Förnybar energi, 1 2012 by Sirimari

fรถrnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

TEMA: Solenergi

Nummer 1/2012

Letsi G2 stator montage 2010 - Foto Jan Gustavsson / Jokkmokkbild

VG Power levererar generatorer & turbiner VG Power AB, består för närvarande av 100 medarbetare med en mycket lång samlad erfarenhet av vattenkraft. Sedan starten 2002 har vi vuxit rejält och omsätter numera c:a 375 Msek. Vi är verksamma inom upprustning och service av generatorer och turbiner samt leverans av komplett nya generatorer och magnetiseringsutrustningar till kunder inom främst Sverige, Norge och Finland, men också tillsammans med våra kollegor inom Voith Hydro i övriga delar av världen. Vår serviceorganisation arbetar kontinuerligt också med tillståndskontroller, reparationer och akuthjälp över hela Norden.

Vi arbetar för närvarande med ett ﬂertal leveranser av sävål nya aggregat som upprustningar av beﬁntliga. Förutom Akkats också till Norge med bl.a. Rendalen (114 MVA), Embretsfoss (57 MVA) samt också 6 kompletta aggregat (15 MVA) till Rånåsfoss i samarbete med Voith. I Sverige jobbar vi nu bl.a med byte av löphjul till både Grytfors och Skedvi kraftverk. Tillsammans med Kössler vilka också ingår i Voith Hydro kan vi också erbjuda kompletta aggregat för småskalig vattenkraft. Kössler har levererat ett stort antal aggregat i Sverige och arbetar just nu med bl.a. ett nytt aggregat till Piparån utanför Falun.

VG Power AB Kopparlundsvägen 7 721 30 Västerås www.vgpower.com +46 21 382560

förnybar energi 4/2011 1/2012

A Voith and Siemens Company

12 Energiknippet Lars Andrén 14 Svensk Solenergi blir en allt starkare aktör i energisverige!

15 Sol och ﬂis ger förnybar värme 16 Sala Heby Energi AB satsar på förnybart... 18 Stämmodagarna i Dalarna, kallelser till årsmöten

22 Myndighetskäppar i turbinen för Lindbacka bruk

24 Fastighetsskatten på vattenkraft ökar – igen

Och över oss lyser solen!

LEDARE

I DETTA NUMMER bl.a:

Framtidsforskarna spår att världen kommer att få en energikris, inte omedelbart men kanske om 50 år. De fossila energikällorna är ändliga liksom uran. Olja och gas tar slut först men dessförinnan har de gett mänskligheten ett av verktygen att smutsa ned vår jord och även bidra till växthuseffekten. Något senare följer kol och uran med ökade risker för ännu större miljöpåverkan och stora olyckshändelser. Trots detta framtidscenario syns inga påtagliga tecken, med vissa undantag, att minska användningen av fossila energikällor, tvärtom vilket framgår av ﬁguren.

25 Vattenkraftens tillståndsfrågor 27 Prisras med 30 % på solceller 32 Ångströmlaboratoriet

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Tidningen ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex. ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPING E-mail: redaktionen@fornybarenergi.nu ANSVARIG UTGIVARE: Christer Söderberg Tel. 08 - 256 881 REDAKTÖR: Olof Karlsson Tel. 0221-197 65 E-mail: karlsson.sero@koping.net REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Robert Davidsson Birgit Ek Thomas Sandberg ANNONSAVDELNINGEN: E-mail: annons@fornybarenergi.nu PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt ISSN: 0283-6114 LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK Reklamtryckeriet i Köping AB, 2012 Tel. 0221-100 87 E-mail: rt.tony@koping.net OMSLAGSBILD: Solnedgång över Blå Jungfrun i Kalmarsund. Foto: www.alotofphotos.com

Jordens befolkning ökar snabbt, år 2011 passerades sju miljarder, enbart 12 år efter noteringen sex miljarder, och varje människa konsumerar mat, och energi. Trots att vi lär oss att använda energi alltmer effektivt och vi utvecklar energiutvinningen från de förnybara energikällorna anser många framtidsforskare att det inte kommer att räcka för vårt framtida energibehov. Står vi inför ett moment 22? Den brittiske forskaren Nicholas Stern larmade redan 2007 om de accelererande skador som skulle uppstå om inte koldioxidutsläppen hejdades och minskade i en nära framtid för att få ned den globala temperaturen. Att snabbt minska koldioxidutsläppen är mycket angeläget, eftersom koldioxiden finns kvar i jordens atmosfär i över 100 år. Att vänta med åtgärder kommer att kosta mångfalt mer än om vi tar tag i problemen nu enligt Stern. Men ändå ökar användningen av fossila energikällor och därmed temperaturhöjningen. Är moment 22 ett faktum i energiförsörjningen? Nej! Solens inflöde av energi till jorden är 10 000 gånger större än dagens energianvändning. Solen är grunden för alla energikällor, även de fossila. Energin från vind, vatten och självklart solen utgör de flödande energikällorna, bioenergi behöver en längre period av tillväxt innan vi kan använda denna solprodukt. Men vind-, vatten- och bioenergi kommer inte att räcka till för att ersätta de fossila energikällorna, där har framtidsforskarna rätt, men att utveckla direktanvändningen av solen, där finns nästan inga begränsningar. Insikten att inte vara beroende av osäker kärnkraft eller nyckfulla leveranser av fossil energi från totalitära stater, har fått vissa länder att satsa mer på alternativa energikällor, främst Tyskland, Spanien, Japan och Kina. Tyskland är kanske det bästa exemplet, med kraftfulla stimulansåtgärder utvecklas vindkraft och solenergi, även småskalig vattenkraft, samtidigt som man satt igång ett kraftfullt program för energieffektivisering. Detta har medfört att Tyskland kunnat ta beslut om en snabbare avveckling av kärnkraften som en följd av kärnkraftolyckan i Japan. Det område där behovet är störst att gå från fossilt till förnybart är fordonsbräns-

↪

1/2012 förnybar energi

LEDARE len. Det räcker inte att enbart göra våra fordon mer bränsleeffektiva, världens ökande fordonsﬂotta medför tyvärr även en ökad användning av fossila bränslen. Det sker emellertid en lovande utveckling mot alternativa drivmedel, och där är eldrift mest i fokus för närvarande. Men eldrift är enbart hållbar och miljövänlig om elen produceras med framför allt ﬂödande energikällor. Detta glöms ofta bort i den mediala debatten om eldriftens miljövänlighet. Det gäller för världen att snabbt komma i gång med utvecklingen av förnybar

energi innan den fossila energin blir alltför knapp och alltför dyr, något som kraftigt kan påverka världsekonomin. EU:s ambitioner är därvid goda, delvis för att inte hamna i ett ökat beroende av importerade fossila bränslen. År 2011 visade sig glädjande nog att installerad effekt i solpaneler ökade mest av alla elproduktionsformer inom EU. Men även om EU visar hållbara ambitioner verkar så inte vara fallet globalt. I slutet av förra året redovisade IEA (International Energi Agency) att globalt var

subventionerna till fossila energikällor mer än fem gånger större än till förnybara energikällor. Detta var för de ﬂesta en nyhet. Hur har man kunnat smyga med detta så länge? I dagarna redovisades 2011 års resultat från de fem största oljebolagen i världen. Vinsten efter skatt var 900 miljarder kronor. Trots sådana obegripligt höga vinster får oljebolagen statliga subventioner, något som politiker mer och mer börjar ifrågasätta. Dessa bolag redovisade även sina investeringar i olika energikällor, 26 miljarder i förnybara energikällor och i fossila energikällor 200 gånger mer. Världens beslutsfattare verkar ha lika svårt att vända detta som att komma överens om minskningen av växthusgaser. Sverige har goda naturtillgångar och därmed möjligheter att utveckla förnybar energi och skulle kunna få en tätposition med avsevärda exportintäkter, om den politiska viljan funnes. Christer Söderberg Ordförande i SERO

Förnybar energi skapar Nordpools mer än 1 miljon jobb Forwardsinom EU priser I slutat av 2010 fanns 1,11 miljoner människor inom EU-27 som arbetade med förnybar energi. Företagen inom branschen omsatte 127 miljarder euro. Uppgifterna kommer från analysföretaget EurObserver. Flest anställda hade företag inom bioenergisektorn med 273 000 anställda med vindkraft och solenergi inte långt efter. Den snabba tillväxten av jobb inom den gröna sektorn är förvånande. Jämfört med 2009 ökade antalet anställda med ca 120 000 personer. På grund av den ekonomiska krisen i Europa med minskade kompensationer till exempelvis både vindkraft och solkraft i både Tyskland och Spanien, har sysselsättningen minskat något för ﬂera företag på grund av minskad försäljning. Ett exempel på det är att danska Vestas, som är världsledande på

förnybar energi 1/2012

vindkraft, har minskat personalen med 3000 personer. Notera att jag använder den korrekta beteckningen kompensation till förnybar energi för miljönyttan jämfört med andra energiformer som inte betalar sin fulla miljö- och samhällskostnad för föroreningar och otillräcklig försäkring. Ofta används termen subvention för detta stöd till förnybar ren energi i stället för det korrekta kompensation. Olof Karlsson Källa: New Energy

Dessa ﬁnner du hos NASDAQ OMX som hanterar den ﬁnansiella marknaden. http://www.nasdaqomxcommodities.com/ Klicka på Market Information längst upp på den gråa linjen och sedan på Market prices till vänster i menyn.

Specialister Specialisterpåpåvattenkraftsutrustningar! vattenkraftsutrustningar! Vi Vi på FOAB på FOAB harhar mermer än 30 än 30 års års erfarenhet erfarenhet av av Specialister Specialisterpåpåvattenkraftsutrustningar! vattenkraftsutrustningar! Olika Olika utrustningar utrustningar till till vattenkraft vattenkraft ochoch vi gör vi gör alltallt frånfrån totalentreprenader totalentreprenader till till service service ochoch Vi Vi på FOAB på FOAB har har mer mer än 30 än 30 års års erfarenhet erfarenhet av av underhåll. underhåll. Olika Olika utrustningar utrustningar till till vattenkraft vattenkraft ochoch vi gör vi gör alltallt frånfrån totalentreprenader totalentreprenader till till service service ochoch underhåll. underhåll.

ViVi tillverkar: tillverkar: • •Automat Automat luckor luckor

ViVi tillverkar: tillverkar: • • • • • •

•Spettluckor Spettluckor •Automat Automat luckor luckor •Galler Galler •Spettluckor Spettluckor •Bandtransportörer Bandtransportörer •Galler Galler

VÅREN ÄR HÄR! • •Rensmaskiner Rensmaskiner • •Bandtransportörer Bandtransportörer SNART KOMMER VATTNET! • •Bärbara Bärbara lucköppnare lucköppnare • •Rensmaskiner Rensmaskiner

• •Bärbara Bärbara lucköppnare lucköppnare FörFör ytterligare ytterligare information information så besök så besök vårvår nyanya hemsida hemsida www.foab.nu www.foab.nu eller eller För För ytterligare ytterligare information kontakta kontakta ossoss på telefon påinformation telefon så besök så besök vår vår nya nya hemsida hemsida 0320-10600 0320-10600 så kan så kan vi vi www.foab.nu www.foab.nu eller eller tillsammans tillsammans planera planera vadvad vi vi kontakta kontakta oss oss på telefon på telefon kankan göra göra för för att att justjust ert ert 0320-10600 0320-10600 så kan så kan vi vi kraftverk kraftverk skaska bli bli effektivare effektivare tillsammans planera planera vadvad vi vi ochtillsammans och mermer miljövänligt. miljövänligt. kankan göra göra för för att att justjust ert ert kraftverk kraftverk skaska bli bli effektivare effektivare ochoch mermer miljövänligt. miljövänligt.

1/2012 förnybar energi

Vindkraft Statistik från wwea

For more information please contact: World Wind Energy Association, WWEA Head Ofﬁce, Charles-de-Gaulle-Str. 5, 53113 Bonn, Germany

Utfärdade elcertiﬁkat under 2011 Dec.2011 Nov.2011 Okt.2011 Sep.2011 Aug.2011 Jul.2011 Jun.2011 Maj.2011 Apr.2011 Mar.2011 Feb.2011 Jan.2011 Summa

Vatten 296765 238841 269999 262617 200393 157870 172376 188959 264324 213454 212511 223868 2701977 2,7

Vind 880857 544514 671812 552441 343925 288567 340819 447698 416253 635937 496890 464875 6084588 6,1

Bio 1222672 1006948 805184 599545 480611 560043 622833 780870 996231 1275230 1213399 1391395 10954961 11,0

Övrigt 5 12 33 56 72 77 89 84 67 49 7 5 556

Totalt 2400299 1790315 1747028 1414659 1025001 1006557 1136117 1417611 1676875 2124670 1922807 2080143 19742082 19,7

2400299 1790315 1747028 1414659 1025001 1006557 1136117 1417611 1676875 2124670 1922807 2080143 19742082 TWh

Anm. I ”Övrigt” ingår mest solel som producerade 556 000 kWh under året /OK Läget den 16 mars 2012 för det svenska elcertifikatsystemet Medelpris för tiden 16/3 2011 till 16/3 2012 235 kr/certifikat = 23,5 öre/kWh Antal elcertifikat exporterade till Norge totalt tom 16/3 2012: Antal importerade elcertifikat från Norge totalt tom 16/3 2012: Antal utfärdade elcertifikat i Sverige 16/3 2011 till 16/3 2012: Antal annullerade elcertifikat i Sverige 16/3 2012 till 16/3 2012: Antal omsättningsbara elcertifikat i Cesar den 16/3 2012 Till annulleringen den 2 april 2012 väntas ca 20 milj. certifikat behövas (OK:s uppskattning) Källa: Svenska Kraftnät, Cesar Olof Karlsson

förnybar energi 1/2012

122 000 54 000 20 123 000 17 536 000 29 506 000

��

NYA DAMMLUCKOR?

�� energi? ��

...med 30 års erfarenhet i branschen. Vi bygger olika sorters dammluckor, intagsgrindar och grindrensare allt efter kundens önskemål. Några av våra kunder är Mälarenergi, Vattenfall, Fortum, Filipstads Energi, VB Kraft.

Vill du veta mer? Ring oss på 0380 – 51 71 86 eller maila ��

Jakobssons Smide AB Box 28 731 10 Kolsva Tel: 0221-502 89 Mobil: 070-57 66 278 E-post: info@smide.se www.smide.se <

1/2012 förnybar energi

VINDKRAFT

Kinesiska vindkraftverk till Värmland Kina är det land som bygger mest vindkraft i världen. Tillverkningen sker mestadels i många inhemska fabriker och de två största, Sinovel och Goldvind hör till världens tio största tillverkare. I värmländska Molkom, 3,5 mil nordost om Karlstad, reser sig nu två 3 MW-verk tillverkat av Sinovel. Invigningen skedde den 29 februari.

Bild från resningen. Foto: CRC Vindkraft

Beställare är företaget CRC Vindkraft med Claes Bühler som VD. Leveransen till Värmland är den första kinesiska till Europa och betraktas av kinesiska nyhetsmedial som en milstolpe för den kinesiska vindkraftindustrins etablering i Europa. Ett danskt företag ansvarar för monteringen med hjälp av kinesiska ingenjörer som leder och övervakar arbetet. Transporten från Kina skedde med båt till Antwerpen, där omlastning ägde rum till två mindre båtar som kunde gå upp i Vänern och lossa i Kristinehamn. Därifrån skedde transporten med lastbil till Molkom. Eftersom Sinovel tänker satsa rejält på europamarknaden bygger man nu också upp en egen serviceorganisation. När det gäller solceller har kinesiska företag översvämmat marknaden med billiga produkter som tvingat europeiska och amerikanska företag på knä. När det gäller vindkraft kan utvecklingen gå åt samma håll. Olof Karlsson Källa: Företagets hemsida och VD Claes Bühler FAKTA Effekt: 3 MW per verk Förväntad årsproduktion per verk: 7 500 MWh Totalhöjd: 150 m Vingdiameter: 113 m Ledning och anslutning: 9,6 milj. kr Total investeringskostnad för båda verken: 84 milj. kr Foto: Anders Björbole

förnybar energi 1/2012

Trärör från Boxholm Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift. Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

GRÖN ENERGIPRODUKTION

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR OPTIMAL ENERGIPRODUKTION

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband. Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besök oss gärna på vår hemsida:

www.boxprod.se GENERATORER upp till 20 000 kVA

� egen produktion upp till 1500 kVA � lågvarviga utföranden � specialanpassade för olika typer av turbiner AUTOMATIKUTRUSTNINGAR

� inkl. ställverk � för helautomatisk drift och fjärrmanövrering � ger optimal energiproduktion

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

� hög- och låg-

spänningsmaskiner � service och diagnostik � omlindningar � renoveringar � moderniseringar

ANEBY Ø 1600 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com

NYHETER

Fossil energi

ENERGIEFFEKTIVISERING

Skiffergas ett miljöhot

Lysdioder ersätter glödlampor och lysrör

Jakten på nya energiformer går vidare. Att utvinna olja ur oljesand samt gas från lager av alunskiffer är nya sätt att utvinna energi. Därtill kommer ny teknik att ta ut resterande mängder gas från tidigare tömda oljekällor genom att borra horisontellt och pumpa ner vatten under hårt tryck för att spränga sönder mjuka bergarter.

Glödlampor är på väg att fasas ut inom EU på grund av den undermåliga verkningsgraden, ca 15 lumen/Watt. Den teoretiskt maximala verkningsgraden är ca 220 lumen/Watt. Philips bedömer att lysdioder, s k LED-lampor (LED = Light Emitting Diode) kring år 2014 kommer att uppnå ca 200 lumen/ Watt tack vare nuvarande intensiva utvecklingsarbete. Idag ﬁnns lysdioder att köpa från t ex Cree med 162 lumen/ watt i utbyte. Det kan jämföras med de idag vanliga kompaktlysrören som i regel ligger mellan 50 och 60 lumen/ Watt. En annan fördel med LED-lampor är den långa livslängden, uppemot 50 000 brinntimmar. Fram till 2020 bör minst 5 TWh sparas in i Sverige tack vare effektivare belysningsteknik.

Den senare metoden kallas fracking och ger nu stora volymer naturgas i USA, så stora att landet kunnat minska importen kraftigt och samtidigt sänkt priset på naturgas. Nästa steg i den kedjan är att det blivit allt billigare att producera el i naturgaseldade kraftverk med låga kostnader för miljöutsläpp. Lönsamheten i ny vindkraft blir då sämre och den förstärks av att rätten att göra skatteavdrag för investeringar i vindkraft upphör den 31 december 2012. I t ex Kanada finns stora fyndigheter av oljesand, dvs olja som ligger lagrad i lös sand som måste skiljas ifrån. Utvinningen är mycket energikrävande och nettot av processen lågt. Dessutom uppstår betydande miljöskador av de kemikalier som används för att lösgöra oljan. Skiffergas utvinns genom att spränga sönder underjordiska lager av alunskiffer. Innehållet av gas varierar mycket mellan olika platser. I Sverige finns stora fyndigheter av alunskiffer i Jämtland, Närke, Västergötland, Skåne och på Öland. Eftersom alunskiffern samtidigt innehåller uran finns det ett dubbelt intresse för att

provborra fyndigheterna. Uranhalterna varierar och har hittills i Sverige inte nått brytvärda nivåer. När det gäller gasinnehåll är det också lågt i Sveriges skiffrar. Oljebolaget Shell har provborrat på Österlen i Skåne med magert resultat och stort folkligt motstånd. Öland står nu på tur att undersökas. Utvinningen av skiffergas sker genom att vatten blandat med giftiga kemikalier pumpas ner under så hårt tryck att lagren av alunskiffer bryts sönder så att gasen frigörs och stiger till markytan. Metoden ökar risken för att grundvattnet förorenas vilket leder till häftiga protester hos lokalbefolkningen. Trots de svåra miljöskadorna planeras omfattande brytning av skiffergas i bl a Polen och Frankrike, men än så länge inte i Sverige. Här har vi fortfarande rykande berg av resterna från en omfattande brytning i Kvarntorp i Närke för framställning av syntetisk bensin under andra världskriget. Olof Karlsson

Snöeffekten Meteorologer m fl räknar ofta med 900 fulleffektstimmar solenergi/år i Sverige. Med fulleffektstimme menas den årsproduktion som t ex en solcell har om man multiplicerar den med solcellens toppeffekt, Wp. I Dalarna räknar vi dock med ca 1000 timmar/år pga snöeffekten, dvs. multipelreflektioner från snön som gör att speciellt under februari och mars men även lite i april får vi mer solenergi än vad som räknas fram via direktinstrålning. Snön reflekterar solenergin mot välplacerade solceller. En vän tilll mig I Ytterhogdal I Jämtland konstaterade att han vissa dagar fick mer solenergi än vad som var teoretiskt möjligt tack vare multipelreflexioner från

snön. Snöreﬂexionerna kan jämföras med effekten av s k koncentrerande solfångarteknik, CSP, Concentrating Solar Power. Ju längre norrut man kommer I Sverige desto långvarigare och betydelsefullare blir snöeffekten. Det är ju under vårvintern som vattenmagasinen sinar och behovet av andra elproduktionsalternativ ofta är som störst. Så talet om att solenergi inte är något för Sverige vintertid stämmer inte. Tvärtom kan solenergin ge mycket värdefulla bidrag till vår energiförsörjning, speciellt under vårvintern.

Göran Bryntse

Revolution inom elförsörjningen i EU, förnybar energi tar över Sedan 2007 har andelen förnybar energi i nybyggd kapacitet inom EU ökat explosionsartat. Från 32% 2006 till 71 % 2011. Orsaken till den snabba ökningen är att solelen expanderat dramatiskt under de senaste fem åren. Kraftigt stöd till solel i många länder och rejäla kostnadsminskningar har bidragit till denna utveckling. Sett över en period från 2000 till 2011 har andelen förnybart i elförsörjningen ökat från 22,5 till 31,1 %. Eftersom den stora ökningen skett under den senaste femårsperioden kommer andelen i den totala elförsörjningen att öka i snabbare takt under den kommande tioårsperioden. Intressant är att notera att den enda fossila energikälla som ökat under tio år är gas under det att kol, olja och kärnkraft minskat. För övriga energikällor är förändringarna små. Se diagram på sidan 33.

Göran Bryntse Peter Danielsson

förnybar energi 1/2012

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering Lång livslängd Enkel montering Korrosionsfria www.consilio.no

Goda hydrauliska egenskaper

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@aps-sales.com · www.aps-sales.no

Ett företag i

Group

Vi ses i Borlänge 20-21 april!

1/2012 förnybar energi

PORTRÄTT

”Jag har också varit medarrangör till världens första klimatneutrala musikfestival”

Energiknippet Lars Andrén – Jag har valt att leva ett soligt liv, säger Lars. Under hela mitt liv har jag ägnat mig åt solenergi, värmefrågor, förnybar energi, ny byggteknik och allt annat som berör oss människor både direkt och indirekt. Bland alla mina uppdrag kan jag nämna några. Sedan många år ﬁnns jag med i Vi i Villas expertpanel. Sedan 1994 är jag ordförande i Svensk Solenergi och har varit ordförande i föreningen Sveriges Energirådgivare. Jag har också en kort tid varit ordförande i Etik och Energi, och arbetat som produktchef vid ett av Sveriges ledande solvärmeföretag. Ett av Lars stora intressen är musik. – Jag har fått ta emot Falkenbergs kommuns miljöpris, vilket jag väldigt stolt över, säger han.

förnybar energi 1/2012

– Jag har också varit medarrangör till världens första klimatneutrala musikfestival. (www.rockfesten.se). – I min ungdom var jag med i ett hobbyband men numera hinner jag inte med att delta aktivt i musiklivet. Grunden för mitt musikintresse är blues. Blues i alla dess former har alltid fascinerat mig, allt från tidiga ursprungsbluesen med Robert Johnson och framåt. Rock dubbelbottnat - en kulturell satsning och en satsning på bättre byggande - rock på huset? – Så har jag inte tänkt det men det var ju en kul koppling. Ditt företag ”DrivKraft” säljer böcker som du skrivit, bland annat böckerna

”Passivhus” och ”Solenergi”. Dom handlar om satsningar på energieffektivt byggande. Jag läste häromdagen om ett passivhus som blev för kallt att bo i och själv är jag med i Lungerbygdens utvecklings-

OM LARS ANDRÉN Särbo: I ett lyckligt förhållande 2 barn: 17 och 19 år en av varje sort Ålder: 50 år i sommar Utbildning: Läst nationalekonomi, kommunikation och informationsteknik Fritid: Regelbunden motion tennis 1 gång per vecka, läser mycket - kopplar av med skönlitteratur.

förening som för något år sedan byggde ett hus i Lunger, en plats mellan Arboga och Örebro. Vi satsade på att det skulle bli ett passivhus, men det kostade för mycket så vi valde att bara bygga energisnålt. Har du förslag på bättre ekonomi och bättre resultat i fråga om passivhus? – Viktigast när man bygger är energieffektivitet. Det handlar först om att spara energi och det gör man genom att vara så energieffektiv som möjligt, rätt byggmetod, och rätt utrustning etc. Sedan handlar det om energitillförsel och där satsar jag på solenergi i alla dess former: solfångare, passiv solvärme, luftburen teknik och solceller. Satsar man rätt kan man gå ännu längre från 0-energihus till plusenergihus. Att satsa på att spara energi, till exempel genom att installera batterier tror jag inte på, det är bättre att använda nätet för att klara ﬂuktuationerna.

författarskap. Jag skriver mycket, på hemsidan ﬁnner du igen alla mina böcker. – Har du några synpunkter på energipolitiken och hur politikerna agerar? – Löfvens utspel om överenskommelse över blockgränserna välkomnar jag men, viktigt, det måste föregås av att en allsidigt sammansatt energikommission tillsätts. De stora energiföretagen får inte ensamma sätta agendan och ta fram målen. Alla alternativ måste representeras. Det är oerhört viktigt. Kommissionens uppdrag måste vara att ta fram en långsiktig hållbar energipolitik. Den skall bygga på en framtidsvision, där alla olika energislag får möjlighet att komplettera varandra. Utredningen skall bygga på ansvar för miljö, klimat, ekonomi och sysselsättning. Det tror jag eller i varje fall hoppas jag att alla politiker ställer upp på. – Kommissionen måste göra internationella jämförelser. Flera av länderna i Europa satsar betydligt seriösare på förnybara alternativ. Sverige har ett extremt bra utgångsläge med stora tillgångar i

”Viktigast när man bygger är energieffektivitet. Det handlar först om att spara energi och det gör man genom att vara så energieffektiv som möjligt”

“DrivKraft” är ett mångfacetterat företag, kan du berätta lite, vad är viktigast? – Solenergin är central men annars försörjer jag mig på föreläsningar och mitt

vattenkraft, bioenergi etc. som gör att vi har alla möjligheter att klara vår energiförsörjning med förnybar energi med minimal miljö- och klimatpåverkan. Ett bra utbyggt nät innebär att Sverige kan bli stor exportör av miljövänligt framtagen elenergi. I det ligger stora nationalekonomiska och även företagsekonomiska vinster. Ekonomiskt stöd till utveckling av miljövänlig framställning av elenergi kan betraktas som en investering och inte som en kostnad. Både sol- och vindenergi är faktiskt gratis, man behöver bara ta kostnaderna för teknikutveckling. Investeringskostnaderna står användarna för kanske med viss tillfällig skatteﬁnansiering. – Vilka drivkrafter driver på energiknippet Lars Andrén? – Det går att läsa mer om det på DrivKrafts hemsida www.drivkraftr.nu. – Men allt som har en anknytning till miljö och klimatfrågor driver mig till engagemang, säger Lars. Läs även min och min kollega Erika Brokvists bok ”Ett rikt liv”. Där ﬁnns en hel del beskrivet varför jag håller på. Jag tycker helt enkelt att det är roligt. Carl Olov Persson, revisor i SERO C.O.P@koping.net

Solenergi

Stort forskningsprojekt inom EU om solceller EU och ett antal länder storsatsar på att utveckla solceller som i kommersiell produktion har 25 % verkningsgrad. Samtidigt skall energiförlusterna i växelriktare och överföring minska med 20 %. Satsningen med det gemensamma projektet ”Energy for a Green Society”, ERG, som kan översättas till ”Energi för ett grönt samhälle”, skall pågå i tre år med en budget på ca 230 miljoner kr. Projektet skall ledas av företaget ENIAC, som samägs av de Europeiska reg-

lerföretagen. Pengarna kommer från EU samt de länder som deltar i projektet. Dessa är Italien, Belgien, Tyskland, Spanien, Irland, Nederländerna, Slovakien och Storbritannien. Varför Sverige inte deltar har vi inte kunnat utröna. Forskare, universitet och tillverkande företag kommer att kunna söka medel från projektet. En bred ﬂora av olika tekniker för att omvandla solstrålning till el kommer att främjas bl. a. tryckteknik av färgkänsliga celler som utmanar olika

former av kiselceller, även de supertunna. Projektet skall underlätta för EU att nå det mål på 20 % förnybart som unionen satt upp som mål för 2020. Forskningsresultaten kommer att bli öppet tillgängliga och förhoppningsvis skapa företag, som kan matcha Kinas frammarsch på området. Olof Karlsson Källa: ENIAC:s hemsida www.eniac-org.org 1/2012 förnybar energi

Svensk Solenergi blir en allt starkare aktör i energisverige! Under senare år har branschorganisationen Svensk Solenergi haft en kraftig tillväxt av företagsmedlemmar, vilket gett ökade resurser men också större krav. Som en följd av detta anställer Svensk Solenergi från och med 1 februari 2012 Li Lindström som ansvarig för organisationens kansli.

Det här ger ökade möjligheter att serva Svensk Solenergis drygt 80 företagsmedlemmar och samtidigt öka såväl det interna som externa informationsarbetet. Förhoppningen är också att kunna öka servicen till de många intressenter, inte minst privatpersoner, som kontaktar föreningen. Li Lindström kommer ursprungligen från våra nordligaste breddgrader men bor och verkar i Stockholm. Li beskriver sig själv som medelålders, lagom ödmjuk och vansinnigt förtjust i integritet och gemensamt ansvar för världen vi delar. Ett stort intresse för teknikområdet och en övertygelse att solenergin är underutnyttjad väckte intresse för den utlysta tjänsten. Li har lång erfarenhet från att ta hand om olika organisationer och har som ambition att bygga vidare på de goda administrativa rutiner, som byggts upp inom Svensk Solenergi. Svensk Solenergis framgångsrika opinionsarbete kommer att fortsätta under 2012. Genom Li kan föreningen intensifiera arbetet med egna resurser men ska naturligtvis också fortsätta samarbetet med andra aktörer, som verkar i samma riktning som vi själva. Det är fler och fler

som delar vår vision att solenergi är en viktig del i det svenska energisystemet och att svenska företag tillhör de ledande i Europa. Fjolåret var händelserikt på många sätt. Investeringsstödet för solvärme togs efter dryga 10 år bort, solelstödets framtid lyser med sin frånvaro och nettodebiterings långbänk blir bara längre. Men det hände också en hel del bra saker som visar att Svensk Solenergis arbete och ambitioner är målmedvetet och ger resultat. Medieexponeringen under 2011 ﬁck till exempel stor framgång som bland annat resulterade i 682 mediagenomslag med de insatser vi gjort med vår PR-byrå! Ett annat exempel är att Svensk Solenergi är representerat i de arbetsgrupper som Energimyndigheten satt samman, vad avser att utreda och göra potentialstudier för såväl solel som solvärme. Det är också intressant att se hur

ett växande antal elbolag erbjuder sina kunder allt förmånligare leveransvillkor för inlevererad solel! Föreningens opinionsarbete har också omfattat en rad samaktiviteter med andra organisationer och företag, där vi fört fram våra argument för en ökad användning av solenergi i Sverige. Bland dessa aktiviteter kan nämnas debattartiklar med HSB, Svenska Naturskyddsföreningen, Telge Energi och många andra. Det här ger en ökad legitimitet och acceptans för vårt arbete att förbättra förutsättningarna för solenergin i Sverige. Och årets arbete har nu tagit en rivstart. Inte bara genom Lis försorg utan också för att vi oförtrutet arbetar vidare med våra viktigaste sakfrågor. I januari uppvaktade vi till exempel energiminister Anna-Karin Hatt och hennes närmaste medarbetare.

”Det är ﬂer och ﬂer som delar vår vision att solenergi är en viktig del i det svenska energisystemet och att svenska företag tillhör de ledande i Europa.”

Lars Andrén, ordf www.svensksolenergi.se

Energisnåla kyl- och frysskåp I genomsnitt är elanvändningen för en frys eller kyl från början av 90-talet eller tidigare , med en effekt på ca 200 Watt, ca 1000 kWh/år. En kombinerad 190 l kyl och frys på 96 l med märkningen A+++,

förnybar energi 1/2012

kan dra så lite som 150 kWh/år. Ett A+++-kylskåp klarar sig på 18 W. Om alla Europas mer än tio år gamla vitvaror skulle bytas ut mot nya, energieffektiva produkter så skulle Europas elförbruk-

ning minska med motsvarande hela Portugals elanvändning. GB

95 m2 LESOL-solfångare avlastar flispannan sommartid. I huset finns flislager på 1000 m3 och panncentral med en 300 kW flispanna samt en 200 kW pelletspanna som backup.

Sol och flis ger förnybar värme I Almunge, drygt 2 mil öster om Uppsala finns ett bostadsområde som värms via en lokal närvärmecentral. I den är det uteslutande förnybar energi som används, nämligen bioenergi i form av flis och solvärme. En mindre pelletspanna finns som backup. Text: Nils Larsson

Foto: Sven-Olof Sundell

Området har successivt byggs ut sedan mitten på 90-talet. Hyreshusen anslöts först till närvärmecentralen. När sedan tomter såldes för fristående villor, var anslutning till närvärmen med som ett villkor. Bostadsområdet består idag av 21 villor samt flerbostadshus med 29 lägenheter, alltså totalt 50 bostäder utspridda i terrängen. Varje hus har sin egen abonnentcentral. Dimensionen på värmekulvertens huvudstråk valdes redan från början till 50 mm och det har visat sig räcka. Energi och effekt Flispannan på 300 kW räcker till även mitt i smällkalla vintern. Totalt går det åt ca 1000 m3 torkad flis per år. Solfångaren på 95 m2 är dimensionerad för att klara värmebehovet på sommardagarna. Ja, riktigt soliga dagar blir det värme över som lagras till natten i 10 m3 ackumulatortank. Men flispannan får hjälpa till

en del på sommaren också då effektbehovet i nätet är 50 – 60 kW sommartid. Solfångaren togs i drift i augusti 2010. I början på 2011 drabbades den av en liten frostskada och ett driftavbrott på några månader. Preliminära värden visar dock att solfångaren ger ca 55 MWh/år, vilket motsvarar 577 kWh/m2 och år. Detta är ett mycket bra värde jämfört med de 516 kWh/m2 och år som är SPs ofﬁciella testvärde vid 50 °C för denna solfångare, LESOL 5 AR. Men ytterligare driftstatistik behövs innan helt säkra slutsatser kan dras. Att solvärmen fungerar som förväntat är dock klart. Eldsjäl Mannen som äger hyresfastigheterna och närvärmecentralen heter Kenneth Jonasson. Han är fastighetsskötare och ”eldare” på ungefär halvtid. Idén att sätta upp solfångare växte fram under några

år. Tanken var att flispannan inte skulle behöva tända så ofta sommartid. Och den målsättningen är uppfylld! Hur det ekonomiska utfallet blir vill inte Kenneth uttala sig om än. Han köper det mesta av flisen och prisutvecklingen spelar därför stor roll. Han lägger ner ganska många arbetstimmar på att hålla panncentralen i trim. Varje timme han kan spara där är också värdefull. Hela konceptet är något att ta efter för någotsånär tätbebyggda byar, som inte kan nås av ”vanlig” fjärrvärme. Individuell vedeldning, elvärme eller oljeeldning kan där bytas mot närvärme med god ekonomi och dessutom förbättra närmiljön. Mer finns att läsa på Energimyndighetens hemsida: http://www.energimyndigheten.se/ Hushall/Din-uppvarmning/Fjarrvarme/ Narvarme/

1/2012 förnybar energi

FÖRNYBAR ENERGI

Sala Heby Energi AB satsar på förnybart och nya tariffer Sala Heby Energi AB är ett av landets mest innovativa elbolag som prövar nya lösningar. Den 21 november hölls en diskussionskväll i Västerås stadsbibliotek. Rubriken var: ”Vilken typ av energi behövs i framtiden?”. Hans Nylén från Sala-Heby Energi AB, (SHE), var inbjuden för att representera förnybara alternativ. De andra gästerna var Johan Hallén, VD för svenska Westinghouse, tidigare ABB Atom, och Gunnar Littmark, aktiv debattör i energifrågor. Hans Nylén är civilingenjör och arbetar med att utveckla Sala-Heby Energi till ett långsiktigt hållbart energiföretag med förnybar energi i fokus. Man har ca 60 anställda. Huvudverksamheten är ett kraftvärmeverk, men även el från vattenkraftverk och solcellsanläggningar ingår i utbudet. All energi och el, som man säljer, kommer från förnybara energikällor och ska helst vara producerad lokalt. Kunderna kan finnas över hela landet. Företaget ägs av kommunerna Sala och Heby. Via sitt elnätbolag vill man också kunna erbjuda ett heltäckande elnät i båda kommunerna. Företaget har satsat på biobränslen Sala-Heby Energi har ett 40-tal små värmepannor ute i bygden. De eldas med biobränslen. Utmärkande för företaget är att man är öppen för att testa nya bränslen. Försök pågår t ex med hästgödsel och hampa. Man undersöker hur hästgödsel kan blandas ut med andra bränslen och om halmblandad gödsel också är lämplig som råvara till biogas. Det skulle innebära en fördel för hästägarna, eftersom hästgödsel i allmänhet är svår och kostsam att bli av med. (På grund av lågt gödselvärde och risk för ogrässpridning t.ex. flyghavre vill bönder ogärna sprida gödseln på sina åkrar.) År 2011 odlades hälften av den hampa, som odlades i Sverige, i Sala-trakten. I november hade forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet och de lokala odlarna ett möte och man kom fram till förbättringar i hanteringen av hampafibern. Säsongslagring av värme är ett annat prioriterat område för företaget.

Hans Nyhlén, verksamhetsutvecklare på SalaHeby Energi AB.

Koncernchef Kenneth Mårtensson Sala Heby Energi AB.

Energianalys

ska kunna påverka sin kostnad direkt genom att reglera sin förbrukning. När det gäller nätkostnaden ﬁnns två taxor, en för lägenhetskunder på 65 öre/kWh totalt och ingen fast avgift utöver de avgifter staten beslutat om. Övriga kunder betalar en fast avgift plus en effektavgift som bestäms månadsvis. Praktiskt går det till så att man mäter elanvändningen varje timme vardagar mellan kl.07.00 och 19.00 under månaden och tar medeltalet av de fem högsta timeffekterna under månaden. Kunden får därigenom goda ekonomiska skäl att hålla nere sitt effektuttag dagtid och framför allt kapa topparna. Under övrig tid på dygnet samt lördag-söndag samt helger får kunden öka effektuttaget utan extra kostnad.

SHE har även satsat på energieffektivisering hos sina kunder via sitt dotterbolag HESAB. Hans Nylén upplyser om att svenskarna är relativt dåliga på att spara el och att vi använder nästan lika mycket energi per capita, som man gör i USA. Den som bor i Sala eller Heby kommuner kan kontakta en energiexpert inom HESAB och få sin bostad genomgången i form av en energianalys. Experten tittar på isolering, termostater, reglerutrustning, varmvattenförbrukning, belysning, kyl och frys samt tvätt och torktumlare. Sedan får kunden förslag på åtgärder. Krav från EU om att energibolagen skall erbjuda sina kunder sådan service är på väg i ett nytt direktiv. SHE ligger därmed före väntade krav på samma sätt, som man gjort på andra områden under sin driftige vd Kenneth Mårtensson, engagerade medarbetare och en framsynt styrelse.

”svenskarna är relativt dåliga på att spara el och vi använder nästan lika mycket energi per capita, som man gör i USA”

förnybar energi 1/2012

Mest rörliga priser Man har inga fasta avgifter på el eller fjärrvärme. Det är för att kunden själv

Säkring Fast avgift Överföringsper år avgift kr/kW 16 A 20 A 25 A

840 kr 1420 kr 1995 kr

93,00/36,00 kr/kW 93,00/36,00 kr/kW 93,00/36,00 kr/kW

93 kr/kW gäller under månaderna november till mars och den lägre avgiften 36 kr/kW övriga månader. Priserna gäller från 2012 01 01.

FAKTA OM SALA HEBY ENERGI AB, SHE Omsättning: enligt senaste årsredovisning 310 milj. kr

Anläggning

Sala-anläggningen

Heby-anläggningen

Resultat: – 1 milj. kr

Ösby Naturbruksgymnasium

Solcellsyta m2

375

550

350

Koncernchef: Kenneth Mårtensson

Installerad toppeffekt kWp

77,5

Antal anställda: Ca 60

Årlig energiproduktion kWh

40 000

70 000

30 000

Typ av solcellssystem

Markstativ Bra vinkel

Södertak Direktfäst låg vinkel

Placering

Intill kraftvärme-ver- Bredvid Heby ket i Sala brand- station

Nya ladugården Ösby, Saladamm

Drifttagning

September 2009

Juli 2010

Juni 2011

Investering kkr

2 255

2 210

800

Kostnad per installerad kWp kr

48 000

28 500

22 200

KRAFTVÄRMEVERKET Termisk effekt: 32 MW varav Värme Ca 20 MW och el Ca 10 MW

Värmeleveranser: 120 000 MWh Elleveranser: 35 000 MWh Solcellsanläggningen i Sala. Foto: Nils Larsson

Nu satsas mycket på solel Elbolaget köper även in och säljer solel till förhöjda priser. De började med att köpa från solceller på taket till en loge intill Fläckebo kyrka i Västerfärnebo. Själva kyrkan var kulturminnesmärkt och Riksantikvarieämbetet motsatte sig solceller på kyrktaket.Då hjälpte inte ens överklagan till regeringen. I Tyskland är det dock vanligt med solceller på kyrktak. Det ﬁnns även solfångare för varmvatten vid utomhusbadet Tärnabadet söder om Sala. Fadder för solelförening SHE var med och startade upp en Solelförening som heter ”Solel i Sala och Heby ekonomisk förening”. I dag är SHE medlem i föreningen samt köper den el föreningen producerar. 2009 byggdes föreningens första solelanläggning vid fjärrvärmeverket i Sala. 2010 kom solelanläggning nummer 2 i Heby på plats och i somras byggdes solelanläggningen på Ösby naturbruks-

gymnasium. Intresset för solel är så stort att man planerar att bygga en anläggning per år i den ekonomiska föreningens regi med stöd från medlemmarna. Hela den ersättning man får från SHE för levererad el, kommer att under fem år användas till nya investeringar i solcellprojekt. I Tyskland installerades det mer solceller i effekt räknat under 2010 än vad det installerades vindkraft. Solceller fungerar bra i kallt klimat förutsatt att solen lyser och att ingen skugga faller över cellerna, från träd, stolpar eller byggnader i närheten. Förutsättningarna för solel i Mälardalen är förhållandevis bra och kan jämföras med hur det är i Skåne och på Gotland. Senaste nytt från SHE: I ett pressmeddelande den 15 mars 2012 skriver företaget: RESAN MOT SOLEN Bakgrund: I ett nära samarbete mellan Knivsta kom-

mun, omställningsgruppen Sigtuna och Sala-Heby Energi AB har ett bredare samarbete startat upp. Syftet är att ännu snabbare få till stånd en helt nödvändig energiomställning baserad på energieffektivisering och förnybara energikällor. Perspektivet är det lokala, och att få allmänheten ännu mer engagerad. Aktivitet: Just nu sjösätts ”Resan mot solen” genom tre inspirationskvällar 20, 21, 22 mars som vänder sig till allmänheten. Kvällarnas syfte är att först informera vad energikällan sol står idag. Vidare skapa en grogrund i att det ska bli mer lokal solproduktion genom att ﬂera solcellsinstallationer görs. Detta genom att ägarföreningar bildas eller att man direkt blir sin egen elproducent. Christina Hansson

1/2012 förnybar energi

��

� 18

�� förnybar energi 1/2012

��

� ��

��

� ��

�

��

�

� �

��

� ��

��

� ��

��

�

��

� � � � � � �

��

�

��

� �

��

� ��

��

4/4 SISTA anm.dag

1/2012 förnybar energi

2012-03-12

GSE

20120312 prelProgramBorlänge20120420-21.xls

Sid1av2

Preliminärt program

SERO,SVAF, SVIF och Dala Energiförenings årsmöten med seminarieprogram

Dag 1

i Borlänge den 20-21 april 2012

Fredag den 20 april kl 08.30 kl 10.00

Registrering med kaffe, smörgås och mingel i utställningen MODERATOR: Göran S Eriksson Krafter för en bättre miljö Välkomna till energiföreningarnas gemensamma stämmodagar

Välkomna till framsynta Dalarna

kl 11.00

Här står hållbar energiförsörjning högt i kurs

Välkomna till Borlänge - som ligger rätt i Dalarna! Sveriges klimat- och energipolitik

EU-direktiven och Färdplan 2050

Mycket kort bensträckare på plats. Elmarknaden - och handeln inom fyra elområden

Elmarknaden som vi ser på den och hur vi säkrar lönsamheten

Jakob Vive Munk, Nordjysk Elhandel AS Anders Engkvist, chef Analys och Riskmanagement, Bixia

UTFRÅGNING: Finansiering och ekonomi inom den miljöriktiga kraftproduktionen

MEDVERKANDE: Helena Lindahl (C), riksdagsledamot Morten Hagbard Söberg Madsen, NEAS Anders Engkvist, Bixia Carina Håkansson, Dalakraft Carl-Arne Pedersen, Varberg Energi Representant för finansierng Christer Söderberg, SERO Fredrik Lindahl och Carl-Arne Pedersen, SVIF Kl 12:30 Presskonferens

MODERATOR: Göran Bryntse Grön elproduktion behöver kapital för att kunna infria våra miljömål. Ger de ekonomiska systemen betryggande säkerhet för investerare?

kl 12.30

Lunch med mingel i utställningen

kl 13.30

Tre parallella seminarier enligt separata program

kl 16.00 kl 16.30

Kaffe med mingel i utställningen

Regeringens pilotlän för energiomställning

Skåne, Dalarna och Norrbotten är utsedda och här har man Per-Erik Sandberg Länsstyrelsen i Dalarna redan kommit en bra bit på vägen.

Kommuner kan nu investera i förnybar energi till fördel för kassa, miljö och medborgare De äger och utvecklar vattenkraftverk och ökar produktionen med mer än 50% med hjälp av en egen konstruerad turbin Utfrågning: MODERATOR Om att spara energi och äga sin kraft och Jonas Hållén, journalist samtidigt få god ekonomi med gott samvete Dalarna gör egen kraft och Rättvik visar vägen Entreprenörer på vattenkraft

kl 18.00

Jan Bohman, Kommunstyrelsens ordförande Borlänge kommun Helena Lindahl (C), riksdagsledamot, Näringsutskottet

Gemensam nordisk marknad för Både Sverige och Norge skall vardera öka med 13,2 TWh elcertifikat är nu verklighet sedan årskiftet utöver befintliga elcertifikatssystemet. Vad kommer det att medföra?

Utdelning av priser och utmärkelser

kl 17.20

Christer Söderberg, ordförande SERO Fredrik Lindahl, ordförande SVIF Lars Rosén, ordförande SVAF Denis Adås, ordförande DEF Leif Nilsson, ordf Region Dalarna

Inge Östlund, Kommunalråd, Rättviks kommun Peter Hed, Vattenkraftbolaget DELTAGARE Representanter från Energimyndigheten, kommuner, kraftbolag, banker m fl

Dagens konferens är slut och det är öppet för mingel med bubbel hos våra utställare Samtidigt bereds utställare möjlighet att prata för sin produkt från scen i schemalagt seminarium Fria övningar, mingel och egna förberedelser inför kvällens gemensamma middag

kl 20.00

Gemensam middag

En festlig middag tillsammans med god mat, musik och kanske en eller annan överraskning

Nu är vi i Dalarna - och det skall vi minsann inte behöva ta miste på! kl 00.30

Kvällen avslutas

förnybar energi 1/2012

2012-03-12

GSE

20120312 prelProgramBorlänge20120420-21.xls

Sid2av2

Preliminärt program

Fredag den 20 april kl 13.30 Seminarium A: Vindkraft kl 13.30

Repowering Nya vingar för ännu mera energi Försvaret vs Vindkraften - är matchen nu över? Senaste nytt om Planering och tillstånd

kl 14.50

Kort benstträckare på plats Vindkraftens affärshemligheter - prata vind med grannen VindFyr - en kommunal framtidssaga? Andelsägande för miljö och egen vinning

kl 16.00

Moderator: Byte till nya och större vindkraftverk på gamla etableringar ger betydande fördelar Nu är det utrett: Sverige behöver ett starkare försvar! Vad har det med vindkraften att göra? Får vi starkare regler för etablering av vindkraft? Hur gick det med översynen av 16 kap. 4 § miljöbalken? Om ömsesidigt utbyte och grundläggande principer för att nå framgång på lång sikt vid etablering av vindkraft 54 norrlandskommuner ska länkas samman i en kraftfull kedja för mera energi Andelar i miljövänlig energiproduktion stärker hushåll och kommuner tillsammans med miljömedvetandet.

Gert-Olof (Måns) Holst Triventus Cecila Häckner, Försvarsmakten Staffan Engström, Ägir Konsult AB Camilla Rosenberg. Energimyndigheten Beatrice Erikssoon, Nätverket för Vindbruk

Jens Sperens, VindFyr

Gemensam kaffepaus med mingel i utställningen. Därefter återsamling i kongressalen Stora Björn

Fredag den 20 april kl 13.30 Seminarium B: Vattenkraft kl 13.30

Parallellt Seminarium A

Fiskvägar och elcertifikat

Parallellt Seminarium B Moderator:

Utvecklingen inom teknik och traditionell miljö Lokalmiljö och vattenkraft i samklang Tillståndsfrågorna, årets viktigaste framgångar och värsta bakslag Urminnes hävd Fastighetsskatten, skälig eller diskriminerande?

Stefan Nyström, Sportfiskarna Lars Rosén, SVAF Johan Lind,Norconsult o lst Örebro Olle Calles, Karstad universitet Walter Johansson och Kammarkollegiet Johnny Flodin, KTH Thomas Sandberg och Finansdepartementet

Gemensam kaffepaus med mingel i utställningen. Därefter återsamling i kongressalen Stora Björn

Fredag den 20 april kl 13.30

kl 13.30

Det öppna seminariet: Krafter för en bättre miljö ABB:s framgångar skapar arbete och möjligheter. Piteå - Nordkalottens Vindkraftcentrum Fortum förstärker länkar och öppnar möjligheter LED-belysning är på väg och hemma

kl 14.50

kl 16.00

Parallellt Seminarium C

Om möjligheter och energieffektivisering men också om kommunalt och privat ägande av energikälla Moderator: Karlskrona, Västerås och Ludvika är några orter som gynnas av ABB:s enorma expansion - och vad betyder det för oss småskaliga elproducenter Kreativitet och 1.000 vindkraftverk ger arbetstillfällen en kommun inte kan blunda för Med en strategisk förstärkning av nätet i västra Dalarna tillskapas möjligheter för stora etableringar. Utvecklingen har accelererat. Nu är LED ett långsiktigt hållbart alternativ för miljöriktig upplysning

Kort benstträckare på plats Energieffektivisering hemma och på högre Hushållskassan och miljön tjänar stort på energisparande i nivåer alla former. Starkt engagemang och tydlig information kan övertrumfa direktiven från EU Har biogas eller el framtiden som ..eller varför inte få båda? drivmedel till våra transporter? … Solen är evig! Fånga Solen! Nu kan var och en effektivt tillgodogöra sig den flödande solenergin! Sol ute ger ljus inne - och mer än så!

Representant från ABB Erik Persson, Piteå kommun Representant från Fortum Representant från Philips Lotta Bångens, Aton Teknikkonsult AB Jarl Hammarqvist, Gröna Bilister (Mats Rönnelid, Högskolan Dalarna)

Gemensam kaffepaus med mingel i utställningen. Därefter återsamling i kongressalen Stora Björn

Lördag den 21 april Stämmodagen

Stämmodagen

kl 08.30 kl 09.30

Samling med kaffe och smörgås bland våra utställare

kl 10.30

Årsmöte Svensk Vindkraftförening SVIF Årsmöte Svensk Vattenkraftförening SVAF

kl 12.00 kl 13.00 kl 14.00 kl 15.00

Gemensam diskussion Familjen Förnybar Energi

Moderator: Hur samordnar vi våra resurser - hur utvecklar vi och drar nytta av vår gemenskap

Årsmöte Dalarnas Energiförening DEF Föreningsstämma SERO

Lunch med mingel i utställningen

Samtliga Ordf Fredrik Lindahl, SVIF Ordf Lars Rosén, SVAF Ordf Dennis Adås, DEF Ordf Christer Söderberg, SERO

Allmän Information från föreningarna

Årets stämmor avslutas med kaffe, snäcka och ett sista mingel i utställningen. Kvällsövning för kvarblivande entusiaster Studieresa med middag på kraftstation Bullerforsen

Göran Bryntse och Fortum (?)

Söndag den 21 april Studiebesök

Under söndagen planerar vi för studiebesök till Bjursås och Säter med intressanta kombinationer av vindkraft och vattenkraft

1/2012 förnybar energi

VATTENKRAFT

Lindbacka bruk

Myndighetskäppar i turbinen för Lindbacka bruk Sedan 1700-talet har det funnits en damm vid Lindbacka utanför Örebro och vattnets kraft i Svartån har nyttjats som en viktig energikälla fram till 1900-talets andra hälft. I januari satte dock myndigheterna stopp för Lindbacka bruks ansträngningar att få återuppta förnybar elproduktion i beﬁntlig anläggning och därmed även stopp för ny ﬁskvandringsväg. TEXT OCH BILD: Nicklas Andersson Efter tre och ett halvt års processande beslutade Mark- och miljödomstolen i januari att avvisa Lindbacka bruks ansökan om att få återuppta vattenkraftproduktion. Domstolen ansåg att de gamla rättigheterna förfallit och att samrådsprocessen inte gått rätt till, något som Lindbacka bruks ägare anser är helt felaktigt.

förnybar energi 1/2012

Det var i början av 2008 som det gamla bruksområdet vid Lindbacka strax väster om Örebro förvärvades av tre entusiaster med syfte att återstarta kraftverket för att producera förnybar energi. Samtidigt skulle man få möjlighet att bevara och utveckla den kulturhistoriskt intressanta miljön och utveckla en publik företagsby.

Länsstyrelsen sade att domarna gällde – I samband med att vi köpte fastigheten bad vi om ett utlåtande från den ansvariga tillsynsmyndigheten som är länsstyrelsen, berättar Robert Davidsson, en av brukets tre ägare. I det skriftliga utlåtandet tydliggjorde länsstyrelsen ”Eftersom dammanläggningen har underhållits

Troll i processen – Sedan gick det troll i hela processen, säger Robert. Helt plötsligt hotade domstolen att ansökan skulle avvisas om inte hela dammen togs med i ansökan. Kompletteringar skedde och många och långa remissturer avlöste varandra på löpande band liksom handläggarna både i domstolen och på länsstyrelsen. Men i slutet av förra året tyckte domstolen att det var dags att kalla till huvudförhandling, som hölls i dagarna två och med många inblandade personer. – Vid det läget hade bruket kommit överens med kommunen och i stort sett även med länsstyrelsen, eftersom vi gick dem till mötes i alla väsentliga krav. Men trots det och trots sitt tidigare uttalande om att dammen var laglig och rättigheterna gällde fortsatte länsstyrelsen att yrka avvisning av ärendet. En markägare uppströms var orolig över sin täckdikning och trots att vi hade åtskilliga lösningsförslag satte denne sig emot allt utan att själv komma med några konstruktiva lösningar, suckar Robert lite uppgivet. Avvisande dom I slutet av januari kom så domen. Det blev avvisning av ärendet. I första skedet hade Lindbacka bruk begärt att de gamla domarna skulle förklaras vara lagligt tillkomna och fortsatt skulle gälla. Det instämde domstolen i men menade att bruket inte bevisat att dammen ”aktivt reglerats” under de senaste 30 åren. Detta trots att ﬂera tidigare anställda på bruket vittnade om att de som så sent som i slu-

tet av 1990-talet varit med och reglerat och underhållit dämningen och tidigare ägare, fabrikschef och grannar skriftligt intygade det samma. I andra hand hade Lindbacka bruk yrkat på en helt ny dom. Detta valde då domstolen också att avvisa eftersom man ansåg att det fanns brister i miljökonsekvensbeskrivningen och samrådet. – Vi tycker det är mycket märkligt hanterat av domstolen, menar Robert. Vi bad om och ﬁck ett utlåtande från tillsynsmyndighet samt om råd hur ansökan ska läggas upp. Vi följde detta till punkt och pricka och sedan vände man på klacken och står inte för vad man tidigare sagt. En av handläggarna på domstolen sade också till oss att vi inte kunde hänga upp oss på vad en numera pensionerad länsstyrelsetjänsteman sagt. – Tydligen gäller inte myndighetsutlåtande så fort en tjänsteman går i pension, konstaterar Robert. Motarbetande av myndigheterna är tydligt – Vi tycker vi ser en tydlig tråd i hur myndigheterna aktivt motarbetat hela ärendet. Man har medvetet krånglat till och fördyrat processen. Det gäller särskilt Kammarkollegiets, länsstyrelsens och domstolens hanterande. Det var till och med så att Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen kom till bruket en sommar och fotograferade vattennivån, när vi höll på med dammrenovering och därför hade låg vattennivå. Dessa bilder har man sedan medvetet använt för att försöka påvisa att dämningen misskötts. – Oseriöst och maktmissbruk är nog det minsta man säga om hur myndigheterna och den uppströms markägaren agerat. Förutom våra egna utredningskostnader tvingades vi betala en halv miljon kronor i ersättningar till motparterna. Nu har domstolens beslut överklagats avslutar Robert.

LINDBACKA BRUK 1781 startade boktryckaren Johan Lindh ett pappersbruk på Lindbacka. 1911-1938 bedrevs garveriverksamhet och mellan 1939 och 2004 tillverkades gummi och klackar. Under ﬂera hundra år har det även funnits en kvarn som också den drevs med vattenkraft. Läs mer om Lindbackas historia och vattenkraftprojekt på www.lindbacka.se

På gång inom SVAF Flera av de frågor Svensk Vattenkraftförening (SVAF) arbetat med de senaste månaderna har egna artiklar i detta nummer: fastighetsskatten, myndigheternas attacker mot vattenkraften, samarbetet med Ålakademin, planeringen av årsmötet med anslutande energikonferens.

NYHETER

och regleringar har skötts utan avbrott har dammen inte övergivits och de ovan nämnda domarna är fortfarande gällande när det gäller regleringar av Svartån med dess rättigheter och skyldigheter.” Eftersom det inte fanns dokumenterad vandringsﬁsk, ingen torrfåra skulle bildas, dammanläggningen fanns och var godkänd liksom de kanaler där det tidigare suttit turbiner bedömde alla att förutsättningarna var mycket goda för att vattnets kraft åter skulle komma till nytta. – Vi var i kontakt med länsstyrelsen som tillsammans med Kammarkollegiet lämnade rekommendationer om hur vi skulle utforma ansökan, berättar Robert. Eftersom de gamla domarna för dammen gällde menade man att ansökan bara skulle omfatta själva kraftverket. Det hölls samrådsmöten och alla var positivt inställda.

En annan viktig fråga har varit att bestämma en form för hur de ökade ﬁnansiella resurser, som den höjda serviceavgiften ger, skall användas på bästa sätt. I första hand skall pengarna gå till arbetet med att motverka Kammarkollegiets, Naturvårdsverkets och en del länsstyrelsers klappjakt på vattenkraften. Utöver den dagliga informationen och rådgivningen sjösätts ett antal projekt för att bygga upp en kompetens, som kan sticka hål på myndigheternas minst sagt ensidiga (och ofta rättsvidriga) argumentation. Medlemsantalet var i slutet av 2011 uppe i 839 varav 405 med kraftverk. Så här långt har de betalda medlemsavgifterna ökat i förhållande till förra året. Har du inte betalat ännu, gör det! Du har stor nytta av föreningen, bara vad SVAF uppnått i fråga om fastighetsskatten täcker avgiften tre gånger om! Till det kan läggas en lång lista som det omfattande arbetet med att tillvarata vattenkraftens intressen gentemot myndigheter, att påverka politiken i Sverige och inom EU, att arrangera kurser och konferenser, gratis konsultation i vattenkraftfrågor, specialförsäkringen för vattenkraftverk och mycket annat. Internationellt kan rapporteras att European Small Hydropower Association anordnar 22 – 23 mars ett möte om hur vi kan motverka att många länder driver EU:s vattendirektiv utan att ta hänsyn till t ex EU:s energidirektiv och andra intressen knutna till vattendragen. Besök gärna ESHA:s hemsida www.esha.be. Thomas Sandberg 120302

1/2012 förnybar energi

VATTENKRAFT

Fastighetsskatten på vattenkraft ökar – igen! Som framgick i förra numret kommer med stor sannolikhet fastighetsskatten för vattenkraftverk att öka i den allmänna fastighetstaxeringen 2013. På tio år kan skatten ha ökat tiofalt! Det beror för det första på att skattesatsen stegvis höjts från 0,5 till 2,8 % (någon ny höjning verkar inte planeras men heller inte någon sänkning). För det andra beror skatteökningen på att riktvärdet kommer att höja kraftigt med ca 50 % i fastighetstaxeringen 2013.

Svensk Vattenkraftförening (SVAF) har medverkat i arbetet på att förenkla beräkningen av riktvärdet, där en del framsteg gjorts. SVAF har också på ﬂera punkter fått gehör för att särskild hänsyn måste tas till de små kraftverken, vilket minskar fastighetsskatten. Principiellt är det fel att beskatta näringsfastigheter, det ekonomiska utbytet av dem beskattas ju i näringsverksamheten. Att det ändå sker beror naturligtvis främst på statens pengahunger. Staten vill också dra in en del av de mycket stora vinster kraftindustrin gjort under senare år. Men sådana vinster har inte de små kraftverken, de uppgifter som Lantmäteriet tagit in visar hur dramatiskt drifts- och underhållskostnader per kWh stiger när storleken minskar. Dessa siffror kan SVAF använda i nya uppvaktningar hos riksdag och regering. I det följande redovisas hur det nya preliminära riktvärdet beräknats och görs några första preliminära beräkningar av hur stor fastighetsskatten blir. Skatt (kr) = skattesatsen (%) x riktvärdet (kr/årsWh) x 0,75 x normalårsproduktion (kWh). Riktvärdet skall återspegla ett marknadsvärde. Eftersom det sker mycket få överlåtelser på marknadsmässiga villkor utgår man i stället från lönsamheten. Fastighetstaxeringslagen säger i 15 kap 6 § ”För normkraftverket skall värdet per kilowattimme i en riktvärdeangivelse bestämmas med utgångspunkt i elproduktionens lönsamhet och med beaktande av priserna vid köp av likartade vattenkraftverk eller delar därav.” Riktvärdet skall återspegla de genomsnittliga förhållandena bakåt i tiden, 2006

förnybar energi 1/2012

– 2011. Tre av dessa år, 2008 – 2010, karaktäriserades av en kombination av låg vattentillgång och problem med kärnkraften. Det genomsnittliga elpris som riktvärdet bygger på blir därför så högt som 46,3 öre/kWh. Notera att certifikatintäkten inte finns med här. Den har förts in som en ”Justering av säregna förhållanden” och skall falla bort när certifikattilldelningen upphör. Riktvärdet beräknas för ett s k normkraftverk med normalårsproduktion 500 GWh, fullasttid 4500 h och beläget i Ångermanälven. För detta normkraftverk blir intäkten 46,3 och kostnaden 9,7 och nettot därmed 36,6 öre/kWh. Med beaktande av inkomstskatt 26,3 %, fastighetsskatt 2,8 %, kalkylräntan 5 % blir kapitaliseringsfaktorn 11,256 och riktvärdet därmed 4,12 kr/årskWh. Det enskilda kraftverkets riktvärde (R) räknas sedan fram med hjälp av formeln R = R (normkv) x U x S + B. För normkraftverkets är U och S 1,00 och B 0,00. Utnyttjandefaktorn (U) speglar regleringsförmågan. Där slipper vattenkraftverk < 5,4 MW lämna uppgifter om timproduktionen under fem år och får i stället använda den förmånliga schablonfaktorn 0,95. Den som vill har dock rätt att beräkna en faktor utifrån sina timproduktionssiffror. Storleksfaktorn (S) visar hur kostnaderna per kWh ökar när storleken minskar. Där sänks faktorn från 0,50 till 0,40 för kraftverk med lägre än 3 GWh. Tyvärr har det varit omöjligt att få igenom en ännu lägre faktor för kraftverk med en produktion < 0,5 och 0,5 < 1,0 GWh. SVAF får komma igen till nästa fastighetstaxering! Belägenhetskoefficienten (B), som är oförmånligast för kraftverk söder om Dalälven med + 0,38.

Vad blir då fastighetsskatten i öre/kWh? Nedan visar jag fastighetsskatten för 2007, 2010 och 2013 för ett av mina kraftverk i östra Småland. • AFT13 0,028 x (4,12 x 0,95 x 0,40 + 0,38) x 0,75 = 4,09 öre/kWh 180 % • SFT10 0,022 x (2,80 x 1,013 x 0,50 + 0,36) x 0,75 = 2,94 130 % • AFT07 0,017 x (2,80 x 1,013 x 0,50 + 0,36) x 0,75 = 2,27 100 % Sedan AFT07 har alltså den höjda skattesatsen från 1,7 till 2,2 % höjt skatten med 30 %. Med AFT13 får vi både en ytterligare höjd skattesats och ett höjt riktvärde, men också en nedjustering av utnyttjande- och storleksfaktorerna. Utan den justering av de två faktorerna som SVAF drivit på för hade skatteuttaget blivit 5,14 öre/kWh. Drygt 1 öre/kWh lägre skatt innebär för en medlem vars kraftverk producerar 500 000 kWh/år 5 000 kr/ år. Bara detta motiverar alltså medlemsavgiften ett par gånger om! Den förenklade beräkningen av riktvärdet skall förhoppningsvis förhindra att enstaka medlemmar drabbas av uppenbara feltaxeringar. Men att fastighetsskatten är för hög kvarstår och kräver nya aktioner från SVAF:s sida! Thomas Sandberg 120301 Thomas Sandberg har vattenkraftverk i Alsterån i östra Småland, är ledamot av SVAF:s styrelse och professor vid KTH.

Vattenkraftens tillståndsfrågor

I februari har Kammarkollegiet redovisat sar miljökvalitetsmålen för dåligt. Domen sitt arbete med vattenkraften till Havshar överklagats. och vattenmyndigheten. På de tre sidorna I dessa och andra fall är det uppenbart framkommer på ett närmast övertydligt att Kammarkollegiet, Naturvårdsverket och sätt hur Kammarkollegiet och enskilda en del länsstyrelser egentligen är ute efter tjänstemän driver en egen politik. Dagens att få dammarna utrivna. Man negligerar lagstiftning betecknas som otidsenlig, den totalt att utrivning av en damm kan strida kan stå i strid med EU-rätten, man säger att mot miljömålet levande sjöar och vattendrag eftersom utrivningen underlättar för äldre tillstånd bör nyprövas enligt miljöbalken, man är missnöjd med hur domstolarfrämmande arter och sjukdomar att sprida na tillämpar miljökvalitetsnormerna. Man sig i vattendraget (det finns nu ca 200 främmande arter och antalet ökar ständigt). har låtit ett konsultföretag undersöka hur länsstyrelserna arbetar med vattenkraften Att vissa länsstyrelser, pådrivna av Kamoch är missnöjd med de markollegiet, utfärdar flesta. Se ett utdrag ur ”Att vissa länsstyrelser, förelägganden om förbud att driva ett kraftyttrandet här bredvid. Hela yttrandet finns på pådrivna av Kammarverk vidare syftar till att http://www.kammarkol- kollegiet, utfärdar få kraftverksägaren att legiet.se/files/miljoratt/ ansöka om tillstånd enförelägganden om ligt Miljöbalken - trots Kammarkollegiets_rapport_2012_till_vattenatt urminnes hävd är en förbud att driva myndigheterna.pdf i allra högsta grad giltig ett kraftverk vidare rättslig grund. Syftet Sedan förra numret har det kommit domar syftar till att få med detta är att myni tre tillståndsmål. Ett kraftverksägaren att digheterna sedan i tillståndsprocessen skall gäller Lindbacka bruk i Närke. Trots att detta är ansöka om tillstånd kunna sticka så många en gammal industri- och enligt Miljöbalken käppar i hjulet som möjoch inte bara stoppa kulturhistoriskt intrestrots att urminnes hävd ligt sant anläggning där damkraftverket utan också men redan finns och där är en i allra högsta grad få dammen utriven. Därför än en gång: ÖVERfiskväg skulle byggas har giltig rättslig grund.” KLAGA! Vänd dig till Mark- och Miljödomstolen avvisat ansökan om föreningen för att få mer information och hjälp! att få starta kraftverket på nytt. Domen har Med hänvisning till sitt tillsynsansvar överklagats (se mera i särskild artikel). Det andra gäller Valtorps kvarn i Västergötför dammar skickar en del länsstyrelser ut land, där Mark- och Miljödomstolen lagligtjocka frågeformulär, som innehåller ett förklarat en befintlig anläggning med rötstort antal frågor som inte har med damter i 1600-talet under förutsättning att bl a men att göra. Svara att du vill ha ett nytt fiskväg anläggs. Det tredje är Ladvattenån ”bantat” formulär som håller sig till saken i Ångermanland där Mark- och Miljöövereller svara bara på de frågor som har med dammen att göra. domstolen i motsats till den lägre domstolen avvisat ansökan. Motivering är främst Slutligen: Den nya Havs- och vattenmyndigheten skall senast 120630 till Milatt miljökonsekvensbeskrivningen redovi-

VATTENKRAFT

De senaste månaderna har ytterligare några länsstyrelser förelagt kraftverksägare, som driver sitt kraftverk på urminnes hävd, att avbryta verksamheten. Roten till det onda är Kammarkollegiet, som mer eller mindre tvingar länsstyrelserna att agera trots att rättsläget entydigt säger att urminnes hävd är en lika god rättslig grund som vattendom eller miljötillstånd. Svensk Vattenkraftförenings (SVAF) uppmaning sedan tidigare gäller alltjämt: ÖVERKLAGA! Vänd dig till föreningen för att få mer information och hjälp! De fall som avgjorts av domstol har utfallit till kraftverksägarens fördel.

jödepartementet lämna underlag till en miljömålsstrategi för en sammanhållen vattenpolitik. Där ingår ”energiproducenternas påverkan på vatten”. SVAF kommer att påverka detta arbete genom att sända in skrivelser, delta vid konferenser, genomföra uppvaktningar m m. Thomas Sandberg 120302

Kammarkollegiet skriver: ”Lagstiftningen om vattenverksamheter är otidsenlig och indikationer ﬁnns i många fall på att lagstiftningen inte är förenlig med gällande EU-rätt. Kammarkollegiet anser därför att lagstiftningen måste ändras för att miljöbalkens materiella krav ska få ett genomslag. I princip bör 11 kap. miljöbalken revideras. Det bör vidare utredas av lagstiftaren huruvida rättsverkan av rättskraften enligt 24 kap. 1 § miljöbalken måste utmönstras eller förändras. Verksamheter som har tillstånd enligt äldre lagstiftning bör nyprövas förutsättningslöst i dess helhet enligt miljöbalken. Det krävs också ändringar av omprövningsbestämmelserna beträffande utredningskraven samt ändring av ersättningsbestämmelserna i 31 kap. miljöbalken. Detta för att lagstiftningen ska vara förenlig med principen om att förorenaren ska betala.”

1/2012 förnybar energi

RECENSION

Recension av

Solenergi Praktiska tillämpningar i bebyggelse av Lars Andrén

För den allmänt solintresserade ﬁnns det ett utförligt kapitel om solenergiteknik. Här kan man läsa om solceller, termosifonsystem, passiv solvärme, luftburen solvärme, solkyla och solväggar. Det ﬁnns gott om bilder som förklarar hur de olika systemen fungerar. Författaren menar att en realistisk framtidsversion i Sverige är 5 TWh solel per år. Det skulle innebära 7 m2 per invånare. När man kommer upp i de volymerna minskar behovet av lagring. Solceller med en verkningsgrad på 15 % med en sammanlagd area motsvarande 25 procent av Vänerns storlek skulle täcka hela Sverige årsbehov av el. Lars Andrén påpekar också att solelen kan få stor betydelse för utvecklingen av industrin i fattiga länder. I varma länder håller solceller redan nu på att bli viktiga för att få ner kostnaderna för luftkonditioneringen. Ett intresseväckande kapitel i boken handlar om solvärme för utomhusbassänger. För en standardpool vid en villa går det åt 20 000 kWh om bassängen är

förnybar energi 1/2012

4*8 m2. Till en utomhusbassäng för friluftsbad används 420 000 kWh under en säsong. Här finns mycket energi att spara. Det behövs en solfångararea, som minst motsvarar halva bassängarean. Då kan temperaturen hållas vid 25 grader och man sparar 200-400 kWh/m2. För stora bassänger rör det sig om en energibesparing på ett par hundra tusen kronor per säsong. Om man accepterar att temperaturen varierar behöver man inte köpa någon energi alls. I boken finns det gott om skisser på hur systemen kan se ut för direkta system med oglasade solfångare. Det finns även tips för att undvika korrosion, för att ordna lämplig dränering, placering och underhåll. Boken innehåller även särskilda specialinriktade kapitel om solfångare till småhus, industrier och flerfamiljhus. Så kallade kombisystem är vanligast för småhus. Då kombineras solvärmen med andra energislag via en ackumulatortank. Det ges exempel på kombinationer med pelletseller oljepanna och med värmepump.

Ett matnyttigt kapitel är det som handlar om ekonomi och lönsamhetsberäkningar. Det finns en beräkningsmodell, som tar upp investeringskostnad, ränta, amorteringsbelopp och driftkostnad, samt en mall för lönsamhetsberäkning. Längst bak i boken finns även internetadresser till elva svenska eller utländska beräkningsprogram för dimensionering av solfångare. I avsnittet om fritidshus finns det ett intressant räkneexempel med solceller. Man får en uppfattning om hur mycket det går åt för att täcka elbehovet baserat på olika verksamheter. Med hjälp av detta kan man räkna ut hur stor batterikapacitet man behöver. Sammanfattningsvis kan man säga att Lars Andrén har skrivit en heltäckande och lärorik bok om solenergi. Boken är på 161 sidor och kan beställas från Drivkraft tel 0346-585 80 E-post : info@drivkraft. nu. Boken kostar 475 kr. Christina Hansson

Skugga släcker solpanel

Prisras med 30 procent på solceller 2011 Kinesiska tillverkare vräker ut solceller över världsmarknaden. Detta har lett till att andra tillverkare har hamnat i ekonomiska svårigheter och även lett till ﬂera konkurser. Amerikanska tillverkare anser att Kina rent av dumpar solceller för att vinna marknadsandelar och det man särskilt pekar på är billiga lån till solcellindustrin.

Ett av offren för övermäktig kinesisk konkurrens blev ett av USA:s största tillverkare, Solyndra, som gjort konkurs trots ett statligt lån på en halv miljard dollar. Trots den smällen vill president Obama fortsätta stödja den inhemska solcellindustrin med ﬂera lån eftersom han anser solenergins utveckling mycket viktig för att minska behovet av fossil energi.

Solföljande solceller ökar Fast monterade solceller brukar monteras rakt mot söder i 45 graders vinkel mot marken. Då missar man en del av solinstrålningen morgnar och kvällar samt sommar och vinter genom att vinkeln mot solstrålningen avviker från den optimala, räta infallsvinkeln. Problemet med förlusten kan botas genom att sätta solcellerna på en 4-6 m hög pelare där vridmotorer vrider panelerna dels i sidled från öster till väster under dygnet och del i höjdled så att strålningen hela tiden kommer in vinkelrätt mot panelerna. Hur stor ökningen av produktionen blir med så kallade solföljare råder lite osäkerhet om men uppges bli 30-40 procent något beroende på

geograﬁsk placering. Själva pelaren med vridmekanismer kostar ca 25 000 kr och kan då bära upp 60 kvm solpaneler. För att minska belastningen från hårda vindar ﬁnns en vindmätare som ger order om att panelen ställer sig horisontellt så länge vindhastigheten är över en viss nivå. Moderna kiselceller från fabrik har ofta en verkningsgrad på 12-18 % men med pristillägg kan man få celler med 22 % verkningsgrad. För att installera solceller som ger 1 kW toppeffekt behöver ca 8 kvm täckas med solceller. Årsproduktionen blir då 900-1000 kWh för en fast montering och ca 1200 kWh om panelen sitter på en solföljare.

SOLENERGI

En solpanel med kiselceller består av ett antal celler ca 15x15 cm stora kopplade i serie som en julgransbelysning. Om en av cellerna skuggas helt eller delvis stryps elproduktionen från hela den panelen i motsvarande grad. Skuggan av ett träd, löv eller en ﬂaggstång minskar produktionen väsentligt men förlusten kan minimeras genom extrautrustning monterad bak på panelen. Solceller ger likström, som måste omvandlas till växelström för att få anslutas till nätet. Detta sker i en växelriktare som antingen kan placeras ute på grupper av paneler eller centralt för alla paneler. En fördel med att placera solcellerna på solföljare är att marken under solföljarna blir fri att användas till bete eller parkering.

Balans blev globalt överskott Under 2010 var det ungefär balans mellan produktion av solceller på 18 GW, Gigawatt, miljoner kW, och installerad effekt. Under 2011 ökade produktionen av solceller till 29 GW medan installationerna bara ökade till 21 GW. Det enorma överskottet gav upphov till kraftigt sänkta priser och en stor lageruppbyggnad. Under 2012 väntar sig den norska stortillverkaren REC att obalansen blir ännu större med en tillverkningskapacitet på hela 39 GW mot en väntad installation av 23 GW. Så kommer det troligen inte att bli. Produktionen kommer sannolikt att minska kraftigt genom neddragningar och nedläggningar och sänkta priser att locka till kraftigt ökad installation. I länder som saknar väl utbyggda elnät, som i Indien och stora delar av Afrika och där dieselgeneratorer används för dyr elproduktion samt fotogen som bränsle för att få ljus, konkurrerar nu solceller ut både dieseldrift och fotogenen trots hög investeringskostnad för solceller. Volymen på installationerna är fortfarande låg, men växande i snabb takt. Miljövinsten av övergång till solceller är också stor. 1/2012 förnybar energi

NYHETER

SERO och SVAF fortsätter främja den småskaliga vattenkraften Småskalig vattenkraft kan utvinnas på ett sätt som tar hänsyn till den lokala naturmiljön. Det innebär t ex att åtgärder vidtas för att underlätta för fiskens vandring förbi kraftverket och/eller genom att använda fiskvänliga turbiner. Småskalig vattenkraft är också miljövänlig då den som regel inte innebär betydande uppdämningar eller stora regleringsamplituder. Enligt SEROs EU-projekt REPAP kan Sverige med hjälp av bl a småskalig vattenkraft öka utvinningen av vattenkraft från 65 till ca 73 TWh/år 2020, ett värdefullt bidrag till den svenska elförsörjningen. Ökningen av småskalig vattenkraft kan ske på tre sätt: upprustning och modernisering av befintliga småkraftverk; upprustning och återstart av nedlagda småkraftverk (finns ca 2.000); en varsam utbyggnad av ny småskalig vattenkraft. Det sistnämnda innefattar inte de å- och älvsträckor som är skyddade enligt Miljöbalken. En förutsättning för att den småskaliga vattenkraften skall kunna lämna sitt bidrag till en hållbar energiförsörjning är bl a att myndigheter beaktar energibehov, naturmiljö, klimatkonsekvenser, kulturmiljö, företagande och sysselsättning i små företag på landsbygden. Så länge den icke hållbara energin inte bär sina externa kostnader och elpriset därför blir konstlat lågt, måste befintliga stödsystem finnas kvar. T ex skulle certifikatsystemet med fördel kunna utvecklas så att byggande av fiskväg skulle ge en ny tilldelning av certifikat. Både för SERO och SVAF är den småskaliga vattenkraften en självklar del av ett hållbart energisystem. Vi fortsätter därför vårt samarbete för att främja den miljövänliga, småskaliga vattenkraften. Se också intervjun med Göran Bryntse i förra årets nr 3 sid 8. Göran Bryntse Thomas Sandberg Styrelseledamot SERO Styrelseledamot SVAF 120301

Lönsamhet i ditt vattendrag www.pwrh.se Tel: 0703831579

Mer från VG Power I föregående nummer av Förnybar Energi & Energieffektivisering, FE&EF fanns en artikel om VG Power i Västerås. Jag har bett försäljningschefen Magnus Wenna att göra en komplettering om företaget.

Resultat före skatt: 21 Msek VD: Christer Parkegren

1 st asynkrongenerator ABB (2006) 160kw/500rpm med remhjul och generatorstol 150 000kr eller högstbjudande.

förnybar energi 1/2012

Under 2011 har över 30 kraftverksägare använt sig av våra tjänster.

Omsättning: 371 Msek

1 st asynkrongenerator Strömberg 115kw/600rpm med remhjul och generatorstol 30 000 kr eller högstbjudande.

SAPA Profiler AB i Vetlanda använder Power House tjänster hela vägen för att få nya Elcertifikat – från kalkyler och ansökan till turbinleverantörsutvärdering och projektledning.

Senaste bokslutet: 2011-09-30

SÄLJES

Tel 070-3357736 Magnus Edvinsson

25 års branschrefarenhet

Orderingången har varit god och vi har många projekt för leverans 2012 och 2013. Vi har inte märkt av någon avmattning i branschen, våra större kunder i Sverige som Vattenfall, Fortum och E.ON kommer fortsätta rusta upp sina aggregat de närmaste åren. Förvisso har elpriserna varit relativt låga på sistone med varm vinter och god vattentillgång, men vi tror våra kunder tittar i ett längre perspektiv. Det är ju p.g.a. vattendomar och andra tillståndsprocesser inte så enkelt att göra investeringar även om viljan finns. Vi tror marknaden skulle få en ytterligare skjuts framför allt på småskalig vattenkraft om detta kunde förenklas. En fördyrande faktor som kommer allt mer för större aggregat är krav på modellprov för att verifiera prestanda och erhålla certifikat för verkningsgradsförbättringar. Magnus Wenna

��

� ��

��

Effektiva turbinrör för kraftverk HOBAS CC-GRP rör erbjuder kostnadseffektiva lösningar för din kraftverksinvestering. Våra glasﬁberarmerade polyesterrör har de bästa hydrauliska egenskaperna. Detta säkrar högsta möjliga effekt från anläggningens fallhöjd.

HOBAS CC-GRP rör konstruerade för täthet i mer än 100 år

��

Vattenkraftverk till salu!

HOBAS CC-GRP rör: �� Vi har åter fått uppdraget att sälja vattenkraftverk. Nu säljer vi bolag med två vattenkraftverk. Medelproduktion ca 1,5 GWh. För mer information maila dina kontaktuppgifter till anders.onsten@anecta.se

Stockholm 08-755 55 90 | Jönköping 036-12 66 40 | Malmö 040-630 99 39 www.anecta.se info@anecta.se

HOBAS Scandinavia AB Engelbrektsgatan 15 211 33 Malmö Tel: 040-680 02 50 Fax: 040-680 02 59 E-post: info@hobas.se www.hobas.com

1/2012 förnybar energi

Nästa nummer

TEMA BIOENERGI Ur innehållet:  Energiskog går mot ny vår  Kol ger bättre skörd  Reportage från seminarium och stämmor i Borlänge

Manusstopp 1 juni Annonsstopp 10 juni

Annonsbokning. Tel 0221-824 22 eller E-post. annons@fornybarenergi.nu

Intagsgaller Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål. Har behov av av ett ett intagsgaller intagsgaller// Har du du behov intagsgrind lämnar intagsgrind lämnar jag jag gärna gärna kostnadsförslag. kostnadsförslag. Gör även måttanpassade Kontakta migför förmanuell mer information. gallerkrattor rensning. Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Kontakta mig för mera information. Tel. +46532-203 Siw Holmquist 83, +4670-240 Strömsfors 35 21034 Fax 98 +46532-202 662 Tösse 04

itt r f t s ro l l i t Byt lönar sig det 30

förnybar energi 1/2012

Email: siw.holmquist@telia.com Tel. +46532 - 20383 +4670 - 240 35 34 Innehar F-skattebevis Fax. +46532 - 20204

Email: siw.holmquist@telia.com www.siwansintagsgaller.se Innehar F-skattebevis

SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr. Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se • Hemsida: www.sero.se Ordförande: Christer Söderberg • Smedslättstorget 44 • 167 63 BROMMA Tel. 08-256 881 • 070-677 26 90 E-post: soderberg.sero@tele2.se Kansli: Birgit Ek • E -post: info@sero.se Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481 • PG 6 78 57-3 SERO Service AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO

Svensk Vindkraftförening Danska gatan 12 • 441 56 ALINGSÅS Tel. 0322- 933 40 • E-post: info@svensk-vindkraft.org www.svensk-vindkraft.org Ordförande: Fredrik Lindahl • Tel. 040-159 415 E-post: fredrik@slitevind.se Kanslist och redaktör för Svensk Vindkrafttidning: Örjan Hedblom Medlemsavgift: inkl. SERO 525 kr, enbart SVIF 375 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 25 000 kr.

ADRESSER

Förnybar Energi Sverige AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Jan-Åke Jacobson Tel. 070-640 57 59 E-post: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

Bioenergi: Kurt Hansson • Tel. 0224-106 33 E-post: kurt.hansson@gasilage.se Energieffektivisering: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@falubo.se Solenergi: Leif Göransson • Tel.019-224 187 E-post: sol.teknik.leif@swipnet.se Medlemsavgiften för dessa sektioner är 50 kr plus avgift till SERO, betalas till SERO

Lokala energiföreningar anslutna till SERO Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85 E-post: dennis.adas@hotmail.se Medlemsavgift: 200 kr • PG 434 43-3 Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: marka@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Vi utför totalentreprenader från idé till nyckelfärdig anläggning Vår verksamhet omfattar försäljning, projektering och installation av solcellsanläggningar. Försäljning av solcellspaket, solcellsmoduler, växelriktare och montagematerial m.m.

Södermanlands Energiförening: Lars Besterman Tel. 070-333 80 48 E-post: larsbesterman@hotmail.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2 Västmanlands Energiförening: Stefan Springmann Tel. 0220– 173 01 • E-post: springmann@spray.se Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening Anders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: anders.bjorbole@comhem.se Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9 Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94 E-post: mats@vangaplantor.se Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875 Förnybar Energi & Energieffektivisering Vår medlemstidning som ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening Box 57 • 731 22 KÖPING E –post: redaktionen@fornybarenergi.nu Redaktör: Olof Karlsson Vretlundavägen 36 • 731 33 KÖPING Tel. 0221-197 65 • 070 - 285 19 88 E-post: karlsson.sero@koping.net

Ås skola Krokom ca 78 kWp.

Nordic Solar Sweden AB Högerudsvägen 47. Färjestadsvägen 56. 672 30 Årjäng 654 65 Karlstad +46 (0)54 –14 06 60 www.nordicsolar.se

ÖVRIGA FÖRENINGAR Svensk Vattenkraftförening Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr. Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@svenskvattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Lars Rosén • Tel.070- 229 47 76 E-post: lars.rosen@svenskvattenkraft.se Kansli: Birgit Ek • E -post: birgit.ek@svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: 300 kr, för kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion. För branschföretag är serviceavgiften 1 000 kr, BG 829-8481 • PG 6 78 57-3

Originalet!

Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening Tel. 0495-104 39 • 070-678 91 39 E-post: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, Marsh Tel. 08-412 42 88 E-post: anders.orebrandt@marsh.com

Träröret från Boxholm.

Hallands Vattenkraftförening Gunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122 E –post: olofsson.reaskal@telia.com Smålands Vattenkraftförening Jan Johansson • Tel. 0370- 971 47 E-post: jan.skogsstrom@telia.com Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg • Tel. 0570 – 521 51 christer.hedberg@lernia.com

� � � � � � � � � � � � �

��

1/2012 förnybar energi

Ångströmlaboratoriet Den 12 november anordnade Upplands ekologiska odlare, Uppodlarna, en studiedag på Ångströmlaboratoriet i Uppsala, som är ett av de världsledande om forskning om bl a solceller med tunnﬁlmteknik. Inbjudna föreläsare var Marika Edoff, Kjell Schelin och SvenErik Sundell.

Prof. Marika Edoff inledde Vi får reda på hur solljus blir elektricitet. Solceller producerar elektricitet genom direkt omvandling av energin i solens strålning. 200 miljoner miljarder watt når jordytan varje sekund. Ångström, som byggnaden vi vistas i är uppkallad efter, var den förste som mätte upp detta. Det är 1367 watt per kvadratmeter utanför jordatmosfären. 1000 watt/m2 går att ta till vara på vid jordytan.

har sålt allt de har producerat till Tyskland, enligt prof. Marika Edoff. Priserna har sjunkit till en tiondel från 2003. Idag kan man få en anläggning för 25 000 kr/ kW. Vid 25ºC och vid en solinstrålning på 1000 W/m2 (motsvarande full sol) är produktionen för en modul med 15 % verkningsgrad 150 W/m2.

Testceller De första solcellerna liknande dem som används idag kom på 1950-talet. På Ångströmlaboratoriet arbetar man med att ta fram material, som är så bra på att absorbera solljuset, att de aktiva beläggningarna kan bli tunnare och därmed billigare. Varje dag tar man fram testceller i laboratoriet som är 1,0 x 0,5 cm stora. De framställs genom olika metoder och testas med konstgjord sol. Den aktiva ytan är lika tjock, som ett tjugondels hårstrå.

Solcellerna får ej bli för varma Solcellerna ska vara så kalla som möjligt för att producera optimalt. Det är viktigt att luftväxlingen fungerar och det ska ﬁnnas en liten luftspalt om man monterar moduler på ett tak eller en vägg. Man måste också tänka på att en del värme från anläggningen går in genom taket. En solcellsanläggning kan ge 15 % elektricitet och 85 % värme. Värmen måste kylas bort. På vintern kan det vara bra att ha solceller på väggen, eftersom man får höjd effekt genom reﬂektion från snön. (Se Göran Bryntses artikel.)

Information om den svenska solcellsmarknaden Vi får även ta del av statistik från den svenska solcellsmarknaden. Marknaden har ökat med tiden men är fortfarande liten. År 2000 var den installerade effekten 2805 kWp (kilowatt toppeffekt). Tio år senare hade den ökat till 11433 kWp. Ett stödsystem infördes 2011 och 60 milj. kr avsattes till 60 % investeringsbidrag. Det nya stödsystemet förlängdess under 2012. Under 2012 är 60 miljoner kronor avsatta men kön är lång även från sökande som inte ﬁck stöd 2011. Man kan nu få stöd med maximalt 45 % av investeringskostnaden och systemen får kosta högst 1,5 miljoner kronor. Den maximala kostnaden per kWp är 45 000 kr. Tidigare var den 75 000 kr. I början av 2010 fanns det 5 större producenter av kiselmoduler i Sverige. De

Försäljning av solel Många har problem med att det inte går åt så mycket el mitt på dagen när solcellerna producerar som mest. Det ﬁnns dock en del bolag, som köper el från solcellsanläggningar, t ex Sala Heby Energi, Fortum, Lunds energi och Öresundskraft. Även Mälarenergi kommer att införa detta. Nettodebitering innebär att den överskottsel som matats ut på nätet dras bort från volymen inköpt el innan fakturering sker. Elproducenten slipper då nätavgift, elskatt och moms på den el som matats ut på nätet. Detta är mer förmånligt än att sälja överskottselen för t.ex. 1 kr/kWh till nätbolaget.

förnybar energi 1/2012

Solverktyg Marika Edoff visar ett solverktyg för amatörer, som har utvecklats av Joakim Widén. Det ﬁnns på www.solelprogrammet. se. I det kan man lägga in bland annat ort, vinkel på tak och årlig produktion. Ur detta kan man t ex få fram priset per kilowattimme. Att undvika skuggning är viktigast Marika Edoff säger att det är bra att placera solceller på tak. Vinkeln bör vara mellan 20 och 45 grader och de bör placeras så att de vetter från sydost till sydväst. Det är mycket viktigt att undvika skuggning. Det bästa är att förbruka elen själv. Näst bäst är att sälja den genom nettoavräkning där det är möjligt.

Prof. Marika Edoff, forskningsledare

Trends & cumulative installations Solcellerna seriekopplas Varje solcell ger ca 0,5 volt. Solcellerna kopplas därför i serie. Ofta kopplar man ihop 36 celler. Det ger 18 V. Det är tillräckligt för att ladda ett vanligt 12 voltsbatteri. Om man täcker över en solcell får man aldrig ut mer ström ur modulen än vad som produceras i den skuggade cellen. De andra solcellernas produktion hejdas till den nivå den skuggade cellen släpper fram, förklarade Marika Edoff.

Renewable power installations

Se artikel på sidan �� 10. ��

��

�� THE EUROPEAN WIND ENERGY ASSOCIATION �� combined.

Wind in power The share of renewables in total capacity additions 2011 European statistics �� February 2012

��

EU INSTALLED POWER GENERATING CAPACITY PER YEAR IN MW AND RES SHARE (%)

50,000

71.3%

45,000

53.8%

40,000

WIND IN POWER: 2011 EUROPEAN STATISTICS 35,000

31.5%

”Solcellerna ska vara så kalla som möjligt för att producera optimalt.”

Christina Hansson

30,000

63.7% 46.2%

25,000

32.8%

20,000

12.3%

33.5%

56.8%

34.4%

20.7%

RES

Kliniskt rent laboratorium Vi får även titta in i laboratoriet, som finns bakom en glasvägg. Här finns tre apparater, som tillverkar de tunna skikten till testsolcellerna. Maskinen från 70-talet används till provförångning. Allt sker i vakuum. Luften förs bort med en vakuumpump. Det finns även en nyare maskin, som är en prototyp av en riktig maskin, som kan finnas i industrin. I den maskinen beläggs upp till 24 solceller per timme i kontinuerlig drift. Det finns liknande maskiner i t ex Tyskland, som är tiotals meter långa och producerar tusentals moduler per dag. De material, som används till ytskikten är Cu(InGa)Se2, koppar-indium-galliumselenid, kallat CIGS och Cu2ZnSnS4, koppar-zink-tenn-sulfid. Man har nyligen börjat forska på det sistnämnda materialet. Tunnfilmen placeras på vanligt fönsterglas. Ett problem med Uppsalas moduler är att de innehåller två glasskivor och därmed blir ganska tunga. Framsideglaset består av härdat glas och är den dyraste delen av modulen. Näst dyrast är baksideglaset. Glas är i sig inte ett dyrt material, men eftersom de andra komponenterna är förhållandevis billiga kommer ändå glaset att dominera kostnaderna. Man gör noggranna mätningar av hur mycket ström solcellerna ger i laboratoriet. De testas även i fältförsök uppe på taket till Ångströmlaboratoriet.

38.2% 44.4% Net15,000 changes in EU installed capacity 2000-2011 27.2% 10,000

13.1%

15.4%

21.5%

�� also been increasing installed capacity over the past �� 5,000 �� EUROPEAN �� WIND IN POWER: 2011 STATISTICS �� sees2008 the 2009 EU power moving 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 The 200421st 2005century 2006 2007 2010 sector 2011 Fuel oil Coal Gas a sharp decrease inPeat nuclear capacity due to the Nuclear early �� Ocean CSP Small hydro Waste Biomass �� Geothermal Large hydro PV Wind �� 2011 SHARE OF NEW POWER INSTALLATIONS IN EU �� Power capacity installations NET ELECTRICITY GENERATING INSTALLATIONS IN EU 2000-2011 IN GW ��

THE EUROPEAN WIND ENERGY ASSOCIATION

�� 116 120 ��

Nuclear 331 1%

100

CSP 472 1%

Biomass 234.1 0%

Geothermal 32 0%

Large hydro 606 1%

�� 84 �� 80 ��

Small hydro 9 0% Ocean 5 0%

Fuel oil 700 2%

60 47 ��

Coal 2,147 5%

�� 40 �� 20 �� 4 3 2 1 �� 0 �� capacity installations.

0.3

Wind 9,616 21% 0.3

0.2

�� Gas Wind PV Large Biomass Waste CSP hydro �� increase compared to 2010.

Waste 69 0%

Small hydro

Peat

Geothermal

PV 21,000 47% 0.01 Gas 9,718.3 22%

-10

Ocean

Coal

-14

Nuclear

Total installed power capacity

��

NEW INSTALLED CAPACITY AND DECOMMISSIONED CAPACITY IN MW. TOTAL 35,468 MW

�� over 25,000 the last decade has increased more than four��

Fuel oil

��

21,000

20,000 EU POWER CAPACITY MIX 2000

��

Wind 12,887 2% 9,718 9,616 Small hydro 10,000 Fuel oil 4,514 1% 66,518 Large hydro 12% Biomass 105,552 Gas 5,000 2,790 18% 89,801 1% 2,147 16% 700 Waste606 2,054 0 -216 0% -22 -840 -934 -1,147 Coal Nuclear PV 159,482 128,471 188 -5,000 22% 28% 0% Geothermal PV Gas Wind Coal Fuel 604Large 0% oil hydro

Peat 15,000 1,868 0%

Solceller (PV) 60%

New capacity

88��

��

EU POWER CAPACITY MIX 2011

Peat 2,030 0%

Fuel oil 53,745 6%

472

Large hydro 121,243 14% Wind 93,957 10% 690 32

Gas 209,953 23%

331

234 -60

Nuclear 121,444 14% -6,253

CSP

Coal 230,253 26%

Nuclear Biomass Waste

Geothermal

PV 46,300 5% Biomass 6,019 1% Small hydro 4,845 1% 9

Waste 3,804 0% Geothermal 924 0%

Ocean 254 Small 0% hydro

CSP 1107 Ocean 0%

Decommissioned

THE EUROPEAN WIND�� ENERGY ASSOCIATION ASSOCIATION EUROPEAN WIND ENERGY �� THE �� 1/2012 förnybar energi �� of subsidies for new coal build and its fuel.

Pressmeddelande 2012 02 20

NYHETER

Pilotprojekt för att underlätta ålens vandring förbi vattenkraftverken Hushållningssällskapet Kristianstad, Ålakademin, Svensk Vattenkraftförening har undertecknat en avsiktsförklaring om ålens fortlevnad med syfte att tillsammans genomföra ett pilotprojekt för att underlätta både uppströms vandring av ålyngel och nedströms vandring av könsmogen ål. Syftet med pilotprojektet är att vi genom att samverka med parternas erfarenheter skall få så många som möjligt av Svensk Vattenkraftförenings medlemmar att installera hjälpmedel för att underlätta ålens vandring förbi vattenkraftverken. Vi vill öka kunskapen om ålen och hur man på ett effektivt sätt kan få den att kunna ta sig förbi de vandringshinder som ett vattenkraftverk utgör. Vi vill sprida kunskap och öka intresset hos främst Svensk Vattenkraftförenings medlemmar, men också övriga vattenkraftägare, att installera vandringshjälpmedel vid sina kraftverk. För att driva projektidén från ord till handling har de tre parterna kommit överens om att inleda projektet med en litteraturgenomgång och rapport för att därefter förädla projektet, söka ﬁnansiering och genomföra ”Projekt uppströms vandring av ålyngel och nedströms vandring av könsmogen ål”. Tillsammans satsar de tre parterna 55000 kr till för den inledande studien fördelat enligt: Hushållningssällskapet 25000 kr Ålakademin 15000 kr, samt ideellt arbete Svensk Vattenkraftförening 15000 kr, samt ideellt arbete Den inledande studien beräknas bli genomförd under första halvåret 2012.

förnybar energi 1/2012

SERO - BIBLIOTEKET Bygg upp Ditt energibibliotek och se till att de skolor och bibliotek Du känner till också skaffar in följande litteratur:

Medlemspris

Ord pris

Förnybar energi av Göran Sidén – Boken ger en utmärkt genomgång av alla förnybara energiformer, hur de fungerar och vad de ger. Rikt illustrerad 256 sid. 2009

400 kr

450 kr

Hampa till bränsle, ﬁber och olja – en liten handbok av Sven Bernesson 60 sid hft Boken ger basfakta om odling av hampa från sådd till skörd samt beskriver problem som behöver lösas. 2006

120 kr

140 kr

Raps till motorbränsle från fält till motor - en liten handbok av Sven Bernesson Beskriver hela kedjan från odlingsteknik, kallpressning av olja i olika skala samt hur den kan användas direkt om dieselmotorn kompletteras med förvärmning och möjlighet att växla mellan diesel som startbränsle och rapsolja. Även omförestring av rapsolja behandlas ingående. 80 sidor. Rikt illustrerad. 2005

150 kr

200 kr

Ett rikt liv - inspiration till ett lyxigt ekoliv av Lars Andrén och Erika Brokvist Ny

217 kr

250 kr

Vätgas och bränsleceller – Ny energi för världen, Dougald Macﬁe 144 sid. S5 Illustrerad, fyrfärg

210 kr

228 kr

Vindkraft i teori och praktik, 400 s, ny utgåva, av Tore Wizelius Boken ger en heltäckande bild av nästan allt om vindkraft. Teknik, miljö, ekonomi och projektering

400 kr

480 kr

Vindkraft på lantbruk –en handbok av Tore Wizelius och Gunilla Britse,71 sid. Teori om vindkraft, erfarenheter och praktiska råd. 2006

150 kr

225 kr

Estetik och ingenjörskonst av Lars Brunnström Den svenska vattenkraftens arkitekturhistoria. Ett praktverk om intressanta och vackra kraftverk

410 kr

480 kr

60 kr

100 kr

Vindkraft i Sverige, teknik och tillämpningar (hft), Peter Claeson (Grundbok för alla självbyggare av vindkraft. Teoridelen är allmängiltig för vindkraft och nyttig läsning för den som vill tränga djupare in i hur vindkraftverk verkligen fungerar.) 1987

200 kr

230 kr

Små Vattenkraftverk En handbok om Projektering, Konstruktion och drift av små vattenkraftverk framtagen av SRF, 100 sid. rikt illustrerad A-4 format

170 kr

212 kr

Små vattenkraftverk – en handbok på CD Översättning från engelska av en mer avancerad handbok om småskalig vattenkraft

80 kr

100 kr

140 kr

VIND, del 1, Tore Wizelius/Olof Karlsson Innehåller en grundkurs om vindkraft. 1992

ÖLÄNDSK NATUR av Dagmar Lundegårdh 1994, 145 sid. En utmärkt guide till Ölands ﬂora, fauna och geologi

Moms ingår men porto och emballage tillkommer på priser enl. ovan SERO, Box 57, 731 22 Köping, Tel 0221 - 824 22, Fax 0221-825 22 E-post: info.sero@koping.net

E-mail: vestas-sverige@vestas.com• www.vestasvind.se

CORNELIS MEKANISKA AB Vi utför till kraftverksindustrin:

- Turbintillverkning

- Ombyggnader

- Renoveringar

- Betongsprutning

- Reparationer

- Injektering

- Service

- Entreprenadarbeten

- Tillverkning av grindrensare

- Mobil betongblandning

- Automatiseringar

- Uthyrning byggnadsmaskiner

För mer info www.cornelismek.se CORNELIS MEKANISKA AB Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.com SEROjournalen nr. 3 - 2006

FEAB samarbetar med Nordjysk Elhandel Vi köper gärna din elkraft - läs mera på www.neas.dk/feab 1/2012 förnybar energi

Returadress Sero, Box 57 731 22 KÖPING

IETV micro för kraftverk upp till 200 kW Stora kraftverk med dyra generatorer och turbiner kräver en mycket hög skyddsgrad. Det är något som en mindre utrustning med mindre produktion inte kan bära ekonomiskt. Därför har vi på IETV konstruerat en kostnadseffektiv kontrollutrustning med ett bra skydd för anläggningar under 200 kW – IETV micro. Generatorskydd Med nya mätmoduler kan vi idag erbjuda reläskydden inbyggda i styrsystemet. Inget separat reläskydd krävs. Exempel på skydd: - Överström - Kortslutning - Obalans - Över/Underfrekvens - Över/Underspänning - Bakeffekt Färgpanelskärm på varje utrustning På framsidan av skåpet monteras en färgskärm med vilken ni med fingrarna kan styra hela anläggningen. Detta ger en god överskådlighet och en närhet till maskinen. Ändra parametrar allteftersom ni lär känna er kraftstation, starta/stoppa, ändra högsta/minsta vattennivå eller minska högsta pådrag vid ex.v. iskravning.

Före IETV micro

Efter IETV micro

Optioner IETV micro är förberett för ett antal optioner. Er utrustning är i grunden framtidssäker och ni kan välja till ytterligare optioner senare om så önskas. Exempel på optioner: - Larmsändare till mobiltelefon - Fjärrstyrning via dator och mobiltelefon - Automatisk vattennivåreglering via turbin och utskovsluckor - Lokalkraftsfördelning - Faskompensering - Synkrongeneratordrift - Batteribackup - Kameraövervakning via dator och mobiltelefon

”Berättigar till nya Elcertifikat” Tel: 0321-53 19 01 E-mail: info@ietv.se

Färgpanelskärmen möjliggör styrning av hela anläggningen