upplevt och som är anledningen till att de blivit skyddsplacerade. Fastigheten/lägenheten ska därför varken likna hemmet eller kännas som en institution. Den ska vara välkomnande, trygg och ge möjlighet att få vara barn igen. ●
1. Säkerhet och tillit – bra ljussättning och mindre utrymmen kan upplevas tryggare.
2. Val och egenmakt – involvera barnen, skapa egna utrymmen.
3. Gemenskap och samarbete – flexibla och varierade utrymmen som bjuder in till gemensamma aktiviteter.
4. Skönhet och glädje – jordnära färger och naturliga material skapar lugn.
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se
Säkra
Digital stöd för personal för att säkra god vård och förebygga incidenter, kontakta oss för en demo. Ser till att alla rutiner blir utföra, nu med logg för att se när det uppstår avvikelser.
Från 900kr/månad/8 brukare
Steg för steg
Evidensbaserad praktik med inbyggda effektmått samlar personal till gemensamma strategier.
Ett digitalt stöd för TBA analyser mm, underlag för månadsrapporter och tre månadersutlåtande och slutrapporter. Med utvecklingsgrafer, allt blir mätbart för enkel redovisning av behandlingsarbetet.
Pris offereras efter er verksamhet.
Journal
Ett modernt journalsystem med AI stöd, journal kan kommunicerar Säkra och Steg för Steg.
Lundäng HVB
Pojkar 12-17 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
Nässlan HVB
Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
Lätt att gallra brukare och händelser, höjer kvalitén på er journalföring, följer lagstiftningen för familjehemsvård, lätt att selektera individer och familjer.
Från 900kr/månad/8 brukare
Varför välja Signifikans
• Inga bindningstider
• Prova en månad utan kostnad
• Utbildning ingår för implementering av systemen
• Löpande uppdateringar
• Modernt och enkelt gränssnitt
• Säker support med Swace Digital
• Utvecklat i Sverige
• Välj modell efter er verksamhet
• Förbättrar vården för brukare och personal
Kontakta Signifikans för att boka en demo eller ställa frågor
Vi ses väl på socionomdagarn!
www.signifikans.se | info@signifikant.se
Allmänheten har lägre förtroende för socialtjänsten än till exempel barnhälsovården och tandvården, visar en ny undersökning. Resultatet är inte förvånande, men ger kraft att fortsätta att bidra med kunskap och driva på utveckling.
En ny rapport från Myndigheten för vårdoch omsorgsanalys visar att förtroendet för socialtjänstens arbete med barn, unga och familjer är förhållandevis lågt hos allmänheten.
- Många känner inte till det stöd som socialtjänsten kan erbjuda eller hur man tar kontakt.
- Den bild som finns om socialtjänsten baseras på andrahandsuppgifter och präglas av försörjningsstöd (socialbidrag) och omhändertaganden av barn.
- Desinformationskampanjen som riktats mot svensk socialtjänst de senaste åren har också utnyttjat okunskapen för att få fäste.
Rapportens slutsats är att det finns ett stort behov av information om socialtjänstens uppdrag, arbetssätt och resultat. Socialtjänsten i kommunerna gör
många viktiga insatser för människor, insatser som bygger på att det finns förtroende och samarbete. Det kan handla om att få en kontaktperson, att barn får hjälp till samtal eller att föräldrar går en kurs i föräldraskap.
RAPPORTEN VISAR ATT de som har egen erfarenhet av socialtjänsten är positiva jämfört med de som inte haft det.
− Resultaten är inte överraskande, men ändå oroväckande. Vi vet genom vårt arbete att okunskap ökar risken att man tror på felaktigheter som sprids. Det leder i sin tur till att alla som behöver stöd inte får det, säger säger Linda Corsvall, kommunikationsdirektör på Socialstyrelsen och fortsätter:
− Vi behöver fortsätta arbetet med att öka kunskapen om socialtjänstens uppdrag, samtidigt som vi fortsätter stödja långsiktigt förtroendeskapande arbete i kommunerna.
I DEN NYA socialtjänstlagen som träder i kraft 2025 ställs större krav på att socialtjänstens stöd ska vara lätt att nå och fin-
nas där människor befinner sig. Att arbeta nära lokalsamhället, involvera brukare och erbjuda anpassade insatser kan skapa en känsla av delaktighet och förtroende.
Socialstyrelsens roll är att se till att kunskap för arbetet finns. Nu har myndigheten också fått ett nytt regeringsuppdrag att öka allmänhetens kunskap om socialtjänsten.
− Vi har gjort mycket de senaste åren, men precis som kommunerna behöver vi ställa om och växla upp. Vi ska dra nytta av våra omfattande erfarenheter, fortsätta med det som fungerar bra, men också hitta nya sätt att utveckla verksamhetsnära stöd för kommunerna, säger Sabina Orstam, avdelningschef för kunskapsstyrning socialtjänst.
KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN
Här finns info om socialtjänsten
På webbplatsen kollpasoc.se finns information om socialtjänsten för barn och unga.
På socialstyrelsen.se finns information för vuxna under vinjetten ”Om socialtjänsten”.
Julbockar och ljusstake från serien Vinterfint i klarlackad björk sprider julstämning i fönstren eller på borden.
Ljusstaken har måtten: Ø14,5 cm, L: 28,5 och H: 29 cm. Kan även användas med batteriljus. Design: Lisa Hilland. www.ikea.se
View är en vikbar bordsdekoration i trä med illusion av husbyggnader. Lyser upp i ett varmvitt sken och bidrar med en mysig stämning i rummet. www.markslojd.com
Sköna ting har många olika sorters presentaskar med kola i olika smaker. Varje ask innehåller cirka 200 gram. www.skonating.com
Lakrids by Bûlow lanserar smaken Double chocolate som består av söt lakrits omgiven av dulcechoklad. I julsortimentet finns i år två adventskalendrar, där Large advent calender innehåller fyra goda bitar per dag. På burk återfinns Crispy Rasberry, Classic Caramel och Frozen mint, samt selection boxes med flera varianter. www.lakridsbybulow.se
Milano från Star Tranding är en modern ljusstake i metall med sju ljuskällor. Sprider härligt sken. Ljuskällan är 2 000 k och har ett ljusflöde på 30 lm. Finns i svart, krom och mässing. B: 60 och H: 53 cm. www.startrading.se
Handrullade Belgiska Chokladtryfflar i vackra strutar med William Morris kända mönster Strawberry Thief. Finns med flera olika budskap. En god julgåva till personalen. www.finsmakeriet.se
En anledning till att våld inte upptäcks eller inte tas på allvar kan vara att många associerar våld med fysiskt våld. Socialstyrelsens vision är att inga varningstecken får missas för att kunskapen om våld i nära relationer brister inom vård och omsorg.
TEXT JENNY FORS
Det är viktigt att upptäcka våldsutsatthet för att kunna erbjuda hjälp och stöd. Den 7 november höll Socialstyrelsen ett kostnadsfritt webbinarium för att informera om våld i nära relationer och det kunskapsstöd som finns på kunskapsguiden.se.
− Det fysiska våldet kan synas genom blåmärken, men det psykiska våldet, som är betydligt vanligare, är svårare att upptäcka. Många är tveksamma över vad som räknas som våld, säger Maria Lejdeby, fysioterapeut på Tavastkliniken.
Hon märker hur stress, långvarig smärta och sömnproblem är vanligt förekommande hos de som är våldsutsatta. För att kunna upptäcka våld i nära relationer gäller det att man har kunskap.
PSYKISKT VÅLD KAN vara klagomål, anklagelser och nedvärderande kommentarer. Även hot om våld, stark ilska och kontrollerande beteende. Till exempel att bestämma vem personen får träffa eller inte och kolla den utsattas mobil.
− Om du ställer frågan om personen är utsatt för våld får du med största sanno-
likhet ett nej, eftersom personen tänker att den frågan bara handlar om fysiskt våld. Därför måste du också ge tydliga exempel på andra typer av våld. Du kan till exempel säga att du har träffat många som har de här problemen och de hade också erfarenhet av trakasserier och kontroll. Känner du dig begränsad i din vardag? Är det någon som hindrar dig från att göra vissa saker? Då kanske personen känner igen sig, säger Anna Rantala Bonnier på Järva stadsdelsförvaltning.
HON HAR FLERÅRIG vana av att möta våldsutsatta och tycker att man inte ska vara rädd att fråga om man misstänker något.
− För att inte peka ut någon så kan du säga att du just nu frågar alla om våld.
Unga personer är en grupp som man ofta missar. Där kanske man frågar om
»Om du ställer frågan om personen är utsatt för våld får du med största sannolikhet ett nej«
föräldrarna utövar våld, men man behöver också fråga om den unge är tillsammans med någon och hur det är i den relationen.
Så hur kan man upptäcka våld i nära relationer? Det kan till exempel vara om personen söker ekonomiskt bistånd och det är viktigt vems konto pengarna går till, sedan går pengarna inte dit de ska och personen missar att komma till möten.
− Då kan du fråga om det är någon som hindrar personen att gå hemifrån och vem det är som bestämmer om pengarna. Personen kanske har varit långtidssjukskriven, vilket är vanligt bland våldsutsatta, säger Anna.
DET ÄR VÄLDIGT stressigt att leva i våld. Man kan drabbas av depression, oro, ångest och PTSD-reaktioner. Långvarig stress kan också ge somatiska problem som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och mag-/tarmproblem.
− Det finns hjälp att få. Det är viktigt att vi förmedlar det. Många vet inte riktigt vad socialtjänsten gör och vad vi kan erbjuda, så det är bra att vara tydlig att vi kan ge olika typer av stöd beroende på hur akut det är. Allt från skyddat boende samma dag till samtalsterapi eller hjälp med praktiska saker, avslutar Anna Rantala Bonnier. ●
fråga
När yrkesverksamma i hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ställa frågor om våld är det betydelsefullt hur och under vilka omständigheter frågorna ställs. Enligt världshälsoorganisationen WHO är några viktiga förutsättningar för att en verksamhet ska kunna ställa frågor om våld att:
Q verksamheten har en rutin för hur frågeproceduren går till Q personalen har utbildning i hur man frågar om våld
Q personalen ställer frågan i en för patienten/klienten trygg miljö
Q personalen inger förtroende
Q verksamheten har rutiner för vart patienten/klienten kan hänvisas inom verksamheten eller till annan verksamhet.
KUNSKAPSGUIDEN.SE
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan
010 70 60 350
www.vejbyhem.se
Fastigheten är anpassad för att användas för stöd- eller vårdverksamhet. Exempelvis särskilt boende, äldreboende, stödboende eller HVB. Fastigheten består av 26st fullutrustade lägenheter som uppfyller VK5B.
Byggnadernas totala area uppgår till 2500 kvm. Fastigheten har ett idylliskt läge i Läby utanför Björklinge norr om Uppsala, med vacker lantlig natur, en lummig uppvuxen trädgård med utsikt över fälten.
Finns det intresse? Kontakt oss: Anton Ziakoulis 076–256 85 85 anton@asbroab.com
Linn Ståhlfors och Jenny Malmberg
Hemlikt skyddat boende
Att lämna en våldsutövare är utan tvekan ett enormt och livsavgörande steg för den våldsutsatta och starten på en lång och utmanande process mot frihet och självständighet. När en person får möjlighet att placeras på ett skyddat boende, får de en trygg plats att börja om på.
Det skyddade boendets primära funktion är att säkerställa ett skydd, och ge den våldsutsatta de verktyg de behöver för att leva ett säkert liv. Men hur ser stödet ut för att stärka individen och familjen till att skapa ett självständigt och hållbart liv – ett liv där man inte bara överlever, utan verkligen blomstrar?
SOCIALTJÄNSTENS INSATS OCH samarbete med skyddade boenden spelar en avgörande roll här. Ett framgångsrikt skydd handlar inte enbart om att skydda från det akuta hotet, utan om att hjälpa individen att bygga upp sitt liv på nytt. Detta kräver ett holistiskt och långsiktigt perspektiv, där målet är att den som lämnat våldet kan stå stark och självständig när skyddsinsatsen avslutas.
För att uppnå detta krävs att vi från början stöttar klienterna i att återta kontrollen över sina liv. För många våldsutsatta har tiden under våldsutövarens kontroll medfört att de blivit nedtryckta, osäkra och passiva. Självförtroendet har slitits ner, och den egna förmågan att fatta beslut har underminerats. Det är därför avgörande att klienterna får hjälp och tid till att återfinna sina egna resurser och styrkor. Detta är särskilt viktigt för de mammor som flyr med sina barn.
I MÅNGA FALL har de levt under sådana förhållanden att barnen ser mamman som undergiven och inte som den som bestämmer i familjen. När en mamma inte längre har auktoritet över sina barn, blir det svårt att sätta gränser och skapa en stabil tillvaro för dem. Samtidigt kanske hon aldrig har hanterat familjens ekonomi, vilket gör det utmanande att få pengarna att räcka till i en ny, ofta pressad situation.
»Ett hållbart stöd handlar om att bygga ett självförtroende som gör att klienten kan stå på egna ben«
Kanske har hon heller aldrig behövt ta sig fram på egen hand – alltid beroende av att våldsutövaren skjutsat henne – vilket skapar ytterligare en barriär till frihet och självständighet.
Avslutas insatsen utan att klienten har byggt upp den självständighet och tillit till sina egna förmågor som krävs, riskerar familjen att hamna i nya svårigheter. Den allvarligaste risken är att klienten återvänder till våldsutövaren – ett tragiskt och vanligt utfall som inte kan betraktas som en hållbar skyddsplacering.
SÅ HUR KAN vi stödja dessa individer bättre? En viktig aspekt är att balansera omsorgen och stödet med en medveten strävan att hjälpa klienten att bli självständig. Att stötta någon i kris är en utmaning som kräver att man både är trygg och lyhörd men samtidigt vågar pusha klienten framåt. Risken finns att vi, i vår välmening, överbeskyddar klienten och därmed underminerar deras självständighet. För att undvika detta måste vi i ett tidigt skede identifiera klientens styrkor, även när de själva tvivlar på sina förmågor, och uppmuntra dem att ta egna initiativ.
Ett hållbart stöd handlar om att bygga ett självförtroende som gör att klienten kan stå på egna ben, även efter att insatsen är avslutad. Det är viktigt att det skyddade boendet och socialtjänsten vågar ta matchen – att de vågar ta de tuffa besluten och driva på utvecklingen mot ett självständigt liv. Även om det är ett svårt arbete är det när vi tar dessa beslut och ger klienten den tid som behövs som klienten verkligen rustas för framtiden, och det är då vi kan skapa en hållbar skyddsplacering.
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se Stöd allergiforskningen! Ge
1 av 3 lever med allergi
1 av 3 lever med allergi
Stöd allergiforskningen!
LEDIG PLATS
0922-410 15 www.norrbehandling.se
Stöd allergiforskningen!
eller PG 900374-0 • BG 900-3740 1 av 3 lever med allergi
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Stöd allergiforskningen!
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se
eller
Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Om jag inte tränar går jag under
Det finns tydliga kopplingar mellan rörelsetvång och ätstörningar. Ungefär hälften av alla med en ätstörningsdiagnos uppger att de rör sig på ett tvångsmässigt vis. Många är drabbade; unga och vuxna, män och kvinnor, elitidrottare och vardagsmotionärer. Ändå halkar kunskapen om problematiken efter och det är svårt att hitta vård som fungerar.
Journalisten och författaren Anna Ehn för samman och förmedlar kunskaper inom fältet. Intervjuer med forskare och experter varvas med konkreta råd och inspirerande exempel på arbete i framkant. Personer med egen erfarenhet berättar om hur de tog sig ur rörelsetvånget. Bokens andra del är särskilt riktad till idrottsledare, gympersonal, idrottslärare, föräldrar och andra som möter personer i riskzonen.
Författare: Anna Ehn
Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
DenVinn! här boken kan du Sidanvinna! 66
Den här boken tar ett helhetsgrepp på IF. Syftet är att öka kunskapen om intellektuell funktionsnedsättning, beskriva svårigheter som kan uppkomma i vardagliga situationer och presentera en tankeram som ger ökad förståelse för hur individen kan uppfatta sin tillvaro. Fokus ligger på att beskriva perioder i den typiska kognitiva, språkliga och socioemotionella utvecklingen och hur dessa kan kopplas till nivåer vid IF.
Genom att öka förståelsen för IF och hur nedsättningar i kognitiva funktioner påverkar vardagen, ger boken verktyg för att skapa inkluderande och stödjande miljöer där alla kan vara aktiva, självständiga och delaktiga. Med praktiska exempel och konkreta anpassningar visar författaren hur rätt stöd på rätt nivå kan göra en verklig skillnad i människors liv.
Den här boken kan du vinna! Sidan 66
Författare: Helen Carlander Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
här boken kan du Sidanvinna! 66
Att placera barn i familjehem är inget lätt beslut, men ibland helt nödvändigt. Det är socialnämnden som har ansvar för att utreda förhållandena i och förutsättningarna för vård i hemmet innan placering kan göras. Det gäller alla familjehem, oavsett om det är ett jourhem, en närstående eller en släkting till barnet. Socialnämnden ansvarar även för att stödja och handleda familjehemmet under den tid placeringen pågår. I bokens första del skildras en fiktiv placeringsprocess i praktiken, en process som kan vara konfliktfylld och som kräver kommunikation och tålamod för att familjehemsplaceringen ska fungera bra. Bokens andra del handlar om olika påverkansfaktorer på familjehemmet och om stöd till familjehem. Här sätts processen in i en större kontext och teoretiseras.
Författare: Eva Rydell Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Vår artificiella framtid AI för medborgare
Den tekniska utvecklingen kring AI går i en rasande fart. Den förändrar inte bara hur vi arbetar, utan även hur vi lever våra liv och hur vi interagerar med varandra. Den påverkar vården, skolan och våra medier. Den förändrar vår syn på vad kunskap är och vilka färdigheter vi behöver för att möta framtiden. Mitt i alla debatter och analyser av de stora penseldragen är det värt att stanna upp och fråga sig vad allt detta kan innebära för var och en av oss. Hur kan våra liv tänkas se ut, och vad ska vi göra idag för att styra mot den morgondag vi vill ha?
Författare: Daniel Ståhl och Johan Falk Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Berättelser, bemötande och verktyg
Psykisk hälsa hos flyktingar beskriver migrationsprocessen i Sverige och hur situationen ser ut i dag. Sambandet mellan in- och utvandring och psykisk ohälsa, trauma och suicid diskuteras, men också vad som är utmärkande för den resiliens som man kan se hos många individer med migrationsbakgrund. Vidare tar författaren upp de kulturella faktorer som påverkar mötet mellan yrkespersoner och flyktingar och vikten av att utforska varje individs subjektiva berättelse för att nå förståelse. Professionella inom olika områden kan med hjälp av konkreta verktyg som presenteras i boken väva samman sociala, psykologiska och kulturella perspektiv till en psykosocial helhetsbedömning som kan ligga till grund för en mer jämlik och icke-diskriminerande vård.
Den här boken kan du vinna! Sidan 66
Arbetsbok
Författare: Maria Sundvall Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Hjärtklappning, tryck över bröstet, yrsel, en känsla av andnöd och av att tappa kontrollen är vanliga symtom vid paniksyndrom. Många börjar även undvika platser, situationer eller aktiviteter av rädsla för att få panikattacker. Forskning visar att behandlingsprogrammet i den här boken ger effektiv hjälp för att ta sig ur tillståndet.
Steg för steg vägleds du i att hantera skrämmande kroppsliga symtom och att kunna göra det du vill utan att hindras av rädslor. Du får ökad förståelse för hur kroppsliga symtom, tankar och beteenden hänger ihop med ångest – och hur du bryter panikens onda cirkel. Exempel och övningar hjälper dig längs vägen.
Boken ska användas i samarbete med en terapeut. Behandlingen är utvecklad av två världsledande ångestforskare och bygger på kbt.
Samtalshandboken
Författare: David H. Barlow och Michelle G. Craske Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Skapa möjligheter i samtalets värld
Den här boken ger läsaren verktyg att leda samtal i en föränderlig värld och inbjuder till en reflektion över möjligheterna med samtal och med att pröva nya idéer. Teorier om samtal och målande exempel blandas på ett inspirerande och utmanande sätt för alla som använder samtalet som metod i sitt arbete. Utifrån ett systemiskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, med inspiration från appreciative inquiry och lösningsfokuserat arbete, presenterar författarna metoder som får den enskilde att själv hitta verktygen att förändra sin situation. Nytt för denna femte upplaga är avsnitt som behandlar hur man i samtalet skapar tillit i en föränderlig värld med ökad mångfald och i olika kulturella terränger.
Författare: Susanne Bergman och Camilla Blomqvist Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Det finns i dag mycket kunskap om hur vi kan använda samtal för att hjälpa människor att förstå och förändra sitt mående, sig själv eller sitt liv. Det kan handla om allt ifrån hur ofta vi ställer nya frågor till hur vi gör för att vår samtalspartner ska känna sig lyssnad på.
I Samtalshandboken hittar du:
• de grundläggande förändringsprocesserna, exempelvis hur man skapar fokus och förståelse i samtal och hur man relaterar och reparerar
• konkreta verktyg i hjälpande samtal
• ett stort antal färdigheter och praktiska övningar för målmedveten träning av samtalsmetoder. Boken riktar sig till studenter som håller på att lära sig att använda samtal som behandlingsform, exempelvis inom hälso- och sjukvården eller socialt arbete. Boken kan även användas vid vidareutbildning, handledning eller i yrkeslivet för att vässa centrala färdigheter i samtal.
Författare: Livia Petri och Henrik Åstrand Freidlitz Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Vi måste förbättra uppväxtvillkoren inom tvångsvården. Det menar Ronja Helénsdotter i en ny SNS-rapport. Hon har studerat hur tvångsplacering har påverkat barns hälsa. Resultatet visar att det krävs kvalitetsförbättringar, som bättre tillsyn och ökat samarbete med hälso- och sjukvården.
Tidigare forskning visar att placerade barn löper högre risk att använda tunga droger, diagnostiseras med en rad fysiska och psykiska sjukdomar och göra suicidförsök. Kunskapen om hur dessa risker påverkas av att barnet placeras utanför hemmet är dock begränsad.
I rapporten ”Överleva barndomen: effekter av att tvångsomhänderta barn” har forskaren Ronja Helénsdotter kopplat ihop data från dödsorsaks-, patient- och brottsregister. Studien, som är den första i sitt slag, baseras på över 21 000 domar om vård med stöd av lagen om vård av unga (LVU) åren 2001–2019.
– För första gången kan vi uttala oss om vad som hade hänt ifall vi hade tvångsomhändertagit färre barn dessa år, säger Ronja Helénsdotter, nationalekonom vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Psykiska och fysiska sjukdomar är mycket vanliga bland barn placerade utanför hemmet. Många barn som är placerade utanför hemmet får inte den hjälp de behöver. En viktig orsak är bristande samarbete mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården.
KVALITETSBRISTER BIDROG TILL minst 57 procent av dödsfallen. Den vanligaste kvalitetsbristen som identifierats som bidragande orsak är otillräcklig psykiatrisk vård (25 av 54 dödsfall), inklusive underlåtenhet att tillgodose barnets behov av psykiatrisk vård, bristande samarbete med hälso- och sjukvården, felaktig medicinering samt långa och frekventa avbrott i behandlingen som uppstår när barnet flyttar eller fyller 18 år. Andra vanliga kvalitetsbrister som bidrog till dödsfallen är bristande tillsyn och underlåtenhet att tillgodose barnets känslomässiga behov.
– Det går inte att jämföra tvångsomhändertagna barn med andra barn eftersom barn som är aktuella för LVU redan har en risk för ökad dödlighet. Därför har
Enligt forskaren Ronja Helénsdotter bör resultaten i rapporten uppmuntra till kvalitetsförbättringar och insatser för att mildra skadliga effekter från jämnåriga. Foto: Jonas Bolin
jag jämfört de barn som har blivit dömda till LVU av en sträng domare med de som inte blivit dömda till LVU för att de fick en mild domare, alltså de som skulle ha blivit dömda till tvångsvård om de hade fått en sträng domare. De barnen hade en ökad risk för dödlighet före 20 års ålder på 6,8 procentenheter, vilket är en väldigt stor ökning. Majoriteten av dödsfallen handlar om suicid. Det sker en kraftig ökning i risken för suicid redan inom nio månader från domstolens beslut, säger Ronja Helénsdotter.
Det är alltså en extra hög suicidrisk hos de barn där det är tveksamt om de ska bli tvångsomhändertagna eller inte. För just dessa barn hade det varit bättre att inte placeras enligt LVU.
DE EMPIRISKA BELÄGGEN tyder på att ogynnsamma omsorgsförhållanden och skadlig exponering för jämnåriga är viktiga förklaringar. Ronja tycker att man bör tänka extra noga på den smittorisk som finns när barn med vissa problem sätts ihop med andra barn med liknande problem, som till exempel kriminalitet eller självskadebeteende. Höga hinder för hälso- och sjukvård verkar vara särskilt
viktiga, inklusive bristfällig psykiatrisk vård.
Helénsdotter betonar att resultaten inte betyder att samhället bör undvika ingripanden när barn lever i riskfyllda hemförhållanden eller visar destruktivt beteende. Däremot krävs kvalitetsförbättringar, som bättre tillsyn och ökat samarbete med hälso- och sjukvården.
ÄVEN OM DET finns problem i hemmiljön eller om barnet har beteendeproblem, innebär det inte alltid att situationen blir bättre genom tvångsomhändertagande, menar Helénsdotter. Beslutsfattare måste noggrant överväga om placering utanför hemmet verkligen är till barnets bästa eller om insatser i hemmiljön skulle kunna ge bättre resultat. Detta är särskilt viktigt i fall där det inte är självklart att barnet bör omhändertas.
Rapporten ger inte stöd för att fler tvångsomhändertagningar skulle minska ungdomskriminaliteten. Tvärtom tyder resultaten på att utökad användning av tvångsomhändertagning kommer leda till en ökning av våldsbrott och andra brott mot personer utförda av ungdomar.
TEXT JENNY FORS
Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme.
Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Lämna din p lace r ings förf rågan på ssil.se
Familjehemsdagen blev en lyckad dag med intressanta föreläsningar och givande möten. SSIL – för vård och omsorg arrangerade dagen i samarbete med Familjehemsbanken.
Det var premiär för Familjehemsdagen den 31 oktober i Stockholm. Dagen bjöd på en mängd aktiviteter, workshops och föreläsningar. Bland annat socionomen
Rebecca Svensson som berättade om sin erfarenhet av att växa upp i flera familjehem och Lisbeth Pipping föreläste med fokus på att våga se barnets perspektiv. ●
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
NOVEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB 20 november, Växjö ssilutbildningsdagar.se
HVB- och Familjehemsdagen 21 november, Uppsala hvbguiden.se
LSS-dagen 21 november, Uppsala hvbguiden.se
Contingency Management –KBT-insats för ungdomar som tar droger 25-26 november, Stockholm magelungen.com
Bipolär sjukdom 26-27 november, Stockholm eller webbsänd sifu.se
Trauma hos barn och unga – hur förstår och bemöter vi dem bäst? 27 november, Stockholm magelungen.com
PATRIARK-V2 – Bedömning av risk för hedersrelaterat våld 28 november, Malmö sverigehalsan.se
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 28 november, webbsänd jpinfonet.se
Skolsociala team 28-29 november, Stockholm magelungen.com
DECEMBER
Sexuell hälsa 3-4 december, Stockholm/webbsänd sifu.se
Beteendeproblem i skolan 3-4 december, webbsänd magelungen.com
SSIL utbildningsdag – HVB 5 december, Karlstad ssilutbildningsdagar.se
Kris och krisstöd 9 december, Malmö sverigehalsan.se
Metodkurs Kriminalitet som livsstil 9-12 december, Stockholm magelungen.com
Motiverande samtal (MI) – metodstödjare 11 december, webbsänd sverigehalsan.se
LVU i praktiken – lagstiftning, handläggning och process 11 december, webbsänd jpinfonet.se
JANUARI
FIT-nybörjarinfo för nyfikna 14 januari, webbsänd waitong.se
Personlig assistans i praktiken 15-16 januari, webbsänd jpinfonet.se
Lösningar för offentlig sektor och Upphandlingsdagarna 22-23 januari, Stockholmsmässan stockholmsmassan.se
Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning – Steg-1 KBT
23 januari, Malmö sverigehalsan.se
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 23 januari, webbsänd jpinfonet.se
FIT Diplomutbildning 23 januari – 11 mars, webbsänd waitong.se
LSS-dagen
23 januari, Göteborg hvbguiden.se
Specialpedagog
27 januari, Malmö sverigehalsan.se
Funktionsnedsättningar – kommunikationsstödjande verktyg 27 januari, webbsänd sverigehalsan.se
Föreståndarutbildning – HVB och LSS
27 januari, Malmö sverigehalsan.se
Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning – Steg-1
KBT
31 januari, Göteborg sverigehalsan.se
FEBRUARI
Barnkonventionsdagen SSIL utbildningsdag – HVB 4 februari, Örebro ssilutbildningsdagar.se
5 februari, webbsänd jpinfonet.se
FIT Diplomutbildning 5 februari – 2 april, webbsänd waitong.se
ADAD-utbildning
11 februari – 6 maj, webbsänd waitong.se
SSIL utbildningsdag – HVB 13 februari, Sundsvall ssilutbildningsdagar.se
KBT för skolkuratorer 18 februari –18 november 2025, Stockholm magelungen.com
MARS
Dagen för Skyddat Boende 13 mars, Malmö ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag – HVB 27 mars, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
APRIL
Utbildning för administratörer inom socialtjänsten – en juridisk grundkurs 8 april, webbsänd jpinfonet.se
Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete 9 april, webbsänd jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB 10 april, Gävle ssilutbildningsdagar.se
Avgiftshandläggning inom socialtjänsten 25 april, webbsänd jpinfonet.se
MAJ
Socialrättsdagen 7 maj, webbsänd jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB 8 maj, Kalmar ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag – LSS 21 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag – HVB 22 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
14/1 FIT-nybörjarinfo för nyfikna Gratis & streamad
23/1-11/3 FIT Diplomutbildning streamad
5/2-2/4 FIT Diplomutbildning streamad & Stockholm
11/2-6/5 ADAD-utbildning streamad
7-8/4 + 22/5 FIT 4p MCHS Stockholm
8-9/5 + 23/5 HVB-utbildning MCHS 4p Stockholm
Digitala brevkurser; Grundutbildningar och fördjupningar inom FIT, ADAD och Lösningsfokus. Börja när du vill, jobba var du vill och helt i din egen takt, även för grupper.
Uppdragsutbildningar och handledning; på plats eller streaming. Kontakta mig för förslag!
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
torsdagen den 5 december 2024
08:00 - 16:00 Karlagatan 42
Tema: Kontrollerande personligheter, våld och missbruk.
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Bli Flickafadder på plansverige.org
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Bli Flickafadder på plansverige.org
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Bli Flickafadder på plansverige.org
på uppdrag av flickor
på uppdrag av flickor
på uppdrag av flickor
Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se
Evidensbaserade metoder och utredningsmodeller som SARA, PATRIARK, Check-15
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Karin Ahlström, Eskilstuna och Ida Gustafsson, Osby Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Fyll i rätt sidnummer till rätt annons:
Namn:
erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. arbetar i Göteborg med omnejd uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.
NÄSTA NUMMER
är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
Placeringar utifrån skyddsbehov är ofta av brådskande natur. Vi har möjlighet att ta emot skyddsärenden när som helst på dygnet och kan även vara behjälpliga med transport.
Ring oss nu: 011-473 91 00
Säkra
www.tutusab.se
info@tutusab.se
0769-49 43 69
FOTO: PRIVAT
1:a - 4:e pris Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 23/1 till: ”Tävling 8/24”, Tidningen Omtanke, Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Kontakta oss för placeringsförfrågan info@bocare.se www.bocare.se
Digital stöd för personal för att säkra god vård och förebygga incidenter, kontakta oss för en demo. Ser till att alla rutiner blir utföra, nu med logg för att se när det uppstår avvikelser.
Från 900kr/månad/8 brukare
Steg för steg
Ute den
Evidensbaserad praktik med inbyggda effektmått samlar personal till gemensamma strategier.
Ett digitalt stöd för TBA analyser mm, underlag för månadsrapporter och tre månadersutlåtande och slutrapporter. Med utvecklingsgrafer, allt blir mätbart för enkel redovisning av behandlingsarbetet.
februari
Han är producent, regissör och känd Instagramprofil som numera är väldigt öppen med sin diagnos bipolär sjukdom. Henrik föreläsningar om sin resa och generellt om psykisk ohälsa.
Pris offereras efter er verksamhet.
Journal
Ett modernt journalsystem med AI stöd, journal kan kommunicerar Säkra och Steg för Steg.
Lätt att gallra brukare och händelser, höjer kvalitén på er journalföring, följer lagstiftningen för familjehemsvård, lätt att selektera individer och familjer.
Från 900kr/månad/8 brukare
Varför välja Signifikans
• Inga bindningstider
Dessutom I vårt tema: Skyddat boende kommer bland annat del 3 i artikelserien om barnanpassning i skyddat boende med Sol Lindhöjd, Fredahuset.
• Prova en månad utan kostnad
• Utbildning ingår för implementering av systemen
• Löpande uppdateringar
• Modernt och enkelt gränssnitt
En rapport från Socionomdagarna den 12-13 november.
• Säker support med Swace Digital
• Utvecklat i Sverige
• Välj modell efter er verksamhet
• Förbättrar vården för brukare och personal
Kontakta Signifikans för att boka en demo eller ställa frågor
Vi ses väl på socionomdagarn!
Kalendarium
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman där socialtjänsten och kriminalvården bjuds in till samtliga tillfällen
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman där socialtjänsten och kriminalvården bjuds in till samtliga tillfällen
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman där socialtjänsten och kriminalvården bjuds in till samtliga tillfällen
Stad Datum
Karlstad 5 december 2024
Karlstad 5 december 2024
Karlstad 5 december 2024
Örebro 4 februari
Örebro 4 februari
Örebro 4 februari
Sundsvall
Sundsvall
Sundsvall
Anmäl er på ssilutbildningdagar.se
Anmäl er på ssilutbildningdagar.se
Tema
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Framtidens Socialtjänst
Framtidens Socialtjänst
Framtidens Socialtjänst
Målgrupp
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Målgrupp HVB/Familjehem
Målgrupp HVB/Familjehem
Målgrupp HVB/Familjehem
Målgrupp HVB/Familjehem 13 februari
Framtidens Socialtjänst
Målgrupp HVB/Familjehem 13 februari
Framtidens Socialtjänst
Framtidens Socialtjänst
Målgrupp HVB/Familjehem 13 februari
Malmö 13 mars 27 mars
Malmö 13 mars
Dagen för Skyddat Boende
Skyddat
Skyddat
Göteborg Unga i riskzon Målgrupp HVB/Familjehem Skyddat
Malmö 13 mars 27 mars
Dagen för Skyddat Boende
Dagen för Skyddat Boende
Göteborg
27 mars
Gävle 10 april
Gävle 10 april
Gävle 10 april
Kalmar 8 maj
Kalmar 8 maj
Kalmar 8 maj
Unga i riskzon
Göteborg Unga i riskzon Målgrupp HVB/Familjehem
Målgrupp HVB/Familjehem
Framtidens Socialtjänst Målgrupp HVB/Familjehem
Framtidens Socialtjänst Målgrupp HVB/Familjehem
Framtidens Socialtjänst Målgrupp HVB/Familjehem
Framtidens Socialtjänst Målgrupp HVB/Familjehem
Framtidens Socialtjänst Målgrupp HVB/Familjehem
Framtidens Socialtjänst Målgrupp HVB/Familjehem
Stockholm 21 maj LSS
Stockholm 21 maj LSS
Stockholm 21 maj LSS
Stockholm 22 maj Unga i riskzon
Stockholm 22 maj Unga i riskzon
Stockholm 22 maj Unga i riskzon
Malmö 11 september
Malmö 11 september
Malmö 11 september
Västerås 24 september
Västerås 24 september
Västerås 24 september
Göteborg 8 oktober
Göteborg 8 oktober
Göteborg 8 oktober
Göteborg 9 oktober
Göteborg 9 oktober
Göteborg 9 oktober
Uppsala 21 oktober
Uppsala 21 oktober
Uppsala 21 oktober
Linköping 20 november
Linköping 20 november
Linköping 20 november
Stockholm 3 december
Stockholm 3 december
Stockholm 3 december
Målgrupp handläggare LSS
Målgrupp handläggare LSS
Målgrupp handläggare LSS
Målgrupp HVB/Familjehem
Målgrupp HVB/Familjehem
Målgrupp HVB/Familjehem
Målgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon
Målgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon
Målgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon
Dagen för Skyddat Boende Skyddat
Dagen för Skyddat Boende Skyddat
Dagen för Skyddat Boende Skyddat
Målgrupp handläggare LSS LSS
Målgrupp handläggare LSS LSS
Målgrupp handläggare LSS LSS
Dagen för Skyddat Boende Skyddat
Dagen för Skyddat Boende Skyddat
Dagen för Skyddat Boende Skyddat
Målgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon
Målgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon
Målgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon
Framtidens Socialtjänst
Framtidens Socialtjänst
Framtidens Socialtjänst
Framtidens Socialtjänst
Framtidens Socialtjänst
Framtidens Socialtjänst
Målgrupp HVB/Familjehem
Målgrupp HVB/Familjehem
Målgrupp HVB/Familjehem
Målgrupp HVB/Familjehem
Målgrupp HVB/Familjehem
Målgrupp HVB/Familjehem
Vill du ställa ut? Kontakta Marko Grönholm
Anmäl er på ssilutbildningdagar.se Vill du ställa ut? Kontakta
marko.gronholm@ssil.se 0651-55 26 10