Feef 3 13 web

fรถrnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

TEMA: Solenergi

Nummer 3/2013

”Få makroekonomiska nyheter skapar lugn på marknaden.”

Att producera förnybar el kan tyckas svårt nog. Men utöver det gäller det att ha koll på allt från marknadsnoteringar till olika former av avtal.

Lite börslingo är också bra att kunna.

Måste det verkligen vara så? Inte alls. Säljer du din el till oss ser vi till att du får tillgång till all den information du behöver. Dessutom får du en personlig rådgivare som hjälper dig att fatta bra beslut. Låter det intressant? Kontakta Anders, (031-34 64 181), Rolf (031-34 64 177), eller Georg (031-34 64 178), för ett förutsättningslöst samtal.

På ett enkelt och Välkommen! underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap

som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Kalla faKta om ett varmare liv Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligare banor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus.

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu 2

förnybar energi 3/2013

I DETTA NUMMER bl.a:

7 Det ser ljust ut för solel 8 Anders Björbole porträtteras 12 SERO satsar på gemensamt utbud av el 14 Nettodebitering som blir skattereduktion 16 Almadalsveckan 2013 20 SERO initierar Östersjösamarbete 26-27 SVAF om Vattenverksamhetsutredningen 28 ”Gamla” tillstånd gäller 29 För viktig att slarvas bort 34 Tar tillvara både energi och miljö 35 SVAF:s årsstämma 12-13 april 2014

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Göran Bryntse, ledare:

Solenergin på stark frammarsch

LEDARE

6 SERO mycket kritiskt till kärnavfall i Forsmark

Nyligen kunde vi läsa ”Solceller vinner över vindkraft”. Orsaken är att det 2013 bedöms att ca 37 GW solel kommer att installeras jämfört med vindkraftens 35,5 GW. Solelen ökar då med ca 20 % sen 2012 medan vindkraften minskar med 25 %, mest beroende på det som händer i USA och Kina.

Då vindkraften har ungefär dubbelt så lång utnyttjandetid som solelen så kvarstår ändå vindkraften som den förnybara energikälla som byggs ut mest i världen ur energisynvinkel. Solelen kommer dock starkt på grund av sänkta kostnader och högre verkningsgrader, vilket framgår av bifogade figurer:

Tidningen ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPING E-mail: redaktionen@fornybarenergi.nu ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 023-301 61 , 070-621 71 96 REDAKTÖR: Olof Karlsson Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: karlsson.sero@koping.net REDAKTÖR VATTENKRAFT: Gunvor Axelsson Tel. 070-872 72 16 E-mail: gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Robert Davidsson Birgit Ek Gunvor Axelsson Christer Söderberg Olof Karlsson Alexander Sandström

Figur 1. Prisras på solel

Som synes består kostnaderna nu i första hand av installationskostnader, dvs. det manuella arbete som behövs för att sätta solcellerna på taket och ansluta dem till elförsörjningen.

ANNONSBOKNING: Jörgen Ek Tel. 0708 144 455 E-mail: jorgen.ek@teamprinting.com PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt ISSN: 0283-6114 LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK Reklamtryckeriet i Köping AB, 2012 Tel. 0221-100 87 E-mail: rt.tony@koping.net OMSLAGSBILD: Foto: ?

Figur 2. Ökning av solcellers verkningsgrad

↪

3/2013 förnybar energi

3

LEDARE

Det finns anledning att tro att s k multilagerceller, dvs. med lager av olika material som fångar in olika delar av solenergins våglängder och konverterar dem till el ,kommer att sjunka i pris framöver, i likhet med elektronikkomponenter i övrigt. Vid t ex tekniska universitetet i Sevastopol, som jag nyligen besökt, forskar man tillsammans med andra universitet i Västeuropa, USA och Asien, på multilagerceller som har över 60 % verkningsgrad. Dessa lager är mycket tunna, mindre än en miljondels meter, så materialkostnaderna blir inte stora även om materialet i sig kan vara dyrt.

Japanska företaget Sharp säljer redan nu på marknaden solceller med 38 % verkningsgrad. Forskningen mot effektivare solceller är nu mycket intensiv så det finns anledning att vänta sig allt högre verkningsgrader för solel de närmaste åren.

Slutsatsen bör bli att efter 2020 kommer solel att bli en dominerande del av den nya elenergin. Den är redan världens snabbast växande marknad.

Det skulle gå att täcka minst hälften av Sveriges framtida elbehov med solel om politikerna ville introducera nettodebitering, dvs. att man kan byta överskottsel från taket eller fasaden när solen skiner mot underskott när det är mörkt. Helst bör det kunna ske på årsbasis men åtminstone inom ramen för ett kvartal. Nettodebitering finns redan i Danmark men den svenska regeringen har under fem år utrett nettodebitering och i år återigen avvisat ett sådant styrmedel med minst sagt grumliga argument. Det förefaller vara den obotfärdiges förhinder.

Istället för att utreda och utreda i flera omgångar under flera år skulle det räcka med att skicka en regeringstjänsteman till Köpenhamn och kopiera Danmarks lösning. Men, som ordspråket säger, om djävulen vill att inget ska hända så tillsätter han en utredning.

Göran Bryntse, Tekn Dr ordf. i SERO

4

förnybar energi 3/2013

Krönika av Olof Karlsson:

SERO visar vägen!

Efter oljekrisen 1973 ökade intresset för att spara energi. Kjell Andersson , nu verksam på Svebio, skrev och illustrerade en utmärkt handbok : ”Spara energi – se om Ditt hus”. Hundratals studiecirklar startade och Kjells bok kursbok användes. Vuxenskolan organiserade arbetet, bara i Västmanland startades ett 20-tal cirklar.

För att organisera verksamheten bättre bildades Västmanlands Energiförening den 9 juni 1978. Medlemmarna strömmade till, även från grannlänen, och snart bildades energiföreningar i både Södermanland och Närke. För att hålla ihop verksamheten på riksnivå bildades, år 1980, SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation. Föreningens mål var att främja förnybar energi och energisparande.

SERO har legat i framkanten på utvecklingen Den 27 september 2013 presenterade FN:s klimatpanel en rapport om klimatet. Den anger att om inte människan ändrar livsstil radikalt riskerar vi en klimatkatastrof. Den typiske SERO-medlemmen har länge varit medveten om detta och på olika sätt arbetat för minskad miljöpåverkan. Det kan röra sig om allt från passivt medlemskap för att stödja SERO:s arbete till praktiska åtgärder som att äga/bli delägare i vindkraftverk, installera solfångare och solceller osv. Vi kan stolt konstatera att SERO sedan lång tid tillbaks arbetat praktiskt för alternativ miljövänlig energi och inte bara suttit i ett hörn och krävt att andra skall göra jobbet.

Kamp inom EU Starka krafter inom EU-kommissionen vill värna kärnkraften och gärna bygga ut den. Man kräver till och med att ny kärnkraft skall få samma stöd som förnybar energi. Som motiv anger man miljöskäl och låtsas inte om, att om man räknar på hela kärnkraftscykeln från gruvbrytning till slutförvar blir utsläppet, enligt en sammanställning som gjorts av Stanforduniversitetet i USA, 124 gram koldioxid per producerad kWh kärnkraftsel . Detta kan jämföras med Vattenfalls totalt felaktiga siffra på endast 5 gram. Stanforduniversitetet grundar sin beräkning på mer än hundra

olika rapporter. Gång på gång dyker det upp uppgifter om att kärnkraften skulle vara fossilfri och det gäller för oss att ständigt bemöta det påståendet med fakta. Vattenfalls felaktiga uppgifter används ofta i företagets klimatrapporter.

Det vore klädsamt om Vattenfall ville räkna om sina, från andra källor kraftigt avvikande, värden.

Bekymmersamt för äldre kraftverk Den 31 december 2012 upphörde tilldelningen av elcertifikat till kraftverk byggda på 90-talet eller tidigare. Tillsammans med låga elpriser, ca 30 öre/ kWh och kraftigt höjd fastighetsavgift, blir det svårt att få lönsamhet i produktionen. Tyvärr tänker inte regeringen vidta några åtgärder för att förbättra stödsystemen före översynen i slutet av år 2015. Fram till dess kan många kraftverk, av ekonomiska skäl, tvingas stänga produktionen. Regeringen bör lyssna bättre på FN:s klimatpanel. Skall Sverige klara att på ett effektivt sätt bidra till att Europa skall nå uppsatta klimatmål är det viktigt att både vidmakthålla nuvarande produktion av ren förnybar el och att bygga nytt. En åtgärd kunde vara att sänka kraven på upprustning och dela ut delcertifikat, som motsvarar upprustningen i relation till helrenovering.

Beslutas åtgärder snabbare än planerat år 2015, skulle energiminister Anna Karin Hatt slippa förknippas med stora kraftverksnedläggningar.

Olof Karlsson Redaktör 0221-197 65, 070-285 19 88 E-post: Olof Karlsson@sero.se

3/2013 förnybar energi

5

SERO

Pengar till utveckling av billigare solceller Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tilldelas 17 miljoner kronor av Energimyndigheten för att utveckla solceller som är billigare att tillverka. Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tilldelas 17 miljoner kronor av Energimyndigheten för att utveckla solceller som är billigare att tillverka.

I dagsläget är kiselsolceller vanligast på marknaden. Dessa innehåller mycket aktivt material, något som gör dem onödigt dyra att tillverka. Lägre kostnad uppnås om man lägger det aktiva materialet i mycket tunna skikt. En sådan etablerad metod är CIGS där förkortningen kommer av de engelska namnen på de metaller som ingår, närmare bestämt koppar, indium, gallium och selen.

Indium och gallium är dock ganska ovanliga metaller och det skulle därför vara intressant att få fram alternativ till dessa. Ett sådant alternativ, som Ångströmlaboratoriet nu ska utforska, är CZTS där indium och gallium ersatts med de vanligare metallerna zink och tenn. Men det finns också andra materialkombinationer som kan vara intressanta, enligt Energimyndigheten. ”Vårt mål med solcellsforskningen är att tunnfilmssolceller ska vara så billiga så att de ger konkurrenskraftig elproduktion i Sverige. Det kan bara ske genom en kombination av hög verkningsgrad, bra långtidsstabilitet och billig tillverkning”, säger Marika Edoff, professor vid Ångströmlaboratoriet, i ett pressmeddelande från Energimyndigheten. / Atl

Kunskapsbank Bengt Stridh i Västerås har lagt upp en omfattande information om solceller på sin privata blogg. Där hittar man nästan allt och bloggen uppdateras ständigt med nya tips. Man hittar den genom att söka på ”Bengts villablogg”

SERO är mycket kritiskt till planerna på slutförvar av kärnavfall i Forsmark PRESSMEDDELANDE 2013-08-26 I ett yttrande till Miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt begär SERO bland annat att det planerade slutförvaret flyttas från Forsmark till Hultsfred. Motiveringen är bl. a. lärdom från Fukushima-katastrofen, att det behöver vara ett avstånd på minst 30 km mellan närmaste reaktor och slutförvaret, som annars skulle bli svårtillgängligt efter ev. utsläpp från reaktorn. Vidare påpekar SERO att berget i Forsmark är mycket sprickbenäget, så att man i onödan riskerar att havet bryter igenom och översvämmar hela förvaret, som skulle ligga långt under Östersjöns botten.

Vidare föreslår SERO att domstolen skall kräva av SKB, Svensk Kärnbränsleförsörjning, som ansvarar för hanteringen av kärnavfallet, att de genomför ett minst tioårigt fullskaleförsök med en kopparkapsel fylld med bränsleelement, som förvaras på botten i Äspö-laboratoriet inpackad i bentonitlera. Anledningen är att koppar påverkas kraftigt av gammastrålning och att hittills inga realistiska försök genomförts i närvaro av radioaktiv strålning.

Vidare kräver SERO att fortsatt inlagring av använt kärnbränsle i mellanlagret CLAB i Oskarshamn stoppas och ersätts med lagring i luftkylda betongkasuner, Dry Casks, av den modell som används i bl. a. USA. CLAB:s beroende av aktiv kylning med väl fungerande kylvattenpumpar och kylvatten innebär, att om kylningen upphör en viss tid av en eller annan anledning, kan det leda till katastrof med stora utsläpp som följd samt nästan omöjlig åtkomst av lagret.

Hög solskörd i Sala och Simrishamn Solskördarna i Sala går bra. I nr 1 av Förnybart i år presenterades projektet med 6 stora solceller på pelare. De följer solen i både höjd och sidled från tidig morgon till sena kvällen. Mindre problem med växelriktarna som dragit ner produktionen något, är nu löst. På varje pelare sitter 60 kvm solceller som kan ge 12 kW, totalt 72 kW. I klart väder har solskördarna nått 72,1 kW dvs 100 % verkningsgrad. Totala elproduktionen för januari tom september är 89 000 kWh. Förhoppningen är att få in ytterligare 10 000 kWh under årets resterande 3 månader och därmed få in ca 1 400 kWh per installerad kW effekt. För fasta solceller i bra läge brukar man räkna med 1 000 kWh per installerad kW. Christina och Kurt Hansson, Norrbäck Från Simrishamn rapporterar Ola Jönsson att Österlenvinds stora solcellsfält, som upptar 1 hektar areal, producerar över förväntan. De 442 kW fasta solceller, som installerades förväntades ge 440 000 kWh per år. Under tiden 1 januari tom 30 september kom det in 471 000 kWh. Ola Jönsson

6

förnybar energi 3/2013

Björn Karlsson är professor i energiteknik vid Mälardalens högskola och tror att det kommer bli allt vanligare att el kommer från solenergi.

ENERGIFORSKARE VID MDH:

”Det ser ljust ut för solel” Björn Karlsson är expert på solenergi på Mälardalens högskola (MDH). Han forskar om energieffektivisering av byggnader och förnybar energi. Trots all forskning och utveckling som pågått de senaste 30 åren så har inte solvärme fått någon riktig stor marknad i Sverige. Det beror enligt Björn Karlsson, professor i energiteknik vid MDH, på två saker. I Sverige värmer vi ofta våra byggnader med fjärrvärme eller värmepumpar. I båda dessa fall har solvärmesystem svårt att konkurrera. Men nu finns nya möjligheter för den som är intresserad av att använda solenergi.

– I dag är det bättre att satsa på solceller, det vill säga att göra el av solenergin, för de allra flesta. Solceller håller till och med på att konkurrera ut solfångare, även för varmvatten. Med solceller kan en villaägare göra el till sitt eget behov och blir det överskott kan det levereras ut på nätet. Ersättningen för överskottet är ofta lågt. Då har man alternativet att lagra överskottet som värme i varmvattenberedare.

Energisystemet avgörs av ekonomiska drivkrafter Anledningen till det gynnsamma läget för solel är att priset har sjunkit drastiskt på solceller då det finns en överproduktion av sådana, framför allt från Kina. I takt med att priset sjunkit så har intresset ökat och det tror Björn Karlsson kommer att hålla i sig förutsatt att det inte blir strafftullar på solceller importerade från Kina.

– Sätter man upp solceller för att spara el på en vanlig villa i Sverige så är det lönsamt, däremot är det inte lönsamt för

kraftverk att satsa på solel. Anledningen är att det är lönsammare att spara el med solceller än att sälja el från solceller. Och kraftbolag vill inte spara, de vill sälja, säger Björn Karlsson.

För villaägare är det dock intressant att spara då de får betala 1,20 kronor cirka per köpt kWh. Av det är 50 öre själva energikostnaden, 22 öre nätavgift och resten energiskatt och moms. Säljer de istället den el de producerar med solceller får de betydligt mer modesta 38 öre per kWh (maj 2013).

Hur populärt solel blir kommer att avgöras av hur såld el kommer att värderas.

– Allt beror på om avräkning kommer att göras timvis eller månadsvis för då skulle det ge möjlighet till villaägare att ”byta” el med elnätet. Ett hus med solseller skulle då kunna leverera el till elnätet när det har överskott och får tillbaka när det har underskott. En utredning pågår just nu om hur småhusägare kommer att få betalt för överskottet av el och det är avgörande för hur populärt solel kommet att bli i framtiden. Men, det allra bästa

SOLENERGI

för en villaägare är att spara energin på något sätt och därmed undvika att skicka ut el på nätet. Därför ska forskarna vid Mälardalens högskola forska på möjligheterna att styra varmvattenberedaren så att den gör varmvatten av överskottet av solelen. Då ”sparar” man elen och kan använda den senare, fast i form av varmvatten.

Förnybar energi har medvind Globalt sett får solenergi allt större betydelse på lång sikt, säger Björn Karlsson.

Men i Sverige kommer solen alltid att vara ett komplement. Vi har en gynnsam energiproduktion med vattenkraft och biobränsle. Hälften av den energi som används i Sverige är förnybar. Totalt gör vi av med 500 TWh per år på både värme och el. Av dessa utgörs 120 TWh av biobränsle. Sverige är ett stort, glesbefolkat land. Ska man använda biobränsle måste det vara glesbefolkat med mycket skog.

Därför kommer också direkt solenergi att få en begränsad betydelse i Sverige, däremot kommer den på sikt att få stor betydelse i världen.

Med förnybar energi tänker man i första hand på vind och sol. Vindkraften börjar nu synas i Sveriges energiproduktion och står för 6-7 TWh, solenergi är fortfarande försumbar. Lyckas solenergin väldigt bra kan den kanske nå upp till en TWh på 15 år, så det gäller att ha rimliga förväntningar. Men, allt beror på hur Sverige gör med kärnkraften. Försvinner den kan det bli snålt med el, trots att vi i nuläget har elöverskott. Så fort vi börjar använda fossila bränslen för elproduktion så blir det en helt annan prisbild än vad vi har idag.

Priset driver utvecklingen.

Solfångare och solceller har varit ganska dyra och har därför installerats av miljöintresserade, den stora massan vill ha färdiga, mogna system till rätt priser.

Det finns idag, även om priserna fortfarande är ett gränsfall. Men det är roligare att arbeta med solenergi nu när priserna gått ner och fler har möjlighet att vända sig till solen för el och värme.

– Det ser ljust ut för solel, säger Björn Karlsson.

Pressmeddelande från Mälardalens Högskola Text och bild: Sofia Norling

3/2013 förnybar energi

7

INTERVJU

Anders Björbole, en gemytlig värmlänning i ett gemytligt Filipstad

Anders Björbole Jag möter Anders Björbole, entusiastisk energijägare, sedan många år ordinarie i styrelsen för SERO. Vi sitter på en väl tilltagen solaltan i familjens relativt nyinköpta villa i Filipstad. Under tiden vi samtalar gräddar Anders en riktigt god ugnspannkaka som vi festar på när intervjun är avklarad.

- Det var lättare förr säger Anders Björbole - då fanns inte ordet arbetslös, hade man råd att studera så var det ok, om inte behövde man bara komma i närheten av en fabriksgrind så var man anställd. På industrin fanns det gott om enklare jobb, man kunde starta mjukt och man fick nöja sig med låg ingångslön. Nu för tiden måste man kunna allt för att få första jobbet. Det gör att många dugliga ungdomar, som inte hittar sin roll i skolan, hamnar utanför näringslivet säger Anders.

Efter grundskola och gymnasium i Filipstad flyttade Anders söderut till Skoghall. Hans första arbetsplats blev Skoghallsverkens pappersbruk där han först arbetade som sodahusreparatör och senare i skiftunderhållet som servade med reparationer och underhåll av all utrustning i industrin.

- Under åren på Skoghallsverken förundrades man över det stora energislöseriet. Som facklig företrädare för underhållssidan mötte jag då Peter Danielsson, även han numera ordinarie i SERO styrelse och kassör där. Det visade sig att vi delade intresset för ny energisnål teknik.

8

förnybar energi 3/2013

Peter följde sitt samvete och slutade i skogsindustrin och började jobba med förnybar energi. Jag köpte mina första solfångare av honom.

- Efter 24 år på Skoghallsverken blev jag gymnasielärare och undervisade i energiteknik. Efter tre år som lärare började jag på Karlstads Bostads AB, KBAB. Där fick jag i uppgift att syssla med energijakt, titeln var energijägare. På 90-talet stegrades intresset för att minska den onödigt höga energiåtgången. Vi har en framsynt VD, som satsade på det. Jag fick i uppgift att starta utbildning av driftspersonal och bovärdar. Vi hade interna kurser i energieffektivisering.

- KBAB har renoverat 80 % av bostadsfastigheterna och satsningarna på energieffektivitet har minskat energiåtgången till 109 kWh/m2 och år, vilket är under Boverkets krav vid nybyggnation, 110 kWh. Motsvarande för bostadsbolag i övriga landet ligger på omkring ca 140-150 kWh. - Genom vår låga energianvändning spar vi årligen omkring 15-20 miljoner i kostnader för vatten, värme och el. KBAB satsning handlar alltså inte bara om an-

svar för miljön utan även om ansvar för ekonomin. Våra satsningar har gett oss medel till fortsatt arbete för renovering av våra miljonprogramsområden och ytterligare hushållning med resurserna och vi har inte långt kvar innan vi gått igenom hela det gamla bostadsbeståndet.

- Vi gjorde tidigare vanliga upphandlingar av entreprenörer vid renovering och nybygge. Vår erfarenhet var att om vi ville bygga energieffektivt och med kvalitet så måste vi hitta nya vägar. Därför genomförde vi en upphandling om partnering/samarbete över 7 år med ett antal renoveringar och nybyggen inbakade.

Hela partneringen byggde på öppen ekonomisk redovisning och en möjlighet för hantverkarna att bygga energieffektivt och med kvalitet. Skanska vann upphandlingen 2004 och sedan dess har vi haft ett mycket bra samarbete.

- De nybyggnationer vi gjort har sedan 2005 hamnat på mellan 50-60 kWh/m2 och år i energianvändning (värme-varmvatten och fastighetsel i A-temp) - Här, skjuter Anders in, - måste jag säga att vi inte alls gillar bostadsminis-

- Vindkraft har varit ditt stora engagemang, berätta lite.

- I början av 90-talet var vi en grupp entusiaster som startade en studiecirkel.

Vi studerade förnybar energi, solfångare, vindkraft etc. Vi fick kontakt med dåvarande ordförande i SERO, Olof Karlsson från Köping, och Olof med sitt stora kunnande inspirerade oss. Vi läste hans och Tore Wizelius bok Vind del 1 där det stod; ”Ett danskt vindkraftverk kostar ca 1,5 miljoner kronor, inte mer än vad ett par hundra personer som satsar några tusenlappar var kan få ihop”. Idén om ett eget verk fick stort genomslag. Vi blev 400 andelsägare som satte upp ett 500 kW verk ”Lucia af Boholmen” i Skoghall. Verket stod klart den 13 december år 1995 och fungerar bra fortfarande. Sedan dess har jag varit med i underhållsgruppen för Lucia. Vi säljer energin och får en liten årlig utdelning.

- Vi hade lagt ner ett stort arbete på ”Lucia” och våra hustrur tyckte att nu fick det räcka, dom ville införa ett lekförbud.

- Men vi slingrade oss ur greppet, vi bildade Värmlands Energi& Vindkraftförening (VEV). Vi började fundera på en mycket större anläggning. Efter en hel del resonerande köpte vi en mätutrustning för att mäta vindhastighet mm. År 1999 satte vi upp den på Klackens fyr ute i Vänern, söder om Hammarö. Det blåste bra där ute och vi

tyckte det var dags att starta en förstudie.

Vi fick bra hjälp med förstudien av elever på gymnasieskolan, i energihuset.

- År 2004 hade vi lyckats samla ihop en grupp, som var beredd att tillsammans bygga vindkraftverk ute på Gässlingegrund i Vänern. I gruppen ingick Svenska Kyrkan , Karlstads Bostads AB - KBAB, Karlstad Energi AB, Hammarö Energi AB, Hammaröbostäder, ett begynnande kooperativ - en helt lokal konstellation.

- Vi bestämde oss för att bygga, inte mindre än 10 stycken 3 megawatts vindkraftverk. Eftersom KBAB redan satsat på miljövänlig energi och nu skulle se till att tillförd energi var förnybar, plus att det fanns resurser där, kom hanteringen av tillståndsprocessen för hela projektet att hamna där.

- Förutom satsningen med lokal nytta på förnybar energi fanns en ambition att försöka skapa en svensk/värmländsk vindkraftindustri. I upphandlingen blev valet det svenska företaget Dynawind som då var försäljare av det finska Win Winds maskiner.

- Värmlands Energi Förening, VEV, beslutade sig för att bli med i projektet. Jag var ordförande i föreningen. VEV lämnade sedan över till det nybildade kooperativet ”Vindkraft Gässlingen” och Peter Danielsson blev ordförande för föreningen - Vi värvade andelsägare och intresset blev stort. Betydligt fler ville vara med än vi kunde ta emot så vårt verk, som kostade omkring 50 miljoner, kunde betalas kontant. En andel som gav rätt till omkring 1000 kWh gratis el kostade 5 300 kronor. Vi ville visa att även i stora projekt kan vanliga människor delta som andelsägare.

upp. Här kostar ett fint hus bara en femtedel av vad det skulle göra i Karlstad/Hammarö, och för Anders med hustru, var det ett lätt val att flytta hit.

INTERVJU

terns förslag att kommunerna inte skall få ha egna regler. - KBAB och Skanska har arbetat fram lösningar som gör att det inte blir så dyrt som en del tror. När vi byggt har vi sparat in extrakostnaderna för energieffektiviseringen på 1 år, sedan är det ren vinst. Då förstår du att vi inte gillar förslaget till ny lagstiftning. Det är en skandal att Boverket inte får följa med i den faktiska utvecklingen och sätta hårdare krav

I mitt besök i Filipstad ingår givetvis ett besök på Filipstads vackra kyrkogård. Där uppe på en kulle ligger Mausoleet där John Eriksson ligger begravd omgiven av mäktiga gravstenar, många med bergsingenjör som titel på för länge sedan avlidna ,man förstår att Filipstad med omgivning är en av de platser där Industrinationen Sverige skapades.

Ingen skall tro att Anders tänker sluta med sitt engagemang för miljövänlig energi. Nu tänker Anders starta studiecirklar om solenergi och locka vänner till miljövänlig el till cirklarna och då kommer det även att handla om vindkraft. Han hoppas få fler positiva till vindkraft så att Filipstad kan bidra till en snabbare övergång förnybar energi.

Entusiasten Anders Björbole ger sig inte så lätt. Men först lite energitillskott , ugnspannkaka och lingonsylt, var det visst.

Carl Olov Persson

Om ett par år blir Anders pensionär. Han har förberett sig genom att flytta från Skoghall till trivsamma Filipstad, där han växte

3/2013 förnybar energi

9

Energieffektivisering NYHETER SVERIGE

Billiga solceller i böjbar plast Snart kan man köpa solenergi på samma sätt som man köper hushållspapper. Det vill Energimyndigheten som stödjer forskning vid Linköpings universitet för att kunna ta fram billiga solceller som trycks på mjuk plastfilm.

Tekniken kallas ”organiska solceller” och de är snabba att tillverka men har sämre livslängd och hållbarhet än kiselsolceller på paneler. En fördel är att de kan sättas upp på väggar utan hänsyn till hur solljuset faller in på dem och det går att sätta dem direkt mot fönsterrutan. Om två år ska en färdig teknisk lösning vara klar.

Etanolförsäljningen fortsätter nedåt Försäljningen av etanol fortsätter att sjunka, både under månaden och ackumulerat. Även bensinförsäljningen sjönk, medan diselförsäljningen ökade både under augusti månad och ackumulerat. Allt enligt preliminära siffror från SPBI.

8 av 10 husägare vill ha solpaneler Det råder ingen tvekan om att intresset för solkraft är stort och att svenskarna tror på solkraft som en av framtidens energikällor. En färsk Sifo-undersökning visar att 6 av 10 svenskar önskar att de vore självförsörjande på solkraft och fler än 8 av 10 husägare kan tänka sig att sätta upp solpanel på sitt hustak.

SÄLJES Rostfritt Galler B 2 600 mm, H 2 000 mm, spaltbredd 20 mm Gerhard Kristiansson, tel 0705 590 529 eller 0320 591 34

10

förnybar energi 3/2013

Forskning ger hopp om billiga och effektiva solceller av plast Pressmeddelande från Lunds universitet 2013-08-20: Inom forskarvärlden letar man efter nya och billigare material att använda i solceller. Kisel är dyrbart vilket försvårar användningen av solen som energikälla.

De solceller som används i dagens solpaneler består framför allt av kisel som är både dyrt och energikrävande att framställa. Ett nytt och billigare material kan vara den färgämnesbaserade Grätzelsolcellen är ett exempel liksom nanotrådar.

Solceller gjorda i plast har sedan ca 10 år tillbaka setts som en möjlighet att få fram billig elektricitet för storskalig användning. Ett problem har varit att man inte vetat hur ljusenergi omvandlas till el i plastsolcellen och därför inte kunnat optimera solcellerna. Enligt teorin borde nämligen dessa solceller inte ge ifrån sig någon elström eftersom cellens positiva och negativa laddningar är bundna till varandra som siamesiska tvillingar. Trots det visar praktisk erfarenhet att nästan alla laddningar som genereras av ljuset ger upphov till ström och leder till att solceller av plast har en verkningsgrad på över 10 %, vilket är lika bra som många andra solceller som används som alternativ till kisel.

Nu har alltså forskare från bland annat Lund lyckats filma elektroner och de positiva hål som bildas efter dem när de rör sig inom solcellen. Arbetet som publicerats i Nature Communications den 15:e augusti visar att det är laddningarnas höga rörlighet (diffussion) som avgör om de kan slita sig från varann och ge upphov till ström i solcellen.

– Resultaten har stor betydelse för utveckling av nya bättre plastsolceller och visar att polymermaterial med optimerad laddningsrörlighet kommer att ge solceller med högre verkningsgrad, säger professor Villy Sundström som leder forskargruppens arbete.

Norge bygger vindkraftverk för 20 miljarder Norrmännen kommer att bygga 450 vindkraftverk runt Trondheimsfjorden. För tre år sedan godkände den norska energimyndigheten byggandet av 450 vindkraftverk i Trondheim. Det var dock många instanser som motsatte sig projektet. Överklaganden var många, men nu har norska energiministern Ola Borten Moe gett grönt ljus för byggandet.

Projektet har en total kapacitet på 3,7 TWh och lokaliseras på åtta olika platser runt om Trondheimsfjorden. Kostnaderna uppgår till 20 miljarder norska kronor. Produktionen kommer att motsvara ungefär hälften av det nuvarande årliga energibehovet i centrala Norge. De nya vindkraftverken kommer, enligt experterna, att bidra till att jämna ut prisskillnaden mellan Norges centrala del och resten av landet.

En ny, exklusiv takteknik har haft Sverige-premiär

Solel i platta paket Ikea ska börja sälja solcellspaneler i Storbritannien, ett försök som för Sveriges del kan bli väldigt intressant, säger Ikeas pressansvariga Sara Paulsson.

Det är första gången som möbeljätten gör ett försök att slå sig in på den växande marknaden för grön energi.

Solcellspanelerna kommer under de kommande tio månaderna succesivt börja säljas i Ikeas 17 varuhus i Storbritannien som skall fungera som testmarknad. Sedan följer en utvärdering och beslut om panelerna skall säljas i flera länder.

Priset för solpaneler, för ett trerums radhus, kommer att vara drygt 6 700 pund motsvarande knappt 70 000 svenska kronor. Enligt de beräkningar som Ikea och deras kinesiska samarbetspartner Hanergy gjort är det en investering som kan betala sig på sju år. Räkneexemplet bygger på besparingar i form av lägre elräkning och på en ersättning som brittiska staten betalar till den som producerar el oavsett om man använder den själv eller säljer vidare.

Ikea smygstartade försäljningen av solelpaket i juli i år och har enligt ett pressmeddelande sålt nästan ett paket om dagen.

Hanergy har, förutom samarbetet med Ikea, även kopplingar till Sverige genom att man äger solenergiforskningsföretaget Solibro i Uppsala.

NYHETER SVERIGE

Det är solfångare i form av takpannor – i rent glas. ”Det är riktigt snyggt – och är framförallt en riktigt bra investering”, Ett vanligt tak tar varje år emot fem gånger mer energi från solen än vad husets totala årsförbrukning är. Den överskottsenergin vill Peter Kjaerboe forskare i Energiteknik på KTH ta vara på. Hans första takpannor tillverkades av kristallavfall på glasbruket Orrefors Kosta Boda. Och i dag är de en revolutionerande patenterad produkt med en unik förmåga att tillvarata ljusets energi – via returglas.

Innovativ nanoteknik ökar solcellers effektivitet Energimyndigheten lånar ut 41 miljoner kronor i stöd till Sol Voltaics som utvecklar ett nanomaterial som sprayas på vanliga solceller och som väsentligt förbättrar verkningsgraden på både kristallina solceller och tunnfilmssolceller. Sol Voltaics nanoteknologi kan öka solcellers effektivitet med mer än 25 procent. Tillsammans med ett riskkapital på 60 milj. kr som bolaget själva tagit in kommer man att bygga en ny solcellfabrik i Lund. Under 2015 planerar man komma igång med kommersiell drift.

TT - Reuters

Småskalig vindkraft 4 kortfilmer om småskalig vindkraft hittar man på www.svensk-vindkraft.org/ index.php?Itemid=128

Filmerna är producerade av Energimyndigheten där Kajsa Olsson intervjuar Sven Ruin om vad man bör tänka på om man vill installera ett miniverk.

Filmerna är mycket välgjorda och informativa.

SÄLJES Full Kaplan 5 kW vid 4 meters fallhöjd. Kan ses i drift.

Ludvika Turbin AB, Gravendal 50, 77 010 Fredriksberg.

Tel 0591 400 40, Kristian Dahl-Madsen

Olof Karlsson

3/2013 förnybar energi

11

SERO

SERO satsar på gemensamt utbud av småskalig förnybar elkraft I utredningen ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.” kallad Nettodebiteringsutredningen,föreslås att Nettodebitering inte införs utan ersätts av skattereduktion. Den baseras på hur stort överskott av el från egen produktion. som matats ut på nätet.

Begränsningarna är att inköpen av el från nätet måste ha varit högre på årsbasis att skattereduktion kan erhållas för upp till 10 000 kWh, senare höjt till 20 000 kWh att säkringen inte får vara över 63 A, vilket motsvarar 43 kW. Uppgift om volymen såld och köpt el i en viss mätpunkt skall Nätbolaget lämna kontrolluppgift på till dels producenten och dels Skatteverket. Volymen inmatad el, som uppfyller kraven, ger då rätt till en skattereduktion med två gånger gällande elskattenivå och 2,5 gånger i kommuner med sänkt elskatt.. I dag skulle det betyda 2 x 29,3 öre = 58,6 öre/kWh. Storleken på beloppet är tänkt att kompensera för den elskatt och moms man förlorar på att inte få nettodebitera. När det gäller nätavgiften bör det lagstiftas om kvittning av inmatad överskottsel mot samma volym mottagen el. Utredningen föreslår inte detta utan öppnar för att nätbolaen får ta ut nätavgift även för den el man inte behövt leverera.(Sådant agerande brukar kallas bedrägeri och motiveras i utredningen med att övriga nätkunder skulle drabbas, om man tvingades kvitta!)

Den överskottsel som levereras till nätet, måste tas emot av den elleverantör som sköter leveransen i uttagspunkten, men denne har ingen skyldighet att betala för den. Det står därför producenten fritt att hitta den elhandlare som betalar bäst pris. I det läget skulle vi i SERO kunna aktivera oss genom att förhandla fram ett eller flera ramavtal med den/ de elhandlare/nätföretag som erbjuder bäst villkor. Elhandlaren får samtidigt en ny kund till hela elanvändningen hos den han köper el ifrån. I dag är det flera nätbolag som erbjuder sig att köpa överskottselen genom olaglig nettodebitering eller lagligt till fast pris. 1 kr/kWh är ett vanligt pris. Men alla producenter har inte välvilliga el/ nätbolag och därtill kommer alla anläggningar över 43 kW som inte får vara med i systemet med skattereduktion.

SERO planerar att upprepa det gemensamma utbudet 2002 SERO skulle då upprepa vad vi gjorde åren 2002-03, då vi byggde upp ramavtalen med ca 400 anslutna vatten- och vindkraftverk.

Samtidigt förbättrades SERO:s ekonomi genom att ta ut en liten förmedlingsprovision för att täcka kostnaden för administrationen..

Stegen i vår aktivitet blir: 1. Inventering av intresset för att delta i ett gemensamt utbud av elkraft.

2. Förfrågan till samtliga elhandels- och elnätbolag (som får köpa in förlustel) om betalningsviljan.

3. Redovisning av utbudet till de som anmält intresse av att delta.

4. Teckning av ramavtal med de företag, högst tre som erbjudit bäst villkor. I ramavtalet skall ingå en förmedlingsprovision till SERO på förslagsvis 2 öre/kWh. I ramavtalet skall köparen också förbinda sig att köpa uppkomna elcertifikat till marknadspris, tex SKM minus 2 kr/cert.

5. Det krävs en anmälan till nätbolaget om att man tänker leverera överskottsel till nätet. Nätägaren börjar då att varje dygn utan kostnad rapportera in produktionen till Svenska Kraftnät, som

12

förnybar energi 3/2013

registrerar produktionen i databasen Cesar. Genom ansökan hos Energimyndigheten kan man få ett konto hos Cesar och bli tilldelad elcertifikat och ursprungsgarantier för produktionen.

Den 15:e varje månad läses produktionen föregående månad av och för var tusende kWh får man 1 certifikat insatt på kontot. Det antal kWh som inte räckt till ett helt certifikat, överförs till nästa månad. Elcertifikaten är i dag värda ca 200 kr styck och kan säljas fritt- om man kan hitta en köpare. I SERO:s ramavtal kommer elköparen att åta sig att också köpa uppkomna elcertifikat.

6. Nätbolaget rapporterar gratis endast överskottselen till Cesar.

Man har också rätt till elcertifikat på den el man använder själv.

För detta krävs en extra mätare placerad direkt efter solcellerna eller generatorn. Det krävs dock en viss volym på den egna konsumtionen för att det skall löna sig att installera mätutrustning och bekosta rapportering för att få elcertifikat. Se separat artikel.

SERO skulle kunna göra en upphandling av installation av mätutrustning samt årlig rapportering. Elcertifikaten står nu i ca 200 kr/MWh, varför det behövs en egenkonsumtion på flera tusen kWh för att få igen pengarna.

7. För att kunna betala ett högt pris för småskalig förnybar el gäller det att kunna sälja den till ett ännu högre pris. Flera modeller är tänkbara tex att sälja solel som paket om att tex 500 kWh skall ingå i ordinarie leverans mot ett tillägg på 500 kr/år. En annan modell som kan ge mycket större volymer och märks mindre är att blanda in ett visst procenttal solel i den ordinarie elleveransen mot ett pristillägg som motsvarar inköpskostnaden för solelen.

8. För att få använda ramavtalet krävs medlemskap i SERO. 9. Konsekvenser för olika aktörer: Mikroproducenten som går in i ramavtalet vet vilken ersättning hen får.

Leverantören av teknisk utrustning får lättare sälja, om köparen kan göra en ekonomisk kalkyl baserad på förväntad intäkt.

Elhandelsföretaget som köper den mikroproducerade elen med ramavtal kan lättare kalkylera inköpskostnaderna och sparar kostnader för marknadsföring ,om SERO bidrar med att leta fram intresserade producenter. Vidare upplevde de företag som tecknade ramavtal med SERO mycket mindre klagomål från leverantörerna genom att SERO kunde förklara ev. missförstånd. Inköpen av sol-vind-vatten-bio-el ger också automatiskt en ny elkund.

Det ligger ett stort PR-värde i att erbjuda kunderna även solel.

SERO får ökat medlemsantal och en intäkt från förmedlingsprovisionen. Vi tar samtidigt hand om ”herrelösa” elproducenter och kan föra deras talan, närmast i form av ett remissvar på nettodebiteringsutredningen.

Olof Karlsson Projektledare SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation 0221-197 65 070-285 19 88 karlsson.sero@koping.net www.sero.se

KRÖNIKA

Klimatångest och lönsamhetskramp IPCC (FNs klimatpanel) sammanträder och konfererar just nu i Stockholm och vi väntar på nya domedagsuttalanden. Påpassligt inleds konferensen i samband med höstdagjämningen. Vad ska deltagarna presentera i annalkande höstmörker denna gång, två graders temperaturökning eller fler, råder det enighet eller oenighet? Inte undra på att allt fler känner klimatångest.

Vad kan vi som enskilda individer göra som inte våra ledande politiker kan genomföra och besluta om? Klimatförändringarna skrämmer onekligen och det mest obehagliga är att vi inte vet vad det kommer att medföra för livet på jorden – och vad det kommer att kosta. Det är dags att ta hotbilden på allvar och samtidigt inse att vi kan göra något åt det. Både som enskilda individer och som beslutsfattare i olika positioner. Och det viktiga är att vi måste och vi måste börja nu.

Parallellt med klimatfrågorna rusar energidebatten vidare med samma gamla slagdängor, eller kanske snarare rasar vidare. I dryga trettio år har vi nu ältat kärnkraftens vara eller inte vara och många kramlar sig fortfarande fast vid föreställningen att vår allt mer åldrande kärnkraftsteknik är räddningen. Detta trots att den förnybara energin allt mer påtagligt gör sig gällande som ett väl utvecklat alternativ till både uran och olja. Såväl tekniskt som ekonomiskt. De är tydligt att starka krafter nu allt mer målmedvetet samverkar för att tillsammans visa den förnybara energins konkurrenskraft och tekniska potential. Och frågan är om det går att stoppa den processen nu, oavsett vad för uppfattningar som rusar och rasar.

Vi står med ett klimathot hängande över oss och som vi inte riktigt vet vidden av. Vilka väderfenomen måste vi vänja oss vid och vad kommer dessa föra med sig för åverkan och kostnader? Hur ska vi bemästra högre vattenflöden i våra vattendrag och en högre havsvattennivå? Och hur kommer miljö- och klimatpåverkan att påverka vår hälsa? Det är inte utan att det framkallar ångest.

Och mitt i allt detta pratar vi lönsamhet och kostnadskalkyler för olika åtgärder.

Utan hänsyn till sekundära effekter ska alla energiinvesteringar och effektiviseringsåtgärder vara lönsamma– på egna meriter.

Den förnybara energin (och för att inte tala om energieffektiviseringsåtgärder) är ofta ett lönsamt lönsam alternativ, utan hänsyn tagen till den miljö- och klimatnytta som många av dessa investeringar faktiskt bidrar till. Det är som om vi drabbats av en lönsamhetskramp. Och hur ska vi räkna fram lönsamheten, ska vi utgå ifrån dagens energipriser eller de som vi hade för två år sedan, eller kan det till och med bli så att vi ska basera våra kalkyler på ännu högre energipriser? Det går möjligen att göra en lönsamhetskalkyl för dagen men vilken metod ska vi tillämpa för att veta vad som är lönsamt och konkurrenskraftigt om fem

år, tio år eller ännu längre tidsperspektiv?

Och ska vi räkna med alternativens skadeeffekter och nyttoeffekter. Det är inte svårt att drabbas av sifferkramp.

Med den situation vi befinner oss i är det nog klokt att värdera våra rena vattendrag, den friska luften och en hälsosam miljö.

Stundtals känns det som att vi tar vår rena miljö i Sverige som en självklarhet men det kan snabbt förändras. Och då plötsligt kan den rena vindkraften och solenergin, tillsammans med vattenkraften och biobränslet lindra både vår ångest och vår kramp, utan att vi behövt betala en krona extra för energin.

Lars Andrén www.drivkraft.nu

Extrapris på böcker!

Passa på - begränsat antal Beställ direkt från författaren Lars Andrén

www.drivkraft.nu 3/2013 förnybar energi

13

INFORMATION

Nettodebitering som blir skattereduktion Regeringen tillsatte en utredare med uppgiften att föreslå hur nettodebitering kan organiseras och lagregleras. Resultatet blev att Sverige skall tillämpa nuvarande EU-regler, som förbjuder nettodebitering. I stället föreslår man skattereduktion.

För att få rätt till skattereduktion måste vissa krav uppfyllas: • Elen skall komma från en förnybar källa • Effekten på anläggningen får vara högst 43 kW • Högst 10 000 nu höjt till 20 000 kWh får ingå i underlaget • Inköpt el från nätet måste vara större än producerad el på årsbasis Om dessa krav uppfylls har man rätt till skatteavdrag i följande års deklaration.

Det första steget, när man tänker installera solceller eller ett litet vindkraftverk, men även små vattenkraftverk och el från biokraft går bra, är att anmäla avsikten både till nätbolaget och elleverantören. Nätägaren får då börja registrera hur mycket el som levererats från nätet till mätpunkten liksom tidigare men också hur mycket el som matats ut på nätet. När leveransen startat rapporterar nätägaren varje dygn inmatad produktion till nätet. Rapporten går till Svenska Kraftnäts databas Cesar och den man anmält som mottagare/köpare av producerad el. Varje månad får också producenten en rapport över månadens produktion. Efter årets slut ska nätbolaget lämna en kontrolluppgift till producenten och Skattemyndigheten, som därmed kan kontrollera producentens uppgifter i sin deklaration.

Utredningen antar att volymen överskottsel som matas ut på nätet stiger till 10,5 GWh = 10,5 miljoner kWh. Med en elskatt på 29,3 öre/kWh och moms på 30 öre/kWh skulle staten missa en intäkt på 6 milj. kr per år om nettodebitering blev tillåten. Enligt utredningen skulle statens kostnader för att införa skattereduktion, dels en engångskostnad hos Skatteverket för att lägga upp register m.m. på 4,5 milj.

14

förnybar energi 3/2013

kr och därefter en årlig driftkostnad på ca 1,7 milj.kr. Utredningen har också beräknat miljönyttan av att producera 10,5 GWh ren el per år till 700 000 kr. Man värderar då minskningen av koldioxidutsläppen till 100 kr per ton.

De små belopp staten skulle förlora på att tillåta nettodebitering bryter enligt utredningen mot EU:s direktiv om mervärdeskatt liksom energiskattedirektivet.

Man anser det inte heller möjligt att baxa in nettodebiteringen under artiklarna om undantag för avvikelser av mindre ekonomisk betydelse, artiklarna 108 och 109.

Eftersom energiminister Anna-Karin Hatt satsat hårt på nettodebitering, är det rimligt att regeringen gör en framställning till EU om ändringar i regelverket eller dispens från det så att Sverige får nettodebitering, dvs att inmatad el får kvittas rakt av mot inköpt el. Danmark har tex fått EU:s medgivande att nettodebitera upp till 6 kW, så omöjligt är det inte. Dock kan vi konstatera att skattereduktion ändå ger en viss ersättning i stället för nettodebitering.

Skatteavdraget föreslås bli 2 gånger elskatten i södra Sverige, dvs 2 gånger 29,3 öre/ kWh =58,6 öre/kWh. För kommuner i norr med sänkt elskatt multiplicerar man med 2,5 i stället. Storleken på avdraget är tänkt att kompensera för den elskatt och moms man går miste om genom utebliven nettodebitering.

Kvitta nätavgiften Om nettodebitering blivit tillåten skulle även nätavgiftrn fått kvittas, dvs att inmatad el räknats av från levererad el. Här öppnar utredningen för att nätbolagen inte behöver kvitta inmatning mot uttag. Det skulle innebära att nätföretaget skulle ta betalt för en tjänst man inte utfört, eftersom inmatningen ersatt motsvarande leverans . Hårddraget föreslår utredningen att nätbolagen skall ges rätt att stjäla nätavgift av producenten. Den märkliga motiveringen är, att om nätbolagen inte fick genomföra stölden skull annars nätbolagens

övriga kunder drabbas av högre avgifter.

Hjärnsläpp ! Självfallet kommer SERO att kräva lagstiftning om obligatorisk kvittning för att förhindra stöld från producenterna.

Mottagningsplikt för elhandlare Den elhandlare som levererar el i en viss punkt får enligt utredningens förslag mottagningsplikt för den el som levereras in i den punkten. Däremot finns ingen skyldighet att betala för den elen. Köpare får man ordna själv. Eftersom det kan vara svårt att själv skumma marknaden, har SERO startat projektet ”Gemensamt utbud”. Se särskild artikel och Intresseanmälan.

Uppbörden av elskatt flyttas.

Utredningen föreslår att uppbörden av elskatt flyttas från elleverantören till nätbolaget. Motivet är bl.a. att underlätta direktimport av el.

Slut på elskattebefrielse för stora vindkraftverk.

Sen gammalt har ägarna till vattenkraftverk under 100 kW haft rätt till befrielse från elskatt, om man använt hela produktionen själv och inte sålt någon el. För vindkraft har det inte funnits någon övre effektgräns. Detta har upptäckts av ett antal fastighetsbolag och kommuner, med början i Askersund, som gett namn åt modellen. Den innebär att tex ett fastighetsbolag med hög elanvändning köper eller arrenderar ett stort vindkraftverk och förbrukar all den producerade elen själv utan att sälja något. Därmed uppfyller man kraven för att bli befriad från elskatt på den produktionen. Om kraftverket är på tex 2 MW och producerar 5 GWh per år, slipper ägaren betala en elskatt på 1,5 miljoner kronor per år. Totalt har uppskattningsvis 80-90 stora vindkraftverk byggts i landet pga hopp om fortsatt elskattebefrielse. Om utredningens förslag genomförs abrupt minskar marknaden för att äga ”skatteverk”. Ett sätt att mildra verkan av bortta-

Olof Karlsson, SERO Tfn 0221-197 65; 070-285 19 88 E-post: Olof Karlsson@sero.se PS: I ett uttalande från energiminister Hatt föreslår hon att gränsen för nettodebitering höjs från föreslagna 10 000 kWh till 20 000 kWh och möjlig skattereduktion därmed från 6 000 kr till 12 000 kr. Däremot signaleras ingen ändring som skulle göra det möjligt för andelsägande i produktion att få nettodebitera. DS

SERO har bett Fredrik Löfvendahl, Rejlers AB i Motala redovisa kostnaden för att få elcertifikat för egen förbrukning vid småskalig elproduktion.

Om kostnad för bruttomätning:

INFORMATION

gen elskattebefrielse kunde vara en stegvis reduktion under några år.

Gränserna för elskattebefrielse föreslår utredningen ligga kvar på 100 kW för vattenkraft, vara 250 kW för vindkraft och 450 kW för solkraft. De föreslagna gränserna innebär, att alla ägare till vattenkraftverk under 100 kW skulle kunna arrendera ut kraftverket till någon större elanvändare som vill slippa elskatt på den produktionen. Så här kunde det fungera: Årsproduktion 300 000 kWh. Med elskatten 30 öre/kWh sparar arrendatorn 90 000 kr per år. Om ägaren och arrendatorn väljer att dela på vinsten och arrendatorn betalar tex 35 öre/kWh för elen skulle arrendet bli 105 000 kr för elen + 45 000 kr som andel av vinsten på elskattebefrielsen. Något att fundera på som kompensation för uteblivna elcertifikat.

SERO kommer att lämna ett remissvar på utredningen senast den 9 oktober.

Den som vill få chansen att få marknadens bästa pris på den överskottsel man får antingen riksdagen hittar någon modell för nettodebitering eller går på skattereduktion gäller att få bästa möjliga pris.

Vad det blir beror på vilket pris elhandelsbolagen kan få ut och hur stort PR-värdet är i att kunna leverera även solel. En liten inblandning i all levererad el till obetydligt högre pris skulle kunna sluka större volymer solel. Elhandelsbolagen har varit positiva till nettodebitering. Nu får man chansen att visa det i praktiken.

Bruttomätning?

Varför gå miste om elcertifikat och ursprungsgarantier?

Har ni en produktionsanläggning eller går i tankarna att skaffa en? Och där ni förbrukar det mesta av er producerade el? Varför inte köpa och installera en bruttomätare!

Så enkelt är det att få till insamling och elcertifikat även för sin egna konsumerade el.

Kostnader Mätare kostar runt 3100kr och då ingår modem för GPRS insamling. (Mätaren måste vara MID godkänd). Upplägg insamlingssystem kostar ca 1500kr. I detta ingår start av abonnemang för kommunikation samt test av mätaren innan den skickas ut till er.

Upplägg upp i våra system samt att om ni vill så konfigurerar vi den så att pulsutgång anpassas till t ex. en display ingår även det i uppstartskostnaden. Priserna kan variera beroende vilken leverantör ni väljer. Installationskostnaden beror på vad er elektriker tar för installationen. Det krävs ingen specialist elkunskap för att installera mätaren.

Ja har ni en större produktion, över 80 A, som kräver strömtransformatorer så tillkommer kostnaden för transformatorer på ca 2100kr och en mätarprovplint på ca 650kr.

Här krävs det lite mer kunskap av elektrikern för att installera mätutrustning.

Själva insamlingen går vanligtvis via GPRS. Kostnaden för insamling av enskild serie varierar mellan 95kr till 150kr för nya kunder. Är det fler mätare och serier som ska samlas in så blir priset billigare. Tex för vindparker. I insamlingspriset ingår normalt abonnemangskostnad för simkort. Är det bökigt att söka elcertifikat eller ändra om ni anmält nätägarens mätpunkt?

Nej det finns en förändringsblankett som ni fyller i och skickar in med ny data till Energimyndigheten.

Där fyller ni nytt serie ID samt den nya rapportören som ska skicka in mätvärdena till CESAR. Blanketter hittar ni här: http://energimyndigheten.se/sv/Foretag/Elcertifikat/Formular/ Uppgifterna som ni ska fylla i ska ni få från rapportören.

Hur skickas mätvärdena in?

Frågan som uppkommer nästan varje gång jag pratar med en ny produktionsägare är om det går att på ett enkelt sätt skicka in mätvärden vi e-post eller ringa in etc.

Som det ser ut just idag så måste varje producerande anläggning skicka in de 24 senaste timmätvärden varje dygn. Och det måste ske via EDIEL och från en godkänd aktör inom energibranschen, detta oas om det är en 2kW anläggning eller ett 2MW vindkraftverk.

Galet säger ni men så ser det ut just nu.

Fredrik Löfvendahl, Rejlers Energitjänster 0141-22 42 01 fredrik.lofvendahl@rejlers.se

3/2013 förnybar energi

15

RAPPORT

ALMEDALSVECKAN 2013 En rapport av Christer Söderberg, SERO

Almedalsveckan startade 1968, då statsminister Olof Palme stående på ett lastbilsflak talade till en mindre grupp åhörare och det var den blygsamma starten till något som har blivit stort och berömt långt utanför våra landsgränser. Årets Almedalsvecka arrangerades i Visby den 1-7 juli och blev rekord alla kategorier: runt 20 000 deltagare, över 2100 evenemang som arrangerades av ca 1 100 arrangörer.

Årets Almedalsvecka arrangerades i Visby den 1-7 juli och blev rekord alla kategorier: runt 20 000 deltagare, över 2100 evenemang som arrangerades av ca 1 100 arrangörer.

Jag deltog tre dagar, den 3-5 juli, och koncentrerade mig på energiseminarierna.

Almedalsveckan är känd för öppenhet och fritt tillträde till olika evenemang, en nationell samlingsplats kring samhällsfrågor för politiker, makthavare, företrädare för industrin och organsationer och stora möjligheter för allmänheten att spontant få växla några ord med opinionsbildare eller att få uttrycka sin åsikt i samband med seminarierna. Almedalsveckan har även kallats för Sveriges största demokratiska mötesplats, och försök görs nu att kopiera konceptet i andra länder, hittills i Norge och Danmark.

Här följer en sammanfattning av mina intryck från de seminarier jag deltog i.

Vad betyder energin för vår ekonomi och sysselsättning?

Detta evenemang var en del av det som i Almedalen kallades för Energispektrum. Och som var en uppföljare till de Runda-Bords samtal om den svenska energisituationen, där flertalet energiföreningar deltagit, däribland SERO, SVIF och SVAF och där Svensk Energi är den drivande organisationen.

Formen var en debattpanel med representanter för samtliga riksdagspartier under ledning av en moderator, journalisten Villy Silberstein.

Ganska snabbt gled debatten in på kärnkraftfrågan, ett område politikerna älskar att debattera och har sina argument inövade.

Gunvor Axelsson, nyvald ordförande i SVAF och deltagare i auditoriet, ansåg att man även borde tala om vattenkraftens

16

förnybar energi 3/2013

energi togs upp, där panelen i stort ansåg att det svenska systemet med elcertifikat fungerade bra.

Vem tar ansvar för framtidens energiförsörjning?

Peter Nygårds

situation och fick gehör för detta hos moderatorn. Panelen ansåg att vattenkraften var så viktig för vårt elsystem att den inte borde tillåtas minska, även om vissa tolkningar av Ramdirektivet om Vatten kan innebära detta. I synnerhet Ingemar Nilsson, energitalesperson för S, var tydlig med att vattenkraften måste bibehållas på nuvarande nivå eller ökas.

Energitillgången påverkar alla människor och panelen formulerade tre hörnpelare om energi: den ska produceras på ett hållbart sätt, den ska vara leveranssäker och den ska finnas tillgänglig till konkurrenskraftiga priser.

Detta kan tyckas vara självklart men tolkningar av begreppen görs på olika sätt.

Samma sak gäller vad avser energisektorns önskemål om långsiktiga spelregler över blockgränserna, alla partier är ense om att det är nödvändigt, men man tolkar det på olika sätt. Även frågan om stödsystem för förnybar

Upplands Väsbys kommun har investerat i ett vindkraftverk i Ockelbo för att sänka elkostnaderna för de kommunala verksamheterna.

Per-Erik Kanström, ordförande i kommunstyrelsen, redogjorde för tankarna bakom detta och att energiskattebefrielsen var en viktig del bakom investeringsbeslutet. Den nyligen presenterade nettodebiteringsutredningen föreslår att denna fördel försvinner, något som bekymrar många kommuner och fastighetsägare.

Ebba Bush, kommunalråd (kd) Uppsala, kritiserade elcertifikatsystemet för att det kostade elkonsumenterna för mycket, ca 4 öre/kWh. Thomas Kåberger, numera bl a professor på Chalmers, pekade på att hon gjorde några felberäkningar och att hon glömde att ta med det faktum att den genom elcertifikatsystemet ökade produktionen har sänkt marknadspriset med åtminstone samma belopp som elcertifikatkostnaden.

Något riktigt svar på rubriken lyckades panelen inte komma fram till men åsikten hos panelen, även allmänt, är ju att elkunderna ska bidra till elförsörjningen genom egna anläggningar vid sina villor och sina fastigheter.

Hur kan Europas klimatpåverkan minskas snabbare?

Detta seminarium arrangerades av Vattenfall och moderator var GD för Energimyndigheten, Erik Brandsmaa.

Det hade formen av frågor ställda av moderatorn till paneldeltagarna, vilket fick igång en debatt. Panelen bestod av bl

Smart energikund på Gotland Gotland har blivit utsedd som en av utprovningsplatsera för så kallade Smart Grids och för Gotlands del gäller det att avgöra elkundernas vilja och möjligheter att medverka i en anpassning av sin elanvändning till prisförändringarna. Gotland har bedömts som lämplig för denna utprovning, som inte inkluderar egen-el produktion.

Under hösten 2013 kommer ett antal elkunder at få förslag att medverka i utprovningen och skriva avtal samt få utrustning installerad. Själva utprovningen pågår under 2014 samt första halvåret 2015.

Kunden får prisindikation dagen innan samt ett instrument, Energy Watch, som visar det egna effektuttaget i realtid.

Projektet drivs av Vattenfall samt dess dotterbolag GEAB, Gotlands Energiverk AB. I konceptet ingår att GEAB har möjligheter att vid tider med hög belastning (och samtidigt höga priser) kunna koppla bort vissa elförbrukare som varmvattenberedare m m hos kunden.

Kunderna får ett rörligt pris, spotpriset med viss justering för den rådande vindkraftproduktionen på Gotland.

Intresset för denna försöksverksamhet var stort, seminarietältet var fyllt till sista plats, ca 200 personer, bl a beroende på att GEAB hade bjudit in sina elkunder.

Vilken är vindkraftens roll i Sveriges framtida energimix?

Seminariet hade lockat fullt tält, ca 100 åhörare.

Annika Helker Lundström, VD för arrangören Svensk Vindenergi, ledde en panel som gav synpunkter och frågor till statssekreterare Daniel Johansson om problem och möjligheter inom vindkraften.

Panelen bestod både av tillverkare och projekteringsbolag samt kraftverksägare. Daniel Johansson fick många frågor att tänka på, det låga elpriset och certifikatpriset, regelkrångel och motstånd från vissa miljöföreträdare m m.

Daniel Johansson fick även uppmaningen att tala med sina kollegor på Miljödepartementet.

Auditoriet uttryckte även en önskan att andelsägande i vindkraftverk skulle kunna ingå i nettodebiteringssystemet så att även kooperativt ägande skulle möjliggöra att lägenhetskunder kan ta del av systemet.

Företrädare för tillverkarna hävdade att nuvarande prispress på intäktsidan, eloch elcertifikatpris, kompenseras av sänkta priser på vindkraftverk, en halvering vart tionde år, men då inkluderande den prestandaökning som den tekniska utvecklingen medför.

Daniel Johansson bedömde att det låga elpriset kommer att bestå ytterligare några år, om inte klimatkostnaden blir mer signifikativ i elpriset.

Han gav inte panelen några löften men lovade att ”ta frågorna med sig”.

Klimatpåverkan minskar på papperet men ökar i verkligheten Att beräkna en människas eller ett lands utsläpp av växthusgaser är inte lätt och metoden skiljer sig mellan olika länder.

En svårighet är att klimatbelastningen som importeras med importerade varor och vilka utsläpp som ska räknas bort när man exporterar varor (här är dock energianvändningens roll lättare att beräkna). Även om Sverige får mycket beröm för sina ansträngningar att minska utsläppen är utsläppsnivån hög beroende på en generellt hög konsumtionsnivå. Industrins sätt att beräkna sina utsläpp framhölls dock som trovärdiga.

Seminariet, som leddes av Nina Eklund och Mattias Goldman från Tricorona, var ganska rörigt och det var svårt att finna en ”röd tråd” och rubrikens påstående var svårt att uppfatta.

Kärnkraften och lögnen Detta seminarium arrangerades av Folkkampanjen och inleddes av Åsa Moberg, som är en känd författare och kärnkraftkritiker.

Hon hävdade att den officiella statistiken om antalet avställda kärnkraftverk i drift är felaktig genom att de registreras som varande i drift (de kan ju tänkas bli återstartade igen).

På samma sätt är det missviande att hävda att antalet länder med kärnkraftverk har ökat . Då sovjet upplöstes i flera självstyrande länder, som tog över de befintliga kärnkraftverken inom sina landsgränser, blev det ju automatiskt flera länder som registreras för kärnkraft men inte fler kärnkraftverk.

En företrädare från Finland gav en kritisk bild av det nya kärnkraftverket Olkiluoto 3, som började byggas 2005, skulle tas i drift 2009, men försenats kraftigt och nu är driftstarten planerad till 2015. Kostnaderna har även stigit kraftigt från projekterade 3 miljarder Euro till nu beräknade ca 9 miljarder Euro.

Hon kritiserade även hur besluten för slutförvar av utbränt bränsle har tagits fram. I Sverige har det varit, och är fortfarande, en demokratisk process, så icke i Finland. Det är väl sådant vi Sverige kallar ”Management by Perkele”.

RAPPORT

a Öysten Löseth, VD för Vattenfall, Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv, Martin Ådahl, Centern, och Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för MP. Diskussionerna gick kring det svalnande intresset globalt för klimatfrågan, EU:s f n verkningslösa system för utsläppsrätter samt om Sverige ska gå vidare med höga ambitioner även om inte resten av världen gör det.

Brandsmaa informerade om att både Kina och Australien är på väg mot en utsläppshandel liknande den inom EU och att det nu gäller för EU att skärpa regelverket. Han kunde även meddela det glädjande beskedet att EU beslutat att frysa auktioneringen av nya utsläppsrätter (”Backloading”) för att minska överskottet.

De paneldeltagare som visade störst ambition att handeln med utsläppsrätter (ETS) fungerar som tänkt var Martin Årdal och Maria Wetterstrand medan näringslivets representant inte ansåg detta särskilt angeläget.

VD:ar om klimat- och hållbarhetsengagemang Detta seminarium arrangerades av Hagainitiativet, en organisation skapad av företag som vill profilera sig i klimatfrågan, bl a McDonald och Lantmännen Energi, vars VD:ar utfrågades om hur de agerar för att gå före i klimatfrågan. Utfrågare var Gustav Fridolin, språkrör för MP, samt originellt nog ärkebiskop Anders Wejryd, som visade sig vara väl påläst.

McDonalds VD fick svara på frågan hur de väljer klimatsnåla råvaror till sina hamburgare samt hur de informerar sina kunder om resp rätts klimatpåveerkan.

Lantmännen Energi:s VD fick bl a frågan om konkurrensen mellan spannmålsanvändning för energi resp mat. Han hävdade att det egentligen inte finns någon konkurrens eftersom stärkelsen används för energiändamål, proteinet för matproduktion och skalet till förpackningsmaterial.

Utfrågningen leddes av Nina Eklund, som är rutinerad på detta område, men mot slutet av en lång vecka något utmattad och gjorde en del namnförväxlingar till allmän munterhet.

3/2013 förnybar energi

17

Lagring av energi – snart en del av energisystemet

RAPPORT

I och med att mer intermittent produktion, främst vindkraft och solkraft, kommer in i energisystemet ökar behovet att kunna lagra energi som inte behöver användas momentant.

För mindre elproduktionsanlägganingar används redan batteripackar och ackumulatortankar. Men även berg/jord/vatten används som värmelager för solenergi, vilket utnyttjas i värmepumpar.

En föredragshållare förespråkade lagring av energi i vätgas, något som av många anses ha låg verkningsgrad vid omvandlingsprocesser, men om det kan kombineras med värmeåtervinning kan det bli lönsamt i vissa applikationer.

Organisationen Power Circle, som arrangerade detta seminarium, bedömde att batterier inom kort kommer att både öka i kapacitet och genom masstillverkning minska i pris.

Wrights lag pekar på att en fördubbling av produktionen resulterar i 20 procent lägre pris, något som redan hänt vad avser vindkraftverk och solpaneler.

Den bästa lagring av energi ansågs vara lagring av vatten i reservoarer och kraftverksdammar både för långtids- och korttidslagring, detta tillämpas ju redan.

Utvecklingen inom energilagring går nu snabbt och Tyskland går före genom att ge de mindre solkraftproducenterna bidrag för lagring i batterier.

Vilket transportmedel är grönast – elbilar eller biogasfordon?

Denna debatt arrangerades av Öresundsregionen och inleddes av en dansk företrädare för biogas och en svensk företrädare för eldrift. Det blev en livlig debatt där mycket kretsade kring klimatvinsten att göra biogas av biomassa i ställer för att den bryts ned bilogiskt samt om elbilar kan använda ursprungsmärkt grön el och räkna med noll-utsläpp eller om man ska räkna med nordisk elmix.

Audtoriet fick rösta i dessa frågor och debatt ledaren fann att matchen blev oavgjord.

Debattörerna kompletterdes sedan av en politisk panel med huvudsakligen riksdagsledamöter som vädrade åsikter som flera gånger redan hört under Almedalsveckan.

På frågan vad som kan skynda på utvecklingen mot grönare fordon fanns en viss samstämmighet kring att redovisa

18

förnybar energi 3/2013

goda exempel samt att skapa en opinion som driver politiker och makthavare framför sig .

Jord, vatten, luft, eld, kärnvapen – miljöhot bortom vår kontroll?

Klimat, miljö och natur på jorden har under jordens historia påverkats av många faktorer, som inte så lätt låter sig förklaras.

Professor emeritus i astronomi, Gösta Gahm, har försökt att så gott möjligt reda ut detta och har nyligen givit ut en bok med föredragets rubrik, dock utan kärnvapen.

Kärnvapenavsnittet i seminariet beskrevs av Soka Gakkai, en freds- och kulturorganisation som ar betar mot användning av kärnvapen.

Gösta Gahms föredrag var mycket intressant och visade på temperaturens förändring orakade av meteornedslag, jordaxelns varierande lutning samt att jordens bana runt solen under vissa tider är mer elliptisk än cirkulär. Under det kalla 1600-talet var dessutom solens aktivitet med solfläckar ovanligt låg, vilket torde vara förklaringen till de låga temperaturerna på jorden.

Gösta Gahm har kunnat urskilja en viss periodicitet i väderförändringarna, en tidscykel på 41 000 år, en annan med 100 000 år. Han erkänner emellertid att mycket fortfarande är okänt beträffande den externa påverkan på jordens klimat, miljö, natur och väder.

het att lägga ut egen information och få pratstunder med normalt svåråtkomliga personer.

Som sammanfattning vill jag hävda att Almedalsveckan är en intressant, spännande och unik företeelse i Sverige och att det ges stora möjligheter att träffa politiker och makthavare, men frågan är hur mycket som efteråt blir bestående i den rådande konkurrensen om uppmärksamhet.

Frågan är även hur länge Visby orkar med Almedalsveckan som växer och växer för varje år.

Som en konsekvens av Almedalen är det några områden där jag önskar att SERO, SVIF och SVAF skaffar sig en gemensam ståndpunkt: Hur mycket minskar klimatpåverkan när man gör biogas (som används för energiändamål) mot att lämna biomassan att förmultna.

Hur ser vi på nytillkommande elanvändning. Har den nollutsläpp om den löper el från gröna energikällor, ska utsläppen motsvara nordisk elmix eller ska den betraktas som marginalel motsvarande utsläppen från kraft.

Ska vi börja intressera oss för energilagring, sådan som blir alltmer efterfrågad för kortvarig lagring av energi som produceras av intermittenta produktionsanläggningar som solpaneler och vindkraftverk?

Bromma den 14 juli 2013

Sammanfattning och kommentarer till deltagandet i Almedalsveckan Almedalsveckan är en märklig företeelse, en nationell samlingspunkt för samhällsfrågor under en vecka i det medeltida Visby, en kontrast till all moderna teknik som där demonstreras. Formen är fri och demokratisk, man deltar i de flesta evenemangen utan kostnad och utan föranmälan. Politiker kan man stöta ihop med på gatan och få ett kort samtal. Även om Almedalsvedkan har kallats Sveriges största cocktailparty vill jag nog påstå att de som är där i de flesta fall är seriösa och tar del i programmet som startade kl 7 på morgonen och inte var slut förrän kl 21, sammanlagt över 2 100 evenemang.

Det är alltså ett riktigt smörgåsbord att hugga in på och det gäller att vara selektiv för att orka med och för att inte tappa fokus. Jag koncentrerade mig på energi och klimatdelarna av programmet och gick i genomsnitt på fyra seminarier per dag under mina tre dagar i Almedalen.

Det fanns även vid seminarierna möjlig-

Christer Söderberg V ordf SERO

Christer Söderberg, V ordf SERO

Elpriset På kort sikt påverkas priserna mycket av väderläget och produktionsstabiliteten hos kärnkraften. Fyllnadsgraden i vattenmagasinen efter den torra sommaren ligger betydligt under normalnivåerna (se diagram). Vi har också under en period sett produktionsstörningar hos kärnkraften, som periodvis legat på under 50% av kapaciteten. Produktionsstörningarna hos kärnkraften gör också att vattenmagasinen tappas mer än normalt – speciellt när priserna ligger högt. Det ger en mycket volatil situation där priserna varierar beroende på om 10-dygnsprognoserna pekar på nederbörd eller inte. Sammantaget är det ett tryck uppåt på priserna som i snitt ligger högre än de tyska och det ser ut att hålla i sig under hela 2014.

Vad gäller priserna på längre sikt så påverkas vi av våra grannländer i söder. Här kan man se att även de tyska elpriserna påverkas allt mer av väderförhållandena.

Andelen av förnybar energi, i form av vind och sol, är nu så stor att det, framförallt under sommaren, är det som till störst del styr spotpriset. Det gör att priserna rent

generellt ligger på låga nivåer men också att de tillfälligt kan rusa om det är molnigt och vindstilla. Den fortsatta utbyggnaden av förnybart kommer efter hand påverka priserna även under övriga delar av året. Än så länge gäller dock att priserna under vinterhalvåret påverkas mycket av produktionskostnaderna för kolkraft. Kolpriserna har efter en lång tids fall stabiliserats. Utsläppsrätterna har under den senaste tiden stigit något på grund av ökad efterfrågan.

Det kan tolkas som att vi börjar se en liten ljusning i konjunkturen. Det som troligtvis kommer att ha en större påverkan på priserna är när dödläget för de politiska besluten runt backloading-planen bryts efter regeringsbildningen i Tyskland.

Elcertifikat Marknaden låg mycket stilla under sommaren men sedan mitten av augusti har efterfrågan ökat vilket har tryckt upp priserna. Det finns dock många osäkerheter runt elcertifikatspriserna. Prisnivån är så låg att summan av elpris och elcertifikat borde göra att utbyggnadstakten bromsas in. Detta till trots fortsätter utbyggnaden

INFORMATION

Elmarknadsanalys från Neas Energy Jakob Vive Munk, Neas

i oförminskad takt vilket ger ett fortsatt överskott av elcertifikat. Det finns även en viss politisk osäkerhet vad gäller ambitionen i systemet. Kontrollstationen 2015 för det gemensamma elcertifikatssystemet närmar sig, men Sverige kommer att ha val hösten 2014 och det går ännu inte att se effekterna av det norska maktskiftet.

Rekommendation I det korta perspektivet är rekommendationen att noga följa utvecklingen på den hydrologiska balansen och vad som händer runt kärnkraften för att vid bästa möjliga tillfälle binda elpriset för kortare eller längre perioder under tidsspannet 1 år. På längre sikt ser vi ingen anledning att binda eftersom det börjar finnas ljusningar som kan betyda prisuppgångar. Elcertifikaten är svårare att ge en rekommendation för på grund av osäkerheterna. Sannolikt kommer de att stiga allteftersom den siste mars 2014 närmar sig, vilket är sista dagen för kvotpliktiga att se till att ett tillräckligt antal elcertifikat finns på deras elcertifikatkonto för att fullgöra kvotplikten. Men det är svårt att förutspå när stigningen sker och hur högt de kommer att stiga. Mycket talar för att man bör ha dem rörligt en god bit in på hösten. Slutligen rekommenderar vi att försöka få ut mesta möjliga värde ur ursprungsgarantierna genom att teckna längre kontrakt som innehåller europeisk certifiering vilket ger högre värde än att enbart sälja dem som ursprungsgarantier.

Jakob Vive Munk Sten Lillienau Neas Energy Observera: Analysen är skriven den 3 oktober och är baserad på då tillgänglig fakta.

3/2013 förnybar energi

19

SOLENERGI

SERO initierar Östersjösamarbete kring förnybar energi I Lettlands Huvudstad Riga möttes representanter för SERO och dess systerorganisationer i

Baltikum. Även observatörer från Polen, Ukraina, Finland och Ryssland deltog.

Samarbetet har initierats av SEROs ordförande Göran Bryntse.

Svenska Institutet finansierar.

Dörte Foquet, EREF European Renewable Energies Federa-

med det och många nya EU-länder som är i ett uppbyggnadsskede efter Sovjetunionens fall, har regeringar som inte prioriterar en övergång från bränslen som shale oil (Estland) och kol(exempelvis Polen). Handeln med utsläppsrätter inom ETS har inte heller givit det utfall som var förväntat när den infördes.

Man kan dra den slutsatsen att den form av samarbete som nu intitieras av SERO kommer vara alltmer viktig framöver när det gäller utvecklingen mot mer förnybar energi inom Östersjöområdet speciellt där de olika staterna inte prioriterar området.

kraft (< 100 kW) som även fungerar vid svaga vindar. Redan vid 0.1 sekundmeter uppges den leverera el.

tion, EREF, som ger en röst åt oberoende miljö och energiorganisationer, som t.ex SERO, representerades av Dr Dörte Foquet. Hon arbetar med frågorna som varande direktor inom EREF och gav en initierad inblick om var man idag står inom EU i de frågor som berör utvecklingen till förnybart.

Hon påpekade att den ekonomiska krisen lett till en minskning av statliga subsidier till förnybar energi i många av medlemsländerna .

EU-medlemmar som tidigt utfärdat bidrag till t.ex vind och PV har slutat

Småskalig vindkraft från Ukraina

Onipkorotorn - lösningen för småskalig vindkraft? Dr Oleksiy Onipko, “president of the Ukrainian Academy of Sciences” visade en fungerande modell av sin generator för effektiv småskalig vind-

Dr Dörte Foquet

20

förnybar energi 3/2013

Dr Oleksiy Onipko

En rotor med 3 meters diameter har en märkeffekt på 3 kW, ljudnivå under 50 dB och uppges ha 98% verkningsgrad.

Med 60 cm diameter är märkeffekten 100 W

Getlini

Gruppen passade även på att besöka en biogasanläggning i Riga, avfallsanläggningen Getlini.Det mesta av Rigas avfall, vilket motsvarar mer än 40% av hela Lettlands totala avfallsmängd, fraktas till deponin i Getlini. Här finns en modern, kostnadseffektiv och miljömässigt hållbar anläggning.

Investeringar har gjorts för att skydda grundvatten och minska utsläppen till floden Daugava och därmed också till Rigabukten och Östersjön. Biogasen tas ur deponin som beräknas ge gas i 25 år.

Gasen används bl.a för att generera el via motordrivna generatorer. Värmen utnyttjas i en växthusanläggning där det i huvudsak odlas orangefärgade tomater. Även de humlor som importerats från frankrike för pollineringen tycktes trivas i drivhusvärmen. Till deponin får det inte fraktas farligt avfall.

Inkommande fordon skannas av och får, i de fall något misstänkt upptäcks, lastas av för sortering. Växtligheten på deponibergen tas tillvara av betande djur. Vi svenskar har varit med att finansiera via SIDA. Övriga finansiärer har Onipkorotorn

Utlåning sker på bankmässiga villkor men till bättre ränta. Man har i dagsläget 5 miljoner EURO att låna ut främst till biogasprojekt.

NEFCO:s representant på mötet var Mikael Sjövall som har ett förflutet inom Greenpeace.

SOLENERGI

varit Världsbanken, Lettlands regering och Riga Stad.

Getlini Bland svenska samarbetspartners märks: SWECO, Nordvästra Skånes Renhållning samt leverantörer av utrustning.

Forskning kring solenergi

I Riga besöktes vetenskapsakademin, institutet för Physical Energetics. Där förevisades olika utrustningar för att ta tillvara solenergin.Utställningen fanns på institutionens tak och det var förenat med viss möda att ta sig dit.

Kan man få bra lån till vårt företag i Ukraina ? Mikael Sjövall (th) förhandlar om nya projekt med representanter för Onipko

MNC Group i Ukraina

MNCs representant, direktör Grygoriy Mazur som även studerat i Sverige, beräknar att alla större jordbruksanläggningar i Ukraina kommer att bygga biogasanläggningar och bidra med 2-5 MW/ anläggning. Ukraina har stor uppfödning av höns och svin och exporten från dessa är omfattande , inte minst ägg. Problemet med att bygga biogasanläggningarna är av ekonomisk natur: Ukraina har höga lånekostnader.

Där kan EU-samarbete spela in och underlätta vid investeringar.

World Green Building Council Värden, Professor Peteris Shipkovs, nämnde att man just nu arbetar med att utvärdera uppvärmningslösningar med solfångare i kombination med automatiserad flisförbränning.

Den dynamiske Dr Oleksiy Onipko påpekade att man vid sitt labb i Ukraina hade tagit fram betydligt enklare lösningar för solföljning av solpanelerna än den mätapparatsberoende som förevisades.

Martynas Nagevicius, President of Lithuanian Renewable Energy Confederation höll en intressant föredragning om hur man forskar kring nollenergihus i Litauen. Man hade arbetat fram en lösning som bl.a innefattar utnyttjande av bergvärme för uppvärmning och kylning. För att få värmepumparna att arbeta så effektivt som möjligt med sina låga temperaturer vid uppvärmning och relativt höga vid kylning, så har man ersatt de konventionella konvektorradiatorerna med kapillärrör i tak eller golv ,

som mer utnyttjade strålningsvärme för värmeöverföringen.

Välkommet avbrott i ett teknikspäckat program

Ewa Larsson, Gröna kvinnor kåserade kring energianvändningen ur ett genusperspektiv - ett uppskattat inslag

Utbyte av lokala erfarenheter

Seminariedeltagarna beskrev energisituationen i respektive länder. Det visade sig att det fanns stora skillnader mellan såväl baltländerna som övriga länder.

I värdlandet Lettland genereras huvuddelen av elen från 3 stora vattenkraftstationer.

Startskottet har gått för fördjupat samarbete

Deltagarna var entusiastiska inför en fortsättning av samarbetet, som ger råg i ryggen för vidare uppbyggnad kring förnybar energi och energieffektivisering. Informationsutbytet har redan givit upphov till nya idéer kring lösningar för produktion, uppgraderingar och finansieringar.

NEFCO

NEFCO är ett organ som finns till för att hjälpa till med finansiering av “grön energi”, i dagsläget huvudsakligen bioenergi och andra investeringar inom jordbrukssektorn. NEFCO säger sig ha som huvudsyfte att bidra till positiv miljöeffekt inom Norden. NEFCO är en internationellt verkande finansiell institution som är bildat av de fem nordiska ländera. NEFCO bidrar med finansiering av investeringar och projekt huvudsakligen i Ryssland, Ukraina, Estland, Lettland, Litauen, Moldavien och Belarus.

Stämningen var avspänd vilket underlättade informationsutbytet Text och bild Jörgen Ek Talarnas presentationer kan laddas hem från www.SERO.se 3/2013 förnybar energi

21

SOLENERGI

Nordens största Solcellspark Längs E18 vid infarten till Västerås byggs just nu Nordens största solcellspark.

Nominella effekten är 1 MW och beräknat utfall är 1,3 - 1,4 GWh / år. Det motsvarar årsförbrukningen av hushållsel i ca 400 lägenheter .

Byggs utan subventioner Parken byggs utan några statliga subventioner, men med ett bra avtal med Mälarenergi som ger vind i seglen.

Mälarenergi köper all el som produceras i 15 år och kan nu erbjuda sina kunder el från sol, vind och vatten. Såväl Mälarenergi som Kraftpojkarna som äger och bygger parken ser stora marknadsföringsmässiga fördelar med samarbetet.

Kostnaderna beräknas till 20 miljoner kronor.

Kilometerlång “skylt” Solcellsparken består av 91 solföljande enheter.

Dessutom finns enaxligt, 10 kW samt fast monterat 10 kW installerad effekt. För att partiell skuggning, t.ex på grund av moln , av solcellspanelerna inte skall påverka hela anläggningens produktion negativt så används optimerare . På så sätt produceras ca 10- 20 % mer el på årsbasis än utan optimerare.

Solpanelerna som står på en 4 ha stor landremsa längs E18 kommer att utgöra en nära nog kilometerlång “reklamskylt” 30 000 bilar passerar

22

förnybar energi 3/2013

Panelenheterna är 70 m2 stora. Varje enhet rymmer 40 solcellspaneler. Beräknad invigning i januari 2014.

Marken ägs av Lars Ahlberg. Kraftpojken på bilden är Mats Hellberg.

sträckan per dag och de förbipasserande får en påminnelse om möjligheten att producera el utan utsläpp direkt från solljuset. En LED display vid parken skall visa såväl aktuell som ackumulerad produktion.

Vid anläggningen skall en byggnad stå till förfogande för besökare och forskare från Mälardalens Högskola, där Björn Karlsson och Bengt Stridh, kan omnämnas som

välkända intressenter inom solenergivärlden. Byggnaden inrymmer även den ABB transformator som förser distributionsnätet med 10 kV via en 900m lång kabel.

Erfarenhet av vattenkraft Bolaget Kraftpojkarna, bildades när de ursprungliga delägarna köpte ett äldre småskaligt kraftverk, Strömsnäs, som är på 220 kW.

SOLENERGI

byggs i Västerås säger Christian Tapper försäljningschef hos Kraftpojkarna. Effektivare produktionsmetoder och ökad konkurrens har lett till att priserna på solcellsanläggningar har sjunkit, samtidigt som intresset för förnybar elproduktion ökat. De senaste 2 åren har priset på solcellsanläggningar halverats. ” Solcellsmarknaden är en relativt ny bransch där många vill gå in och då pressas priserna ”.

(ASEA började 1891 med turbinhusets 150 kW).

Kraftpojkarna har nu fullt upp med installation och försäljning av solcellsanläggningar. Inte minst till fastighetsbolag som därigenom ser en chans att få ökad lönsamhet. Vid besökstillfället rådde febril aktivitet vid kontorslokalerna i Nykvarn.

Den stora lada som bolaget är inrymt i, har tak i söderläge.

Taket utgör en veritabel mosaik av olika takbeläggningar med

solelspaneler. Anläggningen är en levande utställning i klassisk konstnärsmiljö.

Kraftpojkarna har nära samarbete med företag i Tyskland och Kanada som konstruerar och levererar solcellsanläggningar och är återförsäljare för bland andra Canadian solar, EC-solar och Solaredge.

Solel ligger rätt i tiden ”En satsning på solel ligger rätt i tiden av flera orsaker”

Stort varulager- Unikt i branschen Unikt för kraftpojkarna är att man har stort varulager. För närvarande finns 600 m2 solpaneler i lager. Man betonar att man är grossister och partners till bolag som säljer paneler till enskild konsument. Så till exempel så säljer Mälarenergi Kraftpojkarnas panellösningar under beteckningen kraftpaket.

Dessa finns i tre storlekar och har kostat från 49 000 SEK (2kW) till 98 000 SEK (5kW) inklusive moms och installation i närområdet. Nettodebiteringen som Mälarenergi tillämpar förbättrar lönsamheten för köparen.

Exportpotential Under resans gång så har kraftpojkarna utvecklat egna lösningar till sin “park” för solföljning och optimering, i syfte att förbilliga och

3/2013 förnybar energi

23

SOLENERGI

förenkla. På så sätt så har även exportmöjligheter uppstått. Bolaget är annars verksamt över hela Sverige via de partners som man utbildat.

Tveksam lönsamhet, men definitivt “coolt” Kostnaden för solelen utan subventioner kan räknas till 50 öre / kWh för en större anläggning och för en typsk villadito till 80 öre / kWh beräknat med en livslängd om 25 år. .

Christian Tapper vid en av parkens 100 panelenheter

Mobilapp Med kraftbolagets solpaneler så följer det med en internetapplikation med vilken man kan avläsa och reglera anläggningen via sin smart-

phone eller dator. Den applikation som finns på kraftpojkarnas hemsida, www.kraftpojkarna.se visar elproduktionen från en panel vid kontorsladan.

Text och bild Jörgen Ek

Panelenheten som kan följas via hemsidan

En mosaik av solpaneler och tak vid kontoret i Nykvarn

24

förnybar energi 3/2013

Utbyte sker med Mälardalens Högskola. Här ses solenergiprofessor Björn Karlsson flankerad av kraftpojkarna Magnus Hellberg och Christian Tapper.

HOBAS CC-GRP rör erbjuder kostnadseffektiva lösningar för din kraftverksinvestering. Våra glasfiberarmerade polyesterrör har de bästa hydrauliska egenskaperna. Detta säkrar högsta möjliga effekt från anläggningens fallhöjd.

HOBAS CC-GRP rör konstruerade för täthet i mer än 100 år

Förslag som hotar vattenkraft och elproduktion

VATTENKRAFT

Effektiva turbinrör för kraftverk

Den första oktober offentliggjordes Vattenverksamhetsberedningens delbetänkande ”Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler” och det är bara att konstatera att utredaren valt att framlägga verkligt omvälvande lagförslag för att uppfylla de krav han anser följer av EU:s ramdirektiv för vatten.

Trots att direktiven talar om att se över tillstånd från tiden före äldre vattenlagen från år1918 har utredaren valt att vidga sitt uppdrag så att alla vattenverksamheter - i första hand vattenkraftverk - som inte har tillstånd enligt miljöbalken, omedelbart kan ställas inför kravet att söka nytt tillstånd.

Enligt förslaget kan alltså alla som har tillstånd enligt vattenlagen från 1983, äldre vattenlagen från 1918, vattenrättsförordningen från 1880 eller 1734 års lag /privilegiebrev, etc. efter första juli 2014 tvingas söka helt nya tillstånd.

Så blir det om politikerna i Sveriges riksdag väljer att godkänna utredningens förslag.

HOBAS CC-GRP rör: • Lång livslängd • Minimal tryckförlust • Korrosionsfri ledning • Enkel montering med FWC-koppling

Låt oss hoppas att de inte gör det utan först tänker igenom vad ett sådant förslag kan innebära för landets elförsörjning.

Låt oss hoppas att de frågar företag som driver verksamhet i Sverige hur de ser på en framtid i vårt land om elförsörjningen blir osäker och elpriserna omöjliga att förutspå.

Låt oss hoppas på att de svenska riksdagsledamöterna frågar finansektorn hur den ställer sig till att låna ut pengar till verksamheter som när som helst kan förlora sina tillstånd och som kan hamna i långa och dyra processer med oviss utgång.

Låt oss hoppas att de frågar hur det kom sig att alla inblandade i Vänerns sänkning efter översvämningarna år 2000 bestämde sig för att undvika ens en omprövning av en vattendom på 600 sidor och övriga handlingar på 10.000 sidor.

Låt oss hoppas att de frågar sig vad det innebär i tid och pengar om Vänerns vattendom i framtiden inte längre gäller och hela processen måste göras om.

HOBAS Scandinavia AB Engelbrektsgatan 15 211 33 Malmö Tel: 040-680 02 50 Fax: 040-680 02 59 E-post: info@hobas.se www.hobas.com

Låt oss hoppas att de frågar sig vad som händer med landets alla småskaliga vattenkraftverk som bidrar till den lokala elbalansen, håller landsbygden levande och bevarar delar av svensk industrihistoria Kort sagt: Låt oss hoppas att politikerna verkligen tar ansvar för Sveriges framtid.

Gunvor Axelsson

3/2013 förnybar energi

25

VATTENKRAFT

Walter Johansson, SVAF:s expert i Vattenverksamhetsutredningen: Vestasvind Svenska AB Utredaren har gått längre än uppdraget (Vestas Sverige) Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

anläggningar som omfattas av uppdraget • avattvindkraftssystem. verksamhetsutövare med i dag leverantör i Vestas denna del världens utformas ochstörsta drivs på ett gällande tillstånd som bygger på sådant sätt att miljöbalkens hänsynsregannat än MB ska tvingas in i nya ler och EU-rättens krav i förhållande till tillståndsprocesser oavsett om det vattenkvalitet och påverkan och Idag, med Vi var också en av på dedjur första. ett kvartssekel är ”miljömässigt motiverat” eller växtliv uppfylls. erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för ej.

Det föreliggande delbetänkandet kan inte sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

• att systemet för ny prövning träder tolkas på annat sätt än att utredaren ani kraft direkt, ser att uppfyllandet av ramdirektivet för vatten, på det sätt det hittills tolkats av Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till olika myndigheter, väger mycket tyngre Inte ändamålsenligt service ochsamhällsekonomin, underhåll – allt för en effektiv än den framtida sam-somAvkrävs utredningsdirektivet framgårdrift. att: hällets elförsörjning, exportindustrins Uppdragets utgångspunkt är att föreslagframtid och vårt lands välfärd. na bestämmelser och krav ska vara Inför varje etapp finns våra experter medsamordnade för att ge enkla, tydliga, och ändamålsMycket långtgående förslag branschens bästa stöd och råd. enliga.

Med andra ord: Om du

Den främsta frågan Walter Johansson ställer efter att som expert deltagit i Vattenverksamhetsutredningen är:

Vilken makt ska miljörätten ha i Sverige? Ska den fungera i enlighet med det svenska rättsystemet och anpassa sig till rättsstaten på det sätt andra lagar måste göra eller ska den tillåtas att – utan föregående offentliga diskussioner och demokratiska beslut – skapa en egen sfär med stor frihet för dess tjänstemän att själv besluta om utredningsdirektiv, bestämma rättsregler och besluta om ingrepp i privatpersoners frihet och egendom?

Frågan är extra viktig eftersom den särskilde utredaren i detta delbetänkande valt att självpåtaget utsträcka sitt uppdrag långt utöver tilläggsdirektivet:

visar oss din plats så agerar vi Utredarens med kraft. förslag är inte ändamålsenligt

Walter Johansson vänder sig vidare mot:

•

att utredaren föreslår att även tillstånd enligt äldre vattenlagen I delbetänkandet ska utredaren och vattenlagen måste anses vara Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25 föreslå hur man på ett samhällsekonoogiltiga för att ramvattendirektiE-mail:sätt vestas-sverige@vestas.com• www.vestasvind.se miskt effektivt kan se till att de vets krav ska kunna uppfyllas

i och med att samtliga tillståndspliktiga vattenregleringar, vattenbortledningar och vattenöverledningar, ska genomgå en nyprövning oavsett om det är miljömässigt motiverat eller inte.

CORNELIS MEKANISKA AB Vi utför till kraftverksindustrin:

- Turbintillverkning

- Ombyggnader

- Renoveringar

- Betongsprutning

- Reparationer

- Injektering

- Service

- Entreprenadarbeten

- Tillverkning av grindrensare

- Mobil betongblandning

- Automatiseringar

- Uthyrning byggnadsmaskiner

För mer info www.cornelismek.se CORNELIS MEKANISKA AB 26

Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.com

förnybar energi 3/2013

SEROjournalen nr. 3 - 2006

27

Utredaren har haft en felaktig inställning till att alla vattenkraftverk med gamla domar och de vattenkraftverk som saknar tillstånd enligt miljöbalken skulle utgöra en miljöbelastning i vattendragen.

De äldre domarna tog ofta stor hänsyn till miljön och fisket. De gamla tillstånden/ äldre lagar och regler var mycket noga med att skydda fisket som var oerhört viktigt för den dåtida ”livsmedelsförsörjningen”.

I domarna har det tagits stora hänsyn till miljöaspekter med en noggrannhet som ibland även överträffar dagens moderna domar enligt MB.

”Utredaren har haft en felaktig inställning till att alla vattenkraftverk med gamla domar och de vattenkraftverk som saknar tillstånd enligt miljöbalken skulle utgöra en miljöbelastning i vattendragen.”

Naturligtvis finns det avarter, men för att därför dra alla över en kam är felaktigt.

De små vattenkraftverken ägs och drivs i huvudsak av mindre bolag och privatpersoner, som samtidigt är närboende, med stor miljömedvetenhet, med hänsyn till miljö och fiske, samt har ett genuint naturintresse i allmänhet då man lever och verkar i och i samklang med naturen, betonar Walter Johansson i sitt yttrande.

Konsekvensanalys efterlyses

Walter Johansson konstatera att konsekvenserna av framlagda förslag inte har utretts och även om utredaren själv talar om detta måste konsekvenserna av ett så omfattande förändringar få en fullständig genomgång:

•

•

•

•

Omprövning fungerar

Den lindrigare typen av ingripande är omprövning som ska tillämpas i de fall där verksamheten ska kunna fortsätta men villkoren av olika skäl behöver förändras.

VATTENKRAFT

Visserligen är förslaget tydligt eftersom samtliga tillstånd ska nyprövas oavsett om behov finns eller inte, men det är inte samhällsekonomiskt effektivt.

Ett samhällsekonomiskt system bygger på att det utifrån de miljöhänsyn MB kräver ska vara motiverat att pröva den aktuella vattenverksamheten enligt nämnda lag, betonar Walter Johansson i sitt särskilda yttrande.

Omprövning kan ske i betydligt fler situationer och rekvisiten är inte lika begränsade som vid en återkallelse.

Konsekvenserna för den drabbade verksamhetsutövaren får dock inte bli så allvarliga att verksamheten inte längre kan bedrivas.

Om myndigheten vill stoppa verksamheten får den istället använda sig av bestämmelserna om återkallelse.

Ett än mer samhällsekonomiskt sätt är att enbart fokusera på och pröva vilken miljöåtgärd som kan behövas i det enskilda fallet, till exempel anläggande av en vandringsväg, i stället för att börja ompröva hela tillståndet med den tid och alla kostnader det för med sig, både för samhället och för den enskilde.

NYA DAMMLUCKOR?

konsekvensbeskrivningarna är utomordentligt undermåliga och förbiser i allt väsentligt konsekvenserna av att närmare 50 procent av landets elförsörjning i ett moment blir utsatt för stora risker att bli utslagna.

det finns inte någon samlad ekonomisk bedömning av de totala kostnaderna för nyprövning av samtliga tillstånd som inte har tillstånd enligt MB eller den tidsrymd det kommer att behövas för ett genomförande.

Bedömd kostnad för en full nyprövning (visserligen sägs det i utredning att det ska bli en någon förenklad ansökningsprocess utan att närmare ange var förenklingen ligger) av samtliga tillstånd är någonstans mellan 40 – 60 miljarder och en tidsåtgång på cirka 40 – 50 år. Därtill kommer kostnader för miljöåtgärder. Det är de stora KMW-anläggningarna som kommer att kraftigt påverka kostnaden och tidsåtgången. det saknas en vederhäftig konsekvensanalys om vad som händer med vår biologiska mångfald i vattendragen om det sker ett borttagande av hinder som gör att främmande arter och sjukdomar fritt kan sprida sig och hur det påverkar att uppnå miljömålet Levande sjöar och vattendrag.

...med 30 års erfarenhet i branschen.

Vi bygger olika sorters dammluckor, intagsgrindar och grindrensare allt efter kundens önskemål.

Några av våra kunder är Mälarenergi, Vattenfall, Fortum, Filipstads Energi, VB Kraft.

Jakobssons Smide AB Box 28 731 10 Kolsva Tel: 0221-502 89 Mobil: 070-57 66 278 E-post: info@smide.se www.smide.se <

<

<

<

3/2013 förnybar energi

27

VATTENKRAFT

”Gamla tillstånd gäller” Det finns - ur SVAF:s synvinkel - en positiv del i vattenverksamhetsutredningens delbetänkande “Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler”.

Utredaren slår nämligen fast att övergångsreglerna från tidigare ändringar innebär att gamla tillstånd gäller. Man föreslår därför ett förtydligande i lagen om införande av miljöbalken som lyder:

”Första stycket gäller även för urminnes hävd, privilegiebrev och andra sådana särskilda rättigheter att förfoga över vattnet som avses i 2 kap. 41 § vattenlagen (1918:523).”

- Det är mycket glädjande att utredaren efter en mycket ingående genomgång av dagen gällande rätt kommit fram till just det jag hävdat genom alla år: Urminnes hävd och gamla rättigheter gäller fortfarande, konstaterar Walter Johansson.

Men precis som i fråga om vattendomar så gäller det enbart de frågor som prövats och det kan ibland vara mycket svårt att hitta något skrivet om var man fick bygga och hur mycket vatten man fick använda och till vilken nivå man fick - och får dämma.

Urminnes hävd, kungliga privilegiebrev, och andra särskilda rättigheter gäller. Sedan gäller det att visa vilka dessa rättigheter var och där är olika arkiv bra källor.

SVAF:s Jan-Åke Jacobson har på senare år studerat arkivforskning och lärt sig mycket om hur man hittar gamla handlingar i både Sverige och Danmark.

I ett mail som kom nästan samtidigt som vattenverksamgets utredningen betänkande publicerades skriver han:

- Jag har idag varit på landsarkivet i Göteborg och sökt uppgifter om en gammal kvarn. Det som söktes hittades inte denna första dag men annat hittades som

R-CON Elteknik är idag ett fristående företag där en del av verksamheten fokuseras på styr och kontrollsystem till turbiner.

Den huvudsakliga produkten är Global Hydro Energy:s Hero system. Detta system är anpassat och utvecklat enbart för turbinanläggningar detta system har används och utvecklats under många år vid installationer av GHE:s turbiner.

Ta kontakt med Stefan Nilsson för mera information.

____________________________________________________ R-CON Tel 011-311 390, www.r-con.se, kenneth@r-con.se, stefan@r-con.se

28

förnybar energi 3/2013

visar att den som inte skötte sig fick en stämning på halsen. Ett fall i en dombok från 1872 innehåller ett mål som handlar om överdämning. Vi kan nog med relativt hög säkerhet påstå att ingen vattenverksamhet försiggick utan var tids samhälles ordning och reda. Personalen på landsarkivet är tillmötesgående och hjälper till att få fram en begränsad mängd dokument att leta i om man kan precisera sig någorlunda på häradsrätt, socken och tidsintervall.

Vattenverksamhetsutredningen förslag om ett förtydligande kan - i bästa fall - rädda många historiska anläggningar från kostsamma processer

Kjell Jansson, vd på Svensk Energi, kommenterar:

– I delbetänkandet föreslås en lagregel som öppnar upp för en fullständig ny prövning av i princip hela den svenska vattenkraften. Vi anser att det saknas en genomgripande analys av förslagets påverkan på statsbudgeten, kommunala budgetar, näringslivets konkurrenskraft och vattenkraftproducenterna samt elpriset. Det är av största vikt att dessa frågor utreds före vidare beredning.

Utredningen säger vidare att det ska vara verksamhetens bristande överensstämmelse med miljöbalken och EU-rätt som ska ligga till grund för behovet av en ny prövning.

Kjell Jansson igen: – Vi kan konstatera att lagförslaget inte säkerställer att en ny prövning grundas på miljömässiga behov, vilket utredningen på flera ställen anger som anledning till ny prövning. Vattenkraftens miljöfrågor är dessutom ett område som branschen under lång tid arbetat med och kontinuerligt utvecklar. Vikten av biologisk mångfald är en stor och viktig fråga i omvärlden – så också för våra svenska vattenkraftproducenter.

”det saknas en genomgripande analys av förslagets påverkan på statsbudgeten, kommunala budgetar, näringslivets konkurrenskraft och vattenkraftproducenterna samt elpriset”

VATTENKRAFT

Svensk vattenkraft är för viktig för att slarvas bort Redan idag finns ett system där samhället när som helst kan begära omprövning av villkoren i ett tillstånd.

Svensk Energi anser att nuvarande system mycket väl kan utvecklas och samtidigt tillgodose utredningens huvudsyfte.

Svensk Energi anser att det går att förena ökade krav på biologisk mångfald med att värna vattenkraftens produktionsförmåga och dess bidrag till den svenska koldioxidsnåla elproduktionen.

Vattenkraftens ökade betydelse för att balansera en allt större andel sol- och vindel får heller inte glömmas bort.

Intagsgaller Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Har behov av av ett ett intagsgaller intagsgaller// Har du du behov intagsgrind lämnar intagsgrind lämnar jag jag gärna gärna kostnadsförslag. kostnadsförslag.

Gör även måttanpassade Kontakta migför förmanuell mer information. gallerkrattor rensning.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Kontakta mig för mera information.

Tel. +46532-203 Siw Holmquist 83, +4670-240 Strömsfors 35 21034 Fax 98 +46532-202 662 Tösse 04

itt r f t s ro l l i t Byt lönar sig det

Email: siw.holmquist@telia.com Tel. +46532 - 20383 +4670 - 240 35 34 Innehar F-skattebevis Fax. +46532 - 20204

Email: siw.holmquist@telia.com www.siwansintagsgaller.se Innehar F-skattebevis

3/2013 förnybar energi

29

VATTENKRAFT

Dialog hos HaV

Den 4 och 5 september samlades många från tillsynsmyndigheter och miljöorganisationer några från Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, Svenskt Näringsliv och vattenkraftföretagen för att diskutera vattenkraft under ett tvådagars seminarium arrangerat av Hav- och Vattenmyndigheten.

Dialogmöten finns för att skapa just dialog mellan olika intressenter, och därför hade HaV nu, till andra årets möte, bjudit in myndigheter som har till uppgift att se till att medborgare och företag har säker tillgång till tillräckligt mycket el.

Upplägget skapade en känsla av att tillsynsmyndigheterna som arbetar med vatten fått ökad förståelse för vattenkraftens betydelse, om än på ett akademiskt plan.

HaV:s representanter passade dock med jämna mellanrum på att påminna om att Sverige kommer att få dryga böter om vi inte genomför ramdirektivet för vatten på det sätt myndigheter och politiker utlovat.

SVAF fick möjlighet att berätta hur enbart hotet om långa och dyra processer gör att många ägare till småskaliga kraftverk, som gärna skulle exempelvis bygga omlöp på platser där de hör hemma, inte vågar ta risken att lämna in en ansökan eller göra anmälan.

Gruppsamtalen gav utrymme till fördjupning av både fakta och förståelse, men den avslutande paneldebatten upplevdes som så ensidigt inriktad på att den el som genereras av vattenkraften är mycket mindre betydelsefull än den svenska tolkningen av vattendirektivet.

Svenskt Näringslivs Maria Sunér Fleming deltog i Dialogmötets paneldebatt

Vattenkraft i Almedalen Energibranschen var mycket närvarande i Almedalen, inte bara genom det gemensamma arrangemanget Energispektrum, utan genom Vattenfall, EOn och Fortum som alla hade egna oftast mycket intressanta arrangemang.

Vad gäller Sveriges basindustrier som framträdde i form av SKGS – Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet – var de, främst genom ordförande Jan Johansson, mycket tydliga med behovet av en långsiktig blocköverskridande energipolitik.

Båda sidor talade också om behovet av en blocköverskridande överenskommelse.

Däremot är S och de borgerliga inte ens ense om vad man är oense om så i praktiken är det skrämmande långt kvar om inget speciellt händer…

För HaV:s Björn Risinger verkade det vara något av en överraskning att stora delar av det svenska näringslivet och då i synnerhet exportindustrin hade synpunkter på åtgärder som kan hota energiförsörjningen i allmänhet och vattenkraften i synnerhet.

Om vi börjar med Energispektrum som arrangerades före lunch på onsdagen, så var det intressant att höra dessa energi-/ näringslivspolitiker som tyvärr lyckades starta en kärnkraftdebatt, oavsett debattledaren Willy Silbersteins tappra försök att bredda diskussionen.

Det som sades om vattenkraften var inte mycket. Alla betonade hur viktig den är, utom Miljöpartiet som mest talar vandringshinder och miljöproblem, vänsterpartiet betonar behovet, men också vikten av miljöåtgärder.

Socialdemokraternas Ingemar Nilsson berättade lätt bekymrad om splittringen inom det egna partiet i vattenkraftfrågorna.

Alliansens energi- och näringspolitiker är uttalat för vattenkraften, liksom Sverigedemokraterna. Även här finns tunga miljöpolitiker med – som det framstår en mer negativ hållning.

En återkommande infallsvinkel under i princip alla seminarier där vattenkraften togs upp var att vi i Sverige ”tar vattenkraften för given”, och saknar insikt om de hot den utsätts för.

Vid ett av Fortums seminarier deltog bl.a. gamle metallordföranden Göran Johnson (från Volvo) numera ordförande i Sveriges Radio som är en vän av vattenkraft, men ser gärna att branschen gör vad vi kan i fråga om miljöåtgärder.

Under samma seminarium utlovade Sportfiskarnas Stefan Nyström ”bråk” om någon ville bygga ut vattenkraften.

30

förnybar energi 3/2013

På i princip alla seminarier var det någon eller några som försökte förklara för politiker och miljöorganisationer att vattenkraftens varande och positiva framtid är absolut avgörande för möjligheten att ytterligare bygga ut sol- och vind.

Tydligt var också att miljöorganisationerna inte var intresserade av energiförsörjningsfrågorna, de hade egna arrangemang med annan inriktning som ansvarig minister ägnade en hel dag år och därför var så trött att hon inte ens ville tala om vattenkraft…

Sammanfattningsvis var det tre mycket värdefulla, om än mer än fullmatade dagar.

Olof Palme om vattenkraft och miljö: "Jag tror att man skadar sin egen ambition om man driver det så långt att människor upplever att ett exklusivt miljömål blir ett hot mot grundläggande sysselsättningsintressen". Så sa en gång statsminister Olof Palme om miljökämpars protester mot utbyggnad av vattenkraften.

Citat från Sveriges Radios Naturmorgon Veckans Kråkvinkel

Vill riva kraftverk och tömma sjö VATTENKRAFT

Häromdagen kom mail från andra sidan Sundet. Där berättade Jørgen Krogsgaard och Verner Gorridsen, ordförande i ”Foreningen til Bevarelse af Tange Sø.” en landsomfattande förning med mer än 5000 medlemmer vad som håller på att hända med en sjö och ett vattenkraftverk i Danmark.

Danske Sportsfiskerforbund och Danmarks Naturfredningsforening vill nu tömma Tange Sø och lägga ner vattenkraftstationen Tangeværket, ett av de få vattenkraftverken i Danmark.

Vattenkraftverket och sjön är uppkallade efter den lilla staden Tange och årsproduktionen i kraftverket är omkring 14. mill. kWh. vilket räcker för 3000 villor.

Tangeverket invigdes år1921 och täckte då 25% av Jyllands el-behov. verket fungerar fortfarande utmärkt och har uppgraderats eftersom; det är också skyddat av staten och har en optimal fungerende fisketrappe.

Eftersom Tangeverket är ett vandringshinder i vattendraget Gudenåen vill Sportsfiskerne og DKs Naturfredningsforening, eftersom de anser ”at alt hvad mennesker har sat af fingeraftryk, er negativt(kort sagt)”, skriver Verner Gorridsen, ordförande i Föreningen för Tangesjös bevarande.

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering Lång livslängd Enkel montering Korrosionsfria Goda hydrauliska egenskaper

www.consilio.no

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@aps-sales.no · www.aps-sales.no

Ett företag i

Group

3/2013 förnybar energi

31

VATTENKRAFT

Många frågor men få svar om framtidens vattenkraft I praktiken alla aktörer -- inte minst politikerna -- är positiva till vattenkraften. Men samtidigt är framtiden för framför allt den småskaliga vattenkraften osäker när nu EU:s Vattendirektiv skall implementeras i Sverige. Det framgick på Svensk Energis Vattenkraftdag i Luleå den 26 september.

EU:s vattendirektiv och andra miljörelaterande frågor stod i centrum på Vattenkraftsdagen. De två politikerna -- Ingemar Nilsson (s) och Johan Johansson (m) -var i princip ense om att direktivet kommer att orsaka kostnader och problem för vattenkraften.

De påpekade att ett problem är att frågorna hanteras in fyra riksdagsutskott och fem departement. Som vanligt när det finns politiker på plats blev det en kärnkraftsdiskussion. De allt högre skatterna på energi nämndes också där bara fastighetsskatten på vattenkraft i dag uppgår till drygt 5 miljarder.

Bo Källstrand, landshövding i Västernorrland och därmed chef för Vattenmyndigheten Bottenhavet redogjorde för det aktuella arbetet med vattendirektivet.

Han påpekade att direktivet innehåller både bindande mål och dessutom metoder för att nå målen. Sverige har redan fått kritik för att våra åtgärdsplaner är allt för översiktliga och svepande. Kravet på konkretisering är tydligt.

Sammanfattningsvis är det klart att mycket av det som styr förutsättningarna för både den storskaliga och småskaliga vattenkraften -- samt Sveriges totala energipolitik -- ligger i stöpsleven och att det finns gott om målkonflikter och motstridiga intressen inblandade.

Vattenkraftdagen kändes ur den synvinkeln som viktigare än på länge.

Text: Magnus Nilsson

Politisk samstämmighet: 32

förnybar energi 3/2013

”ingen dagsländepolitik” Vattenfalls Gunnar Axheim modererade ett spännande samtal mellan riksdagsledamöterna Johan Johansson (M) och Ingemar Nilsson (S). Precis som tidigare talare betonade de vattenkraftens betydelse för svensk ekonomi och menade att den även fortsättningsvis kommer att vara ett viktigt produktionsslag.

Johan Johansson poängterade också att det finns ett stort intresse för vattenkraft i Sverige idag:

”Vattenkraften är helt klart ett ämne som berör. Det finns ett stort intresse men också en oro, inte minst vad gäller miljö och säkerhetsfrågor. Denna oro är befogad och måste därför tas på största allvar. Det är viktigt att prata om vattenkraftens påverkan på miljön och hur dessa frågor kan och bör hanteras. Vi politiker kan bidra med att ta fram långsiktiga spelregler som kraftbolagen kan förhålla sig till, ingen dagsländepolitik.”

Informera mer om elens viktiga roll

På frågan hur branschen kan arbeta vidare mot ett ökat förtroende svarade Ingemar att det är viktigt att vara ödmjuk och lyhörd för allmänheten synpunkter och krav. Han menade också att branschen måste bli bättre på att informera omvärlden om den viktiga samhällsfunktion som elen utgör: -Tillgången till el är avgörande för vår välfärd och ekonomi, vilket gör elproduktionen till en kritisk samhällsfunktion.

Aldrig har vi varit så beroende av vad elen kan åstadkomma som idag, ändå är det något som många tar för givet.

Miljö och klimat Birgitta Adell, Fortum förklarade att ekosystemen, som utgör grunden för mänsklig välfärd och utveckling, mår allt sämre. Hon poängterade också att klimatoch miljöfrågan är intimt förknippade och att förändringar i klimatet också har en negativ inverkan på växt och djurliv.

-Under de senaste 50 åren har situationen förvärrats avsevärt, vilket framför nya krav på fler och fördjupade åtgärder.

Den negativa utvecklingen ställer höga krav på vattenkraftsbolagen att agera, både genom långsiktiga projekt och konkreta åtgärder.

Facebook till Luleå

Rick Abrahamsson, Vattenfall, pratade om den globala dataindustrins etablering i Sverige och Norden. Ett exempel på detta är Facebooks etablering i Luleå som skapat många nya affärsmöjligheter lokalt.

Abrahamsson poängterade också att dataföretagen gärna slår sig ned nära kraften, vilket också talar för Sverige eftersom vi har det utrymme som företagen efterfrågar.

-Vi måste ta vara på denna möjlighet och utnyttja vår konkurrensfördel till att locka till oss nya investeringar som är viktiga för landets ekonomi. Eftersom dataindustrin är en elintensiv bransch så kan detta också innebära fantastiska möjligheter för de svenska energiföretagen.

Text: Svensk Energi

ESHA, den småskaliga vattenk-

raften organisation på Europeisk nivå, arbetar för att öka förståelse och kunskap om småskalig vattenkraft bland EU:s politiker och myndigheter.

- Ett stort problem är att den småskaliga vattenkraften är ganska okänd för de flesta. De som kan mer stödjer oss, men sportfiskare och andra med motstående intressen har många fler som talar för sin sak, säger ESHA:s vd Dirk Hendricks som byggt upp ett omfattande kontaktnät i EU:s korridorer och mötesrum.

Ett annat minst lika stort problem är att medlemsstaterna nu är livrädda för att drabbas av höga böter om de inte vidtar allahanda åtgärder för att uppfylla ramdirektivet för vatten.

- Genom övertolkningar och överdrivna krav på åtgärder som saknar vetenskapligt stöd och brist på tydliga definitioner hindrar EU:s miljölagstiftning (Natura 2000, Ramdirektivet för vatten, direktiven om olika typer av miljöpåverkan, etc) och medlemsstaternas sätt att tolka och implementera reglerna utveckling, drift och uppgraderingar av småskaliga kraftverk, betonar Dirk Hendricks..

Den småskaliga vattenkraftens bidrag till kampen mot klimatförändringar är något som ofta glöms bort i EU:s och medlemsstateras miljöpolitiska planer. Bristen på en konsekvent behandling av småskalig vattenkraft märks bl.a. i direktivet om förnybar energi.

De småskaliga vattenkraftverkens största problem är det som kallas hydromorfo-

VATTENKRAFT

ESHA arbetar för småskalig vattenkraft i EU logisk påverkan eftersom den hart effekt på ekologi och fiskars möjlighet att ta sig fram. De vandringshinder som inte är naturliga kan ofta åtgärdas med ganska enkla medel. Problemen där är genomgående långa, krångliga, kostsamma processer och kostnaderna för åtgärderna.

- De utmärkta bidrag som betalas av ”det allmänna” vid återställande av våtmarker som under tidigare politiska prioriteringar dikats ut, bör enkelt kunna omfatta även återställanda av vandringsvägar, konstaterar ESHA:s VD.

Det gäller också att inte glömma bort att de småskaliga kraftverken och deras dammar bidrar positivt till människor och miljö genom att bidra till översvämningsskydd och – mest i södra Europa – bevara vatten när det är torka och vattenbrist.

3/2013 förnybar energi

33

Lena Ek: Sverige satsar på småskalig vattenkraft i Rwanda

VATTENKRAFT

Matilda Ernkrans har frågat mig om det finns en plan för hur internationella insatser ska bidra till det svenska klimatmålet till 2020.

Internationella klimatinsatser är ett viktigt element i den svenska klimatpolitiken och för att uppfylla etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020.

Genom investeringar i projekt inom främst Kyotoprotokollets mekanism för ren utveckling (CDM) bidrar Sverige aktivt och konkret till klimatomställning och tekniköverföring till länder där investeringsbehoven är stora och där det finns en stor potential för enkla utsläppsminskande åtgärder.

Vidare redovisade regeringen att den huvudsakliga inriktningen för de internationella insatserna bör fortsätta. Det betyder att insatserna huvudsakligen bör bestå av CDM projekt med fortsatt fokus på förnybar energi, energieffektivisering och avfallshantering. En bred geografisk spridning eftersträvas i programmet och särskilda satsningar göras på minst utvecklade länder och små önationer under utveckling. Flera nya satsningar har nu börjat ta form, bland annat på energieffektiva spisar i Zambia, biogas i Laos och småskalig vattenkraft i Rwanda.

Riksdagen. Frågor och svar

Fladdermusen – ett riktigt nyttodjur Fladdermusen är ett riktigt nyttodjur som varje natt äter upp till 3 000 insekter och i USA, där man har mycket skadeinsekter, spelar fladdermusen en mycket viktig roll.

Nu när vintern är i antågande börjar det bli dags för djuren att hitta sin boplats för övervintring. Frostfritt och fuktigt ska det vara när de hibernerar.

– Jordkällare, stenbyggnader och vattenkraftsanläggningar är populära ställen, men de kan även hitta en plats på vinden i ett hus, säger Christer Gunnarsson från Ånge, som under många år forskat på fladdermöss.

Dagbladet

34

förnybar energi 3/2013

Energimyndigheten och HaV samverkar för balans i hantering av vattenkraften Havs-och vattenmyndigheten och Energimyndigheten har beslutat att ta fram en gemensam nationell strategi för åtgärder i vattenkraftverk i Sverige där både energioch miljöintressen tas tillvara.

Syftet med strategin är att se hur vattenkraften kan användas på bästa sätt till minsta möjliga miljöpåverkan.

Båda myndigheterna har regeringsuppdrag som rör miljö och energi, bland annat miljömålen inom biologisk mångfald och EU:s ramdirektiv för vatten.

- Vi ser att det finns ett behov av samverkan i många frågor som rör vattenkraften och därför tar vi gemensamt detta initiativ. Målet är att strategin ska bli ett underlag för vägledning och styrning för myndigheter, länsstyrelser och till regeringen inför kommande politiska beslut, säger Björn Risinger, generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten.

Regeringen har som mål att hälften av Sveriges energianvändning ska komma från förnybara energikällor år 2020. Vattenkraft är en förnybar energikälla som är viktig för Sveriges basproduktion av el och likaså i utvecklingen av Sveriges framtida energisystem.

- Vattenkraften väntas få en allt viktigare roll som reglerkraft för att balansera variationer i andra energikällor och i energianvändningen. Vi måste säkerställa att vi kan behålla var nuvarande vattenkraft med minimal miljöpåverkan och utreda om, och under vilka villkor, en ökning av vattenkraften i den framtida energimixen kan ske, säger Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten.

Vattenkraften är också den största, enskilda orsaken till fysisk påverkan i sjöar och vattendrag med exempelvis dammar som hindrar fisk och bottenfauna att förflytta sig inom ett vattendrag. I EU:s ramdirektiv för vatten ställs krav på mer hänsyn till fiskar, musslor och andra vattenorganismer än vad som tas i vattenkraften idag.

De vattenkraftverk som tillför den största nyttan till energisystemet är samtidigt de kraftverk som har den största påverkan på miljön. I Sverige finns även ett stort antal småskaliga vattenkraftverk med mindre miljöpåverkan, men dessa har också mindre nytta för energisystemet.

- För att klara ett allt mer dynamiskt energisystem och samtidigt uppnå Sveriges miljömål, behövs avvägningar med hänsyn taget till både miljö- och energiområdet. Strategins syfte är att skapa en tydlighet för alla inblandade om hur avvägningarna ska göras, säger Erik Brandsma.

- Vi vill ta fram en vägledning kring var miljöförbättrande åtgärder ger mest nytta och minst inverkan på energisystemet.

Strategin ska ge tydligare spelregler och vägledning inför investeringar och vilken grad av miljöförbättrande åtgärder som kan krävas vid en omprövning, säger Björn Risinger.

Den gemensamma nationella strategin ska tas fram av en arbetsgrupp med representanter från Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten.

Till denna kopplas en extern referensgrupp bestående av representanter från andra myndigheter, energisektorn och miljöorganisationer. Arbetet med strategin väntas vara klart nästa vår och förslaget kommer sedan att gå ut på remiss till olika myndigheter, intresseorganisationer, och miljöorganisationer.

I expertgruppen återfinns bl.a. SVAF:s Anders Lindskog.

Trärör från Boxholm Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

VATTENKRAFT

Boka in SVAF:s Årsstämma i Karlstad 12-13 april 2014

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besök oss gärna på vår hemsida:

www.boxprod.se

Det är gott om helger våren 2014 och därför beslutade SVAF:s styrelse redan vid styreslemötet i juni att lägga årsstämman andra helgen i april. För att så många som möjligt ska kunna komma har vi valt lördag den 12 och söndag den 14 april.

Vi kommer att hålla till på CCC i Karlstad, där det finns bra utrymmen och lokaler för alla, inte minst utställare.

På Karlstads universitet finns också både Olle Calles som jobbar med fiskvägar och Centrum för klimat och säkerhet med Lars Nyberg i spetsen som arbetar mycket med översvämningar och fördämningar.

Mera information kommer i utskick och kallelse.

Styrelsen

ANEBY Ø 1600 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

3/2013 förnybar energi

35

VATTENKRAFT

Vattendag vid Flian Det kom en inbjudan: â&#x20AC;?FĂślj med till Flian vid Skofteby och diskutera frĂĽgor som smĂĽskalig vattenkraft, vandringshinder och naturvärden. Se Tina dyka efter undervattenvegetation och SpĂĽnsjĂśn i Axvall som ska ĂĽterställas till sjĂś efter decennier av jordbruksdrift.â&#x20AC;?

Undertecknad tackade ja och ĂĽkte till samlingsplatsen i Vara i god tid. Det dryga 40-talet intresserade hälsades välkomna av Dan Gabrielsson, ordfĂśrande i VattenrĂĽdet â&#x20AC;&#x201C; Vänerns sydĂśstra tillflĂśden.

Vid Bronäs-Skofteby Säteri stannade vi fÜr att plocka upp Viktoria Lundborg, civilingenjÜr och miljÜkonsult, som fÜljde med till det kvarvarande anlänningarna av säteriets en güng imponerande kvarn och kraftverk och talde om intresset fÜr fÜrnybar elproduktion.

Morgan Johansson, Naturvürdsgruppen, har hand om üteställandet av den tämligen misslyckade utdikningen av SpünsjÜn som snart ska bli riktig sjÜ igen.

Morgan Johansson, Naturvürdsgruppen, berättade om restaureingsarbetet av SpünsjÜn som nu efter mer än 100 ür som üker- och betesmark ska gÜra nytta som vattenrenare och vattenbiotop igen.

Vid badplatsen i SkärvalĂĽngen i Valle väntade Tina Kyrkander, Ă&#x2013;rnborg Kyrkander Biologi & MiljĂś som visade hur man undersĂśker undervattensvegetation. Hon berättade vad undersĂśkningen syftar till och hur vi kan använda resultaten.

Text och foto: Gunvor Axelsson

Tina Kyrklander visade hur man undersĂśker bottenfaunan.

Viktoria Lundborg Bronäs-Skofteby Säteri, visade det som är gürdens kvar av gürdens kvarn och kraftverk vars trädelar brann pü tidigt 80-tal.

!

W W W T U R A B C O M

&RANCIS +APLAN !XIAL 3MĂ&#x152; VATTEN TURBINER

.Ă&#x160;SSJĂ&#x161; 36%2)'%

452!" &Ă&#x161;RRĂ&#x152;DSGATAN .Ă&#x160;SSJĂ&#x161; 4EL &AX % MAIL CA TURAB COM

36â&#x20AC;&#x192;

fĂśrnybar energiâ&#x20AC;&#x201A; 3/2013

I lagrådsremissen föreslås att en samlad reglering av frågor om dammsäkerhet införs i miljöbalken. Regelverket syftar till att förebygga dammbrott, bland annat genom att stödja utvecklingen av dammsäkerhetsarbetet hos dammägarna samt stärka tillsynen av dammsäkerheten.

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR

VATTENKRAFT

Dammsäkerheten framme i lagrådet

FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

Förslagen innebär i huvudsak följande.

De dammar som finns i Sverige ska klassificeras utifrån en bedömning av ett eventuellt dammhaveris sammanlagda samhälleliga konsekvenser.

Beroende på konsekvenserna av ett dammhaveri ska en damm klassificeras i dammsäkerhetsklass A, B, eller C.

I klass A klassificeras dammar där ett dammhaveri kan leda till såallvarliga konsekvenser att det leder till en nationell kris.

I klass B klassificeras dammar där ett dammhaveri kan leda till stora lokala och regionala konsekvenser.

I klass C klassificeras dammar där ett dammhaveri kan leda till lokalakonsekvenser.

Om ett dammhaveri endast kan leda till samhälleliga konsekvenser som har liten betydelse och där risken för förlust av människoliv är försumbar ska dammen inte klassificeras. Dammen omfattas därmed inte heller av den föreslagna regleringen.

En damminnehavare ska upprätta en konsekvensutredning där en bedömning görs av de konsekvenser som ett dammhaveri kan medföra.

Utredningen ska ges in till länsstyrelsen som på grundval av utredningen fattar beslut om dammsäkerhetsklass.

En damminnehavare ska utföra egenkontroll på grundval av ett säkerhetsledningssystem som fastställs av damminnehavaren.

SVAF:s synpunkter Vi instämmer i att: • beslut om dammsäkerhetsklass endast ska kunna överklagas av ägaren, • dammsäkerhetshandläggare behöver ha kompetens inom framför allt dammbyggnad och dammsäkerhetsarbete och att det krävs handläggare med kompetens inom tillsynsmetodik och juridik, och • att dammägaren själv ska kunna rapportera direkt in i databasen och också kunna se information om sina dammar.

GENERAToRER upp till 20 000 kVA

• egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner AUTomATIKUTRUSTNINGAR

• inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • ger optimal energiproduktion

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

• hög- och låg-

spänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

Vi avvisar tillsynsavgifter, speciellt som många dammägare redan idag själva bekostar besiktningar och har väl utvecklade tillsynsprogram, etc.

Vi vill också poängtera behovet av såväl kvalificerade handläggare som dito besiktningsmän och behovet av satsningar på grundutbildningar, kompetensutveckling och ökad forskning.

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com

3/2013 förnybar energi

37

Klartecken för Forsbacka kraftverk

VATTENKRAFT

I maj fick Gävle Energi klartecken av mark- och miljödomstolen för att bygga ett nytt kraftverk i Forsbacka. Älvräddarna, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund och Kammarkollegiet var inte nöjda med domen, utan överklagade till Mark- och miljööverdomstolen.

Men mark- och överdomstolen anser inte att det finns anledning att betvivla riktigheten i domen, och ger därför inte prövningstillstånd.

Därmed ligger vägen nu öppen för Gävle Energi att riva det gamla kraftverket, bygga ett nytt i mellanfåran i Gavleån, samt göra schaktningar och rensningar, dels vid inloppet från Storsjön, dels i Gråströmmen norr om E16.

MÖD: Begränsad tillståndsprövning av kraftverksrenovering OK

Mark- och miljödomstolen gav ett aktiebolag tillstånd att rusta upp ett kraftverk i Ronnebyån i Blekinge.

Upprustningen innebar primärt ett turbinbyte, där avledningskapaciteten skulle öka från 11 kubikmeter per sekund till 15 utan att påverka några vattenhushållningsbestämmelser eller medföra betydande miljöpåverkan.

Kammarkollegiet ville att domstolsprövningen skulle avse driften av hela det ombyggda kraftverket. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, framhåller efter överklagande att den nya turbinen visserligen har högre kapacitet, men att det kommer att vara samma volym vatten som leds förbi dammen och att dämningsnivån uppströms inte kommer att påverkas. Det finns ett befintligt tillstånd för verksamheten, och det är då inte tilåtet att utvidga tillåtlighetsprövningen till att även omfatta detta.

Det är heller inte skäligt att inom ramen för den begränsade prövningen föreskriva villkor om fiskvandringsväg med mera. MÖD framhåller dock att underinstansen underlåtit att förena tillståndet med villkor om förlust av vatten eller annat som tillståndshavaren enligt 31 kap. 22 och 23 §§ miljöbalken måste underkasta sig utan ersättning. Mark- och miljödomstolens dom ändras därför och andelen bestäms till en tjugondel, som är detsamma som hade bestämts utifrån kraftverkets ursprungliga tillstånd.

38

förnybar energi 3/2013

Vattenkraftskursen åter i Dalarna 1988 arrangerade Svensk Vattenkraftförening (då Småkraftverkens Riksförening) sin första grundkurs om småskalig vattenkraft i Vinterå utanför Rättvik, där sedan ytterligare två kurser arrangerades.

Kursen har varit populär och senare arrangerats på många platser i Sverige, men i år var den tillbaka i Dalarna, denna gång den 23-24 september i Tällberg, en vacker plats med strålande utsikt över Siljan, en lugn och bra miljö för en kurs i naturenergi.

Kursen hade samlat 12 deltagare, de flesta från Dalarna, som under två dagar fick ta del av visdomen från fem instruktörer.

Ämnena omfattade juridik, teknik, ekonomi, hydrologi, elmarknaden, renovering samt drift och underhåll av små vattenkraftverk. Instruktörerna var hämtade från de olika ämnesområdena och de flesta med praktisk erfarenhet av drift av vattenkraftverk, varför kursen även fick en praktisk vinkling.

Efter den första dagen gjordes ett studiebesök i kraftverket Brändkvarn utanför Rättvik. Där har kraftverksentreprenören Peter Hed byggt ett nytt kraftverk med

egen turbin nedströms det gamla från 1920-talet men bibehållit detta, som nu har blivit ett kraftverksmuseum.

Här kunde man på plats studera 90 års teknisk utveckling inom vattenkraft, mycket intressant! Det mest uppenbara är att kraftstationsbyggnader idag är mycket mindre och att elproduktionen blivit avsevärt högre, i detta fall nästan en fördubbling.

Enligt Peter Hed beror detta inte enbart på bytet av två äldre ganska slitna francdis-turbiner till en ny kaplanturbin, utan även på en optimering av vattenvägar och turbinreglering. Detta förhållande torde gälla de flesta äldre kraftverk idag och en renovering för nya elcertifikat bör därför ge mer än enbart certifikatintäkter, utan även intäkter från ökad elproduktion.

Kursen avslutades med en framtidsdiskussion i ett antal frågor som el- och certifikatmarknaden, klimatinverkan, utvecklingen av drift- och tillsynskostnader med mera.

Text och bild Christer Söderberg Kursledare

SVAF:s vattenkraftskurs besöker Peter Heds kraftverk i Brändkvarn utanför Rättvik. Där möter gammal nytt då Peter byggt ett nytt kraftverk med egen turbin nedströms det gamla från 1920talet, som nu har blivit ett kraftverksmuseum.

Hydroenergia 21-23 maj 2014 i Istanbul Det finns länder där man valt att satsa på vattenkraft, storskalig som småskalig. Ett bra exempel är Turkiet där ESHA valt att hålla sin tredagarskonferens Hydroenergia i slutet av maj 2014.

Turkiet har mycket goda förutsättningar för att använda vattenkraft för att möte de snabbt växande kraven på energi.

Landets regering har beslutat att fram till 2023 bygga ut all tekniskt och ekonomiskt motiverad vattenkraft för att säkra tillgång på ren energi, och utveckling av jobb och samhällsekonomi, kort sagt av det vi i Sverige kallar välfärd.

ESHA:s arrangemang i Istanbul ska vara en samlingsplats för information och erfarenhetsutbyten, inte minst för att förse landets beslutsfattare och marknadsaktörer med de kunskaper som krävs för att utveckla den småskaliga vattenkraften.

Det handlar där som här om lagar och regler, om krav på miljöhänsyn, om bästa sätt att finansiera småskaliga vattenkraftverk och mycket mer.

Hydroenergia kommer att hålla till i Istanbul Congress Center och arrangemanget har redan, trots att programmet inte är klart, väckt mycket positiv uppmärksamhet.

För ytterligare information besök hemsidan http://2014.hidroenergia.eu/ eller skicka email he2014.reg@aimgroup.eu

3/2013 förnybar energi

39

INFORMATION

Bråket om solceller mellan Kina och EU löst

Onipko-rotorn fick prestigefyllt pris

Påstådda statsbidrag till tillverkare av solceller har medverkat till att Kina kunnat sälja solceller till låga priser.

De låga priserna har slagit ut många europeiska och amerikanska tillverkare. Dessa har då tvingats be EU-kommissionen och USA:s regering om hjälp. EU införde den 6 juni en strafftull på kinesiska solceller på 11 % med hot om höjnjng till 47 % från den 6 augusti om man inte kom överens. Förhandlingar inleddes där EU företräddes av handelskommissionären Karel De Gucht och Kina av en delegation från handelsdepartementet. Som motåtgärd mot strafftullarna hotade Kina lägga höga strafftullar på import av europeiska viner. Detta skulle särskilt drabbat Frankrikes vinexport. Förhandlingar inleddes och före den kritiska dagen den 6 augusti, då höga strafftullar skulle startat, kom parterna överens om följande lösning: Kinesiska leverantörer accepterar ett minimipris på 0,56 euro per watt motsvarande 4 870 kr per kW. Dessutom fick exporten till EU inte överstiga 7 GW = 7 000 MW. Om de kinesiska leverantörerna inte levde upp till kraven skulle strafftullar åter aktualiseras.

Vid den internationella mässan för uppfinnare i Sevastopol på Krim i slutet av September delades priset för årets bästa energitekniska uppfinning ut till prof. Alexej Onipko för hans nya revolutionerande vindkraftteknik med spiraliserat flöde.

Den har uppemot 90 % verkningsgrad, därför också mycket låg ljudnivå samt kan starta vid 0,2 m/sekund vindhastighet. Idealisk för egen el. Ett dussintal länder deltog i mässan och tävlingen. Ledande företrädare för den internationella uppfinnarföreningen, bl.a. ordföranden, prof. Andras Vardas, och ordf. i tävlingsjuryn, prof. Pierre Fumiére, var på plats. Första gången rotorn visade upp utanför Ukraina var vid SEROs konferens i Riga 12-13 September.

Göran Bryntse

Olof Karlsson

Från v: Prof Alexej Onipko och Dr Göran Bryntse.

40

förnybar energi 3/2013

INFORMATION

STUDIERESA 14 - 17 NOVEMBER

S

SERO har under många år arrangerat studieresor som mestadels gått till något europeiskt land.

Många har ansett att det finns mycket intressant inom energiområdet även i Sverige och därför gick förra årets resa både i Norge och Sverige.

Nu planerar vi en resa enbart i Sverige, i den södra landsänden. Det blir en resa i november, när vädret är som mest trist, men det är då man behöver hitta ljuspunkterna och det brukar vara mycket god stämning på vår buss.

Vi planerar start från Västerås den 14 november på förmiddagen, reser söder ut mot Skåne, där vi stannar ett par dagar innan vi beger oss åter till Västerås, dit vi anländer på kvällen den 17 november. Fyra intensiva dagar med studiebesök, kvällsseminarier och som vanligt intressanta diskussioner på bussen.

I Skåne finns mycket intressant att besöka, Sveriges största solcellspark, biogasanläggningar, en materialutveckling för generatorer m.m. men vi ska även besöka vattenkraftverk.

Intresseanmälan kan göras till vårt kansli, 0221-82422, info@sero.se senast den 26 oktober.

Mer information om resan kommer att läggas ut på vår hemsida.

3/2013 förnybar energi

41

Kina störst på solenergi

SERO - BIBLIOTEKET Bygg upp Ditt energibibliotek och se till att de skolor och bibliotek Du känner till också skaffar in följande litteratur:

NYHETER UTLAND

Kina blir det första landet i världen att nå 3 GW solenergi .. Den asiatiska nationen har byggt 40 nya solkraftverk med över 1 GW i produktionskapacitet sedan december förra året och målet är att komma upp till 15 GW 2015.

Världens största solkraftsdrivna båt i Paris Världens största solkraftsdrivna båt, PlanetSolar, har anlänt till Paris. På den 31 meter långa båten finns 537 kvadratmeter solceller som producerar mellan 500 och 600 kWh/dygn vid vackert väder. Med fulladdade batterier har båten en räckvidd på 300 kilometer. Sedan måste det bli solsken igen.

Flygplanet som drivs helt av solenergi Solar Impulse har jättevingar på 63 meter och drivs helt av solljus. Det schweiziska teknikundret tycks kunna flyga hur länge som helst utan ett stopp. Det är ett långsamt teknikbygge i den bemärkelsen att det når en toppfart på knappt 70 kilometer i timmen, å andra sidan verkar det vara en evighetsmaskin.

Ny teknik möjliggör att spraya solceller Forskare vid University of Alberta i Kanada har upptäckt att vanligt förekommande grundämnen i jordskorpan kan användas för att tillverka nanopartikelbaserade solceller med en mycket billig och enkel metod som påminner om tryckpressen eller sprutlackering av bilar.

42

förnybar energi 3/2013

Medlemspris

Ord pris

Förnybar energi av Göran Sidén – Boken ger en utmärkt genomgång av alla förnybara energiformer, hur de fungerar och vad de ger. Rikt illustrerad 256 sid. 2009

400 kr

450 kr

Hampa till bränsle, fiber och olja – en liten handbok av Sven Bernesson 60 sid hft Boken ger basfakta om odling av hampa från sådd till skörd samt beskriver problem som behöver lösas. 2006

120 kr

140 kr

Raps till motorbränsle från fält till motor - en liten handbok av Sven Bernesson Beskriver hela kedjan från odlingsteknik, kallpressning av olja i olika skala samt hur den kan användas direkt om dieselmotorn kompletteras med förvärmning och möjlighet att växla mellan diesel som startbränsle och rapsolja. Även omförestring av rapsolja behandlas ingående.

80 sidor. Rikt illustrerad. 2005

150 kr

200 kr

Vätgas och bränsleceller – Ny energi för världen, Dougald Macfie 144 sid. Illustrerad, fyrfärg

210 kr

228 kr

Vindkraft i teori och praktik, 400 s, ny utgåva, av Tore Wizelius Boken ger en heltäckande bild av nästan allt om vindkraft.

Teknik, miljö, ekonomi och projektering

400 kr

480 kr

Vindkraft på lantbruk – en handbok av Tore Wizelius och Gunilla Britse, 72 sid. Teori om vindkraft, erfarenheter och praktiska råd. 2006

150 kr

225 kr

VIND, del 1, Tore Wizelius/Olof Karlsson Innehåller en grundkurs om vindkraft. 1992

60 kr

100 kr

Vindkraft i Sverige, teknik och tillämpningar (hft), Peter Claeson (Grundbok för alla självbyggare av vindkraft. Teoridelen är allmängiltig för vindkraft och nyttig läsning för den som vill tränga djupare in i hur vindkraftverk verkligen fungerar.) 1987

200 kr

230 kr

Små Vattenkraftverk En handbok om Projektering, Konstruktion och drift av små vattenkraftverk framtagen av SVAF, 100 sid. rikt illustrerad A-4 format

170 kr

212 kr

Små vattenkraftverk – en handbok på CD Översättning från engelska av en mer avancerad handbok om småskalig vattenkraft

80 kr

80 kr

100 kr

140 kr

ÖLÄNDSK NATUR av Dagmar Lundegårdh 1994, 145 sid.

En utmärkt guide till Ölands flora, fauna och geologi

Moms ingår men porto och emballage tillkommer på priser enl. ovan SERO, Box 57, 731 22 Köping, Tel 0221 - 824 22, Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se

 

Flyttat? 

… ändrat e-postadress, telefonnummer eller andra kontaktuppgifter? Glöm inte att meddela kansliet.

Tidning och annan info kommer då i rätt brevlåda och vi sparar både tid och pengar.



…… ändrat e-postadress, telefonnummer eller andra kontaktuppgifter? Glöm inte att meddela kansliet.Tidning och annan info

SERO

ÖVRIGA FÖRENINGAR

Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.

Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se • Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@sero.se Kansli: Birgit Ek • E -post: info@sero.se Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr.

BG 829-8481

Svensk Vattenkraftförening Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.

Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@svenskvattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216 E-post: gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se Kansli: Birgit Ek • E -post: birgit.ek@svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: Inkl. SERO 300 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr.

BG 5956-7404 • PG 54 24-7

SERO Service AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO Bioenergi: Kurt Hansson • Tel. 0224-106 33 E-post: kurt.hansson@sero.se Energieffektivisering: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@sero.se

Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening Tel. 0495-104 39 • 070-678 91 39 E-post: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, Marsh Tel. 08-412 42 88 E-post: anders.orebrandt@marsh.com

Solenergi: Leif Göransson • Tel.019-224 187 E-post: leif.goransson@sero.se

Hallands Vattenkraftförening Gunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122 E –post: olofsson.reaskal@telia.com

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Smålands Vattenkraftförening Jan Johansson • Tel. 0370- 971 47 E-post: jan.skogsstrom@telia.com

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85 E-post: dennis.adas@hotmail.se Medlemsavgift: 200 kr • PG 434 43-3

Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg • Tel. 0570 – 521 51 christer.hedberg@lernia.com

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: marka@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Svensk Vindkraftförening Kvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERG Tel. 076-716 05 50 • E-post: johanna.olesen@triventus.com www.svensk-vindkraft.org Kansli: Ulla Hedman Andrén • E-post: ulla@svenskvondkraft.org Redaktör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: redaktionen@svenskvindkraft.org Medlemsavgift: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551

Södermanlands Energiförening: Lars Besterman Tel. 070-333 80 48 E-post: larsbesterman@hotmail.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2 Västmanlands Energiförening: Stefan Springmann Tel. 0220– 173 01 • E-post: springmann@spray.se Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening Anders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9 Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94 E-post: mats@vangaplantor.se Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875

Förnybar Energi Sverige AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Jan-Åke Jacobson Tel. 070-640 57 59 E-post: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF Elbil Sverige Sven Forsberg Malmö • Tel. 0704-67 08 82 E-post: Sven.forsberg@elbilsverige.se

ADRESSER

ADRESSER

Returadress Sero, Box 57 731 22 KÖPING

Det är inte pengar som får världen att snurra – det är energi.

Och det är där pengarna kommer in.

Öka värdet på dina ursprungsgarantier Kontakta Neas Energy för balanserings- och elhandelsavtal. Förutom avtal på el och elcertifikat erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier.

Jesper Düring: +45 40 64 64 44 - Sten Lillienau: 072 560 58 95 feabcustomer@neasenergy.com

neasenergy.com