Feef 1 14 web by Sirimari

fรถrnybar energi

Nummer 1/2014

& ENERGIEFFEKTIVISERING

TEMA: Energipolitik

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering Lång livslängd Enkel montering Korrosionsfria Goda hydrauliska egenskaper

www.consilio.no

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

APS Norway AS · Box 2059 ·

Ett företag i

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap ger hus, ren energi och· bättre ekonomi. Han gör det N-3202 Sandefjord, Norge ·som Telefon: +47varmare 99 11 35 00 · info-no@aps-sales.no www.aps-sales.no Group via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Kalla faKta om ett varmare liv Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligare banor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus. På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu 2

förnybar energi 1/2014

I DETTA NUMMER bl.a:

7 Hur ser partierna på energipolitiken

LEDARE

12 Sol-Ola Jönsson 80 år 14 100 % förnybart ett möjligt energimål 15 Technionforskare i Västerås 18 Har vi någon miljö- och energikris? 20 Bioagroenergi – en klimatsmart innovation på Österlen

22 Lagring av energi – nyckeln till välstånd! 25 Välbesökt invigning av Nordens största

Göran Bryntse, ordförande SERO:

26 Det kan bli en tuff sommar

SERO vill ha 100 % förnybart

solcellspark

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Tidningen ges ut av SERO och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex. ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPING E-mail: redaktionen@fornybarenergi.nu ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 023-301 61 , 070-621 71 96 E.mail: goran.bryntse@sero.se REDAKTÖR: Carl-Henrik Knutsson (tf) Tel. 021-14 56 60, 072-212 74 12 E-mail: carlhenrik.knutsson@telia.com REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Birgit Ek Christer Söderberg Carl Olov Persson (adjungerad) ANNONSBOKNING: Jörgen Ek Tel. 0708 144 455 E-mail: jorgen.ek@teamprinting.com PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt ISSN: 0283-6114 LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK Reklamtryckeriet i Köping AB, 2012 Tel. 0221-100 87 E-mail: rt.tony@koping.net OMSLAGSBILD: IT- och Energiminister AnnaKarin Hatt inviger solelparken utanför Västerås. Foto: Jörgen Ek

SERO har ställt några frågor till de politiska partierna i Riksdagen. Enkäten och svaren finns längre fram i tidningen. Vi tackar för partiernas medverkan! Så här skulle SERO:s svar se ut: 1. SERO vill ha 100 % förnybart senast till år 2040. Ett etappmål är 90 % till år 2030. Målen kan verka orealistiska, särskilt när det gäller transportsektorn, men behöver inte vara det. Regeringens expert på fossilfri fordonsflotta, prof. Thomas B Johansson gör, i en tusensidig utredning, samma bedömning som SERO. Utvecklingen på batterifronten går fort, batterierna blir allt effektivare och lättare och det dröjer inte länge innan alla nya bilar drivs med el. Alla bilar ställs inte av lika snabbt - det finns och kommer att finnas veteranbilar, som drivs med olja. Men vi hoppas att denna mindre fordonsflotta, i varje fall delvis, kan konvertera till biobränsle. Vi vill att EU sätter upp övergripande mål för en övergång till 45 % förnybar energi och 40 % energieffektivisering till år 2030, jämfört med år 1990. Våra krav är identiska med det flera europeiska Energi och klimatorganisationer kräver och som leder till 55 % reduktion av växthusgaserna. (Coalition for Energy Savings, CES, EREC= European Renewable Energy Council, EREC och Climate Action Network Europe, CAN-E) För att uppnå målen vill vi att ett fastprissystem införs, alternativt att kvotplikten höjs rejält. Nuvarande system med elcertifikat och utsläppsrätter har visat sig alldeles otillräckliga för att nå målsättningen ”Övergång till hållbar energiförsörjning”. 2. SERO tror inte på ny kärnkraft när de nuvarande reaktorerna är uttjänta. Allt pekar på att ny kärnkraft inte kommer att klara Miljöbalkens krav eller realistiska avkastningskrav när staten inte ger något bidrag. Sverige har heller inte löst frågan hur man ska slutförvara utbränt kärnbränsle i hundratusentals år. Kärnkraften är hela tiden en allvarlig riskfaktor vilket kärnkraftolyckorna i världen visat. Nyligen gjorda studier har visat att ny kärnkraft är betydligt dyrare än för-

↪ 1/2014 förnybar energi

LEDARE

nybar energi. Aktuella uppskattningar i bl. a. England och USA visar på en elproduktionskostnad på 70-75 öre/ kWh, ungefär 35 % dyrare än de förnybara alternativen och energieffektiviseringar. Rådande förslag på avfallsförvaring, den s k KBS 3-metoden, är inte säker utan kan komma att leda till radioaktivt läckage i framtiden . Avfallet ska därför vara återtagbart, s k rolling stewardship, dvs. man måste hela tiden kontrollera avfallet och kunna vidta åtgärder när förvaringskapslarna börjar läcka. 3. Vårt mål för solenergi överensstämmer i huvudsak med vad svensk Solenergiförening förordar, dvs. 10 TWh solel och 10 TWh solvärme år 2020. Till år 2030 vill vi höja målet till 30 TWh solel och 20 TWh solvärme. Tyskland, som har ungefär samma solinstrålning som Sverige men mindre yta, har redan idag över 30 TWh solel. I Sverige hjälper dessutom snön till att, på vintern, höja solcellernas verkningsgrad. Målen ska givetvis kombineras med en handlingsplan, inkluderande nettodebitering av solel. 4. En ökad satsning på förnybar energi ger många jobb i Sverige och eftersom förnybar energi är en tillgång i Sverige och inte behöver importeras påverkar en övergång svensk bytesbalans positivt. Får SEROs målsättningar genomslag i praktiskt politik leder det uppenbart till flera jobb, minskat beroende av import och en betydligt säkrare och tryggare energiförsörjning. Valet i höst är inte enkelt, partierna står för olika åsiktspaket. Delar av paketen gillar vi, andra accepterar vi och vissa delar ogillar vi. För den som anser att miljö- och energifrågorna väger tungt, hoppas vi partiernas och SEROs programförklaringar underlättar valet i höst. Vi hoppas även att samtalet med våra politiska företrädare kan bidra till ökad kunskap om hur Sverige bör agera för en smidig övergång till miljövänlig energi.

Göran Bryntse, Tekn Dr Ordförande i SERO

Ansvarstagande Debatten går het om vår energiförsörjning och även om allt pekar på en större medvetenhet och vilja att ställa om vår energiförsörjning har vi hela tiden ett ifrågasättande om än det ena och än det andra. Statistik från olika läger befäster åsikter och för en utomstående måste debatten kännas högst förvirrande. Jag känner dock att vi är inne i ett paradigmskifte där den förnybara energin vinner mark och är den enda logiska lösningen på vår energiförsörjning. Och hur det än vrids och vänds på siffror är det väl ganska självklart att en förnybar energiförsörjning står för framtid och hållbarhet. Av det skälet känns det ologiskt att hänga kvar vid ändliga resurser som förr eller senare måste ersättas med annat. Den stora knäckfrågan är vad det får kosta. I det sammanhanget är det intressanta hur vi värderar saker och ting. Ska ett pris ställas mot den kostnad som råder nu eller ställas mot någon form av förväntat pris? Och hur ska sekundära effekter såsom ren luft och rent vatten värderas? När en byggnad uppförs beräknas den ofta ha en teknisk livslängd på 40 år. Om en ekonomisk livscykelkalkyl utgår ifrån den tekniska livslängden utgör byggkostnad och finansiering ungefär 25 % av den totala kostnaden och reparations- och underhållskostnader till ungefär samma storleksordning. Byggnadens driftkostnad kan däremot uppgå till hela 50 % av den totala kostnaden under dessa 40 år. Det innebär att om mer investeringar i t ex isolering av byggnadsskalet, fönster med låga u-värden, energieffektiv utrustning, solvärme och solceller ger en initial merkostnad vid byggnationen på 2-10 % så kan driftkostnaden sänkas med 30-50 % under byggnadens tekniska livslängd. I ett sådant resonemang blir det ganska självklart att merkostnader som energieffektiviserar och minskar behovet av köpt energi blir lönsamma, under förutsättning att det verkligen råder långsiktiga ägarperspektiv. Men så är det ju inte alltid. Många gånger har vi betydligt kortare ägarperspektiv och då faller livscykelresonemanget. En av de stora utmaningarna blir därför hur vi tar ansvar för och hur vi värderar olika typer av investeringar; vad vår kon-

förnybar energi 1/2014

LCC-LIVSCYKELKOSTNAD Beskriver en investerings totala kostnad under dess livslängd (inköpskostnad + driftkostnader + underhåll + destruktion + restvärde)

LCC – 40 ÅRS TEKNISK DRIFTTID 50 % är driftkostnad 25 % utgör reparation och underhåll 15 % är ﬁnansieringskostnader 10 % är byggkostnad

sumtion får kosta, hur vi värderar omställningen till en hållbar energiförsörjning och hur vi ska prissätta miljö- och klimatpåverkan i det vi företar oss. Ett större ansvarstagande är att önska där långsiktighet och där social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet ställs i fokus. Min övertygelse är att vi har stora möjligheter att ställa om till en hållbar energiförsörjning inom en överskådlig framtid. Vi har utan tvekan tillräckligt med tillgångar av förnybara energiresurser för att klara detta. Den tekniska kompetensen är också på plats och definitivt har vi råd med det! Låt oss därför skynda på processen!

Lars Andrén www.drivkraft.nu



  





  



     



        

          



  



1/2014 förnybar energi

ELFÖRBRUKNING

Elåret som gått Sveriges normala elproduktion kommer till över 55 procent från förnybara energikällor, ca 2 procent kommer från fossila energikällor och resterande del är kärnkraft. Solel har ännu inte börjat synas i statistiken. Den stora andelen förnybart i vår elproduktion gör den väderkänslig - våtår/torrår, blåsiga år eller motsatsen påverkar produktionen utan att vi kan göra något åt det. 2012 var ett riktigt våtår, vattenkraften producerade över 18 procent mer än normalt. Överskott eller underskott i elbalansen kompenseras genom export resp. import, huvudsakligen från våra nordiska grannländer. Elproduktionen 2013 Det har varit ett ganska dåligt produktionsår både för vattenkraft och för vindkraft, men vindkraften har ändå ökat genom fortsatt stark utbyggnad. Så här ser Sveriges elproduktion ut. Siffrorna avser terawattimmar, TWh (1 TWh – 1 000 000 000, en miljard, kWh). Uppgifterna för 2013 är preliminära.

Vattenkraft Kärnkraft Värmekraft Vindkraft 1)

2013 61,0 64,0 14,5 9,5 149,0

2012 78,0 61,0 15,0 7,0 161,0

Normalår 66,0 66,0 16,0 10,0 158,0

1) Det finns ingen normalårsproduktion för vindkraften eftersom denna är under kontinuerlig utbyggnad.

Den svenska, elproduktionen 2013 har således varit lägre än normalt och väsentligt lägre än 2012. Orsaken är framförallt en lägre nederbörd än normalt.

Det sker ett ständigt kraftutbyte med grannländer och när året är slut avgörs om kraftutbytet resulterat i nettoimport eller nettoexport. Den starka kraftbalansen verkar bestå. Elpriset Elpriset i Norden bestäms av tillgång och efterfrågan på el eftersom vi har en marknadsbaserad prissättning. Om det inte går att exportera bort överskottet förblir priset lågt. Eftersom det varit lågkonjunktur i Europa har det varit svårt att exportera el och även där har elpriserna sjunkit. Elpriset (systempriset, nordiskt medelpris) var mycket lågt 2012, 27,2 öre/kWh, men repade sig något under 2013 då det blev 32,9 öre/kWh. De år runt 2010 då elpriset låg runt 50 öre/kWh känns mycket avlägsna. 2016 öppnas en ny kabel till Litauen. Där är nog svensk el välkommen, eftersom man stängde sitt enda kärnkraftverk Ignalina vid inträdet i EU. De närmaste åren ser elpriset ut att ligga lågt, till glädje för elkunder och till bekymmer för elproducenter, där många har nya anläggningar med avsevärda kapitalkostnader. Det som kan ändra på situationen är nya bekymmer för kärnkraften och att prissättningen på utsläppsrätter når tidigare nivåer så att fossildrivna produktionsanläggningar behöver höja sina elpriser för att kompensera för sina utsläpp av växthusgaser. Produktionsförmågan i Sverige, och Norden, är för närvarande god med normalfyllda vattenmagasin och god produktion i kärnkraftverken.

Christer Söderberg Elanvändning Sveriges elanvändning har stark koppling till konjunkturen. Det gäller i synnerhet industrins elanvändning, men även en stark koppling till årsmedeltemperaturen, eftersom en avsevärd del av vår uppvärmning är baserad på el. På senare år har även samhällets strukturomvandling börjat märkas, kanske tydligast inom pappersindustrin. Här har en minskad läsning av papperstidningar medfört att ett antal tidningspappersmaskiner stängts - och fler lär det bli. Elanvändningen hade en topp 2001 då vi använde 150 TWh, men har sedan dess sjunkit avsevärt. Det beror huvudsakligen på effektivare användning, och ligger numera på 140-144 TWh. 2013 använde vi 139 TWh och året innan 142. Elutbyte med omvärlden Sverige har numera en stark kraftbalans och vi producerar mer el än vi använder. 2013 nettoexporterade vi 10 TWh till omvärlden, 2012 var den siffran dubbelt så stor. Men 2010 och flera år dessförinnan hade vi en nettoimport, så bilden har förändrats.

förnybar energi 1/2014

Extrapris på böcker! Passa på - begränsat antal Beställ direkt från författaren Lars Andrén

www.drivkraft.nu

Hur ser partierna på energipolitiken? POLITIK

Inför höstens riksdagsval har vi ställt fyra frågor till riksdagspartierna kring deras syn på energipolitiken. Här nedan kan du läsa frågorna och de olika partiernas svar. 1. Hur ställer sig ert parti till frågan om 100 % förnybar energi i Sveriges energiförsörjning? På vilket sätt avser ni att stödja utvecklingen mot förnybar energi? Hur ser ert handlingsprogram, för att vi skall nå de av riksdagen beslutade målen till år 2030 och år 2050, ut? 2. Vilken framtid för kärnkraften står ert parti för och hur vill ni hantera frågan om kärnavfallet? 3. I Sverige bedrivs spetsforskning på solel och solvärme men det saknas en handlingsplan för hur forskningen skall tas till vara i produktion och användande i Sverige. Har ert parti ett långsiktigt mål och en långsiktig handlingsplan för solel och solvärme? 4. Hur påverkas ert partis politik av att utvecklingen av miljövänlig energiomvandling skapar nya arbeten i Sverige och minskar behovet av import?

Centerpartiet 1. Hundra procent förnybart, utan kärnkraft och fossil energi är vårt mål. Vi kommer nå dit genom delmål för ökad förnybar energiproduktion och energieffektivisering samt genom ambitiösa ekonomiska styrmedel såsom ambitionshöjningar i det gröna elcertifikatssystemet. Vi tror på ekonomiska styrmedel där det lönar sig att välja rätt och miljövänligt och där skadliga miljöfarliga val kostar mer. Omställningen är en plånboksfråga.

förallt att producera sin egen förnybara energi. Därför inför Centerpartiet och alliansen nu ett skatteavdrag för egenproducerad förnybar el. Stöd till forskning och innovation på energiområdet är en central och integrerad del av energipolitiken. Centerpartiet har drivit på i regeringen för att öka anslagen till energiforskningen. Från och med 2013 satsar vi 1,3 miljarder på energiforskning, vilket ökar till 1,4 miljarder från och med 2016.

2. Vår vision är ett samhälle utan kärnkraft. Vi vill se ett samhälle med hundra procent förnybar energi, fritt från kärnkraft och fossil energi inom en generation. Med Alliansens klimat- och energiöverenskommelse formades en långsiktig energipolitik som förenar ökad ekologisk hållbarhet med minskat beroende av storskaliga energikällor som vattenkraft och kärnkraft. Överenskommelsen har skapat förutsättningar för långsiktiga spelregler för energimarknadens aktörer, och därmed för nya investeringar. Centerpartiets ambition är att övergången till förnybar energi ska ske bestämt och successivt, vilket nu sker. Att kräva hastiga reformer för att tvinga fram resultat riskerar att undergräva den långsiktiga inriktningen på energipolitiken, något vi inte är beredda att göra. SKB har i uppdrag att föreslå hantering och slutförvar av kärnavfallet. Här har Sverige kommit längst i världen och även det är en kompetens som vi kan bistå andra länder med.

4. Det är helt i linje med Centerpartiets politik att den gröna omställningen leder till nya jobb och tillväxt samtidigt som vi minskar klimat- och miljöpåverkan. Centerpartiet kommer att fortsätta främja den förnybara energin genom långsiktiga och förutsägbara spelregler för investerarna samtidigt som vi fortsätter att stegvis öka kostnaden för fossil och ändlig energi. Parallellt med detta ska vi fortsätta bistå utvecklingen och spridningen av ny hållbar energi genom till exempel forskningsinsatser.

3. Det gröna elcertifikatsystemet vi tog initiativ till i regeringen, leder till en teknikneutral och kostnadseffektiv utbyggnad av den förnybara energin. Det medför att den billigaste förnybara energin byggs ut först. Men i takt med att priset på solceller och solpaneler går ned blir det allt mer intressant fram-

Heléna Lindahl, Centerpartiet Riksdagsledamot och Energipolitisk talesperson 1/2014 förnybar energi

Folkpartiet POLITIK

1. Folkpartiet anser att energisystemets miljö- och klimateffekter måste minskas genom energieffektivisering och en successiv introduktion av klimatneutrala produktionsformer. För att driva på miljöanpassningen behövs generella regelverk för utsläpp och säkerhet, samt ekonomiska styrmedel. Staten ska i största möjliga mån vara neutral mellan energislag som uppfyller miljö- och säkerhetskraven. Energisystemet behöver ställas om så att alla människor får tillgång till el och annan energi producerad på ett sätt som varken hotar klimatet eller utarmar värdefull natur.

4. Det viktigaste för oss är att el och energi som produceras är fossilfri. Sverige ska vara självförsörjande på energi och därmed behöver vi inte el från andra länder. När det gäller frågan om att förnybar energi skulle skapa så många nya jobb i Sverige, ska man vara försiktig med sådana uttalanden. De undersökningar som gjorts visar att det inte alls är så. Det höjda elpris som blir följden av en stor andel förnybar el kan tvärtom medföra att jobben minskar i Sverige.

2. Kärnkraften är viktig för klimatneutral elproduktion. Nya kärnkraftsreaktorer som klarar högt ställda säkerhetskrav ska kunna byggas i Sverige. Fortsatt forskning och utveckling behövs för att minimera riskerna vid drift samt hantering av bränsle och avfall. 3. Folkpartiet är positivt till energiforskning. Anslagen till detta ökar under åren 2013-2016 satsas 1240 miljoner kronor. Som vi dock har varit inne på i svar på fråga 1 så anser Folkpartiet att staten i största mån ska vara neutral mellan energislag. Detta gäller också solel och solvärme.

Eva Flyborg, Folkpartiet Riksdagsledamot och Energipolitisk talesperson

Moderaterna 1. Moderaterna anser att 100 % förnybar energi i energiförsörjningen är möjlig i Sverige på sikt, men inte till 2030. Då skulle fungerande produktionsanläggningar behöva tvångsneddläggas med kapitalförstöring och ökade elpriser som följd. Det är bra med en mångfald i energiförsörjningen, vilket minskar risken för störningar. Det är önskvärt att energiförsörjningen på sikt är baserad på förnybar energi. 2. Moderaterna ansluter sig till Alliansens energiöverenskommelse som tillåter nya anläggningar på de platser där det idag finns reaktorer. Moderaterna har även öppnat för helt nya reaktorer, om behov uppstår. Detta är dock i nuläget inte troligt eftersom det finns ett EU-direktiv om energieffektivisering och det finns en avsevärd potential för detta. Sverige har tillsammans med Finland kommit mycket långt i slutförvarsprocessen av utbränt kärnbränsle och detta har skett med öppenhet och demokrati, något som lovordats av omvärlden. 3. Det är viktigt att Sverige fortsätter att forska på solenergiområdet och att vi kan fortsätta att ha den framskjutna position vi har idag inom toppforskning. Fortsatt stöd för detta är viktigt. Produktionsstöd för tillverkningsindustrin är inte en

förnybar energi 1/2014

priorterad fråga, utrustningarna kan tillverkas där det görs bäst och billigast. Det finns länder som stödjer tillverkningsindustrin, t ex Kina, men vi ska inte använda skattepengar till detta. 4. Det är positivt att skapa arbetstillfällen, men med en säker och stabil basproduktion med konkurrenskraftiga priser i det svenska elförsörjningen skapas mest nya arbeten i den svenska basindustrin.

Moderaternas svar är baserat på en intervju med Cecilie TenfjordToftby, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson.

Kristdemokraterna

2. Kärnkraften kommer inom överskådlig framtid utgöra basen i elproduktionen för god miljö, leveranssäkerhet och konkurrenskraft. Kärnkraften är en koldioxidneutral energikälla som basindustrin inte klarar sig utan i vad som tycks vara överskådlig tid. En enda reaktor ger mer energi än all vattenkraft i Dalälven och Göta älv tillsammans. Kärnbränsle för en villas årliga elbehov ryms i en tesked (enl. Vattenfall). Det använda kärnbränslet tas omhand i ett geologiskt slutförvar i svenskt urberg, en miljard år gammalt. Sverige är världsledande i sin forskning för kärnbränsleförvaret. Platsen för förvaret beräknas stå klar år 2025. 3. Solenergi är och kommer vara en självklar del av energisystemet. Hälften av vår energianvändning kommer från förnybara energikällor, främst biomassa och vattenkraft (Ener-

giläget 2012, Energimyndigheten). Dessa får i sin energi från solen. Vi tror på teknikneutrala stödsystem samtidigt som vi satsar mycket på solenergiforskning för högre verkningsgrad och lägre kostnader.

POLITIK

1. Fyrtio procent av Sveriges primärenergi kommer från fossila bränslen (Energiläget, Energimyndigheten). Ett energisystem fritt från fossila bränslen kommer prioritetsmässigt före ett 100 procent förnybart sådant. Elproduktionen sker redan idag praktiskt taget utan fossila bränslen. Förnybara drivmedel och elektrifiering av transportsektorn är viktiga fokusområden. Vi arbetar för närvarande inom regeringen med målsättningen Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Ett antal uppdrag ligger ute till myndigheter för att ta fram underlag och förutsättningar för att uppfylla detta mål. Ett delmål i detta är arbetet för en fossilfri fordonsflotta år 2030. Ökade anslag till energimyndighetens forskning, elcertifikat, ökade järnvägssatsningar och kvotplikt för förnybara drivmedel är några av verktygen vi har tagit fram och utökar.

4. Med energiöverenskommelsen som tecknades 2009 mellan de styrande Allianspartierna, skapades förhöjda mål och långsiktiga förutsättningar för utvecklingen av förnybar och koldioxidneutral energi. Energi med hög leveranssäkerhet och konkurrenskraftiga priser är en av vår exportindustris viktigaste insatsvaror. Vi kan ständigt producera mer för mindre. På trettio år har energieffektivisering gjort att vi för varje kilowattimme el skapar dubbelt så mycket värde jämfört med tidigare (sid 21, Elåret 2012, Svensk Energi). Miljövänlig energi är förutsättningen för vår höga levnadsstandard och kommer att göra det också i framtiden.

Irene Oskarsson, Kristdemokraterna Riksdagsledamot och ledamot av Miljö- och jordbruksutskottet

Vänsterpartiet 1. Ja till 100 % förnybar energi i Sverige omkring 2040. För att nå dit vill (v) förbättra elcertifikatsystemet, införa nettodebitering, satsa stort på energieffektivisering, bl. a med hjälp av sparmål. Vi vill också bygga ut havsbaserad vindkraft och skapa en miljöteknikfond för att underlätta investeringar i förnybar energi och energieffektiviseringar, ca 500 MKr/år i sex år.

4. Att nya jobb skapas och att importen minskar på grund av energiomställningen är att betrakta som bonus som konsekvens av vår politik, likaså att nya företag skapas. Vänsterpartiet vill också satsa på geoenergi och på energilagring.

2a. Kärnkraften ska avvecklas. Två reaktorer ska stängas av under nästa mandatperiod.. Energimyndigheten ska få i uppdrag att göra en avvecklingsplan. 2b. Partiet avvaktar Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM, rekommendationer angående ett slutförvar. Avfallet får inte återanvändas. Avfallsavgiften kan modifieras jämfört med nuläget. 3. Mål för solenergin: 4 TWh solvärme och 4 TWh solel 2020. Satsning på nätutbyggnad för att underlätta infasningen av förnyar energi. Tröskeleffekter vid Inmatning av förnybar energi ska bort.

Kent Persson, Vänsterpartiet Riksdagsledamot och Energipolitisk talseperson 1/2014 förnybar energi

Socialdemokraterna ENERGIEFFEKTIVISERING POLITIK

1. Ja till 100 % förnybart. Vill avvakta Energimyndighetens utredning av det innan ställning tas till tidtabellen. Vi vill också ha en ny Energikommission som fördjupar kunskapen om Sveriges framtida energiförsörjning. Vill förbättra elcertifikatsystemet genom att t ex justera kvotkurvan. Elcertifikaten får inte vara en bromskloss för utvecklingen utan en möjliggörare.

4. Energiomställningen till förnybar energi ger många nya jobb, ger energisäkerhet, minskar klimatproblemen och ger minskad import av energi. Allt detta ser vi positivt på.

2a. Kärnkraften ska fasas ut succesivt med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt den kan ersättas med el från förnybara källor samt energieffektivisering. 2b. Sverige ska ta hand om sitt eget kärnkraftsavfall. Vi avvaktar ytterligare information om hur det ska gå till från de myndigheter som har i uppdrag att föreslå långsiktiga lösningar, t ex SSM. 3. Sverige måste sätta ett mål för solenergin. Energimyndigheten ska få i uppdrag att föreslå sådana planeringsmål för solenergin både för 2020 och 2030. Vi vill ha nettodebitering och vill stödja nya företag inom solenergibranschen.

Ann-Kristine Johansson, Socialdemokraterna Riksdagsledamot och ansvarig för energipolitiken

Miljöpartiet 1. Miljöpartiet vill att Sveriges el- och värmesystem senast år 2030 är 100 % förnybart. Det innebär en kärnkraftsavveckling i takt med att reaktorerna behöver tas ur drift av åldersskäl. IEA bedömer att de svenska reaktorerna behöver tas ur drift mellan år 2022 och 2030. Vi vill att Sveriges elöverskott används för att reaktorer tas ur drift kommande mandatperiod. Av säkerhetsskäl säger vi nej till effekthöjningar och livstidsförlängningar av kärnkraften. Sverige har utomordentliga möjligheter att ställa om till ett helt förnybart elsystem, vårt utgångsläge är unikt; vi har redan en hög andel förnybar elproduktion, vi har mycket bra naturgivna förutsättningar och vi är ett land med stor kompetens inom energiområdet. Miljöpartiet vill höja ambitionsnivån för elcertifikaten för 2020 från nuvarande plus 25 TWh till minst plus 30 TWh och det bör införas en ny nivå om minst plus 55 TWh år 2030. Förutom utbyggnad av förnybara energikällor är energieffektivisering avgörande för att nå målet om 100 % förnybar energi. Att använda energi smartare, till exempel genom att byta ljuskällor, ventilation, styrutrustningar och liknande, är det i särklass säkraste, snabbaste och mest lönsamma sättet att utveckla energisystemet. För Miljöpartiet är därför en ökad effektivitet i energianvändningen en prioritet och vårt mål är att användningen av energi minskar även när ekonomin växer. 2. Vi vill att kärnkraften avvecklas senast år 2030. Det avfall som idag finns måste hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Det förslag som nu lämnats av SKB innehåller många vetenskapliga frågetecken, så som hur kopparkapslarna reagerar i syrefritt vatten, hur

förnybar energi 1/2014

grundvattnet rör sig under dessa tusentals år m.m. Det är också oroväckande att Kärnavfallsrådet påpekar att det saknas oberoende forskning. Miljöpartiets åsikt är att det inte är ansvarsfullt att hasta fram en lösning innan alla frågetecken är lösta. 3. Miljöpartiet vill att solenergin, precis som vindkraften, ges ett planeringsmål. Vi har i riksdagen lagt fram förslag i enlighet med Svensk solenergis förslag om 4 TWh solel och 4 TWh solvärme. 4. Miljöpartiet ser stora möjligheter till nya gröna jobb som resultat av en ambitiös utbyggnad av förnybar energi. Vi beklagar att Sverige idag på grund av regeringens oklara energipolitik tappar företag inom förnybar energi som flyttar till länder med högre ambitioner.

Lise Nordin, Miljöpartiet Riksdagsledamot och Energipolitisk talesperson

Sverigedemokraterna

2. Sverige har idag nästan helt fossilfri produktion av el och god konkurrenskraft för vår basindustri, tack vare vattenkraften och kärnkraften. Hela den svenska infrastrukturen är uppbyggd på dessa centraliserade energislag. Vi ser det som olyckligt att ta efter t.ex. Tysklands energipolitik, där ökade kostnader för konsumenterna och en osäkerhet vem som skall betala för framtida investeringar nu är ett faktum. Vårt huvudmål är att förhindra koldioxidläckage genom att attrahera företag och tung basindustri med höga miljökrav att etablera sig i Sverige och därmed förhindra att produktion flyttar till mindre nogräknade nationer med små eller inga miljökrav alls. Därför väljer vi en fortsatt satsning på kärnkraft. Givetvis tar vi ansvar för hanteringen av uttjänt kärnbränsle. Det finns även potential att exportera know-how gällande hantering av kärnbränsle. 3. Det finns en potential för både solel och solvärme, dock är

prisbilden och vårt geografiska läge inte optimalt för storskalig produktion. Forskning bör givetvis bedrivas på alla områden, men vi betonar att dessa energislag inom överskådlig framtid inte är konkurrensmässiga.

POLITIK

1. Vi ser positivt på vissa förnybara energikällor så som bl.a. biobränslen, vågkraft och viss vattenkraft. Vi avser avsätta resurser till satsning på forskning, utveckling och innovation inom dessa områden för att ta Sverige ur oljeberoendet samt att minska utsläppen ifrån övriga fossila energislag. Vårt mål är trygga, stabila leveranser av el och energi till konkurrensmässiga priser och samtidigt säkerställa ett långsiktigt hållbart samhälle.

4. Vi ser positivt på forskning och utveckling av nya miljövänliga produkter på energiområdet. Vi är också medvetna om att många av dessa produkter är beroende av kraftiga subventioner för att vara konkurrensmässiga. Vi välkomnar alla former av arbetstillfällen men betonar vikten av att subventionerade jobb gällande energiproduktion i allt för lång utsträckning kan bli kontraproduktivt.

Ann Hagwall, Sverigedemokraterna Riksdagsledamot och ledamot av Näringsutskottet

Siffror som talar sitt egna språk:

Sveriges behov av elenergi klaras inom landet I dag är tillförseln av elenergi i Sverige, 150 TWh, sammansatt av: • 65 TWh vattenkraft, • 60 TWh kärnkraft • 10 TWh vindkraft • 15 TWh värmekraft, i huvudsak bioel. Den inhemska användningen ligger på 140 TWh per år och vi exporterar f.n. 10 TWh/år. Utvecklingen till mitten av 20-talet Användningen har, sedan toppåret 2001, minskat med 10 TWh och fortsätter att minska. Fram till mitten av 20-talet minskar behovet till omkring 130 TWh/år. Med en aktiv satsning på energieffektivisering går naturligtvis minskningen fortare.

Vattenkraftverken renoveras och effektiviseras. Samtidigt ökar nederbördsmängderna. Sammanlagt förväntas det ge en ökning med 5 TWh. Enligt Swebio blir den framtida andelen bioel rimligen 20 TWh. Svensk Vindenergi beräknar att vindkraften år 2017 kommer att svara för 19 TWh. Det är rimligt att vi förväntar oss att ytterligare 10 TWh tillkommer under första hälften av 20-talet. Sedan tillkommer den förnybara energikälla som har störst förutsättningar att utvecklas, solelen. Tyskland har visat vilka möjligheter som finns för den energin.

Med en rimlig statlig satsning bör vi få fram 15-25 TWh till i mitten av 2020-talet. En sammanräkning av framtida tillgång och efterfrågan av elenergi ser ut som följer; Vattenkraft: 70 TWh Bioel: 20 TWh Vindkraft. 30 TWh Solel: 20 TWh Sammanlagt: 140 TWh Det framtida överskottet blir omkring 10 TWh.

Peter Danielsson

1/2014 förnybar energi

PORTRÄTT

Miljökämpen som fick se drömmen om vind och sol förverkligad

Sol-Ola Jönsson 80 år

- Det som hände i Hiroshima och Nagasaki la grunden för mitt engagemang, något liknande skulle inte få förekomma säger Ola. Från slutet av andra världskriget blev engagemanget för miljö- och fredsfrågor en del av Olas liv - Även Sverige ville satsa på kärnvapen. Vi skulle tillverka fem atombomber per år och för att få plutonium till det behövdes 25 atomreaktorer, men det fick vi hejd på säger Ola. - 1959 var jag med på SLU:s, numera Centerns Ungdomsförbunds, riksting på Rosenlundsfältet i Jönköping. Innan Gunnar Hedlund höll sitt tal fick jag prata lite med honom. Jag stack till honom ord som ”miljö” och ”nej till svenska atombomber”. Hedlunds tal var fantastiskt och båda mina instick fanns med! Det var nog första gången, ordet ”miljö” förekom i politiska sammanhang. Det här inspirerade den unge Ola ytterligare. Sedan blev frågan om kärnkraft het och

förnybar energi 1/2014

för Ola blev det naturligt att ansluta sig till Folkkampanjen mot Kärnkraft. Eftersom Ola var en man med auktoritet hamnade han i styrelsen för Folkkampanjen. Nu är Ola verkställande direktör för Österlenvind AB, som satsat på, då Sveriges största solcellspark. Inte alla verkställande direktörer har skrikit sig hesa i protestmarscher mot kärnkraft och kärnvapen. Ola Jönsson är undantaget. När han deltog i protesttågen hördes hans röst över mängden när man ropade ut ”Vad ska väck? – Barsebäck!”, ”Vad ska in? – Sol och vind!” - Under åren har det krävts fler protestmarscher. - Efter Tjernobylolyckan anordnade vi en sorgemarsch, där vi hängde upp

31 svarta kors på grinden vid Barsebäck säger Ola. Det var så många dödsoffer som var oﬃciellt erkända. - Året därpå blev det istället en glädjemarsch. Då hade vi utarbetat en avvecklingsplan för Barsebäck, som vi ville överlämna, men ledningen vägrade ta emot den. Vi var 75 demonstranter, och vi möttes av lika många poliser, plus hundar och hästar. Där byggde vi mänskliga stegar för att ta oss över staketet. Piskorna från de ridande poliserna ven över ryggen, och polisens hästar användes för att välta vår mänskliga stege. - Det var en solig, fin lördag och poliserna ville hem. Vi sa till polisen att så fort vi fick överlämna vår plan skulle vi avsluta

demonstrationen, men inte förr. Polischefen, Lennart Jönsson, förhandlade med Barsebäcksledningen. Det blev många turer. Till sist blev polischefen riktigt arg på Barsebäcksledningen och krävde att ledningen skulle ta emot oss. Två av oss, Birgitta Möller från Hälsingborg och jag utsågs att representera demonstranterna och vi kunde överlämnade planen. Demonstrationen, ”Glädjemarschen” upplöstes med en applåd för polisen. När vi lämnade Barsebäck vinkade vi adjö till polisen. - Jag har mött Lennart Jönsson fler gånger senare, t.ex. när vi blockerade Sigyn, som kom med utbränt kärnbränsle (MOXrester) till Oskarshamn. Då jagades vi med polishelikopter säger Ola. Så till företagandet Att starta företag och bli VD passar inte riktigt ihop med demonstrationer och polisjakt. Men med sitt engagemang för miljön blev det naturligt för Ola att satsa på förnybar energi som affärsidé. Våren 1990 anordnade Bengt Simmingsköld en ”Energi och datamässa” på Folkhögskolan i Önnestad, där han var lärare. Olof Karlsson, SERO, Lennart Blomgren, SVIF, med flera var där och höll föredrag. Efteråt samlade Simmingsköld några entusiaster till ett samtal. I gruppen ingick Ola Jönsson, Olof Karlsson, Lennart Blomgren, Anders Schönborg plus några av Simmenskölds lärarkollegor. Han ville bilda ett vindkraftbolag. För det behövdes 50 000 kr i aktiekapital. När man räknade ihop vad deltagarna ville sats var man uppe i 25 000 kr, det fattades lika mycket.

Efter förslag från Ola dubblades insatserna och man hade de 50 000 kr som krävdes. Det här blev starten på miljardföretaget Eolus Vind AB. 1992 motionerade Centern i Simrishamn och ville att kommunfullmäktige skulle låta utreda om det fanns lämpiga platser att bygga vindkraftverk på. Företaget Rejlers Ingenjörer som fick uppdraget att utreda föreslog tre platser. Eolus Vind AB ansökte om bygglov för 3 Vestas verk på 225 kW. Grunden hade lagts till Österlenvind AB. Ola Jönsson blev företagets första VD. Nu gick det åt mer pengar och Österlenvind nyemitterade 2 000 aktier på 25 kr. Den som tecknads aktier fick samtidigt binda sig för att låna ut 775 kr per aktie. 1996 sökte företaget bygglov för ytterligare 7 vindkraftverk om 500 kW vardera. Försvaret sa nej till 6 verk men missade det sjunde och byggnadsnämnden gav Österlenvind bygglov till ett 40 meter högt torn med ett ENERCON 500 kW verk. En ny aktieemission i samma storlek som när bolaget bildades blev den här gången snabbt fulltecknad. Österlenvind gick bra. Pengarna som blev över investerades i Spaxar, Aktieobligationer och premieobligationer. Men placeringarna gjorde ingen miljönytta så ägarna började fundera om de kunde användas för satsningar på mer förnybar energi. Vice ordförande i Österlenvind, Bengt Hansson, ägare till Sallerups Lågprismarknad i Eslöv, hade mött Malin Åman på Solect Power AB, som sysslade med solcellsinstallationer. Hon bjöds in till Öster-

PORTRÄTT

lenvinds bolagsstämma 2010. Hon och hennes man och kollegan Ulf Åman höll föredrag under rubriken ”Solel nu och om 10 år.” Av föredraget framgick att man kunde få statsbidrag för solcellsinstallationer. Österlenvind ansökte och fick medel ur Bixias miljöfond. I Maj 2010 överlämnade Arne Andersson från Bixia en check på 40 000 kr som skulle användas till en förstudie. Österlenvind bestämde sig för att ansöka om bidrag till 2 projekt. I mars 2012 ringde Amanda Corlin från länsstyrelsen i Skåne och berättade att ett projekt beviljats stöd och i maj samma år beviljades stöd till ett andra projekt. Österlenvind köpte då 1 hektar mark direkt söder om Enerconverket med lutning mot söder. Reflexer från havet ökar nu produktionen som nått över 500 000 kWh i år från 442 kW fast monterade solceller. Efter en hel del byråkratiskt krångel skedde starten av bygget. Satsningen har gett betydligt bättre avkastning på satsat kapital än våra tidigare placeringar, säger Ola. Genom att ha betalat hela investeringen med eget kapital och har små driftkostnader för socellparken, blir ekonomin av satsningen hyfsad säger Ola.Dessutom gör investeringen god miljönytta och uppfyller drömmen om sol och vind.

Malin Åman intervjuade

1/2014 förnybar energi

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN KRÖNIKA

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

100% förnybart ett möjligt energimål De största hindren mot förnybar energi är mentala. Genom en kombination av effektivare energianvändning och fortsatt utbyggnad av alternativen kan Sverige visa vägen för övriga Europa. Det skriver Göran Bryntse, Bodil Jönsson och Anders Wijkman

Ingenting styr en utveckling så hänsynslöst som fastlåsta tankemönster kombinerade med infrastrukturer uppbyggda utifrån de samma. Energiområdet är därvidlag inget undantag. ”100 procent förnybart”, exempelvis, låter utopiskt för gårdagens ögon och öron. Ändå skulle det kunna vara verklighet i Sverige utifrån de unika förutsättningar vi har inom bara några decennier.

GENERAToRER upp till 20 000 kVA

• egen produktion upp till 1500 kVA • lŒ gvarviga utfš randen • specialanpassade fš r olika typer av turbiner AUTomATIKUTRUSTNINGAR

• inkl. stŠ llverk • fš r helautomatisk drift och fjŠ rrmanš • ger optimal energiproduktion

vrering

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

• hš

g- och lŒ gspŠ nningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

Förnybar energi har länge framställts som en marginell företeelse, både av oljebolagen och av kärnkraftens förespråkare. Därför är de största hindren mentala. Om man vågar se nya sanningar i vitögat och ta till sig redan uppnådda resultat kommer dock resten att välla fram. Den tekniska utvecklingen har redan visat hur detta kan ske, inte minst på solenergiområdet, med ökande verkningsgrader och fallande kostnader som följd. Bioenergin har de senaste åren vuxit kraftigt och är idag Sveriges viktigaste energikälla. Både sysselsättning och ekonomi utgör starka drivkrafter i riktning mot ett förändrat energilandskap, men det starkaste motivet ligger ändå i den hotfulla pågående klimatutvecklingen. I FN:s klimatpanels senaste rapport underströks allvaret i utvecklingen och att den viktigaste åtgärden består i att minska koldioxidutsläppen från användningen av fossil energi. Ytterligare en rapport om effekterna av uppvärmningen – i form av mer extrema vädersystem – kommer i april. I väntan på den kan vi begrunda att november 2013 var den varmaste novembermånad sedan mätningar startade 1880. Tiden tänker, men den handlar inte. Det måste människorna göra. De naturvetenskapliga gränserna för vår existens på jorden försvinner inte för att vi förtränger dem i ord och handling. På energiområdet är vi extremt beroende av varandra. Politiska visioner och beslut måste vara vägledande. Nyligen berättade energiministern att Sverige redan uppfyllt EU-direktivets mål för 2020 om minst 49 procent förnybar energi i vår energimix. Utifrån fattade EU-beslut kan detta låta bra, men i realiteten är det snarast genant med så lågt ställda mål. Varför inte nu spänna bågen till minst 90 procent förnybar energi i Sverige år 2030? (Frågetecknen kring en konvertering av fordonsflottan gör att vi stannar vid 90 procent).

Bodil Jönsson, Anders Vijkman och Göran Bryntse

BevivŠ gen 1, SE-384 30 BlomstermŒ la, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com

förnybar energi 1/2014

Technionforskare i Västerås

Smarta nät Smarta nät har vi redan sedan länge hävdade ABB:s Håkan Johansson. Problemen vi nu står inför är att integrera de intemittenta elproducenterna, som sol- och vindel, i stamnätet. Ett utökat antal elbilar ställer också det nya krav på elnätet. Energilagring Energilagringen som ju med vattenkraft sker elegant i dammar har ju inte en helt självklar lösning för el från sol och vind. En utveckling som verkar vara på frammarsch är flödesbatterier med vanadin. Ett grundämne som är billigt och som det finns gott om och som är en restprodukt vid koleldning. Ett flödesbatteri laddas och urladdas genom den kemiska reaktion som sker mellan två flytande elektrolyter. Elektrolyterna lagras i separata tankar utanför battericellerna och pumpas runt vid laddning och urladdning. Flödesbatterier har hög kapacitet, lång livscykel, snabb responstid och hög tolerans för över- och underladdning. Nackdelen är den låga energitätheten. De passar därför bäst vid stationära tillämpningar, som t ex i elnät. Det hindrar inte att man även tittar på mobila tillämpningar. Det kan t.ex vara lösningar för att ge el till lok på oelektrifierade sträckor. AC/DC, DC/AC, HVDC. Med den långvariga erfarenhet som ABB

har inom diod och tyristortekniken med strömriktare och konvertrar och nu även en världsunik patenterad lösning för likströmsbrytning inom HVDC så är man väl rustad att tillhandahålla komponenter i alla led, från transmission, distribution som till laddstationer för elbilar. Thermal Photovoltaic Prof. Erik Dahlkvist passade även på att berätta att det inom Mälardalens Högskola pågår forskning kring “solceller” som ger el vid kortvågigt infrarött ljus, dvs vid ca 2 um (0.6-0.7 eV). Tillämpningen utvärderas tillsammans med Enertech, CTC i Ljungby. En plåt värmd till 1200 °C emitterar de fotoner som behövs och de samlas via en spegelyta på insidan till PV-enheten. Med rost som förutsättning Prof. Avner Rotschild beskrev engagerat sitt arbete med en hybridlösning för att tillvarata solenergi. “Vi är först i världen med den här tekniken”. Vi har funnit ett sätt att tillvarata solenergin i ultratunna rostskikt, 5000 gånger tunnare än i vanligt kopieringspapper. Det är tricket bakom att få hög verkningsgrad till ringa kostnad. Rosten i PV cellen utnyttjas även som elektrod vid sönderdelning av vatten.

Vätgas + el Eftersom rosten inte oxideras så passar den bra till den hybridcell som man utvecklat som dels ger elektricitet och dels producerar vätgas. Det livsviktiga vattnet Prof. Noah Galil beskrev hur Israel klarar sin och sina grannars vattenförsöjning. Sötvatten erhålls huvudsakligen genom avsaltning av havsvatten med hjälp av omvänd osmos. Genom att återanvända gråvattnet och använda det till att spola toaletter och för bevattning har man lyckats effektivisera vattenanvändningen i det regnfattiga landet. Israel förser även palestinierna med vatten. Prof. Galil presenterade även hur han engagerat sig i vattenförsörjning i utvecklingsländer. Luftföroreningar Prof. David Broday beskrev sin tillämpade forskning avseende små, billiga luftföroreningsmätningssystem som var tänkta att placeras i normal andningshöjd. De kalibrebara givarna producerade bra resultat för mätning av föroreningar som CO, SO2, NOx,

FORSKNING

Svenska Technionsällskapet inbjöd till seminarium kring energi- och miljöteknik. Talare var tre av de inom området mest framstående forskarna från Israels tekniska högskola, Technion. Dessutom medverkade prof Erik Dahlquist från Mälardalens högskola och Håkan Johansson från ABB.

Paneldebatt Seminariet avslutades med en paneldebatt. Den innehöll inga domedagsprofetior utan mer en positiv syn på människan och hennes förmåga att lösa problem i takt med att de uppstår. Nöden är som bekant uppfinningarnas moder. Moderator var Stefan Sturesson Interferens mellan inkommande och reflekterat ljus förstärker PV- effekten i det ultratunna järnoxidskiktet (α-Fe2O3) Text och bild Jörgen Ek

Seminariet avslutades med en paneldebatt. Från vänster till höger: Håkan Johansson(ABB), Prof Erik Dahlqvist (MDH), Prof Noah Galil, Prof Avner Rotschild samt Prof David Broday

1/2014 förnybar energi

INFORMATION

ENERGISEMINARIUM samt

SERO:s årsmöte

4 - 5 APRIL i VÄSTERÅS

SMÅSKALIG ENERGIOMVANDLING, EGEN EL samt EFFEKTIVISERING. Vi bjuder på två spännande dagar med intressanta föredrag och föredragshållare som Bodil Jönsson, Minna Gillberg, Björn Karlsson, Erik Dahlquist, Bengt Stridh m. fl. På fredagen delas SERO:s energi- och Miljöpris 2014 ut och på lördagen är det dags för SERO:s årsstämma. På fredagskvällen är det festmiddag på Västerås Stadshotell för dem som så önskar.

Seminariet avslutas med ett studiebesök på Nordens Största Solelpark.

Deltagaravgift fredag är 300 kr för medlemmar(450 kr för icke medlemmar) då ingår lunch och kaffe. För lördagen är avgiften 300 kr (lunch och kaffe ingår). Vill man delta endast i SERO:s årsmöte så är detta kostnadsfritt. Deltagaravgiften betalas in till SERO:s bankgirokonto 829-8481 i samband med anmälan. Fredagskvällens festmiddag kostar 405 kr inkl. vatten och kaffe. Middagen bokas via SERO:s kansli men betalas direkt på plats till hotellet. Logi bokas på egen hand, men vi rekommenderar Västerås Stadshotell, tel. 021- 102 800 (enkelrum 700kr/natt). Uppge att du skall delta i SERO:s energiseminarium vid bokning. Platsen för seminariet är Mälardalens Högskola, Högskoleplan 1 i Västerås, sal Lambda. Du går in genom högskolans huvudingång U1/T1 Du kan anmäla ditt deltagande på vår hemsida www.sero.se , men det går förstås också bra att ringa eller e-posta SERO:s kansli. Tel 0221-824 22 , e-post info@sero.se . Vi måste ha din anmälan absolut senast 25 mars.

VÄLKOMMEN! 16

förnybar energi 1/2014

PROGRAM FREDAG 4

10.10 -10.25 10.25 -10.55 10.55 -11.05 11.05 -11.30 11.30 -12.00

12.00 -13.00 13.00 -13.30 13.30 -15.00 15.00 -15.15 15.15 -15.45 15.45 -16.00 16.00 -16.15 16.15 19.00 -

Registrering och kaffe Inledningsanförande, presentation av SERO Göran Bryntse, ordf. SERO Energi i Västmanland Landshövding Ingemar Skogö Att spara Energi i byggnader med solel och solvärme. Professor Björn Karlsson, MDH Prisutdelning Småskalig solelproduktion Bengt Stridh Vad hjälper det om ingen tror dig - möjligheter och svårigheter att påverka egna och andras tankemönster kring energi. Bodil Jönsson, Fysiker och författare. Professor emerita Lunds universitet Lunch LRF:s energivision Minna Gillberg, LRF En energipolitik för framtiden Paneldiskussion med politiker Kaffe Passivhusprincipen Arkitekt Hans Eek Kyrkvind, församlingar i samverkan för ny energi Göran Jacobson, VD Kyrkvinden Kyrkans Klimatbrev Lisa Fröberg, Västerås stift. Eftersnack, tid för frågor m.m. Festmiddag på Västerås Stadshotell

INFORMATION

09.30 -10.00 10.00 -10.10

I samband med seminariet kommer Västmanlands Energiförening hålla årsstämma kl. 17.00 Richard Thygesen kommer att tala om ”maximalt utnyttjande av egen solel.”

09.00 - 09.05 09.05 - 09.35 09.35 - 10.05 10.05 - 10.20 10.20 - 10.45 10.45 - 12.00 12.00 - 13.00 13.00 - 13.30 13.30 - 14.00 14.00 - 14.15 14.15 -

PROGRAM LÖRDAG 5 APRIL

Inledning, presentation av SERO Göran Bryntse, ordf. SERO. Småskalig kraftvärme Torsten Berglund Uppdatering av läget på TPV- fronten (Thermophotovoltaic) Professor Erik Dahlquist, MDH Kaffe Om konvertering av hybridbil till elbilar. Peter Söderberg, Caraboo AB Årsmöte SERO Lunch Min erfarenhet av ”egen el” Charlotte Kullander - Hedbom Smarta nät och smarta städer Håkan Johansson, ABB Kaffe Samling för avfärd till Nordens största solcellspark Parken ligger ca en mil utanför Västerås och vi åker dit i egna bilar ( vi samåker) .

1/2014 förnybar energi

Har vi någon miljö- och energkris? ENERGIEFFEKTIVISERING

Idag spenderar världens nationer ca 11 000 miljarder kronor på vapen årligen. Världen facklar årligen naturgas motsvarande 500 miljoner fat olja per år med motivering ”Det lönar sig inte att ta till vara”. Våra kärnkraftverk har en el-verkningsgrad på ca 30 procent, vilket för Sveriges del betyder att vi kyler bort i det närmaste en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning i form av kylvatten från turbinerna. Den alstrade spillvärmen bidrar direkt, utan omvandling, till global uppvärmning. Elen som genereras i turbinernas generatorer blir global uppvärmning efter att ha omvandlas i en glödlampa, dator, elmotor, elbil eller utrustning driven av el. I våra kol, olja, gas, bio och avfallseldade kraftverk är verkningsgraden högre i turbinen genom högre tryck och temperatur och når en el-verkningsgrad på ca 40 procent. Viss del av spillvärmen kan vi använda för ex.vis uppvärmning av fastigheter vintertid och dito kylning sommartid. Problemet är att utnyttjandetiden är begränsad eftersom elbehov och värmebehov sällan sammanfaller under året. Bland förnybara energikällor är vattenkraftverket den i särklass effektivaste energiomvandlaren. En modern vattenturbin kan ha upp till nittiofyra procent verkningsgrad, vilket ger ett vattenkraftverk en överlägsen totalverkningsgrad jämfört med andra energiomvandlare. Vattenkraftverk med magasin har dessutom förmågan att fungera som ”regulator” i vårt elsystem. Genom att våra vattenkraftverk kan förses med synkrongeneratorer med möjlighet att mata eget nät och hålla konstant spänning och frekvensen (50 Hertz) på befintligt nät och samtidigt ha mycket snabb regleringsförmåga vid ökad eller minskad nätbelastning, är vattenkraftverket idag den i särklass effektivaste energiomvandlaren. Vindkraften är den energiomvandlare som har den snabbaste utbyggnadstakten. Verkningsgraden kan kanske jämföras med ett kolkraftverk. Nackdelen är att produktionen är beroende av den slumpmässiga vinden samtidigt som vindkraftverket inte kan bidra till stabil spänning och frekvens, utan kräver att nätet idag stabiliseras av vattenkraft, kärnkraft eller fossil/bioeldade kraftverk. Solcellen har en särställning genom att den kan driva ett eget nät under begränsad tid om det inte finns någon form av energilager i systemet. Våra transportsystem med land, luft och sjöfart drivs till stor del av förbränningsmotorer där den genomsnittliga verkningsgraden är ca 35 procent och med

förnybar energi 1/2014

fartygsmotorer kan nå över femtio procent. Två tredjedelar av energin i bränslet blir genom förluster via avgassystem, kylsystem och strålningsvärme global uppvärmning. Det lönar sig inte ens att isolera motorn för att minska värmeförluster och omvandla spillvärmen via ORC-teknik till el – köra värmepumpen baklänges. Verkningsgraden kan uppgå till ca 12 procent i en sådan energiomvandlare. Idag skulle vi inte köpa ett hus utan isolering, men när det gäller våra bilar reflekterar vi inte över förlusterna. Att byta energibärare inom befintligt system minskar totalverkningsgraden. Stoppar vi in en elbil i elsystemet kommer den att förbruka den sist tillverkade kilowattimmen. Eftersom bilen kan fungera utan el kommer den att konkurrera om den befintliga elen. Vissa saker i sam-

hället kan inte fungera utan el, som belysning, datorer, elmotorer etc. Stoppar vi in en elbil, tåg, eller värmepump så måste vi idag kanske producera den elen via fossilt bränsle med 30 – 40 procent verkningsgrad och transportera den långa sträckor. Förlusterna i vårt elsystem är ca 7 procent. För att täcka förlusterna i elsystemet behöver vi nästan Oskarshamns kärnkraftverk. Vad vi än tycker är det idag effektivare att elda bränslet direkt i drivmotorn trots låg verkningsgrad i drivenheten. Kanske bör vi ta till vara energin bättre innan vi jagar nya bränslen och energikällor, samtidigt som vi måste begränsa militära investeringar i miljöförstörande och för mänskligheten fullständigt förödande verksamhet. Innan dess kan vi inte ta energi- och miljöhot på allvar.

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

ENERGIEFFEKTIVISERING

ORC-tekniken storskaligt för omvandling Den första kallångmaskinen, som den Hur kan vi driva en miljö- och energipoav spillvärme till el. För mindre anläggkallades på 1800-talet, monterades i en litik som hävdar att världens effektivaste ningar finns teknik enligt svenskt patent båt som 1853 gjorde resan från Marseille energiomvandlare är ett miljöhot når vi vet SE 534050 för omvandling av spillvärme till Alger med endast en påfyllning av drivatt vi idag kanske måste ersätta bortfallet Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är till el i bilmotorns kyl- och avgassystem, medium. Vid detta tillfälle användes eter i med kolkraft för att få en stabil energiomvärldens största leverantör av vindkraftssystem. villapannor etc. expandern (drivenheten). vandlare? Om vi har samma generatoref- Vestas Nästa stora kallångmaskin monterafekt 1 kW i våra olika energiomvandlare des 1901 på Tekniska Högskolan i Berlin. och tar hänsyn till verkningsgrad, tillgängVi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel Roland Davidsson I denna kallångmaskin, som utvecklade lighet och livslängd så måste vi bygga åtta i bakfickan, våra vindkraftverk välkända för 175 hästkrafter, användes är ”svavelsyrligvindkraftverk eller fyra kärnkraftverk un- erfarenhet H2SO3 som drivmedium. der 100 år för att ersätta elproduktionen i sin het” förstklassiga effektivitetFördelen och beprövade driftsäkerhet. med svavelsyrligheten var att den var snäll ett vattenkraftverk. mot metaller samt luktade när den läckte Skulle vi med ex.vis ORC-teknik kunna packboxen. Svavelsyrligheten förångas omvandla spillvärme med temperatur på Våri kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till redan vid minus 13 grader C och ger vid 85 mellan ca 100 och 160 grader Celsius till service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift. grader C ett tryck på ca 25 bar. En nackdel el, skulle vi därmed kunna återvinna 6 – är om den kommer i kontakt med vatten, 10 procent av spillvärmen. Att återvinna då den bildar svavelsyra. 10 procent av spillvärmen i avgaser, kyl- Inför varje etapp finns våra experter med för att ge I slutet på 1800-talet började utvecklingsystem och strålningsvärme i en långtrabranschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du en av ångturbinen, där man gick från en dare av typen ”Euroliner” skulle kunna öka visar oss plats så agerar med kraft. framochdin återgående rörelse till envi rotedrivhjulseffekten ca 15 kW. rande. Ångturbinens utveckling gjorde att Redan på 1800-talets mitt tänkte man kallångmaskinen föll i glömska. på energieffektivisering. Man ville öka I slutet av 1900-talet börjar ORC-tekverkningsgraden på dåtidens ångmaskiner niken i värmepumpar genom att placera en kallångmaskin för att Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 åter 00 •tillämpas Fax: 0346-71 35 25 för omvandling av lågtempererad värme ta till vara värmen och energin i utloppE-mail: vestas-sverige@vestas.com• www.vestasvind.se till högre temperatur. OPCON tillämpar sångan.

CORNELIS MEKANISKA AB Vi utför till kraftverksindustrin:

- Turbintillverkning

- Ombyggnader

- Renoveringar

- Betongsprutning

- Reparationer

- Injektering

- Service

- Entreprenadarbeten

- Tillverkning av grindrensare

- Mobil betongblandning

- Automatiseringar

- Uthyrning byggnadsmaskiner

För mer info www.cornelismek.se CORNELIS MEKANISKA AB Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.com förnybar 27 energi SEROjournalen nr.1/2014 3 - 2006

BIOENERGI

Skånefrö med sin Bioagroanläggning syns väl från vägen.

Bioagroenergi – en klimatsmart innovation på Österlen När man lämnar Simrishamn och tar Riksväg 11 västerut, byter landskapet snabbt karaktär. De mjuka böljande kullarna som gjort Österlen känt för sin skönhet övergår i vidsträckta odlingsmarker där klungor av vindkraftverk är det enda som bryter horisontlinjen. Efter mindre än en mil kommer man till Östra Tommarp där Skånefrös stora anläggning med Bioagro Energi ligger helt nära vägen. Tidigare hade jag hört mycket om att EU 2011 gett Skånefrö den mycket fina utmärkelsen ”Best of the Best” för sitt projekt Bioagro. Ett hundratal projekt var med i urvalet. Kriterierna var deras ”bidragande till omedelbara och långsiktiga, miljömässiga, ekonomiska och sociala förbättringar, grad av spridbarhet, hög innovationsnivå samt relevans för EUs policy”. Det är klart att jag ville veta mer om hur man lyckades med detta, så jag bad att få komma på en intervju med VD Sven-Olof Bernhoff. Hur började det som sedan skulle bli Bioagro Energi? – Vi producerar och säljer utsäde i form av spannmål, samt vall och gräsfrön, säger Sven- Olof Bernhoff. Med detta följer att vi från vårt renseri får enorma mängder restprodukter, till exempel agnar, skal och halmrester – i nuläget inte mindre än 800 ton. Tidigare lades det mesta på deponi, och då bildades ju metangas som är en kraftig växthusgas. Det kändes olustigt. Vi

förnybar energi 1/2014

Sven-Olof Bernhoff, VD Skånefrö.

ville ha en miljövänlig förbränning. Alltsedan 90-talet har jag funderat på hur man skulle kunna hitta en lösning på detta. Ni började hitta samarbetspartners. Vilka? – Ja, 2005 var vi på en kurs i förbränning av spannmål som hölls av Bengt Erik Löf-

gren, energikonsult på ÄFAB i Lidköping, och en av de bästa då det gäller förbränningsteknik. Han hade tidigare gjort spannmålstester och detta ligger ju nära. Han kunde tänka sig att vara med och driva ett projekt med oss, berättar Sven-Olof Bernhoff För detta behövde vi ekonomisk hjälp. Vi kontaktade Ulf Castenfors på konsultbolaget GIA som tyckte vår idé var mycket bra, både ur energi- och miljösynpunkt. Han hjälpte oss att söka EU-bidrag till vårt projekt som kallades ”Bioagrolife”. EUkommissionen godkände vår ansökan! Projektet skulle delfinansieras från EU:s miljöutvecklingsprogram ”LIFE Environment”. Skånefrö fick 11 miljoner. 80 procent av kostnaden stod vi själva för. Vi hittade också en partner som var beredd att lösa problematiken med att göra en prototyppanna för pellets på avrens från jordbruket, säger Sven-Olof Bernhoff. På Hotab Eldningsteknik AB i Kristianstad fanns eldsjälen Gert Tarstad som antog utmaningen.

– Jo, så var det, men än så länge har David Anderson på EcoEra sett till att få fram biokol från vår bioagropellets. Vi har finansierat ett 3-årigt fältförsök med korn på en mager och sandig jord inte så långt härifrån. Skånefrö har, tillsammans med EcoEra och Hushållningssällskapet, lett projektet och resultatet har varit mycket bra.1 kilo till 2 kilo biokol per kvadratmeter gav en skördeökning på 17 procent, men då man tillsatte 3 kilo blev ökningen 33 procent. Biokolet ger ju långvariga miljövinster genom att det binder koldioxid i marken och därmed skapar en kolsänka (bra mycket bättre än CCS!). Dessutom har det många jordförbättrande egenskaper. Jag har börjat undra om vi är för tidigt ute, suckar Sven-Olof Bernhoff, för vi har sökt bidrag och fått avslag från SLF (Stiftelsen Lantbruksforskning) till flera försöksodlingar på olika ställen i södra Sverige.

Nu har ni också lokaler i Hammenhög, har jag hört. – Ja, de här i Tommarp har varit proppfulla. Därför köpte vi i början av 2012 Weibulls stora anläggning i Hammenhög. Där har vi nu installerat en ny 750 kW panna från HOTAB. Därigenom slipper vi uppvärmningen med olja, och snart kan vi även utöka vårt närvärmenät till bebyggelse i Hammenhög.

Efter att jag träffat Sven-Olof Bernhoff fick jag en guidning inne på den imponerande anläggningen av produktionschef Mattias Persson. – Systemet klarar 3 ton per timma och kan, på grund av sin uppbyggnad, hantera biomassa med mycket varierande karaktär, berättar han. Produktionssystemet garanterar även full spårbarhet av data med avseende på silo, recept och förbränningsparametrar.

Var det inte från början meningen att ni skulle ha en pyrolysanlägning så att ni skulle kunna tillverka egen biokol från era pellets?

Kan du berätta lite om vad jag ser här inne? – Det är som en stor foderfabrik, I korthet kan det beskrivas så här: Råvaran

Bioagro-projektet får 2011 priset Best of the Best av samtliga EU Life –projekt. I mitten VD Sven-Olof Bernhoff från Skånefrö och från EU-kommissionen står Mr Harvé Martin (till vänster) och Mr Alban de Villepin (till höger). Foto: Skånefrö

hämtas från en av de 13 silosarna där olika sorters avrens förvaras. – Den valda råvaran mals sedan i en hammarkvarn. – För att få rätt sammansättning till den aktuella råvaran finns 4 olika microbehållare för additiv. – Efter att rätt valt additiv tillsatts går det hela till en blandare. Sedan är det dags för själva pelletspressen. Under den finns en kyl då pelletsen håller mellan 90100 grader när de kommer ut. Den färdiga varan hamnar i en silo varifrån den med en skruv matas in i den av HOTAB specialdesignade pannan. Slutligen tas askan om hand och återförs till åkrarna, berättar Mattias Persson.

BIOENERGI

Genom Bengt Erik Löfgren på ÄFAB fick vi kontakt med Chalmers entreprenörskola. Det blev ett samarbete med forskare inom oorganisk miljökemi, som testade olika miljövänliga additiv för att få fram bränslepellets som gav låga halter av försurande rökgaser och bättre förbränningsprestanda. Man tog fram en hel ”energireceptsamling” för den stora variationen av olika råvaror. Ur detta uppstod företaget EcoEra AB där även vi och ÄFAB är med. År 2006 startade vi, EcoEra AB med VD David Andersson, ÄFAB, och HOTAB. Efter flera komplikationer som fördröjde det hela invigdes anläggningen 30 november 2009. Internationellt har intresset varit mycket stort. Närmare ett femtiotal länder från hela världen har varit på besök. Två HOTAB-pannor förser vår anläggning med all värme som behövs dessutom är nu stora delar av Tommarps samhälle (även kyrkan) anslutna till .ett närvärmenät härifrån.

Till sist får jag titta in i kontrollrummet. Härifrån kan man på de olika datorerna följa hela processen från pelletering till förbränning, bygga upp recept, följa fjärrvärmen till byn mm. På ena väggen finns prover på restprodukter från olika delar av världen, till exempel olivkärnor, mandelskal, palmkärnor. Vi är båda överens om att här finns en enorm potential för att hjälpa miljön och klimatet. Restprodukter från biomassa i världen anses vara 16 miljarder ton. Om man följer BIOAGRO:s koncept omvandlar man inte brödsäd och inte heller en mängd skog till biobränsle, Vad väntar Sverige och världen på?

Text: Inger Widell Foto: Inger Widell, om inget annat anges

Från kontrollrummet övervakas ständigt hela produktionen från pelletstillverkning, pannor, närvärmesystem, temperatur på nätet mm.

1/2014 förnybar energi

ENERGILAGRING

Ett av de enklaste och också äldsta sätten att lagra energi är i vatten.

Lagring av energi – nyckeln till välstånd! 25 % vindel när det blåste som mest - snart 50 %. Lennart Söder KTH säger ”Problemet med vindkraft är att den elen, till skillnad mot vattenkraft, inte kan sparas. Denna utmaning måste lösas och det måste vi göra.” Solenergi: Det har rått en missuppfattning, att vi i Sverige har så lite sol att solel inte kan vara något för oss. Solel fungerar i Sverige och kommer att växa rekordsnabbt, särskilt när det gäller småskalig egen el. Arne Andersson, Bixia, säger ”om 10 år kommer nästan alla att ha solceller på taken eller i trädgården”.

Energilösningarna som fortfarande vilar på forskningsstadiet är många - vågkraften, energi utvunnen ur sakta rinnande vatten o.s.v. Det fina med de nya moderna metoderna att omvandla flödande energi till el och värme är att det kan ske på platser där energin förbrukas, det kräver inga omfattande ledningsbyggen. Ett exempel: När Sverige, för några år sedan, arrangerade vinterspelen i Åre kördes 80 tankbilar fullastade med olja till Åre för tillverkning av snö. Turistföretaget Skistar har gott om mark där det blåser ordentligt och planerar att bygga vindkraftverk som förser snökanonerna med den el som behövs. Det innebär miljövinster fler sysselsatta i Sverige och mindre pengar till oligarker och schejker.

förnybar energi 1/2014

Den viktigaste byggstenen - lagring av energi Att lagra energi är inget nytt under solen. Det har människorna sysslat med i årtusendena. • Det började med att energin lagrades i skog och vedbod • Det fortsatte med att energin lagades i dammar. När kvarn- och sågverksägare startade morgonskiftet kunde vattnet i dammen omvandlas till ljus och drivkraft. • Aptiten på energi växte. Kolet blev lösningen. Kolet bröts i gruvor, av människor som bröts ner av smuts, gaser, ras och hårt arbete. • Så kom bilarna och med dem behovet av olja, bensin och diesel. Eftersom oljan var billig slog den ut både ved och •

•

kol för värmeproduktion. Att värma hus med olja kostade så lite att det inte ens lönade sig att isolera husen. Jordens befolkning växer. Eftersom målsättning är att alla skulle få del av ett ökat välstånd exploderar energibehovet. De mer lättåtkomliga oljereserverna minskade. För bara något år sedan pratade man om oil-peak. Bristen på lättåtkomlig olja pressade upp priset. Nu har utvinnandet av skifferolja tagit udden av prisuppgången. Eftersom miljöproblemen kvarstår och priserna inte längre styr mot miljövänlig energi, krävs en effektiva politisk styrning. Det är nödvändigt att vi så snabbt som möjligt får hejd på luftföroreningarna som fossila bränslen skapar.

Hur ser framtiden ut? Idag är vårt samhälles energibehov koncentrerat inom tre huvudsakliga områden • Värme/kyla • El • Drivmedel Värme och kyla kan, precis som el, framställas/omvandlas med många olika tekniker. Det stora problemet är drivmedel till landtransporter, och i synnerhet till luft- och sjöbaserade transportmedel. Ny lagstiftning slår hårt mot sjöfarten. Skall vi uppfylla de nya kraven på kraftigt sänkta svavelutsläpp i Östersjön och Kattegatt från 1 januari 2015 krävs ca 20 miljoner ton nya drivmedel för fartyg per år plus stora kostnader för ombyggnation eller nyproduktion av fartyg. Målsättningen: en fossilfri fordonsflotta Skall vi lyckas med det krävs utveckling av batterier. Hittills har väldigt få el- eller elhybridbilar sålts. Eldriften har försenats på grund av svårigheten att utforma användbara batteriet. År 1993 visade Volvo tillsammans med dåvarande ASEA och Vattenfall upp en elbil med normala prestanda, men batteriet

vägde 1 ton. Man sa då att om 10 år väger batterierna 100 kg. Då är vi mogna för serieproduktion av elbilar. Det tog längre tid än så men nu när batterierna väger under 100 kg kommer rusningen efter eldrivna bilar. Enligt Claes Rytoft, global forskningschef på ABB, är just lagringsfrågan den största utmaningen för att förnybara energikällor ska vinna mark. I dagsläget stöter elleverantörer på problem om vind- eller solkraft står för mer än ungefär 20 procent av kapaciteten. Det beror på att det är svårt att möta samhällets efterfrågan även när solen inte skiner och det inte blåser. Det finns många sätt att möta den problematiken. I framtiden kör vi elbilar som laddas hemma med egenproducerad el, när det finns god tillgång till el - kostnad för drivmedel 0 kronor per mil. I framtiden lagrar vi el i batterier som håller på att utvecklas. I framtiden värmer vi, energieffektivare fastigheter, med närproducerad energi. Investeringar i gammal teknik motarbetar förnybar energi Framtiden kräver att vi går över till förnybar energi. Tyvärr hotar gammal teknik en positiv utveckling. De gamla teknikerna har samlat på sig ekonomiska resurser som kan användas till att hindra en positiv utveckling. Då gäller det för oss att utse politiker som inte ensidigt lyssnar på kapitalstarka lobbyister. För att möta den nya tiden krävs beslutsfattare som kan läsa in och tolka framtiden och som självständigt fattar beslut som gynnar en miljövänlig utveckling. Utökad ledningskapacitet Storskaliga elnät kräver stora kraftverk och stora elförbrukare. Förlusterna i elnätet är ca åtta procent. Eftersom hushållens elbehov minskar och fler producerar egen el krävs ingen utökad ledningskapacitet för deras del. Krävs det utökad ledningskapacitet så gäller det för export av el. Investeringar för det ändamålet kräver ordentliga framtidsanalyser, finns det länder i vår omgivning som behöver importera el i framtiden. En investering på kanske 75 miljarder, som det talas om, kan bli en stor felsatsning. En sak är klar, investeringar som konsumenterna inte behöver skall de inte betala för.

•

egenskaperna hos en molekyl som är i princip identisk med en molekyl i rabarber. Rabarbermolekylen kan bilda ett högpresterande batteri för lagring av förnybar energi. J Japan testas flödesbatteriet där vanadiumjoner upplöses i vatten. Vanadium är dyrt vilket gör att forskarna på Harvard har en klar konkurrensfördel. I en artikel publicerad i den ansedda tidskriften Nature talas det om så kallade flödesbatterier, som erbjuder en kemisk lösning. Genom att separera batteriets reaktanter kan energi utvinnas när kemikalierna flödar över två elektroder som separeras av två membran. I USA håller ett forskarlag på att ta fram ett batteri som bygger på järn och luft och som kommer att kosta bara en tiondel av litiumbatteriet. Exemplen kan mångfaldigas. Bilindustrin över hela världen lägger stora resurser på utveckling av ny batteriteknik.

ENERGILAGRING

Kärnkraften Kärnkraften kan nog betraktas som en av mänsklighetens riktigt stora felsatsningar. Att skapa välstånd för några få generationer i anläggningar med trettio procent verkningsgrad - och samtidigt ställa krav på efterföljande generationer att i mer än 100 000 år betala kostnaderna i form av bevakning och hantering av utbränt bränsle - visar på ett ofattbart dåligt ansvarstagande. Kärnkraften blir en parentes. Nuvarande reaktorer har ett beräknat slutdatum 2045 med en beräknad förslutning av slutförvaret för använt kärnbränsle 2080. Att ersätta nuvarande produktion i våra kärnkraftverk med andra/förnybara energiomvandlare kan beräknas till en kostnad av ca 6 kr per årskWh. Vid en årsproduktion av 60 TWH skulle kostnaden för att ersätta dagens kärnkraftverk uppgå till ca 360 miljarder kronor. En investering som måste vara klar inom 30 år. Vem vågar investera i en anläggning som det tar femton år att bygga och femton minuter att förlora alla pengar på? Vilket försäkringsbolag vågar ta risken? Just nu står skattebetalarna för risken.

Energieffektivisering – energiåtgången övervärderad – ett exempel Skanska bygger Nordens mest hållbara kontorsbyggnad i Uppsala, ”Juvelen” . ”Juvelen” blir självförsörjande på energi. Den uppförs utan några miljöskadliga ämnen och utan något avfall som går till deponi. Kontorsbyggnaden får en bruttoarea på 10 600 kvadratmeter. Fasaden utformas så att den ska vara såväl estetiskt tilltalande, som att den ska utgöra ett effektivt solskydd för att minimera kylbehov under sommarhalvåret. Byggnaden utrustas även med Skanskas patenterade metod för självförsörjning av kyla. Elproduktionen levereras till stor del av solceller. Skanska utvecklar kontoret i egen regi och avsikten är att byggstart ska kunna ske under fjärde kvartalet 2014. Uthyrningsarbetet för lokaler i huset är redan igång. Juvelen kräver ingen utbyggd kärnkraft, inga nya kraftledningar och inga fossila bränslen.

Carl Olov Persson Roland Davidsson

Ur nyhetsflödet • Forskare från Harvard utforskar just nu 1/2014 förnybar energi

Trärör från Boxholm AKTUELLT

Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift. Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små. Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband. Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besök oss gärna på vår hemsida:

www.boxprod.se

Norrbottningarna säger nej till kärnkraft vid Bottenviken Norrbottens energikontor AB (Nenets), som ägs av 14 kommuner och landstinget och en massiv opinion i Norrbotten protesterar mot kärnkraftverket som planeras i Pyhäjoki på finska sidan av Bottenviken. Motståndet mot kärnkraftsplanerna blir allt starkare. Mellanlagringsbassänger för radioaktivt avfall, kylvattenutlopp, vägar, bankar, broar, ett hamnområde och en farled. Allt detta skulle påverka den känsliga skärgårdsmiljön. Det här är ju helt galet, säger vd för Nenets, Fred Nordström och fortsätter - De planerade kärnkraftsreaktorerna ligger vid Bottenvikens strand och man kan undra över vilken miljöpåverkan utsläppen från kärnkraftverket får, vad händer i den grunda Bottenviken med små vattenvolymer. Man har inte kontroll över konsekvenserna. I Norra Finland och Sverige finns det enorma potentialer för vindkraft, biobränslen och solkraft. De överstiger vida det kärnkraft kan producera här uppe. Det är en utvecklingspotential som skulle kunna ge nya arbetstillfällen och nytt företagande, varför då satsa på dyr och föråldrad kärnkraft? Den ryska statliga jättekoncernen Rosatom levererar reaktor och bränsle och blir dessutom största ägaren i kärnkraftverket. Vad betyder det för insyn och säkerhet? Var går gränsen mellan ägande i kärnkraftverket i Finland och makten i kärnvapennationen Ryssland? En stor del av Rosatoms anställda jobbar med framställning av kärnvapen. Den 17 mars ordnar Arbets- och näringsministeriet ett informationsmöte i Luleå, där också representanter för Miljöministeriet, Strålsäkerhetscentralen och Fennovoima deltar. I samband med det mötet startas en namninsamling riktad till finska regeringen och riksdagen där man protesterar mot planerna på bygget. Starten sker klockan 13.30 utanför Länsstyrelsen i Luleå. Saxat ur Vasabladet

ANEBY Ø 1600 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

förnybar energi 1/2014

SOLENERGI

Välbesökt invigning av Nordens största solcellspark Mälarenergi och Kraftpojkarna inbjöd till en välregisserad invigning av Nordens största solcellspark Poliseskort Till Megawattparken transporterades inbjudna gäster i tre turistbussar. Poliseskort behövdes för att kunna stänga av E18 för enkel åtkomst till området. Det som för ett halvår sedan var outnyttjat impediment, slybeväxt stenig skogsmark har nu blivit utnyttjad för “solenergiskörd” .

Rekordbygge Parken har byggts av Kraftpojkarna på rekordtid. Man har inte behövt vänta på bidrag eftersom parken kunnat finansieras genom ett för båda parter förmånligt avtal med Mälarenergi. Trots avtalet förblev många banker kallsinniga till det lån som behövdes för att finansiera investeringen. Enköpings Sparbank var den som till sist insåg att Mälarenergi sannolikt skulle överleva 15 år till. 200 gäster, stort mediauppbåd Ca 200 gäster fick ta del av invigningen där Energi och IT-minister Anna-Karin Hatt startade anläggningen genom att symboliskt förena två kontakter. 20 miljonersanläggningen blev därmed officiellt invigd.

Besökarna bjöds på glögg. soppa och kaffe

Energimyndigheten är huvudfinansiär för forskningsprojekt I denna Nordens största solelspark med solföljare pågår ett projekt där Kraftpojkarna, Mälarenergi och Mälardalens Högskola undersöker hur stora solcellsinstallationer kan byggas kostnadseffektivt. I projektet utvärderas 10 varianter av solcellssystem, med och utan effektoptimerare och varianter med olika lutning, monterade på tak eller fristående, med och utan solföljare.

Möjligt att boka sin egen panel Mälarenergis kunder kan boka egen plats i Solparken. Privatkunder erbjuds reservera en egen solcellspanel i parken och företagskunder kan reservera en hel eller halv solföljare.

Sara Malmgren, energimyndigheten

Energiminister Anna-Karin Hatt (c) flankerad av Magnus Hellberg, VD Kraftpojkarna och Mälarenergis styrelseordförande, kommunalrådet Ulla Persson (s)

Imponerande data Solparken upptar ca 4,5 hektar. Varje solföljarpanel väger ungefär 1,5 ton och är 6 x 12 meter. Den är placerad på ett betongfundament som väger 17 ton. 5 km kabel har gått åt till sammankopplingen. I solparken står 91 solföljare som är 72 kvadratmeter stora. De följer solen så de kan utnyttja instrålningen maximalt. Solcellerna i parken beräknas producera ungefär 1,2 miljoner kilowatttimmar per år , vilket motsvarar hushållsförbrukningen för ca 400 hushåll.

Text och bild Jörgen Ek

Bengt Stridh, MDH

1/2014 förnybar energi

Marknadsanalys från Neas: RAPPORT

Det kan bli en tuff sommar Elpriset På kort sikt styr väderläget prisutvecklingen. Efter de stora svängningarna i den hydrologiska balansen och fyllnadsgraden i de svenska vattenmagasinen under senhösten och vintern (först lägre än normalt och sedan övergång till högre än normalt) har vi nu landat på en nivå som ligger ungefär på normalkurvan. I skrivandes stund ser väderförutsikterna för mars inte ut att bjuda på något annat är mildare och regnigare väder är normalt. Så rikligt med vatten i kombination med låg el-efterfrågan på grund av det milda vädret, ger det ett fortsatt tryck nedåt på priserna. På längre sikt ser det tyvärr inte mycket ljusare ut. Kolpriserna fortsätter nedåt. Det är låg efterfrågan och lagren är välfyllda. För koldioxidutsläppsrätterna har vi sedan årsskiftet sett en uppåtgående trend alltsedan det beslutades att genomföra den så kalllade backloading-planen som ska få ned överskottet av utsläppsrätter. I det sista har marknaden dock korrigerats nedåt och har tappat mer än 12 % sedan toppen. Det som möjligtvis skulle kunna påverka priserna uppåt är fortsatt positiva signaler om den allmänna konjunkturen och frågetecken runt den svenska kärnkraftens framtid. Elcertifikat Den 11 februari presenterade Energimyndigheten, och dess norska motsvarighet NVE, sin rapport om vilka justeringar som behöver göras i systemet för att vi ska nå det gemensamma målet på 26,4 TWh ny förnybar elproduktion till 2020. Förslaget går i stora drag ut på att man i Norge sänker kvotplikten något (drygt 1 TWh/år) samt höjer den svenska kvotplikten med ca 8 TWh/år. Totalt innebär det en ökning från 2016 på knappt 7 TWh/år. Därmed kommer efterfrågan öka väsentligt och stora delar av överskottet av elcertifikat kommer att betas av. Förslaget överträffade marknadens förväntningar och reaktionen på marknaden var mycket positiv. Först blev det ett glädjeskutt från 180 till 205 SEK/MWh, men relativt snart gick det tillbaka till ca 200 och där har det handlats relativt stabilt sedan dess. Det bör också nämnas att rapporten även innehåller förslag för att systemet ska

förnybar energi 1/2014

bli mer genomlyst med bättre kommunikation och tätare redovisningar. Detta för att få mindre slagighet i handeln över året.

längre kontrakt som innehåller europeisk certifiering, vilket ger högre värde än att enbart sälja dem som ursprungsgarantier.

Rekommendation Vi har inte samma hydrologiska överskott som 2012, vilket ledde till elspotpriser som periodvis under sommaren låg under 20 öre/kWh. Men om mildvädret håller i sig och vi sedan får en normalsommar finns det risk för riktigt låga elpriser under kvartal 2 och 3. Det kan därför finnas anledning att fundera på att binda elpriset för dessa kvartal för att säkra sig mot allt för låga priser. Även om elcertifikatspriserna har stabiliserats, kommer inte förslaget att gå till beslut förrän 2015 och träda i kraft först 2016. Fram till dess dras vi fortfarande med ett överskott. Under de senaste åren har vi sett ett mönster att elcertifikatspriserna fallit någon gång under kvartal 2 samt stigit först framåt hösten. Anledningen är att det är den 31 mars som de som är kvotpliktiga ska ha ett tillräckligt antal elcertifikat på elcertifikatkontot för att fullgöra kvotplikten. Det leder till minskad efterfrågan direkt efter redovisningen och ökande efterfrågan ju närmare man kommer 31 mars. Så även här kan det eventuellt finnas anledning att fundera på bindningar för kvartal 2 och 3 för att undvika allt för låga priser. Slutligen rekommenderar vi att försöka få ut mesta möjliga värde ur ursprungsgarantierna genom att teckna

Jakob Vive Munk Sten Lillienau Neas Energy Observera: Analysen är skriven den 27 februari och är baserad på då tillgängliga fakta.

Jakob Vive Munk, Neas

Sten Lillienau, Neas

VATTENKRAFT

KOL-CCS

439 utsläpp via elproduktion KÄRN VATTEN

VIND

småskalig

SOL

VÅG

VATTEN normal

124

Källa: Medelvärden, studie vid Stanforduniversitetet 2008, prof. Jacobson

Moderaternas vattenkraftCO seminarium 26 februari 2014 g/kWh 2

Synpunkter framförda av Christer Söderberg, v ordförande SERO

•

Synpunkterna avser huvudsakligen den småskaliga vattenkraften Småskalig elproduktion har högre produktionskostnader än storskalig räknat per producerad energienhet (t ex megawattimme, MWh = 1 000 kWh). Drift- och underhållskostnader är ej proportionella mot anläggningens effekt. Därför bör fastighetsskatten sänkas från 2,8 procent till vindkraftens 0,2 procent för vattenkraftverk under 10 MW. En stor anledning till de högre kostnaderna är att småskalig vattenkraft är mer arbetsintensiv. En fransk utredning har visat att sysselsättningsgraden är ca tre gånger högre per MWh med mindre kraftverk i jämförelse med större. Detta är ju inte bra ur produktionskostnadssynpunkt men väl ur samhällssynpunkt. 1997 infördes strikt ansvar för dammägare. Det är en skyldighet som staten lagt på dammägare och som innebär högre kostnader. Därför bör staten ge dammägare sådana ekonomiska och juridiska villkor för elproduktion att ansvaret kan uppfyllas. Näringstillförseln till Östersjön är större än vad som kan anses hållbart. Dammar fungerar som sedimentfällor och minskar näringstransporter. Sveriges Lantbruks-universitet, SLU, har redovisat detta i en rapport till Helsingforskommissionen.

•

Det finns i debatten om vattenkraften en tendens att övervärdera vissa aspekter och undervärdera (undvika) andra efter det särintresse man representerar. Detta medför att debatten ofta får slagsida, saknar helhetssyn. En debatt om vattenkraft bör omfatta påverkan på eller aspekter inom följande områden - Energitillförsel - Långsiktig hållbarhet - Klimatpåverkan - Miljöpåverkan - Biologisk mångfald - Sysselsättning - Industri - Ekonomiska värden och skatteunderlag - LCA (livscykelanalys)

En bild av en LCA-analys från Stanforduniversitetet bifogas. Den omfattar enbart koldioxid men har ungefär motsvarande utseende beträffande andra utsläpp som svaveldioxid och kväveoxider. Christer Söderberg

1/2014 förnybar energi

Miljoner till ny biogasanläggning NYHETER SVERIGE

Länsstyrelsen Sörmland ger sju miljoner kronor i företagsstöd till en ny biogasanläggning i Jönåker. Länsstyrelsen anser att en biogasanläggning är någonting nytt som kombinerar förnybar energiproduktion med minskad klimatpåverkan”, skriver man i motiveringen till beslutet.

Sverige femma som investeringsland för förnybart Sverige placerar sig på femte plats i världen som land för investeringar i förnybar energi. Det visar en global jämförelse som PA Consulting Group (PA) gjort i 31 länder. Studien som genomförs för andra året i rad har jämfört lönsamheten i olika potentiella investeringar i förnybar energi. ERA

”Fossilfrihet på väg” Utredaren Thomas B Johansson har nu lämnat utredningen ”Fossilfrihet på väg” till regeringen. Frågan som ska besvaras är hur vi når en fossiloberoende fordonsflotta redan 2030. I utredningen föreslår Thomas B Johansson bland annat höjda energikrav på fordon, en ökad satsning på elfordon samt nya sätt att planera städer så att efterfrågan på transporter minskar. Miljöaktuellt

Nettoexport av el 2013 Vindkraftens starka utveckling fortsätter och har nu en årlig kapacitet på 10 TWh. Höststormarna nyligen bidrog till upprepade produktionsrekord för vindkraften. Elkunderna kan glädjas åt stabila och hyfsat låga elpriser. För tredje året i rad blev det nettoexport från Sverige tack vare den starka kraftbalansen. ERA

Jag köper din el

Ny lag ger avdrag för grön el Regeringen vill öka produktionen av förnybar el, och nu kommer en ny lag som gör att privatpersoner och bostadsrättsföreningar ska kunna göra skatteavdrag om de producerar egen grön el i liten skala. 25 miljoner kronor per år avsätts i budgeten för att täcka in skatteavdraget, jämfört med 8 miljoner kronor som regeringen aviserade i höstas.

Viktig milstolpe för vindkraften – 10 TWh Under det senaste året har vindkraften producerat 10 TWh el, ett nytt rekord. Det betyder att vindkraften står för sju procent av den svenska elanvändningen. – Sverige kan gå i spetsen och visa andra EU-länder att det inte bara är bra för klimatet att bygga ut den förnybara elproduktionen utan att det också pressar elpriset, skapar nya jobb och ökar försörjningstryggheten, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Svensk Vindenergi

Premiär för Sveriges första stora vågkraftspark I dagarna ansluts den första megawatten till Sveriges första stora vågkraftspark i havet utanför Lysekil. Om drygt ett år räknar vi med att ansluta ytterligare nio MW, vilket kommer att göra Sotenäsparken till världens största vågkraftsanläggning, säger Billy Johansson, VD för Seabased. Framtidens Energi

Vi är övertygade om att rätt väg till mer förnybar energi är via lokal elproduktion från sol, vind, vatten och biomassa. Därför gör vi det enkelt och lönsamt för dig att sälja elen till oss. Vill du veta mer? Ring oss på 0380 – 51 71 86 eller maila produktion@bixia.se. Du kan också läsa mer om oss på www.bixia.se/producent. Välkommen till Bixia.

förnybar energi 1/2014

Skanska vill slå Nordenrekord i hållbarhet Skanska har i samarbete med Utopia Arkitekter utsetts till vinnare av Uppsala Kommuns tävling om den nya kontorsbyggnaden vid Uppsala Resecentrum. Det vinnande bidraget, Juvelen, är självförsörjande på energi över en årscykel. Elproduktionen levereras till stor del av integrerade solceller. Byggindustrin

Marocko har planer pĂĽ att investera nĂ¤stan 11 miljarder dollar i sol- och vindkraftsprojekt, som syftar till att gĂśra landet till en exportĂśr av fĂśrnybar energi ĂĽr 2020.

Handlingsplan fĂśr mer havsenergi EU-kommissionen har lagt fram en handlingsplan fĂśr att bĂ¤ttre utnyttja havet som fĂśrnybar energikĂ¤lla. MĂĽlet Ă¤r att frĂ¤mja denna nya sektor fĂśr â&#x20AC;?blĂĽ energiâ&#x20AC;?, det vill sĂ¤ga teknik fĂśr att utnyttja energi frĂĽn vĂĽgor, tidvatten och vattnets temperaturskillnader. Det Ă¤r tĂ¤nkt att kunskap och expertis ska samlas i ett nytt havsenergiforum. Europeiska Kommissionen

NYHETER UTLAND

Marocko kommer att investera 11 miljarder dollar i fĂśrnybar energi

Googles solvĂ¤rmeverk i full drift Den 13 februari Ăśppnades formellt vĂ¤rldens stĂśrsta solvĂ¤rmeverk i MojaveĂśknen i Kalifornien. DĂ¤r reflekteras solljuset frĂĽn 347 000 speglar mot tre 135 meter hĂśga torn dĂ¤r solfĂĽngare tar tillvara vĂ¤rmen fĂśr att generera den vattenĂĽnga som driver elturbinerna. AnlĂ¤ggningen som tĂ¤cker en yta pĂĽ 14 kvadratkilometer har kostat omkring motsvarande 14 miljarder kronor varav Google investerat en miljard. Ny Teknik

FĂśrnybart Ăśkar mest i Europa Under 2013 var vindkraft och solkraft de kraftslag som Ăśkade ĂśverlĂ¤gset mest i Europa. Sverige kom pĂĽ en fjĂ¤rdeplats sett till vindkraftsinstallationer. Det framgĂĽr av ny statistik frĂĽn den europeiska vindkraftsorganisationen EWEA.

Solindustrin i USA nu stĂśrre arbetsgivare Ă¤n kol- och gasindustrin â&#x20AC;&#x201C; tillsammans Runt 143 000 mĂ¤nniskor arbetade inom den amerikanska solenergiindustrin under 2013, vilket Ă¤r 20 procent fler Ă¤n ĂĽret innan. Den snabba Ăśkningen av arbetstillfĂ¤llen innebĂ¤r att det nu Ă¤r fler mĂ¤nniskor som jobbar inom den amerikanska solindustrin Ă¤n inom landets kol- och gasindustri kombinerat. SupermiljĂśbloggen

Miljardregn ger ny energi

Originalet!

Abu Dhabi, det oljerikaste av de sju emiraten lĂ¤ngs Persiska viken, satsar 115 miljarder kronor fĂśr att utveckla alternativa energikĂ¤llor i Ăśkenprojektet. Masdar City Ă¤r ett samarbetsprojekt med VĂ¤rldsnaturfonden, WWF. En del av elbehovet i Masdar City kommer frĂĽn den jĂ¤ttelika solpanelsanlĂ¤ggningen Shams frĂĽn Boxholm. 1,16 mil ut i ĂśknenTrĂ¤rĂśret med 192 parabolliknande speglar som ger 100 MW. Ny Teknik

Rabarberbatteri â&#x20AC;&#x201C; framtidens energilĂśsning Forskare frĂĽn Harvard University i USA utforskar just nu egenskaperna hos en molekyl som Ă¤r i princip identiskt med en sorts molekyler som finns i rabarber. Forskarnas intresse grundar sig i att molekylen kan vara nyckeln till att fĂśrnybar energi vinner mark i det vanliga elnĂ¤tet. Rabarbmolekylen kan nĂ¤mligen bilda ett hĂśgpresterande batteri som kan anvĂ¤ndas fĂśr att lagra fĂśrnybar energi. Dagens Industri

EUs regionala utvecklingsbank slutar investera i kolkraft WWF vĂ¤lkomnar EUs regionala utvecklingsbanks (EBRD) strategiska drag som, om det gĂśrs pĂĽ rĂ¤tt sĂ¤tt, innebĂ¤r ett avvecklat ekonomiskt stĂśd till kolkraftverk och Ăśkade investeringar i energibesparingar och fĂśrnybar energi. Trots att det finns en tydlig fĂśrbĂ¤ttringspotential och att ett utslĂ¤ppstak fĂśr investeringar inte Ă¤r antaget, anser WWF att EBRD har tagit ett ordentligt steg i rĂ¤tt riktning i klimatfrĂĽgan.

W W W T U R A B C O M

&RANCIS +APLAN !XIAL 3MĂ&#x152; VATTEN TURBINER

.Ă&#x160;SSJĂ&#x161; 36%2)'%

452!" &Ă&#x161;RRĂ&#x152;DSGATAN .Ă&#x160;SSJĂ&#x161; 4EL &AX % MAIL CA TURAB COM

1/2014 fĂśrnybar energi

INFORMATION

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Nummer 2 2014 kommer 20 JUNI

Manusstopp 1 juni redaktionen@fornybarenergi.nu

Annonsbokning

Jörgen Ek Tel. 0708-144 455 jorgen.ek@teamprinting.com

MÖT VÅREN PÅ ÖSTERLEN! MÖT VÅREN PÅ ÖSTERLEN! Studieresa med energi på programmet 29 maj till 1 juni Studieresa med energi på programmet 29 maj till 1 juni Vad kan vara bättre än att resa till Österlen i Skåne under äppelblomningens tid? Övernattning blir på Bäckaskogs Slott och därifrån gör vi dagliga studiebesök. Vi ska besöka intressanta energianläggningar, hålla kvällsseminarier i aktuella energifrågor och uppleva våren i Skåne. Våra studieresor är kända för sitt intressanta innehåll och för den goda stämning som uppstår mellan deltagarna. Vi kan därför utlova en trevlig och innehållsrik resa! Startpunkt och slutmål blir Västerås. Resan beräknas kosta ca 5 500 kr med halvpension. Du anmäler ditt intresse för resan till SERO:s kansli: 0221-824 22, e-post info@sero.se. Uppdatering av information kommer att ske på vår hemsida www.sero.se

förnybar energi 1/2014

SERO

ÖVRIGA FÖRENINGAR

Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr. Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se • Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@sero.se Kansli: Birgit Ek • E -post: info@sero.se Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481

Svensk Vattenkraftförening Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr. Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@svenskvattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216 E-post: gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se Kansli: Birgit Ek • E -post: birgit.ek@svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: Inkl. SERO 300 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr. BG 5956-7404 • PG 54 24-7

SERO Service AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO Bioenergi: Kurt Hansson • Tel. 0224-106 33 E-post: kurt.hansson@sero.se Energieffektivisering: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@sero.se

Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening Tel. 0495-104 39 • 070-678 91 39 E-post: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, Marsh Tel. 08-412 42 88 E-post: anders.orebrandt@marsh.com

Solenergi: Leif Göransson • Tel.019-224 187 E-post: leif.goransson@sero.se

Hallands Vattenkraftförening Gunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122 E –post: olofsson.reaskal@telia.com

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Smålands Vattenkraftförening Jan Johansson • Tel. 0370- 971 47 E-post: jan.skogsstrom@telia.com

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85 E-post: dennis.adas@hotmail.se Medlemsavgift: 200 kr • PG 434 43-3

Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg • Tel. 0570 – 521 51 christer.hedberg@lernia.com

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: marka@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Svensk Vindkraftförening Kvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERG Tel. 076-716 05 50 • E-post: johanna.olesen@triventus.com www.svensk-vindkraft.org Kansli: Ulla Hedman Andrén • E-post: ulla@svenskvindkraft.org Redaktör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: redaktionen@svenskvindkraft.org Medlemsavgift: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551

Södermanlands Energiförening: Lars Besterman Tel. 070-333 80 48 E-post: larsbesterman@hotmail.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2 Västmanlands Energiförening: Stefan Springmann Tel. 0220– 173 01 • E-post: springmann@spray.se Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening Anders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9 Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94 E-post: mats@vangaplantor.se Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875

ADRESSER

Förnybar Energi Sverige AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Jan-Åke Jacobson Tel. 070-640 57 59 E-post: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF Elbil Sverige Sven Forsberg Malmö • Tel. 0704-67 08 82 E-post: Sven.forsberg@elbilsverige.se

1/2014 förnybar energi

Returadress Sero, Box 57 731 22 KÖPING

Höj ditt rörliga elpris Svensk Vattenkraftförening tillsammans med Neas Energy erbjuder möjligheter att höja ditt rörliga elpris. Kontakta oss, så berättar vi mer.

Förutom balanserings- och handelsavtal på el och elcertifikat erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier. Jesper Düring: +45 40 64 64 44 – jdl@neasenergy.com Sten Lillienau: 072 560 58 95 – stl@neasenergy.com

NEASENERGY.COM