fรถrnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING
Nummer 3/2014
Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering Lång livslängd Enkel montering Korrosionsfria Goda hydrauliska egenskaper
www.consilio.no
Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!
APS Norway AS · Box 2059 ·
Ett företag i
På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap ger hus, ren energi och· bättre ekonomi. Han gör det N-3202 Sandefjord, Norge ·som Telefon: +47varmare 99 11 35 00 · info-no@aps-sales.no www.aps-sales.no Group via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.
Kalla faKta om ett varmare liv Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligare banor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus. På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.
Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu 2
förnybar energi 3/2014
I DETTA NUMMER bl.a:
8 Charlotte Kullander Hedbom på SERO årsmöte 2014
LEDARE
10 Ett hållbart samhälle - ABB har lösningarna! 15 Säker strömförsörjning med 100% förnybar energi är möjligt i Tyskland
16 Samverkan är ledordet 18 Brevens Bruk – anrikt vattenkraftverk hotat 20 Dörte Fouquet – SERO:s kontaktyta till EU
Göran Bryntse, ordförande SERO:
24 Utveckling av kommunala fjärrvärmeverk till kraftvärmeverk
26 Vem snodde 500 miljarder Euro? 28 Tusentals jobb i glesbygd i fara 34 Våga värna våra vackra vattendrag!
förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING
Tidningen ges ut av SERO och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex. ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPING E-mail: redaktionen@fornybarenergi.nu ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 023-301 61 , 070-621 71 96 E.mail: goran.bryntse@sero.se REDAKTÖR: Carl Olov Persson (tf) Tel. 0221-146 81 E-mail: c.o.p@koping.net REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Birgit Ek Christer Söderberg Olof Karlsson Sten Malmström ANNONSBOKNING: Jörgen Ek Tel. 0708 144 455 E-mail: jorgen.ek@teamprinting.com PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt ISSN: 0283-6114 LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK Reklamtryckeriet i Köping AB, 2014 Tel. 0221-100 87 E-mail: rt.tony@koping.net OMSLAGSBILD: Foto: Dreamstime
Kräv rörliga nätavgifter Ofta får vi betala höga fasta avgifter för elnätet. De dominerar regelbundet kostnaderna för elnätet. Det gör att motiven för att spara energi minskar. Ingenting hindrar dock kraftbolagen att införa helt rörliga nätavgifter. Sådana finns t ex hos Sala-Heby Energi AB. De har som komplement en liten effektavgift, vilket kan motiveras. När jag satt i Energimyndighetens styrelse för drygt tio år sen förde jag en diskussion med Nätmyndighetens chef, Håkan Heden, om vinsterna för elnätsmonopolen. Enligt lagen är de berättigade till ”en skälig vinst” på sina monopol. Vi var överens om att en skälig vinst i lagens bemärkelse var ca 1 öre/kWh. Nu tar emellertid elnätsbolagen ut mångdubbelt högre vinster. Energimarknadsinspektionen, som ersatt dåvarande Nätmyndigheten, verkar inte bry sig tyvärr. Mitt förslag är att lagstifta om att de fasta avgifterna högst får utgöra 25 % av elnätsavgifterna. Detta kombinerat med att ingen ska betala mer än 30 öre/kWh för elnätet skulle spara mångmiljardbelopp åt elkonsumenterna och dessutom stimulera energieffektiviteten. Det skulle särskilt gynna de som förbrukar ganska lite el, t ex sommarstugeägare och solelproducenter. Det kommer då att löna sig bättre att hushålla med elen än vad det gör nu med i huvudsak fasta avgifter. Datatekniken och belysning allt energisnålare Ur energieffektivitetssynvinkel finns det regelbundet glada nyheter. Inom ITsektorn blir processorerna allt energisnålare. Så har det varit i flera år och utvecklingen fortsätter. Sedan Intel presenterade sina Xeon-processorer 2006 har företaget gradvis minskat effektförbrukningen varje år, bland annat genom krympta komponenter. Den nya Atom-processorn med ledningsbredd på 22 nanometer drar bara en tredjedel av vad motsvarande Xeon-processor gör. I år har Intel presenterat de första Broadwell-processorerna med blott 14 nanometers ledningsbredd. Resultatet är en sänkning av energiförbrukningen med ca 60 % , i vila. En sådan energisnålhet möjliggör att både surfplattor och bärbara datorer ska kunna byggas fläktlösa och därmed också ljudlösa. Fläktenergin är som bekant en betydande del av datorernas och serverhallarnas energianvändning.
↪
3/2014 förnybar energi
3
LEDARE
Värst är dock Intels konkurrent AMD som vid CISIS-konferensen i Kina i somras utlovade att AMDs apu-kretsar blir 25 gånger energieffektivare år 2020 (apu=accelerated processor unit). Det finns därför anledning att tro att IT-sektorn trots den ökade internettrafiken inte kommer att öka sin energianvändning framöver. Även belysningen blir allt effektivare, främst tack vare lysdioder,LED. Samsung har i år börjat sälja LED-komponenter med förbättrad färgåtergivning, CRI-faktor över 90 (CRI = Colour Rendering Index), och med ett ljusutbyte på 143 lumen/ watt. Det är dubbelt så mycket som de vanligaste LED-lamporna och kompaktlysrören har idag. Leder gör dock företaget CREE, som i somras presenterade En vit högeffekts LED med hela 303 lumen/ watt. Världsrekord! Som avslutning kan nämnas att EU inför ett ekodesigndirektiv för transformatorer 2015. De nya transformatorerna kommer att spara ca 1 TWh i Sverige och ca 16 TWh i hela EU enligt beräkningar. Göran Bryntse, ansvarig utgivare och ordförande SERO Foto: www.fotoakuten.se
Biokol ökar växtkraft Den 2 oktober informerar nystartade Branschföreningen Biokol Sverige om vad biokol är för något och vad det kan använda till. Samlingen sker i Västerfärnebo Bygdegård, nära det brandhärjade området i nordöstra Västmanland. Föreningen välkomnar till en eftermiddag fullspäckad
4
förnybar energi 3/2014
av föreläsningar, demonstrationer och debatt kring biokol. En fråga som ska diskuteras är möjligheten att använda pyrolys för att ta hand om brandskadat virke och
tillverka biokol. För mer information om mötet och anmälan gå in på föreningens hemsida biokolsverige.se www.biokolsverige.se .
3/2014 förnybar energi
5
Redaktionen har ordet SERO vill visa på vägar som leder till en bra framtid för livet på jorden. Många är väldigt bra på att beskriva katastroferna som väntar, det är vi också. Att producera avfall som våra efterlevande tvingas ta ansvar för i minst 500 år framåt i tiden är oerhört oansvarigt och ligger naturligtvis i botten för vårt engagemang, men vi vill visa på alternativen som finns och som leder till ett ansvarsfullt nyttjande av jordens resurser och som dessutom kan kombineras med ett bra liv. Vi kanske måste ändra livsstil men jobbar vi rätt behöver vi inte späka oss. Bli med Du också, kanske genom att bli medlem i SERO, kanske genom att höra av dig till redaktionen med artikelförslag. Välkommen med! I den här tidningen - Läs artiklarna ”Brevens bruk”, och ”1000-tals jobb i fara”, fortsätt läs om vattenverksamheten, Christers öppna brev till politiker och beslutsfattare och Olofs inlägg om förtvivlade vattenkraftsägare - En tragedi rullas upp inför våra ögon. Hävdsrätten som gällt i århundraden duger inte längre. Nu tvingas uppskattningsvis 3600, kanske 4000 ägare till fallrättigheter begära tillstånd för att få fortsätta producera miljövänlig el. De flesta av de små kraftleverantörerna tvingas lägga ner. De har inte råd att driva en process som kostar hundratusentals kronor för att sedan få nej till fortsatt drift. Till alla tjänstemän i Länsstyrelser, kammarkollegiet etc. – kom ihåg - Riksdagen beslutar, regeringen verkställer, länsstyrelsen ser till att beslut som skall verkställas på regional nivå följs upp och kom ihåg - Det handlar inte om att verkställa olika förslag till beslut, som flera länsstyrelser verkar uppfatta det. Förslag till beslut får vara hur bra eller galna som helst. Ett gediget svenskt remissförfarande slipar förhoppningsvis av galenskaper så att beslut som fattas blir ok. Efter att ha läst inläggen, ovan, frågade vi statssekreteraren i Näringsdepartementet, Marita Ljung, om riksdagen verkligen beslutat att helt överge gammal hävd och kräva att alla gamla dammbyggen skall omprövas – nej blev svaret. Vissa länsstyrelser verkar ha övergett den demokratiska ordningen och tror att de inte behöver invänta beslut utan själva är beslutande organ. En bov i dramat verkar vara Kammarkollegiet, som tror att de kan ersätta riksdagen som beslutsfattare, så mycket allvarligare när de dessutom uppenbart strävar efter att ställa till med problem för svenska medborgare, svensk miljö och svensk ekonomi. Kärnkraften i fokus igen -Läs Roland Davidssons och Olof Karlssons artikel ”Kärnavfallsavgiften” som visar att de medel som fonderats för att täcka kostnaderna för rivning av de gamla kärnkraftverken
6
förnybar energi 3/2014
och slutförvaring av avfallet inte räcker och läs Olof Karlssons artikel ”Om alternativen får växa behövs varken kärnkraft eller fossilgas”. Om förnyelsebar energi får chansen och om beslutsfattarna sätter rätt pris på energi från kärnkraftverken klarar vi energimålen utan att behöva späka oss samtidigt som vi öppnar vägar som leder till att nå miljömålen. Ett viktigt budskap i dagens tidning är att möjligheterna att energieffektivisera underskattats. Om vi läser intervjun med Eva Kvist Östgren ”ABB” kan vi konstatera att energieffektivisering har förutsättningar att minska behovet av ny el så mycket att nyinvesteringar i kärnkraft är onödiga och oekonomiska. Charlotte Kullander Hedboms artikel med rubriken ”Faktor 3” spinner på samma tema. Det går att minska energiförbrukningen och samtidigt få bättre boende. Förnyelsebar energi vinner terräng. Satsningarna på egen el som sol och vind och lagring av energi tränger undan behovet av fossilt bränsle och kärnenergi. Att El, från att ha varit en bristvara blir en överskottsvara betyder lägre priser och lägre priser innebär minskade incitament till satsningar på ny elproduktion. En naturlig följd blir uteblivna satsningar på ny kärnenergi, på kol- gas- och oljeeldade anläggningar etc. men även satsningar på förnybar energi bromsas upp. Man kan säga att SERO arbete för förnybar energi hotas av det egna engagemanget. Det visar sig till exempel i att satsningarna på vindkraft under året minskat väsentligt. Att arbeta för nerläggning av minst två kärnkraftverk under innevarande mandatperiod ser ut att vara ett onödigt engagemang, det händer i all fall eftersom kärnkraften är en så urusel affär. Så har frågan om nya kärnkraftverk, som tar till vara utbränt kärnbränsle hamnat på tapeten. Läs Göran Bryntses artikel om ”Bridreaktorn” där det konstateras att bridreaktorn i själva verket bara
Carl Olov Persson.
är en fantasiprodukt och även om det kan verka förnuftigt att använda bränslet en gång till och samtidigt eliminera en del av det farliga avfallet så skapar man nya ändå farligare rester, som måste hanteras i hundratals år framåt. En policyfråga – Vi är öppna för debatt, vill inte dölja sanningar därför välkomna med andra infallsvinklar på energifrågor än de du finner hos skribenter i tidningen. Jag hoppas att vi kan föra debatt i sakfrågor utan att angripa varandra personligt. Givetvis väljer jag som redaktör vad som får stå i ”Förnybar Energi och Energieffektivisering.” Ljuset i tunneln är förnybar energi och energieffektivisering – under förutsättning att den riksdag och regering som skall styra Sverige de närmsta 4 åren för en vettig energipolitik! Carl Olov Persson t.f. redaktör Roligt att vara redaktör för en tidning där så många vill medverka. Nästa tidning kan bli ändå bättre om fler läsare även blir skribenter. sänd förslag till c.o.p@koping.net. Bra inlägg ges plats i något kommande nummer!
Pengar att hämta för elproducenter som blir godkända för LEC
För dig som elproducent är elaffären inklusive elcertifikat helt avgörande för lönsamheten. Om du dessutom blir godkänd för att sälja LEC (Levy Exemption Certificates) kan du öka intäkterna från din elproduktion. LEC är en form av engelsk ursprungsgaranti som är mer värda än den svenska motsvarigheten. Självklart kan vi på DinEl hjälpa till med ansökningsförfarandet så att du snabbt kommer igång med din LEC-handel. Välkommen att kontakta oss – Anders Torberntsson, 031 – 34 64 181, anders.torberntsson@dinel.se eller Rolf Idehall, 031 – 34 64 178, rolf.idehall@dinel.se Vill du veta mer om hur du kan öka dina intäkter gå in på dinel.se/foretag/elproducenter
Intresserad av vindkraft? i vindpark Just nu erbjuder Eolus investeringken som vindpar Stenkulla. Vi säljer sextondelar i tten, känt för sina ligger mitt på den blåsiga Varaslä många välproducerande verk. !
För mer information kontakta oss
Henric Karlsson
010-199 88 72 .com henric.karlsson@eolusvind
Katarina Tideman
010-199 88 25 .com katarina.tideman@eolusvind
010-199 88 00 | info@eolusvind.com | www.eolusvind.com
3/2014 förnybar energi
7
PORTRÄTT
Charlotte Kullander Hedbom på SERO årsmöte 2014 Exemplets makt – om fler gör som Charlotte behövs inget fossilt bränsle och ingen kärnkraft… I slutet på 1990-talet lyssnade jag på Stefan Edman som menade att en villaägare ganska lätt kan minska energiåtgången med två tredjedelar utan att för den skull sänka levnadsstandarden. Stefan kallade det Faktor 3. När jag några år senare gifte mig, fick vårt första barn och köpte hus föddes tanken på att omsätta faktor 3 i praktiken. Efter sju år i huset var vi i hamn med projektet. Vi köpte ett hus på 210 kvadratmeter med en biyta på 100 kvadrat som värmdes upp till 5 grader under vintern. Den tidigare familjen bestod av tre personer och de gjorde av med 33 000 – 35 000 kWh el och 2-3 kubikmeter ved beroende på hur vintern var. Både hus och garage med verkstad var byggda under 1980-talet och med
8
förnybar energi 3/2014
bra isolering i väggar och vind samt bra tre-glasfönster. Men det som var mindre bra var uppvärmning huset värmdes med en elpanna och garaget med direktverkande el. Den stora nackdelen med att bo på landet är de många resorna och eftersom både jag och min man har möjlighet att
jobba hemifrån ibland så har vi valt att bygga om verkstaden till hemmakontor och musikstudio som hålls helvarmt. På det här sättet får vi ner resorna lite och kan ofta jobba halvdagar även de dagar som barnen bara är småsjuka. Så nu stod vi där med 270 kvadratmeter uppvärmd yta och tredje barnet på väg. Med ett då-
”Den stora nackdelen med att bo på landet är de många resorna... PORTRÄTT
ligt samvete över att ta så mycket kilowattimmar i anspråk. Visst hade jag driftoptimerat och bytt ut mycket av belysningen till effektivare alternativ samt bytt till snålspolande vattenutrustning. Men nu var det dags att göra något åt värmesystemet. Vi valde att sätta in vattenburet system i garaget, studion och kontoret samt att bygga en kulvert mellan husen och att gräva ner ett antal hundra meter jordvärme längst ner i trädgården. Garagets dörrar var inte helisolerade och byttes ut till bättre begagnade helisolerade. Som värmekälla blev det en 7 kWs värmepump. Jag är som miljövän lite skeptisk till värmepumpar med tanke på att mycket av elen i Europa produceras fossilt med låga verkningsgrader. Men med tanke på att vi i Sverige har ett antal villor med direktel eller vattenburen elvärme så finns här en stor besparingspotential. I och med att huset är relativt nybyggt och välisolerat och att radiatorerna är väl tilltagna så har det möjliggjort att vi kan hålla låga temperaturer ut på radiatorerna. För varje grad minskad temperatur ut på radiatorerna blir värmepumpen 2-3 % effektivare och med extra meter kollektorslag i trädgården så ska jag inte ha några problem att få ut 400 % ur min värmepump. Elspetsen i värmepumpen är urkopplad hela tiden. Jag har braskamin i vardagsrummet och i den eldar jag en gång per dag när utetemperaturen går under -10 grader och inte värmepumpen räcker till att värme hela huset. De få tillfällen per år då det är – 20 grader och blåsigt får jag lägga in ved en extra gång i kaminen. Med dessa åtgärder hade vi lyckats minska köpta kWh el ner till ca 13 000 kWh trots att vi nu värmer ytterligare 60 kvadrat och numera är fem i familjen som tycker om att ha 21 grader inomhus. . De sista kWhs minskning fick vi genom att sätta upp en liten solelanläggning på strax över 500 W. Den levererar ca 500 kWh per år. En bonus med solelanläggningen är att den har möjliggjort för oss att med två dygns eftersläpning se vår elförbrukning på timnivå. Med hjälp av timmätningen har vi lyckats att spara lika många kWh som anläggningen ger per år genom att få ett bra verktyg att driftoptimera och felsöka med. Med dettas åtgärder var vi i hamn med faktor 3 projektet. De återstående ca 12 000 kWh har vi för att köpa oss fria från tanken att det kan
Charlotte Kullander Hedbom
vara dansk kolkondens köpt 10 andelar i Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening. Vindkraft Gässlingen är en del av en vindpark som ligger i norra Vänern inte så långt från där vi bor. En andel ska på årsbasis ge ca 900-1000 kWh och börjar närma sig det efter några års problem. Det finns mer att göra för att ytterligare minska vår förbrukning. Vår kyl och frys är mer än 15 år. Den dag de måste bytas kommer vi att spara några hundra kWh per år. Både tvättmaskinen och diskmaskinen är energieffektiva alternativ men lite retar det mig att det sitter elvärmare i dem och värmer vattnet när jag har värmepumpsvärmt vatten någon decimeter från maskinerna. Och den dagen som det är dags att byta värmepump så kommer de extra 100 metrarna med jordvärmeslag möjliggöra att vi kan nyttja de nya ännu effektivare värmepumparna. Så faktor fyra är kanske inte helt omöjligt om några år. Men nu är ju en hållbar livsstil mer än bara boende. Konsumtion är en stor del av vår miljöpåverkan. När vi flyttade in i vårt hus så stod där en stor soptunna på närmare 300 liter som tömdes var annan vecka. Med devisen att dagens fynd är
morgondagens sopor byte jag till minsta möjliga tunna. Jag och min man hävdar nu bestämt när barnen önskar sig nya saker att vi måste tänka oss för innan vi köper nytt eftersom vi har så liten soptunna. Tillsammans med fyra andra familjer köpte vi tidigare ekologisk mat i storpack och fick på så sätt tillgång till mer ekologisk mat och fick ner förpackningsvolymerna. Något som retar mig är att ekologiska alternativen oftast finns i små förpackningar och det räcker inte långt i en familj med många barn. Vi håller just nu på att se om vi kan hitta en ny leverantör efter att vår tidigare leverantör tycker att vi köper för lite per år. charlotte.kullander@sero.se
SÅ HÄR SER VÅRT BOENDE UT DÅ: 3 person, boyta 210 m2 + biyta 100 m2, 33 000 – 35 000 kWh el + 2-3 m3 ved NU: 5 person, boyta 270 m2 + biyta 40 m2, 12 000 - 13 000 kwh el + 1-2 m3 ved
3/2014 förnybar energi
9
ENERGIEFFEKTIVISERING
Ett hållbart samhälle - ABB har lösningarna! ABB är världsledande inom energieffektivisering och förnybar energi. Det är vi tack vare att ABB vågar ligga i framkant på utvecklingen säger Eva Kvist Östgren på ABB i Västerås. Det kostar att ligga i framkant, men den kostnaden tar vi för att vara långsiktigt lönsamt. ”Förnybar Energi och Energieffektivisering frågar - kan du ge några praktiska exempel?” ”ABB:s energisnåla motorer tycker jag är ett bra exempel. Med hjälp av ABB:s frekvensomriktare spar man upp till 80 % energi, inte illa eftersom motorerna står för 30 % av all energiförbrukning på vår jord och eftersom bara 10 % av alla motorer är utrustade med frekvensomriktare. Att installera tekniken är otroligt lönsamt. Inom ett år är installationen betald. Nu satsar både stora och små företag på att installera frekvensomriktare. – Uppenbart en lönsam affär för ABB, företagen som köper utrustningen och för miljön.” ”Norra Djurgårdsstaden är ett annat exempel på ABB:s satsningar på energieffektivitet. Norra Djurgårdsstaden som skall stå färdigt år 2030 kommer att vara helt självförsörjt på energisidan. En helt nybyggd stadsdel med bra lösningar tar form. Solpaneler, vindkraft, energisnål teknik som lagring energi timerstyrd elteknisk utrustning m.m. ingår i projektet, som är fullt med nytänkande. En särskild labblägenhet där all ny teknik kommer att prövas ingår i bygget. ABB:s satsning på forskning och utveckling kommer att finnas på plats. För att bo där krävs kunskap om allt nytt som möter. Bygget kommer att kosta mer än normalt byggande med det betalas med energieffektivitet.” ”ABB satsar på lagring av energi. I december 2011 invigdes Sveriges första energilager i Falköping. Energilagret har utvecklats av ABB. För att jämna ut effekttoppar lagras el från lokala vindkraftverk. Lagringen sker i 20 sammankopplade litiumjonbatterier med en effekt på 75kW i perioder på upp till en timme. – Allt har fungerat helt perfekt från första dagen. Anläggningen kommer att lära ABB och
10
förnybar energi 3/2014
Falbygdens Energi mycket för att utveckla en effektivare användning av el från vindkraft och andra förnybara energikällor. Lars Ohlsson, vd för Falbygdens Energi säger - om några år räknar vi med att hälften av elen i det lokala nätet ska komma från vindkraftverk i regionen. Därför undersöker vi möjligheterna att bygga ett betydligt större energilager i anslutning till en vindkraftpark som planeras utanför Falköping. Totalt är ett hundratal abonnenter i centrala Falköping anslutna till testanläggning. En liknande anläggning är under uppförande på Gotland. Det här är storskaliga projekt man kommer säkert till användning för många olika typer av energilager i framtidens smarta elnät. Ett hållbart hus med solceller på taket kan exempelvis behöva mellanlagra egenproducerad el i ett litet energilager. Och ett något större lager, mer av vår typ, kan fungera som reservkraft för ett mindre villakvarter.” ”Ladda elbilar - ABB tillverkar och säljer snabbladdningsanläggningar. nu sätts snabbladdningsstationer upp i städer runt om i landet, utanför handelscentrum som Marieberg i Örebro, vid viktiga trafikknutar som Arboga där E-18 och E 22 möts, Karlstad Uddevalla med flera platser, ja det går att tanka el på ABB:s parkering i Västerås säger Eva. Än så länge kan man tanke el gratis på laddstationerna. Nu handlar det i första hand om att testa hur infrastrukturen skall se ut men i framtiden kanske vi tankar el för 2 kronor per mil. (under hösten inför Fortum och Vattenfall avgifter vid sina snabbladdare, troligen ungefär som i Norge, där minutpriset är 2,50 norska kronor. Sedan våren 2012 prövas anläggningen i Falköping som effektreserv vid laddning av elbilar. ABB använder anläggningen för fortsatta
Eva Kvist Östgren Västerås, Försäljningschef ABB svenska marknaden
”Med hjälp av ABB:s frekvensomriktare spar man upp till 80 % energi” tester – både av tekniken och av hur elen används av konsumenterna.” ”Mångfald - ABB finns i de flesta länder över hela vår värld. Det betyder att ABB är mångkulturellt. På ABB arbetar människor från i princip alla världens hörn. Det innebär att vi har lätt att nå ut och göra affärer på olika håll. Vi har anställda som kan de olika språken, de olika kulturerna, känner folk i sina gamla hemländer och har kunskaper inhämtade på teknikföretaget ABB. ”ABB:s satsningar kommer när de får fullt genomslag på marknaden att bidra till en betydande minskning av energibehovet, något samhällsplanerarna inte verkar riktigt förstå än.” Carl Olov Persson
Inför höstens val bredde kärnkraftskramarna ut sig i tidningarna – här fick Olof Karlsson ordet:
Om alternativen får växa behövs varken kärnkraft eller fossilgas I en insändare i Västmanlands Läns Tidning, hävdade kärnkraftsvännen Professor Harry Frank, Kungliga Vetenskapsakademin att kärnkraften bara kan ersättas med rysk gas. Så illa är det inte, säger Olof Karlsson, SERO, i ett svar publicerat i Vlt och Bbl/At, - förutsatt att vi låter de förnybara energiformerna växa till i god jordmån. Ingen hävdar att kärnkraften skall ersättas med enbart vindkraft. Det skulle vara mycket dumt. I stället kommer ersättningen att ske på olika sätt. Minskad elanvändning genom effektivare utrustning kan minska elanvändningen med minst 20 TWh som inte behöver ersättas. ABB är mycket skickliga på att spara el – se artikel i denna tidning. Sverige har tagit på sig att uppfylla EU:s krav på att effektivisera elanvändningen med 20 %, vilket innebär en minskad elanvändning med 28 TWh. Tyvärr ligger vi långt från målet. Solelen kommer Tyskland har satsat hårt på solceller. År 2013 gick solelen förbi både kärnkraft och vindkraft i installerad effekt. Här i Sverige går det sakta på grund av problem med EU:s regelverk för statsstöd, som hindrat regeringen att först fatta beslut om nettodebitering och nu om skattereduktion för bl.a solceller. Priset på solceller sjunker snabbt och om några år väntas det sjunka till vindkraftens nivå på 60-70 öre/kWh. Ganska snart kan svensk solel byggas ut till 5-10 TWh och någon effektgräns uppåt finns inte. El från biokraft har potential att öka kraftigt från 15 till 30 TWh. Den elproduktionen kan styras och ta bort det mesta av Franks effektproblem. Så en kommen-
tar till Franks räkneexempel där 1 TWh kärnkraftsel skulle ersättas med 5,7 TWh vindel, varav 4,7 TWh skulle spillas. Hur tokig får man vara för att komma fram till sådana värden. Frank oroar sig för effektbrist då kärnkraften avvecklas. Den frågan är grundligt utredd av Tekniska Högskolan under Prof. Lennart Söder, som skrivit rapporten ”På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige”. I den rapporten antar man att kärnkraften är helt urfasad och 55 TWh av den (10 TWh bortsparade) ersätts med 45 TWh vindel och 10 TWh solel. En liten volym biogas kommer att behövas som spetslast men ingen naturgas som balanskraft. Potentialen för vindkraft är över 90 TWh och för solel mycket stor. Inmatningen av solel till nätet minskar också behovet av balanskraft. Prof. Harry Frank från KVA, Kungl. Vetenskapsakademins Energiutskott är en av vindkraftens största fiender. Tidigare har KVA hävdat att det svenska kraftnätet högst skulle kunna balansera 10 TWh vindkraft. Redan är vindkraften uppe i 11 TWh el på årsbasis och Svenska Kraftnät ser inga problem vid inmatning av 20 TWh. Problemet för kärnkraftsvänliga KVA och Frank är att alternativens framväxt minskar behovet av ny kärnkraft. Därför bekämpar man vindkraften helt skrupelfritt.
Sol-boom! Från 5 GW år 2005 till nästan 200 GW i slutet av detta år, och det är bara början. Den globala solcellsindustrin (PV) hade bara en installerad effekt på 5 gigawatt under 2005 - och kom ihåg, solpaneler har funnits i decennier, så det tog lång tid att ens komma till den 5 GW - och installerade effekten väntas vara nära 200 GW i slutet på 2014. Tillväxten tros öka ytterligare under nästa årtionde eftersom sol blir betydligt billigare än andra källor av el, inklusive förorenande fossila bränslen som kol och naturgas
Jag får många samtal från förtvivlade vattenkraftsägare! 3600 vattenverksamheter ska tvingas till att ha miljötillstånd enligt senaste Miljöbalken som kom 1998. Bara ett litet antal anläggningar har det och de flesta skulle tvingas söka nya tillstånd, vilket skulle blockera domstolarna under många år. Kostnaden för att få ett nytt miljötillstånd kan uppgå till flera hundra tusen kronor, ett orimligt belopp för små kraftverk som i stället tvingas lägga ner. Våra politiker måste inse det orimliga i utredningens förslag och förändra det. För det första skulle man kunna minska antalet domstolsärenden genom att överföra alla kraftverk upp till 250 kW till prövning i de kommunala miljönämnderna i respektive kommun. I dag sker alla prövningar av tjänstemän som kan agera hur de vill utan ansvar. En övergång till politiska beslut grundat på lokal kännedom har många fördelar. Olof Karlsson 3/2014 förnybar energi
11
SOLENERGI
Säker bortkoppling av solpaneler Under våren rapporterade Fredrik Eriksson, brandingenjör vid Mälardalens Brand och Räddningsförbund i TV4 om problem med brandsläckning av hus med solpaneler. ” Det går inte att bryta strömmen” vilket gör det extra riskfyllt för brandmännen vid brand i hus försedda med solpaneler. I t.ex. Tyskland har det gått så långt att man i vissa fall avstått från att släcka bränder i hus med solpaneler på grund av risken för livsfarliga stötar. Nu har ett företag i Australien tagit fram en isolator som tacklar problemet. Anordningen kan kopplas till och från solpanelerna via omkopplare eller fjärrmanövreras från närmaste understation. Den kan anslutas till alla befintliga solpanelsanläggningar, såväl nya som gamla. Isolatorn (RSI) bryter strömmen vid den enskilda panelen, dvs innan panelerna kopplas ihop och anläggningen uppnår livsfarliga spänningsnivåer. Företaget bakom RSI har vunnit utmärkelser som “the Master Electricians and Electrical contractors associations "Innovative product of the year 2012" samt “the 2GB small business of the month award”, 2014. Enligt företagets VD Joe Hudson, söker
Eftermontering av brytare till 6 solpaneler. Inkopplingsdiagram
Remote Solar Isolator distributörer over hela Europa. Ett exempel på eftermontering av RSI I befintlig anläggning visas i ovanstående diagram. Informativ video
finns att se på nätet, http://remotesolarisolator.com/ Jörgen Ek jorgen.ek@teamprinting.com
EGEN EL + ELCERTIFIKAT = SANT P R IS
1 900:inkl moms.
Elcertifikatsmätare från Egen El FUNKTION: Mäter och rapporterar bruttoproduktionen,
Solcellspaket
5 000W ca 34m , 4 500kWh 2
Komponenter: 20 st solcellspaneler, á 250W 1 st 3-fas växelriktare, Fronius kablage och kontakter montagefästen tegeltak
FRÅN
69 300:inkl moms.
alltså innan det som används i fastigheten dragits av. Det ingår även en online-tjänst där produktionen visas. Anläggningar som producerar elektricitet från förnyelsebar resurs (t ex sol och vind) kan få ut elcertifikat under de första 15 åren av driften. INSTALLATION: Egen Els-mätaren består av en MIDcertifierad trefaselmätare samt en liten dator som loggar data och kommunicerar med omvärlden. Hela installationen får plats i en kapsling på 250x200x120 mm. PRIS: 1 900 kr om man har köpt solceller från EgenEl och/ eller köper/säljer el från ETC Elhandel. Annars är priset 2 900 kr.
Montagekostnad tillkommer
VARUHUSET.ETC.SE
12
förnybar energi 3/2014
www.egenel.se
KÄRNKRAFT
Kärnavfallsavgiften höjs från 2,2 öre per kWh till 3,8 öre SERO säger: Det räcker inte! En kärnavfallsfond har byggts upp som skall täcka kostnaderna för rivning av de svenska kärnkraftverken, slutförvaret av radioaktivt ”utbränt” bränsle, rivning och hantering restprodukter från kärnkraftverken. Ägarna till verken avsätter årligen medel för att täcka de framtida kostnaderna. Avgiften till fonden ligger för närvarande på 2,2 öre/kWh, vilket konstaterats vara för lågt för att täcka sammanlagda kostnader. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har gjort ett antal beräkningar. Den sista december 2011 var den samlade fondförmögenhet exklusive det redan nerlagda Barsebäck 40,263 miljarder kronor. För nerlagda Barsebäck tillkommer 6,385 miljarder, ett belopp återstår och som inte finns reserverat i fonden. Skuld i systemet Beräkningarna sker med två tidshorisonter; • kort drifttid, 40 år eller i de fall en reaktor blir 40 år under avgiftsperioden (2012-
2014) ytterligare 6 år. Enligt dessa förutsättningar stängs de sista reaktorerna (O3 och F3) i augusti 2025. • lång drifttid som bygger på 50 års drift för FKG och Ringhals AB, för OKG är drifttiden 60 år. Detta innebär att den sista reaktorn, i detta fall O3 stängs i augusti 2045. Skillnaden mellan scenarierna är den tillkommande mängden använt bränsle; För Barsebäck krävs inbetalningar om 1 300 mkr/år under 6 år för att nå balans i alla scenarier. Vid beräkningen av avgiften görs olika antaganden om återstående drifttid och produktion. SKB är mycket optimistiska och tror att reaktorerna skall ge 76 TWh per år trots att medeltalet de 10 senaste åren bara varit 61,4 TWh. Vidare kan man anta olika återstående drifttid på reaktorerna. Den varierar mellan 40, 50 och 60 års total drifttid. Höga kostnader för underhåll och låga energipriser gör det troligt att flera verk måste läggas ner betydligt snabbare än planerat.
Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, gemensamägt av ägarna till de svenska kärnkraftverken ansvarar för slutförvarsprocessen. Till Kärnavfallsfonden betalar ägarna in en avgift som är baserad på hur mycket el man levererar ut på nätet. Vi den årlig produktion av 60 TWh betyder varje ettöring i avgift 600 miljon. Den av strålsäkerhetsmyndigheten föreslagna höjningen från 2,2 öre till 3,8 öre räcker inte. En så liten höjning innebär fortsatt kraftig subvention av kärnkraften. Dessutom, om fonden töms innan uppgiften slutförts, tvingas staten dvs vi skattebetalare stå för resterande kostnader. SERO uppskattar att avgiften bör vara omkring 10 öre/kWh. I Tyskland har hittills 32 miljarder Euro avsatts. Ett svenskt scenario med samma beräkningsgrunder som det tyska beslutet utgår från visar att en totalkostnad på 200 miljarder SEK verkar realistiskt. Olof Karlsson/Roland Davidsson
Beräkningar kostnader per kWh vid olika scenarier 40 års drift eller ytterligare 6 år Elproduktion
Återstående kostnader
Industrins bedömning totala kostnader 129 mdkr Scenario 150 mdkr Scenario 200 mdkr
Industrins bedömning -76 TWh/år ca 5 öre/kWh
Genomsnitt senaste 10 åren - 61,4 TWh/år ca 7 öre/kWh
ca 7 öre/kWh ca 13 öre/kWh
ca 10 öre/kWh ca 17 öre/kWh
50/60 års drift Elproduktion
Återstående kostnader
Industrins bedömning totala kostnader 147 mdkr Scenario 171 mdkr Scenario 200 mdkr
Industrins bedömning -76 TWh/år ca 3 öre/kWh
Genomsnitt senaste 10 åren - 61,4 TWh/år ca 4 öre/kWh
ca 4 öre/kWh ca 5 öre/kWh
ca 6 öre/kWh ca 7 öre/kWh 3/2014 förnybar energi
13
GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN KÄRNKRAFT
VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN
Bridreaktorer dyra och farliga Det har inkommit en ansökan till svenska regeringen om att få ett stöd på 1,5 Miljarder för att bygga en experimentreaktor med s k bridreaktorteknik i Oskarshamn. Det blir ett enormt slöseri med pengar som hellre borde satsas på förnybar energi och energieffektiviseringar.
GENERAToRER upp till 20 000 kVA
• egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner AUTomATIKUTRUSTNINGAR
• inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • ger optimal energiproduktion
SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET
• hög- och låg-
spänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar
Bridreaktorer utnyttjar snabba neutroner för att omvandla uran238 till Plutonium,Pu-239, ett av världens farligaste ämnen. Inandning av en miljondels gram Plutonium kan orsaka lungcancer, 5 kg räcker till en atombomb av Nagasakimodell. Plutonium, rätt hanterat, kan i kontrollerade former alstra energi precis som i en atombomb. Tekniken förutsätter dock upparbetning av kärnavfall, en mycket dyr och farlig process som genererar stora mängder radioaktivt avfall. Det är ekonomiskt orimligt att Sverige skulle ha råd att bygga en sådan anläggning för minst 100 miljarder. Det har sedan 1950-talet satsats inemot tusen miljarder hittills i världen på bridraktortekniken utan att den fungerar på ett rimligt sätt. Bland annat USA, Frankrike, England och Tyskland har avbrutit sina försök att få bridreaktorerna att fungera tekniskt. Även Japan har, åtminstone tills vidare, avbrutit utvecklingen av bridreaktorer. Bridreaktortekniken blir med all säkerhet också mycket dyrare än konventionell kärnkraft, som ju i sig nu är minst dubbelt så dyr som förnybar energi och effektiviseringar. Slutsatsen är att det är ekonomiskt och miljömässigt vansinne att slänga bort 1,5 Miljarder på en svindyr, livsfarlig teknik som troligen inte kommer att kunna fungera. Göran Bryntse
SÄLJES
ASEA asynkron motor/generator 132 kW, 380 V, 1000 rpm med remskiva, stativ, varvtalsvakt med relä. Begagnad i mycket bra skick. Telefon: 0150-300 08 med vidarekoppling till mobiltelefon eller e-post: broby_ helikopter@hotmail.com
Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com
14
förnybar energi 3/2014
rgi
sol
svartkol
vi nd
GW
a silg fos s
12,068 21,247 26,340 28,241 33,668 36,858 7,537 5,607
Säker strömförsörjning med 100% förnybar energi är möjligt i Tyskland Redan 2007 visar en första studie att det är möjligt. Nyligen redovisar en tysk rapport efter tre års detaljerade simuleringar hur ett framtida elsystem kan se ut utan fossila energikällor. Frekvens- och spänningsstabilitet har studerats. Studien har gjorts av ett konsortium under ledning av Institutet Frauenhofer IWES. Institutet forskar inom området vindkraft och energisystem och har mer än 500 medarbetare. Det grundades 2009 och omsättningen var 280 miljoner kronor. I konsortiet ingick bl.a. Cube Engineering, Tyska vädertjänsten, vindkraftstillverkaren Enercon, Siemens, Leibniz Universität Hannover SMA Solar Technology, Byrån för den förnybara energin. Projektet är sponsrat av Tyska Förbundsministeriet för miljö, naturskydd och kärnsäkerhet Construction. Scenariet har körts i ett dataprogram för varje timme under året för att kunna undersöka det exakta tillståndet i försörjningssystemet. De viktigaste energikällorna i detta framtidsscenario är vind och sol, vilka med 53 och 20 % gemensamt bidrar med knappt tre fjärdedelar av den gemensamma eltillförseln. Ytterligare producenter är bioenergi med 10 procent, vatten och geotermiska kraftverk liksom batterier som lager och gaskraftverk matade med metan framställd av överskotts vind- och solel och biometan. Online simulationer på projektets hemsida visar behovet av systemtjänster och beräkningar av systemstabilitet samt exempelvis nödvändig nätutbyggnad.
ENERGIEFFEKTIVISERING
sa
kärnen e
mas
vatten
bi o
l ko
un br
Nytt ramavtal om kraftförsäljning
Undersökningen visar att dagens försörjningskvalitet kan nås också med en intelligent kombination av förnybara energikällor, lager och backup- kraftverk med förnybarenergi och att vi långsiktigt kan avstå fossila och kärnkraftkällor för elproduktion. Men systemet måste tekniskt och reglermässigt vidareutvecklas. På www.kombikraftverk.de visas animation av projektresultat på en karta över alla Bundesländer i Tyskland och effektflödesanimationer. Gunnar Grusell gunnar.grusell@sero.se
Förnybar Energi Sverige AB, FEAB, ägs gemensamt av SERO, SVIF och SVAF. Bolaget har i uppgift att hantera gemensamma intressen för föreningarna, ett sådant är att teckna förmånliga ramavtal för medlemmarnas försäljning av elkraft.
För två år sedan tecknade FEAB ett 2-årigt ramavtal med NEAS-Energy från Danmark, NEAS var redan då köpare av el från de flesta vindkraftverk i Danmark. Samarbetet med NEAS har fungerat bra, NEAS har givit goda ersättningsvillkor och har visat stor öppenhet i samarbetet. Speciellt goda ersättningsvillkor har gällt ersättningen för ursprungsgarantier eller Gröna Element som NEAS kallar dem. Balanskostnaderna för vindkraft i elområde 4 (södra Sverige) har emellertid i våra ögon varit något för höga och verkat hämmande för att få medlemmar i södra Sverige att ansluta till avtalet. Nyligen förlängde NEAS och FEAB ramavtalet att gälla 2015 och 2016 med förbättrade villkor. Bland annat kommer balanskostnaderna att sänkas och ersättningarna för Gröna Element att höjas. Sammanlagt kommer det nya ramavtalet att bli mycket förmånligt och svårt att konkurrera ut. Ramavtalet är förbehållet medlemmar i våra föreningar som betalar serviceavgift under åren 2015 och 2016. Den som önskar mer information kan kontakta Sten Lillienau, NEAS, 0725605895 eller Jan-Åke Jacobson, SVAF, 070-6405759 Christer Söderberg 3/2014 förnybar energi
15
ENERGIEFFEKTIVISERING
Samverkan är ledordet Samverkan är ett viktigt ledord för att uppnå förändring, förnyelse och utveckling av än det ena och än det andra. Här skiljer sig inte energisektorn från andra sektorer. Det finns många spännande utvecklingsprojekt som nått sina resultat genom samverkan av olika resurser och konstellationer. Men märkligt nog tycks den politiska samverkan, i frågor som rör energiomställningen och möjligheten att uppnå en 100 % förnybar energiförsörjning, lysa med sin frånvaro. Foto Tom Bengtsson
I år är det valår och inte vilket valår som helst, utan supervalår. Stundtals känns energifrågan överskuggad av övriga politiska frågor och utmaningar, trots att det är det en mycket viktig fråga. Energin är navet i samhället, som får allt i rörelse. Energin ger oss möjlighet att färdas, bo varmt och knappa på datorn eller klara omvårdnadens behov av teknik eller det mest basala – att laga en måltid…och mycket, mycket mer. Och all denna energianvändning som vi företar oss påverkar miljön och klimatet, på ett eller annat sätt. I det korta perspektivet utgör det också en stor del av vår dagliga hushållsbudget. För att inte tala om hur kostnaderna kommer att påverka oss i det längre perspektivet, i generationer framåt. Det är med den här bakgrunden som tankarna far runt och frågorna hopar sig. Varför bromsas utvecklingen av förnybar energi när den bevisligen är betydligt skonsammare mot miljön och klimatet och i längden det absolut mest konkurrenskraftiga vi kan erbjudas? Varför ser vi ingen större samverkan politiskt, med en tydlig och långsiktig agenda för den förnybara energitekniken? Och var är visionerna? Vi fick ett exempel på den politiska snuttifieringen den gångna veckan. Regeringen med Energiministern i spetsen aviserade att solcellsstödet skulle tilldelas ytterligare 50 miljoner för 2015. Bra i sig
16
förnybar energi 3/2014
och välkommet för alla de som sökt stöd för sina solcellsanläggningar under 2014 men i sammanhanget en droppe i havet. Enligt Energimyndigheten ligger det redan nu ansökningar till ett motsvarande värde av 600 miljoner kronor. Med de anslagna 50 miljonerna byggs det ingen marknad, det ger ingen signal till industrin att solenergin är ett prioriterat teknikområde. Varken riskkapitalister, industrialister eller andra stimuleras till investeringar i forskning, tillverkning och marknadsnära aktiviteter. Det behövs helt andra signaler för att skapa dynamiska drivkrafter! Ibland känns det som att vi behöver en politisk Steve Jobs. Någon som tänker utanför boxen och ser möjligheter i det som finns men också en begåvning att blicka bortom horisonten. Att ha förmågan att se hur det genom samverkan, politiskt men också med alla andra krafter som arbetar i energisektorn, kan skapas ett helt nytt systemtänk. Att kunna integrera system i varandra, att kunna låta olika energislag samverka för att på det sättet få en större utväxling av resurserna men också få fart på utvecklingen, med syfte att nå uppsatta mål. Den utveckling som kan konstateras inom en rad olika teknikområden, inte minst när vi talar om datorer, telefoni och liknande elektronik, skulle vi även kunna skapa inom energisektorn. Och det finns många exempel där entreprenörer
tänker som Steve Jobs – utanför boxen. Elon Musk på Tesla Motors är en lysande stjärna av det slaget. Teslas el-bilar är skapelser som hela tiden strävar efter det speciella, det utmanande och det som kan kännas omöjligt. Bilens design, räckvidd, acceleration och inte minst logistiken för tankstationerna överträffar det som för några år sedan ansågs omöjligt. Det är den här typen av entreprenörsanda som skulle genomsyra hela energisektorn, då hade det sannolikt blivit lite drag på omställningen! Så nu sitter jag här i skrivande stund med lite valångest. Valdebatterna duggar tätt, vallöftena överträffar varandra och det är ingen större svårighet att bli förvirrad. Visst finns det skillnader i energipolitiken mellan de olika partierna men frågan är om det gör skillnad. Det vi behöver är en målmedveten energipolitik med en blocköverskridande färdplan. Med en långsiktig och tydlig politik skulle signalen till entreprenörer, riskkapitalister och industrialster vara tydlig. Då skulle det nog inte dröja länge förrän vi fick se innovativa aktörer bana nya vägar. Eller varför inte befintliga företag som utvecklar nya affärsmetoder så att vi till exempel kunde köpa solcellsanläggningar på IKEA, på samma sätt som görs i England idag. Lars Andrén www.drivkraft.nu
Vestasvind Svenska AB Vattenfall (Vestas Sverige)
Marknadsläget just nu
överväger att köpa Nu lämnar vi det fina sommarvädret bakom oss och blickar fram mot höst och vinter. Det världens största vindkraftssystem. fundamentala läget är ganska odramatisktVestas med ett mindre underskott i den leverantör hydrologiska avkärnbränslestavar balansen och fortsatt låga rörliga kostnader för kraftproduktion med fossila bränslen. från Ryssland Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel Terminspriserna rörde sig under sommaMed över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är
ren svagt uppåt med stöd av geopolitisk erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för oro (Ukraina) och svagt stigande mar- sin förstklassiga effektivitet och beprövade Bolaget vill konkurrensutsätta inköpen driftsäkerhet. ginalkostnader för kolkraftproduktion. och har kontakter med ryska statliga Inför vintern tyder dock det mesta på att energijätten Rosatom. 2020 kan kärnprisuppgången stannar av och att priser- Vår kompetens omfattar allt från utvärdering bränslestavar svenska kärnkraftverk avi platser till na kommer fortsätta i samma prisinterkomma från Ryssland. service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift. vall som vi sett under större delen av året. Riksdagsledamoten Lars Eriksson (S) Även spotpriserna ser just nu ut hålla har reagerat på detta och tycker att det sig förhållandevis stabila över höst- och Inför varje etapp finns våra experter är anmärkningsvärt med för att geatt Vattenfall går vivinterperioden. Hösten är dock en känslig dare med planerna. – Jag förvånades, efbranschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du period där mer eller mindre nederbörd än ter händelseutvecklingen i Ukraina har normalt kommer avgöra hur hydrologin visar oss din plats så agerar vi med kraft. inte Vattenfall eller regeringen känt det ser ut när vi går in i vintern. Andra faktosom angeläget att stämma av med varanrer som blir väldigt avgörande för spotpridra om det är rimligt att fortsätta att öka serna under vintern är vilken tillgängligSveriges beroende av rysk energi. het Vestasvind kärnkraften klarar av i samband med Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25 vinterns kallaste perioder samt hur kalla Saxat ur Vlt - Magnus Östin E-mail: vestas-sverige@vestas.com• www.vestasvind.se dessa perioder verkligen blir. magnus.ostin@vlt.se Jens Nordberg, handelschef DinEl.
CORNELIS MEKANISKA AB Vi utför till kraftverksindustrin:
- Turbintillverkning
- Ombyggnader
- Renoveringar
- Betongsprutning
- Reparationer
- Injektering
- Service
- Entreprenadarbeten
- Tillverkning av grindrensare
- Mobil betongblandning
- Automatiseringar
- Uthyrning byggnadsmaskiner
För mer info www.cornelismek.se CORNELIS MEKANISKA AB Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.com förnybar27 energi SEROjournalen nr.3/2014 3 - 2006
17
VATTENKRAFT
Brevens Bruk –anrikt vattenkraftverk hotat Brevens Bruk i södra Närke är ett välskött äldre bruk med vackra gamla byggnader beläget vid sjön Botaren. Bruket har under mer än 300 år utnyttjat vattenkraften i fallet efter sjön och i Breven tillverkades år 1845 de första kommersiella vattenturbinerna i Sverige. Nuvarande kraftverk anlades 1935, självfallet med turbiner från Brevens Bruk, och har en årsproduktion på ca 700 000 kWh. Sedan starten för snart 80 år sedan har man således producerat nära 60 GWh ren och koldioxidfri el som ersatt motsvarande kolproduktion och därmed minskat koldioxidutsläppen med ca 50 000 ton.
Men anläggningen är gammal och bruket har därför ansökt om att ersätta den med en ny. Man ansökte därför om ett nytt tillstånd och det var då eländet började, ingående beskrivet i ett dubbelsidigt uppslag i Svenska Dagbladet i mitten av augusti. Ansökningshandlingarna var utförda efter konstens alla regler, men det blev nej i Mark- och Miljödomstolen, man överklagade till Mark- och Miljö-överdomstolen, nej även där och Högsta Domstolen vägrade ta upp målet. Ett krav från motstående intressen har varit en fiskvandringsväg som skulle kosta mångmiljonbelopp, vilket inte kan bäras av elproduktionen. Trots att det
18
förnybar energi 3/2014
finns ett naturligt vandringshinder 7 km nedströms, en vertikal klippavsats på 4 m, krävde domstolen en vandringsväg vid Brevens Bruk. Även om den sökande påvisade den mycket begränsade nyttan av en sådan vandringsväg ville inte rättsväsendet lyssna. Det förefaller som man i dagens miljödomstolar inte gör kostnads/nyttobedömningar, något som anses viktigt i andra samhällssektorer. Ett argument som framförts av Vattenverksamhetsutredningen är att äldre tillstånd, inklusive urminnes hävd, tillkom när andra miljöförhållanden rådde och därför är de äldre tillstånden omoderna och behöver omprövas.
Det är riktigt att miljösituationen har ändrats genom samhällets utveckling de senaste 50-100 åren. Då kände man knappt till växthuseffekten, försurningen, övergödningen och att de fossila energikällorna är en ändlig resurs. Varför tar man inte mer hänsyn till dessa ”moderna” miljöhot i nuvarande miljöpolitik och de förnybara energikällornas överlägsna förmåga att minska dessa allvarliga problem. Detta måste ges större vikt vid lagstiftningen och rättsprövningar. Har det blivit så att vandringsfisk har blivit vår tids heliga ko och inte får ifrågasättas? Christer Söderberg
SERO:s remissvar på BIOENERGI
Ändrad beskattning av vissa biodrivmedel Fi 2014/2485 SERO sågar förslagen. Det har så stora brister att de inte kan ligga till grund för beslut i Riksdagen. Underlaget behöver göras om och ersättas av ett nytt förslag. En anledning till förslaget är att biodrivmedlet FAME/RME anses vara överkompenserat med nuvarande avdrag på energiskatten. Den första fråga man då ställer sig är: Måste Sverige underordna sig EU-direktiv i denna fråga? Regeringen borde inte bara acceptera direktivet utan i stället inleda förhandlingar med EU om undantag. Sverige borde begära att återfå rätten att själv bestämma skattenivåer och undantag. Förslagen bygger på en underlagsrapport från Energimyndigheten som i sin tur arbetat på direktiv från Finansdepartementet. Rapporten har flera fel i beräkningen av produktionskostnaden för FAME/RME. Genom att uppge för låga produktionskostnader ökar överkompensationen och därmed behovet att med höjd energiskatt minska överkompensationen. Om Finansdepartementet dessutom lägger till en marginal utöver vad som skulle krävas för att eliminera ev. överkompensation blir skattehöjningen onödigt hög. För B100, 100 % ren biodiesel, blir prishöjningen minst 2,11 kr per liter vid pump. En så stor prishöjning på B100 kommer att minska efterfrågan på B100 och andra lägre inblandningar så att volymerna minskar. Den minskade efterfrågan kommer att slå hårt mot produktionen av svensk rapsolja som kommer att ersättas av importerad fossil diesel. Svenskt jordbruk drabbas därmed dubbelt dels genom minskat produktionsutrymme och dels kraftig höjning av sina kostnader för drivmedel. I förslaget föreslås att avdraget på energiskatten, jämförd med energiskatten på fossil diesel ändras från nuvarande 84 % till 8 % för låginblandad FAME och från 100 % till 8 % för höginblandad. SERO hävdar att en så kraftig prishöjning slår hårt mot lantbruket, åkeribranschen och bussbranschen, som kommit i gång med byte av fossil diesel till biodiesel. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är det också galet. Det slår ut inhemsk produktion med goda miljöegenskaper som ersätts med importerat fossilt bränsle. Åtgärden bryter mot förnybarhetsdirektivet. Inför ett planerat nytt direktiv på området har EU-kommissionen öppnat en
dialog med nationerna om vilka regler som bör gälla i fråga om statsstöd och energiskatter. Nationernas svar skall ha inkommit senast den 1 september. SERO förväntar sig att svenska regeringen med kraft framför kravet, att nationerna själva får beslutsrätt över uttag av energiskatter. Om ett sådant regelverk gällt i dag, skulle problem med överkompensation minskat och nettodebitering varit möjlig. Utgångspunkten i Sveriges argumentering bör vara att EU-regler på energiskatteområdet inte skall hindra och motarbeta övergången till mer förnybar energi. Klimateffekter bör få vara styrande. När det gäller borttagning av volymgränsen, högst 15 % inblandning av HVO i diesel, anser SERO att det är ett bra förslag, som gynnar utvecklingen av förnybar energi. HVC är samlingsnamnet för hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter. Jämfört med RME, Rapsmetylester, handlar det om små volymer i Sverige, men dessa kan öka genom industrisatsningar, t ex PREEM. Ett hinder för den satsningen har hittills varit att regeringen inte gett några besked om vilka regler som skall gälla fr.o.m. 2016. Den osäkerheten minskas nu. Förslaget att ändringen skall tillämpas från den 1 maj 2014 är utmärkt. SERO föreslår, att Finansdepartementet ger nya direktiv till Energimyndigheten som får i uppgift att omarbeta rapporten och då ta med alla produktionskostnader vid svensk produktion av FAME/RME. Därefter bör regeringen återkomma med ett nytt förslag som korrigera eventuell överkompensation utan sänkning av produktionskostnader. Varje öre i sänkt energiskatt är viktig. Satsa hellre på justeringar efter behov vid de årliga översynerna.
Olof Karlsson. Kap 7 Konsekvensanalys; Vid oförändrad användning av FAME 2015, skulle statens skatteintäkter på låginblandad FAME öka med 0,36 miljarder kr och från höginblandad med 0,07 miljarder tillsammans 0,43 miljarder. En kraftig skatthöjning enligt förslaget kan leda till en kraftigt minskad användning av FAME. Då minskar också de direkta skatteintäkterna men också antalet arbetstillfällen i produktionen, förädlingen samt beskattade överskott från odling, transporter m.m. Totalt kan skattehöjningen leda till en nationalekonomisk förlust samt bortfall av klimatnyttan. SERO föreslår att regeringen återkommer med ett reviderat förslag med sänkta energiskattehöjningar på FAME På uppdrag av SERO Olof Karlsson, styrelseledamot och handläggare FAME = Fatty Acid Methyl Ester som innefattar RME. Rapsmetylester samt bl a fettsyror från djurriket. HVO = Hydrogenerated Vegetable Oils, vätgasbehandlade biooljor t ex tallolja som ingår i Preems biodiesel 3/2014 förnybar energi
19
ENERGIEFFEKTIVISERING
Förnybar Energi och ENERGIEFFEKTIVSERING ställer några frågor till Dörte; ”Hur arbetar du när du vill påverka och vad är aktuellt nu”? ”EU fungerar, som alla demokratiskt valda parlament, frågorna behandlas i utskott. Jag har i första hand kontakt med de utskott som arbetar med energifrågor bl.a. med Claude Turmes där som har hand om frågor som rör förnyelsebar energi. Samarbetar med honom fungerar bra. Han är för förnyelsebar energi och är bra att ha att göra med.” ”En aktuell fråga är de nya mål för energipolitiken, som skall fastställas i oktober. Målen som föreslagits att gälla för hela EU är 27 % förnybart till år 2030. Vi arbetar för en högre målsättning och vi vill dessutom att alla länder i EU skall ha bindande mål, men där stöter vi på patrull. Beslutet om de nya energimålen tas av ministerrådet och där ser det ut som om ministrarna inte kan enas i frågan. För bindande beslut krävs att alla ministrar är överens, om inte faller frågan. Vi hoppas att en ny sammansättning av parlamentet och ändrade majoriteter i de olika länderna kan leda till ett större ansvarstagande. I parlamentet finns en majoritet för våra idéer”.
Dörte Fouguet. Foto: Jörgen Ek
Intervju med
Dörte Fouquet – SERO:s kontaktyta till EU ”När SERO vill påverka EU-politikerna i energifrågor, vänd er till mig” säger Dörte Fouguet, EREF. Dörte är som director för EREF, en mycket kompetent och samarbetspartner intygar Göran Bryntse ordförande för SERO och numera ledamot i EREF styrelse och får medhåll av Peter Danielsson, ledamot i SERO styrelse och tidigare ordförande och vice ordförande i EREF styrelse. Intervjuare: Carl Olov Persson/Peter Danielsson
20
förnybar energi 3/2014
”Har du exempel på frågor där du lyckats eller misslyckats?” ”Ett misslyckande är att EREC, paraplyorganisationen för förnybar energi i EU, tvingades ställa in betalningarna. Som representanter för EREC kunde vi i EREF vara mer frispråkiga där eftersom våra medlemmar där är oberoende av stora elbolag vilket inte var fallet för EREC. Nu arbetar vi för att få igång en ny organisation, som kan axla ansvaret för de frågor EREC ansvarade för. Tyvärr finns det starka motkrafter, som inte vill se småskalig förnybar energi ta marknad. Flera stora företag vill se satsningar på storskaliga projekt. De hoppas t.ex. att solenergin från Sahara skall bli ett framtida storskaligt alternativ. Väljs ett sånt alternativ kan oligopolet upprätthållas och flera stora företag får möjlighet att sälja stora mängder kabel. Vi för vår del vill se en snabbare utveckling av närproducerad förnybar energi och hoppas kunna påverka poli-
tikerna så att de inser att det vore en bra utveckling för alla länder i EU.” ”Nu när EREC försvinner från plan och vi försöker finna nya former för samarbetet sätter sig motkrafter emot. Alternativet kan bli en lösare allians, där parterna inte alltid behöver vara överens, ett exempel på komplexiteten i vårt arbete. Vi får se hur vi lyckas.” ”Har du några relationer till svenska EU-parlamentariker?” ”Som jag sagt tidigare, vi söker samarbete med parlamentariker som arbetar med energifrågor och då handlar det inte så
mycket om vilket land de kommer från. Parlamentariker som vill se en energipolitik i vår linje är alltid välkomna”. ”Det finns en enorm skaparkraft i frivilligorganisationer i alla de olika länderna, hur får man föreningarna att hitta varandra för ett fruktbart gemensamt utvecklingsarbete och möjligheter att påverka beslutsfattarna, kan jag få några ord från dig?” ”EREF har medlemsorganisation typ SERO i de flesta EU medlemsstaterna och den kretsen vidgas årligen. Försök pågår nu att i ett större nätverk organisera alla intressenter i förnybar energi”.
ENERGIEFFEKTIVISERING
”Vi för vår del vill se en snabbare utveckling av närproducerad förnybar energi och hoppas kunna påverka politikerna så att de inser att det vore en bra utveckling för alla länder i EU.”
EREF
European Renewable Energies Federation
Kort beskrivning av SERO:s samarbetspartner - EREF
PRESS DECLARATION
Nästan allt politiker i Sverige beslutar om EREF representerar omkring 40 organiDörte föddes i Krefeld, en stad i den tyska kräver anpassning till beslut som redan fatsationer i 17 av EU:s 28 länder. Medlem delstaten Nordrhein-Westfalen belägen 1 July 2014 tats i EU-parlamentet. När man hamnar på från Sverige är Sveriges Energiföreningars omkring 30 kilometer från gränsen mot en nivå där man vill påverka en beslutande Riksorganisation. Åland judgement in favor of national support schemes:år 1957 - för 57 år sedan. Hon Nederländerna, församling som representerar 28 länder, bodde ochthe arbetade tidigare iterritory Hamburg men EREF bevakar också konkurrenssituationen The support scheme promoting green energy production in national is fungerar detSwedish inte som hemma i Sverige. I sedan 1993 är postadressen Bryssel. Familjen och ingriper när otillåtna subventioner ges Sverige kan man ringa en riksdagsledamot compatible with EU Till law har fritidshus 5 km från Flensburg, om inte till fossila och nukleära energikällor. och säga vad man tycker. Skall man lyckas krig och folkomröstningar flyttat gränserna exempel erhåller tyska kolgruvor fortfanå fram med synpunkter på EU-nivå krävs hade Dörte kunnat vara danska i dag. rande statliga subventioner. Det pågående andra upplägg. Enskilda Great News for och theföreningar renewable energy sector: finska kärnkraftbygget är också i fokus Hon är bra på språk, talar tyska, engelska, som arbetar för förnyelsebar energi och om otillåtna subventioner som snedvrider franska, spanska och lite nordiskt danska energieffektivisering måste söka kontakter konkurrensen. Member States are not required to support the production of renewable energy other EU och svenska. (behöver ingeninöversättning och uppvakta tillsammans. för att kunna kontrollera att uppgifterna i SEROEuropean finns med i ledningen förof EREF geStates. This is the outcome of the Court Justice (EJC) judgement in the much SERO har som medlem i EREF möjligden här intervjun är riktiga) nom att SERO:s ordförande Göran Bryntse het till kontakter case med beslutande organ i“Ålands Vindkraft AB v. Energimyndigheten” which was published discussed C-573/12 sitter med I EREF:s styrelse. Peter DanielsDörte är doktor i juridik och är ansluten till EU Dörte Fouquet är director för EREF today. son, ledamot i SERO styrelse, var tidigare BBH, en kedja med 21 juristföretag anslutna. (EUROPEAN RENEWABLE ENERGIES ordförande i styrelsen för EREF. FEDERATION) och är den som sköter de Fritid, ja i morgon bär det av till Flensburg huvudsakliga kontakterna med EU kom-company Paraplyorganisationen EREC Swedish som gick i Finnish Ålands Vindkraft applied to the authorities - men vill vi for någotelectricity så är det bara att höra missionen och EU parlamentet. Dörtes konkurs i år hade som medlemmar många av sig, den lilla tid som skulle varaThe fritid är certificates in respect of its wind farm production on the Finnish Åland archipelago. huvuduppgift är att verka för medlemmarav de europeiska organisationerna för fritid med inskränkningar, arbetet rår över nas intressen genom påverkan på besluten application was refused by the förnybar Swedish Agency energiEnergy som vind, sol , vatten , on the grounds that only green möjligheten till riktig avkoppling. ielectricity Kommission och Parlament. Information biomassa osv. Dörte Fouquet försöker nu be awarded. The Swedish Court of production installations located in Sweden may Familjen består av Dörte med make och en till medlemmar om pågående frågor i EUgenom EREF bilda ett nytt nätverk för detta Linköping requested a preliminary by inte thevillECJ the notillsammans authorisation for sonifsom de har plus ytterligare parlamentet ochhad EU-kommissionen är en då vissa storaruling intressenter ha en asking 2 söner från makens tidigare äktenskap. viktig del av hennes arbete. upprepning av EREC. outside Renewable production to benefit from the Swedish mechanism is discriminatory and
violating the free movement of goods principle. And if the latter would be the case if there are 3/2014 förnybar energi 21 grounds to declare this scheme compatible with EU law.
Trärör från Boxholm Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift. Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små. Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband. Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.
Kontakta oss om ditt projekt och besök oss gärna på vår hemsida:
www.boxprod.se
EU:s klimat- och energiramverk 2030 Den 2 september inbjöd Näringsdepartementet och Miljödepartementet organisationer och företag till ett informations- och samrådsmöte om det pågående arbetet med att ta fram ett nytt Ramverk för 2030 att ersätta de EU-direktiv som löper ut 2020.Vid mötet representerades SERO av undertecknad. Avsikten var att få in synpunkter (”snabbremiss”) inför Ministerrådets behandling i slutet av oktober av Kommissionens förslag till ramverk för 2030. Ramverket ska bli en fortsättning på nuvarande ramverk samt vara ett led till kommande ramverk för 2050. Även om det finns likheter mellan direktiven 2020 och förslaget 2030 är olikheterna tydligt märkbara. Förslaget för 2020 togs fram 2007, därefter har Europa upplevt en finansiell kris, politiska oroligheter i norra Afrika och mellanöstern samt på senare tid ett hot mot energiförsörjningen mest kopplat till Ukrainakrisen. Satsningen på mer förnybar energi, vilket uppfattas som dyrbart, har fått stå tillbaka för ökad konkurrenskraft och för effektivare användning av energi liksom förstärkning av den inhemska energiutvinningen, vilken ej behöver komma från förnybara energikällor. Man kan här ana att EU vill bana väg för fossil skiffergas och skifferolja. Denna riktningsändring är inte positiv för förnybar energi. Vid mötet gavs en omfattande information och det ställde även många frågor av ett intresserat auditorium. Snabbremissen innebar att varje deltagare under kort tid fick yttra sig över det presenterade. Mitt yttrande blev att jag ansåg att förnybarhetsmålet 27 procent var för lågt ställt och borde vara 40 procent samt att det skulle tas fram bindande mål för varje medlemsland, precis som för 2020 målet. Vidare ansåg jag att den ökade satsningen på energieffektivisering var positiv, men att nuvarande utveckling i Sverige med hot om sänkt vattenkraftproduktion stred mot målet om ökad inhemsk energiförsörjning. De deltagande organisationerna utlovades fortlöpande information om utvecklingen av ramverket för 2020. Christer Söderberg
Extrapris på böcker! Passa på - begränsat antal ANEBY Ø 1600 mm
B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm
22
förnybar energi 3/2014
Beställ direkt från författaren Lars Andrén
www.drivkraft.nu
NYHETER
SERO möter riksdagspartierna SERO möter de politiska partierna, först i kön var Centerpartiet. Marita Ljung t.h., statssekreterare hos Annie Lööf på näringsdepartementet och ordförande för Centerpartiet i Västmanlands län Birgitta Andersson mötte SERO, som redogjorde för en del missförhållanden på energiområdet, som behöver rättas till, bland annat följande; • Systemet med elcertifikat fungerar inte alltid så bra. Ett exempel är för vindkraftverk byggda före 2003, som åkte ut ur systemet den 31 december 2012. Konstiga krav för en ny tilldelningsperiod, såsom utbyte av styrutrustning, gör att kapitalförstöring riskerar ske. En uppdatering av kraven för ny tilldelningsperiod för vindkraftverk bör ske i samråd med branschen företrädda av Svensk Vindkraftförening och SERO. • Industrin är nu befriad från att köpa elcertifikat. SERO framförde att på sikt borde även industrin ha full kvotplikt genom stegvis ökning. • En annan nackdel med certifikatsystemet är att det inte riktigt fungerar för den mest småskaliga el genereringen. Därför finns ett speciellt stöd för solceller. Förhållandena gör det dock mycket svårt för svenska företag som tillverkar små vindkraftverk (upp till 100 kW märkeffekt), när de nästan inte har någon hemmamarknad. De riskerar slås ut innan de har
hunnit nå ut på exportmarknader, där det finns en stor efterfrågan. • För småskalig el generering (ofta kallad mikroproduktion) skulle det vara mycket enklare med en ren nettodebitering än med skattereduktion. • Uttagsskatten hämmar kooperativt ägande, av exempelvis vindkraftverk, på ett olyckligt sätt. Tillsammans med det faktum att det är svårt för små företag att klara certifikatsystemets ”berg och dalbana” leder det till att ägandet av vindkraft ofta hamnar långt från vanliga människor. • Det händer att bygglov för existerande vindkraftverk överklagas i efterhand av Försvarsmakten och att regeringen sedan drar tillbaka dessa bygglov, trots att Försvarsmakten i tidigare remissvar inte haft något att erinra då ursprungligt beslut om bygglov togs, en katastrof för ägarna. • I de fall EUs regler innebär hinder för en vettig miljöpolitik borde Sverige försöka utmana och förändra dessa regler av mil-
jöskäl. Senast gäller detta beskattningen av biodiesel. • Ekonomin för småskalig vattenkraft drabbas av utfasning från certifikatsystemet och en förhållandevis hög fastighetsskatt. Liksom för vindkraften är tröskeln för hög för att få en ny tilldelningsperiod för certifikat. • Omprövning av miljötillstånd för småskalig vattenkraft får absurda konsekvenser. Utredningsförslag som är orimliga har redan börjat tillämpas av ansvarslösa tjänstemän. Istället för domstolsförfarande borde alla vattenkraftverk på upp till 250 kW överlämnas till prövning hos miljönämnden i respektive kommun. • Satsningen på miljöbilar som aviserats är välkommen och borde kompletteras av stöd till konvertering av befintliga bilar. Sven Ruin, sven.ruin@teroc.se SEROs förhoppning är att snart få träffa fler partier för att få framföra våra synpunkter för en konstruktiv dialog. 3/2014 förnybar energi
23
ENERGIEFFEKTIVISERING
Utveckling av kommunala fjärrvärmeverk till kraftvärmeverk Fjärrvärme ger möjligheter att bygga ett hållbart samhälle, spara energi och minska miljöbelastningen. Det är en flexibel teknik som kan drivas av olikakommentar: energikällor, inklusive utnyttjande av spillenergi, förnybar energi och Diagrammet visar att produktionen av el från kraftvärme fortsätter att öka fram till 2016, men i framför allt, den tillämpar kombinerad produktion avgrad kraft och med värme. Med hjälp av 2001 denna integrerade lösning,till avmattningen något avtagande jämfört den snabba ökningen – 2010. En viktig förklaring är att produktionen av förnybar el (biokraft) minskar med cirka 1,5 TWh vid befintliga anläggningar mellan uppnås målen inom energi- och klimatpolitiken, uppsatta i t.ex. Kyotoprotokollet. Text: Adriana Skaba
2012 och 2015. Förklaringen är att ett antal anläggningar fasas ur elcertifikatsystemet och avvecklas eller används enbart som reserv och spetslast. Avvecklingen av redan installerad produktion fortsätter sedan även efter 2015 och fram till 2020 anges totalt 3,1 TWh bortfall. Samtidigt ökar produktionen från nya anläggningar med 4,6 TWh, både från anläggningar för förnybart bränsle (biobränsle) och avfallsbränsle.
2.2.3 planerat energitillsKott från Kraftvärmen
Figur 4 visar att tillkommande elproduktionen från planerade nya anläggningar blir 4,6 TWh fram till 2020. Den snabbaste ökningen sker 2014 och 2015. Därefter planar ökningen ut. Samtidigt bortfaller 3,1 TWh fram till 2020, d.v.s netto ökar produktionen med 1,5 TWh. Man ska tolka utvecklingen från 2016 med försiktighet. Figur 4. Tillkommande och bortfallande elproduktion, GWh el
I motsats till fjärrvärmeverk, utnyttjar kraftvärmeverk en större del av den tillförda energin. Med hjälp av den bästa möjliga tekniken, uppnår kraftvärme en verkningsgrad på 80-90 % medan i ett fjärrvärmeverk, som endast producerar varmvatten, blir verkningsgraden cirka 50 %. Med andra ord, tack vare kraftvärme är det möjligt att använda bränsle på ett effektivare sätt och samtidigt minska överföringsförluster och utsläpp. Det finns en stor potential för expansion av kraftvärme i Sverige. Utbyggnad och drift av fjärrvärmeverksamhet är fortfarande dominerade av offentliga aktörer. Teknikens utveckling beror på nödvändig reinvestering inom det befintliga fjärrvärmenätet, utbyggnad av dessa och även kostnadsstabilitet. Kraftvärmesystem möter förhinder för att komma in i fjärrvärmenäten eftersom fjärrvärmeverken redan är intecknade. Den totala produktionskostnaden och investeringen borde därför bli lägre genom en ny investering. Detta kan åstadkommas genom att konvertera till
24
förnybar energi 3/2014
5000 AVFALL 4000
TORV FOSSILT, NYTT
3000
BIOBRÄNSLE, NYTT 2000
MINSKAD BEFINTLIG
1000 0 -1000 -2000
Tillkommande elproduktion inom fjärrvärmesystem, tillkommande elproduktion inom färr färruppdelat på olika bränslen värmesystem uppdelat på olika bränslen samt bortfall av elproduktion. samt bortfall av elproduktion.
-3000 -4000 2010
2012
2014
2016
2018
2020
[1]. Tillkommande och bortfallande elproduktion, GWh, el. http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter%20och%20dokument%20INTE%20 Fj%C3%A4rrsyn/Ovriga_rapporter/Kraftvarme/Kraftvarmeprognos_2020.pdf kommentar: En möjlig förklaring till att kurvan planar ut efter 2016 är att utbyggnaden av kraftvärme nått
en mättnad, dvs att det inte finns mycket mer att bygga ut med god ekonomi och befintlig teknik baserat på tillgängliga värmeunderlag. sådant system utnyttjar bränslets energiinobeskattade bränslen. Höga elpriser motiEn annan förklaring kan vara att företagens konkreta planer sträcker sig fyra – fem år fram i tiden och att un100 Ändliga naturreverar också till att bygga kombinerad kraftdersökningen därför endast registrerar planer förnehåll dessatill år. nästan Om detta är%. riktigt kan det tillkomma ytterligare surser räcker längre och miljöbelastningen och värmeanläggningar därför att ett projekt efter 2016. En tredje förklaring kan vara att det under åren 2016 – 2020 bara är ett fåtal biokraftanläggningar som fasas ur elcertifikatsystemet, och att företagen därför inte har samma anledning att överväga nybyggnation under denna period som under de närmaste åren.
ENERGIEFFEKTIVISERING AKTUELLT
”Kraftvärmens framtid beror på många faktorer, men utan tvekan ger den en bättre ekonomi och flexibilitet för anläggningen.
Adriana Skaba: arbetar som värmeingenjör på Tekniska kontoret i Köpings kommun som är miljöcertifierad. Hon arbetar med fjärrvärmefrågor i Köping och Kolsvas tätorter.
minskar. Även ekonomiska styrmedel, som elcertifikat, hjälper till att satsa på den kombinerade el- och värmeproduktionen. Undersökningen Sveriges Utbyggnad av Kraftvärme till 2020, analyserar hur kraftvärmeproduktion kommer att utvecklas till och med år 2020. 29 aktörer tänker bygga en helt ny kraftvärmeanläggning, 9 vill bygga ut befi ntlig anläggning. En del energi kommer att bortfalla fram till 2020, men elproduktionen från de planerade nya anläggningarna blir 4,6 TWh enligt diagrammet till vänster. Kraftvärmes potential är mycket högre än 4,6 TWh. Om fjärrvärme kommer att byggas ut på mindre orter och industrier samt fler småhus byter till denna uppvärmningsform, blir elproduktion högre. Chalmers Tekniska Högskola1 har bedömt att produktionen uppnår 28 TWh om naturgas utnyttjas i största möjliga utsträckningen eller 18 TWh om biobränsle utnyttjas maximalt. I de fallen beräknas avfallförbränning vara 12 TWh. Kraftvär-
me baserad på naturgas bidrar däremot till mycket högre utsläpp av koldioxid än vid användning av biobränsle. Ett exempel på kraftvärmeinvestering, är Hedensbyn, Skellefteå. Fjärrvärmenät hade successivt byggts ut i Skellefteå och behovet av att bygga ytterligare en anläggning fanns. En effektiv kraftvärmeanläggning blev en lösning. Den gamla hetvattenpannan stannade kvar som
reservkraft och den används även vid spetslast. Bränslet som använts är biopellets. Kraftvärmens framtid beror på många faktorer, men utan tvekan ger den en bättre ekonomi och flexibilitet för anläggningen. Potentialen som kan utnyttjas i tekniken är stor men det krävs tid innan investeringen kommer att ge det önskade resultatet. Detta långsiktiga projekt kommer däremot att ge en enorm miljönytta om fjärrvärmen lyckas konkurrera mot en annan uppvärmningsform.
David Knutsson, doktorand vid Chalmers Tekniska Högskolan i Göteborg http://books.google.se/books?id=PVZ9 HVv80d8C&pg=PA113&lpg=PA113&dq=v erkningsgrad+i+ett+v%C3%A4rmeverk+ %C3%A4r+mindre+kraftv%C3%A4rmeve rk&source=bl&ots=nAHUmLZ32n&sig= yxBEVhMmQrdTc-xXTUtF6Kba1Ec&hl=en&sa =X&ei=hL3wU8HkDofMyAO-s4DoBA&redir_ esc=y#v=onepage&q=verkningsgrad%20i%20 ett%20v%C3%A4rmeverk%20%C3%A4r%20 mindre%20kraftv%C3%A4rmeverk&f=false
1
[2]. Bioenergikombinat på Hedensbyn i Skellefteå. http://www.skekraft.se/hedensbyn
3/2014 förnybar energi
25
NYHETER
Vem snodde 500 miljarder Euro? Tidningen The Economist befarar att det saknas en del pengar i kassan! Men stämmer det och är det inte egentligen så att kunderna (äntligen) fått igen lite av det de betalar för energin? Och är det inte tack vare satsningen på förnybart som marknaden hyfsat till sig? På den gamla goda tiden I det gamla energisystemet var allting ganska enkelt. I princip hade man två typer av anläggningar. Dels de som hade låga rörliga driftkostnader, men fordrade höga investeringar (fasta kostnader). Vattenkraft det mest typiska. Å andra sidan hade man de med höga rörliga kostnader men fordrade mindre investeringar, typ gasturbiner. De dyra anläggningarna med låga rörliga kostnader användes med lång utnyttjningstid och kom att benämnas baskraft. De billigare med höga rörliga kostnader kördes mera sällan, när belastningarna ökade, och dessa kallades spetslastanläggningar. Priset sattes på marginalen av den anläggning som hade för tillfället högst rörlig kostnad. Stundtals översteg belastningen den tillgängliga kapaciteten och priset steg högre än kostnaden. Eftersom priset för all levererad kraft sattes på marginalen så fick även anläggningarna med låg rörlig kostnad under lång tid betalning som översteg driftskostnaderna, men det behövdes för att betala de höga investeringar man haft. De flesta anläggningarna ägdes av några få ägare som i allt väsentligt samarbetade. Det hela var i grunden enkelt och överblickbart. Systemet höll ihop. Men plötsligt hände något Intresset för förnybar energi ökade, dels därför att tekniken gjorde det möjligt att använda vindkraft och solceller i en skala som var lite mera än enbart ren hobby, dels därför att några ansåg att just förnybar energi var att föredra ur miljösynpunkt. Ur systemsynpunkt var det fortfarande inte särskilt problematiskt eftersom andelen förnybar energi var obetydlig och inte sällan användes för lokala egna ändamål snarare än var avsedda att kopplas in i systemet. Oron bland dem som hade intressen i det gamla energisystemet var måttlig. Ända tills man i några länder började satsa på förnybar energi från sol och vind. Det var i Danmark och Tyskland som det
26
förnybar energi 3/2014
tog fart. I hög grad motiverat av att man i dessa båda länder hade besvär med sitt kolberoende. I Danmark där man i den första oljekrisen råkade hoppa i galen tunna med en satsning på kolkraft och i Tyskland där kolbrytningen länge utgjort ett problem som man försökt minska både av miljö- och av sociala skäl. Nu satsade dessa båda länder massivt på att vind och sol skulle bli allvarliga komplement och så småningom dominerande delar av energitillförseln. Vad händer med systemet nu då? Det som nu börjar hända är att den förnybara energi tränger sig in i systemet och påverkar körordningen, det som på engelska kallas ”merit order”, och därmed priset. Det här skulle väl inte vara något problem kan man tycka. Om det inte vore för det att de nya anläggningarna i stor utsträckning ägs av andra än de traditionella energiföretagen. Det har blivit svårare att kontrollera spelet. Många av de nya anläggningarna har också kommit till med hjälp av stödpengar, vilket leder till påståenden om snedvriden konkurrens. Stöd har ju motiverats av att de varit dyra och inte har kunnat försvaras på ekonomisk grund i konkurrens med de redan etablerade anläggningarna. I Tyskland fick de stöd av en så kallad inmatningstariff, i Danmark av statsstöd och i Sverige också med elcertifikat. Och stödet har givits för att dessa nya resurser skulle ut-
Figur 1: Energisystemet förr (A) och nu (B)
Hans Nilsson. vecklas och bli konkurrenskraftiga till följd av marknadens lärande. Inom parantes sagt har mycket av den teknik vi idag upplever som självklar haft denna typ av stöd någonstans i utvecklingskedjan. Ja även mobiltelefoner! Det är snarare att se som samhällets investeringar i ”lärande” än som subventioner som belackarna vill hävda. Tankarna bakom stödmotiven har bland annat visats av International Energy Agency, IEA, i en publikation skriven av professor Clas-Otto Wene, Experience Curves for Energy Technology Policy. I dagens läge kan man avläsa dessa teoriers hållbarhet just genom att både sol och vind nått ner till investeringsnivåer som gör dessa tekniker konkurrenskraftiga
Figur 23: Prisutveckling på den tyska marknaden (Källa: The Economist)
även i en traditionell kalkyl och i konkurrens med den gamla tekniken. Och energipriset då? Jo det är dramatiska förändringar. The Economist redovisade hur priset sjunkit på den tyska marknaden. Det märkliga med artikeln i The Economist är att man mest tycks ömma för hur detta förhållande påverkar de traditionel-
la energiföretagen, rubriken lyder nämligen ”How to lose half a trillion euros” och syftar på värderingen av energiföretagen på börsen. Det är klart att när de gamla företagen möter ny konkurrens och när den affärsmodell man opererar med som innebär att all ersättning sker på grund av kortsiktig marginalkostand (det som kallas ”energy only”), då blir det konvulsioner. Man undrar lite varför inte The Economist fokuserat på kunderna mera än på de gamla leverantörerna. I Tyskland har till exempel industrin kunnat njuta av marknadens prisförändringar som diagramet visar under det att hushållen fått stå för fiolerna och betala stödet via inmatningstarifferna. Skriften på väggen Inom Europa har de gamla energiföretagen jämrat sig i högan sky. Oklart varför eftersom förändringen har varit på väg ett bra tag. Den som har velat har kunnat läsa skriften på väggen. Den Europeiska vindkraftorganisationen EWEA har i två utredningar visat vad som är på gång. Yt-
redningar från Fraunhoferinsitutet i Tyskland har bedömt volymen av ”The merit order effect”, dvs följden av att ny förnybar energi tränger sig in i körordningen, till flera miljarder euro per år. Så egentligen borde ingen vara överraskad och ingen borde hänga läpp utan snarare hälsa utvecklingen med tacksamhet och försöka lära sig hur man skall hantera det nya systemet istället för att sörja det gamla. Frid och fröjd? Men i detta nya finns också problem. Det finns anledning att vara observant på oönskade konsekvenser. Förhållandet kan ha negativ inverkan på finansieringsmöjligheterna både för nät och produktion. Prispressen kan bli så hård att det inte genrereas medel för att betala de investeringar som behövs för den produktion som har låga rörliga kostnader men betydande fasta. Här finns en uppgift för SERO att fundera över och att komma med förslag. Hans Nilsson hans@fourfact.se
Vill du ha ett problemfritt ägande? - Låt Eolus sköta din anläggning! Eolus erbjuder kompletta drift- och förvaltningstjänster för vindkraftsanläggningar. - Allt för att du ska få ett bekymmersfritt ägande.
Vill du veta mer om hela eller delar av denna tjänst till din anläggning? Kontakta mig för gen
omgång av ditt behov.
THOMAS ANDERSSO N thomas.andersson@eol usvind.com 010-199 88 56
Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid etableringen av nästan 450 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, småföretag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare. Bolaget är listat på First North.
010-199 88 00 | info@eolusvind.com | www.eolusvind.com
3/2014 förnybar energi
27
NYHETER
700 i största Volvoverkstaden får bättre arbetsklimat Volvofabriken i Köping borrar sig genom leran för att ta vara på kylan i berget. Miljösatsning för 40 miljoner kronor förväntas betala sig på två år. Intill Volvos stora T-verkstad borras 120 borrhål ner till 260 meter i berget. - Vi ska ta upp kyla i berget och samtidigt leda ner egen överskottsvärme säger Rickard Lundberg, chef för Volvo i Köping. - Bergkylan är en miljösatsning som även blir en rejäl energibesparing för oss fyller han i. Bergkylan och värme ger T-verkstadens 55 000 m2 ett mer behagligt arbetsklimat och skyddar den värmekänsliga maskinparken som kommer att fungera bättre. och beräknas minska fabrikens förbruk-
ning av el och fjärrvärme med 5000 MWh per år. Det motsvarar årsförbrukningen av 300 villor uppvärmda med fjärrvärme. Källa: AB Volvo pressrelease. Ett dussintal fläktar på taket ökar elför-
brukningen. (skulle kunna kompenseras med solceller på taket.) Ur Bbl/At – Ulf Eneroth
Vi har inte tid att vänta med riktig klimatpolitik Klimatkrisen utmanar vårt nuvarande sätt att se på samhället, världen och hur vi lever, säger bland andra Antje Jackelén och Svante Axelsson. Aldrig tidigare har människan haft en så stor kapacitet att påverka ekosystemen, basen för våra liv på jorden, och aldrig tidigare har vi vetat så mycket om globala processer. En enad forskningsvärld visar på att jordens resurser förbrukas i en högre takt än de kan återskapas. Trots vetskapen om att mänskligheten är på fel väg minskar inte överutnyttjandet. FN:s klimatpanel och andra forskare säger tydligt att det är hög tid att förändra vårt sätt att leva tillsammans på jorden. Klimatfrågan är en etisk och andlig utmaning lika mycket som en vetenskaplig och politisk fråga. Vi behöver ett nytt sätt att tänka om utveckling än det mycket trubbiga måttet BNP som är så styrande för investeringar och beslutsfattande. Vi vänder oss mot att välstånd definieras så entydigt utifrån tillväxt i form av BNP. Vi behöver ett annat fokus och ett djupt engagemang i att skapa förutsättningar för blomstrande samhällen som fungerar för alla, med ett minskande uttag av naturresurser.
28
förnybar energi 3/2014
Tiden är inne för kraftfull handling! Anders Arborelius, biskop Stockholms katolska stift. Dioscoros Benyamin Atas, ärkebiskop Syrisk-ortodoxa kyrkan. Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen. Andreas Jildestad, Naturskyddsföreningen i Lindesberg. Martha Thernsjö, Naturskyddsföreningens länsförbund i Örebro. Bo Forsberg, generalsekreterare Diakonia. Pelle Hörnmark, föreståndare Pingst – fria församlingar i samverkan. Antje Jackelén, ärkebiskop Svenska kyrkan. Tomas Söderberg, biskop Västerås stift. Hans-Erik Nordin, biskop Strängnäs stift. Sören Trygg, kyrkoherde Svenska kyrkan Lindesberg. Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd. Kent Kaufeldt, ordförande Länsbygderådet Örebro län, Hela Sverige ska Leva. Jens Råberg, omställning Lindesberg. Ankie Rauséus, omställning Nora.
Antje Jackelén. Fotograf: Jan Nordén
VATTENKRAFT
Tusentals jobb i glesbygd i fara Peter Hed, Vattenkraftbolaget, har konstruerat en ny betydligt effektivare vattenturbin som han låter tillverka på små verkstadsföretag i Bergslagen. Nu hotar nya miljökrav att slå ut merparten av landets nära 1900 småskaliga vattenkraftverk. Går de hårda kraven igenom kommer flera tusen jobb i glesbygd, i synnerhet i Dalarna, att försvinna. – Det är märkligt att vissa grupper av miljövänner kämpar så hårt för att få bort den småskaliga vattenkraften. Varför vill de slå ihjäl en ren, utsläppsfri och långsiktigt hållbar energikälla, som dessutom är ett utmärkt komplement till vindkraft? säger Peter Hed, Hedemora. Han är delägare i Säter Energi AB som äger vattenrättigheterna i Ljusterån och kraftverket i Säterdalen samt kraftverk i Rättvik. Peter Hed driver också Vattenkraftbolaget som utvecklar och tillverkar vattenturbiner med en verkningsgrad på 91 procent av det fallande vattnets energi. I september förra året lade hovrättsrådet och enmansutredaren Henrik Löv, Stockholm, fram sina förslag till ändrade vattenrättsliga regler. Förslagen har fått mycket liten uppmärksamhet med tanke på de förödande konsekvenser det skulle få för jobb i glesbygd och Sveriges omställning till en klimatneutral elproduktion om de genomförs. Kort handlar det om att Löv föreslår att samtliga tillstånd som gäller dammar och kraftverk utfärdade före 1989 ska prövas på nytt enligt miljöbalkens regler som trädde i kraft det året. – Det betyder att massor av småskaliga vattenkraftverk i Sverige tvingas slå igen. I förlängningen måste byggnader och dammar som ofta är k-märkta och har stått där sedan 1600-talet rivas. Tanken är att återställa vattendragen i ursprungligt skick och låta vattnet flöda fritt som i förhistorisk tid, säger Peter Hed. Orsaken till den väntande kraftverksdöden är att tillståndsprövningen är en så omfattande och kostsam juridisk process. – Ingen privat kraftverksägare har råd att låta konsulter ta fram de miljökonsekvensbeskrivningar som kommer att krävas för dammar som i många fall har stått här i 400 år. Skulle länsstyrelserna till äventyrs ge klartecken vet vi av erfarenhet att Kammarkollegiet, som bara består av företrädare för miljöintressen, konsekvent överklagar till högre instans.
”Det är märkligt att vissa grupper av miljövänner kämpar så hårt för att få bort den småskaliga vattenkraften. Peter Hed. Foto Jörgen Ek
Peter Hed har räknat ut att söka tillstånd för ett enda kraftverk skulle kosta honom minst en årslön i konsult- och advokatarvoden och ta flera år att driva. – Kraftverksägare som ger sig in i den leken kommer garanterat att gå i konkurs. Vem som sedan ska ta över och riva dammarna verkar de som driver det här inte ha tänkt på. I slutet av 50-talet fanns det 4 000 småskaliga kraftverk i Sverige som syssel-
satte tiotusentals personer i glesbygd. I dag finns knappt hälften kvar men, enligt Peter Hed, producerar de i stort sett lika mycket el som vindkraften. Det finns en stor potential för utbyggnad. Hittills är det bara Miljöpartiet som med entusiasm har tagit ställning för de nya reglerna. KD är delvis emot medan övriga partier passar till efter valet. Rolf Sundblad - hämtat från Dalarnas Tidning 3/2014 förnybar energi
29
KĂ„RNKRAFT
Nu har det hänt igen – kärnkraften i Finland fÜrsenad
Jag kĂśper din el
Konsortiet bakom bygget, Areva-Siemens, meddelar att det kraftigt fÜrsenade reaktorbygget ska vara klart 2016, men att kommersiell drift inte kan inledas fÜrrän 2018. Beställaren, energifÜretaget TVO (industrins kraft) och leverantÜren ligger i fejd med varandra om orsaken till fÜrseningarna och har riktat skadestünd mot varandra. Ärendet behandlas i ett skiljedomsfÜrfarande i internationella handelskammaren i Paris och ett beslut väntas under 2015. Areva kräver TVO pü 2,7 miljarder euro fÜr att ha fÜrsenat olika tillstündsgivanden. TVO tillbakavisar kraven och kräver 1,8 miljarder euro i fÜrseningsavgifter frün Areva. Reaktionerna frün TVO pü beskedet om driftsstart är att man inte fÜrstür varfÜr den müste drÜja till 2018. Jouni Silvennoinen som leder bygget frün TVOs sida säger till Hufvudstadsbladet att man vet vilka arbeten som är nästan klara och vilka som är ogjorda. TVO ska nu utvärdera Arevas uppgifter. FÜr Areva-Siemens är bygget en fÜrlustaffär. Siemens har under tiden dragit sig ur verksamheten inom kärnkraft, men är bundet av kontrakt att slutfÜra bygget i Finland. FÜrlusten anges till 3,9 miljarder euro. FAKTA OLKILUOTO 3 Tryckvattenreaktor med effekten 1600 MWe. Energiproduktionen uppskattas till 13 TWh/ür. Skall de fü ut südana energimängder till den "lurade" finska industrin verkar de tro pü att kunna kÜra 8125 timmar/ür i full fart - eller har jag räknat fel? Insänt av Lejf GÜransson
Med mület att ställa om till ett hüllbart samhälle är Bixia ett av de elbolag som kÜper in mest närproducerad el frün sol, vind och vatten. DärfÜr gÜr vi det enkelt och lÜnsamt fÜr dig att sälja elen till oss. Vill du veta mer? Ring oss pü 0380 – 51 71 86 eller e-posta produktion@bixia.se. Du kan ocksü läsa mer om oss pü bixia.se/producent. Välkommen till Bixia.
Lars AndrÊn, skribent i FÜrnybar Energi och Energieffektivisering satsar pü nytt klimatsmart värmesystem Det norska fÜretaget Free Energy AS startar i Sverige. Lars AndrÊn, skribent i FÜrnybar Energi och Energieffektivisering, blir delägare och VD fÜr det svenska bolaget.
t!
W W W T U R A B C O M
&RANCIS +APLAN !XIAL 3MĂŒ VATTEN TURBINER
.ĂŠSSJĂš 36%2)'%
452!" &ĂšRRĂŒDSGATAN .ĂŠSSJĂš 4EL &AX % MAIL CA TURAB COM
30 
fÜrnybar energi  3/2014
Lars är ordfÜrande fÜr Svensk Solenergi sedan 1995 och har mer än 30 ürs erfarenhet av solenergibranschen. Han har varit ordfÜrande i FÜreningen Sveriges Energirüdgivare och Etik&Energi. Lars är delägare i fÜretaget Green Guitars och har varit med och arrangerat världens kanske fÜrsta klimatneutrala rockfestival, Rockfesten i Varberg. Han är fÜrfattare och har skrivit flera bÜcker pü temat miljÜ och energi. Free Energys HYSS-system bygger pü beprÜvad teknik och har optimerats fÜr att maximera utnyttjandet av solvärmen tillsammans med en värmepump. Med en väl tilltagen solfüngararea, en effektiv varvtalsreglerad värmepump och integrerat styrsystem kan värmepumpens värmefaktor i münga fall fÜrdubblas. Systemet kan klara hela hushüllets värme- och varmvattenbehov utan elpatron eller andra kompletterande värmekällor. Detta skapar en god driftsekonomi samtidigt som det ger en stor miljÜ- och klimatnytta. Läs mer pü www.free-energy.com
NYHETER Från v. Sören Dahl, Magnus Carlsson, Torgny Kindh, Sten Malmström, Peter Lameksson, Lars Forsberg och Arne Tervonen
Ny energiförening i Småland Måndagen den 18 augusti fick SERO (Sveriges Energiföreningars Riksorganisation) ett nytillskott. Smålands Energiförening bildades i Jönköping. Föreningen skall verka för en snabbare övergång till förnybar energi samt för ett effektivare sätt att använda våra resurser. En grupp intresserade hade samlats hos Peter Lameksson på Energicentrum i Jönköping. Initiativtagaren, Sten Malmström från Visingsö, presenterade förslag till stadgar och föreningens syfte och menade att medlemmarna kan medverka efter egen förmåga och intresse alltifrån passiv stödmedlem till drivande motor. SERO:s ordförande Göran Bryntse presenterade riksorganisationen och gav många exempel på projekt som föreningen arbetar med. Peter Lameksson på Energicentrum i Jönköping tog emot och visa-
de utställningen för de som kom i god tid. Arne Tervonen, en av de inbjudna kunde visa en egen utställning där. Sten, som var initiativtagare var lite orolig när det kom till att välja funktionärer men till lycka ställde samtliga närvarande upp för styrelseuppdrag. Inte för att man slogs om de tunga posterna, men det blev ingen långbänk, tvärtom. Det var tydligt att alla ville få igång föreningen. Smålands Energiförening är igång, ännu så länge utan kvinnor och kronobergare i medlemsskaran. Något det blir
ändring på framöver. För mer information vänligen kontakta: Sten Malmström tfn 0390-405 03 eller 073-571 8519, stenmalmstrom@gmail.com Styrelsen fick följande utformning; Ordförande Sten Malmström - Visingsö, vice ordförande Torgny Kindh - Lofthammar, sekreterare Magnus CarlssonJönköping, Kassör Peter Lameksson - Jönköping, Ledamot Arne Tervonen Pauliström, ersättare Sören Dahl Nässjö, Ersättare Lars Forsberg - Visingsö.
3/2014 förnybar energi
31
FÖRNYBAR ENERGI
Förnybart längs vägen Först händer inget, sen inget, sen inget. Och sen ska plötsligt allt hända på en gång. Alla som jobbar med förnybar energi måste ha höjt på ögonen de sista veckorna före valet. Plötsligt var allt det man argumenterat för självklarheter i partiernas löften. Förnybart ska växa, solelen spridas, utsläppen minska och alla verkar ense fast ingen är överens. Men som vanligt är det i detaljerna politiken syns. I nästa budget syns om omställningen av Sverige är på allvar eller på låtsas. Ett exempel: även kärnkraftsförespråkare har börjat tala om hur bra det är med vind och sol. Man bara påstår att den energin inte är jämn nog för landets behov. Problemet med svensk elproduktion är dock historiskt kärnkraften. När den ställs av höjs priser och brist uppstår. Den enda produktion som borde skapa oro i basindustrin är alltså den som plötsligt kan tvingas till snabbstopp på grund av säkerhetsproblem eller politisk oro. Att kärnkraft inte kan samverka med stor satsning på förnybar energi handlar om att den är dålig som reglerkraft. Då är vattenkraften mycket bättre. Men även finansiellt är kärnkraften ett stort problem. Om ett land satsar på kärnkraft kommer man att låsa upp energisystemet till den lösningen femtio år framåt. Vindkraften kan bytas bort på tjugo år om annan teknik visar sig bättre. Solceller är också enkla att byta mot ännu effektivare lösning allt eftersom. Det gäller inte ett kärnkraftverk för 50 miljarder. Men framförallt kommer kärnkraften att låsa hela energisystemet till tre stora aktörer. Det vind och sol innebär, är att systemet istället blir demokratiskt uppbyggt. Vi får ett ”energynet” med miljoner deltagande medborgare istället för ett kartellstyrt system där politiken blir väldigt svag. Kärnkraften går helt enkelt inte att kombinera med ett modernt energisystem. Och kommer – vad man än säger – betyda ett stopp för ny förnybar hållbar energiproduktion. Det är ju ofta såhär. Vill man förstå energipolitiken måste man följa pengarna. Vem vinner på vad? Det gäller även den senaste snabba omkastningen i bilfrågan. Plötsligt pratar alla partier om elbilar och laddningsinfrastruktur som en självklarhet. Men vad är det då som bromsat fram till nu? Vi som kört elbil i några år slår nog dövörat till för alla fina påståenden om ”satsningar”. För snabbladdare (som är en
32
förnybar energi 3/2014
förutsättning för elbilen som ersättare av bensin/diesel) har funnits i flera år men aldrig kommit upp. Jo, Fortum fick några miljoner av Energimyndigheten och fick upp en (1) laddare vid McDonalds. Efter hård kritik har man masat upp några till. Vattenfall har bromsat så mycket man kan och när man idag lovar ”satsa” ska man veta att de för reklambudgeten i princip skulle kunnat elektrifiera vägarna för länge sen. En snabbladdare uppsatt i serie kostar bara runt 300 000. Vad tror du energibolagens helsidor för sina ”gröna elsatsning” kostar? OKQ8 har stoppat snabbladdare, Statoil är inte ens på banan och listan över kommunala samarbetsplaner med energiföretag som inte genomförts är längre än listan på framtidslöften. Alla skyller på varann. Eller på staten. Liksom i solcells utvecklingen blir det små aktörer som fått pressa på. Nån enstaka kommun som går före. Nått lokalt elbolag. En enstaka Preem laddare för att få lite gratis marknadsföring i lokalpress. Snabbladdnings infrastrukturen är ingen infrastruktur alls, det är bara ren slump om man råkar bo så nära att man kan utnyttja den. Men vad är det då som bromsar? Att elbilen hotar bensinbolagen är självklart. Men en kraftig tillväxt av elbilar betyder inte automatiskt bättre ekonomi för elhandelsbolag och elproducenter heller. Orsaken är elbilens unika förmåga att lagra mycket el. För en privatperson betyder det att man med en elbil och en solcellsanläggning på 60 000 kr i praktiken är eloberoende resten av livet. Ett garagetak med solceller gör mer el än elbilen nånsin kommer använda, Har man större anläggning kan elbilen dessutom fungera som batterilager soliga dagar så egen els producenten kan använda sin egen el på kvällar och molniga dagar. Elbilens 24 kWh är mer än nog för att balansera den egna produktionen. Elbilen är helt enkelt inte bara en bil. Den är en förändring av
Johan Ehrenberg johan@etc.se www.etc.se Twitter @johanehrenberg Nu finns Dagstidningen ETC, med utgivning måndag-fredag. Beställ här: http://www.etc.se
Johan Ehrenberg.
1 sep 2014 kl. 13:57 skrev Carl Olov Persson <c.o.p@koping.net>:
energimakten i landet, när den kombineras med egen el. Energibranschen styrs av affärsmodeller som är föråldrade. Politiken styrs av en ideologi att inte ”lägga sig i marknaden” och därmed skapas låsningen mellan det som är möjligt och det som varit lönsamt. Det är avslöjande Det finns aktörer som tänker annorlunda. Öresundskraft har beslutat elektrifiera Helsingborgs trafik men inser att man samtidigt behöver elektrifiera sisådär 160 mil stora vägar långt utanför det egna områden för att Helsingborgaren ska kunna använda elbilen fullt ut. EU pengar och kanske statliga laddstolpestöd kan skynda på. När kraftindustri och marknadsideologer då klagar på ”bidragsberoende” är det viktigt att komma ihåg att det är de själva som bromsat och förstört för att skydda sin energimakt. Förhalning fungerar kanske några år. Men förr eller senare bryter tidvattnet igenom vallen. Johan Ehrenberg
ELFÖRBRUKNING
Möjligheter på kort sikt, men osäkerheter på lång sikt Elpriset Under den senaste tiden har priserna på kort sikt rört sig rätt mycket upp och ned. En av de viktigaste orsakerna till detta är att de svenska vattenmagasinen ligger på relativt låga nivåer. Det innebär att priserna påverkas i hög grad av hur mycket nederbörd som finns med i långtidsprognoserna. I skrivandes stund pekar prognoserna på torrt väder och det trycker upp priserna. Men detta kan förändras fort. Något som också påverkar priserna för kommande år är läget i Ukraina. Gas och kolmarknaderna är väl försörjda men samtidigt nervösa på grund av den osäkra situationen. Det ger en situation där god tillgång pressar ned priserna medan risken för leveransstörningar trycker upp priserna. Gasen påverkas av transporten genom Ukraina, medan kolet påverkas av eventuella handelssanktioner mot Ryssland (som står för ca 1/3 av behovet i Europa). Det har kommit besked om att driftsättningsdatum för den nya finska kärnreaktorn Olkiluoto 3 (1600MW) ytterligare har flyttats framåt till ”senare delen av 2018”, vilket ger ett visst tryck uppåt på priserna för 2017 och 2018. Reaktorn är nu försenad med nio år och med tanke på historiken så skulle ytterligare förseningar inte vara en överraskning. Ett positivt tillskott på elpriset är att svenska kronan (SEK) faller i förhållande till euron (EUR). Eftersom el handlas euro blir det mer betalt i kronor. Euron kostade så sent som våren 2013 knappt 8,40 medan den nu ligger på ungefär 9,20. Elcertifikat Under sommaren var det mycket liten aktivetet på marknaden och priserna låg relativt stabilt en bit under 180 SEK/MWh. I det sista har det dock tagit fart och det är en stigande tendens vilket istället gett priser en bit över 180 SEK/MWh. Det finns både kortsiktiga och långsiktiga faktorer som ger ett något minskat utbud vilket i sig ger tryck uppåt på priserna. Dels har det blåst mindre än normalt under sommaren vilket gett mindre vindkraftspro-
duktion och därmed färre tilldelade elcertifikat. Dels börjar det också komma signaler på att vindkraftsutbyggnaden bromsar in. I mitten av juli presenterade till exempel Svensk Vindenergi siffor som visade på en kraftig inbromsning i förhållande till föregående år. Rekommendation Med låga nivåer i de svenska vattenmagasinen och en fortsatt osäker utveckling i Ukraina kan det uppenbara sig ytterligare möjligheter under den närmsta tiden. Det finns därför all anledning att följa dessa två faktorer nära och vid lämpligt tillfälle göra säkringar på elpriset i spannet kommande kvartal och upp till helår 2015. Elcertifikaten kommer sannolikt ha en långsamt stigande tendens och därmed är rekommendationen just nu att inte binda. Slutligen rekommenderar Jakob Vive Munk
vi att försöka få ut mesta möjliga värde ur ursprungsgarantierna genom att teckna längre kontrakt som innehåller europeisk certifiering vilket ger högre värde än att enbart sälja dem som ursprungsgarantier. Observera: Analysen är skriven den september och är baserad på då tillgänglig fakta. Jakob Vive Munk Sten Lillienau Neas Energy
Sten Lillienau 3/2014 förnybar energi
33
VATTENKRAFT
Våga värna våra vackra vattendrag! Jag har hela mitt liv bott vid mindre rinnande vattendrag, tidigare Vindån och nu ett biflöde till Emån. Detta har medfört att jag har intresserat mig av djur och vattenmiljön. De erfarenheter jag har från Vindån är följande. Året 1959 med torksommaren var vattenståndet katastrofalt lågt, beroende på den låga regnmängden och de utrivna dammar som tidigare fanns i ån. När höstregnen kom blev vattnet helt klart i ån, ett siktdjup på 5 meter. Fisken började dö och låg flytande med buken i vädret. Alla såg ju vilken katastrof som vattendraget drabbats av. Betesdjuren som gick vid ån, kunde inte dricka vattnet. Vi ställde oss då frågan vad som hänt med våran älskade å. En vandring uppströms i ån visade att ån var frisk uppströms några kärrtorvmossar. Vilken var då förklaringen till det som hänt. Det visade sig att svavlet i mossarna hade oxiderat när syret trängde ner, när det åter blev vatten i mossen, bildades svavelsyra. Syran medförde att syrehalten sjönk i ån, till en så låg nivå att fiskarna dog av syrebrist. Vi lärde oss att man måste vara rädd om de dämmen som finns i våra rinnande vattendrag. Min nästa lärdom om vattendrag fick jag när vi startade miljöprojektet runt ån, tillsammans med SMHI, KTH, LRF och SLU. Vi träffades några bönder till en diskussion om våran å och vad vi kunde göra för den. Det grundläggande för att få en bättre vattenmiljö är en anpassad växtodling. Vi bestämde oss då för att starta ett arbete med att markartera all åkerjord som underlag för en riktig växtodling. Det hela tog formen av ett liderprojekt, där det gällde att få med så många som möjligt. SMHI var mycket intresserade och stödde vårat arbete, vi hjälpte till med att ta vattenprover i ån. Dom ville ha prover längs hela ån vid en och samma tidpunkt. Då lantbrukarna längs ån ställer upp, kan man ta upp till 75vattenprover inom samma timme, vilket är världsunikt. Vi lärde oss också att gödsla rätt, med markkarteringen som underlag. Man kan kraftigt minska fosforutsläppen till Östersjön, genom rätt gödsling och vård av våra dämmen. Dämmena blir en fälla för fosforn och lerpartiklar som svävar, då vatten-hastigheten sänks. Man får inte ha för mycket skugga vid dämmena, för det minskar den biologiska aktiviteten. Det gäller också att ha tillräckligt med kvävegödsel för att binda tillgänglig fosfor, alternativet är att fosforn läcker ut i vattendragen och vidare till Östersjön. Där binds luftens kväve med hjälp av bakterier, så vi får en grön syrefri Östersjö. Detta medför också att djurlivet i sjön dör ut.
34
förnybar energi 3/2014
Foto: www.fotoakuten.se
Vid vårt senaste möte om Östersjön hos lantbruksakademin, fick vi bekräftat av forskare vid SLU- Uppsala att vi hade rätt när det gäller fosforn. Man berättade att det bara kan vara aktuellt att riva ut de nedre dämmena i våra vattendrag, för att gynna vandringsfiskar. Jag undrade varför man kommit till denna slutsats. Den ökade näringsbelastningen medför att vi
får en död sjö, och ingen vandringsfisk, så varför riva ut bra näringsfällor. Vi måste ha kvar dämmena, för att fosforn skall bli kvar, och inte komma ut i havet. Det som hänt i Emån bekräftar utvecklingen. Det är dom ökade fosforutsläppen, som förgiftat vattnet. Det nu fullskaliga försöket måste vara nog och få oss att tänka rätt. De naturvetenskapliga gränserna för-
svinner inte, även om vi förtränger dessa i ord och handling. Tiden tänker, men den handlar inte. Det måste människor göra, och arbeta med dagens förutsättningar. Våra vattendrag innehåller ett stort kulturarv, dricksvatten reserver, biologisk mångfald, vattenrenande dämmen och värdens renaste energier av högsta kvalitet. Det vilar ett stort ansvar på vår generation, att förvalta och utveckla våra rinnande vattendrag. Vi måste skydda de kulturmiljöer som våra förfäder byggt och varit vaggan för vår industriella välfärd. Dessa miljöer har funnits i många hundra år och blivit en viktig del av vattenmiljön som flödesbroms och därmed fått en absolut nödvändig renande effekt, för att haven skall tåla det moderna samhället. Runt våra dämmen har byggts upp en kulturmiljö som är av sådant värde att den måste få ett skydd, dessa har också en mycket stor betydelse för grundvattennivån uppströms, Vi måste slå vakt om dessa reserver som är världsunika och en förutsättning för god tillgång på vårt viktigaste livsmed-
el, gott dricksvatten av hög kvalitet. Många dämmen har funnits så lång tid att det bildats lokala och unika biologiska miljöer både av växter och djur. Dessa har ett skydd inom EU, genom artspridningsderiktivet. Dämmena kan också nyttjas till högkvalitativ elproduktion och vara en hjälp att begränsa översvämningar, om resursen nyttjas på rätt sätt. Vattenkraft är våran bästa möjlighet att lagra energier och få en god reglerkraft, detta är nödvändigt då elen nyttjas för att driva avancerade maskiner. Hur kan vi driva en miljö- och energipolitik som hävdar att världens effektivaste och renaste energiproduktion är ett miljöhot när vi vet att vi i dag måste ersätta bortfallet med smutsig kolkraft, för att få en stabil elförsörjning? Tankar och idéer från en, autodidakt djurmiljötekniker, som levt nära och i samklang med miljön vid rinnande vatten hela sitt liv. Christer Malmberg vindoegendom@telia.com
Christer Söderberg skriver öppet brev till politiker och beslutsfattare I brevet ställer han frågan: Småskalig vattenkraft – kommer den att försvinna? I brevet redogör Christer för den småskaliga vattenkraftens bekymmersamma nuläge. Utredningen om vattenverksamhet föreslår kraftigt höjda miljökrav med liten hänsyn till vad som är ekonomiskt rimligt för kraftverksägarna att bära. Nedläggning blir då följden. Utredningen har lämnat ett förslag till beslut av riksdagen. Nu gäller det för kraftverksägarna att upplysa våra politiker om vad som håller på att hända så att de modifierar utredningens förslag så att kraftverken kan överleva. Christers öppna brev finns på SERO:s hemsida www.sero.se
Intagsgaller Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål. Har behov av av ett ett intagsgaller intagsgaller// Har du du behov intagsgrind lämnar intagsgrind lämnar jag jag gärna gärna kostnadsförslag. kostnadsförslag. Gör även måttanpassade Kontakta migför förmanuell mer information. gallerkrattor rensning. Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Kontakta mig för mera information. Tel. +46532-203 Siw Holmquist 83, +4670-240 Strömsfors 35 21034 Fax 98 +46532-202 662 Tösse 04
itt r f t s ro l l i t Byt lönar sig det
Email: siw.holmquist@telia.com Tel. +46532 - 20383 +4670 - 240 35 34 Innehar F-skattebevis Fax. +46532 - 20204
Email: siw.holmquist@telia.com www.siwansintagsgaller.se Innehar F-skattebevis
3/2014 förnybar energi
35
NYHETER
Almedalen 2014 SERO var även i år representerad vid Almedalsveckan, denna gång genom Göran Bryntse, Roland Davidson och Christer Söderberg. Man blir lika imponerad varje år man deltar i Almedalsveckan i Visby. Hur har man i drygt 40 år lyckats samla toppolitiker, näringslivstoppar, företag, föreningar och samhällsengagerade i lilla Visby? I år var det 25 000 deltagare som besökte informationstälten och de nära 3 000 seminarierna med de mest skiftande innehåll, eller bara minglade på stadens gator och torg. En liknande företeelse finns inte i något annat land, och någon avmattning i Almedalsintresset syns inte till. Sverige är bara att gratulera till att ha skapat något så unikt. SERO-deltagarna koncentrerade sig på energiutbudet, som bara det krävde god planering för att man inte skulle tappa fokus. Jag valde tre seminarier per dag, under de tre dagar jag deltog, för att även hinna med företagsbesök och samtal med energikollegor. Årets Almdalsvecka präglades av att det var valår, de politiska partierna ansträngde sig givetvis för att fånga röster med drygt två månader kvar till valet. Men energifrågorna stod inte överst i deras prio-
36
förnybar energi 3/2014
riteringar. Vi har för närvarande överskott i tillförsel av energi och därför är energipriserna låga och några reella hot syns inte till, om man inte försöker blåsa upp kärnkraftsfrågan förstås. Men andra organisationer och företag tog ofta upp klimatfrågorna, energieffektivisering, omställningen till 100 procent förnybar energi. En omvärldsanalys ger vid handen att EU är alltför beroende av import av energi och därmed känslig för konflikter i exportländerna. En ökad tillförsel från de nordiska länderna, främst genom ökad produktion i Sverige och Norge, skulle ge EU en tryggare energiframtid. Ett annat område som tilldrog sig intresse är framtiden för vattenkraften i Sverige med hot från både Vattenverksamhetsutredningen och från implementeringen av Ramdirektivet för vatten. Gotland är omgivet av Östersjön och Östersjöns miljöproblem var också en vanlig rubrik på seminarier, ofta var det Länsstyrelsen på Gotland som stod som arrangör. Många företag och organisatio-
ner hade utställningstält, på energisidan var solenergileverantörerna starkt representerade. 100 procent förnybart i Sverige (och även EU) har blivit ett vanligt förekommande uttryck, bara årtalet när det kan uppnås som skiljer. Det finns en del som anser att det är möjligt till 2030, men de flesta initierade tvivlar på detta, främst beroende på fordonssidan och kvarvarande kärnkraft. Man menar att 2050 är mer realistiskt, men även då krävs att politiken blir tydligare och kraftfullt främjar det förnybara. Mycket riktigt påpekar många debattörer att en förutsättning för att lyckas är effektivare energianvändning, förnybart skulle idag inte kunna ersätta den energis om produceras av kärnkraft och fossil energi. Svensk Energi och andra föreningar, bl. a. SERO. SVIF och SVAF, arrangerade för andra året seminariet Energispektrum. Programmet hade arbetats fram under flera möten och handlade mycket om vattenkraft och kärnkraft samt 100 procent förnybart.
Det fanns många organisationer och företag som oroade sig för vattenkraftens framtid. De kommunala elverken med vattenkraft har tagit denna fråga på allvar. På ett seminarium med titeln ”Vattnet och kraften – inte enbart energibolagens ensak” visade man på hur utrivningen av dammar skulle påverka landskapsbilden, lugnvattenfisket, bryggor som står ”på land” m m. Det var en intressant presentation och man kan tillägga att dammutrivningar skulle öka övergödningen av bl a Östersjön samt ge fritt fram för främmande fiskarter och andra vattenlevande djur som inte hör hemma i våra sjöar och vattendrag. Ett nyligen uppmärksammat fall är vandringsmusslan som tränger ut de befintliga musslorna. Övergödningen och algblomningen i Östersjön är ett ständigt återkommande samtalsämne. På Almedalsveckan pre-
senterades en möjlig ekonomisk väg att minska problemet med stark algblomning. Den upp till decimetertjocka ”gröten” skulle samlas in och användas som en energiresurs som kan bli lönsam samtidigt som man renar Östersjön. Problemet är bara att tekniken för insamling ännu ej är utvecklad och kostnaderna för insamlingen är heller ej känd. Som sammanfattning kan konstateras att Almedalsveckan har väldigt mycket att ge, många intressanta seminarier och man kan fånga upp samhällstrender samt träffa människor man normalt ej får kontakt med. Men det gäller att förbereda sig, välja ut de seminarier man verkligen vill delta i samt att vara beredd på att vandra mycket.
VINDKRAFT
Den panel som utfrågades av moderatorn Willy Silberstein bestod av riksdagspartiernas energitalespersoner. Kärnkraftfrågan kommer alltid upp på seminarier av detta slag och de flesta i panelen, med undantag av Mats Odell, KD, var tveksamma till möjligheten att bygga ny kärnkraft i Sverige, huvudsakligen av ekonomiska skäl eftersom det inte ska lämnas subventioner till ny kärnkraft. Många oroades av att vattenkraften kan komma att reduceras om Vattenverksamhetsutredningens förslag röstas igenom i riksdagen samt över den svenska övertolkningen av EU:s Ramdirektiv om vatten. Vattenkraften är vår verkliga baskraft i Sverige samt det energislag som står för balansering av tillgång och efterfrågan av el på marknaden, något som blivit mer aktuellt med ökad andel intermittent elproduktion från vind och sol.
Christer Söderberg christer.soderberg@sero.se
Vindkraftens inverkan på elpriset Helt klart inverkar vindkraften på elpriset och givetvis gör övriga energikällorna det också. Summan av elkällornas produktion minskat med användningen är en av grundfaktorerna. En annan är tillgången av el på angränsande marknader. Föreligger överskott där är möjligheten att få rimlig ersättning för export osäker.
Om producenterna i Sverige då aviserar höga utbud av el så att man närmar sig överskott påverkas priserna nedåt. Stora producenter kan ju, om de vill, med hjälp av prognoser balansera detta. En ögonblicksbild visar: Se tabell till höger. Trots att vindkraften gick på relativt hög nivå låg elpriset på 30 öre/kWh den 19.8 och vi importerade energi från Tyskland och Danmark där det blåste. Import från Norge och export till Finland pågick som vanligt. I Tyskland där det finns mycket både vind- och solenergi blir motsättningarna mellan de gamla tunga elleverantörerna och de nya flexibla tydlig. Kolkraftverken och kärnkraftverken har varit vana att leverera under stabila förhållanden där användningen varit högst under dagtid måndag till fredag med medföljande högre priser. Nu är denna ordning störd och priserna dagtid kan ibland bli väldigt låga. Detta hänger naturligtvis ihop med att vid stor tillförsel av vind- och solel ligger producenterna kvar med höga utbud vilket
19 augusti kl12.35 är läget följande: Totalt installerad effekt i Sverige MW MW Kärnkraft 5707 9531 Vattenkraft 6381 16150 Värmekraft 248 8122 (innehåller även Övrig kraft) Vindkraft 1988 4470 Övrig kraft 205 Totalt 14827 38273 Användning 15231 Import/export netto 405 Källa
Svenska Kraftnät
påverkar priset neråt. I viss mån kan problemet reduceras genom att elnätet byggs ut men det kommer att krävas mer. Man kan nog säga att vi lever i en brytningstid där det gamla sättet att leverera energi bryts mot det nya mer varierade sättet. Flexibilitet i både produktions- och konsumtionsled är nyckeln till framtidens energimarknad.
Svensk Energi
För Sveriges del har producenterna möjlighet att genom produktionsreduktion se till att priset blir rimligt. Frågan är om viljan finns. Överkapacitet behöver inte nödvändigtvis innebära låga elpriser. Peter Danielsson
3/2014 förnybar energi
37
förnybar energi
& ENERGIEFFEKTIVISERING
NÄSTA NUMMER KOMMER 20 DECEMBER Manusstopp 1 december Vårt mål är att bli Sveriges viktigaste informationskälla om förnybar energi Bli med - sänd idéer och tankar till redaktionen!
ANNONSBOKNING Jörgen Ek Tel. 0708-144 455 jorgen.ek@teamprinting.com
BLI MEDLEM NU! VI BJUDER PÅ RESTEN AV ÅRET!
Blir du medlem nu så betalar du 350 kr för hela 2015. Familjemedlem betalar 50 kr och studerande betalar 150 kr. Du kan gå in på www.sero.se och registrera dina uppgifter så skickar vi en medlemsfaktura, eller så ringer eller e-postar du vårt kansli för att lämna dina uppgifter. (Tel. 0221-824 22 eller info@sero.se ). Du kan också betala in dina medlemsavgift till SERO:s BG 829-8481. Glöm då inte att ange fullständig adress och om möjligt även e-postadress och telefonnummer
Välkommen med!
38
förnybar energi 3/2014
SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr. Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se • Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Dalby 201, 24794 Dalby Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@sero.se Kansli: Birgit Ek • E -post: info@sero.se Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481 SERO Service AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO
Svensk Vattenkraftförening Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr. Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@svenskvattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216 E-post: gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se Kansli: Birgit Ek • E -post: birgit.ek@svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: Inkl. SERO 300 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr. BG 5956-7404 • PG 54 24-7 Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening Tel. 0495-104 39 • 070-678 91 39 E-post: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, Marsh Tel. 08-412 42 88 E-post: anders.orebrandt@marsh.com
Lokala energiföreningar anslutna till SERO
Hallands Vattenkraftförening Gunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122 E –post: olofsson.reaskal@telia.com
Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85 E-post: dennis.adas@hotmail.se Medlemsavgift: 200 kr • PG 434 43-3
Smålands Vattenkraftförening Jan Johansson • Tel. 0370- 971 47 E-post: jan.skogsstrom@telia.com
Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: marka@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2
Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg • Tel. 0570 – 521 51 christer.hedberg@lernia.com
Smålands Energiförening: Sten Malmström Tel. 0390-405 03 • E-post: sten.malmstrom@sero.se Medlemsavgift: 250 kr
Svensk Vindkraftförening Kvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERG Tel. 076-716 05 50 • E-post: johanna.olesen@triventus.com www.svensk-vindkraft.org Kansli: Ulla Hedman Andrén • E-post: ulla@svenskvindkraft.org Redaktör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: redaktionen@svenskvindkraft.org Medlemsavgift: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551
Södermanlands Energiförening: Lars Besterman Tel. 070-333 80 48 E-post: larsbesterman@hotmail.com Medlemsavgift: 200 kr • BG 449-4290 Västmanlands Energiförening: Stefan Springmann Tel. 0220– 173 01 • E-post: springmann@spray.se Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening Anders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9
ADRESSER
ADRESSER
Förnybar Energi Sverige AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Jan-Åke Jacobson Tel. 070-640 57 59 E-post: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF
ÖVRIGA FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94 E-post: mats@vangaplantor.se Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875 Elbil Sverige Sven Forsberg Malmö • Tel. 0704-67 08 82 E-post: Sven.forsberg@elbilsverige.se Branschföreningen Biokol Sverige Mattias Gustafsson E-post: mattias@ecotopic.se
3/2014 förnybar energi
39
Returadress Sero, Box 57 731 22 KÖPING
Höj ditt rörliga elpris Svensk Vattenkraftförening tillsammans med Neas Energy erbjuder möjligheter att höja ditt rörliga elpris. Kontakta oss, så berättar vi mer.
Förutom balanserings- och handelsavtal på el och elcertifikat erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier. Jesper Düring: +45 40 64 64 44 – jdl@neasenergy.com Sten Lillienau: 072 560 58 95 – stl@neasenergy.com
NEASENERGY.COM