Fornybar energi

fรถrnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Tidigare hette vi SERO-journalen

Nummer 4/2011

TACK, TACK, ÅLEM! TACK,ÅLEM! ÅLEM!

+ turbiner + +turbiner 120 120 120 turbiner

DetDet är med ärär med stolthet stolthet vi visar vi vi visar Det med stolthet visar före/efterbilder före/efterbilder frånfrån före/efterbilder från Blomsterström Blomsterström kraftstation. kraftstation.

Blomsterström kraftstation.

Mycket Mycket verkstad, verkstad, litelite snack.

Mycket verkstad, litesnack. snack.

VillVill du vara med? med?

Villdu duvara vara med?

2

www.hydropower.nu www.hydropower.nu www.hydropower.nu förnybar energi 4/2011

021 021 180 180 700 700 021 180 700

3 Ledare - Förändringarnas tidevarv 8 Elmarknaden samt försäljning av el och certifikat

11 SVAF får stöd av sportfiskarna och vat-

Förändringarnas tidevarv

LEDARE

I DETTA NUMMER bl.a:

tenmyndigheten

12 På gång inom Svensk Vattenkraftförening 14 Jordfyllningsdammar 18 Ingen elproduktion är koldioxidfri 22 Egen el från solel 24 Energismarta småhus 26 En studieresa till Litauen

När man får denna tidning i sin hand märks direkt en förändring, vår medlemstidning heter inte längre SERO-Journalen utan Förnybar Energi & Energieffektivisering, ett namn som passar bättre in på vår verksamhet.

Men varför byter vi namn på vår tidning som haft samma namn sedan den första gången gavs ut 1982. Som vi alla vet förändras tiderna och den verksamhet vi idag bedriver har blivit intressant långt utanför våra föreningar. Vi deltar i allt fler utredningar, seminarier, konferenser och remissyttranden.

Det har medfört att vi har ansett att vår tidning ska spridas till en bredare krets och få ett namn som bättre återspeglar vår verksamhet. Detta nummer är det första med denna inriktning och har även fått en ny layout.

32 Ålrör – suverän, enkel och billig fiskväg över dammen

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

MEDLEMSTIDNING Utkommer med 4 nummer per år i 4 000 ex.

REDAKTÖR: Olof Karlsson Vretlundavägen 36 731 33 Köping Tel. och fax 0221-197 65 ANSVARIG UTGIVARE: Christer Söderberg E-POST: karlsson.sero@koping.net PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt ISSN 0283-6114 LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK: Reklamtryckeriet i Köping AB 2011, Tel. 0221-100 87, fax 0221-137 95

Innan jag skrev denna ledare hade jag i min samling av SERO-journaler fått fram nr 2, 1984. Den var på 12 sidor och hade då liksom nu Olof Karlsson som redaktör.

Olof har genom åren lagt ned ett enormt arbete för att föra SERO framåt och utveckla vår medlemstidning till vad den är idag.

På framsidan är rubriken ”SERO och Småkraftverkens Riksförening (idag Svensk Vattenkraftförening, SVAF) diskuterar samarbete”. Innan året var slut hade Småkraftverkens Riksförening blivit vattenkraftsektion i SERO, men med status som egen förening och man hade medverkat i den första handboken om småskalig vattenkraft i Sverige med Staffan Engström som huvudförfattare.

1986 startades Svensk Vindkraftförening, SVIF, av SERO med Olof Karlsson och Bengt Simmingsköld som pådrivare.

Alltefter som utvecklingen har pekat mot det globala behovet att använda mer förnybar energi har verksamheten i våra föreningar tilltagit och antalet medlemmar ökar också år från år. Den nyaste tekniken för att utvinna elenergi, vindkraft, har ökat mest och Svensk Vindkraftförening, SVIF, räknar nu in över 2 000 medlemmar. Även SVAF har haft en kraftig ökning, från några hundra medlemmar i mitten av 1980-talet till nära 900 idag. Det värmer när man hör att de flesta föreningar och organisationer tappar medlemmar. Det finns uppenbarligen ett behov av föreningar som organiserar och försvarar intressena för de småskaliga, förnybara energiformerna.

Men växtvärken inom SVIF och SVAF har medfört att man inte längre passar in i sektionsformen utan SERO, SVIF och SVAF är nu associerade föreningar med ett samarbete på de områden där det finns intressegemenskap, och det är många!

Vi har gemensamma arbetsgrupper och vi har bildat ett gemensamt bolag, Förnybar Energi Sverige AB, förkortat FEAB, där vi samlar våra gemensamma ekonomiska intressen.

Behovet av sammanhållning är stort, vi är fortfarande små aktörer på den allt mer omfattande och komplexa energi-

↪

4/2011 förnybar energi

3

LEDARE

marknaden, där reformeringar och avregleringar ger storskalighet fördelar. Vi måste försvara värdet av vår småskaliga sektor inriktad mot förnybar energi och det kräver ständigt ökade resurser.

Vilka är då våra största utmaningar?

Jag vill nämna några.

Det pågår en jakt på energikällor för att tillfredsställa energibehovet hos jordens ökande befolkning, vi passerade för en månad sedan sju miljarder, och denna energijakt hotar nu allt fler känsliga områden, till exempel Arktis. De förnybara energikällorna är kretsloppsenergi och tär inte på jordens ändliga energiresurser.

Småskaligheten ger fler arbetstillfällen per producerad kilowattimme, en mycket viktig faktor i dagens samhälle.

Det finns i samhället dålig energikunskap och en dålig förståelse för det som ligger bakom ”två hål i väggen”, småskaligheten sprider energikunskap på gräsrotsnivå.

De småskaliga energiformerna utgör en utmärkt sektor för entreprenörsinriktade människor, som genom sin verksamhet känner att de gör samhällsnytta, en meningsfull verksamhet som bidrar till ett hållbart energisystem.

Sist men inte minst, bidrar förnybar energi till att minska växthuseffekten, där det florerar en mängd vilda påståenden om olika energislags ”klimatneutralitet”. Inget energislag är klimatneutralt, men elproduktion från sol, vind och vatten är i detta sammanhang överlägsna, och om vi inte kan skapa förståelse att så är fallet får vi en sämre värld.

Det finns idag organisationer som skapats enbart för att motverka vind- och vattenkraft och vi har en viktig uppgift att korrigera felaktiga påståenden från dessa organisationer.

Det känns för mig som ordförande i SERO mycket tillfredsställande att de tre föreningarna har funnit nya samarbetsformer och att vi har ett fungerande redaktionsråd nu när tidningen går in i en ny och expansiv fas.

Orosmolnen på himlen är vår ekonomi och att mång av de gamla föreningskämparna snart behöver lämna scenen.

Finns nya krafter som är beredda att inträda på denna intressanta framtidsscen?

Christer Söderberg Ordförande i SERO

4

förnybar energi 4/2011

Vattenkraftpengar skapar välfärd Den 11 augusti 2011 handlade radioprogrammet Kluvet land om Bygde, en liten kommun i Norge, som lever gott på vattenkraften. I Norge lever en större andel av befolkningen på landsbygden än i Sverige och landsbygdsfrågor har stor prioritet.

Bygde tätort har 300 invånare. Det är en rik kommun. Biblioteket dignar av böcker.

Det finns en välutrustad vårdcentral, som fungerar som lasarett, och ett fint äldreboende. Det nya gymmet och simhallen har fritt inträde. Skolorna är moderna och barnomsorgen är gratis. Allt bekostas av kommunen.

Kommunens pengar kommer från de tre dammar som finns mellan fjällsluttningarna. De byggdes för trettio år sedan.

Alla som bodde i närheten fick flytta då.

Det gällde en hel by.

Idag ger intäkterna från vattenkraften 80 miljoner om året. 75 procent av kommunens intäkter är vattenkraftpengar.

Utmärkande för Norge är att det råder politisk enighet om att en del av vattenkraftspengarna ska gå tillbaka till landsbygden. Vattenkraftkommunerna har råd att vara stora arbetsgivare och man har stora möjligheter att satsa på turismen. Runt Bygde finns det t ex flera mil skidspår.

Vinfrid Ellingsen är framtidsforskare vid universitetet i Trondheim. När han intervjuas i programmet säger han att landsbygdsfrågorna är viktigare i Norge än i Sverige. Det finns ett slags nationalromantik. En stor del av den norska identite-

ten är knuten till landsbygden och till fjällen och fjordarna. Ett annat utmärkande drag för normännen är att de vill kunna producera sin egen mat. Jordbruksstödet är därför högt. Man vill att det ska finnas norrmän över hela landet. Det är viktiga skäl till att vattenkraftspengarna går tillbaka till kommunerna.

Grannkommunerna är naturligtvis avundsjuka på Bygde. Det kommer att ske en viss omfördelning av pengarna från vattenkraften och Bygde kommer att få mindre.

Föreningen Svenska vattenkraftkommuner menar att vi har mycket att lära av Norge. Föreningen arbetar för att Sverige ska få ett liknande system som det norska.

I Norge ses det som en självklarhet att de som har släppt till sina forsar ska få del av intäkterna. Pengarna ses som en kompensation för att fisket har försämrats. Många norrländska politiker driver frågan om återbäring från vattenkraften och hade stöd av Centerpartiet på riksnivå, men senast vid riksstämman i Åre avvisade stämman förslaget att ge kommunerna en vattenkraftpeng.

Christina Hansson

God Jul och gott nytt รฅr!

Adress: Ehns gata 9, 511 56 Kinna.

Telefon: 0320-106 00. Fax: 0320-106 09. Internet: www.foab.nu E-post: info@foab.nu

4/2011 fรถrnybar energi

5

Gunnar Lagerström, debattinlägg: DEBATT

Förbud mot utbyggnad av vattenkraft ger osäker kärnkraft Det som inträffat i Japan i samband med jordbävningen i form av en allvarlig kärnkraftolycka där 3 reaktorer har havererat, utsläpp av radioaktivitet inträffat och 25 % av landets elproduktion fallit bort samt att 4 av Sveriges 10 kärnreaktorer för närvarande är avställda på grund av allvarliga driftstörningar har fått mig att ånyo fundera över vår elenergiförsörjning nu och i framtiden.

Text: Gunnar Lagerström, Sollebrunn 2011-12-05

Vattenkraften kunde ge 100 TWh i Sverige

Dagens vindkraft producerar 5 TWh per år

Beräknad uttagbar elenergiproduktion i våra älvar och åar är totalt ca 100TWh per år. På 1970-talet beslutade våra politiker att Torneälv, Kalixälv, Piteälv och Vindelälven av naturvårdsskäl ej fick byggas ut. Potentialen i dessa älvar är ca 20TWh. Utbyggd vattenkraftel ger idag ca 65TWh per år.

Vindkraften är utbyggd till ca 5TWh och värmekraften (kondens-och mottryckskraft samt kraftvärme) till ca 18TWh.Vi kan alltså producera totalt ca153TWh huvudsakligen koldioxidneutral elenergi per år. Totala behovet av elenergi 2009 var ca 138TWh.

Kärnkraft behövdes för att möta ökat elbehov För att möta det ökade elbehovet startades en framgångsrik utveckling och byggande av 4 kärnkraftanläggningar (12 reaktorer) Oskarshamn, Ringhals, Barsebäck och Forsmark, som var den sista uppstartad 1985. Motstånd mot kärnkraft började märkas och ökade succesivt varför dåvarande regering beslutade om en folkomröstning 1980, som resulterade i att ingen ytterligare forskning och utbyggnad av kärnkraft fick ske. Kärnkraften skulle vara avvecklad till 2010 och ersatt med förnybar energi. Utbyggnad av vindkraft och biobränslebaserad värmekraft påbörjades. Barsebäck stängdes 2004. För att kompensera elbortfallet påbörjades också en modernisering och effekthöjning av de återstående 3 kärnkraftverken (10 reaktorer trots nedläggningshotet). Regeringen insåg så småningom att man inte skulle hinna att ersätta resterande kärnkraft med vindkraft och värmekraft till 2010 varför man detta år beslöt att nuvarande kärnkraftverk får drivas så länge de är säkra och lönsamma. Därefter får de ersättas med nya på samma plats. Kärnkraften ger idag ca 65TWh per år.

6

förnybar energi 4/2011

Effekthöjning i kärnkraftverken ökar risken Tyvärr kommer elenergin att delvis produceras med gammal kärnkraft som vi moderniserar och effekthöjer vilket kan ge sämre tillförlitlighet och ökad risk för haverier. Ett haveri kan få svåra konsekvenser med bl a utsläpp av radioaktiv strålning.

Att vi ej hade en chans att lägga ner kärnkraften till 2010 berodde på att vi ej tillät utbyggnad av storskalig vattenkraft i våra 4 ”naturvårdsälvar” och att vindkraften fortfarande gav för litet tillskott.

Bygg ut vattenkraften för säker elproduktion För att minska riskerna med kärnkraften på mellansikt och eventuellt eliminera den på lång sikt borde vi diskutera en förändrad strategi enligt följande: • Säkra tillförlitligheten av nuvarande kärnkraftverk men avbryt effekthöjningen.

• Modernisera och effekthöj nuvarande vattenkraft • Renovera och bygg ut småskalig vattenkraft • Bygg ut vindkraften och kraftvärmen ytterligare • Bygg ny vattenkraft stegvis i våra ”naturvårdsklassade” älvar • Avveckla i steg nuvarande kärnkraft

samordnad med utbyggnad av vattenkraften Om ovanstående strategi inte räcker för att täcka vårt energibehov - Bygg en modern kärnkraftanläggning med bl.a. integrerad självcirkulation för nödkylning Det här är en process som troligtvis tar ca 20 år. Vår energibalans kan då uppskattningsvis se ut på följande sätt: - Vattenkraft ca 85 - 95TWh - Vindkraft ca 10 - 15 ” - Värmekraft ca 25 - 30 ” - Totalt ca 120 -140TWh Kärnkraft kan bli nödvändig Om vi endast når den lägre siffran på 120TWh kan vi bli tvingade att komplettera med ett modernt kärnkraftverk som producerar ca 20TWh per år och med en effekt på ca 2500MW för att klara vårt elenergibehov på ca 140TWh. Fastighetsägares egen elproduktion via solceller och små vindturbiner samt ökad installation av värmepumpar gör troligtvis att det totala elenergibehovet endast ökar marginellt över 140TWh under 20-årsperioden.

Vattenkraften kommer att dominera Med den föreslagna strategin kommer elproduktionen att domineras av vattenkraftanläggningar som är betydligt enklare i uppbyggnad än kärnkraft och därmed tillförlitligare och uthålligare. Vi skaffar oss också manöverutrymme i tid och kan i ett sent skede eventuellt beställa kärnkraft av senaste utveckling.

Synpunkter på debattartikeln har kommit från Thomas Sandberg och Jan-Åke Jacobson. De kommer här följda av Lagerströms kommentar.

Thomas Sandberg: Bygg inte ut nationalälvarna!

Gunnar Lagerströms (GL) inlägg är ännu ett bidrag till den ymniga floran av energiscenarier, den här gången med siktet inställt på ca 2030.

I stort går det ut på att ersätta kärnkraften med främst vattenkraft men också en del vind- och värmekraft.

SVAF vill inte bygga ut nationalälvarna Svensk Vattenkraftförening (SVAF) stöder inte idén att bygga ut de fyra i lag skyddade älvarna; därmed bortfaller huvuddelen av de 20 – 30 TWh som GL vill bygga. Däremot vill SVAF i likhet med GL se en modernisering och uppgradering av befintliga både små och stora vattenkraftverk liksom en återstart av många av de 2000 nedlagda kraftverk där dammarna finns kvar. Vi kan också tänka oss en varsam utbyggnad av ny småskalig vattenkraft. Sammanlagt kan detta öka den småskaliga vattenkraften från 4,3 till 7 TWh. Lägger vi till detta den storskaliga vattenkraftens ökning kan vattenkraften totalt gå från 65 till 70,5 TWh.

Räkna med mer vindkraft Kraftbalansen går ändå ihop om man inte är så försiktig med vindkraft som GL utan tror att den kan bidra med (åtminstone) 30 TWh. Vidare kan den biobränslebaserade värmekraften ge (minst) 30 TWh och elvärmen minskas från 20 till (högst) 10 TWh. Därmed är vi uppe i de 70 + 30 + 30 = 130 TWh som vi minskat användningen till.

Thomas Sandberg

Gunnar Lagerström: Svar till Thomas Sandberg Jag tror inte att din energibalans går ihop. Även om vi spar på elvärmen så kommer elförbrukningen att öka genom eldrivna bilar när oljan blir en bristvara. Vi behöver elenergin från våra nationalälvar för att kunna stegvis fasa ut vår gamla kärnkraft på ett säkert sätt.

Gunnar Lagerström

på elvärmen. Din balans går fortfarande inte ihop.

Gunnar.

Jan-Åke Jacobson: Ingen satsning på kärnkraft Förnybar Energi & Energieffektivisering… är namnet på denna tidskrift från detta nummer.

Då känns det naturligt att bemöta en artikel som antyder att vi ska fortsatt satsa på kärnkraft.

Vattenkraften ger ingen osäker kärnkraft.

Den osäkerheten står kärnkraften för helt själv.

Våra kärnreaktorers tillförlitlighet är inte lysande. Att en brinnande dammsugare i Ringhals orsakar stopp för miljardbelopp förskräcker. Av hittills inträffade olyckor med kärnkraft ser vi att den ena olyckan inte är den andra lik.

Det vi med sannolikhet gränsande till visshet vet, är att nästa olycka inte blir lik de tidigare.

Elbilar tror jag mycket på men de kommer inte att dra mer än 10 -15 TWh. Det behovet klarar vi lätt genom mer vind, bio och sol (och kanske en smula vatten).

Thomas

För att inte tappa trovärdighet inför fattade riksdagsbeslut på det sätt vi gjort om kärnkraftens avveckling inför 2010, ska vi inte argumentera för utvinning av energi från våra skyddade nationalälvar.

… och var tydlig Att avvecklingen av kärnkraften 2010 inte lyckades, beror inte på nationalälvarnas fredande utan mer på otydliga beslut i energifrågan.

Tyskland har nu satt ner foten i den frågan, med påföljd att Siemens lägger ner kärnkraftdelen i sin industri och satsar framtiden i förnybar energiteknik. Tydliga spelregler sätter ramarna för industrins satsningar och tro om framtiden.

Svensk Vattenkraftförenings bidrag Vi värnar främst den småskaliga vattenkraften, och vår bedömning är att vattenkraften kan effektiviseras, med modern miljöhänsyn mycket försiktigt nybyggas och därmed öka från 4,3 till 7 TWh.

Med miljöhänsyn menar vi att det går att leva upp till både vatten- och energidirektiven. Föreningens miljöpolicy har skapat goda kontakter med andra intressenter i vattendragen och är vägledande.

Mer effektivisering Till Thomas.

Elbilarna drar ju lika mycket som besparingen

Gunnar Lagerström: Svar till Jan-Åke Jacobson Jag har inte sagt att vi skall fortsatt satsa på kärnkraft. Vi skall stegvis fasa ut vår gamla osäkra kärnkraft bl.a. med hjälp av våra nationalälvar. Långsiktigt kommer förmodligen elförbrukningen att öka när oljan blir en bristvara och då kan det bli nödvändigt att satsa på kärnkraft av senaste utveckling med självcirkulationskylning.

Gunnar Lagerström

Stå för fattade beslut …

Samarbete med andra intressenter Gunnar

tioner i den frågan är betydande. Noll- och till och med plusenergihus hörs i diskussionerna.

Genom klimathotet har kärnkraften gjorts rumsren trots att den orsakar mycket CO2-utsläpp vid brytning och anrikning av uran. Behovet att vårda kärnkraftens långlivade avfall för framtida generationer i perspektiv av istider har inte minskat.

Jan-Åke Jacobson

Vi ska heller inte glömma energieffektiviseringen i användarledet. Fastighetsägares ambi-

Gunnar Din antydan kvarstår i sista meningen. Även uran är en ändlig energikälla, blir så småningom en bristvara och lämnar ett förfärligt avfall efter sig. Valet att lägga all forskning på långsiktigt hållbara förnybara energikällor är enkelt. Det handlar om att bestämma sig och vara tydlig i budskapet.

Jan-Åke

Till Jan-åke.

För att eliminera risken för reaktorhaverier vill jag i första hand säkra tillförlitligheten, stoppa effekthöjningen och stegvis avveckla nuvarande gammal kärnkraft. För att klara detta behöver vi använda vattenkraften i våra nationalälvar. I det långsiktiga perspektivet vill jag helst slippa kärnkraften men jag är inte säker att det går. Därför accepterar jag kärnkraft av andra generationen med exempelvis självcirkulationskylning såvida inte fusionsreaktorn är tekniskt tillgänglig vilket är ett ännu bättre alternativ.

Gunnar E-post: Gunnar Lagerström; stratech@telia.com Thomas Sandberg: Thomas.sandberg@alsterkraft.se Jan-Åke Jacobson: Jan-ake.jacobson@telia.com

4/2011 förnybar energi

7

Foto: www.alotofphotos.com

Elmarknaden samt försäljningen av el och elcertifikat Den svenska elmarknaden är gemensam med den nordiska och har handelsplatsen Nordpool, där både rörliga priser, spotpriser, och kontrakt för framtida elpriser, så kallade forwardpriser, sätts.

Norden är uppdelad i prisområden, Norge har fyra, Danmark två, Finland ett och Sverige har sedan 1 november fyra prisområden.

Skälet till denna indelning är att de olika områdena ska återspegla ett pris som innehåller nätförluster vid överföring till områden med större konsumtion än produktion.

I Sverige produceras den mesta elkraften i Norrland medan södra Sverige har övervägande konsumtion. Överföringen till södra delen av landet ger förluster och höjer elpriset, framför allt i område 4, även kallat område Malmö, för närvarande med ca 10 öre/kWh. Denna prisskillnad kommer sannolikt att minska när sommaren närmar sig och mindre mängd el behöver överföras. De högre elpriserna i södra Sverige gynnar dem som där producerar el, samtidigt som elkunderna missgynnas. Prishöjningarna har upprört elkunderna och ett nytt ”eluppror” verkar ha startat.

Ett sätt att minska prisskillnaderna är att bygga ut nätkapaciteten. Den länge planerade Sydvästlänken mellan Hallsberg och Hurva i Skåne med en länk till Norge verkar nu vara beslutad. När den tas i drift kommer priserna i den södra delen av landet i ett slag att bli lägre samtidigt som den möjliggör en expansion av vindkraft i Norrland och Mellansverige.

Elpriser och kraftersättningar Europa går in i en lågkonjunktur och efterfrågan på el minskar, vilket medför lägre elpriser.

Ser man på forwardpriserna åren 20122015 har de sjunkit med flera öre/kWh den senaste månaden. Den sjunkande

8

förnybar energi 4/2011

trenden stärks även av att elproduktionen ökar, i första hand vindkraft och kraftvärme. Ytterligare förstärkning ger prognosen om stigande temperatur som följd av klimateffekten.

Elcertifikaten har gått samma väg och ligger för närvarande på ca 16 öre/kWh mot drygt 35 öre för två år sedan, men har nu en svagt stigande tendens de närmaste åren. Minskad efterfrågan på el hotar även certifikatpriset liksom ett ökande certifikatöverskott i samband med att marknaden blir gemensam med Norge.

För 2-3 år sedan kunde en elproducent få sammanlagt drygt 80 öre/kWh för el och certifikat, några lyckades även pricka en fastprisersättning runt 100 öre/kWh. Sådana priser kommer vi inte att återse de närmaste 4-5 åren om det inte blir stora störningar på de europeiska elmarknaderna, eller om EU vill ha en snabbare ökning av förnybar elproduktion och kräver att stödet till sådan produktion höjs. Ett införande av miljöskatter på fossil- och kärnkraftproduktion skulle ge samma effekt. Då skulle ”pollutor pays” principen införas även på energiområdet.

Ersättningen för el, elcertifikat och ursprungsgarantier kommer de närmaste åren sannolikt att ligga mellan ca 50 öre/ kWh och 65 öre/kWh beroende på i vilket elområde anläggningen är belägen.

Ramavtal om el- och certifikatförsäljning Förnybar Energi Sverige AB, FEAB, är ett nybildat bolag som till lika delar ägs av SERO, SVIF och SVAF. FEAB har till uppgift att ta tillvara de gemensamma ekonomiska intressena för föreningarna och deras medlemmar och det första uppdraget blev att få fram ett ramavtal för medlemmarnas försäljning under 2012. Försöken att få till stånd ett nytt avtal med Bixia misslyckades tyvärr, efter att vi haft ramavtal med dem under 9 år. Det blev i stället ett ramavtal med Nordjysk Elhandel A/S, NEAS, på fördelaktiga villkor. Dessutom får föreningarna en förmedlingsprovision baserad på den produktionsvolym medlemmarna säljer till NEAS. Denna intäkt utgör en väsentlig del av föreningarnas ekonomi.

Vi hoppas därför på stor anslutning till ramavtalet.

Villkoren för att teckna avtal med NEAS kan hämtas på deras hemsida www.neas. dk/feab under rubriken kontrakt.

Föreningarnas hemsidor kommer också att informera hur samarbetet med NEAS utvecklas.

FEAB och NEAS kommer under 2012 att hålla minst två producentträffar för våra medlemmar.

Christer Söderberg

Originalet!

Träröret från Boxholm.

� � � � � � � � � � � � �

Nya dammluckor?

Anlita ������� ������ �����

��� ������ ������� �������� �������� ... med 30 års erfarenhet i branschen. Vi bygger ������������������������������������� intagsgrindar, grindrensare och olika sorters �������������������������������� dammluckor�������������������� allt efter kundens önskemål.

Några av våra kunder är Mälarenergi, Vattenfall, Filipstads Energi, VB Kraft, Fortum.

VI HJÄLPER DIG ATT VÄLJA RÄTT HELHETSLÖSNING Kungfors kraftstation, Sandviken, turbinledning på fundament.

T

rärör började vi bygga redan för 60 år sedan. Och de flesta av dessa rör är fortfarande i drift.

Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt ifrån urval och bearbetning av virke till produktion av stålband och lås.

Vi bygger för både små och stora kunder: Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100tals små och stora kraftstationer över hela landet.

Välj Originalrör från Boxholm Produktion, när kraven på leveranstrygghet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vår broschyr!

BOXHOLM PRODUKTION AB Box 16, 590 10 Boxholm.

Tel 0142-521 90. Fax 0142-523 10.

Jakobssons Smide AB Box 28, 731 10 KOLSVA Tel: 0221-502 89, mobil: 070-57 66 278 KONTAKTA VÅRA E-post: roger@smide.se www.smide.se

VATTENKRAFTKONSULTER

BYGG JÖRGEN DATH ������������������������������������������������������������������������ 08-695 60 49 ������������������������������������������������������������������� Det är enkelt, kostnadseffektivt, miljö- och MEK klimatvänligt samt till rätt målgrupp!

ANDERS BARD

08-695 61 63

�������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������� ���������������������

EL BERNT HANSSON 08-695 65 60

��������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������� ���������������������� ���������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������� �������������������������������������� � � SEROjournalen nr. 3 - 2006

19

En ny lag om elcertifikat beslutad av Riksdagen Det mesta av innehållet i den gamla lagen om elcertifikat från 2003 finns kvar med några tillägg och ändringar. I stort rådde enighet om lagförslaget men en majoritet bestående av allianspartierna och socialdemokraterna avvisade en motion från miljöpartiet och vänsterpartiet om att avskaffa tilldelningen av elcertifikat till småskalig vattenkraft. I en motion från s, mp och v yrkades att målet i certifikatsystemet skulle höjas till 30 TWh från tidigare beslutade 25 TWh och kvoterna höjas i motsvarande grad. Inte heller den motionen vann riksdagens gillande.

Propositionen togs i riksdagen den 30 november, men beträffande gemensam certifkatmarkand med Norge förutsätter det att Stortingen tar beslut om den norska elcertifikatlagen, vilken kommer att skilja sig från den svenska på ett antal punkter.

Bland annat kan befintliga kraftverk inte få en ny tilldelningsperiod efter renovering och uppgradering, och kraftverk som byggs efter 2020 kan inte få någon tilldelning av elcertifikat. Vidare tillåts inte torv som bränsle medan bioandelen i avfall kan godkännas, vilket inte är fallet i det svenska regelverket.

Det är troligt att Norge kommer att acceptera EU:s krav för att gå med i förnybarhetsdirektiv, vilket är en förutsättning för att Norge ska kunna ha en gemensam marknad med Sverige. Kravet på Norge är 67,5 procent fönybar energi till år 2020.

Den 16 december tas beslutet i Stortinget.

Vi ska räkna med gemensam elcertiffikatmarknad med Norge från 1 januari 2012.

De förändringar som mest berör svenska producenter gäller vattenkraft.

Anläggningar över 1,5 MW som rivits och ersatts av nya kan enbart få elcertifikat för ev. produktionsökning medan

mindre anläggningar får tilldelning för hela produktionen.

Tidigare nedlagda mindre anläggningar som återstartas måste uppfylla samma krav som anläggningar i drift, vilka ska kvalificera sig för en ny tilldelningsperiod. Det innebär bland annat byte av slitdelar som löphjul, och ledskenor i turbinen, omlindning av generatorn alternativt ny, byte av el-och styrutrustning m m.

Energimyndigheten har under senhösten arrangerat ett antal seminarier för att informera om förändringarna i elcertifikatlagen där huvuddelen har berört den gemensamma marknaden med Norge.

Några andra punkter av intresse: • Överskottet av elcertifikat i Sverige var 2010 5 TWh, beräknas bli 7,5 TWh under 2011 för att på den gemensamma marknaden åren 2012-2014 stiga till omkring 10 TWh. Med ett certifikatpris på 16 öre/kWh blir överskottet värt 1,6 miljarder kr.

• Egenproducerad och egenkonsumerad el blir befriad från kvotplikt om konsumtionen understiger 60 000kWh och effekten är max 50 kW. • Energimyndigheten kommer att införa ett nytt IT-stöd för elcertifikat och ur-

     

Originalet!

       Träröret från Boxholm.                   www.solteknik.se 

10

förnybar energi 4/2011

sprungsgarantier under tiden 27 december t o m 16 januari. Ansökningar bör göras före eller efter denna period, företrädesvis efter.

Det växande certifikatöverskottet kommer att ge sänkta priser, något vi påpekade vid remisshanteringen och föreslog ett tillfälligt golvpris under en övergångsperiod fram till 2020, men det blev utan bifall. Under remissrundorna föreslog vi även införande av delcertifikat, om man enbart införde en andel av de åtgärder som krävs för att få en ny tilldelningsperiod. Ej heller detta förslag har fått bifall. År 2012 kommer att bli ett intressant år på elcertifikatmarknaden, hur många anläggningar kommer att kvalificera sig för en ny tilldelningsperiod, kommer Norge tillföra fler certifikat till marknaden än man bedömt, kommer prisprognoserna att slå fel och överskottet att sänka priserna under dagens redan låga nivå?

Vi kommer att under 2012 noggrant följa utvecklingen och redovisa den i denna tidning.

Christer Söderberg Olof Karlsson

� � � � � � � � � � � � �

������� ������ ����� ��� ������� ��������

������ ��������

������������������������������������� �������������������������������� ��������������������

SVAF får stöd av Sportfiskarna och Vattenmyndigheten…

För varje månad som går ökar förståelsen, och den politiska viljan att ta ansvar, för den verkligt stora, överställda miljöfrågan, klimatet.

Därmed ökar gradvis insikten om att den stora frågan handlar både om ”orörd natur och fritt rinnande rent vatten” och ”mera kretsloppsenergi (läs: förnybart genererad el) för att rädda klimatet på vår jord”.

Allt fler nationer – inte minst den svenska – efterfrågar därför samtidigt både mera förnybar el och uthålligt någorlunda ”opåverkad” natur. Om vi ska klara både och krävs initiativ och incitament för detta, inte minst på vattenkraftens område.

Därför inledde SVAF för 2 ½ år sedan ett resonemang med vattenmyndigheterna och med Sportfiskarna om att nyttja det redan etablerade elcertifikatsystemet för att få fart på den småskaliga vattenkraften och lokala miljöåtgärder till förmån för fria passager för det vattenlevande. Syftet var att komma bort från det blockerande ställningskriget, som mera gynnat konsulter och media än pålitlig energiförsörjning, klimat och lokalmiljö.

Idén var att utnyttja verksamhetsutövarnas i den småskaliga vattenkraften intresse för, och kunskap om, den lokala vattenmiljön för att med modern kunskap få till stånd åtgärder i vattendraget med samverkan, initiativ och frivillighet som ledord i stället för tvång, konfiskation och konfrontation. Kort sagt en modernisering av synsättet till förmån för energi, kli-

mat och lokalmiljö. SVAF har därför vid en uppvaktning i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott i våras framfört idén att man borde tilldela en ny certifikatsperiod till de småskaliga vattenkraftverk som själva, där det finns sakligt behov och är lämpligt, väljer att anlägga omlöp, fisktrappa eller motsvarande, samt förenkla tillståndsprocessen radikalt för sådana projekt.

Vi har mot den bakgrunden varit engagerade i Miljö- och jordbruksutskottets rapport ”Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft – En uppföljning” samt aktivt medverkat i Riksdagens motsvarande offentliga utfrågning 2011-1004, varvid vi ånyo framfört förslaget.

Nu har också det inträffat att en Vattenmyndighet (Västerhavets) intresserat sig för möjligheten att tilldela elcertifikat för att stimulera restaureringsåtgärder i vattenmiljön vid småskaliga vattenkraftverk, och vid utfrågningen 4 oktober framförde Sportfiskarna i princip samma förslag och har därmed ”krokat arm” med sin traditionella motståndare. Utskottet ansåg att utfrågningen har ett allmänt intresse och har därför publicerat den i tryckt form och elektroniskt (den senare finns på riksdagens webbplats).

Det är ännu alldeles för tidigt att ropa hej, men i bästa fall innebär det inträffade ett genombrott. Håll tummarna för miljön och för framgång för den småskaliga vattenkraften!

I det fortsatta arbetet med att föra frågan framåt genom Näringsutskottet och Miljöoch jordbruksutskottet har ett omfattande skriftligt material ingivits till utskottens ledamöter liksom till våra närings- och miljöministrar (Lena Ek, då i sin egenskap av EU-parlamentariker, medverkade vid seminariet i anslutning till SVAF:s föreningsstämma i våras). Läs nedan ett par av breven som därvid spelat en roll.

Lars Rosén.

Lars Rosén, ordförande SVAF

Till Riksdagen, Miljö- och jordbruksutskottet 2011-11-22 ”… Vårt mål är att inom det rimligas gräns bidra till de förbättringar i den biologiska mångfalden som kan göras.

Vi har förståelse för de motsättningar som funnits mellan traditionella miljöoch fritidsfiskeintressen och vattenkraften, främst grundade på utvecklingen av storskaliga kraftverk med dämning, torrfåror och reglering, och de övertoner som därför stundom använts i opinionspåverkande syfte. Däremot är det sant att all mänsklig aktivitet och utveckling kan sägas påverka naturen, på olika sätt och oavsett det gäller jord- och skogsbruk, industriell utveckling, infrastruktur eller urbanisering. Vår erfarenhet är också, att visserligen har våra anläggningar påverkat landskapet i hundratals år men för den skull är livet inte utarmat i de vattendrag vi brukar, och det finns exempel på hur fiskevårdsområden inte vill öppna för uppvandrande fisk och/ eller signalkräfta, eftersom stationär öring och flodkräfta skulle slås ut.

Mot den bakgrunden gläds vi åt att vår syn delas av allt fler, nämligen att det inte handlar om antingen förnybar el från vattenkraft eller god miljö utan istället både och.

Småskalig vattenkraft har oftast ett utmärkt samarbete med andra lokala intressenter kring vattendragen och vi välkomnar den invit till samarbete som Sportfiskarna nu centralt presenterat.

Det gäller att arbeta ”glokalt” och ge positiv global påverkan genom lokala lösningar. Sverige har goda förutsättningar att bidra till att bromsa upp koldioxidutsläppen och klimatförändringen. …”

Lars Rosén, ordförande SVAF

4/2011 förnybar energi

11

2011-12-04

På gång inom Svensk Vattenkraftförening Stilla flyter Kolbäcksån ut i Mälarens vassrike. Foto: Olof Karlsson

Nya domar visar hur energi och miljö kan avvägas. Vid Ålanda i högt upp i Säveåns vattensystem i Västergötland har vattenkraften nyttjats sedan medeltiden. För ett par år sedan ville Östads stiftelse starta ett kraftverk vid den befintliga dammen. Trots att ägaren utfäste sig att anlägga ett omlöp och fortsätta med den tidigare minimitappningen motsatte sig Kammarkollegiet, Naturvårdsverket och länsstyrelsen kraftverket och ville i stället riva ut dammen.

Text: Thomas Sandberg

Att detta skulle innebära ett våldsamt ingrepp i såväl natur- som kulturmiljö brydde man sig inte om. Som vanligt numera när det gäller dessa myndigheter uppvisade de inte mycket kunskap om eller intresse för hur vattenkraft fungerar och föga respekt för det gällande rättsläget.

Desto mer tillfredsställande är det att än en gång kunna konstatera att i motsats till nämnda myndigheter vet domstolarna att tillämpa gällande rätt. Först

12

förnybar energi 4/2011

Miljödomstolen (MD) i november 2010 och nu Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) i oktober har gett sökanden rätt att uppföra och driva kraftverket på i allt väsentligt de villkor som angetts i ansökan. Detta är ännu ett exempel på att det visst går att få tillstånd till att bygga nya kraftverk och att det visst går att förena en rad olika intressen som energi, klimat, kulturmiljö, naturmiljö. När skall riksdag och regering sätta stopp för de nämnda

myndigheternas agerande i strid med rättsläget?

Ett annat kraftverk länge ner i Säveån är Hedefors. För ett par år sedan ansökte Kammarkollegiet om omprövning av gällande vattendom, en möjlighet som man har. Man ville ålägga Lerum Fjärrvärme att anlägga en 500 m lång fiskväg. I augusti 2010 avslog MD ansökan med motiveringen att den var bristfällig. Detta gällde främst de ras- och skredrisker som finns.

Domen överklagades men innan MÖD avgjort ärendet slöts i juni i år en överenskommelse mellan å ena sidan Lerum Fjärrvärme och Lerums kommun och å andra sidan länsstyrelsen, Kammarkollegiet och Naturvårdsverket. Den innebär att en fiskväg skall anläggas, att kostnaden i allt väsentligt bärs av staten genom länsstyrelsen och att staten genom Naturvårdsverket ersätter den förlust som förbitappningen innebär med en engångssumma på 7 Mkr. MÖD har sedan i sin dom i november fastställt denna överenskommelse. Även i detta fall har domstolarna genom att följa lagen tvingat den vanliga trojkan till reträtt och i stället medverkat till en lösning som på ett rimligtvis balanserar alla de intressen som är förknippade med det flödande vattnet.

De närmaste månaderna kommer det sannolikt flera domar i mål liknande dessa båda, som vi återkommer till i kommande nummer.

Fastighetsskatten Fastighetsskatten har under några år stigit dramatiskt och risken är stor att ökningen fortsätter. Efter taxeringen 2013 kan skatten ha ökat tiofalt på tio år! Skatten beräknas som skattesatsen x kraftverkets riktvärde. Skattesatsen har stegvis höjts från 0,5 till 2,8 %. Någon ny höjning verkar inte planeras men heller inte någon sänkning. Däremot kommer med största sannolikhet riktvärdet att höjas kraftigt i den kommande fastighetstaxeringen 2013.

Beräkningen av det enskilda kraftverkets riktvärde, som skall återspegla ett marknadsvärde, är minst sagt komplicerad. Utgångspunkten är ett tänkt s k normkraftverk beläget mitt i Sverige, byggt 1955 och med en årsproduktion på 500 GWh. Med hjälp av en mycket invecklad formel räknas sedan det enskilda kraftverkets riktvärde fram där hänsyn tas till var kraftverket ligger, hur stort det är och hur produktionen fördelar sig över dygnet, veckan och året.

Under detta år har en arbetsgrupp med företrädare för skatteverket, lantmäteriverket, Svensk Energi och ett antal energiföretag försökt förenkla fastighetstaxeringen, dvs beräkningen av riktvärden.

Under hösten har också SVAF deltagit. Under arbetets gång har framkommit sådana uppgifter om hur drift-, underhålls- och reinvesteringskostnaderna skiljer sig åt mellan stora och små kraftverk att man måste ifrågasätta om den formel som används tar

tillräcklig hänsyn till storleksskillnaderna.

SVAF har därför krävt nya beräkningar särskilt inriktade på de små kraftverken.

Den faktor som beaktar hur produktionen är fördelad i tiden vill arbetsgruppen – med goda argument bakom – förändra så att den baseras på hur mycket det enskilda kraftverkets produktion är värd i förhållande till om den hade betalats med ett svenskt genomsnittspris. För de stora kraftverken har gjorts beräkningar byggda på timvärden fem år tillbaka. Resultatet är att det nya enklare sättet ger i stort sett samma resultat som det gamla svårbegripliga.

För att förenkla för de små kraftverken skall dessa i stället för att behöva tillhandahålla fem års timvärden kunna använda schablonfaktorn 0,95. Faktorn är att så lågt satt att den innebär en lägre skatt för i stort sett alla SVAF:s medlemmar.

Undantagen är ca 20 kraftverk där 0,95 är aningen högre än vad man har i dag.

Dessa kraftverk kommer dock ha rätt att i stället för schablonen använda sig av timvärdeberäkningen. Att dessa ca 20 kraftverk ligger under 0,95 beror med största sannolikhet på felaktigheter i den nuvarande formeln, felaktigheter som hur som helst kommer att rättas till genom övergången till timvärdeberäkningen. Därför kommer med stor sannolikhet också de ca 20 kraftverken att i slutändan tjäna på schablonfaktorn 0,95. För säkerhets skull har dock SVAF har krävt nya beräkningar särskilt inriktade på de små kraftverken också på denna punkt.

Att sätta mig in i hur formeln för att beräkna riktvärdet fungerar och sedan förstå vad de diskuterade förändringarna innebär för de små kraftverken, är en av de svåraste uppgifter jag haft på flera år.

Positivt är dock att SVAF bemöts med intresse och respekt från såväl den övriga branschen som myndigheterna.

Medlemsavgiften I januari kommer fakturan med 2012 års medlemsavgift. Ett enhälligt årsmöte beslöt i maj att medlemsavgiften är 300 kr (studerande 150 kr). För kraftverksägare förblir den fasta serviceavgiften 100 kr medan den rörliga höjs till 0,29 öre/kWh. För branschföretag är serviceavgiften 1.000 kr. Det innebär ca 300.000 kr i ökad intäkt för föreningen och skall i första hand användas för att förstärka de personella resurserna, framför allt i det politiska arbetet och kommunikationen med olika grupper.

Trots att styrelsen lägger allt mer (obetald) tid på föreningens angelägenheter och trots att vi använder andra personer för olika uppdrag så räcker tiden inte till utan vi måste få in fler som arbetar åt föreningen på arvodesbasis. Det är främst kontakter med allt fler myndigheter, departement, partier, utredningar, andra organisationer, bevakning av konferenser o d som tar allt mer tid.

Europeiskt samarbete Ett par dagar i slutet av november hade Sverige och SVAF besök av Marko Gospodjinacki, ordförande i ESHA (European Small Hydropower Association).

Efter ett turbulent 2010 har nu ESHA:s situation stabiliserats ekonomiskt och personellt. För att stärka verksamheten överväger ESHA att utvidga samarbetet med branschens leverantörer liksom med den storskaliga vattenkraften.

ESHA arbetar i första hand med att tillvarata den småskaliga vattenkraftens intressen i olika EU-sammanhang, i andra hand med att dra i gång EU-finansierade utvecklings- och forskningsprojekt. Liksom i Sverige är den ensidiga tolkningen av EU:s vattendirektiv ett stort bekymmer.

I september anordnades i Bryssel en stor konferens om hur EU:s energi- och vattendirektiv kan/bör/skall avvägas mot varandra. Uppseendeväckande men inte så överraskande var konferensen upplagd så att mot 20 företrädare för energiintressena stod tio gånger så många miljöföreträdare, mot programmets två talare för energiintressena stod tio gånger så många för miljöintressena. Trots detta verkar det som om ESHA:s och Eurelectrics representanter lyckades få stopp för idén att dela in varje land i områden där vattenkraft är tillåten respektive förbjuden (go, non go).

I stället skall varje plats prövas på sina egna meriter. Sista ordet är minst av allt sagt när det gäller de två EU-direktiven.

EU-kommissionen har just beslutat att finansiera ett nytt ESHA-projekt, Restor, där SVAF är en av deltagarna. Syftet är att i varje land få fram några exempel på framgångsrik upprustning av gamla, oftast nedlagda anläggningar som kan tjäna som modell för andra liknande projekt. Mer om detta i kommande nummer.

Thomas Sandberg har vattenkraftverk i Alsterån i östra Småland, är ledamot av SVAF:s styrelse och professor vid KTH 4/2011 förnybar energi

13

2011-12-06

Jordfyllningsdammar Jordfyllningsdammen är en vanligt förekommande kraftverksdamm i Sverige. Haverier är sällsynta och det är ovanligt med allvarliga olyckor. Men om något sker är dammägaren strikt ansvarig.

Sverige har i internationell jämförelse varit förskonat från stora dammolyckor även om det förekommer. Hösten 2010 inträffade två uppmärksammade dammhaverier i Granö och Hästberga kraftverk i södra Sverige. Granös kraftverk i Mörrumsån i Kronobergs län drabbades av ett haveri 28 september. Orsaken var att ett galler sattes igen av löv vilket gjorde att dammen till slut brast. Inga skador uppstod på miljö eller för boende i området.

Hästberga kraftverk i Helgeån i Skåne drabbades av ett haveri 7 november. Orsaken var överdämning som samverkade med andra faktorer. Konsekvenserna av dammbrottet blev lokala med en rasad bro och översvämningar. Gemensamt för det båda fallen var att ingen människa kom till skada och att de i båda fallen handlade om brott i fyllningsdammar.

Bakomliggande orsaker Av Sveriges alla 10 000 dammar används cirka 2 000 för vattenkraftverk. Många av dem är av typen fyllningsdammar. Fyllningsdammar kan även i delas in i undergrupperna stenfyllningsdammar och jordfyllningsdammar. Jordfyllningsdammar som är mycket vanligt förekommande för kraftverk och framförallt de mindre kan varierar stort. Från de äldre dammarna som ofta består av endast ett eller ett fåtal material till de mer moderna som byggs upp av olika material med olika funktioner. Funktioner som att täta, stödja med mera. Haverier för fyllningsdammar kan delas in i de tre grupperna Inre erosion där ett läckage uppstår inne i dammkroppen, överströmning när vattnet strömmar över dammkroppen och för bort material samt övriga händelser där dammkroppen ger efter på grund av trycket från vattnet.

En genomgång av 14 700 dammar högre än 15 meter gjord av ICOLD, International Commission on Large Dams, visar att 0,7 procent av alla dammar rasar. Vanligaste orsakerna är överströmning och inre erosion. Statistik från USA specifikt

14

förnybar energi 4/2011

Genomskärning av en fyllnadsdamm. Källa: Svensk Energi.

för fyllningsdammar bekräftar att just inre erosion och överdämning är de två vanligaste orsakerna. Åtgärder Om ett dammbrott inträffar är ägaren strikt ansvarig för konsekvenserna. Det finns alltså all anledning för dammägare att förutom följa de regler som finns även se om ytterligare kan göras. Om ett dammbrott väl inträffat är det inte mycket man kan göra mer än att försöka lindra konsekvenserna. Däremot finns det en mängd förebyggande åtgärder att ta till som egenkontroll, extern expertis, kontrollutrustning och förstärkningar.

Ytterst är det lagarna som styr arbetet med dammsäkerhet och där framförallt Miljöbalken. Myndigheterna skriver förordningar och utför tillsyn av arbetet med dammsäkerhet nationellt genom Svenska Kraftnät, Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt lokalt genom länsstyrelser och kommuner.

Som dammägare behöver man utföra egna kontroller enligt en checklista, mäta vattennivån och låta en extern besiktningsman regelbunden kontrollera dammsäkerheten där allt dokumenteras. Baserat på insamlad dokumentation kan man sedan låta en av Svenska kraftnät godkänd besiktningsman göra en fördjupad dammsäkerhetsutvärdering.

Dammägarna ska också känna till konsekvenserna av felfunktioner i dammen och använda verktyg för att lindra konsekvenserna vid ett eventuellt haveri. Till stöd för dammägarens arbete med säkerhet har Svensk Vattenkraftförening för sina medlemmar låtit ta fram en policy, ett ramavtal för dammförsäkringar och besiktningsprotokoll.

Utredning om dammar På uppdrag av regeringen har Svenska kraftnät skrivit en rapport Översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet som redovisades 2010. Svenska kraftnät anser att dammsäkerheten behöver utvecklas och att nuvarande system för dammsäkerhet inte motsvarar de krav på säkerhet som samhället i dag måste ställa. Något som framförallt gäller vid brott i dammar som förutom fara för många människors liv och hälsa, skulle kunna förorsaka allvarliga störningar i samhällsviktiga verksamheter.

Regeringen tillsatte 2011 en utredning om statliga insatserna för dammsäkerhet (Dir. 2011:57). Utredningen som pågår ska vara klar senast juni 2012. Avsikten är att stärka tillsynen av dammsäkerheten, särskilt avseende de dammar som i händelse av dammbrott förutom fara för många människors liv och hälsa, skulle kunna förorsaka allvarliga störningar i samhällsviktiga verksamheter. I uppdra-

get ingår även att se över tillsynsvägledning och vilka myndigheter som ska vara inblandade.

Henrik Löv, hovrättsråd vid Svea hovrätt och ordförande i Svenska kraftnäts dammsäkerhetsråd, är tillsatt som utredare.

– Utredningen är utformad och tolkad på ett sådant sätt att utredningens fokus

ska läggas på dammar som kan medföra stora påfrestningar för samhället, säger Henrik Löv.

Därmed kan man tro att små dammar över huvud taget inte kommer att beröras av utredningen. Men sådana slutsatser går ännu inte att dra.

– Det är inte troligt att mindre dammägare kommer att beröras i lika stor ut-

sträckning. Men jag vill poängtera att även små dammägare har ett strikt ansvar och en skyldighet att underhålla sina dammar inklusive rapportering med mera. Man kan därför inte utesluta att även små dammägare kommer att påverkas av utredningen, säger Henrik Löv.

Tomas Söderlund

Intervju med Magnus Wenna VG Power

Brett utbud hos VG Power VG Power AB i Västerås startade 2002 som följd av restruktureringar inom branschen. Nu snart 10 år senare har företaget vuxit till över 100 medarbetare och man är marknadsledande i Norden för stora generatorer.

All konstruktion görs i Västerås och tillverkning av komponenter sker dels lokalt i Sverige, men också hos underleverantörer i hela Europa.

- Maskiner i den här storleken byggs av storleksskäl sedan samman på plats i anläggningen, berättar Magnus Wenna, marknadschef på VG Power.

Sedan starten har företaget utfört ett antal upprustningar av generatorer för främst Vattenfall, E.ON och Fortum, men man har även varit framgångsrika i Norge där det främst rört sig om nya anläggningar.

Sedan hösten 2006 ägs VG Power till 51% av Voith Hydro med huvudkontor i Tyskland, som är en av världens 3 stora leverantörer på vatenkraftmarknaden.

Voith Hydro är sedan 1860-talet ett familjeägt företag som idag sysselsätter över 5000 medarbetare inom vattenkraften över hela världen.

- Sen de kom in i bilden har vi kunnat expandera internationellt, men också introducerat deras turbinprodukter på den svenska marknaden, säger Magnus Wenna.

Sedan dess har företaget levererat nytt vattenfyllt löphjul till Ligga kraftverk, som ligger i Stora Luleälven ett par mil söder om Porjus. Med sina 180 MW och 7500 mm löphjulsdiameter är det den största kaplanturbinen i Skandinavien.

Denna leverans följs nu upp också av de 2 komplett nya aggregaten till Akkats kraftverk samt ytterligare renoveringsprojekt av större aggregat.

Kanske mest spännande för SERO:s läsare är dock att numera ingår även Kössler i Voith-familjen. Kössler har tillverkat turbiner för småskalig vattenkraft i över 80 år och man har tidigare varit representerade i Sverige via f.d.

Hällarydsturbiner.

Kössler tillverkar såväl kaplan- som bulb- och francisturbiner. Man har på senare år levererat drygt 30 turbiner årligen, men den siffran har sedan fusionen med Voith Hydro ökat.

- Kössler som nu är vår partner har i skrivande stund flera pågående leveran-

ser till svenska kunder och man har även gjort flera projekt åt nöjda kunder sista åren, säger Magnus. Just nu pågår exempelvis leverans till Piparån utanför Falun

”Maskiner i den här storleken byggs av storleksskäl sedan samman på plats i anläggningen” och några andra aggregat också. För mig som själv tidigare arbetat med småskalig vattenkraft är det kul att kunna erbjuda svenska kunder en kvalitetsprodukt avslutar Magnus Wenna.

Olof Karlsson

Foto: Ligga G3 Löphjulet med 7,5 meters diameter håller på att lyftas ner

4/2011 förnybar energi

15

Energimyndigheten storsatsar på ”Nära noll energi”–hus Tidigare har vi lärt oss att Passivhus definieras som hus, som använder ett minimum av köpt energi. Man skall i princip vara självförsörjande. Nu kommer ett nytt begrepp NNE-hus, som står för Nära Noll Energi-hus. Definitionen av vad som menas med NNE är inte avgjord ännu – Näringsdepartementet har frågan på sitt bord. Det lutar dock mot att kravet skall understiga hälften av kraven enligt den nya byggnormen.

Anledningen till att Energimyndigheten vill stödja bygget av 500 NNE-hus är kravet från EU:s 20-20-20 mål om 20 % energieffektivisering fram till år 2020. Arbetet med att nå det målet har knappast börjat i Sverige. I den handlingsplan Sverige lämnat in till EU om vad man tänker göra med energieffektiviseringen för att nå målen, saknas konkreta planer. I stället för minskad energianvändning redovisar Sverige planer på att öka den vilket EU knappast kommer att godta. Förslaget till den handlingsplan, som Sverige sänt in, har tagits fram av just Energimyndigheten, som glädjande nog nu vill starta arbetet med att vända utvecklingen .

EU arbetar just nu med utformningen av ett direktiv om energieffektivisering.

Hur hårda krav, som kommer att ställas är oklart. Krav på att använda ”vita certifikat” som tilldelas den som sänker energianvändningen i befintlig verksamhet, har varit på förslag. Ett annat kontroversiellt förslag har varit att energileverantörerna skulle tvingas se till att energianvändningen minskar genom att eventuellt tvingas bekosta åtgärder för energieffektivisering hos sina kunder. Det förslaget verkar nu vara avfört från diskussionen.

Från den 1 januari 2012 skärps kraven vid nybyggnation av bostäder med ca 20 %. Se information från Boverket på bilden.

Initiativet från Energimyndigheten att lämna bidrag till att det byggs 500 hus med en energianvändning, som bara är ca hälften av den nya energinormen, förtjänar beröm. Investeringen kan då bli ekonomiskt optimal jämfört med de relativt höga investeringar som krävs för att nå ända ner till kraven för att nå passivhus-status.

I vissa länder, som Spanien och Israel, finns redan krav på att installera solfångare vid nybyggnation. SERO har föreslagit

16

förnybar energi 4/2011

en mildare form av krav på solfångare, nämligen att huset skall vara förberett för installation av solfångare.

Det innebär att huset skall ha en tillräckligt stor yta vänd mot söder för att medge installation av solfångare för husets behov. Genom att vända ett hus så att man kan utnyttja aktiv och passiv solinstrålning sjunker kostnaden för uppvärmning med ca 20 % jämfört med om huset är felvänt. Fortfarande görs det stadsplaner som tvingar fram felvända hus och i de fallen, krävs kraftfulla politiker, som vågar ställa krav på ändringar.

Eftersom det i regel är god ekonomi att vid ett nybygge installera solfångare från början, skulle det inte behövas tvingande regler om krav på installation av solfångare eller åtminstone förberedelse, men folk kan prioritera låg byggkostnad före långsiktig minimering av bokostnaden.

Energimyndighetens jätteprojekt med att medverka till att 500 demonstrationshus byggda som NNE-hus blir intressant att följa, eftersom de planeras bli byggda över hela landet. SP kommer att hjälpa till med att ta fram kriterier för småhus och konsultföretaget WSP för flerbostadshus och lokaler.

Förberedelserna för att starta projektet är ännu inte helt klara men under 2012 hoppas Energimyndigheten kunna komma igång med att ta in intresseanmälningar från intresserade deltagare. Pro-

�

�

��

��

���

���

Ändrade kravnivåer för bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme från 1 januari 2012.

130

110

Klimatzon

I

II

Specifik energianvändning [kWh/m2 år]

150

130

110

110 Klimatzon I II 2 Um [W/m K] 0,50 0,50 0,50 Specifik energianvändning [kWh/m2 år]

0,40

130

90 III

150

0,40

130

0,40

Um [W/m2 K] 0,50 0,50 ��������������������������������������������

Källa: Boverket

0,40

0,40

90 III

110 0,50 0,40

�������������������������������������������� jektet avser att gälla bara nybyggnation.

Ett liknande projekt borde starta för att minska energianvändningen i våra direktelvärmda 70-tals hus. Själv bor jag i ett sådant och har hittills installerat styrning av elvärmen för att få jämn temperatur, värmeväxlare på ventilationsluften, luftluftvärmepump och solfångare, vilket minskat elnotan med ca 8 000 kWh per år. Skulle också våra investering i öländsk vindkraft räknas in, blir familjen självförsörjande på energi , vilket känns bra.

Olof Karlsson Kommentar: Den nya byggnormen säger att om man i södra Sverige vill bygga ett hus på 100 kvadratmeter får energianvändningen för uppvärmning högst vara 9 000 kWh under ett år.

Med Um menas genomsnittlig värmeförlust genom klimatskalet på en byggnad i antal watt per kvadratmeter och antal graders temperaturskillnad mellan ute och inne. Eller i korthet hur mycket värme huset läcker ut genom klimatskalet. Välisolerade väggar ger lågt U-värde medan dåliga fönster ger ett högt värde.

FEAB samarbetar med Nordjysk Elhandel Vi köper gärna din elkraft - läs mera på www.neas.dk/feab

Im doluptat wis dip ese eu facilit am quat. Ut wismolo rperatum iliquatis.

Solkraftsobligationer Nu pågår försäljning av solkraftobligationer. Tag möjligheten att investera i uppförandet av Norrby bygdegårdsförenings solföljande 40 kW kraftverk som beviljats 60% solelstöd. Teckna Dig för en obligation och Du får årligen under 10 år ut ett värde motsvarande Din del av den solel som produceras värderat till vad elhandeln betalar plus vad elcertifikaten ger.

En obligation på 5000 kr ger vid beräknad årsproduktion 266 kWh el första året, 240 kWh andra året, osv. Vid ett elpris på 1 kr/kWh är 266 kr = 5,3 % ränta eller vid 1,50 kr/kWh = 8 % ränta.

Föreningen kommer varje år betala dig ett belopp motsvarande denna energimängd gånger det lokala elpriset plus en tiondel av obligationsbeloppet. Utbetalningen görs i december och inkomstuppgift om detta kommer i januari.

Totalt säljs obligationer för 450 000 kr. Sedan uppförs anläggningen under början av 2012. Betala in ett belopp som är jämnt delbart med 5000 kr till vårt PLUSGIRO 72 31 56-6 eller mejla en intresseanmälan så kontaktar vi dig. Glöm inte namn och adress!

ordf Kurt Hansson, telefon 0224-230 35, e-post: kurt.hansson@gasilage.se Norrby bygdegårdsförening, Norr kärrbäck 121, 733 92 SALA, telefon 0224-530 12

4/2011 förnybar energi

17

KOL-CCS

439

utsläpp via elproduktion KÄRN

VATTEN

VIND

5

småskalig

20

SOL

39

VÅG

52

124

VATTEN normal

60

�������������������������������������������������������������������������

�

Ingen elproduktion är koldioxidfri Med jämna mellanrum påstår kraftbolag och vissa politiker att Sverige har en nästan koldioxidfri elproduktion. Det är inte sant. All elproduktion orsakar koldioxidutsläpp i ett livscykelperspektiv. Det framgår av en studie vid Stanforduniversitetet, “Review of solutions to global warming, air pollution and energy security”, publicerad i Energy and Environmental Science, 2009,nr 2, sid 148-173 med 117 vetenskapliga referenser.

I studien studeras nio olika elproduktionsalternativ. Projektledare för studien var prof. Mark Jacobson. Stanford utanför San Fransico är det universitet som har levererat flest nobelpristagare i Fysik och är mycket välrenommerat.

Det framhålls i artikeln att inga externa sponsorer är inblandade i projektet.

Resultatet av studien framgår delvis av ovanstående figur.

18

förnybar energi 4/2011

Beträffande kärnkraften utgår man från den s k Sovacool-studien av över 100 livscykelanalyser. Medelvärdet i den blev 66 g CO2 /kWh. Stanford-studien lägger till ytterligare utsläpp på grund av att det tar lång tid att bygga kärnkraftverk jämfört med andra alternativ och att marginalelen under väntetiden i regel är kolkraft.

Dessutom läggs 2 g CO2 /kWh till för risken av kärnvapenkrig som ju delvis för-

utsätter kärnkraftsproduktion. Sammantaget blir då kärnkraftverkens utsläpp i genomsnitt ca 125 g CO2 /kWh. Omräknat till den svenska kärnkraften motsvarar det ca 15 % av våra koldioxidutsläpp, dvs. långt ifrån försumbart.

När det gäller utsläpp från kolkraft kombinerad med underjordisk koldioxidlagring, s k CCS-teknik, räknar studien på goda grunder med att en stor del av

koldioxiden sipprar ut igen inom 500 år.

Det förklarar den höga utsläppsnivån för CCS- baserad kolkraft, 439 g CO2 /kWh. För vattenkraft anges nivån 17-22 g CO2 /kWh utifrån konventionell livscykelanalys. Men tillägg görs för emission av växthusgaser från kraftverksdammarna på 31-49 g CO2 /kWh. Den högre siffran refererar till tropisk miljö, den lägre till nordisk miljö.

I Sverige bör vattenkraften därför belastas med ca 50 g/kWh, i genomsnitt. För små vattenkraftverk, som ju har mycket små dammar och minimal korttidsreglering, kan man räkna med enbart ca 20 g CO2 /kWh. Angående solel bör påpekas att utsläppsvärdena är från 2008. Tekniken har utvecklats dramatiskt sedan dess. Hu-

”Kanske dags för SERO att ordna en kurs för makthavare om elproduktionens koldioxidutsläpp?”

vudorsaken till koldioxidutsläppen från solel är den stora energiförbrukningen vid framställning enligt den s k Siemensmetoden av extremt ren kisel som behövs i vissa PV-celler. Soleltekniken har nu förändrats avsevärt. Därför är siffran, 39 g CO2 /kWh, med säkerhet i överkant.

E.On har i annonser påstått att kärnkraften är koldioxidfri. Konsumentverket beslöt redan för två år sen att E.On måste sluta hävda detta eftersom det är felaktigt. Trots detta beslut fortsätter dock kärnkraftsvänliga politiker och opinionsbildare att påstå att kärnkraften är koldioxidfri!

Kärnkraften är inte heller klimatsmart.

En studie vid Rocky Mountains Institute i USA för ett par år sen kom fram till att ny kärnkraft ger en utsläppsminskning på 8 kg CO2 /dollar, en siffra som nu säkert har sjunkit på grund av kärnkraftens galopperande kostnader. Dessutom kommer rimligen Fukushima-katastrofen att leda till ytterligare krav på fördyrande säkerhetsåtgärder för kärnkraften. Som jämförelse anges utsläpp från fossilgasbaserade kraftvärmeverk, dvs. den typ som

nyligen startats i Malmö och Göteborg, till 13 kg CO2 /dollar. Vind och sol ger givetvis ännu bättre resultat. Bäst är energieffektiviseringar, som i USA bedöms ge utsläppsminskningar på i snitt över Göran Bryntse Tekn Dr samt 30 kg CO2 /dolAssisterande professor i Energilar. effektiv Teknik och ordf. i SEROs Sammansektion för energieffektivisering. fattningsvis Foto Birgit Ek kan konstateras att påståendet att Sverige i huvudsak har en koldioxidfri eller klimatsmart elproduktion är felaktigt.

Kanske dags för SERO att ordna en kurs för makthavare om elproduktionens koldioxidutsläpp?

Göran Bryntse, Tekn Dr E-post: goran.bryntse@falubo.se

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering Lång livslängd Enkel montering Korrosionsfria www.consilio.no

Goda hydrauliska egenskaper

Planerar du att bygga kraftverk? Över 350 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@aps-sales.com · www.aps-sales.no

Ett företag i

Group 4/2011 förnybar energi

19

2011-11-16

Till Näringsdepartementet och Miljödepartementet Svensk Vattenkraftförenings synpunkter och förslag rörande förslag till ny lag och ny förordning om elcertikat.

”Svensk Vattenkraftförening (SVAF) bildades 1980 och är en ideell, partipolitiskt obunden förening med ändamål att verka för sunda förutsättningar för energiutvinning från småskalig vattenkraft (<10MW enligt EU:s definition) med beaktande av dess miljömässiga bidrag till en ekologiskt hållbar elproduktion. Antalet medlemmar ökar och överstiger nu 800.

Sveriges geografi (40.000 fallsträckor, varav 2.000 brukas för energi), klimat och kulturhistoria med kvarnar och järnhyttor medför att det finns c:a 2000 aktiva små vattenkraftverk, och ungefär lika många nedlagda. De flesta finns, till skillnad från den storskaliga vattenkraften, i södra och mellersta Sverige. Den energimängd som utvinns varje år är i storleksordningen 4,3 TWh eller 3.000 Mkr. Då denna energi ersätter fossilt genererad el innebär det minskade utsläpp av t.ex. CO2 med 3.440.000.000 kg varje år, alltså betydande klimatnytta. Det typiska småskaliga vattenkraftverket är ett strömkraftverk som drivs med det naturligt framrinnande vattnet och saknar alltså den storskaliga vattenkraftens reglermagasin och torrfåror.

Starka motstående intressen Våra verksamhetsutövare är visserligen flera hundra, men var och en är liten, har små finansiella resurser och saknar stark/ högröstad lobbyorganisation. Vi utsätts stundtals för regelrätta drev med hot, falska argument och beskyllningar, ibland t.o.m. från myndighetshåll. Det är därför viktigt att framhålla att våra verksamheter vilar inte bara på tradition utan också på solid juridisk grund och är allt annat än olagliga, tvärt emot vad t.ex. Naturvårdsverket påstår i sitt yttrande, som vi närmare kommenterar nedan.

20

förnybar energi 4/2011

Kommentarer med anledning av Naturvårdsverkets yttrande 2011-10-28 över utkast till ny förordning om elcertifikat Svensk Vattenkraftförening har tagit del av rubricerade ärende och bedrövas av den klappjakt på småskalig vattenkraft som bedrivs av Naturvårdverket och, som vi också upplever, från Kammarkollegiet jämte vissa länsstyrelser.

Nu förs återigen fram att elcertifikat tilldelas vattenkraftverk som drivs utan tillstånd. Det finns enstaka anläggningar som drivs av hävd sedan lantmäteriets genomförande av storskifte, enskifte och laga skifte. Det finns vattenkraftverk som drivs med stöd av häradsdom. De allra flesta har tillstånd enligt den äldre vattenlagen. En del har tillstånd enligt den nya vattenlagen. Det meddelas även tillstånd enligt miljöbalken, trots uppräknade myndigheters ihärdiga överklagande till högsta instans i snart sagt varje mål som kommer upp. Exempelvis överklagas mål där sökandet tydligt anger att omlöp ska anläggas för att förbättra den akvatiska miljön som varit spärrad av dammar sedan hundratals år.

Vissa myndigheter hävdar att historiska tillstånd inte omfattar generering av elektricitet. Det handlar om utvinning av vattenkraft. Om den sedan omvandlas till att direkt driva kvarnstenar, blåsbälgar, sågklingor vid vattenfallet eller att energin överförs, via en stånggång eller elektricitet, till en avlägsen plats för att vattenkraften ska kunna användas där, saknar betydelse. Det är utvinning och användning av vattenkraft som är tillståndsgiven och som har betydelse för miljön.

Påståendet att många vattenkraftverk saknar tillstånd enligt miljöbalken är korrekt men inte liktydigt med att verksam-

heten saknar tillstånd. Likaså är naturligtvis påståendet att vattenkraftverk utan miljötillstånd enligt miljöbalken skulle vara olagliga lika absurt som påståendet att gamla bostäder, t.ex. villor, uppförda innan stadsplan infördes på platsen och som inte följer gällande byggnorm skulle vara olagliga. Vi har som bekant ingen retroaktiv lagstiftning i Sverige.

Det finns ingen ovilja från våra medlemmar att förbättra miljön kring sina kraftverk. Som småföretagare med begränsade ekonomiska resurser vågar sig många dock inte in i utdragna, oförutsägbara och orimligt kostsamma omprövningsprocesser med vetskap om uppräknade myndigheters ovilja till konstruktiva lösningar och systematiska överklaganden.

Vi tolkar uppräknade myndigheters agerande som att de bortser från EU:s och Sveriges energidirektiv och helst ser vattenkraften utriven.

Som ovan påpekats bidrar småskalig vattenkraft årligen med ca 4,3 TWh förnybar energi helt utan förorenande utsläpp till luft, mark och vatten. Med effektivisering och genom att ta tillvara nedlagda anläggningar, där dammbyggnader finns kvar, skulle som inledningsvis påpekats ytterligare ca 2,7 TWh lätt tillföras vårt elsystem, ofta i elområden där det behövs mer tillförsel för att balansera efterfrågan på el.

Till skillnad från storskalig vattenkraft driver våra småföretagande medlemmar ofta sina kraftverk i kombination med an-

”Påståendet att många vattenkraftverk saknar tillstånd enligt miljöbalken är korrekt men inte liktydigt med att verksamheten saknar tillstånd.”

Westerkvarns Kraftstation. Foto: Olof Karlsson

nan verksamhet i en levande landsbygd, inte sällan i bevarandevärda kulturmiljöer. Självklart påverkar småskalig vattenkraft miljön som all annan verksamhet där vi brukar jorden, skogen, vattnet, vinden etc. Självklart ska vi göra detta på ett skonsamt sätt genom att ta tillvara ny kunskap och förbättra verksamheter som inte förorenar eller förgiftar vår gemensamma miljö. Man förväntar sig därför en rimlig helhetssyn i uppräknade myndigheters bedömning av våra medlemmars verksamhet, där det visas respekt för tidigare generationers lagliga beslut, och framtida möjlighet.

Hur få både mer ren el och fria vattenvägar för det vattenlevande?

SVAF har sedan i våras, med sådan intensitet som föreningens resurser tilllåter (Miljödepartementet, Miljö- och jordbruksutskottet, politiska partier och enskilda politiker, Vattenmyndigheten, diverse miljö- och energiseminarier etc.) framfört ett konkret förslag som tillgodoser alla intressen (klimat, lokalmiljö, kulturmiljö, balanserat elsystem, sysselsättning på landsbygden, kulturmiljö och

undvikande suboptimal investering) och gör frågans alla intressenter till vinnare. Vi gläds åt att vår lösning inte längre står ensam utan har tagits upp av en del andra organisationer. Förslaget innebär en mycket liten förändring av ett par myndigheters rutiner men innebär inga nya system eller kostnader i statsbudgeten. Förslaget kan sammanfattas enligt nedan: • Ge en ny period elcertifikat till de småskaliga vattenkraftverk som själva, där det finns sakligt behov och är lämpligt, väljer att anlägga omlöp, fisktrappa eller motsvarande, samt förenkla tillståndsprocessen radikalt för sådana projekt (spara tid, miljö, samhällskostnader och kostnader för den enskilde företagaren). Tillståndsfrågan för sådana förbättringar i befintliga anläggningar kan klaras av länsstyrelsen, som sedan i sin tillsyn intygar kvalifikation för elcertifikat.

• Sverige har rika förutsättningar att för eget och omvärldens bruk utvinna förnybar energi. Vi kan hjälpa till att rädda klimatet. Småskalig vattenkraft stöder de 16 nationella miljömålen (1, 2, 3, 7, 11 och 15 stöds direkt och 4, 6, 9, 10,

12 och 13 stöds indirekt, vartill kommer att åtgärder enligt första punkten ovan innebär att också 8 och 16 stöds, och inget miljömål motverkas) • Det sägs att ”Förnybarhetsdirektivet” och ”Vattendirektivet” är motstridiga.

Med rätt synsätt kompletterar de varandra.

• Instruera myndigheterna (regleringsbrev) att tillämpa helhetssyn istället för ”smala stuprör”, som idag mera blockerar varandra än för framåt.

• Vi ska inte ha antingen ren, klimatstödjande el eller god miljö. Vi ska ha både och!

Låt oss hjälpas åt att värna miljö och klimat i samförstånd och se till att det händer något på båda delarna. Undvik konfrontation och konfiskation. Äganderätten, och rätten att bruka sin egendom, är grundlagsskyddad.

All förnybar energi behövs. Vissa energislag kan med omställning och effektivisering fås att minska, men el kommer obönhörligen att öka.”

Lars Rosén Ordförande i Svensk Vattenkraftförening 4/2011 förnybar energi

21

Det här lilla vindkraftverket, ca 1,5 m i diameter är läplacerat bakom masten och vrids av vinden till bästa inriktning. Det yttre trattformade skalet ökar produktionen och skyddar också från kast.

Foto: Christina Hansson

Egen el från solel Det är en mulen novemberlördag och dags för ett återbesök hos Johan Ehrenberg på hans experimentanläggning Kullen utanför Katrineholm. Syftet med Kullen är att kunna visa upp små anläggningar, som folk kan ha själva. Ett annat viktigt mål är att testa produkter och ge rekommendationer.

Kullen är störst i Sverige på solel Johan Ehrenberg är VD för företaget Egen El, som riktat in sig på människor, som vill producera egen el. Han har fyra anställda, som åker runt i Sverige och sätter upp främst solceller. Greenpeace har för övrigt röstat fram hans elbolag ETC El till bästa elbolag. Det är ETC, hans förlag, som bekostar inköpen av de solanläggningar och små vindkraftverk, som placeras på Kullen.

Han börjar med att visa upp en solugn, som kan användas i u-länder. Det är en ganska enkel konstruktion. Temperaturen i lådan kan stiga till 200 ºC, men en molnig dag som den här och på våra breddgrader kommer man inte upp till mer än 60 °C. För att visa principen för solvärme får vi titta på en liten fläkt, som är place-

22

förnybar energi 4/2011

rad på en grill där ett termoelement ger el till fläkten. En fläkt som drivs av solceller är lämplig, som underhållsvärme till t ex fritidshus, för att slippa fukt. Solvärmen driver en elmotor, som driver fläkten. Johan Ehrenberg vill gärma visa på ny teknik.

Gränser för egen el Johan Ehrenberg har riktat in sig på egen el. Då går gränsen vid 43,5 kW. Det viktigaste är att man konsumerar elen själv.

Om man producerar för mycket och vill sälja elen drabbas man av en anslutningsavgift. Vi får också veta att det man inte får vara generös och föra över elen till grannen. Det är olagligt.

Johan Ehrenberg är frikostig med tips om vad man bör tänka på när man själv

ska sätta upp en solcellsanläggning. Han har 500 W solceller på taket till sin visningsbod. Han säger att det är viktigt att inte koppla in en för enkel växelriktare. En växelriktare omvandlar likström till växelström. Den ska skicka ut rätt frekvens och rätt spänning till nätet och även stängas av när strömmen bryts på nätet. Detta är särskilt viktigt vid elarbeten på nätet.

Växelriktaren är av central betydelse Växelriktaren tar emot strömmen. Det finns även en liten mätare. Det ska dessutom finnas brytare och säkring. Man får inte leverera strömmen direkt till ett vägguttag. Alla hus har tre faser på strömmen. Duktiga elektriker fördelar strömmen över alla faserna. Det är viktigt att ta reda på vilken fas, som används mest,

eftersom det är lämpligt att lägga anläggningen på den fasen.

Johan Ehrenberg berättar också att det nu finns mer avancerade växelriktare som fördelar elen på tre faser för större anläggningar. Batterisystem kan också ingå, men att de är dyra.

Nu finns mer avancerade växelriktare som fördelar elen på tre faser för större anläggningar.

Tunnfilm är bra för stora tak Det finns två typer av solceller, kisel och tunnfilm. De har olika fördelar. Tunnfilms-solcellerna är inte så ”spräckliga” och en del tycker att de ser finare ut, men de tar upp mer plats.

De kan vara lämpliga för stora tak. Det krävs 40-50 procent större yta för dem för att få samma effekt. Johan Ehrenberg upplyser om att tunnfilmssolcellerna påstås vara bättre när det är mulet och vid skugga. Han har själv inte märkt någon skillnad. Däremot har han märkt att kiselsolceller ger bättre utbyte vid optimala förhållanden. En man i publiken frågar om det är risk för överhettning, men vår guide lugnar honom med att ”alla solceller är gjorda för Sahara”. Däremot minskar effekten om solcellen blir varm.

Onödigt att putsa glaset Solceller ger el när det är sol. De tycker inte om skugga. Hela anläggningen bryts om den skuggas, t ex av en flaggstång. Löv är en nackdel eftersom cellerna är seriekopplade så att om en cell skuggas bryts/ minskas produktionen från alla cellerna i den gruppen. Smuts och damm är i regel inget problem i Sverige, eftersom det regnar. Det är onödigt att putsa glaset.

På Kullen har man märkt att det även är onödigt att skotta snö. Det ger bara några extra watt.

Polykristallina solceller är bäst Det finns mono- och polykristallina solceller. Johan Ehrenberg säger att de polykristallina cellerna ger något mer. På Kullen pågår just nu tester av två typer av polykristallina solceller för att se vilken som är bäst. Han har även inlett ett samarbete med ett företag i Kista, Midsomer, som trycker tunnfilm på något som liknar CD-skivor.

Söderläge är klart bäst Solceller ska helst placeras mot söder.

Man förlorar 30-40 procent om man sätter dem mot öster eller väster. Det går bra att placera solcellerna på marken och en vanlig träställning duger bra. Däremot bör man använda aluminiumställningar till tak.

Solföljare är onödiga Ehrenberg har även testat s. k. solföljare, där solfångaren flyttas runt efter solen med hjälp av en maskin. Johans slutsats är att det är så dyrt att köpa maskinen att det inte lönar sig trots att produktionen ökar med 32 %. Det är bättre att flytta solanläggningen själv om man har möjlighet eller att sätta upp 30 procent fler solceller. En solföljare kostar omkring 25 000 kr men kan försvaras om det saknas lämpliga tak eller markytor att placera stationära solceller på. Marken under solföljare kan t ex användas som parkeringsplats.

Johan Ehrenberg guidar på Kullen i Katrineholm Foto: Birgit EK Solceller på Kullen Foto: Birgit Ek

Tunga solceller Vi fick även titta på de solceller av den typ som har använts till Hammarby Sjöstad.

De är konstruerade för att fungera som fasadbeklädnad. Plattorna väger 120 kg styck och är ganska svåra att sätta upp.

Tyngden gör att de blir svåra att stjäla.

Stölder är annars ett svårt problem när man försökt ordna ljus i busskurer längs vägarna. Det går att gå på dem, men de kan krossas med en hammare. Den här typen av ogenomskinliga solceller ger 330 W per modul. Transparenta solceller ger 100 W och motsvarande storlek på solceller, som kan användas som fönsterglas, ger 50 W. Genomskinliga solceller är bra t ex till växthus.

Vinkeln är inte helt avgörande Solceller fungerar bra utan att de är placerade i optimal vinkel. Johan tänker på de rekommendationer för olika orter som brukar finnas i handböcker. Han hävdar att allt mellan 25 och 45 graders lutning mot markytan fungerar bra.

Det finns mer information om hur man producerar egen el på Johan Ehrenbergs hemsida egenel.etc.se. Där kan man även få mer information om studiebesök på Kullen. Den sista guidningen för i år var den 3 december.

Olika typer av små vindkraftverk testas på Kullen.

Foto: Birgit Ek

Christina Hansson

4/2011 förnybar energi

23

Energismarta småhus RECENSION

Hur man skaffar ett smart hus får man reda på i Holger Gross bok ”Energismarta småhus”. Boken är liten och nätt i formatet och de 110 sidorna är späckade med information kanske främst för den som vill bygga nytt. Handboken är skriven för privatpersoner, men riktar sig även till arkitekter och ingenjörer. Det finns gott om exempel på hur man kan beräkna energiförbrukning och hur man bör konstruera väggar och golv med bra isolering och välja fönster med bra u-värde.

Ett kapitel handlar om solfångare och hur man räknar på investreringskostnader och förväntad produktion. Det finns även ett kapitel, som tar upp annan typ av uppvärmning, t ex värmepump och pelletspanna. Författaren är även mycket positiv till fjärrvärme, eftersom det ger ganska lite utsläpp. Han talar sig också varm för små vindkraftverk, som dock har den nackdelen att de måste vara minst 30 meter höga för att kunna bli lönsamma. Det är tyvärr inget för det vanliga radhusområdet alltså.

Man kan också läsa om familjer, som har byggt energismarta hus. Det mest kända exemplet är kanske villa Gustavsson, men man kan även läsa om Lindåsradhusen utanför Göteborg och Villa Åkarp utanför Malmö. Det sistnämda huset är ett så kallat Plusenergihus, som genererar mer energi under ett år än det förbrukar. Det är extremt lufttätt. Huset tillhör en doktor i byggnadsfysik vid Lunds universitet.

Ett avsnitt i boken handlar om vikten av ventilation i den här typen av hus för att undvika problem med fukt och mögel.

Det är speciellt viktigt att känna till särskilt som Boverket nyligen har reviderat byggreglerna i riktning mot lufttäta och välisolerade klimatskal.

Vi får reda på att det i Schweiz, Österrike och Tyskland nu finns mer än 13 000 passivhus och att antalet hela tiden ökar.

Samma trend råder i USA. Det är en obetydlig merkostnad att bygga ett passivhus, enligt författaren, och han menar att man får igen utgifterna senare i form av energibesparingar. Byggkostnaden för ett passivhus är ett par procent högre än för ett vanligt hus.

Boken innehåller även regler och normer för passivhus och det finns gott om länkar till relevanta myndigheter. Det finns t ex krav på att man måste anlita en certifierad energiexpert för att få en energideklaration. En lista över certifierade energiexperter finns hos Boverket. De krav, som måste vara uppfyllda för att ett

24

förnybar energi 4/2011

hus ska få benämnas som passivhus finns på www.energieffektivabyggnader.se.

Holger Gross tipsar även om att man kan få mer information om passivhus på www.passivhuscentrum.se Boken kostar 248 kr Sök på ”Energismarta småhus” för beställning.

Christina Hansson

Passivhus Termen passivhus började användas i Sverige kring senaste sekelskiftet. Passivhus är ett registrerat varumärke, som inte får användas om inte kraven för passivhus är uppfyllda.

Internationell definition 1989 Ett passivhus är en byggnad för vilken termisk komfort kan uppnås endast genom förvärmning eller förkylning av det friskluftstillskott som krävs för god inomhuskvalité, utan behov av återcirkulerad luft.

Det finns internationella kravkriterier för passivhus: • Specifik energianvändning ≤ 15 kWh/m2 • Lufttäta och välisolerade klimatskiljande konstruktioner, U ≤ 0,15 • Sydorientering för utnyttjande av solenergi • Energieffektiva fönster och ytterdörrar, U ≤ 0,8 • Lufttäthet ≤ 0,6 luftomsättningar per timme vid ± 50 Pa • Värmeåtervinning av frånluft, verkningsgrad ≥75 % • Energieffektiva hushållsapparater, lägst Energiklass A • Passiv förvärmning av tilluft samt ev. jordvärmeväxlare, kan fungera även vintertid vid utetemperaturer ≥ + 5 °C

Anpassning av kriterierna till Sverige De svenska kraven utgör en frivillig standard och de har utarbetats av FEBY, forum för energieffektiva byggnader. Kraven har anpassats till strängare klimat.

Kraven för passivhus syftar till att minimera behovet av tillförd effekt för uppvärmning (inkl. tappvarmvatten) och drift el. Önskad termisk komfort ska kunna erhållas genom distribution av värme via hygienluftflödet och kompletteras med frivärme från människor, belysning, apparater och elektronik. Det ställs även kompletterande krav på resurseffektivitet. Det är även viktigt att högt ställda innemiljökrav uppfylls. Ingen komfortkyla ska behövas. Effektbehovet beräknas enligt en formel: Södra zonen: Pmax = 12 W/m2 * A temp + garage Mellersta zonen: Pmax = 13 W/m2 * A temp + garage Norra zonen: Pmax = 14 W/m2 * A temp + garage A = golvarea i m2 P = effekt i W Luftläckning genom klimatskalet får maximalt vara 0,31 l/s*m2 A Byggnaden måste ha fönster med ett verifierat U-värde av högst 0,9 W/ m2*K U-värdet är ett mått på hur väl en byggnadsdel isolerar mot värmeförluster. Enheten för u-värdet är watt per kvadratmeter. Fönster säljs i klasserna A-G. A fönster har högst effektivitet (0,9 W/m2), vilket är det som krävs för passivhus.

Uppgifterna till faktarutorna är hämtade från energismarta hus och www. energismartabyggnader.se.

Olyckan i Fukushima är ett bakslag för världens kärnkraftsindustri med många nedlagda kraftverk och avbrutna planer att bygga nya. Det påverkade inte Johan Hallén VD på Westinghouse, när han informerade om kärnkraft på ett möte i Västerås ordnat av ”Gröna liberaler”. Vi fick reda på att de 440 kärnkraftverken i världen finns i 30 länder och att de står för 5 procent av all elproduktion. År 2008 uppgick kärnkrafteffekten till 370 GWe, varav svensk kärnkraft står för 10 GWe. (1 GW är 1000 MW effekt och e anger att det är el.)

Westinghouse ägs av japaner Westinghouse ägs av Toshiba. Den svenska delen av företaget är ansvarigt för kokvatten-reaktorerna. Det är ett rent kärnkraftsbolag. Man bygger och servar kärnkraftverk, tillverkar kärnbränsle som i Västerås och har filialer över hela världen.

Idag är tryckvattenreaktorerna modulbyggda. Delarna tillverkas i Asien. De är likadana oavsett vilket land de ska placeras i. Det enda som skiljer är, om de ska anslutas till frekvensen 50 eller 60 Hertz.

Några länder fortsätter att bygga ut kärnkraften Idag är det tillåtet att bygga reaktorer i Sverige om de ersätter gamla. Johan Hallén gläds åt de två nya finska reaktorerna.

Den ena, Olkiluoto 3 väntas efter långa och dyra förseningar tas i drift 2013 och den andra som planeras bli byggd i Pyhäjoki, sätts det stora frågetecken för, dels om den behövs och dels, om den blir ekonomiskt lönsam då den blir färdig om kanske 10 år. Allt pekar på att då är alternativen mycket billigare. Han tar också upp att länder som Polen fortsätter med sitt kärnkraftsprogram och att de nya reaktorerna i Tjeckien, mycket väl skulle kunna sälja sin el till Tyskland, som ska avveckla sin egen kärnkraft.

Kina är snart världens största kärnkraftsnation Idag pågår det utbyggnad av 60 reaktorer i 11 länder. Många av reaktorerna byggs i Kina, som snart intar titeln världens största kärnkraftsnation. Planerna på ny kärnkraft i Kina är dock dämpade efter Fu-

kushima. I stället satsar man mycket hårt på att bygga ut förnybar energi i form av vindkraft och solceller och kommer snart att bli världsledande både på produktion av vindkraftverk och solceller och användningen av dem trots stor export.. Så mycket som 100 nya reaktorer planeras enligt Hallén just nu i världen, trots att många planer avskrivits efter Fukushima.

Johan Hallén säger att den nya tryckvattenreaktorn AP 1000 på 1000 MW klarar sig i 72 timmar utan operatörsingripande. Han hävdade också att en sådan reaktor hade klarat jordbävningen och tsunamin i Japan. Det påståendet kan betvivlas eftersom amerikanska myndigheter inte godkänner den, eftersom de betraktar den som alltför osäker.

Inget svar på kostnaden för ny kärnkraft Kvällen avslutades med en frågestund.

Olof Karlsson från Västmanlands Energiförening och SERO passade på att fråga Johan Hallén om vad nybyggd kärnkraft kommer att kosta per kWh. Den frågan ville han inte svara på. Däremot bekräftade han att solceller nu ser ut att bli värsta konkurrenten vid val av ny elproduktion, men även ny vindkraft verkar få låg produktionskostnad. Hur stor den blir för ny kärnkraft finns det många uppfattningar om och kärnkraftindustrin vill inte ställa ut några löften. Ny kärnkraft i USA förväntas kosta över 1 kr/kWh och få vill bygga trots lånegarantier från staten. I stället satsar man där på skiffergas utan att bry sig om klimateffekten.

Det blev ett informativt möte och även om man engagerar sig starkt i förnybar energi är det bra att hålla sig informerad om läget för andra energiformer.

Christina Hansson

Hidroenergia 2012 23 – 26 maj i Wroclaw

NYHETER

Westinghouse hoppas att mer kärnkraft byggs

Till våren är det dags för ESHA:s vartannat år återkommande stora konferens Hidroenergia. Forskare och praktiker från hela Europa redovisar erfarenheter av den småskaliga vattenkraften i parallella sessioner, ett stort antal företag ställer ut det senaste i form av utrustning och service, sista dagen är en rundtur till kraftverk, det bjuds en hel del festivitas och ett fint program för medföljande. Wroclaw är en mycket gammal kulturstad och de polska medarrangörerna kommer att visa upp mycket av detta också. Anmäler sig gör man på www.hidroenergia.eu, där kan man även anmäla sitt intresse av att bidra med ett konferenspapper. Har du frågor kan du också höra av dig till thomas.sandberg@alsterkraft.se.

I höst kommer Volvos Plug in Hybrid Volvos nya V 60 blir en påkostad bil med många kvaliteter. Den drivs av en dieselmotor på 215 hk och en elmotor på 70 hk. Dieselmotorn driver framaxeln och elmotorn bakaxeln antingen var för sig eller i samverkan. Batteriet som kan lagra 11,2 kWh kan dels laddas hemma eller via dieselmotorn.

Körsträckan på ren eldrift är ca 5 mil.

Dieselförbrukningen vid blandad körning är 0,19 liter per mil och utsläppen av CO2 49 g/km. Om man startar med full tank och fulladdat batteri blir körsträckan upp till ca 100 mil. Med både dieselmotorn och elmotorn, tillsammans på 285 hk tar det bara 6,2 s för att acclerera från 0 till 100 km/h.

Inredningen blir påkostad. Förarstolen kn t ex ställas in elektriskt. De första 1000 exemplaren av lyxmiljöbilen V 60 börjar tillverkas i höst och något riktpris finns inte angivet ännu men torde landa på åtskilliga hundratusental kr.

Olof Karlsson Källa: Information från Volvo 13 dec.

2011.

4/2011 förnybar energi

25

Barockslottet Runsdale i Lettland är väl värt ett besök

En studieresa till Litauen Sedan 1992 har Svensk Vattenförening, SVAF, och SERO arrangerat studieresor till flera europeiska länder för att studera olika typer av energianläggningar, skaffa erfarenhet av energisituationen i andra länder samt bilda nätverk. Besöksobjekten har företrädesvis handlat om småskalig vattenkraft. Att det dessutom blir trevligt när likasinnade samlas och har gott om tid att umgås och diskutera energifrågor, bidrar till att höja dessa resors värde.

Text: Christer Söderberg, ordförande i SERO. Deltagare i 16 studieresor sedan 1992

Litauen på tur För två år sedan gick resan till Island, i år var det Litauen som stod på tur.

Den 23 september steg 28 förväntansfylla resenärer ombord på Silja Lines färja M/S Silja Festival med destination Riga för att sex dagar senare återvända med samma färja.

Från Riga fortsatte resan med buss genom Lettland mot vårt mål, Litauens huvudstad Vilnius. På vägen stannade

26

förnybar energi 4/2011

Foto: Birgit Ek

vi till vid ett av Lettlands mest besökta turistmål, barockslottet Runsdale, som efter andra världskrigets hårdhänta behandling av ockupationsmakterna Tyskland och Sovjet, genomgått en fantastisk renovering.

Vilnius visade sig vara en trevlig stad med en väl bevarad gammal stadsdel. Vilnius har genomgått en omfattande restaurering de senaste 20 åren. Helgen ägnades åt att besöka intressanta delar av staden.

Intressanta studiebesök En hel dag ägnades åt besök av anläggningar, tre vattenkraftverks samt ett biogaskraftverk. Vattenkraftverken var äldre, moderniserade verk på 250 till 400 kW med privata ägare vilka lagt ned ett stort engagemang på sina anläggningar för att få en säker produktion.

Ett verk hade en svensk turbin från Flygt, en tillverkning som numera är nedlagd. Den var ca 15 år och fungerade bra.

Ett av kraftverken var särskilt intressant, det hade byggts av en man med hjälp av egentillverkade delar samt begagnade delar. Där var ett virrvarr av svänghjul, vajrar, fallvikter och hydraulkolvar, vilka förmodligen enbart behärskades av konstruktören/ägaren, en man i 80-årsåldern som var mycket stolt över sin skapelse.

Kraftverket är byggt av dels egentillverkade delar dels begagnade delar. Infällt: stolt ägare

Biogas driver kraftvärmeverk Gaskraftverket drevs med biogas från reningsverket i Kaunas, Litauens näst största stad. Det var välskött och funktionsdugligt med undantag av hissen till gasklockans topp, något som kan intygas av dem som satt fast i hissen under en dryg halvtimme. Biogasen tas från stadens avloppssystem och genom rötning får man gas, vilken dels användes för värmetillskott till stadens fjärrvärmesystem, dels för att generera el via två gasmotorer.

Möte med systerföreningar En dag ägnades åt besök på en solcellsfabrik samt möten med litauiska föreningar som arbetar för främjandet av förnybar energi. Vi träffade representanter för vattenkraftföreningen, solenergiföreningen, bioenergiföreningen och vindkraftföreningen.

Det blev intressanta möten med mycket informationsutbyte som visade att problemen är ganska lika i de båda länder när det gäller att få förståelse för hur viktigt det är att utveckla de småskaliga, förnybara energiformerna, öka andelen förnybar energi, skapa sysselsättning och en tryggare energiförsörjning. Vi kunde delge varandra värdefulla erfarenheter hur man kan hantera denna för oss så viktiga fråga.

Dessa studieresor är för våra föreningar mycket värdefulla. Det skapas en god och otvungen stämning bland likasinnade medlemmar. Bekantskaper utvecklas och nätverk uppstår till gagn för framtiden, man får en inblick hur andra länder arbetar med energifrågorna och genom studiebesöken kan man få uppslag hur man kan effektivisera sina anläggningar hemma.

Inte nog med det, man har väldigt trevligt!

Christer Söderberg tillsammans med vår värd Petras Punys, litauska vattenkraftföreningen.

4/2011 förnybar energi

27

NYHETER

Ändringar i förordningen om statligt stöd till solceller Regeringen har beslutat om förändringar i förordningen om solcellsstödet. Sista datum för slutförande förlängs till 31 december 2012 och stödnivån sänks till 45 procent, är två av förändringarna.

Samtidigt sänks det maximala stödbeloppet till 1,5 miljoner kronor per system och de stödberättigade kostnaderna får uppgå till högst 40 000 kronor per kilowatt installerad toppeffekt.

Som Energimyndigheten tidigare har informerat om så har regeringen beslutat avsätta 60 miljoner kronor för solcellsstöd även för 2012. Förändringarna börjar gälla från och med 1 november 2011.

Utvecklingen inom solcellsområdet har gått mycket snabbt den senaste tiden och priserna på solcellssystem har sjunkit kraftigt sedan stödet infördes 2009. Typiska priser för ett komplett solcellssystem ligger idag på mellan 25 000 och 50 000 kronor per kilowatt installerad toppeffekt (priser inklusive moms).

Byggnadsintegrerade och specialdesignade system kan fortfarande vara dyrare. Prissänkningarna beror till stor del på att priset på själva solcellsmodulerna har sjunkit kraftigt.

De som sedan tidigare har sökt stödet behöver inte skicka in en ny ansökan. Länsstyrelserna kommer att fortsätta att bevilja de ansökningar som ligger på kö när 2012 års medel fördelas i början av nästa år.

För de ärenden där länsstyrelsen redan har fattat beslut om stöd så gäller de förutsättningar som beslutet är fattat under.

Dock kan projekt som behöver förlängt slutförande datum till 2012 få det beviljat.

För de ärenden som ännu inte har kunnat bli beviljade av Länsstyrelserna på grund av brist på medel så gäller de nya förutsättningarna från och med 1 november, oavsett om ansökan inkommit innan 1 november.

25 års branschrefarenhet

SAPA Profiler AB i Vetlanda använder Power House tjänster hela vägen för att få nya Elcertifikat – från kalkyler och ansökan till turbinleverantörsutvärdering och projektledning.

Under 2011 har över 30 kraftverksägare använt sig av våra tjänster.

Lönsamhet i ditt vattendrag www.pwrh.se Tel: 0703831579

����������������������������������� �������������������������������������������� �������������������������

Information från Energimyndigheten

Avancerad vattenkraftkurs i Wien Tekniska universitetet i Wien och European Small Hydropower Association (ESHA) arrangerar denna kurs under mars till juni.

Den består av sju delkurser om vardera en vecka samlade i tre block. Man kan välja att delta bara i den eller de delkurser man är särskilt intresserad av. För vidare information, se www.LLLacademy.at/hydropower. Har du frågor kan du också höra av dig till thomas.sandberg@alsterkraft.se.

28

���������������������������������������������������������������������� �����������������������������

förnybar energi 4/2011

Effektiva turbinrör för kraftverk HOBAS CC-GRP rör erbjuder kostnadseffektiva lösningar för din kraftverksinvestering. Våra glasfiberarmerade polyesterrör har de bästa hydrauliska egenskaperna. Detta säkrar högsta möjliga effekt från anläggningens fallhöjd.

HOBAS CC-GRP rör konstruerade för täthet i mer än 100 år

HOBAS CC-GRP rör: ���������������� ���������������������� ����������������������� ���������������������� � ������������

HOBAS Scandinavia AB Engelbrektsgatan 15 211 33 Malmö Tel: 040-680 02 50 Fax: 040-680 02 59 E-post: info@hobas.se www.hobas.com

4/2011 förnybar energi

29

Greenpeace: Pressmeddelande

Ingen extra kostnad att ställa om till förnybar energi visar ny EU-plan Idag har EU-kommissionen presenterat en ny färdplan som visar olika energipolitiska scenarier för EU fram till 2050.

Färdplanen visar att ett energisystem som baseras på främst förnybar energi och effektivare energianvändning inte skulle kosta mer än ett som är baserat på kärnkraft och fossil energi.

I färdplanen presenteras fem olika scenarier: ett baseras främst på energieffektiviseringar, ett på en mix av olika teknologier, ett på förnybar energi, ett på kärnkraft, och ett på kol och gas tillsammans med koldioxidlagring (CCS).

Färdplanen visar att oavsett vilket av scenarierna som väljs uppgår investeringskostnaderna till samma nivåer (inklusive elpriser, bränslekostnader, investeringar i effektiviseringar och andra strukturella kostnader).

1. EU-kommissionens färdplan visar att en hållbar, förnybar energiframtid

inte skulle kosta EU-medborgarna mer än att välja en framtid med smutsig kol och farlig kärnkraft, säger Martina Krüger, energipolitiskt ansvarig för Greenpeace i Norden.

Förnybar energi uppgår i de olika scenarierna till 55-75 % av den totala energianvändningen 2050. I ett scenario uppgår förnybar energi till hela 97 % av elkonsumtionen. I det scenario som baseras på främst förnybar energi har kärnkraft och fossila bränslen nästan helt eliminerats från energisystemet och står för endast 1,5 % respektive 1 % av den totala slutanvändningen.

2. Färdplanen bevisar att förnybar energi och energieffektiviseringar är oumbärliga för ett modernt energisystem.

Däremot kan kol och kärnkraft förpassas till det förflutna. Nästa steg måste vara att under det danska ordförandeskapet i EU förhandla fram ett nytt bindande mål

för förnybar energi till 2030 och att sätta Europa på ett snabbspår mot en förnybar framtid, säger Martina Krüger.

Greenpeace kritiserar emellertid att EU-kommissionen överskattar kostnaden för solceller kraftigt, samtidigt som den gör alltför pessimistiska beräkningar gällande kostnadsminskningar för vindkraft och geotermisk energi. Dessutom underskattas kostnaden för kärnkraftsenergi och färdplanen tar inte heller hänsyn till kärnkraftsindustrins kostnader för kärnavfallshantering och försäkringar.

3. Trots att EU-kommissionen gjort några allvarliga missbedömningar när det gäller kostnaderna, till förmån för kärnkraften, har scenariot med mest förnybar energi samma investeringskostnad som det med mycket kärnkraft.

Martina Krüger, energipolitiskt ansvarig, Greenpeace

Intagsgaller Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Har du behov av ett intagsgaller / intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34 Fax +46532-202 04

itt r f t s ro l l i t Byt lönar sig det 30

förnybar energi 4/2011

Email: siw.holmquist@telia.com Innehar F-skattebevis

ADRESSER

Ordförande i SERO: Christer Söderberg, Smedslättstorget 44, 167 63 Bromma. Tfn 08-25 68 81 Fax 08 – 634 00 36 Mobil: 070-677 26 90 E-post: soderberg.sero@telia.com Redaktör för Förnybar energi & energieffektivisering och ansvarig för SERO:s elförmedling Olof Karlssson, Vretlundavägen 36, 731 33 KÖPING. Tfn/Fax 0221-197 65 Mobil 070 – 285 19 88 E-post: Karlsson.sero@koping.net Kassör i SERO och ansvarig för medlemsmatrikel och adressändringar samt V. ordf. i EREF, European Renewable Energies Federation, dit SERO är anslutet tillsammans med motsvarande organisationer från 11 EU-länder: Peter Danielsson, Romelevägen 7 B, 681 52 KRISTINEHAMN. Tfn 0550 – 137 61 Fax 0550 – 164 83 E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com

SERO – Partnerskap – ATS (Tidigare SERO/Bistånd) Samordnare för nätverket. David Artursson, Granvägen 66, 702 21 ÖREBRO, Tfn/fax 019- 36 41 14.

Medlemsavgift i SERO 350 kr Plusgiro 6 78 57 - 3 eller Bankgiro 829- 8481 (SERO) ELBIL SVERIGE, tidigare ELFIR, Elfordonsintressenternas Riksförbund Co Ordf. Håkan Joëlson, Björnvägen 426, 906 43 UMEÅ Tfn 090-13 68 61 Mobil 070-656 09 74 E-post: hakan.joelson@elbilsverige.se Kassör: Bertil Ottoson, Kil Tfn 0454-204 66; Mobil 0707-81 22 18 E-post: bertil.ottoson(a)elbilsverige.se Medlemsavgift 150 kr per år till SERO Plusgiro 6 78 57-3, om du samtidigt är medlem i Elbil Sverige som har medlemsavgiften 200 kr och betalas till Plusgiro 10 02 87 – 2.

Hemsida: www.elbilsverige.se Vätgas och Bränsleceller, H – FC Co Ordf. Kjell Mott, Orustg. 18 F, 414 74 GÖTEBORG Tfn: 031 – 24 86 80 E-post: Kjellmott@yahoo.se Medlemsavgift 400 kr inkl. SERO Plusgiro 6 78 57 – 3 (SERO) I sektionernas medlemsavgifter ingår medlemsavgift i SERO, som bara behöver betalas via en sektion.

Energi på lantgård i Sverige, EPL, Co Ordf. Mats Olsson, Stavedsv. 269, 290 37 ARKELSTORP. Tfn. 044-913 94, 070-879 13 94 E-post:mats@vangaplantor.se Medlemsavgift 400 kr inkl. SERO Bankgiro 5618-7875

Sveriges Energiföreningars Service AB, (SERO Service AB) är ett av SERO helägt servicebolag Adress: Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 Fax 0221-825 22 E-post till kansliet info.sero@koping.net VD Peter Danielsson Romelevägen 7 B, 681 52 KRISTINEHAMN Tfn 0550 – 137 61 Fax 0550 – 164 83 E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com Org nr 55 64 20 - 3403 Plusgiro 634 20 90 - 5 Bankgiro 5776-4151

CET, Centrum för Ekologisk Teknik, C/O Lokala Hyresgästföreningen Brännö/Sandarna, Orustgatan 18A, 414 74 GÖTEBORG. Tfn 031-705 07 40.

Ordf Kjell Mott. Tfn 031-24 86 80.

Medlemsavgift CET och SERO 400 kr. Enbart CET 200 kr. Plusgiro 29 12 39-2

Förnybar energi Sverige AB, FEAB, ägs till lika delar av SERO, SVIF och SVAF Box 57, 731 22 KÖPING, Tel. 0221-824 22 Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se VD: Jan-Åke Jacobson, Nedre Möllan, 310 58 Vessigebro Tel. 0346- 88 57 59 070-640-57 59 E-post: Jan-ake.jacobson@telia.com

Västmanlands Energiförening, Co Ordf. Stefan Springmann, Näslundavägen 5, 734 40 HALLSTAHAMMAR Tfn 0220-173 01 Medlemsavgift 250 kr inkl SERO Plusgiro 435 73 54-2

FÖRENINGAR INOM SERO VATTENKRAFT Svensk Vattenkraftförening, SVAF (tidigare Småkraftverkens Riksförening), Ordförande: Lars Rosén, Adilsvägen 3 D, 182 54 DJURSHOLM Tfn 08-753 23 42 E-post: lars. rosen@lansforsakringar.se Plusgiro 5424-7 Bankgiro 5965-7404 Kassör Jan-Åke Jacobson, Nedre Möllan, 311 64 VESSIGEBRO Tfn 0346-207 45, 070-540 57 59 E-post: jan-ake.jacobson@telia.com Svensk Vattenkraftförening:s kansli, Box 57, (Nibblesbackev. 19, 2 vån, ”Nygårdshuset”) 731 22 KÖPING, Tfn 0221-824 22 Fax 0221-825 22 E-post : info@sero.se

Lokala energiföreningar anslutna till SERO:

Dala Energiförening, Box 138, 791 23 FALUN Plusgiro 434 42 - 3 Medlemsavgift 250 kr, betalas i november varje år Ordf. Dennis Adås Digertäktsv.32, 791 33 Falun Tfn 023- 296 85 E-post: dennis.adas@hotmail.se Närkes Energiförening, Närenergi, co Kassör Eddy Willers, Östanfallagatan 694 72 ÖSTANSJÖ Tfn 0582-52394 Ordf. Leif Pettersson, Markatorps Gård, 690 50 VRETSTORP Tfn 0582-66 01 98 Plusgiro 34 78 92-2 Medl. avg. 250 kr Södermanlands Energiförening, Co Ordf Lars Besterman, Kjulamon Nastorps gård 2, 635 06 ESKILSTUNA. Tfn 070-333 80 48 Medlemsavgift 250 kr Plusgiro 41 88 72-8 Värmlands Energi- och Vindkraftförening, VEV, Co Ordf. Anders Björbole, Tallvägen 4, 663 31 SKOGHALL 054-52 53 73 Plusgiro 191 15 22-9 Medlemsavgift 250 kr E-post: Anders.bjorbole@comhem.se

Kontaktperson för IF:s SERO-försäkring (en specialförsäkring för småkraftverk): Birgit Ek SERO: s kansli Avgifterna till Svensk Vattenkraftförening inkl. SERO för 2012 är: Medlemsavgift 300 kr samt en serviceavgift för kraftverksägare som beräknas enligt följande: A. Serviceavgift för kraftverk i drift: 100 kr plus 0,29 öre/kWh baserat på medelårsproduktion, dock högst 10 000 kr. Ägare med flera kraftverk beräknar summa av medelårsproduktionen. Moms tillkommer på serviceavgiften.

B. Företag i branschen som är tillverkare, konsulter leverantörer av utrustning etc. 1000 kr + moms Hallands Vattenkraftförening, Co ordf. Gunnar Olofsson, Reaskäl Mellomgården, 512 92 SVENLJUNGA. Tfn 0325-62 11 22. Sekr. Peter Sandberg, Bruket, Lindoms Kvarn, 310 31 ELDSBERGA Tfn. 035-432 04.

Smålands Vattenkraftförening Co Ordf. Jan Johansson, Skogström, 335 93 ÅSENHÖGA Tfn 0370-971 47 Årsavgift 170 kr. Plusgiro 627 38 89 – 3 Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Co Ordf. Christer Hedberg, Gullsbyn Älvebacken, 671 94 BRUNSKOG. VINDKRAFT Svensk Vindkraftförening Svensk Vindkraftförening co Ordf. Fredrik Lindahl, Malmö Tfn 040-15 94 15; Mobil 0704-44 90 94.

E-post: fredrik@slitevind.se Svensk Vindkraftförenings kansli: Danska gatan 12, 441 56 ALINGSÅS. Tfn/Fax 0322-933 40.

E-post: info@svensk-vindkraft.org. Kanslist och redaktör för medlemstidningen Svensk Vindkraft: Örjan Hedblom Medlemsavgift 2012 i Svensk Vindkraftförening och SERO: 525 kr, enbart Svensk Vindkraftförening 375 kr.

Bankgiro 5842-2551, Plusgiro 62 62 13-3 Årlig serviceavgift för ägare av vindkraftverk: 3,75 kr + moms per installerad kW dock högst 25 000 kr + moms/ägare.

BIOENERGI Ordf. Kurt Hansson, Norrbäck, 733 92 SALA. Tfn 0224-106 33. E-post: Kurt.hansson@gasilage.se Medlemsavgift 400 kr (inkl. medlemsavg. i SERO) Plusgiro 6 78 57 - 3 (SERO) Bankgiro 829-8481 SOLENERGI Co Ordf. Leif Göransson, Kräcklinge, Eketorp, 716 92 FJUGESTA Tfn: 019 – 22 41 87 E-post: sol.teknik.leif@swipnet.se Medlemsavgift 400 kr (inkl. medlemsavg. i SERO) Plusgiro 6 78 57 - 3 (SERO) Sektionen samarbetar med Svenska Solgruppen ek.för.

ENERGIEFFEKTIVISERING SERO/EF, Co Ordförande: Göran Bryntse Österå 22, 791 91 Falun Tfn 023-301 61, 070-621 71 96 E-post goran.bryntse@falubo.se Medlemsavgift 400 kr (inkl medlemsavg i SERO) Plusgiro 6 78 57 -3 (SERO)

Försäkring för din vattenkraftstation?

Att försäkra sin vattenkraftstation med en bra försäkring är viktigt att tänka på. Om fel försäkring är tecknad och den ej ersätter vid skada kan det innebära förödande konsekvenser och i värsta fall konkurs för försäkringstagaren.

Svensk Vattenkraftförening har tillsammans med Marsh tagit fram en specialskriven försäkring för din vattenkraftstation.

Försäkringen är utformad att omfatta de speciella delar som en vattenkraftstation har inklusive dammbyggnaden.

För mer info om försäkringen vänligen kontakta Marsh.

08-412 42 88 Anders Orebrandt Anders.orebrandt@marsh.com 08-412 43 11 Anders Jespersson Anders.jespersson@marsh.com Marsh AB är världens ledande försäkringsförmedlare med inriktning på förnybar energi. Marsh har kunder inom vind, vatten och solenergi och specialskrivna villkor för dessa verksamheter.

4/2011 förnybar energi 31

ADRESSER

Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO, Box 57, (Nibblesbackevägen 19, 2 vån ”Nygårdshuset”) 731 22 KÖPING. Tfn 0221-824 22, Fax 0221-825 22 E-post: Info.sero@koping.net Plusgiro 6 78 57-3 Bankgiro 829-8481 Org. nr 87 85 00 - 60 35 Medlemsavgift i SERO: 350 kr för 2012. För familjemedlem på samma adress tillägg med 50 kr.

Medlemstidning: Förnybar energi & energieffektivisering Hemsida : www.sero.se SERO är registrerat hos FN som NGO, Non Governmental Organization

Tony Sahlberg, Karlstads universitet, med 2 kg ål. Bild från http://anguilla.nrrv.se/?tag=alror

Ålrör – suveränt enkel och billig fiskväg över dammen Vessige kraftstation har under tre säsonger haft dispens från Länsstyrelsen i Halland att fiska ål för att hjälpa till i Karlstads universitets ålforskningsprojekt i Ätran. Kraftverket finns i Lilla å, ett biflöde som rinner ut i Ätran ca 15 km från mynningen i Kattegatt.

Första året nyttjades ett fast ålfiske vid dammen. Det var inte helt lyckat. Ett ålfiske är knappast konstruerat för att ålen ska överleva, en hel del individer skadades och några dog innan de kunde levereras till projektet.

Inför säsong nummer två revs det fasta ålfisket och i stället byggdes en hävert av vanliga standard avloppsrör med diameterna 110 mm över dammen. Inloppet till häverten placerades ca 1 dm framför intagsgallret och ca 2 m under vattenytan.

Utloppet mynnade efter ca 140 m i en ryssja i en vattensamling nedströms forsens fallhöjd på ca 20 m. Inga ålar dog men ryssjan slets sönder mot bottenstrukturen och hel del ålar rymde.

32

förnybar energi 4/2011

Inför 2011 byggdes ett träkar stort nog för att härbergera ryssjan. Utloppsvattnet bräddades över karets kant och både ålar och ryssja fick en skonsam behandling.

Säsongens resultat blev 140 ålar, varav den största var en grann bit på ca två kg.

Inte bara ålar fann denna väg förbi dammen. Abbore, mört, bäcköring och signalkräftor har också sökt sig nedströms.

Verksamheten har även inneburit att samla uppvandrande ålyngel. Det har den

senaste säsongen resulterat i 164 yngel som har lyfts uppströms dammen. Årets ålfångst är avslutad och vår del i projektet har varit lyckad enligt universitetes fältpersonal. Vår enkla anordning har givit flest återfångade märkta ålar och minst skador jämfört med andra fiskeutrustningar.

Varför fisk och kräftor hittar passagen vet vi inte säkert, men en teori är att vattenhasigheten vid rörets inlopp har be-

kuster. Även om detta kanske är den övergripande orsaken till minskningen, så kan de övriga störningarna givetvis göra sitt till i negativ riktning.”

Vattenkraften släpper inte ut några onaturliga klimatstörande gaser eller annat långlivat avfall och bidrar till en långsiktigt hållbar energiutvinning. I likhet med jordbruk, skogsbruk och annat samhällsbyggande påverkar även vattenkraften miljön. Vår strävan är att den påverkan ska vara så skonsam som möjligt.

Vessige kraftverk har: • en dokumenterad historik sedan Halland blev svenskt 1645 • tillstånd för verksamheten genom Vattenöverdomstolen sedan 1935 • 20 m fallhöjd • ca 1,5 m3/s i medelflöde • 250 kW installerad effekt • ca 1 GWh elgenerering per år Läs mer på: www.svenskvattenkraft.se under Läsvärt och Reportage www.alakademin.se www.nrrv.se/category/alprojekt-atran/ www.vebro.se Jan-Åke Jacobson

Principskiss av ålröret vid Vessige kraftverk

Ålrör

Intagsgaller

Till turbiner Dammkropp

EU-krav: Lägg avgift på vatten som går genom kraftverken

NYHETER

tydelse. Fallhöjd och friktionsförluster i röret leder till att ca 40 liter/sekund sugs in med en hastighet av 4 meter/sekund.

Vattenhastigheten genom intagsgallret är mindre än 0,5 meter/sekund. När ålarna kommer fram till gallerhindret verkar de söka flyktvägar. Uppenbarligen känner de av var vattnet strömmar fortare och väljer röret. Före ålrörets tid hände det att små ålar lyckades pressa sig igenom gallret med 20 mm avstånd och snodde sig runt turbinernas löphjul. Under de två senaste säsongerna har vi inte haft ål i turbinerna.

Strax innan säsongsavslut hade vi besök från Ålakademin. Den verkade imponerad av vår enkla anordnings effektivitet och efterföljande diskussion ledde fram till att våra respektive föreningars styrelser föreslås att inleda ett samarbete kring forskning, information, utbildning etc. i syfte att hitta optimala lösningar för att få ålen förbi våra småskaliga vattenkraftverk.

Nu är det inte främst vattenkraften som orsakar mindre förekomst av ål. På www. fiskeriverket.se sägs: ”Många forskare som studerar problemet anser idag att klimatförändringar med åtföljande förändringar i havsströmmars läge, temperatur och styrka kanske är den mest rimliga förklaringen till att allt färre glasålar anländer till våra

EU-kommissionen tolkar Vattendirektivet så att allt vatten som används skall avgiftbeläggas. I Sverige sker det bara i vattenverken men nu vill EU ha ett slut på gratis vattenanvändning i vattenkraftverken, kylning, bevattning inom jordbruket och för sjöfarten.

Svenska regeringen har motsatt sig den tolkningen av vattendirektivet liksom flera andra länder inom unionen.

Därför hotar nu miljökommissionären Janez Potocnik att dra Sverige inför EU-domstolen om man inte inom 2 månader inför avgifter.

Syftet med att införa avgifter skulle vara att samla pengarna i en fond som sedan skulle bekosta åtgärder för att förbättra miljön i verksamhet som påverkats av vattenkraften. Om Sverige tvingas lagstifta om avgifter för vattentjänster kommer det att ge stora förändringar för svensk vattenkraft, menar forskaren vid Stockholm Environmental Institute Peter Rudberg. Påverkan på ekosystemet skall då fastställas för varje kraftverk och rimligen bör avgiften minska med den miljönytta kraftverksdammen skapar genom att t ex förse omgivande våtmarker med vatten samt fånga in växtnäring, skydda för översvämning osv. Att fastställa ev. avgift kommer att skapa många arbetstillfällen i landet.

Vattenkraften har redan pålagor så det räcker, t ex en orimligt hög fastighetsskatt på småkraftverken, upp till ca 20 av intäkterna från elförsäljningen.

Vilka avgifter kärnkraftens kylvatten skulle drabbas av är oklart.

SERO hoppas regeringen fortsätter stå upp för sin tolkning av vattendirektivet så att vi slipper avgifter för näringslivers hittills gratis användning av vattentjänster.

Till ryssja

Olof Karlsson Källa: Tidningen Riksdag & Departement 4/2011 förnybar energi

33

Så här hittar Du på ”nya” Nord Pool Svenska kraftnät har presenterat en öppen web-plats om kraftläget. Den uppdateras varje minut och på två kartor över elområdena i Norden anges dels hur många MW som flödar mellan elområdena och i vilken riktning, dels vilka priser som gäller i de olika elområdena.

Vissa tider i höst med svag vind i hela Norden och brist på överföringskapacitet samt stängda kärnkraftverk kunde det bli en prisskillnad mellan elområde SE1 i norr och SE4 i söder på 10-15 öre/kWh. Men när vinden åter började blåsa i Sverige och Danmark motsvarande 4 kärnreaktorer och återstart av två Ringhalsverk blev bristen bytt mot överskott som exporterades.

Sökväg www.svk.se/Energimarknaden/El/Kraftsystemet/ Kartan dyker upp, skifta mellan flöden och priser.

I vänstra kolumnen: Välj Balansansvar På den nya sidan som kommer fram finns ett textstycke i mitten.

På sista raden står: Nord Pool Spot I vänstra kolumnen under Elspot står: Prices Högst upp under rutan SE finns en nedåtpil. Välj det elområde Du vill se.

Till höger under rutan Daily finns en nedåtpil för val av valuta.

Guider : Peter Danielsson och Olof Karlsson

Kraftläget i Sverige den 9 december kl. 23.00 Produktion 20 358 MW Kärnkraft 7 909 Vattenkraft 8 455 Värmekraft 1 497 Vindkraft 2 034 Export 3 477 Konsumtion 16 872 Den stora effekten vindkraft kompletterat med 2 832 MW vind i Danmark drev ner elpriset i hela Norden och utjämnade priset mellan elområdena. Systempriset i Norden blev 34,37 öre/kWh den dagen.

Exporten från Sverige motsvarade produktionen från 4 kärnreaktorer Olof Karlsson

34

förnybar energi 4/2011

SERO - BIBLIOTEKET Bygg upp Ditt energibibliotek och se till att de skolor och bibliotek Du känner till också skaffar in följande litteratur:

Medlemspris

Ord pris

Förnybar energi av Göran Sidén – Boken ger en utmärkt genomgång av alla Ny förnybara energiformer, hur de fungerar och vad de ger. Rikt illustrerad 256 sid. 2009

400 kr

450 kr

Hampa till bränsle, fiber och olja – en liten handbok av Sven Bernesson 60 sid hft Boken ger basfakta om odling av hampa från sådd till skörd samt beskriver problem som behöver lösas. 2006

120 kr

140 kr

Raps till motorbränsle från fält till motor - en liten handbok av Sven Bernesson Beskriver hela kedjan från odlingsteknik, kallpressning av olja i olika skala samt hur den kan användas direkt om dieselmotorn kompletteras med förvärmning och möjlighet att växla mellan diesel som startbränsle och rapsolja. Även omförestring av rapsolja behandlas ingående.

80 sidor. Rikt illustrerad. 2005

150 kr

200 kr

Ett rikt liv - inspiration till ett lyxigt ekoliv av Lars Andrén och Erika Brokvist Ny

217 kr

250 kr

Vätgas och bränsleceller – Ny energi för världen, Dougald Macfie 144 sid. S5 Illustrerad, fyrfärg

210 kr

228 kr

Vindkraft i teori och praktik, 400 s, ny utgåva, av Tore Wizelius Boken ger en heltäckande bild av nästan allt om vindkraft.

Teknik, miljö, ekonomi och projektering

400 kr

480 kr

Vindkraft på lantbruk –en handbok av Tore Wizelius och Gunilla Britse,71 sid. Teori om vindkraft, erfarenheter och praktiska råd. 2006

150 kr

225 kr

Estetik och ingenjörskonst av Lars Brunnström Den svenska vattenkraftens arkitekturhistoria. Ett praktverk om intressanta och vackra kraftverk

410 kr

480 kr

60 kr

100 kr

Vindkraft i Sverige, teknik och tillämpningar (hft), Peter Claeson (Grundbok för alla självbyggare av vindkraft. Teoridelen är allmängiltig för vindkraft och nyttig läsning för den som vill tränga djupare in i hur vindkraftverk verkligen fungerar.) 1987

200 kr

230 kr

Små Vattenkraftverk En handbok om Projektering, Konstruktion och drift av små vattenkraftverk framtagen av SRF, 100 sid. rikt illustrerad A-4 format

170 kr

212 kr

Små vattenkraftverk – en handbok på CD Översättning från engelska av en mer avancerad handbok om småskalig vattenkraft

80 kr

80 kr

100 kr

140 kr

VIND, del 1, Tore Wizelius/Olof Karlsson Innehåller en grundkurs om vindkraft. 1992

ÖLÄNDSK NATUR av Dagmar Lundegårdh 1994, 145 sid.

En utmärkt guide till Ölands flora, fauna och geologi

Moms ingår men porto och emballage tillkommer på priser enl. ovan SERO, Box 57, 731 22 Köping, Tel 0221 - 824 22, Fax 0221-825 22 E-post: info.sero@koping.net

E-mail: vestas-sverige@vestas.comโ ข www.vestasvind.se

CORNELIS MEKANISKA AB Vi utfรถr till kraftverksindustrin:

- Turbintillverkning

- Ombyggnader

- Renoveringar

- Betongsprutning

- Reparationer

- Injektering

- Service

- Entreprenadarbeten

- Tillverkning av grindrensare

- Mobil betongblandning

- Automatiseringar

- Uthyrning byggnadsmaskiner

Fรถr mer info www.cornelismek.se CORNELIS MEKANISKA AB Grรถnhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.com SEROjournalen nr. 3 - 2006

27

4/2011 fรถrnybar energi

35

Returadress Sero, Box 57 731 22 KÖPING

Från planering till drift och ännu längre Ny kontrollutrustning, ställverk och transformatorkiosk i Väls kraftverk

Station före

Projektledning och konstruktion

Factory Acceptance Test (FAT)

In-house byggnation

Installation

”Med IETV fick vi ett leveranssäkert projekt och en produktionssäker anläggning.”

Marcus Bergman - Fortum

Färdig station i drift

Tel: 0321-53 19 01 E-mail: info@ietv.se