Feef 4 2014

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Småskalig mångfald – bättre än storskalig enfald!

Julbordet är dukat

med vattenkraft, vindkraft, solenergi i olika former och mycket mer!

Nummer 4/2014

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering Lång livslängd Enkel montering Korrosionsfria Goda hydrauliska egenskaper

www.consilio.no

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@aps-sales.no · www.aps-sales.no

Ett företag i

2

förnybar energi 4/2014

Group

I DETTA NUMMER bl.a:

6 Halvera energianvändningen i ett kontor genom enkel ombyggnad

LEDARE

10 En mjölkgård med en av Sveriges största biogasanläggningar

16 Energimyndigheten spår snabbare utfasning av kärnkraften

19 Minst 90 % förnybar energi i Sverige 2030 fullt realistiskt!

27 Götene en vindkraftskommun 30 SERO under förvandling 44 Det behövs ingen ny kärnkraft för att klara effektreserven

48 Birgit Ek slutar och går i pension

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Tidningen ges ut av SERO och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: C/O Carl Olov Persson, Majtunavägen 11, 731 43 KÖPING E-mail: redaktionen@fornybarenergi.nu ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 046-200 221 , 070-621 71 96 E.mail: goran.bryntse@sero.se REDAKTÖR: Carl Olov Persson Tel. 0221-146 81 E-mail: c.o.p@koping.net REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Christer Söderberg Olof Karlsson Sten Malmström Peter Danielsson Roland Davidsson ANNONSBOKNING: Olof Karlsson Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: olof.karlsson@sero.se PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt ISSN: 0283-6114 LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK Reklamtryckeriet i Köping AB, 2014 Tel. 0221-100 87 E-mail: rt.tony@koping.net OMSLAGSBILD: Foto: Dreamstime

Christer Söderberg, Vice ordförande SERO:

Kortsiktighet eller långsiktighet?

Det komplicerade moderna samhället har skapat nya problem, ett är arbetslösheten och ett annat överutnyttjande av ändliga naturresurser.

Politiska grupperingar beskyller varandra för lågt engagemang i arbetslöshetsfrågan, man satsar ”paket” men ingenting verkar bli bättre. Sanningen är den att företagen satsar på rationaliseringar och effektiviseringar, vilket innebär att man ersätter den dyra människan med maskiner och datorer, ofta en överlevnadsfråga för företag i vår globaliserade värld.

Den industriella revolutionen som startade för drygt 200 år sedan bygger på tillgång till billiga och lättanvända energiråvaror, fossila energikällor. Tillgången på dessa syntes i början vara så gott som oändlig, man hittade ständigt nya fynd, men idag är kunskapen en annan, enligt flera forskare anses världen nå Peak Oil, oljeproduktionstoppen, före 2018. Användningen av fossil energi ger dessutom problem som högre temperatur på jorden, övergödning av sjöar och hav samt försurning av våra marker, utsläpp av hälsofarliga partiklar m m.

Vi eldar på för att bibehålla dagens komfort utan tanke på kommande generationer. Detta är inte hållbart!

Samhället behöver hitta en ny riktning som återskapar arbeten och minskar överutnyttjandet av naturresurser. Det tycks inte finnas någon enskild åtgärd mot dagens kortsiktiga marknadsorientering, men energisektorn skulle kunna bidra!

Att ersätta fossil energi och kärnkraft med hållbara förnybara energikällor kommer att ta tid och måste kombineras

↪ 4/2014 förnybar energi

3

LEDARE

med energieffektivisering, om vi ska kunna behålla vår energikomfort. Om en utveckling mot förnybar energi kombineras med satsning på småskalighet blir det fler arbetstillfällen, ungefär en faktor tre per kWh. Varför går det då så trögt? En anledning är ju förstås att de som investerat i konventionella energianläggningar ser förändringarna som hot mot sin verksamhet och motarbetar utvecklingen, en annan är att det krävs både politiskt mod och kraft för att ta en ny riktning.

Men vi ser att detta börjar hända i vissa länder som Tyskland och Storbritannien.

Man har tagit långsiktiga beslut om reformering av energisystemet, satt in ett effektivt stödsystem och gett investerare en 20-årsperiod av stöd till småskalig förnybar energi.

Detta har givit ett helt annat resultat än i Sverige. Vårt stödsystem , elcertifikat, är marknadsbaserat och ger betydligt lägre ersättning, och det har visat sig att prisnivån svajar en hel del, ofta på samma sätt som elpriset svajar, vilket förstärker

4

förnybar energi 4/2014

effekten. Detta uppskattas inte av investerare och finansiärer. Den svenska utvecklingen går därför långsamt men det ska även erkännas att en del beror på att vi för närvarande har ett elöverskott i Norden och därmed låga priser.

En annan bromskloss är regelverket för tillståndsgivning. Det är krångligt och dyrbart och resultatet är osäkert. Värst är det på vattenkraftområdet, där Vattenverksamhetsutredningen lämnat ett betänkande till Regeringen, vilket gått ut på remiss. Man föreslår att alla tillstånd som inte prövats enligt Miljöbalken ska prövas enligt Miljöbalken. Man hävdar att gamla tillstånd, ofta mer än 50 år gamla, inte har tagit hänsyn till tidens förändringar i samhälle och miljö. Det ska inte förnekas, för 50-100 år sedan var inte klimathotet känt, heller inte försurning av sjöar och vattendrag eller försurning av mark. Man hade inte heller mycket kunskap om att de fossila energikällorna kommer att sina.

Alla dessa ”moderna” miljöhot motverkas av vattenkraft som är kretsloppsenergi utan utsläpp. Hur tänker man?

Om Vattenverksamhetsutredningen blir lag kommer de flesta små vattenkraftverk, vilka är tillkomna före Miljöbalken, att läggas ned eftersom deras ekonomi inte tål den omfattande och kostsamma process som föreskrivs i nuvarande Miljöbalk. Och då får vi andra miljöproblem på halsen.

En stabilare och långsiktigare energipolitik där den småskaliga verksamheten särskilt beaktas behövs för nå liknande framgångar som i Tyskland och Storbritannien.

Om Sverige fortsätter tillämpa kortsiktighet och marknadsinriktning utan undantag för den småskaliga sektorn kan den inte bidra till lösningen av här beskrivna samhällsproblem.

Det gäller att inse att småskaligheten är nyttig för samhället men att den inte har lika goda ekonomiska villkor som den storskaliga. Energisatsningar är mycket långsiktiga och behöver stabila regler.

Christer Söderberg christer.soderberg@sero.se





 





   

      

                                   



  

  

4/2014 förnybar energi

5

ENERGIEFFEKTIVISERING

Mer än 50 % energieffektivisering i ombyggt kontor Går det att halvera energianvändningen i ett kontor genom enkel ombyggnad?

I några kortare artiklar ska jag försöka spegla ett antal nyligen genomförda eller pågående bostads- och kontorsprojekt i Stockholmsregionen, projekt där ledstjärnan är effektiv energianvändning med känd och beprövad teknik. Och med entreprenadkostnad lika med eller lägre än så kallat traditionellt byggande. Samtidigt väntar mycket ny och spännande teknik runt hörnet men jag fokuserar tillsvidare på teknik som redan finns på marknaden och sådant som, direkt kan användas av de som vill och önskar.

Ungefär 40 % av energin och 55 % av elen använder vi i ’den byggda miljön’, våra bostäder, hus och lokaler. Energin används främst för att belysa, ventilera, pumpa, kyla och värma. Och för alla ’vita maskiner’ som kylar, frysar och spisar respektive alla ’bruna maskiner’ som datorer med kringutrustning, tv-skärmar och kopieringsmaskiner.

Många oberoende undersökningar visar att åtminstone 50 % av energin i den byggda miljön enkelt kan effektiviseras bort med känd och beprövad teknik och med resonabla återbetalningstider (relativt korta tider eller 0-5 år), framförallt elförbrukningen brukar vara lätt att effektivisera bort. Att energieffektivisera i den byggda miljön handlar ofta om att trimma styr- och reglersystemen, se till att rätta flöden-temperaturer-tider gäller för luft, värme och kyla. Och se till att belysningen bara är tänd där och när den behövs, att se till att det inte värms och kyls samtidigt eller att det i onödan ventileras dygnet runt. Som sagt, tekniskt är det ofta lätt att effektivisera energianvändningen och samtigit minska miljöbelastningen och spara mycket pengar. Min första artikel beskriver hur Sweco mer än halverat sin energianvändning vid ombyggnation av ett kontor med anor från 1960-tal. Med delvis pågående konsultverksamhet i lokalerna, bara vanlig beprövad teknik och täta uppföljande projektmöten mellan hyresgäst, entreprenörer och fastighetsägare. Flera olika lokaler i Stockholmstrakten utvärderades innan valet föll på

6

förnybar energi 4/2014

Swecohuset.

det befintliga kontoret i Marieberg. Ur ett hållbarhetsperspektiv sågs stora fördelar med att omvandla en befintlig fastighet i stället för att bygga en ny. Det var också en möjlighet för företaget att göra sitt eget kontor till en förebild för hållbart

byggande. Efter ombyggnad av kontoret i Marieberg har Sweco vunnit nationella och internationella priser för sitt nya kontor. 2012 erhölls Sweden Green Building Councils första pris för framgångsrik ombyggnad av befintlig ombyggnad tillsam-

mans med fastighetsägaren AMF Fastigheter. I april 2014 fick man andra pris i The DALI Award (Digital Addressable Lighting Interface) vid den världsledande branschmässan Lighting and Building i Frankfurt, tillsammans med Helvar styrsystem. Priset erhölls för ’låg energiförbrukning för belysningen tillsammans med kreativt användande av dagsljus’.

Sweco är ett internationellt teknikkonsultföretag som erbjuder kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll. Uppdragen handlar om allt från förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion, projektering och projektledning. Swecos ingenjörer, arkitekter och miljöexperter samverkar för att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle.

När det gamla 1960-talskontoret i Stockholm skulle byggas om för att rymma alla 1500 medarbetare, och samlokalisera tre Stockholmslokaler till en, var det naturligt att hållbarhet skulle genomsyra hela projektet. Hållbarhet tillsammans med god arbetsmiljö och flexibla arbetssätt skulle stärka företagets varumärke.

Vidare ville Sweco uppnå ett ljust, flexibelt och öppet kontor med många och lättillgängliga arbetsplatser.

En ledstjärna och krav från företagets sida var också att det nyombyggda kontorshuset skulle vara klassificerat enligt miljöledningssystemet Miljöbyggnad nivå Guld, som är den högsta klassen.

När det gäller delmomentet Energi i Miljöbyggnad, var målsättningen att nivån

skulle motsvara krav för nybyggnad (84 kWh/kvm,år). Med hela byggnaden färdigställd, i början av 2013, skulle det motsvara en energiminskning med 65-70%.

Under årens lopp har huset haft olika hyresgäster, som gradvis byggt på och blandat olika typer av installationer. Resultatet har blivit en smygande högre och högre energianvändning (som till slut blivit mycket hög!) och där man långt ifrån inte haft 100% kontroll på energianläggningarna.

I samband med ombyggnad sattes också höga mål upp för att framförallt minska elförbrukningen och mängden köpt energi.

Fotnot: Miljöbyggnad är Sveriges snabbast växande miljöcertifieringssystem och har fokus på energi, innemiljö och byggmaterial. Systemet har en tydlig uppföljning och medför sänkta driftkostnader jmf s.k. konventionellt.

Byggnadsmässiga förändringar Historiskt och i samband med rivningen av Klarakvarteren i Stockholm under 1950- och 1960-tal etablerade sig Svenska Dagbladet i nuvarande Swecohuset i Marieberg, konkurrenten Dagens Nyheter bebodde grannhuset. Det nyöppnade stora vardagsrummet 52 meter långt och 9 brett, hjärtat i det ombyggda kontoret med naturlig förbindelse till och från huvudentrén – var ursprungligen en låghusdel för Svenska Dagbladets tryckpressar, dessa fanns kvar i byggnaden till 2003.

Från vardagsrummet har tonvis med betong fraktats bort för att kunna åstad-

ENERGIEFFEKTIVISERING

”Det går normalt jättebra att minska energianvändningen med minst 50 % vid ombyggnad av befintliga kontor, det är heller oftast inte svårt eller dyrare än att bygga om s.k. konventionellt. Ombyggnad av Swecohuset visar just nu och preliminärt, innan alla system är fullt injusterade, på nära 70 % effektivisering.”

Anders Forsbom.

komma en öppen och mycket lättillgänglig mötesplats för spontana möten till- och från kontoret, luncher och möten med kunder. I taket har nya generösa ljusinsläpp genomförts i form av taklanterniner. En svävande trappa håller ihop de fyra planen i byggnadens låghusdel. I anslutning till vardagsrummet har en kafeteria och hörsal för 140 personer byggts.

Inom byggnadens höghusdel, som består av 14 våningsplan, har våningsplanen byggts om från nästan uteslutande små kontorsrum orienterade mot byggnadens fasader, till kontorslandskap med visst inslag av mötesrum respektive tysta rum för telefonsamtal och liknande. De befintliga hissarnas öppningsriktningar har ändrats för att passa nya planlösningar på våningsplanen.

De viktiga energifrågorna Swecohuset är kulturminnesskyddad, vilket i praktiken betyder att huset varken får byggas om eller tilläggsisoleras på något märkbart sätt. Ändock, och för att förbättra energiprestandan och rumskomfort, är alla fönsterglas utbytta mot energieffektiva. De nya fönstren reflekterar solens värme med bibehållet dagsljusinsläpp, samtidigt som det minimerar värmeförlusterna via transmission och behåller den värme som skapat i huset.

Ett nytt ventilationssystem har installerats med 90% värmeåtervinning ur frånluften. Ventilationsaggregaten förvärmer tilluften med den värme som skapats i huset. Hela systemet

↪

4/2014 förnybar energi

7

ENERGIEFFEKTIVISERING

sköts bland annat av en väderprognosstyrning. I vanliga fall ligger tekniksystemen efter vädret (vädret kommer först, sen justerar tekniksystemen in sig), vilket skapar onödig energianvändning för uppvärmning eller kylning – nu kan man ligga mer rätt i det aktuella väderläget hela tiden.

Det har anlagts ett geoenergilager, 26 stycken 280 meters djuphål, för att minska behovet av el till kyla sommartid och behov av fjärrvärme vintertid.

Energihålen finns på parkeringsplatsen alldeles invid Sweco-huset. Tanken med borrhålen är att under sommarhalvåret med hjälp av en värmepump kunna använda markkyla för komfortkyla i huset och under vintern ’plocka upp’ värme för uppvärmning. För värme finns också fjärrvärme som ska kunna användas när värmelagret inte räcker till. Och för kompletterande kyla till geoenergilagret och förutom nya högeffektiva kylmaskiner (som ska användas så lite som möjligt!), finns frikylaggregat på taket i form av enkla vattenkylare som genererar kylvatten till kylsystemet. Swecohusets komfortkyla använder ”varm-kyla”, som innebär att kylvattnet som cirkulerar i undertakens kylbafflar endast ett par grader under önskad rumstemperatur.

Fördelar är minskad risk för kallras och lägre energianvändning. Varma sommardagar kan till exempel frikylaggregaten, några timmar sen natt eller tidig morgon, användas för att minska förbrukningen av el till kylmaskinerna (om de 26 borrhålen inte är tillräckliga att hämta kyla från). All el som köps till Swecohuset är miljömärkt ’grön el’ av elleverantören.

Swecohusets nya belysning är utbytt till armaturer med högeffektiva ljuskällor och mycket LED-belysning (diodbelysning). Hela belysningsanläggningen styrs av ett datoriserat ljusprogram och med närvarosensorer i kombination av konstant ljusreglering beroende av dagsljusinfall och tid på dygnet.

Alla teknikanläggningar övervakas och styrs med sensorer som känner av rörelse, luftbehov och väderläge. En ambition har också varit att installerad styr- och regleranläggning ska vara s.k. öppen och transparent och att handhavande ska vara så enkel och överskådlig som möjligt. Huset är projekterat efter den bästa klimatklassen TQ1, vilket innebär att huset är uppdelat i flera klimatzoner där varje zon är reglerbar och närvarostyrd. Detta innebär till exempel att om ingen närvaro detekteras

8

förnybar energi 4/2014

Vardagsrummet i Swecohuset med sin takhöjd på 52 meter.

ger systemet endast en grundventilation.

Vid detektering av närvaro styrs luftflödet baserat på temperatur och luftkvalitet.

Genom hela byggprocessen har miljömål följts upp där Sweco, fastighetsägaren AMF Fastigheter med driftorganisation och anlitade entreprenörer löpande stämt av projektläge och eventuella frågeställningar. Engagemang, information och motivation för ursprungliga ambitioner bedömdes som mycket viktiga för att nå fastställda mål.

Ombyggnaden av Swecohuset, som till stora delar genomfördes samtidigt som företagets konsulter ’flyttades runt’ inom byggnaden, vara efter cirka 2 års entreprenadtid färdigställd 2013.

Det går normalt jättebra att minska energianvändningen med minst 50 % vid

ombyggnad av befintliga kontor, det är heller oftast inte svårt eller dyrare än att bygga om s.k. konventionellt. Ombyggnad av Swecohuset visar just nu och preliminärt, innan alla system är fullt injusterade, på nära 70 % effektivisering.

Vår byggda miljö har en stor potential till mycket lägre total energianvändning utan någon som helst komfortnedsättning - ofta tvärtom. Egentligen borde det bara vara att sätt igång spara pengar i våra hus och kontor, oftast är det heller inte svårt.

På köpet får man nya jobb och en snabbt minskad klimatbelastning. Min avslutande fria tanke för världen, hur svårt kan det egentligen vara?

Anders Forsbom Anders.Forsbom@sweco.se

Extraval till riksdagen Regeringskris i Sverige, vems var felet? Det träter man om nu. Det är nog aldrig ens fel att två eller som i det här fallet tre träter. Nu hoppas vi på ett konstruktivt samtalsklimat och att många dugliga vill styra Sverige tillsammans. Vi vill ha ledare som vågar lyssna och inse att de inte alltid har rätt, som vågar kompromissa. Demokratin fungerar bäst i ett osäkert parlamentariskt läge. Då får många fler dugliga delta i beslutsprocessen, inte bara regeringen. Det skapar mångfald, och det mår samhället bra av. I en demokrati får ingen riktigt som han/hon vill,.

Nu gäller det att gilla läget och göra en bra valrörelse, en valrörelse som praktiskt bör handla om vart Sverige skall styras och hur Sverige skall styras, alltså inte i första hand hur illa det går när andra får styra.

SERO kommer att delta i valrörelsen, som partipolitiskt obundet. Vi kommer att presentera ett energipolitiskt program, som alla partier är välkomna att ta del av.

Vi hoppas att partierna lyssnar till SERO för det är viktigt för Sverige, för övriga världen och för partierna.

Vi har förberett valet genom att tidigarelägga nästa tidning. Den kommer

ut fredagen den 13 mars, drygt en vecka före valet. Redan tidigare kommer vi att sända vårt ”valmanifest” till alla partier som ställer upp i riksdagsvalet och vi kommer att arrangera en presskonferens där vi presenterar våra förslag. Alla intresserade, massmedia och representanter för de politiska partierna välkomnas.

SERO återkommer med datum och platser.

Carl Olov Persson Redaktör

NYHETER

SERO tar emot dina elcertifikat!

SERO Service öppnar ett konto där vi samlar in certifikat från små elproducenter, som genererar ett mindre antal certifikat per år. I första hand gäller erbjudandet solcellsanläggningar på villor.

Det har visat sig svårt att sälja små mängder certifikat, elhandlarnas administrationskostnader blir för höga. Om tillräckligt intresse finns tar SERO över administrationen och alla små elleverantörer kan eventuellt få viss ersättning om SERO lyckas sälja certifikaten. Läs mer på vår hemsida www.sero.se. eller kontakta SERO Olof eller Peter på SERO. Olof Karlsson, 0221-197 65, 070-285 19 88 E-post: Olof.karlsson@sero.se Peter Danielsson, 0550-137 61 E-post: Peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com

Vill du ha ett problemfritt ägande?

- Låt Eolus sköta din anläggning!

Eolus erbjuder kompletta drift- och förvaltningstjänster för vindkraftsanläggningar.

- Allt för att du ska få ett bekymmersfritt ägande.

Vill du veta mer om hela eller delar av denna tjänst till din anläggning?

Kontakta mig för gen

omgång av ditt behov.

THOMAS ANDERSSO N thomas.andersson@eol usvind.com 010-199 88 56

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör.

Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid uppförandet av över 460 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, småföretag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare.

Bolaget är listat på First North Premier.

010-199 88 00 | info@eolusvind.com | www.eolusvind.com

4/2014 förnybar energi

9

BIOENERGI Familjen Birgersson - Hagelsrums gård

Hagelsrums Gård utanför Hultsfred i Småland:

En mjölkgård med en av Sveriges största biogasanläggningar År 2008 köpte familjen Birgersson Hagelsrums Gård. Gården har en lång historia som bland annat beskrivs i Magnus Gabriel Craelius bok ”Försök till ett landskaps beskrifning” 1772. Ty ehuru man numera icke kan med säkerhet namngiva någon av de hedniska kämpar eller hövdingar, som här varit, finns här likvist många hemmans namn, vilka givit anledning att tro, att de i densamma haft sin boning. I synnerhet är märkligt att vid slutet av Mörlunda och Målilla slättland och inloppet till sjön Huling är beläget säteriet Hagelsrum, vilket i äldsta tiden, har kunnat blivit kallat, antingen Herjansrum, Härförarens rum, eller hemvist, eller Walesrum, hövdingens hemvist, och Hägelåkra, som är därtill närmast gränsande, haft samma upprinnelse till sitt namn, nämligen Herjans eller Wales åkrar. Om man nu gissar, att Hagelsrum varit vikingars hövdingaboningar.

Den tidigare ägaren hade satsat på mjölkkor och även startat ett mejeri, EMÅ mejeri där den egna mjölkproduktionen förädlades. Åke Birgersson med familj byggde vidare på konceptet och driver nu ett framgångsrikt företag med omkring 600 kor.

I samband med att familjen Birgersson år 2008 köpte Hagelsrums Gård sökte de hos länsstyrelsen om att bygga en biogasanläggning. Det tog två år innan tillståndet beviljades. Anläggningen, designad och levererad av SBI började byggas sommaren 2011. I början av januari 2012 togs den i drift. Anläggningen ägs till lika delar av gården och Swedish Biogas Interna-

10

förnybar energi 4/2014

tional (SBI). Som vanligt är tillståndsprocessen längre än byggtiden.

Producerad mängd biogas är ca 560 000 Nm³/år (varav ca 55 % är ren metan) går till produktion av el och värme. Projekteringen baserades på att producerad biogas används i intilliggande kraftvärmeanlägg för att producera el och värme. Produktionen beräknades till 1 200 000 kWh el och lika mycket värme. Gården beräknades bli självförsörjande på el och värme med möjlighet att sälja ca 600 000 kWh per år till elhandelsaktör. Den värme som inte används till gården åtgår till uppvärmning av biogasprocessen.

I kraftvärmecontainern har en MAN gasmotor på 190 kW el och 200 kW värme installerats.

Eftersom anläggningen saknar uppgraderingsutrustning för gasen ökar bränsleförbrukningen (mängden gas per kWh) samtidigt som motorslitaget ökar på grund av hög svavelhalt i gasen. Detta har tyvärr hittills förorsakat ett motorhaveri.

Tyvärr har motorn utrustats med asynkrongenerator vilket förhindrar möjligheten till ödrift dvs att köra anläggningen mot eget nät som reservkraft vid elavbrott.

BIOENERGI

Ett intressant projekt är att starta upp den gamla kvarn som tillhör gården. Med en återstart av kvarnen skulle man kontinuerligt kunna reglera den uppströms liggande sjön Hulingen genom samkörning av övriga anläggningar i Silverån som avvattnar Hulingen. Vid kraftiga sommarregn har gården drabbats av stora översvämningar med negativa ekonomiska konsekvenser. Vattenregleringen sköts idag manuellt av ett regleringsföretag där regleringen styrs av en minimitappning till Mönsterås Bruk för att undvika vattenbrist sommartid. Om kvarnen startas och utrustas med synkrongenerator går det att fasa ihop biogasmotorn med kvarnen och därigenom göra gården helt självförsörjande på el och värme även vid nätborfall.

Det går att uppgradera anläggningen ytterligare säger Åke Birgersson. Med ny teknik skulle man kunna konvertera den producerade biogasen till GTL (Gas To Liquide), ett syntetiskt flytande drivmedel som kan användas i samtliga gårdens dieselmotorer. Gårdens dieselmotorer förbrukar idag 2 000 000 liter olja per år.

I ett sånt projekt skulle Hagelsrums kunna bli självförsörjande på el, värme

Kvarnen och bron över dammen.

och drivmedel och ett Europeiskt pilotprojekt för omvandling av biogas till vätska skulle kunna bli modell för övriga Europa förverkligas. Hagelsrums gård skulle kunna bli en demonstrationsanläggning

Hela anläggningen från luften med rötkammaren i bakgrunden.

för all den energi som behövs i ett modernt lantbruk.

Roland Davidsson roland.davidsson@sero.se

Västmanlands Energiförening aktiverar sig!

5 november gjorde föreningen ett uppskattat studiebesök hos Gengascirkeln som ställde ut på Sätrabrunn. Ett gengasdrivet värmekraftverk på lämplig storlek kan vara ett ypperligt aggregat, som producerar all el och värme som behövs. Man kan skippa elnätet. Bränslet finns i skogen!!

Den 16 november samlades 13 föreningsmedlemmar i Nora och tittade på 3 vattenkraftstationer, se separat reportage.

Owe Lundgren, ordförande i föreningen har alltid något roligt på gång – här några axplock… ”Mitt barbarnsbarns mormorsmor kommer hem i dag, hon har vatt i Kapstaden i 3 veckor…” ”Emedan jag tillhör Nuders förhatliga köttberg av Förtitalister… Alla aktiva politiker tänker ungefär som Nuder talade , när sedan Politikers gärning når sin ände (ofta väldigt tidigt) så har de ett ytterst rejält ekonomiskt skyddsnät. Om de dessutom vill göra något så kan de på finurliga sätt utnyttja lagar och regler som de förr an-

såg etiskt förkastliga och enkelt behålla sin statliga pension och skatteplanera resten.

Huvuddelen av Pensionärerna har det inte så utan vissa får en ogenerös pension som ligger under hälften av deras inkomst från den aktiva tiden. Således kommer kreativa lösningar upp och ett var att sänka inomhustemp i sitt hus och åka söderut.” ”Ett litet plojförsök - vad tjänar man på att sänka innetemperaturen 10 grader, låsa ytterdörren och sen via Västerås flygplats och Ryanair åka till Lanzarote för att därestädes ägna sig åt stärkande promenader, andas någorlunda frisk hafsluft och inte tänka på soptranporter i vattentäkten, 50 miljoner till ny entré för sjukhuset där vi har rums och sköterskebrist. Eller 50 mille

Ett Gengasdrivet värmekraftverk.

till en privat lagård när hela bonderörelsen har kris, eller, eller mina 51 år i Gnällbältet har absolut satt sina spår…”

Owe Lundgren owe@trolltjarn.se 4/2014 förnybar energi

11

ENERGIEFFEKTIVISERING Karin och Jan-Erik Eskilsbys lågenergihus på Visingsö

Lågenergihus på värmelager I augusti 2008 togs ett hus på Visingsö i bruk, som för uppvärmning och varmvatten förbrukar ca 3400 kWh per år, en riktigt låg siffra. Huset ägs av Karin och Jan-Erik Eskilsby. För närvarande delar dom sitt boende mellan Bollebygd och Visingsö, men räknar på sikt med Visingsö, där Karin har anknytning.

Huset har enkla lösningar med kvalitetstänk, bland annat visingsöek i alla golv och ljus furupanel i taken. I bottenplanet mot söder är det stora vardagsrummet öppet till nocken. En speciell kanadensisk vedkamin med katalysator av märket Vermont Castings finns som mysfaktor och värmereserv. Den lämpar sig också för varmhållning av kastruller och torkning av tvätt genom en speciell utrustning. Sjöutsikt finns från alla rum åt öster, söder och/eller väster.

12

förnybar energi 4/2014

I Bollebygd, Jan-Eriks hembygd har familjen ytterligare ett hus med samma värmesystem. Systemet har utvecklats av Jan-Erik. Han har fått hjälp av Sveriges Tekniska Institut (SP) i Borås, Chalmers och KTH med vissa beräkningar.

Principen är att värma husen hela året med solvärme. En solfångare på 11 kvadratmeter ger sommartid överskottsvärme, som magasineras under huset för vinterbehovet. Elanvändningen hänförs främst till värmepumpen medan ventila-

tion och cirkulationspump står för ca 18 %.

Huset är byggt på en betongplatta. Under plattan ligger 30 cm isolering, sedan 20 cm makadam och 100 cm bergmjöl, 0-4 mm. Ca 800 m slang ligger i mjölet 10 cm över botten. Sidorna är välisolerade och går snett ner och ut från huset.

Botten är oisolerad. Jan-Erik har lagt sensorer i lagret och noterat en mindre differens mellan yttre och inre lager.

Sommartid visar temperaturen 21 res-

pektive 18 grader medan vintertid visar 10 resp 9 grader.

Det kan vara olika material i lagret menar Jan-Erik, men grundvattnet får inte flöda horisontellt. Det skulle leda bort värme. 4 kg bergmjöl har samma värmelagringskapacitet som ett kilo vatten och är därför lämpligt. I volym räknat blir det cirka dubbelt mjöl mot vatten.

Ventilation. I vardagsrummets nock sitter en väl tilltagen utsugsfläkt (max 800 m3). Ytterväggarna har 40 cm isolering och små ventiler mot uteluften strax under innertaket. Jan-Erik är tveksam till långa ventilationsledningar som kan samla damm. Ventilationen styrs av koldioxidhalten via en särskild mätare. Nor-

malvärdet är 470 ppm CO2. Om halten går över 800 ppm ökar också ventilationen.

Högt till tak och stora fönsterytor har tidigare inte kopplats ihop med energisnålt, men SP:s och Jan-Eriks mätningar visar på mycket låg förbrukning, 12-18 kWh per m2 och år. Värden på 30 – 50 betraktas som låga i andra lågenergihus.

Jan-Erik har genom sitt företag ASES lanserat modellen på marknaden och i Haninge är en skolbyggnad på 9500 m2 på gång liksom ett 40-tal tomter i Bollebygd. Även i Danmark har det visats intresse.

Kostnaden för en nyinvestering i villa i den här modellen är enligt Jan-Erik

ENERGIEFFEKTIVISERING

”Principen är att värma husen hela året med solvärme. En solfångare på 11 kvadratmeter ger sommartid överskottsvärme, som magasineras under huset för vinterbehovet.”

Jan Erik Eskilsby – bygger och projekterar fastigheter på värmelager.

jämförbar med bergvärmepump. I en befintlig villa kan det kosta 100 000 ytterligare.

Sten Malmström stenmalmstrom@gmail.com

Kärnkraften bidrar till den globala uppvärmningen Och det fortsätter den att göra – flera hundra år efter det kärnkraftverken lagts ner.

Kärnkraftens bidrag till den globala uppvärmningen kan delas upp som följer 1. Byggnation av kraftverket kräver energi, genererar koldioxid och global uppvärmning.

2. Brytning av bränsle (Uran, Torium…) i dagbrott eller under jord med användning av fossila bränslen. Processen kräver energi och genererar koldioxid.

3. Anrikning av uran med förhöjning av uranhalt och bortsortering av lågvärdigt utarmat uran. Processen kräver energi och genererar koldioxid.

4. Lagring av utarmat uran och möjlig destruktion som ballistisk ammunition. Processen kräver energi och genererar koldioxid.

5. Tillverkning av bränsleelement. Processen kräver energi och genererar koldioxid.

6. Lagring och transporter i bränslepro-

cess. Processen kräver energi och genererar koldioxid.

7. Laddning av reaktor med bränsle. Processen kräver energi .

8. Reaktordrift genom kokning av vatten för turbindrift och elproduktion. El och spillvärme bidrar till 100 procent till global uppvärmning.

9. Kylvatten från kondensor höjer temperaturen i havsvatten och frigör koldioxid enl Henrys lag.

10. Mellankylning av använt bränsle vid reaktor. Ger global uppvärmning.

11. Transport av använt bränsle till mellanlagret CLAB. Processen kräver energi och genererar koldioxid och global uppvärmning.

12. Mellanlagring och kylning i CLAB under 30 år. Kräver energi och genererar global uppvärmning.

13. Inkapsling av bränsle för transport till slutförvar. Kräver energi och genere-

rar global uppvärmning.

14. Byggnation av slutförvar kräver energi och genererar global uppvärmning.

15. Byggnation av lager för låg- och medelaktivt avfall kräver energi och genererar global uppvärmning.

16. Byggnation av lager för friklassat material kräver energi, genererar koldioxid och global uppvärmning.

17. Rivning av reaktorer kräver energi, genererar koldioxid och global uppvärmning.

18. Förslutning av slutförvaret kräver energi, genererar koldioxid och global uppvärmning.

19. Slutförvaret genererar global uppvärmning under 800 år. År ett ca 85 000 000 kWh från starttemperatur ca 100 grader C till omgivande temperatur ca 10 grader C efter 800 år.

Roland Davidsson 4/2014 förnybar energi

13

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN KÄRNKRAFT

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

SMART • STARK • TRYGG • TYST

GENERAToRER upp till 20 000 kVA

BÄSTA VALET

• egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner

enligt Energimyndighetens test

AUTomATIKUTRUSTNINGAR

• inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • ger optimal energiproduktion

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

• hög- och låg-

spänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

NIBE HJÄLPER DIG ATT SOVA GOTT! Vår nya bergvärmepump har alla de egenskaper du kan drömma om.

SMART – En varvtalsstyrd pump som anpassar sig automatiskt till husets effektbehov, resultatet blir ett jämnt inomhusklimat.

STARK – Imponerande effektiv och energisnål.

TRYGG – Integrerad varmvattenberedare med marknadens bästa årsvärmefaktor.

TYST

– Värmepumpen är tystgående och har utrustats med maximal ljuddämpning.

NIBE F1255 är med sin unika teknik det självklara valet för en tryggare vardag och en god nattsömn. Dessutom kan du fjärrstyra den med din smartphone/surfplatta.

Läs mer om den nya tekniken på www.nibe.se/F1255

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com

14

förnybar energi 4/2014

0706 - 36 66 47

Norrbottningarna och Västerbottningarna protesterar mot det planerade kärnkraftverket vid stranden till Bottenviken Anders Forsbom, ersättare i SERO styrelse, även kontaktperson i Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken uppmanar Förnybar Energi och Energieffektiviserings läsare att protesterar mot det Rysk-finska kärnkraftverk som planeras vid stranden till Bottenviken.

Ett kärnkraftverk vid Bottenvikenskulle få stora negativa konsekvenser för livsmiljön i norra Finland och norra Sverige.

Bottenviken är en världsunik, värdefull brackvatten- och landhöjningsmiljö som är mycket känslig för all miljöpåverkan.

Från att ha varit en kärnkraftsfri zon i norra Europa skulle ett kärnkraftverk i Pyhäjoki förändra hela regionens framtida miljö och säkerhet. Hittills har beslutande församlingar i sju kommuner i Norrbotten och Västerbotten sagt nej till kärnkraft i Bottenviksområdet.

Den 2 december besökte nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken Hälsingfors riksdag och överlämnade mer än 20 000 namnunderskrifter till Finlands riksdag.

Det ryska helstatliga Rosatom, är största ägaren i företaget Fennovoima som blir ägare till verket. Rosatom skall bygga och leverera kärnbränslet. Det är okänt vad kärnbränslet innehåller och om det är en biprodukt till Rosatoms tillverkning av kärnvapen.

Med tanke på Rysslands aggressiva agerande i och omkring Ukraina har skapat

stor internationell oro. Den 18 september antog Europaparlamentet en resolution där man uppmanar medlemsstaterna att ställa in planerade avtal med Ryssland inom energisektorn.

”Vi vill visa på den oro och det stora motstånd som finns till att ett finsk-ryskt kärnkraftverk byggs på finska sidan om Bottenviken” säger nätverket.

4/2014 förnybar energi

15

NYHETER

Gnugga dig i håret och få lampan att lysa!

En 15-årig flicka, Ann Makosinski, har uppfunnit en ficklampa som får sin energi från handen som håller den. Förra året vann hon Google Science Awards i sin åldersgrupp för uppfinningen.

Energiranking kommunerna – idéskiss från Eric Söderberg Det verkar inte finnas någon särskild ranking av hela kommuner avseende energi.

SERO borde satsa på att energiranka kommunerna och följa upp resultatet i Förnybar Energi och Energieffektivisering.

Här några förslag på kriterier som kan mätas.

Först avgränsa till kommunens fastigheter, fordon, energibolag o.s.v. Kommunens andel av: • Miljöbilar med poäng för biogas och elbilar • Andel förnybar energi för kollektivtrafik • Andel förnybar energi för arbetsfordon • Andel förnybar energi vid uppvärmning och elanvändning.

• Andel förnybar energi vid produktion av el och värme.

• Vidare inkludera företag – gemensamma och enskilda satsningar • Sedan inkludera hushåll – gemensamma och enskilda satsningar • Något kriterium för hur kommunen påverkar invånarna att använda förnybar energi (energirådgivning) SERO styrelse har utsett Eric Söderberg att tillsammans med Per Ekstorm, Anders Björbole och Charlotte Kullander Hedbom arbeta vidare på projektet. Genomförandet kräver en hållbar finansiering. Energimyndigheten kontaktas för fråga om deras medverkan.

Eric Söderberg nås på tfn 021-470 22 16, 070-457 68 22, eller via hemsida www.nestor.se och e-post eric@nestor.se.

16

förnybar energi 4/2014

Energimyndigheten spår snabbare utfasning av kärnkraften En ny långtidsprognos från Energimyndigheten visar att Sverige går mot ett rekordstort överskott av el. Det innebär en press nedåt på redan mycket låga elpriser.

En prognos från Energimyndigheten tyder på ett överskott i det svenska elsystemet på hela 38 terawattimmar år 2020. Det slår hårt mot framför allt de gamla kärnkraftverken som nu riskerar att stängas av ekonomiska skäl, säger enhetschefen på Energimyndigheten Gustav Ebenå.

Gustav Ebenå pekar på att Eon redan gått ut med planer på att stänga Sveriges äldsta reaktor i Oskarshamn. – Det är väl inte otroligt att fler av de äldsta reaktorerna följa efter, säger han.

När Vattenfall presenterade senaste delårsrapporten öppnade företagets nya VD, Magnus Hall, för att två Ringhalsreaktorer kan komma att stängas före det planerade slutdatumet. - Vi kommer närmare en situation där vi kanske inte tjänar pengar längre säger han. Stängs de tre äldsta reaktorerna försvinner 15 terawattimmar närmare hälften av det gigantiska överskottet. (Vi hoppas få återkomma i kommande nummer med en intervju med Vattenfalls nye VD Magnus Hall.)

Framväxten av småskalig energi, energieffektivisering och storskaliga satsningar på förnybar energi slår ut kärnkraften.

Ett exempel är SCA, som investerar i vind-

kraft. SCA:s vd Jan Johansson, som tidigare kämpat hårt för att kärnkraften skall byggas ut har ändrat sig. Företaget som tidigare varit med i förhandlingar med Vattenfall för att satsa på mer kärnkraft satsar nu, tillsammans med Norska Statkraft, på Sveriges största vindkraftpark.

Genom att upplåta mark i området mellan Jämtland och Västernorrland och köpa vindel blir SCA delägare i en investering på 8 miljarder kronor.

Vd för Statkraft SCA Vind AB, Jakob Norström säger – vi vill bli starkare och öka vår förnyelsebara produktion.

Det sker en snabb teknisk utveckling.

Anläggningarna blir större och producerar mer energi. – Vi förväntar oss att framför allt vindkraften blir ännu billigare att bygga ut och vi förväntar oss att någon gång under 20-talet blir vindkraften lönsam på egna meriter. Då hamnar vi definitivt i ett läge där det är billigare att bygga ny vindkraft än att driva dyr befintlig produktion vidare, avslutar Gustav Ebenå, enhetschef på Energimyndigheten.

Carl Olov Persson

Vindkraftverk från Danmark till Ukraina i stället för gas från Ryssland Den ryska nyhetsbyrån Itar-Tass skriver Danmark vill ersätta Ukrainas gasbehov med vindkraft. En höjning av energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor är bättre för Ukraina och klimatet” sa Danmarks utrikesminister Mar-

tin Lidegor i en intervju till nyhetsbyrån Ritzaus Bureau.

Lidegor tillade - de potentiella inköpen av vindkraftsverk från Ukrainas sida skulle vara positiva för Danmark och dess långsiktiga handelsintressen med landet i öst.

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige) Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25 E-mail: vestas-sverige@vestas.com• www.vestasvind.se

CORNELIS MEKANISKA AB Vi utför till kraftverksindustrin:

- Turbintillverkning

- Ombyggnader

- Renoveringar

- Betongsprutning

- Reparationer

- Injektering

- Service

- Entreprenadarbeten

- Tillverkning av grindrensare

- Mobil betongblandning

- Automatiseringar

- Uthyrning byggnadsmaskiner

För mer info www.cornelismek.se CORNELIS MEKANISKA AB Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.com förnybar27 energi SEROjournalen nr.4/2014 3 - 2006

17

VINDKRAFT Det finns gott om flödande energi, vindelen vinner både kostnadsmässigt och miljömässigt. Foto: Jörgen Ek

Vindkraften vinner!

Branschforskningsföretaget Elforsk har gjort beräkningar på vad det kostar att producera el från olika anläggningar om man väljer att bygga nytt.

Om man räknar kortsiktigt, alltså inte tar med kostnaderna för att återställa miljöskador kan det se ut som Elforsk beskriver.

Om alla styrmedel räknas in, det vill säga skatter, elcertifikat och utsläppsrätter blir det allra billigaste att producera ny el med hjälp av vindkraft på land. Elproduktionskostanden ligger då strax under 40 öre per kilowattimma. Efter vindkraft

18

förnybar energi 4/2014

följer vattenkraft med en kostnad strax över 40 öre. Därefter kommer kolkraft följt av vindkraft till havs som enligt Elforsk har ungefär samma produktionskostnad per kilowattimma som kärnkraft, cirka 60 öre.

El från solceller är fortfarande dyrast av anläggningarna för ren elproduktion, men Elforsk konstaterar att priset sjun-

kit och att solel från en solkraftspark i dag ligger under en krona per kilowattimma.

För den som följt utvecklingen på kärnkraftsfronten i Finland ser siffran för kärnkraft för låg ut, där påstås det att kostnaden hamnar på omkring 1 krona.

Äntligen har Energimyndigheten upptäckt verkligheten i sina prognoser. I den senaste långtidsprognosen, från november, hävdas att energianvändningen kommer att minska fram till 2030, från 377 TWh 2011 till 368 TWh 2030. Efterfrågan på elenergi kommer inte heller att öka till 2030.

Som vanligt torde prognoserna vara i överkant (se ledaren i Förnybar energi& Energieffektiviseringar nr 3/2012). Men jämfört med tidigare prognoser om kraftigt ökad energianvändning (störst inom EU enligt 2010 års prognos) så är den senaste prognosen närmare verkligheten.

Vi behöver nog påminnas om att elanvändningen har sjunkit från ca 150 TWh år 2001 till 135 TWh senaste året, inte ökat till 160 TWh som Energimyndigheten trodde för ett tiotal år sen.

Två skäl som nämns i prognosen är att man bedömer att byggnaderna blir mer energisnåla och att värmepumparna fortsätter sitt segertåg.

Det finns givetvis flera skäl som talar för minskad energianvändning, t ex övergång till elbilar och LED-lampor samt energisnålare motorer och fläktar.

Beträffande trafiken räknar utredningen ”Fossilfrihet på väg”, SOU 2013:84, ledd av prof. Thomas B Johansson, med att det största bidraget till reduktionen av koldioxidutsläpp från vägtrafiken till år 2030 är energieffektivisering. Energianvändningen för vägtrafiken kan enligt utredningen minska från 78 TWh 2010 till 31 TWh med en kraftfull klimatpolitik, plan A, och till 47 TWh med en måttlig klimatpolitik, plan B. Av de 31 TWh i plan A skulle ca 7 TWh fossil energi behövas medan i plan B behövs 30 TWh fossil energi.

Därtill ska läggas inrikes flyg- och båttrafik. En rimlig bedömning är att ca hälften av deras energibehov, ca 4 TWh år 2013, kan täckas år 2030 med förnybar energi. Exempelvis har SAS nu i november flugit på biobränslen från Arlanda till Östersund. I början av 2015 kommer Stena

Line att börja köra färjan Göteborg-Kiel, med plats för 1500 passagerare, på biobränslet metanol. Övergången till biobränslen för flyg- och båttrafiken är nu uppenbarligen redan på gång.

FÖRNYBAR ENERGI

Minst 90 % förnybar energi i Sverige 2030 fullt realistiskt!

Krav på intelligent ekonomisk styrning för ökad miljöhänsyn!

Fasta avgifterna stiger!

Inflationen pendlar kring 0-sträcket medan transportkostnaden för el, fjärrvärme, vatten, sophämtning stiger med i genomsnitt 2,3 % per år.

Varför?

- För att öka konsumtionen? fasta avgiften kan man inte göra något åt, det är bara att betala. De rörliga avgifterna kan man påverka genom lägre konsumtion, det är bara…

- För att finansiera underfinansierade kostnader för underhåll?

- Bristande vilja att förändra, effektivisera?

Effekter på ekonomi och miljö.

– I den mån fasta avgifterna överstiger kostnaderna för förbrukning finns det ingen anledning att vara försiktig med resurserna. I stället upplevs det som en rekommendation att konsumera mer och därmed öka det negativ miljöavtrycket.

Hur löser vi problemet?

- Skärpt lagstiftning? Byte politiker?

Påverka politikerna vi valt? Begränsa byråkratin? Sparkrav i budgeten?

Kan någon ge några vettiga svar på dessa frågor?

Målet 100 % förnybart har länge framstått som en utopi. Likväl är det snart (nästan) förverkligat genom att 90 % -nivån kan komma att överskridas redan år 2030. Det enda som kan hota är om pessimister får för stort inflytande.

Räknat på Energimyndighetens senaste prognos för slutlig energianvändning 2030 samt uppvärmning och elproduktion helt baserad på förnybar energi blir andelen förnybar energi för Sveriges energianvändning i plan A 97 % och i plan B ca 91 %.

SEROs mål. att Sverige år 2030 ska ha minst 90 % förnybar energi i sin energiförsörjning, är helt realistiskt.

Göran Bryntse, Tekn Dr och orförande SERO Bodil Jönsson, professor emerita

Snabb energiåterbetalning för Siemens vindkraftverk Siemens livscykelanalyser för land- och havsbaserade vindkraftverk, visar att för ett 3,2 MW landbaserat kraftverk är energiåterbetalningstiden endast 4,5 månader, beräknat på en medelvind på 8,5 meter per sekund. Kraftverket ingår då i en vindpark på 20 turbiner inklusive ett 13 km kraftnät. Förutom tillverkning, installation och underhåll ingår även beräkningar för att avveckla anläggningen.

4/2014 förnybar energi

19

VATTENKRAFT

Vattenkraften i Skottland Den småskaliga vattenkraften i Storbritannien har de senaste 2-3 åren haft en kraftig utveckling och då gäller det främst Skottland.

Man kan tycka det är förvånande eftersom implementeringen av ramdirektivet för vatten gäller även där, men man har valt en annan tolkning av direktivet och vattenkraften ser inte direktivet som samma hinder som i Sverige.

Det som dragit igång utvecklingen är det stödsystem, Feed – in Tarif, som ger en fast ersättning där ersättningen per kWh beror av kraftverkets installerade effekt.

Indelningen är 0-15 kW, 16-100 kW, 101500 kW, 501-2000 kW. Det finns även ett visst stöd för effekter över 2 MW. Ersättningsnivåerna i öre/kWh i de olika intervallen är: 223, 208, 165 respektive 129 och gäller i 20 år efter det anläggningen tagits i drift. Ersättningsnivåerna minskar något efter 31 mars 2015 samt under 2016.

Ersättningsnivåerna är höga ur ett europeiskt perspektiv men det storleksdifferentierade stödet pekar på förståelse för de mindre anläggningarnas högre produktionskostnader liksom förståelse för att få en bred utveckling av förnybar elproduktion, en mångfald i elproduktionen.

Den 28-29 oktober arrangerade British HydroPower Association, BHA, sin årliga vattenkraftkonferens i Glasgow. BHA har 170 medlemmar och omsätter ca 3 Mkr per år. Konferensen skulle visa aktuell teknisk utveckling, hur det legala regelverket fungerar, hur de ekonomiska villkoren har utvecklats m.m. Där så är möjligt försöker man även bedöma utvecklingen i framtiden. Årets vattenkraftkonferens samlade nära 200 deltagare och drygt 20 utställare.

SVAF hade en stark delegation på plats, 14 personer varav 11 från styrelsen. Anledningen till detta var att vi bedömde att det fanns en del att lära av den goda utvecklingen i Skottland, där man t o m kan bygga kraftverk i en nationalpark. Ett sådant exempel besökte vi vid Loch Lomond dagen före konferensen.

Konferensen var indelad i 7 sessioner, där den första handlade om relationen till samhälle och miljö, även kulturmiljön.

Man kunde konstatera att vattenkraften har en starkare ställning i det skotska samhället än i det svenska. Därefter följde sessioner om utvecklingen inom småskalig vattenkraft, om internationell vattenkraft, där SVAF:s ordförande Gunvor Axelsson gav en målande beskrivning av de problem vi har i Sverige för närvarande.

Den andra dagen inleddes med en ses-

20

förnybar energi 4/2014

Andy Billcliff, tidigare ordförande BHA tillsammans med SVAF ordförande, Gunvor Axelsson

sion om regelverket, myndigheter och vattenkraftens miljöpåverkan. Här ägnades mycket tid åt hur ett kraftverk kan bli godkänt för att tilldelas Feed – in Tarifs.

Det kan konstateras att det brittiska regelverket är krångligt men det förefaller som framgångsfaktorn är större än i Sverige.

Som sig bör i dessa sammanhang gavs stort utrymme åt de ekonomiska villkoren för investering och drift liksom finansiering. I jämförelse med Sverige ger feed-in systemet mycket hög ersättning till producenten, men låneräntan är också betydligt högre, över 8 procent.

Pumpkraftverk, där man nattetid med turbinen pumpar upp vatten i dammen och dagtid släpper ned det, börjar komma i ropet. Bakgrunden är att i de flesta länder är spotpriset mycket högre dagtid än nattetid samt att mer reglerkraft behövs för att möta ökande intermittent elproduktion från sol och vind.

En intressant presentation visade hur man kunde höja tryckskillnaden mellan intaget och utloppet (”fallhöjden”) genom att sänka trycket i utloppet med venturiverkan. Detta gör att man genom turbinen enbart tas ca 20 procent av det tillgängliga flödet. En ”fallhöjdsökning”

från 2 till 6 m är möjlig, men det förutsätter stor tillrinning, ett exempel med en tidvattendamm visades.

Sista sessionen skulle ha innehållit en presentation om hur man hanterar vattenkraftens förhållande till Artdirektivet samt hur man hanterar möjliga konflikter mellan fiske och vattenkraft. Tyvärr hade föredragshållarna fått förhinder att komma, vilket var synd då dessa frågor är viktiga för vattenkraften.

Som sammanfattning kan man konstatera att intresset för att bygga ny småskalig vattenkraft i Storbritannien är mycket större än i Sverige. Det beror på den höga och differentierade ersättningsnivån samt på mindre krångligt (men ändå krångligt) regelverk än i Sverige. Bidragande är också att småskalig vattenkraft har en starkare ställning hos allmänhet och myndigheter, främst i Skottland.

Det stora intresset har gjort att fler organisationer och företag engagerar sig i vattenkraft, något som märktes tydligt i sessionerna och i utställningshallen.

Det fanns många tankar att ta med sig hem och att försöka utveckla i Sverige.

Christer Söderberg

FÖRNYBAR ENERGI

Keep on Track Keep on Track är ett projekt som går ut på att så långt möjligt få EU:s länder att till år 2020 uppnå förnybarhetsmålet: 20 % reduktion av växthusgaser från 1990 års nivå, 20 % förnybar energi, och 20 % energieffektivisering. Enskilda länder kan efter förmåga ha landspecifika mål som skiljer sig från detta, t.ex. har Sverige som mål att uppnå minst 49 % förnybar energi, men uppnådde detta redan år 2012, då det i förhållande till Sveriges förutsättningar var alldeles för lågt satt. Projektet pågår till den 30 juni 2015.

För närvarande arbetar undertecknad, Sven Bernesson från SERO, med projektet där EUFORES är projektkoordinator.

Projektet går ut på att genom företrädesvis intervjuer med experter inom förnybar energi och energieffektivisering ta fram hinder (barriärer) mot målen, uppdelat på sektorerna: produktion av el, värme och kyla, samt transporter. För varje energislag skall eventuella hinder spåras och förslag ges på hur hindren skall undanröjas. Dessutom skall möten med riksdagsledamöter och EU-parlamentariker arrangeras, och ett seminarium där näringslivet inbjuds delta tillsammans med politiker på olika nivåer. ÖVERGRIPANDE resultat som erhållits från barriäranalyserna är: • att för Sveriges del är ett viktigt hinder mot förnybar energi att målen är för lågt satta. Redan 2012 nåddes målet 49 % förnybart, dvs. 8 år tidigare än målsättningen. Med mer ambitiösa och sporrande mål, t.ex. 70 % förnybar energi till år 2020, skulle utvecklingen mot förnybar energi gått betydligt snabbare. Sverige är ett av de Europeiska länderna med bäst potential för förnybar energi. Det finns bl.a. stora skogsa-

• att lönsamheten ofta blir dålig, t.ex. beroende på låga priser på el och elcertifikat, eller att priset på biodrivmedel är för lågt för att motivera investeringar i dyra produktionsanläggningar.

EL Vad gäller el, finns många hinder. Det gäller särskilt nybyggnation av vindkraft. I många fall ligger lagstiftningen efter utvecklingen och är i stort behov av att uppdateras. Priset på el har sjunkit kraftigt på senare år. Ska man nå målet, 30 TWh vindkraft till 2020, måste lagstiftningen snabbt förändras. Förutsättningarna för ökad vindkraft i Sverige måste snabbt utredas och en långsiktig men ändå flexibel lagstiftning, som lätt kan anpassas allteftersom marknaden för förnybar energi förändras, beslutas.

En av huvudorsakerna till dagens låga elpris är bristen på överföringskapacitet till närliggande länder. En utredning bör snabbt ge underlag för nödvändiga politiska beslut.

Ett problem är att småskalig produktion av el endast i begränsad utsträckning kan lagra den el man producerat på nätet för senare konsumtion. Det vore bra om småskaliga elproducenter ”Vad gäller el, finns många hinder. Det kunde lagra sin el på nätet t.ex. ett nettodebitegäller särskilt nybyggnation av vindkraft. genom ringssystem. Ett väl fungerande sådant system skulle I många fall ligger lagstiftningen efter viktigt för en utbyggutvecklingen och är i stort behov av att vara nad av produktionen av solel. Tyvärr så föreslog Netuppdateras.” todebiteringsutredningen (SOU 2013:46) att nettodebitering inte realer och stora ytor som passar för skulle införas då det bl.a. skulle komma i vindkraft samt en högt tekniskt utveckkonflikt med mervärdesskattedirektivet. lad industri.

• att lagstiftningen inte följt med utveckVÄRME lingen mot allt mer förnybar energi.

Energikraven för nybyggnation är för • att i många fall saknas välfungerade låga. Lagstiftningen har inte följt med stödsystem för införandet av förnybar teknikutvecklingen. För att få ett energienergi. I för stor utsträckning saknas effektivt och långsiktigt kostnadseffektivt långsiktighet i de stöd som finns, vilket byggnadsbestånd är det viktigt att laggör att långsiktiga investeringar inte stiftningen uppdateras. blir av.

Sven Bernesson.

Ett problem är att många småhus fortfarande har direktverkande el. Att byta värmesystem är förknippat med stora kostnader. För att fler skall kunna byta till flexiblare uppvärmning krävs politiska beslut, som inkluderar lämpligt ekonomiskt stöd.

Det låga priset på el och elcertifikat hindrar utbyggandet av kraftvärme från biobränsle till fjärrvärme. Det finns en potential att öka elproduktionen i biobaserad fjärrvärmeproduktion från dagens 10 TWh till 30 TWh. TRANSPORTER Det råder osäkerhet i fråga om biodrivmedel, detta på grund av att det saknas långsiktiga styrmedel. Det hindrar investeringar i anläggningar för produktion av förnybara drivmedel. För att åstadkomma en långsiktigt fungerande marknad krävs att dessa drivmedel långsiktigt skattebefrias.

För beslut om stora investeringar krävs långsiktighet, om inte uteblir satsningarna. Slutligen för utvecklingen av andra och tredje generationens biodrivmedel krävs att medel avsätts för forskning och utveckling.

Sven Bernesson sven.bernesson@sero.se 4/2014 förnybar energi

21

Trärör från Boxholm

Jag köper din el

Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besök oss gärna på vår hemsida:

www.boxprod.se

Med målet att ställa om till ett hållbart samhälle är Bixia ett av de elbolag som köper in mest närproducerad el från sol, vind och vatten. Därför gör vi det enkelt och lönsamt för dig att sälja elen till oss.

Vill du veta mer?

Ring oss på 0380 – 51 71 86 eller e-posta produktion@bixia.se.

Du kan också läsa mer om oss på bixia.se/producent.

Välkommen till Bixia.

Extrapris på böcker!

Passa på - begränsat antal ANEBY Ø 1600 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

22

förnybar energi 4/2014

Beställ direkt från författaren Lars Andrén

www.drivkraft.nu

Att fatta beslut i frågor som kan påverka till bättre miljö är inte lätt. Det man vinner i ena ändan går lätt förlorat i den andra. Alla beslut måste föregås av mångsidig och mångkunnig analys.

Ett exempel är IMO:s nya regler får svavelhalten i fartygsbränsle, som från den 1 januari 2012, globalt får innehålla max 3,5 viktprocent svavel. Tidigare gällde 4,5 viktprocent globalt och 1,5 viktprocent i svavelkontrollerade områden. Redan från 1 juli 2010 sänktes halten tillåten svavelhalt för svavelkontrollerade områden som Nordsjön, Östersjön och Engelska kanalen till 1,0 viktprocent för att från den 1 januari 2015 maximeras till 0,1 viktprocent. Tidigast från den 1 januari 2020 sänks svavelhalten globalt till högst 0,5 viktprocent. Man kan fråga sig vilka regler gäller för fartyg under främmande flagg, som anlöper hamnar i dessa områden?

Konsekvenserna av de markant hårdare reglerna i svavelkontrollerade områden

har visat sig bli mycket kostsamma och uppväger troligtvis inte den bedömda miljönyttan. De nya reglerna blir sannolikt kontraproduktiva eftersom de landbaserade transporterna ökar. Dessutom konkurrenssituationen gentemot resten av Europa snedvrids vilket drabbar regionens näringsliv samtidigt som det ökar behovet av landbaserade transporter.

I EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2012/33/EU står ”För att underlätta övergången till ny maskinteknik, som kan leda till avsevärda ytterligare utsläppsminskningar inom sjöfarten, bör kommissionen ytterligare utreda möjligheterna att få till stånd och uppmuntra till användning av gasdrivna motorer i fartyg. Med övergång till gasdrift uppstår nya problem. Naturgas måste kylas ner till minus 163 grader för att övergå till vätska.

Dessutom måste bränsletankar installeras, som är ca 3,5 gånger större än bunker-

SJÖFART

Nya utsläppsregler för fartyg i Östersjön 1 jan 2015 tanken för att möjliggöra lagring av gasen vid minus 163 grader. För att bränslet skall fungera i en dieselmotor måste man dessutom använda tändstift eller dieseltillsats som tändbränsle.

Vid gasdrift måste bränsleledningar vara dubbelmantlade för att eliminera läckage. Ett problem är att få gasen att brinna färdigt under kolvslaget. Risken är annars ett ”gasslip” på fyra till åtta procent. Metan år ca 22 gånger kraftigare som växthusgas än koldioxid.

Metanol har ca halva energiinnehållet jämfört med diesel. Vid förbränningen bildas aggressiv myrsyra. Även metanol kräver diesel som tändbränsle. Metanolpriserna är dessutom mycket volatila.

Kina förbrukar ca 50 procent av världens metanol för konvertering till bensin.

Text: Roland Davidsson roland.davidsson@sero.se

Pengar att hämta för elproducenter som blir godkända för LEC

För dig som elproducent är elaffären inklusive elcertifikat helt avgörande för lönsamheten.

Om du dessutom blir godkänd för att sälja LEC (Levy Exemption Certificates) kan du öka intäkterna från din elproduktion. LEC är en form av engelsk ursprungsgaranti som är mer värda än den svenska motsvarigheten. Självklart kan vi på DinEl hjälpa till med ansökningsförfarandet så att du snabbt kommer igång med din LEC-handel.

Välkommen att kontakta oss: Anders Torberntsson, 031 – 34 64 181, Carl Bjerkliden, 031 – 34 64 177 eller Pål Tedenby, 031 – 34 64 177.

Vill du veta mer om hur du kan öka dina intäkter gå in på dinel.se/foretag/elproducenter

Annons_sero_180x122_2014_uppdaterad_dec.indd 1

2014-12-04 14:30

4/2014 förnybar energi

23

FÖRNYBAR ENERGI

Energisituationen i Storbritannien Ett deltagande i vattenkraftkonferensen i Glasgow, Skottland, i slutet av oktober, fångade mitt intresse för energisituationen i Storbritannien, vilken är ganska speciell inom Europa.

Storbritannien är inte längre så stort och kallas numera officiellt United Kingdom, UK, och består av de fyra länderna England, Skottland, Wales och Nordirland, vardera med visst självstyre.

UK har en befolkning på 65 miljoner (9,6), Sveriges motsvarande siffror anges inom parentes.

Landytan är 243 610 kvkm (449 964) vilket motsvarar 267 invånare per kvkm (21).

UK har en gammal stämpel på sig att vara ett kol-land med ohälsosam kolbrytning och hälsofarlig luftkvalitet på grund av individuell koleldning i lägenheter liksom inom industrin. Den individuella koleldningen är nu nästan borta, så även smogen i städerna.

Att UK huvudsakligen ligger på en ö gör landet speciellt ur energiförsörjningssynpunkt. Med nutidens transportkapacitet och överföringssystem av el borde inte detta vara ett stort problem, men UK har alltid värnat sitt oberoende och vill klara sig själv. Man har också framgångsrikt försvarat sina gränser under de stora europeiska krigen.

På 1960-talet fann man olja i Nordsjön och en stor del av dessa källor ligger inom den brittiska sektorn och har sedan dess givit UK en stabil tillgång på olja och naturgas, vilket möjliggjort nedstängning av kolgruvor och gjort UK till nettoexportör av olja och gas.

Olje- och gaskällorna i Nordsjön har börjat sina och nyupptäckta källor kan inte kompensera för bortfallet, därför blev UK 2005 nettoimportör av råolja och 2013 nettoimportör av petroleumprodukter.

Detta har satt sina spår i den nuvarande energipolitiken. UK är fortfarande starkt beroende av fossila energikällor, till 86 procent.

Med sinande fossila källor har UK fattat ett principbeslut att kraftigt stimulera förnybar energi samt, för oss som arbetar med förnybar energi, det märkliga beslutet att även stimulera ny kärnkraft. Man har infört ett fastprissystem, Feed-in-Tarif, som ger förnybar elproduktion 1-2 kr/kWh under 20 år beroende av anläggningsstorlek och för kärnkraftverket Hinkley Point ca 1 kr/kWh, hiskliga nivåer

24

förnybar energi 4/2014

jämfört med ersättningarna i Sverige. I fortsättningen kommer jag enbart att behandla elsektorn i UK. Elanvändning 2013 använde UK 351 TWh el (140) varav 64 procent kom från fossila källor, elproduktionen blev 357 TWh (150), därför kunde man exportera på 6 TWh (10 TWh). Det är ändå förvånande att UK kunde exportera el eftersom de fossila källorna minskar. Elanvändningen i UK har de senaste åren minskat av samma orsaker som i Sverige: strukturomvandling i industrin samt ökad energieffektivisering.

Elproduktion De fossila energikällorna dominerar UK:s elproduktion och utgör för närvarande ca 64 procent, där kol är den största med 36 procent.

Kärnkraft - Det finns 16 reaktorer i UK och de producerar ca 20 procent av elenergin. Kärnkraften är ålderstigen och den första reaktorn planeras tas ur drift 2015, övriga i fallande skala, de flesta kring 2024.

Det finns planer att bygga 8 nya reaktorer med sammanlagd högre effekt än nuvarande, men ingen vill äga dessa om man inte får fastpris under 20 år på ca 100 öre/ kWh. Den första, Hinkley Point, har fått prel. godkännande av EU:s konkurrensdirektorat för detta statliga stöd, men det har rört upp känslorna ordentligt inom EU. Förnybara energikällor De förnybara energikällornas andel av elproduktionen är enbart 16 procent, men enligt planerna ska den starka stimulansen medföra att de år 2020 ska nå upp till 30 procent. UK är världsledande i havsbaserad vindkraft och det är där expansionen sker, ganska naturligt för ett så tättbefolkat land. Även vattenkraften expanderar, mest den småskaliga eftersom platserna med

de största resurserna redan är upptagna, precis som i Sverige.

Vattenkraft Vattenkraften i UK är huvudsakligen lokaliserad till det bergiga Skottland, som liknar Norge både vad beträffar fallhöjder och nederbördsmängder. I Skottland var man tidigt ute med turbintillverkning och exporterade en del turbiner till Sverige i under senare hälften av 1800-talet.

Eftersom UK är ganska litet till arealen finns det inga stora floder, Themsen möjligen undantagen, och därför finns heller ej några riktigt stora vattenkraftverk. Men små och medelstora finns det gott om.

FÖRNYBAR ENERGI I UK, framförallt Skottland, byggs nu många mindre vattenkraftverk stimulerade av stödet, något som framgick av konferensen i Glasgow, i slutet av oktober. 2013 producerade vattenkraften (inkl pumpkraften) i UK 9 TWh (61) och tillskottet från ny vattenkraft under 2014 beräknas bli 160 GWh. 4 stora pumpkraftverk svarar för den huvudsakliga balanseringen av elkraften på nätet.

Vindkraft Med den långa blåsiga kustlinjen runt UK finns goda förutsättningar för vindkraft och vågkraft.

Vindkraften är den snabbast växande förnybara energikällan i UK, 2013 producerade man 23 TWh (10). Tillväxten är ca 7 TWh per år. Fortfarande är den mesta produktionen landbaserad, men den havsbaserade växer snabbat.

Våg- och tidvattenkraftverk UK är världsledande på vågkraft och har nära dubbelt så mycket installerad effekt som resten av världen. Våg- och tidvat-

tenkraften växer mycket snabbt, har för närvarande 9 MW effekt installerad men år 2020 bedömer man att den stigit till 120 MW. Elproduktionen är i allmänhet konfidentiell varför det är svårt att bedöma den totala produktionen.

Bioenergi Det har visat sig svårt att få fram elproduktion från bioenergi, men intressant är att den småskaliga kraftvärmeproduktionen ökar stadigt stimulerad av stödsystemet.

Framtiden UK:s stora energiberoende av fossila bränslen kommer att bli svårt att ersätta. Det blir något lättare inom elsektorn eftersom man har stor potential inom vindkraft, vågkraft och i viss mån vattenkraft. Man satsar även på ny kärnkraft, men det är tveksamt om den får någon större omfattning, exemplet i Finland avskräcker.

Den snabba utbyggnaden av väderberoende kraft kan skapa problem med balansen och där måste man nog behålla den

snabbreglerade gaskraften, även om man tvingas importera gasen när de egna källorna tar slut.

En ny elkabel till Norge planeras till 1919 och den kan hjälpa till med både vattenkraftsel och med balanskraft. Det finns även planer på en kabel från Island, som har stora vattenkraftresurser men liten inhemsk avsättning.

Den aggressiva satsningen på förnybara energikällor pekar på det skriande behovet av ny elproduktion när de inhemska fossila energikällorna sakta går mot noll.

Lika viktig som ny produktion är den fortsatta energieffektiviseringen.

Det finns förutsättningar att UK ska minska beroendet av ändliga energikällor, men då måste framtida regeringar fortsätta den inledda politiken med stöd till det förnybara och fortsatt energieffektivisering.

Det ska bli intressant att följa britternas kamp för energioberoende, den första milstolpen kommer år 2020.

Christer Söderberg

”De förnybara energikällornas andel av elproduktionen är enbart 16 procent, men enligt planerna ska den starka stimulansen medföra att de år 2020 ska nå upp till 30 procent. UK är världsledande i havsbaserad vindkraft och det är där expansionen sker, ganska naturligt för ett så tättbefolkat land.”

4/2014 förnybar energi

25

VINDKRAFT

Ett av Ova Vind AB:s tre vindkraftverk.

Ova Vind AB ägs av Magnus Karlsson, Håkan Gyllensvaan, Anders Sigurd, Lars Svensson, Claes-Göran Svensson, Peter Wirtberg, Mariedals Lantbruk AB (Ivar Virgin).

”Vindkraften har i nuläget små möjligheter att ge ekonomiskt överskott. Nu gäller det i första hand att övervintra.”

26

förnybar energi 4/2014

VINDKRAFT

Götene en vindkraftkommun Ova Vind AB driver 3 vindkraftverk, 1 Vestas 52 på 850 kWh, byggt år 2004, ett WinWind på 1 megawatt, byggt 2007 och ett Vestas V-90 på 2 megawatt byggt för 4 år sedan. Företaget har 7 ägare. Förnybar Energi och Energieffektivisering ställer några frågar till avgående ordförande för företaget Magnus Karlsson, Lundsbrunn.

Götene är en vindkraftstät kommun med 36 verk, ett blickfång för passerande trafikanter.

– Nyckeln till att just Götene har så tätt med vindkraftsverk är Lennart Blomgren, säger Magnus Karlsson.

– Lennart byggde det första verket på orten i egen regi. Sedan blev han VD för Ledsjö Vind AB som numera driver verksamhet över hela landet. Lennart Blomgren har varit avgörande för den starka utvecklingen. Verken inom Götene Elförenings område producerar el motsvarande 36 % av den totala mängd el som används i kommunen.

– Låga elpriser, hur ser vindkraftsekonomin ut nu?

– Vindkraften har i nuläget små möjligheter att ge ekonomiskt överskott. Nu gäller det i första hand att övervintra. Har man ett bra verk i bra vindläge, som man inte betalt för mycket för och har man dessutom skött ekonomin hyfsat så går det nästan runt. För att det skall fungera krävs att man inte tagit ut vinster utan i stället byggt upp ett kapital motsvarande avskrivningar. Då klarar man några år på den här elprisnivån, säger Magnus Karlsson.

– Det byggs fortfarande stora vindkraftsparker, särskilt i Norrland, hur planerar ni för framtiden?

– För tillfället planerar vi inga nya verk.

Nu gäller det att amortera och att för övrigt sköta ekonomin.

– Men, skjuter Magnus in, har man eget kapital, bra vindläge och kan köpa ett nytt verk monterat för 30 miljoner mot tidigare 35 så varför inte. Men då måste man nog skymta ett något bättre elpris framöver.

Tyvärr, energimyndigheten spår att det dröjer åtskilliga år innan det läget uppstår.

– Hur mycket måste man få ut för elen för att en nyinvestering skall bli lönsam.

– Priset, inklusive certifikat, nätnytta etc. bör nog gå upp till 60 öre för att det skall fungera. År 2004 när vi startade det första verket låg utpriset inklusive certifikat på omkring 50 öre. Efter att ha legat betydligt högre under åren hamnar det i år på 47-48 öre. För oss går det ihop när det blåser bra, men många går nog på knä. Man pratar inte så mycket men det men det finns nog dom som måste skjuta till nya pengar. Som tur är ligger räntorna på så låga nivåer att finns det utrymme på säkerhetssidan kan man kanske skjuta till ytterligare lånade medel.

– Med nuvarande elpris ger bara gammal vattenkraften vinst. Inte ens gammal kärnkraft har svarta siffror i bokslutet.

– Vill du se högre elpriser?

– Självklart vill jag det. Men vi skall komma ihåg att 98 % av befolkningen tycker att det är bra med låga energipriser, men det är kanske inte så bra miljömässigt.

Man borde justera kvotplikten för elcertifikat uppåt. Det skulle inte kosta konsumenterna så hemskt mycket.

Har du några synpunkter på energipolitiken?

– I stort sett tycker jag politikerna gjort rätt, man har fört en långsiktig politik på en fri marknad. Det bör man fortsätta med. Kvotplikten, som för närvarande ligger på 14,2 % ger med nuvarande marknadsandel för förnybart leverantören 17 öre per kWh. Beslutat har fattats om en höjning till 14,5 % år 2015 och 19,5 % till 2020. En kontrollstation år 2015 skall ta ställning till om den behöver höjas ytterligare. Nuvarande nivå, 14,2 %, innebär det att konsumenterna får betala ca 2,5 öre mer. Skulle man höja kvotplikten med ytterligare 10 öre påverkar det konsumenterna med en höjning av elpriset på omkring 2 öre, ett måttligt bidrag till en bra miljöpolitik.

– Omvandlingen på energifronten är internationell. Se bara på USA, tack vare skiffergasen har USA på bara ett par år gått från att vara stor importör av olja till att bli nettoexportör.

– Kan man önska något av politiker och marknad så är det att det läggs till rätta för industrin. Sverige är oerhört exportberoende vilket gör att näringslivet måste ha bra villkor. Sedan kan vi hoppas på en långsiktig högkonjunktur. Europa måste börja fungera, Tyskland orkar inte ensamt agera draglok, avslutar Magnus Karlsson.

Carl Olov Persson

4/2014 förnybar energi

27

VATTENKRAFT Västmanlands Energiförening besöker Hagby Kraftverk, en av ägarna, Gunnar Öberg längst fram till h. Foto: Nils Larsson

Stefan Springmann, Hallstahammar, fotograferar Hagaby kraftverk.

Ett energirikt liv Att hushålla med begränsade resurser d.v.s. ekonomi är inte bara väsentligt beträffande pengar. Ekonomi är att ta tillvara resurser på ett långsiktigt bra sätt. Att spara är att få en reell avkastning på en investering. Enkelt!

1994 köpte jag och min kompanjon, vårt första hus tillsammans. Det visade sig bli ett gott samarbete som varar fortfarande.

Vi kände igen varandra i vårt sätt att tänka. ”Det ska inte gå fort att tjäna pengar” och varje insparad krona är kvar i plånboken eller på bankkontot. Därför ligger det t.ex. sammanlagt 68 kvm solfångare på mina hustak.

Under 90-talet hamnade ett flertal hyresfastigheter på marknaden efter den turbulenta period där politiker manipulerat med instrumenten, först med kraftiga räntesubventioner och släppta kreditrestriktioner under 80-talet och sedan genom att på kort tid ändra spelreglerna genom att snabbt trappa ner subventionerna. För många hyresfastigheter byggda under 80-talets sista år och 90-talets första år innebar det att halva bruttointäkten försvann på kort tid.

Räntorna var däremot bundna på både 5 och 10 år på nivåer som vi inte kan föreställa oss längre. Det resulterade i konkurser och exekutiva försäljningar. Inte många ville eller kunde köpa längre efter den pärsen.

Priserna blev därefter och vi lyckades köpa ytterligare några fastigheter.

28

förnybar energi 4/2014

2001 köpte vi vår första lilla vattenkraftstation. 2x 80 kW, byggd 1909 med ena generatorn bortmonterad. Vilken fantastisk investering 1909! Nästan 100 år gammal teknik och fullt fungerande.

Efter upprustning och modernisering behövde inte längre infasning på nätet ske med spakbrytare efter varje elavbrott. Vi hade också en bonuspeng från staten på 9 öre per kWh förutom elpriset.

Under 2000-talet minskade räntekostnaden och ersattes för fastigheterna av ökande uppvärmningskostnader. Lägenhetsuthyrningen började likna välgörenhet igen. Det behövdes inte så omfattande räkneoperationer för att inse att i den mån oljan för uppvärmning kunde ersättas med pellets sparades avsevärda belopp.

Oljebrännarna åkte ut och pelletsbrännare åkte in i gamla oljepannor. Oljetankar skars ned och ersattes av uppsnickrade bulkförråd. Det doftade gott i pannrummen och askan var inte längre svart och klibbig. Bara fördelar? Nja, det var si och så med driftsäkerheten. Hopprep och yllestrumpor fick delas ut till hyresgästerna och själv funderade jag ibland på att flytta

ner sängen i pannrummet… Ofta berodde driftstörningar på dålig kvalité på pelletsen, mera spån än små fina stavar. Brännarna var kanske inte heller några under av kvalité och sofistikerad teknik. Men kostnaden minskade och goodwillvärdet ska inte föraktas. Tekniken har utvecklats med åren och den nya 80-kW-pannan med integrerad brännare som jag monterade in i höstas upplevs som en sofistikerad, modern sportbil jämfört med den gamla som var mera som en Morris 1100 -64.

Under 2000 talets växte ”vattenkraftssektionen” med ytterligare två lite större stationer och elpriserna gick åt rätt håll, d.v.s. uppåt. Vi fick sätta oss in i det nya marknadsstyrda (?) subventionssystemet med elcertifikat. Hur pålitligt var/är det?

Den 24 september 2007 hände det ”grejer” igen. Oväntat och överraskande blev vi erbjudna att köpa ytterligare tre (för oss) större kraftstationer. En för stor affär för oss men vi var rätt ”sugna” att på något sätt göra affär. Fort skulle det gå också. Handpenning inom en vecka och slutbetalning inom en månad. Telefoner gick varma till släkt och vänner. Intres-

”Olika typer av subventions- och sanktionssystem som ofta förändras snabbt och oväntat har ställt till det för oss.”

och certifikatpriser inte är så höga. Det blir spännande att se hur framtiden blir.

Våra investeringar har i regel varit betingade av ett ekonomiskt övervägande.

De har alltid haft en förankring i ett miljötänkande i form av energibesparing och/eller miljövänlig energiproduktion.

Ibland har en intuitiv känsla av vad som är rätt fått styra våra beslut. Det har visat sig vara en fungerande, förnuftig strategi.

Det som genom åren upprepade gånger ställt till det för oss är de oförutsebara förändringar som oftast skapats av politiska aktioner. Olika typer av subventionsoch sanktionssystem som ofta förändras snabbt och oväntat har ställt till det för oss.

Räntebidragssystemet är ett exempel. Investeringsbidrag till solfångare, solceller och elbilar är andra exempel. Ena gången får man ett betydelsefullt bidrag och nästa gång är pengarna slut eller reglerna ändrade. Komplicerade så kallat marknadsstyrda system som elcertifikatsystemet och handelssystemet för utsläppsrätter beter sig nyckfullt och ger osäkra underlag för att kunna göra sunda investeringar.

Vattenverksamhetsutredningen som det skrivits så mycket om har lagt en död hand på allt som berör vattenkraft. Pålagor som den chockartade höjningen av taxeringsvärdena och därmed fastighetsskatten för vattenkraftstationer är ytterligare ett exempel på en förändring som grundar sig på kortsiktiga politiska beslut.

En politiker bör ha som riktpunkt att fatta sådana beslut att resurser hamnar där de gör mest nytta i stället för att alltid försöka få in så mycket pengar som möjligt till staten. Oseriösa företag söker sig ofta till verksamheter där staten skapat spelregler som ger utrymme för fiffel. Därför måste alla beslut om förändringar ske med ytterligt stor försiktighet. Komplicerade regelsystem bör undvikas liksom omfattande rapporterings- och kontrollsystem. Det sitter ju alltid en (välbetald?) byråkrat hos myndigheten medan entreprenören/rapportören inte får in en krona under den tid hen sitter vid skrivbordet.

Just nu väntar vi på vad som händer med elcertifikatsystemet efter 2015. Kommer det att fortsätta eller ersättas av något helt nytt? Hur kommer det att påverka oss?

Och vi jobbar vidare i en föränderlig värld där besparingar alltid är en trygg investering.

Gunnar Öberg gunnaroberg@bredband2.com

Delägarna till OKG får bära förlusterna för dåligt fungerande kärnkraft

KÄRNKRAFT

set var stort och pengar sattes in på det nyöppnade kontot. Vi använde oss alltså av något som var så modernt att det har fått ett namn först nu. Folkfinansiering!

Vem kan påstå att det är nytt? Hemma i byn åstadkom man gemensamt allt från djupborrad vattenbrunn till en stor ”pärkällare” (norrländska för potatiskällare) och skogsbilvägar under -50 -60-talet.

Och det är väl trevligt att fenomenet nu fått ett modernt namn. Crowdfunding är ett ännu finare namn på företeelsen och då behöver man inte ens känna dem man ber om pengar. Man bara berättar om sin idé på en internet-sida och har man tur får man ihop de pengar man behöver. Fantastiskt! Extra bra om man inte har några vänner…

Banken fick låna ut halva köpeskillingen och den andra halvan täcktes av de pengar som kommit in från de 40 blivande aktieägarna. Aktierna fördelades i proportion till insatserna. Bolaget bildades och ”bitarna” föll på plats överraskande smidigt. 2008 och 2009 var härliga år för vårt bolag med höga elpriser och god vattentillgång. Varje år bjuds delägarna in till bolagsstämma och ”arbetshelg”. Då får vi tillfälle att träffas och ha trevligt samtidigt som en hel del underhåll, allt från måleriarbeten till städning och röjning blir gjort.

2010 fick vi ett haveri som ledde fram till beslutet att bygga om den största stationen av de tre för förnyad certifikatsperiod. För att bli godkända för detta krävs att stationen renoveras till motsvarande nyskick.

Efter omfattande planering och upphandling inleddes arbetet efter vårsäsongen 2011 med förhoppning om återstart under hösten. Så blev det inte. Då det nya 5 ton tunga löphjulet (turbinen) skulle firas ner genom schaktet de dryga 20 metrarna släppte lyftstroppen och det föll… , så det tog drygt ett halvt år till innan stationen kunde återstartas. Efter noggrant tröskande genom Energimyndighetens kvarnar har vi också blivit registrerade för en ny, 15-årig certifikatsperiod. Nu tuffar vårt bolag på stabilt igen även om både elpriser

En av delägarna till OKG, Karlstads Kommun, äger 2.13 % av OKG-gruppens aktier. Finansinspektören på kommunen, Per Björkengren, prognosticerar för år 2014 en förlust på kärnkraftselen från OKG på 20 miljoner kronor.

I det avtal som upprättats mellan OKG och delägarna förbinder sig delägarna att köpa energi motsvarande ägarandel och att betala ett pris som motsvarar full kostnadstäckning. Eventuella förluster flyttas således över från OKG till delägarna.

I så fall, om Karlstads Energi äger 2,13 % av OKG och det ger upphov till en förlust på 20 Mkr måste ägarnas totala förlust ligga på omkring 1 miljard, en bra affär för OKG men en dålig affär för delägarna.

Med hjälp av siffrorna från Karlstad kan vem som helst räkna fram hur stora förluster övriga delägare tvingas bära.

OKG ägs till 54,5 % av EON Kärnkraft Sverige AB och till 45,5 % av Fortum Sweden AB.

Eon vill avyttra kärnkraften Eon flaggar för försäljning av ägandet i svensk kärnkraft, men vem vill ta över, knappast Vattenfall? Vattenfalls nya VD tar sig nog i akt. För hans del räcker det nog med städningsarbetet efter företagets tidigare urusla affärer. Någon pensionsfond? knappast, AP-fonderna vill nog inte förknippas med miljöskadlig verksamhet och tackar säkert nej till förlustaffärer. Ägarna kan nog inte räkna med att få håva in pengar genom försäljning I stället handlar det nog om att leta med ljus och lykta efter någon som tar över till en rimlig penning.

Carl Olov Persson 4/2014 förnybar energi

29

SERO Finsk björk med vackert ådrat virke, planterad på Malmön 1987. Foto: Olof Karlsson

SERO under förvandling Dåtid – nutid –framtid Dåtiden kan vi inte påverka men berätta om. Tyvärr är det lätt att bli så mångordig att ingen längre vill lyssna men låt oss i alla fall ge några axplock från 35 år Med SERO. Det började på 1970-talet. Oljekrisen slog till och Sverige måste spara energi. I Västmanland, med koncentration till Köping och Arboga hölls ett 40-tal studiecirklar.

Kjell Anderssons SPARA ENERGI – SE OM DIN BOSTAD användes som studiematerial. Eftersom, cirkelledarna träffades ganska ofta resulterade det i att Väst-

30

förnybar energi 4/2014

manlands Energiförening bildades, i juni 1978.

Energiskog – ordförande Olof Karlssons idé På 70-talet togs inte skogsbränslet till vara som nu för tiden. Att odla snabbväxande löv - salix, som energiskog blev ett gångbart alternativ, men för att utveckla salix-

odlingen krävdes forskning och försöksodlingar och tillgång till lämplig mark.

Köpings kommun ägde ett område på 40 hektar sankmark där man deponerat muddermassor från fördjupning av hamninloppet. Kommunen ställde upp och Skogshögskolan, senare SLU, efter sammanslagningen, arrenderade marken på

Solfångarbyggen Solfångare för att värma vatten intresserade entusiasterna. Serietillverkning av solfångare låg i sin linda så att köpa färdiga solfångare var en dyr historia. Det gjorde att intresset för egentillverkning blomstrade.

Några intresserade slog sig samman för att utveckla tillverkningen. Det började med några teorikvällar där deltagarna fick rita och kostnadsberäkna. Man hyrde in sig i någon verkstadslokal, köpte material tillsammans, lödde samman solfångarna och hjälptes åt att montera upp dem.

En ekonomisk förening, Svenska Solgruppen, startade, som fick i uppgift att samordna inköp för att få lägre priser.

Svenska Solgruppen producerade sedan en handbok för självbyggare: Solvärme i vårt hus.

Solfångare för torkning av spannmål Att torka spannmål kräver mycket energi.

En metod utvecklades som gjorde att man kunde förvärma luften i en luftsolfångare. Taket på sädesmagasinet försågs med s.k. asfaboard, en porös asfaltbehandlad skiva, eller målades svart. 20 cm över den svarta ytan monterades korrugerad glasfiberarmerad plast. Luft som togs in vid takfoten värmdes på vägen mot taknocken och pressades sedan med hjälp av en fläkt underifrån genom spannmålen.

Samma teknik används också vid skulltorkning av hö. Torktiden halverades och mycket energi sparades in. Många lantbrukare i Västra Mälardalen byggde luftsolfångare.

SERO

ett skogsavtal. Aktiva i Västmanlands Energiförening, med idésprutan och arbetsmyran Olof Karlsson i spetsen lyckades få till stånd en försöksstation för odling av energiskog. Den växte sedan till att bli Europas största.

Arrendeavtalet utformades så att Kommunen upplät marken gratis mot att markägaren fick virket vid avverkningen.

Redan efter två år skördades sticklingar för 500 000 kronor. Efter avdrag för avverkningskostnader på 100 000 kronor erbjöds kommunen i enlighet med avtalet att få 400 000 kronor. Det gick politik i frågan vilket gjorde att kommunen tackade nej till erbjudandet. I stället utformades ett nytt retroaktivt kontrakt på jordbruksarrende, där arrendet sattes till 12 000 kronor per år. Överskottet från skörden tillföll forskningsprojektet.

Förvuxen Salix på Malmöns forskningsstation i Köping blir rena djungeln och ett paradis för små och stora fåglar. Foto: Olof Karlsson

SERO bildas Västmanlands Energiförening växte snabbt och många medlemmar från angränsande län, Södermanland och Örebro anslöt sig. Det gjorde att medlemmarna i de olika länen kunde bilda egna länsföreningar. Då uppstod behovet av en riksförening, som representerade de nya föreningarna. SERO, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation bildades 1980. Åke Thulin från Sala blev föreningens första ordförande. När Thulin år 1983 avled utsågs Olof Karlsson att sköta klubban, och år 2006 var det Christer Söderbergs tur att ta över. År 2012 tog nuvarande ordförande Göran Bryntse över ledningsansvaret.

SERO uträttar Småskalig vattenkraft De små vattenkraftverken var fram till mitten av 80-talet utsatta för elbolagens godtycke. Ofta kunde det låta så här: ”Du får 4 öre/kWh för Din el, accepterar Du inte det priset kopplar vi bort Ditt kraftverk från nätet.” SERO uppvaktade regeringen och beskrev det orimliga i situationen vilket gjorde att regeringen år 1986 ändrade i lagstiftningen. Den nya lagstiftningen stipulerade; 1. Mottagningsplikt för det elbolag som hade koncession i området där kraftverket var beläget.

2. Elbolagen måste betala samma pris på 4/2014 förnybar energi

31

SERO

el till småkraftverk som för övriga inköpa.

3. I ärenden som rörde småskalig vatten- och vindkraft utökades prövningsnämnden med två företrädare från SERO. 4. Prövningsnämndens beslut kunde inte överklagas. Prövningsnämnden upphörde 1996 och ersattes 1997 av nyinrättade Energimyndighetens Nätavdelning.

SERO påverkade - planerad skatt på el från vattenkraften mildrades 1982 planerades en kraftig höjning av elskatten från vattenkraft, detta för att motverka övervinster. Om höjningen genomförts hade det fått stora ekonomiska konsekvenser för de små kraftverken.

Genom att lägga fram ett gediget faktamaterial lyckades SERO och Småkraftverkens Riksförening få ett undantag för de små kraftverken och samtidigt få gränsen för småskaligt höjd från 100 till 1500 kW. Skatten, 2 öre/kWh, kom från 1983 enbart att beröra vattenkraftverk över 1 500 kW. Svensk Vattenkraftförening Samtidigt med SERO bildades 1980 Småkraftverkens Riksförening, SRF (idag Svensk Vattenkraftförening). Då det i båda föreningarna ansågs att Sverige var för litet för två föreningar som främjar småskalig vattenkraft slogs, år 1983, SRF samman med SERO:s vattenkraftsektion.

Den småskaliga vattenkraften har sedan dess vuxit starkt och idag är SVAF en fristående förening som samarbetar med SERO i vissa frågor.

Svensk Vindkraftförening bildas År 1986 arrangerade Gerlesborgsskolan i Bohuslän en utställning, ”Vindens Kraft” där konstnärer och tekniker tillsammans skapade en fascinerande bild av vindkraften.

I samband med invigningen inbjöds SERO att delta i start av en svensk vindkraftförening, som blev ytterligare en sektion inom SERO-familjen. En drivande kraft i arrangerade av utställningen och bildandet av föreningen var Ann Wennberg, som även blev vice ordförande i föreningen.

Utställningen Vindens kraft turnerade sedan runt i Sverige och visades även på Jylland och i Haag. Senare fanns den uppställd på SERO:s energicentrum i Grönhögen på Gotland. När Grönhögen avvecklades tog Högskolan på Gotland över den.

32

förnybar energi 4/2014

ORGANISATIONSFÖRÄNDRING I och med att Birgit avgick med pension siste november har hennes arbetsuppgifter fördelats mellan föreningens medlemmar.

STYRELSEN HAR BESLUTAT OM FÖLJANDE UPPDELNING; Telefon och e-post; Göran Bryntse tar över ansvaret. Nuvarande telefonnummer med abonnemang (0221-824 22) som är möjligt att fjärrstyra behålls. Mailadressen info@ sero.se går till Ledningsgruppen.

Ekonomi, redovisning, medlemsregister/medlemshantering och post; Peter Danielsson ansvarar för detta plus hanteringen av insamling och sammanställning till utskicksregistret.

Tidningen; Redaktionsrådet fortsätter som tidigare med Carl Olov Persson som redaktör assisterad av Olof Karlsson. Birgit Ek ingår delvis - på distans – bl.a. med val av bilder.

Annonsförsäljningen; tas över av Carl Olov Persson och Olof Karlsson.

Sten Malmström tar hand om överupplaga av tidningen, som kan rekvireras från honom.

För den som önskar extra tidningar för utdelning vid mässor m.m. kan beställning göras till Peter Danielsson som meddelar detta till tryckeriet som ombesörjer utskicket.

Hemsida och Facebook; Birgit tar fortsatt ansvar för uppdateringar.

Svensk Vindkraftförenings första ordförande blev Bengt Simmingsköld, senare VD för Eolus Vind AB. Han efterträddes av Lennart Blomgren, VD i Agrivind AB, som var ordförande i 13 år.

Vindrådgivare och investeringsbidrag 1990 beslutade Statens Energiverk att anslå medel till SERO för att inrätta två halvtidstjänster som vindrådgivare. Innehavare av tjänsterna blev Bengt Simmingsköld och Olof Karlsson.

Ett första resultat av deras arbete blev uppvakningar av riksdag, regering och myndigheter, som resulterade i 25% investeringsbidrag till nya vindkraftverk. Det trädde i kraft den 1 juli 1991. Låga elpriser gjorde att intresset för nya vindkraftverk ändå svalnade. Fortsatta uppvaktningar gjorde att bidragsnivån år 1993 höjdes till 35%.

De högre investeringsbidragen räckte ändå inte till för att göra investeringar lönsamma. Någon form av driftbidrag behövdes också. Då utformade Olof Karlsson ett förslag på miljöbonus, administrerad via skattesystemet. Storleken på bonusen skulle vara lika hög som elskatten och utbetalning skulle ske via det elbolag som köpte elen från kraftverket. Förslaget antogs av riksdagen och miljöbonusen har haft en avgörande betydelse för utbyggnaden av svensk vindkraft.

Elcertifikat Den första maj 2003 lagstiftades om elcertifikat, ett nytt kompensationssystem

för förnybar energi. För varje MWh el som produceras i en godkänd anläggning tilldelades kraftverket ett certifikat som sätts in på ett konto hos Svenska Kraftnät. Därifrån kunde sedan ägaren sälja dem vidare till någon elhandlare som behöver köpa dem för att uppfylla sin kvotplikt.

Det ekonomiska utfallet för producenterna av elcertifikaten blev över förväntan. Tyvärr råder f.n. stor osäkerhet om certifikatens framtida prisnivåer. Anledningen är att produktionen av elcertifikat åren fram t.o.m. 2012 kraftigt överstiger avgången i form av annulleringar. Överskottet har lett till ett kraftigt prisfall och garanterat lägstapris saknas. Systemet kommer att ses över vid en kontrollstation 2015.

Gemensamt utbud av el och elcertifikat Hösten 2003 erbjöd SERO samtliga kraftverksägare i SVAF och SVIF att delta i ett gemensamt utbud av medlemmarnas el och certifikat. Cirka 500 önskade delta.

Med ett samlat utbud på 0,4 TWh kontaktades 137 elhandelsbolag med förfrågan om vad de ville betala. Ett tiotal svarade och tre av dem, Östkraft, numera Bixia, Plusenergi, nu DinEl samt Kraft och Kultur valdes ut. Ett ramavtal upprättades där villkoren fastställdes om villkor för individuella avtal mellan producenter och elköpare.

Nästa steg blev att informera de producenter som anmält intresse att delta så att

Varumärket SERO-el® För att märka ut miljövänlig el från SERO:s medlemmars vind och vattenkraftverk sökte och beviljades SERO om att få använda varumärket SERO-el®.

Medlemmar som betalat sina avgifter till SERO, SVAF eller SVIF, får elcertifikat och driver därefter sina kraftverk enligt gällande tillstånd och får automatiskt licens att sälja sin el under SERO:s varumärke.

Elhandelsbolag som SERO har ramavtal med, har samtidigt fått licens att sälja elen de köpt från våra licensierade producenter och kan då ta ut ett merpris för förnyelsebar elenergi. Producenterna får del av detta genom ett lägre/inget avdrag på producentpriset. Våra producenter fick ersättning för mervärdet av att producera förnybar el i samarbete med SERO. SEROlicenser är nu ersatta av Ursprungsgarantier, UG. Utredningar och remisser SERO har varit och är representerat i en lång rad utredningar. Den mest omfattande var Energikommissionen år 199495 där SERO hade två representanter i expertgrupperna. Christer Söderberg har medverkat i flera utredningar. Walter Johansson, Jan-Åke Jacobson och Olof Karlsson har deltagit i några utredningar.

Genom åren har SERO utsetts att besvara ett stort antal remisser från regeringen.

SERO har ofta kunnat lämna remissvaren tillsammans med SVAF och SVIF. Olof Karlsson har fungerat som samordnare av remissvaren. Christer Söderberg, Jan-Åke Jacobson, Walter Johansson, Gunnar Grusell med flera har deltagit i utformandet av svaren.

Roland Davidsson har svarat för flera omfattande remissvar vad gäller kärnavfall och Göran Bryntse för remisser om energieffektivisering. Peter Davidsson, Göran Bryntse och Sven Bernesson har ansvarat för SERO:s relationer mot EU. Historiken utformad av Olof Karlsson

DÅTID BLIR NUTID. I nutiden är man mitt i skeendet, dåtid, nutid och framtid möts.

Nutiden blir utan dröjsmål dåtid men det är under den korta tiden vi har möjlighet att påverka för en bättre framtid.

Just nu står SERO inför stora förändringar. Birgit Ek, som varit en sammanhållande kraft på kansliet avgår med pension och hennes uppgift kommer att fördelas mellan flera av föreningens medlemmar. (Se porträtt av Birgit på annan plats i tidningen!)

SERO framtid. Det verkligt svåra är att se in i framtiden, det som inte hänt. Vad kan det vi planerar i nutid ge för framtida resultat?

Vi kan konstatera att det behövs krafter som arbetar för det SERO arbetat för - men blir det SERO - finns det andra vägar att gå.

Det är ingen lätt uppgift att som frivillig ideell organisation möta ekonomiskt starka oligopol, som har förmögenheter och resultat på miljardnivåer som de kan använda i strävandet att förverkliga sina affärsidéer.

Den vakthållning SERO står för behöver fortleva, men hur ser förutsättningarna ut för att SERO skall klara av att fortsätta kampen och helst stå i spetsen för arbetet. För ett klara ett fortsatt uthålligt arbete krävs • Att kreativiteten ges utrymme i en fungerande bra organisation.

• Att fler kan lockas till engagemang genom SERO • Att det sker en kontinuerlig föryngring, naturen ser till att det motsatta sker.

Några axplock ur SERO:s verksamhetsplan för 2015.

Föreningen skall aktivt arbeta för en ambitiös och långsiktig satsning på förnybar energi och energieffektiviseringar i Sverige. SERO har som övergripande mål att Sveriges energianvändning år 2020 ska till 70 % baseras på förnybar energi, minst 90 % 2030 och till 100 % år 2050.

För att nå dessa mål ska följande strategier användas; • Aktiv opinionsbildning i alla typer av media i syfte att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för utvecklingen av förnybar energi och energieffektiviseringar • Sprida kunskap om de förnybara energialternativens fördelar • Öka antalet direktmedlemmar genom aktiv medlemsvärvning • Arbeta för nya regionala underavdelningar i alla delar av Sverige

• Aktivt samarbeta med organisationer som har liknande verksamhetsmål. SERO vill ha bra samarbete med SVIF, SVAF, Föreningen 100 % förnybart, SVEBIO, Svensk Solenergi, Energirådgivarna, Gröna bilister, WWF, SNF, Greenpeace m.fl.

• Arbeta aktivt inom området Egen El, bl. a. genom en arbetsgrupp • Utveckla sektionen för Biokol.

• Intensifiera opinionsbildningen genom fler debattartiklar o d • Ordna informationsmöten om förnybar energi och energieffektiviseringar regionalt och centralt, bl. a. i Riksdagen • Öka spridningen av vår tidning Förnybar energi & Energieffektiviseringar, som vi vill se utvecklas till en viktig opinionsbildande tidning, som ska nå längre ut än tidigare.

• Uppvakta regeringen, oppositionen och Energimyndigheten med krav på förbättrade villkor för förnybar energi och energieffektiviseringar • Fortsätta bedriva SEROs internationella arbete inom bl. a. EREF och Keep on Track samt stödja internationella kontakter med andra NGOs inom främst EU • Hemsidan ska göras mer aktiv och interaktiv så att SEROs tillgänglighet för omvärlden ökar • Regelbundet återkommande artiklar och analyser av styrelsemedlemmar ska införas på hemsidan och bloggen ska bli mer aktiv • Inom styrelsen ska arbetsgrupper arbeta med olika inriktningar mot en hållbar energiförsörjning.

• Förbättra SEROs ekonomi bl a genom ansökningar av projektmedel med inriktning mot bl a en hållbar energiförsörjning och internationellt samarbete • Arrangera energiseminarier på Högskolor och Universitet • Uppvakta Energikommissionen • Fortsätta samarbetet med Baltikum, Ukraina och Sydafrika • Skriva remisser på statliga energiutredningar • Bevaka kärnavfallsfrågan och kärnkraftsfrågor aktivt • Utveckla vår fordonsbränslepolitik • Skicka pressmeddelanden regelbundet, minst en gång i månaden

SERO

de kunde teckna egna avtal med något av de tre bolagen i enlighet med de ramavtal som SERO förhandlat fram. Cirka 400 kraftverksägare tecknade SERO-avtal och tillförsäkrades därmed de högsta priser marknaden kunde erbjuda.

Utöver goda villkor har SERO-avtalen också fungerat som riktmärke för andra elbolag att närma sig i sin budgivning.

Förnybar Energi och Energieffektivisering kan bara konstatera att genomförandet av SERO:s målsättningar kräver bra organisation och ett stort engagemang från många.

4/2014 förnybar energi

33

ENERGIEFFEKTIVISERING

Det börjar bli bråttom– vi måste vara i hamn 2041 !

Kärnkraften desarmeras och de förnybara energislagen vinner mark. Energieffektivisering har gigantisk potential och som lite lök på laxen finns det stora möjligheter att använda vårt välutbyggda el-nät på ett smart sätt. Det har ju i lite olika sammanhang talats om dukade bord i våra lador och är det något som ligger framdukat nu så är det definitivt möjligheterna att på ett ansvarstagande och konkurrenskraftigt sätt ställa om till en hållbar och förnybar energiförsörjning.

Vi är många som aldrig tvekat kring detta.

Alla vi som oförtrutet arbetat med och för den förnybara energin. Jag gjorde min första bekantskap redan 1980 när jag under mitt sista gymnasieår gjorde ett specialarbete om de förnybara energislagen. Det blev ju inte bättre än att jag fastnade i den förvissningen och i princip vigt hela mitt yrkesverksamma liv i solenergins tjänst.

Men redan då, som nittonåring, fanns det en övertygelse om att den förnybara energin inte var frågan utan svaret. En förnybar energiförsörjning måste av rent sunt förnuft vara det ända hållbara och inget annat. Det säger ju ordet i sig själv.

Det är dock inte förrän nu under senare år som jag insett att jag sannolikt kommer att få uppleva en dag med 100 % förnybar energiförsörjning, under förutsättning att jag nu får komma upp i den medelålder som vi Halländska män gör. Tillväxttakten av den förnybara energin i Sverige är enastående. Redan 2012 kom vi upp i det 50 %-iga mål som EU satt till Sverige att nå till år 2020. Och nu är det bara att höja målen. Det fina med den förnybara energin är ju att den aldrig tar slut. Den bara finns där, i ett oändligt flöde, år från år och utan risk att det dukade bordet ska ta slut.

Så nu gäller det att stega in i ladorna och se vad det finns för tillgångar och hur dessa kan användas på ett smart sätt. Idag talas det om noll-energihus och plusenergihus, det låter onekligen lovande. Att våra huskroppar kan förses med solfångare och solceller för att kunna producera mer värme och el än vad huskroppen på årsbasis behöver. Det gäller bara att först och främst minimera behovet av tillförd energi och sedan hitta en balans mellan tillgång och behov. Och det behöver inte vara någon utopi om vi börjar använda våra fjärrvärme- och elnät på ett smart sätt. Smarta nät är det för övrigt många som talar om nu, och även inom det här

34

förnybar energi 4/2014

teknikområdet ligger Sverige i framkant.

Det var någon som sa att det behövs en plan och det är väl precis vad det är frågan om. Resurserna har vi både i biobränsle, vindkraft, solenergi och kommande energiteknik som till exempel vågenergi. Vinden och solen är gratis och i sin omvandlingsfas helt miljö- och klimatneutrala. Biobränsletillgångarna är enorma och kan utvinnas i mångt större omfattning än idag.

Och de här energislagen generar tillväxt och välfärd. Energiomställningen hjälper dessutom till att skapa sysselsättning, såväl regionalt som lokalt, i hela vårt avlånga land.

Som om inte det vore nog. Energieffektiviseringen ligger i sin linda. Teknikutvecklingen går rasande fort. Tänker på belysning, cirkulationspumpar, fläktar och annan utrustning som vi utnyttjar stora delar av året. För nu inte tala om all den energieffektivisering som vi kan uppnå genom bättre reglering och styrning. Jag är övertygad om att vi bara är i början av en utveckling som kan göra mer än underverk.

Sedan har vi annan spännande teknik som börjar se dagens ljus. Intresset för solel sprider sig som en löpeld i samhället.

Kommuner investerar flitigt. Lantbrukssektorn har plötsligt börjar se helt nya användningsområden för sina stora takytor.

För att nu inte tala om alla villaägare som vill ta ett större ansvar för sin energiförsörjning. Inte bara för att producera el till sina bostäder. Nu är det många som ser möjligheter att byta bränsle i sina fordon.

Det är skillnad att tanka bilen med solel till en kostnad av cirka en krona än att

behöva köpa bensin för dryga tian. Och äntligen börjar bilindustrin haka på. Nu kan vi köpa elbilar med räckvidder upp till 50 mil och har vi bråttom gör dom 0 – 100 km/h på dryga tre sekunder. Fort ska det gå och fort går det! Med det är inte bara prestandan som är intressant. Nu vankas det nya former av skatteåterbäring. De nya vassaste elbilarnas batterikapacitet kan ladda in 85 kWh. Eftersom jag kan ladda gratis i de kommunala laddstolparna nere på Falkenbergs Torg är det bara att vända åter med de inladdade kWh och vända på processen hemma och på så sätt kunna använda elen i mitt hus…det kallar jag grön skatteåterbäring!

Sverige har tillräckligt med flödande energi och vi har tekniken att kunna omvandla den till såväl värme som el och även till bränsle till våra fordon. Det som krävs är en tydlig och långsiktig färdplan för att det ska kunna bli verklighet. Och det börjar bli bråttom. Jag fyller 80 år 2041 och genomsnittsåldern för en Halländsk man är 79,72 år!

Lars Andrén www.drivkraft.nu

SERO

Ett besök på Sveriges förnämsta bilmuseum Den 22 november höll SERO:s styrelse sitt sista möte på kansliet i Köping, kansliet har därefter flyttat till Kristinehamn.

För att göra något extra vid detta möte beslöt vi att göra ett besök på Sveriges kanske mest intressanta fordonsmuseum, Bil- och Teknikhistoriska Sällskapet i Köping. Jag hade initierat detta eftersom där finns en mycket välrenoverad Cadillac 1929, jag hade ansvaret för slutrenoveringen av denna fina bil.

Besöket gav upphov till en del funderingar kring energi och fordon. Motorerna i bilar för 80-90 år sedan hade ofta en slagvolym på 4-6 liter, utvecklade 70-100 hkr och drog bortåt 2,5 liter per mil. Men bensinen kostade nästan ingenting, fortfarande omkring 1960 var literpriset runt 75 öre! Något behov av energieffektivisering förelåg inte och att oljekällorna kunde sina fanns inte på kartan, man hittade ju hela tiden nya källor.

Klimathotet var ett okänt begrepp, visserligen hade vår nobelpristagare Svante Ahrrenius redan 1897 varnat för att ökande utsläpp av koldioxid skulle höja jordens medeltemperatur, men han fick ju många belackare för sina teorier. Utvecklingen av bilmotorn har därefter sannerligen gått framåt. Dagens bilmotorer är ofta på 1-1,5 liter slagvolym, utvecklar 100-150hkr och drar 0,5 liter per mil, Samtidigt har toppfarten på bilarna mer än fördubblats till nära 200 km/h. Vilken utveckling!

Men är verkligen förbränningsmotorn den mest optimala för bilar, den har ju bara en verkningsgrad på 35 procent? Men det som anges är toppverkningsgraden vid en viss effekt nära den maximala, vid normal marschfart är den högst 25 procent.

En motor på 100 hkr använder enbart ca 20 hkr för sin framdrivning vid marschfart.

Verkningsgradsmässigt ligger elmotorn mycket bättre till med nära 90 procent och kan man producera elen med sol, vind eller vatten så blir förlusterna i form av värme mycket små liksom utsläppen av koldioxid.

Men så är det problemet med dyra batterier och kort räckvidd. Om det fanns en inbyggd tystgående förbränningsmotor med generator i elbilen på 10 hkr skulle man kunna förlänga räckvidden från 15 till omkring 40 mil med en bränsleförbrukning runt 0,1 liter per mil, vilket är ungefär vad den lilla förbränningsmotorn

drar. Detta kombinera miljöbilen med en långfärdsbil utan att den behöver fyllas med massor av batterier. Varför måste tillverkarna ha så stora el- och förbränningsmotorer i sina bilar? Det gör dem både dyrare och törstigare, men det är en häftig acceleration .

Men, tillbaka till Cadillacen. Den exporterades från USA till Argentina som ny och efter ett skiftande liv gick den som taxi i Buenos Aires på 1980-talet.

Där fanns en teknikhistoriskt intresserad svensk vid namn Kjell Rosenlund. Han var Scanias tekniske chef i Sydamerika. Kjell köpte Cadillacen och tog med den hem till Sverige som flyttbagage.

Kjell och jag har varit goda vänner sedan slutet av 1950-talet och eftersom även jag har ett stort intresse för äldre bilar blev det mycket tekniksnack när vi träffades.

Kjell renoverade Cadillacen minutiöst och utan kompromisser, men när cancern tog honom 2012 var den bara renoverad till

75 procent. Då lovade jag Kjells änka att ordna så att den blev slutrenoverad för att därefter kunna säljas. Några gamla erfarna bilrenoverare anlitades för att slutföra renoveringen. Den skulle därefter överlämnas till ägarinnan på hennes 80-årsdag den 4 maj i år.

Den blev färdig den 3 maj! Det blev en fin födelsedagspresent, beundrad av alla 83 deltagare på födelsedagskalaset.

Dagen därefter transporterades den till bilmuseet i Köping. Där intar den en central plats i det fina museet. Allt tal om att sälja den har upphört, nu är den en integrerad del av familjen Rosenlund.

Jag känner mig hedrad över uppdraget att få slutföra renoveringen av denna förnämliga bil och rekommenderar alla som sommartid passerar Köping att ägna 1-2 timmar i denna fordonshistoriska värld.

Christer Söderberg christer.soderberg@sero.se 4/2014 förnybar energi

35

MARKNADSANALYS EL

Enbart kallt och torrt väder kan få upp priserna på kort sikt Marknadsanalys av Jacob Vive Munk och Sten Lillienau Neas Energy – från 5 december och baserad på då tillgänglig fakta.

Elpriset Erik Klinga, Gyckelgruppen Trix

Agenda 21 med Eric Söderberg i spetsen satsar på nästa generation Agenda 21 i Västmanlands län satsar på att barn, ungdomar med föräldrar skall lära sig om förnybar energi och energibesparing i vardagen. Under projektnamnet ”Vett & Watt” sprider de på ett skämtsamt och medryckande sätt kunskap om ledlampor, induktionsugnar m.m. och rekommenderar cykel i stället för bil.

Gycklargruppen Trix med Erik Klinga håller i en enmansshow om Vett & Watt.

Här blandas fakta med roliga trix och humor. Förbundet Agenda 21, som driver projektet, arbetar också med en barnbok, Youtube-filmer, reportage i tidningen Gröna Draken samt en checklista för nyblivna föräldrar. Förbundet har också Vett & Watt-tema på det årliga ungdomstinget för hållbar utveckling där gymnasieelever från hela Västmanland deltar. Skolorna i länet får besök av Trix och Erik Klinga som på ett lättsamt sätt lär ungdomarna använda energieffektiv teknik. Vett & Watt driver även studiecirklar anpassat för vuxna.

Eric Söderberg eric@nestor.se och facebook.se/vettochwatt Ur Bodil Jönssons bok, Tio år senare ”Sedan Riokonferensen 1992 och dess -Agenda 21-, en miljöhandlingsplan för 2000-talet…. Vi har nu haft …år på oss med Agenda 21 för att komma till rätta med miljöns utveckling utifrån ett medborgarperspektiv. Att vi inte nått längre än vi gjort stämmer till eftertanke”.

36

förnybar energi 4/2014

Den direkt prispåverkande hydrologiska balansen ligger i skrivandes stund på -13,7 TWh under normalt. Nu pekar dock väderprognoserna på något mer nederbördsrikt väder vilket förbättrar den hydrologiska balansen, vilket i sin tur trycker ned elpriserna på kort sikt. Om vi däremot skulle se en övergång till ordentligt kallt och torrt väder kan det finnas möjligheter till kortsiktigt stigande priser. Effekten skulle förstärkas dels av att Ringhals 2 (865 MW) har fått ett förlängt servicestopp vilket gör att återstarten är framflyttad från december till slutet av januari och dels att vattenmagasinen är på samma låga nivåer som förra året så här års.

På längre sikt påverkas priserna fortsatt av pressade bränslepriser. I och med att OPEC nyligen beslutade att behålla produktionsnivåerna oförändrade har oljepriset pressats ned under 70 USD/fat. Även om oljan sällan används till elproduktion blir det en spridningseffekt till priserna på gas och kol vilket i sin tur påverkar elpriserna på längre sikt. Just nu är situationen i Ukraina något stabiliserad vilket gör att gaspriset påverkas mer av det ovanstående samt att det i stora delar av Europa än så länge ser ut att bli en mild vinter. Utsläppsrätterna har ännu inte reagerat på de något mer positiva tongångarna från FNs klimatförhandlingar i Peru. Om man kan ta ytterligare steg framåt kan det dock få en påverkan uppåt på priserna vilket i sin tur snabbt slår igenom på elpriserna.

Elcertifikat Under den senaste tiden har vi sett något sjunkande priser på elcertifikat. Under hösten har vindkraftsproduktionen gått från under normalt mot mer normala produktionsnivåer. Normalt sett har mönstret varit att låga/normala produktionsnivåer på hösten inneburit stigande priser,

men det milda vädret har gett mindre elkonsumtion och därmed minskad efterfrågan. Det finns nu en risk för något fallande priser om det milda vädret håller i sig. Denna effekt kan förstärkas av att de som väntat på stigande priser ändå kan ha en vilja sälja före årsskiftet för att frigöra kapital inför årsbokslut.

Den svenska regeringskrisen kan också ha fått en viss psykologisk effekt på elcertifikatspriset. Men förslaget om kvothöjning vid kontrollstation 2015 är i grunden oberoende av vilken regering som sitter vid makten. Det är visserligen regeringen som i slutändan ska godkänna förslaget, men förslaget som sådant utgår ifrån vad Energimyndigheten, och den norska motsvarigheten NVE (Norges vassdrags- og energidirektorat), anser behöver göras för att vi ska nå det gemensamma målet på 26,4 TWh ny förnybar elproduktion. Däremot kan framtida regeringsbildningar få en påverkan på eventuella beslut om vad som ska ske med elcertifikatssystemet efter 2020 samt möjliga ambitionshöjningar kopplat till det.

Rekommendation Det finns i nuvarande situation ingen anledning att på kort sikt binda varken el eller elcertifikat. Om vi får en övergång till ordentlig kallt och nederbördsfattigt väder kan det däremot finnas anledning att titta på säkringar. För el skulle man i så fall titta på spannet kommande kvartal och kommande två helår. Anledningen är att vi kan få se ett ytterligare prisfall på el under kommande år på grund av de kontinuerligt fallande bränslepriserna. När det gäller elcertifikaten pekar det mesta på att inte binda före nyåret. Däremot efter nyåret kan man möjligtvis titta på kortare säkringar beroende på väderutvecklingen. På längre sikt finns det lite som talar för att binda eftersom den framtida ökade kvotplikten borde ge stigande priser.

ENERGIEFFEKTIVISERING

Rätt värmekälla minskar de miljöskadliga utsläppen från hus och hem Decembermörkret omsluter oss och kallare tider väntar. Det ställer krav på uppvärmning av våra hus och bostäder, vilket står för 60 procent av hushållets energiförbrukning. Därför måste vi fråga oss vilka värmekällor kan minska de miljöskadliga utsläppen.

Förra sommaren valde Jan Holmqvist, ägare till en timrad stuga i Småland, att installera en luftvärmepump. Husets konstruktion av timmerstockar gör stugan välisolerad och timret gör att värme lagras i väggarna. Tidigare värmdes huset med direktverkande el, vilket inte vare sig var ekonomiskt eller miljömässigt hållbart.

Vi behövde få ner kostnaderna, elräkningar under de kalla vintermånader var oaceptabelt höga. Vår förhoppning var att kunna hålla huset hyfsat varmt vintertid och samtidigt kunna bo där sen höst och tidig vår, berättar Jan. Skulle han göra det enkelt för sig och välja installetion av vanliga elradiatorer eller kunde en luftvärmepump vara ett alternativ? Jan var tveksam till om luftvärmepumpen kunde klara av att värma huset men valde ändå värmepumpen och det visade sig vara ett bra val. Den första vintern, i och för sig relativt varm, innebar inga problem. Pumpen, som under vintern skruvades ner till 16 grader gav bra komfortvärme, som vid behov kunde komplementeras med kakelugn och vedspis.

Det svenska klimatet kräver uppvärming av bostaden stora delar av året, i Stockholmstrakten enbart under vinterhalvåret, i Kiruna upp till nio av årets månader. Många privatpersoner resonerar som Jan, miljöaspekten är viktig, men framför allt handlar det om att sänka kostnaderna för uppvärmningen.

Värmepumpstekniken som utvecklats under senare år har medfört en allt effektivare värmeproduktion. Hur miljövänlig installationen av värmepumpen blir beror till stor del på hur elen producerats.

Fläkten till värmepumpen, ytterligare en möbel.

Många elbolag erbjuder miljömärkt el, som vi kan välja i stället för konventionellt producerad el, och i dag finns teknik som möjliggör kombination värmepump och solfångare eller solel från det egna taket, vilket leder till allt grönare uppvärmning.

GreenMatch är en plattform där konsumenter finner information och kan ansöka om offerter på förnybara energikällor. Genom sitt samarbete med utvalda leverantörer ger GreenMatch möjlighet för konsumenten att själv jämföra kvalitet och offerter på den produkt de är intresserade av. För mer information, besök www.greenmatch.se.

Karolina Örsta, skribent för GreenMatch

Karolina Örsta.

4/2014 förnybar energi

37

BIOENERGI

Vedråvaran från skogsbranden i Västmanland som bränsle?

Skogsbranden i Västmanland, den största i Sverige sedan femtiotalet, startade i slutet av juli 2014 i nordöstra delen av Surahammars kommun. Den ödelade 13 800 hektar skog och även flera byggnader. En person omkom i den våldsamma branden. Både stora och små skogsägare berördes av naturkatastrofen.

Elden förstörde mark- och fältskiktet, det vill säga mossor, lavar, bärris och buskar.

Många träd brann upp, bara ett fåtal överlevde branden. Tallen klarade sig, tack vare sin tjocka bark bättre än gran och lövträd.

1000 hektar av den förstörda skogen ägdes av Svenska Kyrkan. Stiftsjägmästare Erik Ling säger att förlusten är stor på många olika plan men återbeskogningen kommer att ske. Just nu blir vedråvaran från kyrkans skog timmer, stolpar och brännved. Brandskadat trä kan inte säljas till massaved eftersom industrin är känslig för sot.

I dagsläget har länsstyrelsen tagit beslut att 5 000 hektar av den brandpåverkade skogen blir naturreservat. Det finns förslag på att den övriga delen av brandområdet kan flisas på plats och spridas ut på marken. Regeringen har även fattat beslut om två förordningar som lägger fokus på stöd till skogsägarna i det brandhärjade området i Västmanland. Stöden bidrar till att den energived som produceras inom området i större utsträckning kan tas tillvara och ställas till samhällets förfogande.

Detta betyder att vedråvaran från skogsbranden i Västmanland kan användas som biobränsle eftersom dess värmevärde är jämförbart med vedens värmevärde. Man uppskattar att askhalten i materialet är hög och torrsubstanshalten är cirka 60 %. För att förebygga försämringen av energiinnehållet i bränslet borde de skadade träden avverkas och lagras under skydd. Tack vare detta kan vedråvaran förvaras i 3-5 år utan risk för att den förmultnar och torrsubstanshalten kan även stiga till 80 %. De kolnade delarna påverkas negativt av fukten och en biofilm bildas på ytan, vilket försämrar kvalitén i den potentiella brännbara energiråvaran.

Om detta biobränsle ska användas bör av-

38

förnybar energi 4/2014

En bild av skogsbranden.

Stiftsjägmästare Erik Ling, fick se 1000 hektar av kyrkans skog nerbränd.

Karl Hedin, före branden.

verkningen genomföras så fort som möjligt.

Mälarenergi i Västerås har svårt att ta emot brandskadad virke och använda den som bränsle i fjärrvärmesystemet i dagsläget. Fristående entreprenör och konsult åt Mälarenergi Per Erik Persson säger att situationen är komplicerad eftersom Mälarenergi är bundet till avtal med sina bränsleleverantörer. Man uppskattat att tillgången på brandskadat trä som passar för eldning begränsad uppgår till omkring 1,6 TWh värmeenergi.

Jag har även haft kontakt med Karl Hedin, en av Sveriges största privata skogsägare, som förlorade inte mindre än 4000 hektar skog. Karl Hedin hoppas att det brandskadade virket kommer att användas i olika fjärrvärmeverk i landet. Han håller dialogen med fjärrvärmebolag både i närheten och lite längre bort. Många avtal, som fjärrvärmebolag

Adriana Skaba, som arbetar som värmeingenjör på Tekniska kontoret i Köpings kommun. Hon arbetar med fjärrvärmefrågor i Köping och Kolsvas tätorter. Tekniska kontoret är miljöcertifierat.

har med sina bränsleleverantörer, går ut vid årsskiftet. Då blir det lättare för fjärrvärmebolag att ta emot bränsle från skogsbranden. (Vi återkommer med en

intervju där Karl Hedins verksamhet presenteras.)

Adriana Skaba, adriana.skaba@koping.se

SERO i Östergötland SERO, Sveriges Energiföreningars riksorganisation välkomnar nya föreningar, helst en i varje län. Under år 2014 har Smålands Energiförening tagit form, ordförande där är Sten Malmström. I kön för nya föreningar står Östergötland där Mats Weinesson från Motala inbjuder alla som är intresserade av att bli med och starta Östergötlands Energiförening 2015 att kontakta honom.

Mats bildar en interimsstyrelse som sitter i ca 1 år fram tills det första årsmötet 2016 då den riktiga styrelsen väljs.

Mats har ett mångårigt engagemang för förnybar energi. Han är LRF-Sveriges representant i Svensk Vindenergis styrelse, Sitter i Svensk Vindkraftförenings styrelse, tidigare regionstyrelsen i LRF Östergötland med ansvar för energi o klimatfrågor, markintrångsfrågor och politiska frågor.

Han driver jord och skogsbruk på Götala Gård i Motala, med både ekologisk och konventionell odling. På bondgården planerar han för bygget av en spannmålstork med förnybar uppvärmning bl. a. annat förvärmd torkluft under solpaneler och flis. Han ligger i startgroparna för bygget av en solenergianläggning. I dag värmer han det som skall värmas med flis som torkats i egen flistork.

2015 ska även de flesta maskinerna på gården drivas av förnybart bränsle.

Mats gård med sina energisatsningar är även ett av LRF:s 25 framtidsföretag.

Mats Weinesson nås på tfn 070-5218800

eller via e-post mats.weinesson@e.lrf.seSkypenamn: mats.weinesson.

SERO i Västra Götaland I nästa nummer av Förnybar Energi och Energieffektivisering finns Västra Götaland med som ett tema. Kjell Mott startar, på uppdrag av SERO ett arbete för bildande av en lokal SERO organisation i Västra Götaland.

Han har redan börjat, genom att; • Att lägga ut en antal av senaste numret av förnybar energi på Ekocentrum.

• Göra upp med CET om mer aktiv samverkan mellan CET och SERO. • Att lägga ut ett större antal av nästa nummer av tidningen på Ekocentrum.

Det numret kommer att innehålla artiklar på temat förnybar energi med koppling till utvecklingen i Västra Götaland. Bl.a. kommer projektet ”vågkraft i Sotenäs/Lysekil” att ges utrymme i tidningen.

Nu söker Kjell Mott kontakter för analysera intresset för bildandet av en lokal

Mats Weinesson i vindkraftverket.

SERO-grupp i Västra Götaland. Hör av dig till mig säger Kjell.

Telefon 031-24 86 80 Orustgatan 18 E 414 74 Göteborg e-post kjellmott@yahoo.se 4/2014 förnybar energi

39

PORTRÄTT Provplats Träbena kvarn (har även solceller, elbil och elcykel). Bilden visar vatten som strömmar genom automatisk utskovslucka och över utskovs-sättar, båda av aluminium.

Lennart Wetterstad

Innovativa förbättringar i vattenkraftverk Trots den pågående vattenverksamhetsutredningen som stoppar intresset för investeringar i små vattenkraftverk arbetar Lennart Wetterstad, Träbena kvarn vid Ätran nära Falköping, oförtrutet vidare med teknisk FoU. Lennart är även engagerad i SVAF och fick skattemyndigheterna att sänka taxeringsvärdet då han fått krav i sin miljödom att göra en framtida faunapassage för ca 300 tkr.

Lennart har arbetat med energiteknik hela sitt liv och har nu som en slutpunkt satsat på vattenkraften. Han byggde ett litet vattenkraftverk för 7 år sedan på platsen där Barbro och han hade sommarställe och där det tidigare sedan 40 år funnits en ruin av kvarn och såg. Han fick trots

40

förnybar energi 4/2014

detta genomlida hela proceduren att få en miljödom. Lennart hade god nytta av att han efter Chalmers arbetade 15 år inom flyg-, motor- och VVS-industrin i Sverige.

Studier och arbete vid universitet i Tyskland och USA, samt under 35 år i eget energikonsultföretag i Skåne bidrog också.

Han arbetar nu enbart med hjälpanordningarna. Lennart anser att rostfritt eller galvat, som nu används vid både stora och små vattenkraftverk, gärna kan utbytas mot aluminium. Lönsamhet i kraftverk på kort och lång sikt beror på investeringskostnad och effektivitet i maskinerna dvs.

Intagsgrind Aluminium håller sig glatt hela tiden. Om lamellerna dessutom har strömlinjeformad profil släpper spalterna förbi löv, som inte är alltför stora och som då lätt går igenom turbinen. Stora löv och skräp som fastnar kan lätt handkrattas om inte en grindrensare och ett sidotransportband installeras som Lennart har gjort. Grindsektionerna kan lyftas manuellt och ställas på plats; särskild lyftutrustning behövs inte. Grinden behöver ett minimum av underhåll och har mycket lång livslängd.

Den äldsta aluminiumgrinden i bruk monterades i Småland för 40 år sedan. En av de stora fördelarna är att lamellerna är tunna 6 mm och hydrodynamiskt utformade för att minska trömningsmotståndet och därmed minska fallhöjdsförluster i anläggningen. Tillståndsgivande myndigheter kommer snart att kräva spaltavstånd 15 mm eller mindre, om förslagen i den s.k. Vattenverksamhetsutredningen godkänns i Riksdagen. Detta för att ål och annan fisk inte skall kunna tränga sig igenom och skadas av turbinen.

Eluppvärmd intagsgrind Lennart har även utvecklat en eluppvärmd intagsgrind för att motverka iskravning. Iskristaller fastnar inte så lätt på en varm strömlinjeformad yta, och han har nu provat detta i tre säsonger vid Träbena kvarn med gott resultat. Denna grind har strömlinjeformade, 9 mm, profilpressade lameller i aluminium. Vatten finns i hålrummet för god värmeöverföring. Lamellen är öppen uppe och nere och konstruktionen klarar frostsprängning. Det räcker att bara några sektioner av grinden är uppvärmd för att kraftverket skall kunna hållas igång med egen billig ström under den kritiska perioden.

Automatisk grindrensare En kostnadseffektiv automatisk grindrensare med kratta kan till stor del göras i aluminium. Krattan i Träbena, över 4 m lång

VATTENKRAFT

turbin och hjälpanordningar. De skall ge hög elproduktion och ha lång livslängd, låga underhållskostnader och bra korrosionsegenskaper. Innan Lennart byggde kraftverket undersökte han marknaden och fann att alla hjälpanordningar var alldeles för dyra och tunga.

För att få en säker och effektiv drift med ett minimum av tillsyn anser han att viss utrustning behövs:

Grindrensmaskin med bandtransportör. Automatisk utskovslucka t.v.

är plastbelagd på den yta som släpar mot aluminiumgallret. Den drivs av en elmotor, två kedjor och hjul och startar t.ex. varje halvtimme, och krattan går sedan ett antal varv.

rektangulära flytande aluminiumrör exakt av den typ som han använder som sättar. Sättarna görs om till länsar och blir flytande genom att han dimensionerat inre flytkroppar.

Automatisk utskovslucka i aluminium Det är viktigt att lucka och gåtar har sådan uppvärmning att luckan inte fryser fast när den används under vinterhalvåret.

Luckan är vattenfylld för god värmeöverföring och konstruktionen gör att den inte sprängs av frost när elen är bortkopplad.

Den drivs av en mekanisk skruvdomkraft med elmotor som har batteriuppbackning för att klara elavbrott. Man skall undvika hydraulik och glykol av miljöskäl.

Ålräddargaller Könsmogna grövre ålar har visat sig kunna tränga igenom grindar med spaltavstånd 20 mm på sin vandring mot havet.

Mindre avstånd ger större fallförluster i kraftverket men aluminiumgrindens profilerade lameller gör det dock möjligt att minska avståndet till kanske 10 mm med marginella strömningsförluster. Lennart har en metod som leder ålen in i ett hål och rör i aluminiumgallrets botten. Utan kontakt med turbininloppen släpps ål och fisk ut nedanför kraftverket.

Bixia Miljöfond har vid tre tillfällen och Din El Miljöfond vid ett tillfälle bidragit ekonomiskt till Lennarts FoU.

Utskov med sättar i aluminium Ett sättutskov med avstängningssättar är ett komplement till ett utskov med automatlucka eller spettluckor. Sättar kan även användas vid avstängning för årliga översyner. Horisontella sättar av aluminiumrör med rektangulär standardsektion, som Lennart utvecklat, är avsevärt bättre. Den stora fördelen är att de vattenfylls när de läggs i och vattnet rinner ur dem när de tas upp. En eller två enkla lyftkrokar används.

I jämförelse med träsättar är de helt täta.

Länsar av aluminium En annan metod som Lennart använder för att motverka uppkomsten av iskravning är flytande länsar som dämpar forsen. Ofta görs länsar av tunga, hopkedjade trästockar. Lennart har i stället använt

Carl-Olov Persson Referenser: wetterstad.minergi@telia.com 1. Aluminium ger ökad lönsamhet och effektivitet i små vattenkraftverk, Lennart Wetterstad, ALUMINIUM SCANDINAVIA #4 2014 .

2. Detection of Frazil Ice at Water Intakes at Träbena Power Station, Iosu Carrera/Alejandro Lucena, BSME University of Skövde 2014.

3. Iskravning skapar problem för många kraftverksägare, L. Wetterstad, Förnybar Energi 1/13.

4/2014 förnybar energi

41

SOLENERGI

Den svenska solrevolutionen Debatten om växthuseffekten och de uppenbart negativa miljökonsekvenserna vid eldning av fossila bränslen för ”energiproduktion” pågår för fullt. Man behöver inte vara djupt insatt för att förstå dessa högst påtagliga problem.

Oaktat miljön är fossila bränslen, precis som kärnkraften, baserade på ändliga resurser. Hur ”energiproblemet” skall lösas parallellt med ekonomisk tillväxt och fortsatt stabil samhällsutveckling är en av vår tids största utmaningar.

Vi på Kraftpojkarna är övertygade om att det just nu pågår en revolution inom området energiomvandling och vi vill vara med och påverkar och driva utvecklingen framåt i stabil och positiv anda. Inom överskådlig framtid kommer det inte att vara ekonomiskt försvarbart att hålla igång stora kraftverk dygnet runt när vi har hundratusentals mindre ”kraftverk” utspridda på hustak och i ”skog och mark” runtom i Sverige och övriga världen. Stora delar av det så kallade basbehovet av energi kommer på sikt kunna täckas av mindre kraftverk och alla parter i denna näringskedja behöver tänka om.

En av de största drivkrafterna bakom den omställning till förnybar energi som sker är långsiktig lönsamhet. Fler och fler inser värdet av investeringar på området.

I ett inslag i SVT:s Rapport den 30 oktober i år, om de ekonomiska förutsättningarna för förnybar energi, konstaterar SVT att till och med traditionellt stora konservativa investerare som exempelvis familjen Rockefeller gjort sig av med sina tillgångar inom fossilenergi. Just Rockefeller byggde sina miljarder på olja, men har nu sålt av alla sina innehav i fossilenergi eftersom man anser att framtida lönsamheten ligger inom förnybar energi. I samma inslag menade Klas Eklund, ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och chefekonom på SEB, att produktionskostnaderna för förnybar el nu nått en punkt

där det är billigare att producera elenergi genom förnybara källor jämfört med att framställa el genom eldning av kol och olja och inte minst jämfört med kärnkraft.

Mats Andersson, VD för Fjärde AP fonden i Sverige, gör samma bedömning och påpekar att fonden den senaste tiden tagit stora steg för att minska fondportföljens klimatpåverkan.

- För att få en bra avkastning måste du klara hållbarhet långsiktigt. Det här är ett sätt att öka avkastningen, det handlar inte om välgörenhet, menar Mats.

Fortfarande uppfattas solel som dyr att producera, men vi på Kraftpojkarna menar att vi nått den brytpunkt där ekonomin kan driva energiomställningen.

Kraftpojkarna har själva byggt Sveriges största solenergianläggning, Solparken i Västerås på 1 MW och med en beräknad årsproduktion på 1,25 GWh, en investering byggd på god ekonomisk grund och som gett ekonomisk avkastning från dag ett, även utan statliga bidrag. Att anläggningen ekonomiskt kan gå runt beror naturligtvis på skalfördelarna med en stor park, och att man har ett långsiktigt och fördelaktigt elavtal med Mälarenergi, vilket tillsammans med elcertifikat, ursprungsgarantier samt ersättning för nätnytta ger goda inkomster. Men investeringen har samtidigt tyngts med en del utvecklingskostnader som inte kommer att finnas med i framtida anläggningar.

Solparkens toppeffekt är visserligen blygsam jämfört med ett stort kärnkraftverk, men ekonomiska jämförelser kan ändå göras. Det beräknade byggkostnaderna för den nya finländska reaktorn i Olkiluoto på dryga 27 miljarder kronor är redan passerad. Reaktorn som skulle vara färdigställd 2009, kan tas i bruk tidigast 2018 kommer då ha kostat mer än 100 miljarder kronor. Att få ekonomi i detta kräver stora statliga subventioner.

Inte heller Tomas Kåberger, energiprofessor på Chalmers tekniska högskola, tror på en kommersiellt hållbar framtid för kärnkraften. I en artikel i DN konstaterar han: – Utvecklingen de senaste decennierna i världen är att kärnkraftsutbyggnaden har avstannat av ekonomiska skäl. Elproduktionen från kärnkraft nådde en topp 2006. Samtidigt har vi sett en snabb utveckling av sol- och vindenergi. De här teknologierna har industrialiserats och kostnaderna sjunkit dramatiskt. Det är en rimlig bedömning att förnybart kommer att vara ekonomiskt fördelaktigt jämfört med kärnkraft.

Att solenergi fungerar i praktiken ser vi i Tyskland, som idag har mest installerad solcellskapacitet i världen, runt 37 000 MW (att jämföra med Sveriges ytterst blygsamma 45 MW). Tyskland slog världsrekord i somras då man under några timmar i början av juni nådde över 50 procent

Kraftpojkarnas prydliga soles-park, den största i Sverige, alldeles intill E-18 mellan Västerås och Enköping. Foto LAJ Illustration AB

42

förnybar energi 4/2014

För dyrt att höja effekten i Forsmark 3

Anders Hjärpe, Produkt- och Marknadschef, Kraftpojkarna. Foto: privat

Om Kraftpojkarna Företaget utvecklar nya lösningar inom energiområdet och erbjuder via återförsäljare runt om i Sverige nyckelfärdiga system för produktion av el och varmvatten. Som Svenska generalagenter för flera stora och framstående tillverkare, bland annat från USA, Tyskland och Kina verkar koncernen idag som solkraftsgrossist. Våra system och produkter är långsiktigt hållbara och kostnadseffektiva med marknadens högsta designvärde.

Redan 2012 stod Sveriges första Energicenter med fokus på sol-, vind- och vattenkraft och tillika Kraftpojkarnas huvudkontor klart. Vårt Energicenter i Nykvarn har som syfte att ge en djupare förståelse för området förnybar energi och ger möjlighet att på plats ta del av Kraftpojkarnas system och produkter samt delta vid seminarier och utbildningar inom dessa områden.

av landets totala elbehov genom solenergiproduktion. Detta motsvarar elproduktion från 20 normalstora kärnkraftverk!

Utbyggnaden av solenergisystem med ekonomi som drivkraft, lämpar sig lika bra för privatpersoner som för företag.

Svenska kommersiella fastighetsägare och företag som investerar i solenergi gör en smart framtidsinvestering och både de miljömässiga och ekonomiska fördelarna är uppenbara. Med sjunkande priser på solenergisystem, samtidigt som kostnaderna för traditionell energiframställning snabbt ökar, blir ett beslut om investering i solcellsanläggning inte svårt.

Ett företag som väljer att satsa på solceller för att hantera delar av sitt energibehov kan utöver rena kostnadsbesparingar också exempelvis ta ut högre hyra från hyresgäster, eftersom en investering i Solenergi gynnar fastighetsvärdet. Samtidigt är många företag beredda att betala mer för ett kontor i en fastighet med solcellsuppvärmning och en investering i solenergi gynnar såväl fastighetsägarnas som hyresgästernas anseende. Att värma upp ett företags fastighet med solenergi sänder ut väldigt positiva signaler till omvärlden och ger stora varumärkesmässiga fördelar.

För privatpersoner finns samma drivkraft. Vi på Kraftpojkarna menar att man som småskalig producent, över tid, kommer spara pengar samtidigt som man som konsument snabbt bidrar till att förbättra miljön. Den som satsar på solenergi för sitt hushåll blir mycket mindre känslig för de förändringar som sker av elpriset och det höjer dessutom villavärdet signifikant. När man betalt av en solenergianläggning blir solenergin i princip helt gratis. Hushållen kommer alltså framgent inte bara vara passiva konsumenter utan också producenter av ren energi. Statliga subventioner kan hjälpa till att driva utvecklingen snabbare framåt under en omställningsfas, men trots exempelvis kraftigt minskade Tyska subventioner de senaste åren fortsätter utbyggnaden av solelsystem i Tyskland, med i huvudsak ekonomisk vinning som största drivkraft.

Det gäller att förstå de nya framväxande affärs- och marknadsmodellerna för energiomvandling och helt enkelt förstå att de gamla modellerna inte kommer fungera i framtiden.

Anders Hjärpe Delägare och produktchef, Kraftpojkarna i Västerås AB

NYHETER

Styrelsen för Forsmarks kraftgrupp har beslutat att det inte blir någon effekthöjning vid Forsmarks reaktor 3. Nya kalkyler visar att lönsamheten blir för dålig.

Det är framför allt förstärkningen av utmatningskapaciteten som blivit betydligt dyrare än tidigare uppskattningar.

Det medför att effekten i Forsmark 3 även i fortsättningen kommer att ligga kvar på 1170 MW. Däremot fortsätter utredningen av en höjning av effekten i Forsmarks reaktor 1, där läget är ett annat. De tekniska förberedelserna har kommit längre, men förhandlingar återstår med Svenska Kraftnät, angående utmatningen. Effekthöjningen förväntas bli ca 114 MW istället för nuvarande 984 MW. Reaktor 2 i Forsmark provkörs sedan mars 2013 med en högre effekt, något som ledningen vill permanenta.

Sök pengar ur DinEl:s Miljöfond VARJE ÅR DELAR Göteborg Energi DinEl Miljöfond ut pengar till miljö- och teknikorienterade projekt. I år delade de ut rekordsumman 690 000 kronor till tio olika miljöprojekt.

Syftet med Göteborg Energi DinEl Miljöfond är att bidra till nytänkande och hållbar utveckling inom energiområdet med fokus på el. De vill även förmedla denna kunskap. Miljöfonden byggs upp genom kundernas tillval av miljöprodukterna Lokal VattenEl och Lokal VindEl där 20 procent avsätts till fonden. Som kund till DinEl gör man alltså skillnad för miljön. Fonden är till för alla som vill bidra till en hållbar framtid. Det innebär att privatpersoner, företag och organisationer i Sverige kan söka medel ur fonden. I fondens styrelse ingår från SERO Jan-Åke Jacobson.

Ansökningen till nästa års fondutdelning är nu i full gång. Läs mer på dinel. se.

Olof Karlsson 4/2014 förnybar energi

43

Höstmöte i branschföreningen ”Biokol Sverige” BIOENERGI

Den 2:e oktober samlades ett 40-tal personer i Västerfärnebo bygdegård för att utbyta erfarenheter, idéer och diskutera om biokol.

Platsen var vald med tanke på den stora skogsbranden i trakten och tidigare på förmiddagen hölls ett möte med representanter från Länsstyrelsen i Västmanland, Karl Hedin AB och företagen EcoPar som framställer ett dieselersättningsmedel och PEAK Energy som utvecklar en metod att pyrolysera avloppsslam.

Biokol Sverige arbetar för att få till stånd en förstudie om hur material från skogbranden kan tas om hand i en pyrolysprocess. Kontakter är tagna med länsstyrelsen och ett förslag på upplägg har tagits fram.

På eftermiddagen varvades föredrag av Lars Hylander, Folke Günter och John Stenström med tillfällen att titta närmare på olika typer av kolat material och olika enkla anordningar för att kola material.

Niklas Vestin från Rölunda gård berättade om hur de för tre år sedan började experimentera med olika blandningar av gödsel med kol från Skogens kol och sedan Vindelkol. Det har resulterat i deras produkt, ’Biokol’ som är hälften kol och hälften komposterad hönsgödsel. Produk-

ten har tagits mycket väl emot inom trädgårdsnäringen och folk börjar nu förbättra sina odlingsjordar med detta istället för att hela tiden byta ut sina jordar.

Föreningen tar gärna emot nya medlemmar som kan hjälpa till att sprida budskapet och hur biokol eller växtkol som man också kan benämna det hela kan vara en del av lösningen på många problem.

Organiskt material som betraktas som avfall kan pyrolseras och beroende på vilken process som man väljer kan bioolja, syngas, kol och värme komma ut ur processen.

Av biooljan kan dieselersättningar tillverkas. Av syngasen kan man också tillverka flytande bränslen genom GTL processen, Gas To Liquid. Den kan också förbrännas och generera el genom tex en Stirlingmotor.

Kolet kan användas som filter, fodertillskott och jordförbättrare.

Sist men inte minst ska kolet ner i marken och fungerar då som en kolsänka som beroende på ursprung av material

Per Ekstorm

och process har en halveringstid på 100010000 år.

Mer om höstmötet finns att läsa på http://biokolsverige.se Per Ekstorm per.ekstorm@hotmail.com

Det behövs ingen ny kärnkraft för att klara effektreserven Inför den här vintern har Svenska Kraftnät, SvK, handlat upp en effektreserv på 1346 MW. Det är något mer än effekten i en stor kärnreaktor. Reserven består av två delar. Den ena består av ökad produktion i kraftverk som nu är vilande. Mälarenergi kan då ta ut 200 MW från gamla kolpannor medan Vattenfall skulle kunna starta 2 stora oljekondensverk i Stenungsund på vardera 260 MW. Totalt skulle man då kunna öka effekten med 720 MW. Tidigare ingick också E.ON:s stora oljekondensverk i Karlshamn men de tycks inte behövas denna vinter.

Den andra delen av reserven består av 15 stora elanvändare, som lovat sänka sitt effektuttag vid brist på effekt i det svenska elsystemet. Totalt skulle de kunna minska effektuttaget med 626 MW. Störst bland företagen är Stora Enso som kan sänka sitt effektuttag med 230 MW följt av Holmens Bruk med 100 MW. För att delta i effektreserven får deltagande företag en ekonomisk ersättning av SvK. Vissa år behöver effektreserven inte användas alls och andra år högst några dygn. Som motiv för att bygga ny kärnkraft har t ex folkpartiet hävdat att de behövs för att säkra effektbalansen. En ny

44

förnybar energi 4/2014

kärnreaktor skulle kosta minst 60 miljarder kr och behövas högst några dygn per år. Utbyggnaden av vind och solkraft ökar behovet av balanskraft. Med upphandling av lite reserveffekt kan den svenska vattenkraften balansera upp till 30 TWh vind och sol utan större problem. Dessutom skulle SvK kunna använda också en annan modell vid upphandling av reserveffekt genom att också erbjuda små elanvändare att delta.

Modellen för att låta allmänheten delta i effektreserven kan ha olika steg från en lägsta nivå, förtroendenivån. Den skulle innebära att en elanvändare skriftligt åtar

sig att sänka sitt effektuttag med minst t ex 2 kW vid behov. Ingen extra mätutrustning behöver monteras. Ersättning för deltagande kan ske genom sänkt nätavgift med t ex 100 kr/år.

Nästa nivå kan vara montering av effektbegränsare med eventuell fjärrstyrning av den. Här finns plats för många kluriga modeller. Genom att låta svenska folket mot ersättning delta i effektreserven på ett listigt sätt minskar behovet att bygga ut reservkraft och definitivt ingen ny kärnkraft.

Olof Karlsson

Är det rimligt att det ska ta 16 år att ordna alla förutsättningar för att anlägga en fiskvandringsväg, omlöp, förbi ett litet vattenkraftverk? Är det rimligt att det ska ha kostat 20 Mkr när det står färdigt? Spontant är svaret nej på dessa frågeställningar, men det är precis vad som hänt i Brunskog i Värmland.

Vid forsen i Gullsby har vattenkraften utnyttjats sedan början av 1800-talet, men de senaste 16 åren har verksamheten pressats av trycket från myndigheter att öppna Slorudsälven för fiskvandring, något som kan få konsekvenser inte enbart för kraftproduktionen utan även för miljön, artsammansättningen och den biologiska mångfalden.

Projektet är olycksdrabbat men ej unikt, och har präglats av brist på helhetssyn, otillräcklig ledning och styrning hos myndigheter samt för låg kompetens hos de inblandade parterna. Det torde stå helt klart att en ensam kraftverksägare inte kan ha kompetens inom alla områden som berörs av vattenrätt och samhällets regelverk, och har normalt inte ekonomiska resurser att anlita expertis för detta.

I stor utsträckning gäller detta även tjänstemän på länsstyrelsers naturvårdsenheter.

Brist på kompetens har medfört att målet har eskalerat i fel riktning och frånsett en stor kostnad har det efterlämnat många frågetecken.

Något mycket obegripligt i händelseutvecklingen är det som inträffat efter det parterna blivit överens om villkoren och en dom fastslagits. Tjänstemän på länsstyrelsen fortsatte att försöka sänka projektet genom ständiga överklaganden understödda av Kammarkollegiet. Alla dessa överklaganden avvisades av Mark- och Miljödomstolarna och projektet försenades med fler år och medförde ytterligare påfrestningar för kraftverksägaren och kostnaderna har ökat ytterligare, nu beräknade till 15 Mkr. Kraftverksägaren Christer Hedberg, målinriktad entreprenör med känsla för traditioner på platsen, har inte orkat stå emot det massiva trycket och periodvis hamnat i tillstånd av utmattning.

Så här får inte vattenmål bedrivas och det finns nu ett förslag till en modell hur man effektivt och kompetent kan driva denna typ av mål.

Mer om detta finns på SERO:s hemsida, ww.sero.se

”Det torde stå helt klart att en ensam kraftverksägare inte kan ha kompetens inom alla områden som berörs av vattenrätt och samhällets regelverk, och har normalt inte ekonomiska resurser Christer Söderberg att anlita expertis för detta.” christer.soderberg@sero.se En viktig fråga som ej har utretts är kostnads/nytto aspekten i projektet, ej heller har en godtagbar konsekvensbedömning utförts.

Styrelseledamot o vice ordförande i Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO Styrelseledamot i Värmland -Dalslands Vattenkraftförening, VDVF

NYHETER

En kraftverksägares ojämna kamp – myndigheters agerande i vattenmål

Regeringen flaggar för nyheter på energiområdet Det tidigare skrinlagda förslaget om skattereduktion för mikroproducenter av förnybar el, främst solel ska genomföras och förstärkas enligt energiminister Ibrahim Baylan. Såväl privatpersoner som företag ska få göra avdrag på skatten för de kilowattimmar som matas in på det allmänna elnätet.

I siffror handlar det om 60 öre per kWh i skatterabatt. Maximalt avdrag är satt till 18 000 kronor, vilket motsvarar 30 000 kilowattimmar per år.

Bidragspotten till solel ska ökas med 100 miljoner kronor. Det statliga stödet för installation av solceller, som infördes 2009, ligger kvar på 35 % eller maximalt 1,2 miljoner kronor. Anslaget föreslås omfatta 400 miljoner kronor, vilka ska fördelas över en fyraårsperiod.

I början av nästa år kommer alla riksdagspartier bli inbjudna, att delta i kommissionen för att diskutera långsiktiga behov och lösningar på energifronten.

Direktiven kring kommissionens arbete inte satta än. Det får inte bli en ja- eller nej-kommission om kärnkraft, säger Ibrahim Baylan.

Småskalig förgasning i Västerås Den 11 februari håller Eric Söderberg i ett seminarium som handlar om förgasning.

Professor Erik Dahlquist medverkar. Det handlar om småskalig förgasning, för industri och lantbruk och byar.

Företaget Gasek besöker oss och forskare på Mälardalens högskola föreläser.

Inbjudan på SERO hemsida när programmet är klart!

4/2014 förnybar energi

45

NY TEKNIK

”Ny teknik” hotar gammal Solceller En ny solcellspark har börjat leverera el i Umeå. En toppeffekt på drygt 400 kilowatt gör den till en av Sveriges största.

Det kommunala bostadsbolaget Bostaden har satt upp 2 650 kvadratmeter solceller på tak och balkonger i området Ålidhem i Umeå. Den totala installerade toppeffekten är 405 kilowatt.- Solceller producerar lika bra här i Norrland som i södra Sverige, säger Fredrik Westerlund, projektledare på Bostaden, i ett uttalande. Bostadsbolaget räknar med en produktion på cirka 320 000 kilowattimmar per år, vilket motsvarar ungefär 37 procent av den fastighetsel som området förbrukar landets största solcellspark finns i Västerås (Se artikel om Kraftpojkarna på annan plats i tidningen). Den invigdes i februari och blev först med att spränga 1 megawattgränsen i Sverige. Arvikas kommunägda energibolag började i augusti bygga en solcellspark i samma storleksklass, 1040 kilowatt.

Av: Charlotta von Schultz Ny Teknik Publicerad 7 november 2014

41 procent vindkraft i Danmark Danmark fick 41 procent av sin el från vindkraft första halvåret 2014 och momentant mer än 100 procent, utan några särskilt stora problem för effektbalans eller nät.Men Danmark har mycket utlandsförbindelser och kan balansera sin el med till exempel norsk och svensk vattenkraft .Portugal och Spanien ha också stor andel vindkraft (25 respektive 21 procent första åtta månaderna 2014). De har till skillnad från Danmark inhemsk vattenkraft, men inte så mycket export- och importmöjligheter. Sverige får 8 procent av sin el från vindkraft på årsbasis.

Av: Fredrik Lundberg Ny Teknik Publicerad 7 november 2014

46

förnybar energi 4/2014

Vattenfall bygger vindkraftpark Vattenfall ska bygga en vindkraftpark för närmare 500 miljoner kronor 15 kilometer öster om Falkenberg i Halland.

De tolv kraftverken, som byggs i anslutning till den redan existerande vindkraftparken Hjuleberg, kommer att producera hushållsel till cirka 20 000 hushåll, skriver Vattenfall i ett pressmeddelande.

Vattenfall räknar med att investera ytterligare 11 miljarder kronor i vindkraft de kommande fyra åren. Fullföljs investeringsplanen innebär det att Vattenfall under en tioårsperiod lagt sammanlagt över 50 miljarder kronor på Vindkraft runt om i Europa Av: TT Publicerad 7 november 2014

Dags att sälja av investeringar i gammal teknik:

Tillgångar kan bli värdelösa Allt fler stora investerare i världen säljer nu bort sina innehav i olje- och kolföretag.

Däribland familjen Rockefeller och svenska AP-fonder.

Många ekonomer tror att företag med stor klimatpåverkan på sikt kan bli så dåliga investeringar att det är ekonomisk farligt att lägga sina pengar där. SEB:s seniorrådgivare, Klas Eklund, följer energimarknaden internationellt. Han menar att fler och fler oroas för att tillgångar i olja, gas och kol, som ännu inte har plockats upp, och som representerar enorma värden på börser runt om i världen kan förlora i värde, eller till och med bli värdelösa, om världens politiker fattar de beslut som krävs för att klara klimatmålen.

(Läs mer om det här i Anders Hjärpes artikel på annan plats i tidningen.)

Värmepumpar vid fjärrvärmeverken som kan gå igång när det blåser mycket och Danmark har överskott på el Under de närmaste två åren vill den danska regeringen satsa motsvarande 65 miljoner kronor på tekniken. Ett mål är att använda vindkraften mer effektivt. I dag exporterar Danmark 27 procent av vindkraftselen till lågpris. Genom att i stället använda vindkraftselen till att driva värmepumpar skulle elöverskottet i stället kunna användas på hemmaplan för uppvärmning.

Pengarna gör att provborrningar gör det möjligt att provborra på flera platser för att hitta platser med rätt temperatur på mellan 1000 och 3000 meters djup.

Enligt Dansk fjärrvärme kan geotermisk energin tillsammans med stora värmepumpar ge grön fjärrvärme till en halv miljon danska hushåll

Nytt vindkraftsrekord i Danmark Vindkrafttillverkaren Vestas uppger att man slagit ett nytt rekord. Det är bolagets nya prototyp på ett 8 MW vindkraftverk som under ett testdygn i oktober gav 192 000 kWh. Det är ungefär lika mycket el som 13 500 danska hem använder.

Intagsgaller Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Har behov av av ett ett intagsgaller intagsgaller// Har du du behov intagsgrind lämnar intagsgrind lämnar jag jag gärna gärna kostnadsförslag. kostnadsförslag.

Gör även måttanpassade Kontakta migför förmanuell mer information. gallerkrattor rensning.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Kontakta mig för mera information.

Tel. +46532-203 Siw Holmquist 83, +4670-240 Strömsfors 35 21034 Fax 98 +46532-202 662 Tösse 04

itt r f t s ro l l i t Byt lönar sig det

Email: siw.holmquist@telia.com Tel. +46532 - 20383 +4670 - 240 35 34 Innehar F-skattebevis Fax. +46532 - 20204

Email: siw.holmquist@telia.com www.siwansintagsgaller.se Innehar F-skattebevis

4/2014 förnybar energi

47

NYHETER

Originalet!

TrärÜret frün Boxholm.

W W W T U R A B C O M

&RANCIS +APLAN !XIAL 3MĂŒ VATTEN TURBINER

Birgit Ek tillsammans med barnbarnet Maj. Foto: Emma HĂĽkansson

Birgit Ek gür i pension och kanslifunktionerna decentraliseras Birgit Ek slutar och gür i pension efter nästan tio ür som ansvarig fÜr SERO och Svensk VattenkraftfÜrenings gemensamma kansli.

Kungfors kraftstation, Sandviken, turbinledning pü fundament. �Det har varit tio väldigt roliga och spännande ür som gütt alldeles fÜr fort� säger Birgit. �Jag har haft fÜrmünen�, fortsätter hon, �att fü träffa och lära känna en mängd trevliga, spännande ochür oerhÜrt rärÜr bÜrjade vi bygga redan fÜr 60 kunniga människor därmed ocksü fütt migrÜr nügotärnytt varje sedan.och Och de flesta av lära dessa arbetsdag.

Att fü arbetai med fortfarande drift.nügot som är bra fÜr alla, fÜrnybar energi, har ocksü känts som en stor fÜrmün.�

Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt Var sak har dock sin tid och nu ser Birgit av fram emottill en ny tid som ifrün urval och bearbetning virke en fri pensionär, husbilsluffare och inte minst som farmor till en produktion av stülband och lüs. fantastisk liten flicka som fÜddes i bÜrjan av sommaren.

Vi bygger fÜr büde smü och stora kunder: Birgits sista arbetsdag var fredag den 28:e november, husbilen Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100var packad och klar fÜr det stora äventyret. Redan kommande tals smü och stora kraftstationer Üver hela mündag pübÜrjades resan sÜderut tillsammans med maken, JÜrlandet. gen, och den portugisiska vattenhunden Japp. Planerna är att tillVälj OriginalrÜr frün Boxholm Produktion, bringa vintermünaderna i Marocko och att fira jul i Marrakech. när kraven pü leveranstrygghet, livslängd och Man planera att komma hem till Sverige när vüren kommit omdriftsäkerhet är stora. kring fÜrsta maj, om inte längtan efter Üvriga familjen, en son och Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vür en dotter samt ett barnbarn, blir alltfÜr stor. broschyr! �Självfallet hoppas jag att kunna fÜlja büde SERO och Svensk VattenkraftfÜrening framÜver sü bli inte fÜrvünade om jag dyker upp pü fÜreningsstämmorna, fÜr jag kommer sü klart alltid att vara kvar som medlem� avslutar Birgit.

Birgit kommer fortsatt att ansvara fĂśr SERO:s hemsida och fĂśr sociala medier som Facebook m.m. och hur SERO kommer att organiseras framĂśver framgĂĽr av artikeln om SERO.

T

Carl Olov B Persson OXHOLM

48 

PRODUKTION AB

Box 16, 590 10 Boxholm.

90. Fax 0142-523 10.

0142-521 fÜrnybarTel energi  4/2014

.ĂŠSSJĂš 36%2)'%

452!" &ĂšRRĂŒDSGATAN .ĂŠSSJĂš 4EL &AX % MAIL CA TURAB COM

VI HJĂ„LPER DIG ATT VĂ„LJA RĂ„TT HELHETSLĂ–SNING KONTAKTA VĂ…RA

VATTENKRAFTKONSULTER

BYGG JĂ–RGEN DATH 08-695 60 49

SERO ĂĽrsmĂśte!

Fredag 8 – MEK lÜrdag 9 maj pü Träcentrum i NässjÜ ANDERS BARD 08-695 61 63

Som vanligt mängder med intressanta fÜredrag studiebesÜk, mingel och fest.

EL utformas kan du Vart eftersom programmet läsaBERNT om ürsmÜtet pü SERO hemsida HANSSON 08-695 65 60

UtfÜrlig annons i nästa nummer av tidningen.

Boka tiden i almanackan!

SERO styrelse

4/2014 förnybar energi

49

NÄSTA NUMMER KOMMER 13 MARS Manusstopp 27 februari

Seminarium om vindkraft - Vi bygger en hållbar framtid!

Hässleholm Kulturhus lördagen den 24 januari kl. 9.30 - 15.00 Seminariet är kostnadsfritt!

Läs mer om programmet och anmäl dig på

www.eolusvind.com

010-199 88 00 | info@eolusvind.com | www.eolusvind.com

50

förnybar energi 4/2014

Boka datumet

24/1

SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Romelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMN Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se • Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Dalby 201, 24794 Dalby Tel. 0221-824 22 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@sero.se Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr.

BG 829-8481 SERO Service AB Romelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMN VD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO

Svensk Vattenkraftförening Kvarnvägen 2, 311 64 Vessigebro Tel. 0346-200 01 E-post: info@svenskvattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216 E-post: gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: Inkl. SERO 300 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr.

BG 5956-7404 • PG 54 24-7 Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening Tel. 0495-104 39 • 070-678 91 39 E-post: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, Marsh Tel. 08-412 42 88 E-post: anders.orebrandt@marsh.com

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Hallands Vattenkraftförening Gunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122 E –post: olofsson.reaskal@telia.com

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85 E-post: dennis.adas@hotmail.se Medlemsavgift: 200 kr • PG 434 43-3

Smålands Vattenkraftförening Jan Johansson • Tel. 0370- 971 47 E-post: jan.skogsstrom@telia.com

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: marka@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg • Tel. 0570 – 521 51 christer.hedberg@lernia.com

Smålands Energiförening: Sten Malmström Tel. 0390-405 03 • E-post: sten.malmstrom@sero.se Medlemsavgift: 250 kr • BG 577-7263

Svensk Vindkraftförening Kvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERG Tel. 076-716 05 50 • E-post: johanna.olesen@triventus.com www.svensk-vindkraft.org Kansli: Ulla Hedman Andrén • E-post: ulla@svenskvindkraft.org Redaktör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: redaktionen@svenskvindkraft.org Medlemsavgift: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551

Södermanlands Energiförening: Lars Besterman Tel. 070-333 80 48 E-post: larsbesterman@hotmail.com Medlemsavgift: 200 kr • BG 449-4290 Västmanlands Energiförening: Owe Lundgren Tel. 021-600 34 • E-post: owe@trolltjarn.se Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening Anders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

ADRESSER

ADRESSER

Förnybar Energi Sverige AB VD: Jan-Åke Jacobson Tel. 070-640 57 59 E-post: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

ÖVRIGA FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94 E-post: mats@vangaplantor.se Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875 Elbil Sverige Sven Forsberg Malmö • Tel. 0704-67 08 82 E-post: Sven.forsberg@elbilsverige.se Branschföreningen Biokol Sverige Mattias Gustafsson E-post: mattias@ecotopic.se

4/2014 förnybar energi

51

Returadress Sero, Box 57 731 22 KÖPING

Höj ditt rörliga elpris Svensk Vattenkraftförening tillsammans med Neas Energy erbjuder möjligheter att höja ditt rörliga elpris. Kontakta oss, så berättar vi mer.

Förutom balanserings- och handelsavtal på el och elcertifikat erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier.

Jesper Düring: +45 40 64 64 44 – jdl@neasenergy.com Sten Lillienau: 072 560 58 95 – stl@neasenergy.com

NEASENERGY.COM