SVEN nummer 4

Nr. 4• 201 0 Fotograf: Marie Mauzy

Kläder & mode Temaland

ESPAÑA

Hej, mitt vinterland Vintersemestertips Få julkänslor Recept på jul Vinterberättelse

Redaktörens rader nart är det jul. Kanske är det första gången jag verkligen ser fram emot julen en hel månad i förtid. Jag tänder ljus vareviga eftermiddag, längtar tills jag kan hänga upp julgardinerna och pynta, och snart får man lov att baka lussekatter och bara mysa runt i raggsockor. Om DU inte har funnit någon julstämning ännu, bläddra då till slutet av tidningen och läs om Vinterlandet.

För att få inspiration av duktiga svenskar kan du med fördel lusläsa den första avdelningen av tidningen. För även svenskar kan komma långt i den hårda modebranschen, och vi har bevisen. SVEN nummer 4 fokuserar nämligen på svenskar som skapar kläder runt om i världen. Både de som klär världsstjärnorna och de som jobbar med barnkläder och tycker att ekologin är det viktigaste. Och så en före detta ekonom som nu vill klä färgstarka kvinnor.

Temalandet för SVEN nummer 4 är Spanien, ett av mina personliga favoritländer. Ibland undrar jag till och med om jag inte hamnat i fel land … Det är något speciellt med Spanien. Det tycker även Ann, Birgitta och Marie, som alla tre bor på Lanzarote. Här berättar de om varför de valt ö-livet och vad de nu ägnar sig åt. Malin berättar om hur det egentligen är att bo i Spanien och jag delar med mig av mitt senaste Spanienbesök i Sevilla.

Hoppas att något kan falla er på läppen och att ni snart finner julstämning – var i världen ni än befinner er. Vi hörs nästa år igen!

S

Emma Ageberg Redaktör

Ansvarig utgivare: Michelle Cadeau michelle@tidningensven.com Tel. + 1 973 325 2157 Redaktör och layout: Emma Ageberg emma@tidningensven.com Annonser: Louise Sverud louise@tidningensven.com Läs SVEN Nummer 3: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr3_issuu

Läs SVEN Nummer 2: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr2_issuu

Läs SVEN Nummer 1: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr1_2009

2

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

nummer 4

SVEN s 02 04-05

Redaktörens rader Medarbetarsidor

06

Intervju Kläder & Mode

09 10-11 12 13 14-16 17-19 20 20-22 23-24 26-27 28-29 30-31 32 34-35 36-37 38 39

Innehåll

30

Stina i New York Helena i New York Lena i LA Charlotte i Hannover Hans i Aten

ESPAÑA Krönika Mycket att se i Sevilla Birgitta Ann Marie

10

Vinterland

14

13 38

17

Hej, mitt vinterland!

10 sätt att få julkänsla Pappa & jag Recept på jul

28

34

23

06

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

3

Vi som jobbat med SVEN nummer 4 Redaktionen för SVEN befinner sig över hela jordklotet... Här presenterar vi alla medarbetare för detta nummer.

Emma Ageberg

Redaktör – Bologna, Italien Emma har plötsligt och lustigt blivit hemmafru! Lite otippat.

Men ganska skönt. Kanske det är nu hon kan få tummarna loss att starta eget som grafisk formgivare?! Hon har redan några grejer på gång, varav SVEN är favvisprojektet. Har under året varit med och startat en svensk förening i Bologna (www.boibo.it) som nu håller på att anordna Luciafest. Emma trivs bra på den italienska landsbygden, nära till storstan men ändå frisk luft att andas och vin att dricka i oändlig mängd!

Louise Sverud

Anna Walldorf

Louise kommer från Malmö och jobbade i flera år som utbildningsansvarig på fackförbund i Sverige men bytte sedan Sverige mot Lanzarote. Där arbetar Louise deltid på en turistbyrå och fyller resterande tid med olika frilans uppdrag med inriktning på information och media. Hon bor på landet med sina två döttrar och har även startat en svensk skolförening på Lanzarote. Louise älskar att ha många järn i elden och flera av er har kanske sett henne på Svenska Mammor (www.svenskamammor.com) där hon jobbat med marknadsföring och annonsförsäljning.

Louise har varit med och startat upp tidningen SVEN och miljöprojektet www.greenbie.com.

Från platta Skåneslätten flyttade Anna till San Francisco 2009 och har numera flera mil av promenader och cykling i branta backar i benen (och en rumpa därefter!). Livet i SF innebär outtömliga möjligheter till friluftsliv och god mat.

Surfing, mountainbiking, skidåkning och hiking står ofta på agendan liksom barrundor i Missiondistriktet och baseballmatcher. Jobbet är på Skandinaviska skolan i San Francisco samt hemma vid datorn där flera olika frilansuppdrag hinns med i mellan varven. En annan ny aktivitet har blivit pedikyr på den lokala nagelsalongen!

Annonsansvarig och skribent Lanzarote

Korrekturläsare, redigerare San Fransisco, USA

Bengt-Erik Hedberg Vill du vara med?

Skribent – Fotograf – Illustratör Skribent – Luxemburg

Bengt-Erik Hedberg har 40 års erfarenhet av personalfrågor inom handel, industri, försäkringsbolag och andra organisationer. Han har dessutom skrivit böcker om Sveriges pensionssystem och om att flytta utomlands, och anlitas flitigt som föredragshållare.

Bengt-Erik är sedan ett antal år bosatt i Luxemburg varifrån han de senaste fyra åren har lagt ner mycket tid på att förbättra skattevillkoren för utlandssvenskar som betalar skatt i Sverige. Det kan eventuellt leda till en skattesänkning år 2012 om den svenska ekonomin fortsätter att utvecklas positivt. www.bengterikhedberg.lu

4

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Intervjuobjekt – Redaktionsjobb Vill du vara med och skriva, fotografera, berätta eller kanske ha en liten tecknad serie i SVEN? Vi tar gärna emot förslag och bidrag.

SVEN har ett speciellt temaland och olika fokus i varje nummer, och kanske har du en idé om vad som skulle vara riktigt intressant!

Låt oss veta! Kontakta SVEN på: info@tidningensven.com Vi vill ge så många som möjligt chans att uttrycka sig på vår “megablogg” i tidningsformat, för alla utlandssvenskar som känner att de har något att dela med sig av.

Malin Roca Ahlgren Skribent - Costa Brava, Spanien

Sedan 1992 har Malin, 37, bott i olika delar av Barcelona, där hon har studerat spansk och katalansk kultur och språkvetenskap på Barcelona Universitet. Hon har också hunnit med att plugga Internationella Relationer på distans från Uppsala Universitet, lingvistik på Stockholms Universitet samt kurser i tyska, franska, konst och design för att så småningom börja arbeta på bland annat tolk- och översättarföretag och webbyråer. Hon har exempelvis tolkat på presskonferenser på TV5 och varit med att skapa Apple:s grafiska utseende på sex olika språk. Hon bor med sin familj, driver en rörelse inom turism, men ägnar sig också åt skrivandet och drömmen är att bli författare. Älskar att resa och har hittills besökt över 20 länder.

Just nu håller Malin på att försöka öppna en filial i kompletterande svenska på CostaBrava när hon inte tränar självförsvar och målar tavlor. Här kan man följa hur det går med Malins författardrömmar: www.malinrocaahlgren.blogspot.com

Ulrika Lindelöf

Fotograf – Uppsala, Sverige Skånetös med många järn i elden som emigrerade till Uppsala under slutet av 90-talet. Pluggade, jobbade, mötte kärleken, bodde i Australien, flyttade hem igen, gifte sig, fick en son och förverkligade äntligen sin dröm att starta eget och arbeta som fotograf. Har sinne för detaljer och älskar att fånga ögonblick. Kämpar för att få dygnets timmar att räcka till för familjen, fotografering, vänner, träning och att flänga mellan sina tre paradis i Ängelholm, Tänndalen och Vaxholm. Har en son som enligt maken tror att mamma heter Nikon. www.ulrikalindelof.se

Ingabritt Tomboulidou Skribent – Naousa, Grekland

Ingabritt Tomboulidou kommer från Nässjö men bor i grekiska Naousa sen snart 17 år tillbaka. Har jobbat på grekisk lokaltidning och radiostation men frilansar nu för svensk press och översätter åt EU. Ingabritt har tre barn i åldrarna 19, 23 och 25 och skriver om den grekiska vardagen på bloggen Aktuellt i Grekland, www.greklandnu.blogspot.com

Monica Olofsson Skribent – Los Angeles, USA

Monica Olofsson är född och uppvuxen i Malmberget men flyttade till London efter gymnasiet och hamnade så småningom i Los Angeles där hon studerat teater och jobbat som makeupartist. Numera jobbar hon som frilansjournalist och spenderar fritiden med att umgås med maken, rida, promenera med hundarna, läsa en god bok och volontera för olika djurorganisationer. www.monicaolofsson.com

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

5

Intervju

Text Bengt-Erik Hedberg Foto Ann Ljungberg

På väg med orden j o r d e n r u nt Ann Ljungberg har gjort det andra bara vågat drömma om: Bytt karriär och lämnat fastlandet för att segla jorden runt och samtidigt driva sitt företag. Nu är hon en bit på väg på våg och kan inte säga om eller när resan tar slut. Jag fick en pratstund med henne under övervintringen i Sevillas hamn. Därifrån går resan över vida Atlanten. Nu är det 10 år sen hon och maken startade sin resa, och orden följer med, runt hela jorden.

6

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Intervju

efter nästan tio år i Europa är det dags att segla över Atlanten," säger Ann men betonar samtidigt att en jordenruntsegling inte är något självändamål. "Vår plan är att inte ha någon plan.

Vi är långseglare och har gjort båtlivet till en livsstil." Vi; det är Ann och hennes man Mats. Han växte upp på en ö och har alltid seglat och Ann var inte sen att ta till sig seglingen när de möttes första gången för 26 år sedan. De bestämde sig ganska omgående för att genomföra sitt livs äventyr. Det tog tid att förbereda projektet men till slut blev det verklighet.

2001 flyttade de in i båten, som äntligen var färdigbyggd, ("Nåja, nästan, vi trimmar fortfarande på detaljerna") och utsatte sig för eldprovet – att överleva en kall och ovanligt snörik vinter ombord på båten i Stockholm. Två kupévärmare senare, som komplement till det avancerade värmesystemet, lättade de ankar och seglade söderut längs

"Ja,

Atlantkusten. Den första vinterhamnen blev Sevilla dit de kom i november 2002. Under hela det första året levde de på sina besparingar.

"Jag har aldrig fått så många idéer i hela mitt liv som under det året," säger Ann som tidigare arbetade i IT-branschen men som alltid haft skrivandet som hobby. "Det började klia i fingrarna, jag ville dels förverkliga några av idéerna och dels börja jobba igen i lagom skala, jag var inte beredd att pensionera mig vid 40."

Den mest framgångsrika verksamheten är hennes distanskurser, där deltagarna får individuell respons efter varje kursbrev. Hon håller fyra kurser, och den största -– Skriv en roman – har hittills haft drygt 200 deltagare.

Hur fungerar administrationen?

"Jag försöker ägna mig åt aktiviteter som inte kräver ständig uppkoppling. Om jag kan läsa mail och utbyta bokmanus och kursbrev några

Ann Ljungberg är längeseglare med egen verksamhet som författarcoach, skrivarkursledare, lektör och förlagsredaktör.

För att få veta mer om distanskurser, skrivarkurser och andra författartjänster, surfa in på www.annljungberg.se gånger per vecka, fungerar det bra. Under vissa perioder har det varit knepigt, framförallt sommartid när vi seglar som mest. I varje nytt land måste jag ordna med bästa och billigaste sätt att koppla upp, vilket kan ta tid. I vissa länder går det inte att köpa telefonkort för internetupp-

Skrivarkurser utomlands vintern 2010/2011.

- Sevilla i november 2010 - London i februari 2011 - Sevilla i mars 2011 - New York i april 2011

Distanskurser som du genomför vid egen dator, med feedback från Ann Ljungberg: - Hitta din bokidé - Skriv en roman - Skriv en faktabok - Ge ut en bok SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

7

Intervju koppling utan att man har ett bankkonto och det kan vara svårt att hitta fungerande Wi-Fi ibland.

Märkligt nog har det varit besvärligast i de länder som jag trodde vara mest "civiliserade", i exempelvis Tyskland och Holland. Här i Spanien har jag blivit med smartphone och känner mig mer uppkopplad än någonsin. Nu är jag aktiv på nätet i stort sett varje dag och det är viktigt för marknadsföringen inför nästa år. Vi skaffar oss förmodligen en satellittelefon inför Atlantseglingen men den kommer att användas med försiktighet med tanke på kostnaden."

Vilka resultat har du nått?

"Det är många som drömmer om att bli författare och jag har hittills haft förmånen att kunna hjälpa ett drygt 80-tal av mina hundratals kunder att få sina böcker publicerade. Nu funderar jag mycket på hur jag skall kunna fortsätta med mitt roliga jobb samtidigt som jag vill ägna lite mer tid åt att njuta av livet på andra sidor av jorden. Det kommer att resultera i böcker och självstudiekurser som inte kräver lika mycket av min personliga tid. Men självklart kommer jag också att coacha en exklusiv grupp motiverade författare mot publicering."

Var är du skriven? I Sverige eller på båten?

"I Sverige. Eftersom vi inte flyttat till något nytt land som har hand om oss, utan seglar runt i ett litet Sverige, är det mest praktiskt. Det kanske inte är det mest skattetekniskt smarta, men det är verkligen inte därför vi anammat denna livsstil. Min firma är registrerad i Sverige och mina kunder betalar till mitt svenska bankkonto vilket är mest praktiskt för de flesta. Jag har andra lösningar för utlandssvenskar. För långseglare finns inte riktigt alternativet att immigrera till varje land. De som flyttat utomlands vet hur tidskrävande det är. Tänk då att göra det 3-10 gånger per år!"

Hur fungerar privatlivet på båten?

"Visst lever vi tätt inpå varandra, Mats och jag. Tur att vi gillar varandra! Jag kliver gärna upp tidigt för att få några timmar för mig själv och sitter gärna på platser utanför båten för att få miljöbyte. Bibliotek, kaféer och andra ställen med internetuppkoppling är favoriter. Jag gillar att vara i bruset utan att någon särskild pockar på mitt intresse. Men under den tid jag inte jobbar är det roligt att få vara tillsammans med sin bäste vän och käraste i ett samtal som inte tar slut. Vi har lärt oss mycket nytt om varandra under åren ombord och det är en spännande livsresa."

Vad är det mest spännande som inträffat? Har ni varit i sjönöd eller kapats av sjörövare?

"Tyvärr måste jag göra dig besviken där! Än så länge har seglarlivet varit beskedligt. Vi har all möjlig utrustning ombord för att hålla koll på väder och för att undvika kollisioner. Långseglare emellan är vi noga med att rapportera faror till varandra, som piratattacker och personrån. Man lär sig vilka ställen som bör undvikas. Jag är betydligt mer rädd i en taxi med en telefonknappande chaffis än till havs. Det mest spännande är mer positivt och handlar om möten med männi-

Författartjänster • Lektörsutlåtande för dig som skrivit ett bokmanus (roman eller faktabok) • Författarcoachning för dig som vill ha stöd i skrivarprocessen via mail, telefon eller på plats.

skor som verkligen bjuder på sig själva. Vi har varit på spanska bröllop, grekiska barndop, turkiska fester, blivit stammisar på franska bohembarer, firat italiensk familjejul och fått vänner som kommer på besök när vi seglat vidare. Jag hade räknat med många möten och många farväl men inte riktigt förväntat mig all denna bestående vänskap som förgyller livet."

När tänker ni gå i land?

"Den frågan har jag inget svar på. Så länge vi trivs ombord och hälsan och ekonomin fungerar, ser vi ingen anledning att planera för en permanent landstigning. Å andra sidan går jag iland varje dag när vi ligger stilla med båten under vintern. Och när vi seglar är vi ändå iland 80 % av tiden. Glöm bilden av att vi bara ligger ute på havet och guppar. Det härliga med båtlivet är att jag får det bästa av alla världar; vi kan flytta vart vi vill utan att behöva trassla med immigration. Under dessa 10 år har vi övervintrat i bl a Sevilla, Rom, Venedig och London – platser som jag har lika mycket hemlängtan till som till Sverige i den mån den poppar upp. Fler kommer det att bli."

Har du lika långt till Sverige nu som du hade till den stora världen när du bodde i Sverige?

"Hela världen har krympt tack vare kommunikationsmöjligheterna. Och vuxit för att det går så långsamt att segla."

En sak vet jag nu efter fem års bekantskap med Ann via etern: Hade jag mött henne tidigare hade min senaste bok "Att flytta utomlands" blivit bra mycket bättre. Och drömmer du också om att bli författare och behöver coachning, så kan det bli verklighet genom Ann. Det är det ingen tvekan om! ´

Den fantstiskt vackra Primavera-vasen från ArtGlassVista vanns av: Christin Wolff, Denver, CO, USA med svaret: “Min favoritblomma är Blåklockan. För mig är det verkligen Sverige, Dalarna, sommar... och jag tycker den är så vacker med sin blå färg och alla små klockor. Jag har blåklocka på mina finglas och min kaffeservis. Älskar verkligen blåklockor och de gör mig så glad.”

8

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

kläder & mode

Trendkänsliga svenskar i modevärlden Med lite svenskt jävlar anamma kan man komma långt, även inom den stenhårda modebranschen. Läs om och inspireras av ett gäng kreativa klädskapare som gjort sig ett namn som heta designers.

USA

TJ E J E R N A hannover

aten

CHARLOTTE

HANS SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

9

Kläder & Mode

STINA SKAPAR TILL

STJÄRNORNA I NEW YORK Text Emma Ageberg

Foto Anni Berberian • www.aniberberian.com • www.berberianweddings.com

Många klädskapare drömmer om att få designa kläder till kändisar som Sarah Jessica Parker, Bruce Springsteen, Annie Leibovitz och Marina Abramovic. Det är inte alla svenska modeskapare förunnat, men Stina Gunnarsson från Grevie har fått göra just det. Nu jobbar hon i New York.

10

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

10

Kläder & Mode

förallt inte som utländska och i stora, tuffa modesgentligen hade Stina inte alls planerat att flyttaden New York. Stina berättar att det varit kämta till New York. Hon kom dit på ett turistvipigt, eftersom modebranschen i USA är hårdare än sum för att få lite inspiration i den lite sega i Sverige. Men hon är väldigt nöjd över hur långt vardagen i Stockholm. hon nått, hon är trots allt bara 28 år.

– Men sak efter en annan föll på plats och det kän– Jag är jättestolt över att ha lyckats så bra som jag des bara så rätt att det skulle vara så här! Tre månahar gjort hittills i New York, der har nu snart blivit tre år. konkurrensen är stentuff Nu frilansar hon på en skrädJag är jättestolt över att ha här och modevärlden är deristudio i New York, Lars Nord Studios, som ägs av en svensk. lyckats så bra som jag har gjort ganska svår och kall.

Enligt Stina ät temStina har också egna uppdrag hittills i New York, konkurrensen som kostymör för film och är stentuf f här och modevärlden pot den största skillnaden är ganska svår och kall. mellan Sverige och USA. designuppdrag för olika modefö– Allt ska gå i rasande fart retag. Ibland får hon även specihär i New York. Allt har mycket kortare livstid här än aluppdrag för olika fotograferingar och kändisar. i Sverige. Vad som är rätt en dag är glömt nästa.

Stina har provat på många olika grenar inom Även en ung framgångsrik modeskapare drömmode, från att ha skapat en egen kollektion ”Stina” mer. Stina skulle vilja jobba mer med film, som till att jobba på Dramaten i Stockholm. Hon har även kostymör, i framtiden. varit en del av kollektivet ”SOM” och skräddarsytt – Det är väldigt speciellt att jobba på en filminspeljeans på löpande band. Mönsterkonstruktör och sömning med ett helt arbetslag. merska till TV-programmet ”Let’s Dance” är två andra fina meriter.

MOMA-projektet Projektet som Stina är mest stolt över är Marina Skapandet Abramovics klänningar till hennes utställning på Stina började ganska sent att ägna sig åt klädskaMOMA (The Museum of Modern Art i New York) i våras. pande.

– Det känns fortfarande helt galet när jag tänker – Jag är inte en av dem som har sytt sedan barnspå det! ben, jag hade aldrig tålamodet när jag var yngre.

Uppdraget för Marina, en performance-konstnär Men jag har alltid varit intresserad av att skapa i från Belgrad, fick Stina genom Antony Hegarty i någon form, från att måla eller bygga saker, till att “Antony and the Johnsons” (www.antonyandthelaga mat och baka. Börja sy gjorde jag inte förrän johnsons.com). Det visade sig att Antony hade en jag hade gått ut gymnasiet och kommit in på en vän som behövde tre klänningar till ett konstprohantverksskola i Dalarna. jekt som hon skulle göra under våren 2010. Stina Stinas eget favoritplagg som hon sytt är ett par träffade Marina och föll direkt för henne. helt vanliga svarta jeans. Hennes bästa design är dock en gigantisk cirkeljacka till Antony Hegarty.

– Han var så fantastiskt vacker i den!

E

“

”

– Hon är verkligen en underbar kvinna. Efter vårt första möte, som varade i flera timmar, slängde hon ur sig lite i förbifarten att det skulle ju vara på MOMA och att TV-kanalen HBO skulle göra en dokumentär om henne.

Stina skulle alltså ha ett TV-team som följde henne, vilket först var lite chockerande. Men efter några dagar sjönk det in och de började leta tyger, sy och ha provningar. Stina, Marina och TV-teamet!

Dokumentären kommer att visas på HBO senare i år och är köpt av flera länder i Europa.

Inspiration Vad som är mode och "inne" just nu bryr hon sig inte så mycket om. Stina berättar att när hon skapar till sina uppdrag jobbar hon lite som en skådespelare.

– Jag lever mig in i den värld där mina kreationer ska finnas. Fantiserar om var de ska visas, vem det är som ska bära dem och hur den personen vill bli uppfattad, vad jag kreativt vill berätta, vilken publiken är och hur jag vill att de ska uppfatta kreationen.

Stina får inspiration från allt och inget.

– Jag får inspiration av fina saker, fula saker, orättvisor, lycka och kärlek. ´

Tuff bransch Modebranschen är inte lätt att ta sig fram i, fram-

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

11

Kläder & Mode

Ekologisk Brooklyn Design Helena Fredriksson, 33 år från Göteborg, är ytterligare en svensk tjej som hamnat i USA och slagit sig fram i den tuffa modebranschen. Hon hamnade i New York för 14 år sedan, eftersom hon var “Ung, nyfiken och hungrig på världen”. Nu bor hon i Williamsburg, Brooklyn, och har grundat märket H Fredriksson.

Helena jobbar med hållbar textilteknologi och närproducerar alla sina kollektioner.

H

elena började redan som tonåring att skapa egna plagg. När hon flyttade till New York 1997 skapade hon sin första minikollektion och tre år senare sin första fulla kollektion med visning i NYC. Då var hon bara 23 år gammal.

Det var Bergmanfilmer och modern europeisk konst som inspirerade henne till märket H Fredriksson. Det märks att hon studerat konst och foto, för hennes kläder känns moderna men samtidigt konstnärliga, och hon har använt egna fotografier och teckningar för att skapa olika personliga tryck.

Helena tycker om tidlöshet och traditionellt hantverk och förenar det med moderna inslag så som silhuetter och detaljrikedom. Hon blandar friskt figursytt med överdimensionerat och stora lössittande kläder.

– Mode är ett sätt att uttrycka identitet och kreativitet, menar konstnären och designern Helena.

Själv blandar hon sin svenska bakgrund med de multikulturella verkligheterna i New York, där hon nu lever och jobbar. Skillnaden mellan Sverige och USA modemässigt är stor, påpekar Helena. I Sverige tycker hon att det finns en trendmedvetenhet och stil som är driven men tyvärr väldigt likriktad; i USA är stilmedvetenheten mer sporadisk, men individualiteten och kreativiteten i vardagsmodet är mer fri.

Helena har gjort ett viktigt val och jobbar miljömedvetet, vilket inte är naturligt för alla klädskapare. Hon har valt att använda sig av hållbar textilteknologi och närproducerade material. Alla hennes 12

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

plagg är tillverkade i New York stad med hållbara produktionsmetoder och miljövänliga tyger. Ett gott svenskt föredöme för andra som jobbar med mode.

Helena har inte bara skapat kläder till sin egen kollektion, utan har även haft kostymuppdrag för flera dansföreställningar både i New York och i Sverige. Hon har gjort kostymer till Scissor Sisters sångerska Ana Matronic, skapat kläder till Cameron

“

Diaz och Alek Wek, samt till en mängd olika konstnärer. Ett av de märkligaste uppdragen har varit att ta fram uniformer till en japansk godisaffär.

Det Helena är mest stolt över att ha åstadkommit i sin karriär är dock att ha skapat ett märke och dess identitet.

– Att dessutom få arbeta kreativt dagligen och att vara min egen chef är saker som känns viktiga.

Favoritplagget som Helena designat är en ”envelope cardigan”.

– Jag har på mig en i olika material i stort sett varje dag. Men jag har många, många andra favoriter också …

Mode är ett sätt att uttrycka identitet och kreativitet

”

Var kommer inspirationen till H Fredriksson ifrån?

– Allt! Livet, konst, böcker, film, resor, historia, kultur, människor, natur …

Helenas framtid består av nya projekt och idéer mixat med en fortsatt utveckling av kollektionen och ett konstant flöde av kreativitet och energi.

– En kombination av jobb och liv i både Sverige och NY hade varit schysst! ´

“H fredriksson” hittar du på www.hfredriksson.com.

Kläder & Mode

Vismarlöv till Ozzy Osbournes Från

Text Monica Olofsson

sängkammare

Lena Hermanssons modeintresse började tidigt hemma hos föräldrarna i skånska Vismarlöv. Mamma och pappa gick ofta ut på byn stylade av dottern och i hennes kreationer. Intresset avtog inte, och idag är hon en känd designer i musikbranschen och driver tillsammans med pojkvännen Christopher Wick klädmärket English Laundry i Los Angeles.

E

fter att ha gått beklädnadsteknisk linje på gymnasiet fick Lena möjligheten att designa scenkläder till flera av sina vänner i musikbranschen.

– Det blev mycket skjortor i märkliga mönster på 80-talet, skrattar Lena, och sen på 90-talet var det skinn som gällde.

Tack vare vänner på EMA-Telstar blev kontaktnätet bredare och banden hon designade för allt större och mer kända.

– Det innebar att jag hamnade i Los Angeles 1990, säger Lena. Men det här med att designa för band var ju bara tillfälligt och inget man kunde jobba med på heltid, så jag började designa andra kläder också i förhoppning om att kunna leva på det.

Men snart var hon tillbaka i musikvärlden igen.

Redan som sextonåring hade Lena lärt känna Ozzy Osbournes gitarrist Zakk Wylde när de var på turné i Sverige, och 2000 fick hon chansen att bli Ozzys personliga designer och stylist.

– Jag har designat hans scenkläder och många av hans privata kläder också, säger Lena. Kläderna som han bar i TV-serien “The Osbournes” till exempel. När hans fru Sharon sedan var med i “The XFactor”, som spelades in i England, designade jag även hennes kläder.

Samarbetet med Osbournes håller i sig. Hon designar inte bara deras kläder, utan även deras sängkläder. Och just inredning är något som Lena älskar och gärna sysslar med, även om hon inte job-

bar med det professionellt.

– Jag tror att all design korsar över, säger hon. När man får en idé till ett plagg, kan den idén lätt hoppa över till inredning, och tvärtom. Jag har gjort om vårt hus i Sverige från golv till tak, det var verkligen roligt. Inspiration hittar jag överallt. Som designer måste man shoppa mycket, även om man inte vill. Och genom inredning finner jag mycket inspiration.

På frågan om vad skillnaden är mellan mode i Europa och i USA svarar Lena: – USA är definitivt bakom Europa i mode.

Ta till exempel haremsbyxorna som var populära i Sverige redan för två år sedan.

De har börjat komma till USA först nu.

Amerikanerna är tråkigare, inte lika vågade som européerna. Sen är storleken på människorna väldigt olika. Vad som är kul är att det finns så många svenska märken på världsmarknaden nu, så var det inte för några år sedan.

Nyligen var Lena stylist till huvudrollsinnehavarna i en film som heter “A Kiss and A Promise”. Det är något hon gärna skulle jobba mer med.

– Det är verkligen jätteroligt, utbrister hon.

Dessutom är det en större marknad, speciellt här i Los Angeles.

Men till vardags jobbar hon alltså med “English

Laundry”, märket som Christopher lanserade för ungefär 10 år sedan. När han bodde i hemlandet England, såg han kemtvättspåsarna med ordet “Laundry“ skrivet på dem, och ur det kom namnet.

Det finns fem butiker i USA och en i Shanghai.

Tankar på utvidgning finns, men först när marknaden blir lite starkare.

Märket är stort och har gått väldigt bra. De säljer allt från skjortor, kostymer och hattar till sängkläder. För Lenas del innebär det mycket resande, hon kom nyligen hem till Los Angeles efter att ha besökt Hong Kong och Detroit, och härnäst bär det av till Berlin och sen en liten tripp till Sverige.

– Jag hoppas att i framtiden kunna bo sex månader i Sverige och sex månader i USA, avslutar Lena.

Det vore drömmen. I USA har man bättre chanser, man kan tjäna mer pengar, men det är i Sverige som min familj och mina bästa vänner finns. ´

“English Laundry” hittar du på www.englishlaundry.com.

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

13

Kläder & Mode

Med rävlingar & kiklingar på magen Text Emma Ageberg

I sitt hem i Hannover har Charlotte Sörman skapat en mysig verkstad där hon designar, syr och handtrycker kläder i liten upplaga men med ett brett sortiment under märket Cmig. Cmig är ett finurligt namn och ska såklart utläsas på svenska som ”se mig”.

Och nog syns man alltid om man luftar hennes sköna T-shirts och brallor!

14

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Kläder & Mode

harlotte har alltid haft ett klädintresse.

Secondhand- och loppisfynd syddes om och ändrades eller blev till något helt nytt.

Hon använde aldrig mönster, utan sydde mer på känn.

Rita har hon också alltid gillat. Dessa två intressen förenades då hon tog en paus från sin arkitektutbildning och hoppade på en grafiklinje på Östra Grevie Folkhögskola utanför Malmö. Väl på plats tyckte hon att det vore trevligt om man kunde få gå omkring i sina konstverk, och inte bara ha dem hängande på väggen.

– Alltsomoftast smet jag in till textilarna som var i klassrummet bredvid. Jag hakade på dem ut på designmarknader och började så smått sälja mina första handtryckta tröjor, berättar Charlotte.

Några år senare när hon var gravid med sin första son började hon sy och designa egna barnkläder. Det sista sommarlovet ägnade hon åt att producera sin första unika kollektion.

– Det kändes inte riktigt som om affärernas utbud matchade mina föreställningar om hur personliga och könsneutrala barnkläder skulle se ut.

C

Lyckat spårbyte – Någon arkitekt kommer jag aldrig bli, erkänner Charlotte. Numera är sy, handtrycka och designa kläder definitivt ett jobb, för det är det jag lever på.

Det var dock inte planen när jag började för då hade jag fortfarande tänkt bli arkitekt. Men jag är mer än nöjd med spårbytet! Bättre jobb får man leta efter.

Det är mest mammor som handlar Cmig-kläder, eller någon som vill ge bort ett plagg i present. De flesta paketen skickas till Sverige eller inom

“

mellanrum.

Det tycker Charlotte känns extra kul. Man kan även hitta Cmig-kläder i flera webbshoppar som man kan hitta länkar till på hennes blogg.

– I tyska webbshoppen DeWanda (http://de.dawanda.com/shop/Cmig) har jag också en egen affär som går väldigt bra, tillägger Charlotte.

Numera är sy, handtrycka och designa kläder definitivt ett jobb, för det är det jag lever på. Det var dock inte planen när jag började för då hade jag fortfarande tänkt bli arkitekt. Men jag är mer än nöjd med spårbytet! Bättre jobb får man leta efter.

Tyskland, men Charlotte ser hela världen som sin marknad.

Beställningarna kommer i en strid ström utan att Charlotte anstränger sig speciellt mycket. Hon har aldrig riktigt haft tid att ordna med stilig webbsida och annan reklam. Hon tycker att det fungerar utmärkt att ta emot beställningar via mejl.

En del stamkunder har varit med nästan från starten och laddar barnens garderober med jämna

”

Familjens kläder Charlotte syr och trycker en hel del av familjens egna kläder.

– Fast ibland behöver vi lite annat som omväxling också. Jag skulle tippa att jag är ansvarig för ungefär hälften av innehållet i våra garderober, lite mer i barngarderoberna än i de vuxnas. Jag gör de klä-

der som vi här hemma själva behöver, och eftersom jag inte är lika bra på att växa ur mina kläder som mina barn är, så blir det automatiskt så att det är nya barnkläder man funderar på.

Hon gör även en hel del kläder till vuxna. Det är många som beställer måttsydda velourbyxor även i damstorlek. Charlotte berättar att hon först sydde dem till barn, men kom sen på att det var orättvist att bara barn fick ha så bekväma kläder. Så då gjorde hon ett par till sig själv också.

– Samma sak kände jag med jeansmodellen, först till barn och sen ville jag också ha! Så hos mig är det snarare så att vuxenkläder är en förstorad kopia av barnkläder och inte tvärtom, som i de flesta andra fall.

Djuriska tryck När man tittar igenom Cmig-bloggen finns det en massa olika tryck som pryder kläderna. Motiven

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

15

Kläder & Mode

som hamnar på kläderna är inte alltid tänkta som tryck utan har skapats av andra skäl. Charlotte berättar om den fösta ”kiklingen”, som hon ritade på en tågresa till Sverige. Väl framme gjorde hon en stor teckning av den som blev en ettårspresent till den äldsta sonen. Först långt senare när hon såg tavlan på väggen, insåg hon att den även skulle fungera bra på en tröja. Ett annat motiv – ugglorna – var först en liten detalj i en akvarell till en bröllopsinbjudan.

Charlotte berättar vidare om andra motiv: – Hannovermotiven gjorde jag flera år innan de hamnade på tröjor. Stig och Beata är huvudrollsinnehavare i en saga som min man har skrivit. Fiat Polski-bilen fotograferades i ett industriområde i Krakow under en resa. Under samma resa blev min man biten i benet av en hund i Lettland, och naturligtvis försågs han några månader senare med den allra första Arga Hund-tröjan. Så kort sagt, jag ritar och illustrerar, lever och reser, och när resultatet har legat till sig lite händer det ibland att det blir ett tryck. Charlottes favoritmotiv är ”rävlingen”.

– Jag kallar mina barn för rävlingar och i det trycket finns det så många saker som jag tycker om.

Mitt favoritplagg är nog minstingens vinröda manchesterbyxor med plommonfärgade muddar. Jag gillar dem så mycket att jag nog snart måste sy mig ett par egna. Eller min blå sammetskjol, och den har jag ju redan. Nä, jag vet inte vad jag gillar bäst, flera saker uppenbarligen, syftet är ju att göra saker som jag själv tycker om.

bestämde sig för något år sedan att allt nytt material hon köper in ska vara ekologiskt. Omställningen tar tid eftersom det ligger en del tyger och tröjor i lager. Ekologiskt är det också att så gott som alla kläder funkar lika bra till kille som till tjej, vilket gör att kläderna kan användas vidare av både lillasyster och lillebror.

– Jag har inte heller köpt något förpackningsmaterial till mina paket på flera år, bara den bruna ekotejpen. Sen tar jag från högen med lämpliga för-

Mer ekologiskt Dagarna då Charlotte handlade tyg i vanlig tygaffär och köpte tröjor hos modekedjorna är sedan länge förbi. Materialen hon använder sig av idag kommer från större leverantörer.

– Jag har letat reda på fem olika tygleverantörer för att få ihop alla de önskade velour- och muddfärgerna. Kläderna jag trycker på köper jag in färdiga från American Apparel, Continental Clothing och Living Crafts. Alla har en rättvis firmapolitik och en hel del är även ekologiskt.

Ekologiska tyger är viktigt för Charlotte. Hon

packningspapper som aldrig verkar sina här i arbetsrummet. Man kan få paket klädda med provutskrifter, halvbra barnteckningar, eller en gammal almanacka.

16

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Ordet mode När SVEN frågar Charlotte vad mode betyder för henne svarar hon: – Hör jag ordet mode så tänker jag direkt på catwalken och obekväma klädkreationer i färger som spås vara inne om tre säsonger. En gigantisk fördom från min sida eftersom jag ärligt talat inte alls

bryr mig om den världen. Det jag gör är väl mode på sitt sätt eftersom det även ligger i tiden med handgjorda och personliga kläder. Men jag vill utgå ifrån mig själv, mina idéer och mina behov, och inte snegla på kommande trender.

Charlotte berättar att hon tycker att det finns en tydlig skillnad mellan Tyskland och Sverige i klädintresset.

– Varje gång jag åker hem till Sverige tar det bara några minuter på tågstationen innan jag har listat ut vad som är trendigt i Sverige just då. Svenskar är väldigt bra på att hänga på de ständigt skiftande modevågorna medan tyskarna inte bryr sig riktigt lika mycket. Lite mer avslappnat här alltså.

Jobb och fritid Hur är det då att vara hemmajobbande mamma i Tyskland? Hur ser en vardag ut? Går barnen på dagis? Jobbar man på nätterna? Hjälper barnen till?

I Tyskland är det inte självklart att det finns dagisplats åt alla som vill ha. Den äldsta sonen går på dagis fram till klockan 14.00 och den yngsta är hemma. För tillfället arbetar Charlottes man halvtid vilket betyder att Charlotte kan arbeta två hela dagar och så blir det en hel del kvällar, nätter och helger på det. Barnen hjälper till genom att hålla den grå vardagen på behörigt avstånd.

– Och så är de även världens bästa modeller!

Vi har redan förstått att Charlotte aldrig kommer bli arkitekt och att hon trivs med det hon gör. Men vilka drömmar har hon för framtiden?

– Jag trivs väldigt bra med det jag gör men jag skulle vilja ägna mig ännu mer åt att teckna och illustrera. Att få göra en bok är nästa mål, avslöjar Charlotte. ´ Charlotte har en blogg, där man hittar hennes senaste kreationer och där man kan beställa de färdiga plaggen, men man kan även kontakta hennes och få sådant som inte finns färdigt.

Saknas någon storlek, färg eller tryck, så kan hon fixa det. Läs bloggen: http://cmig.blogg.se

Kläder & Mode

En nomad i egyptiska öknen Text Ingabritt Tomboulidou Foto Marie Mauzy

Det var ett besök i Egypten som gav Hans Jansson den avgörande kicken att byta yrke och bli kläddesigner. Inspirationen fick han från de muslimska kvinnornas handbroderade bröllopssjalar. Men vägen till att syssla med kläder på heltid har inte varit spikrak, tvärtom, den har varit både lång och krokig. Nu gör han en kollektion om året under namnet ”jansson.hansson” och är ständigt på jakt efter vackra och spännande tyger.

tillfället har Hans Jansson, 47 år, sin fasta punkt i Greklands huvudstad Aten. Han bor i en liten lägenhet mitt i det populära Plaka-området med bara fem minuters gångväg till Akropolis. Men egentligen spelar det inte så stor roll var han bor, säger han, lägenheten är mest ett ställe att mellanlanda på mellan alla resor.

– Jag gillar nomadlivet. Men jag gillar också att ha fasta punkter här och där. När jag reser bor jag ofta på samma hotell, åker med samma taxichaufför och går till samma restaurang, och därför tycker jag att jag har ett hem överallt, förklarar Hans när han tar emot i den minimalistiska lägenheten i Aten. Utomhus är det milt och soligt trots att almanackan visar vinter. En och annan senkommen turist strosar då och då förbi på gågatan utanför.

Hans börjar sin berättelse med att konstatera att det nog var ganska självklart ända sedan ungdomsåren att han vid något tillfälle i livet skulle flytta utomlands. Föräldrarna uppmuntrade både honom och hans fyra syskon att åka ut och se sig om i världen. På gymnasiet var Hans utbytesstudent i Frankrike under ett år. Men att han skulle bli kläddesigner var däremot inte självklart.

– Med 5,0 i avgångsbetyg så fanns det bara två alternativ, antingen Handelshögskolan eller Karolinska, det var så det var. Och då valde jag Handels, konstaterar Hans.

För

– Mitt intresse för modebranschen hade vaknat och jag ville absolut till Paris. Det här var ett bra tillfälle, konstaterar Hans.

Parallellt med bankjobbet började alltså Hans skaffa kontakter bland designers och modeskapare.

Tanken var att använda sin kunskap inom marknadsföring i modebranschen.

– Jag hade tur, min första anställningsintervju var hos Yves Saint Laurent. Det blev inget jobb den gången, men intervjun ledde i sin tur till andra viktiga kontakter.

Hans hade fortfarande kvar sitt arbete på banken. Men, som han säger, ”som tur var” blev det bankkris i Sverige vilket även drabbade kontoret i Paris, som stängdes och Hans blev uppsagd. Hans tyckte inte att uppsägningen skedde på rätt sätt och stämde därför banken. Han vann och fick en större summa pengar som gjorde att han kunde satsa på modebranschen på heltid.

Nu var det fritt fram för Hans att komma under-

fund med vad han verkligen ville göra. I samma veva träffade han en japansk modedesigner som ville att Hans skulle marknadsföra och sälja hennes kläder – gratis …

– Jag tog jobbet ändå under ett år och det var bästa tänkbara skola för mig, jag lärde mig smycket, säger Hans.

Därefter följde två år som marknadsansvarig hos en fransk designer och ytterligare ett par år med frilansuppdrag och som ansvarig för lanseringen av en dansk klädfirma.

Under den här tiden reste han mycket, ofta till Egypten och Turkiet, och där tyckte han om att gå på basarerna och leta efter tyger. Vid ett sådant besök i Kairo – det här var år 2003 – gick Hans och strosade längs Nilens strand och kom till ett kvarter där det fanns fullt av reservdelar till bilar.

– Av någon anledning fick jag för mig att gå in på en bakgård och där, mitt bland reservdelarna, låg stora högar av ett fint och mjukt tyg, minns Hans.

Från Handels till Paris Under tre års tid blev det studier på Handelshögskolan i Stockholm och det var tre roliga år med mycket socialt studentliv. Under en termin fick Hans tillfälle att åka till Frankrike igen för att delta i ett internationellt managementprogram.

Och när skolan var slut var det bara att vänta på jobberbjudanden. Ett erbjudande kom från en bank i Luxemburg och där blev han kvar i fyra år.

Men Luxemburg kändes snart lite litet och trångt, så när han fick erbjudande om att starta ett dotterbolag till SE-banken i Paris var beslutet enkelt.

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

17

Kläder & Mode

Det visade sig att det var ett sorts tälttyg i tjock bomull. Hans köpte 15-20 meter och väl tillbaka i Paris tvättade han det i 90 grader.

– Det blev otroligt fint, det liksom skiftade i olika beiga nyanser! Då var jag tvungen att åka tillbaka till Kairo och köpa mer ... säger Hans och skrattar.

En oas i öknen Den här gången började Hans leta mer systematiskt efter tyger, för nu hade idén om att göra något eget slagit rot. Han kände att tiden var mogen att själv designa kläder, med utgångspunkt från de tyger han hittade. Så när han vid nästa resa till Kairo hittade en otroligt vacker broderad bröllopssjal från Siwa-oasen, bestämde han sig för att nästa resa måste gå dit.

Men att ta sig till Siwa-oasen mitt i egyptiska öknen, är inte gjort i en handvändning. Det krävdes nio enformiga timmar i taxi. Hans berättar att han hade läst om hur det var när Alexander den store en gång för två tusen år sen kom till Siwa för att fråga oraklet Amoun om råd.

– Det berättas om hur de i sandstorm tågar över ett bergspass och hur sen oasen plötsligt växer fram i horisonten. Och det var precis så – det var en fantastisk skönhetsupplevelse! Där lever människor på nästan samma sätt som för tusen år sen. De sysslar med dadel- och olivodling och vet inte vad stress betyder.

Och – där fanns hur mycket tyger och sjalar som helst!

Hans beskriver med inlevelse och värme i rösten om sjalarna broderade med symboler för lycka. Han köpte allt han kom över och det första besöket följdes av flera.

18

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Men vad skulle han göra med alla tyger? Han hade idéer om hur kläderna skulle se ut, men någon särskild talang för att rita hade han inte. Trots det gjorde han några provplagg på egen hand.

– Jag förstod sen att det viktiga var att jag kunde förklara vad jag ville, inte att jag själv kunde rita den exakta modellen. Jag arbetar nu sedan flera år tillbaka med en ateljé i Kairo som syr precis hur jag vill ha det.

Unika broderier Men för Hans var det inte nog att köpa vackra tyger från Siwa, han ville också få de kläder han låtit sy upp broderade med de urgamla symbolerna. Det fanns dock ett problem; enligt tradition får gifta kvinnor inte träffa främmande män. Vad göra?

– Det löste sig genom att jag fick kontakt med en man där som nu är min mellanhand. Jag lämnar färdigsydda plagg och tyger till honom och förklarar hur jag vill ha det och han pratar i sin tur med kvinnorna. Jag låter dem ha fria händer, så broderierna blir olika varje gång. På så sätt blir varje plagg unikt, förklarar Hans.

Det samarbete som började i mycket liten skala har nu växt och omfattar ett 50-tal kvinnor. Hans är själv imponerad av att se hur det hela utvecklas och hur dessa kvinnor tack vare sin fantasi kan utveckla de traditionella mönstren till något modernt.

Hans ler lite när han berättar om hur det i början kunde hända att det fanns oljefläckar på kläderna när han fick tillbaka dem. I början kunde han inte förstå varför.

– Men sen begrep jag att kvinnorna ofta höll på att laga mat samtidigt som de broderade ... Nu sker inte sådana olycksfall i arbetet längre, kvinnorna har blivit mer och mer professionella, även om de fortfarande sitter hemma och broderar.

I Hans show-room i Aten, hänger den senaste kollektion under firmanamnet ”jansson.hansson”. Det är kjolar, blusar, kavajer, toppar, halsdukar och väskor.

De är sydda i enkelt snitt i tyger av hög kvalitet, men det utmärkande för dem är de vackra broderierna med pärlor, paljetter och silkestråd i granna färger.

Till färgstarka kvinnor Vissa plagg är sydda av tyger som i sig själv är mönstrade i starka färger. Hans har till exempel gjort flera plagg av Uzbekistanska väggbonader, men också av det broderade kashmirtyg som männen i Oman använder i sina turbaner.

Hans Janssons kollektion finns bara att få tag på i ett fåtal butiker i Paris och London men ibland ställer han även ut kollektioner på gallerier i Europa. På frågan om vilka kvinnor som passar i hans kläder, svarar Hans Jansson utan att tveka att det är kvinnor med stark personlighet.

– Jag ser framför mig en kvinna som är mogen nog att våga ta på sig något vackert som sticker ut.

Folk får gärna vända sig om på gatan och titta på kläderna för att de är så vackra, då har jag lyckats, svarar han.

Nu har han hört talas om att det ska finnas vackra broderier i Guatemala också, så nästa resa kanske går dit... ´

Kläder & Mode

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

19

Temaland: Spanien

ESPANA

20

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Temaland: Spanien Text & Bild Malin Roca Ahlgren

POR FAVOR Att bo i Spanien som svensk... ... kan ibland spåra ur. Som när jag tvingade mina utlandssvenska barn att stå framför Youtube och titta på vuxna och barn med blomkransar i håret sjungandes ”Små grodorna” och dansandes kring en stång, för det var midsommar. Jag hoppade omkring hemma som en groda i vardagsrummet så att parketten gungade, men mina barn tyckte mest att jag betedde mig konstigt och ville inte alls hoppa groda. ”Varför då?” sa de bara. Ja, det var en bra fråga.

respekt!” brukar jag skrika till dem. På sommaren är det helt klart alldeles för varmt för mitt humör.

Det är som en PMS-bastu och jag stryker mig längs väggarna för att slippa solen och värmen. Mina spanska grannar röker gräs varje kväll vid samma tid och röken glider in i mitt sovrumsfönster, så att jag hellre stänger och kvävs av värmeböljan. Och när det är fotboll på TV, då finns det ingen ro i staden heller, speciellt om Barcelona vinner – då tutar bilarna som när svenskarna tar studenten hemma.

Och de nattkåta katterna ylar i takt.

När hemlängtan drabbar mig... ... hoppar jag inte bara groda i vardagsrummet, utan jag brukar också dra ner persiennerna så att solen inte kommer in och sätter mig framför SVT och tittar på vad som helst faktiskt. GoKväll, Dobidoo, Debatt eller till och med Antikrundan.

Ibland åker jag ut till IKEA och köper saltlakrits och tuber. Kaviar, räkost, kräftost ... och frossar hemma i hopp om att hemlängtan ska lägga sig lite. Det som jag mest kan sakna är familjen, vännerna, årstiderna och snön. Att inte vara invandrare och att få tala sitt modersmål! Utanför hemmet blir det allt annat än svenska och ibland kan det vara frustrerande. Inte bara för själva språkets skull, utan för vad som kommer med det. Talesätt, tankesätt, kultur och vad som sägs och vad som inte sägs i vissa sammanhang. Ändå talar jag flytande spanska och katalanska och har anpassat mig till landets levnadssätt.

Det bästa med att bo i Spanien... ... enligt mig och många andra Spanienboende svenskar, är ljuset, värmen, solen, havet, stranden, uteserveringarna, vinet, spontaniteten, energin, livsglädjen, temperamentet, räkorna, musslorna, kvällarna, livskvalitén, språket, skinkan, frukten och grönsakerna, lättsamheten, livsglädjen, positiviteten, öppenheten, enkelheten, tapas, gatulivet, musiken, dansen och siestan. Allt är nytt i början och blir ju en vana och en del av vardagen till slut. Efter många år här tänker man inte på hur härligt det kan vara och man glömmer lätt också hur knepigt det var när man var ny i landet.

När man lever året om i Spanien... ... förvånas man varje år när ”invasionen” börjar.

De rosa, de avklädda, de som inte fryser, de som bär mexikansk hatt för att de tror att den är spansk, de som blir fulla mitt på dagen, de som sitter på uteserveringarna utan tröja och dricker sangria och öl.

De kommer i bussar, och tar mina parkeringsplatser.

Turisterna! Handduksfolket. De hänger ut sina färgglada hotellhanddukar på balkongerna, lämnar sina dörrar öppna och har sin ritual med varandra. Med de andra handduksvarelserna.

OOÄÄÄÄOOÄÄÄOOÄÄÄÄOÄ!! De hoppar upp och ner och släpper ut den primitiva homo sapiens de har inom sig som kontoret uppe i deras land inte tillåter dem att visa. Men de är här nere hos oss nu, på semesterorten. Det finns faktiskt folk som bor här! Och har småbarn som sover. ”Visa lite

Innan man har lärt sig språket ordentligt... ... är det lätt att göra bort sig och uttrycka sig fel.

En gång när jag som vanligt stressade på morgonen och skulle få iväg barnen till skola och dagis råkade jag säga att jag var kåt till en av papporna.

Dessutom visade jag honom mina bröst. Ni måste tro att jag är galen, men såhär gick det till: Jag sprang med minstingen i min famn till min bil, spände fast honom och satte mig sedan i förarsätet. Varm och svettig satt jag och väntade vid rödljuset, tog av mig jackan och passade på att blåsa ner lite luft i urringningen så att jag skådade mina bröst. Men inte bara jag tydligen. Det knackade på fönstret och en pappa från skolan kom på moppe med sitt barn bakpå och tittade på mig. Och ner i min urringning som jag dragit ut så att den blev större. Jag försökte snitsa till det genom att förklara för honom att jag var varm, så jag översatte i mitt huvud från svenska ”Jag är varm” till spanska och sa ”Jag är varm” på spanska (Estoy caliente), vilket betyder ordagrant ”Jag är kåt”. Pappan blev knallröd och vi skrattade båda två. Sedan sa han ”Nu har jag glömt vad jag skulle fråga dig om.”

En annan gång var det inte mitt fel att det blev fel.

Jag får väl denna gång skylla på att jag har ett alldelesför konstigt namn. Så svårt för dem att både uttala och komma ihåg. M-A-L-I-N. Jag satt i väntrummet hos doktorn när jag plötsligt hörde: ”Malinka?” Jag tänkte, ”Kan det vara jag?” De hade liksom kört ihop Malin och Annika. ”Sí, men jag heter Malin Annika.” ”Qué?” Då valde hon att kalla mig för Annika, då hon sa att Malin var för svårt. ”Men jag heter inte Annika. Jag heter Malin.” ”Moli?” (Betyder Kvarn på katalanska.) ”No! Moli no. Ma – Lin!”, envisades jag. ”Lin, aaah, muy bien.”

Sedan fick jag heta Lin! Från och med då heter jag Lin här i Spanien. Men hellre Lin änMalinka! Fast städerskan kallar mig för Link. Det ni!

Det spanska språket kan vara klurigt innan man kommer på hur det fungerar. Det här med feminina ord som slutar på A och de maskulina som slutar på O är inte alltid så lätt att hålla reda på. Som till exempel en dag på mitt jobb när en kollega frågade mig var en mapp låg och jag ville svara, ”I lådan”, men svarade ”I pungkulan” istället.

Låda = Cajón Pungkula = Cojón Det var väl inte så konstigt att jag blandade ihop det?

I början av min tid i Spanien minns jag också när jag blev presenterad för min dåvarande pojkväns mamma. Hon hälsade och frågade hur det stod till, jag ville svara att jag kände mig generad för mötet, men istället svarade jag att jag var gravid.

Generad = Embarazosa Gravid = Embarazada Språkliga finurligheter med spanskan: ”Jag bajsar på” är ett av spanjorernas favorituttryck. Det kan kombineras till exempel såhär: • Me cago en la madre que te parió = Jag bajsar på modern som födde dig • Me cago en la leche = Jag bajsar på mjölken • Me cago en Dios = Jag bajsar på Gud Och det används framförallt som svärord. I Katalonien vid jul får barnen dessutom bajspaket.

Det är en trästubbe som kallas ”Den bajsande snubben” som bajsar ut paket när man slår på honom. Dessutom ska jag sjunga till stubben ”Bajsa nu stubben lille...” och mata honom varje kväll så att han bajsar riktigt många paket! ´

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

21

Temaland: Spanien

Tips på vad man kan göra om man åker till Spanien på semester Spanien är ett land som erbjuder så mycket. Beroende på vilken provins du befinner dig i, finns det olika måsten att se, göra, äta och dricka. Men jag ska generellt för hela Spanien försöka skriva ner några tips på vad man inte bör missa på sin semester.

Dricka Katalansk cava, Vin, likören Patxarán, cider från Asturias, ölen Mahou, sangria gjord på cava, ”vermut” (martini med sodavatten) med berberechos (hjärtmusslor), carajillo (en espresso med sprit i), likören Crema catalana.

22

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Äta Paella, Churros med choklad, Baskiska montaditos eller pintxos, tapas, bläckfisk, butifarra negra (svart blodkorv), hare, sniglar med aioli, dubbelbaguette med bläckfiskringar, calçots med romesco-sås, den kalla tomatsoppan Gaspacho, korven Fuet.

Se och Göra Gå på matmarknad, gå på en vinprovning i till exempel Marques de Riscals bodega, se på Barcelonas modernistiska arkitektur som till exempel Hospital San Pau eller la Manzana de la Discordia,

hitta en cala och softa på en lite mer privat strand, sitta på en chiringuito (strandbar utan tak) och dricka en clara (hälften öl och hälften citronläsk).

Nu har jag förstås inte tagit med en massa fina ställen som museum och många byggnader, men de hittar man ju också i en vanlig guidebok.

Hej så länge från Malin på Costa Brava i Spanien. ´

Temaland: Spanien

MyCKET ATT SE I SEVILLA Text & Bild Emma Ageberg

Jag har precis varit på besök i Spaniens fjärde största stad, och kan inte låta bli att dela med mig, för en helg i Sevilla kan jag varmt rekommendera. Det har inte varit många semestrar utöver Sverigebesök de senaste åren, men nu var det dags.

Jag for med mina tre svägerskor, och blev förälskad.

Sammanfattningsvis säger jag bara: Me gusta mucho!

1 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

23

Temaland: Spanien

2

1. Katedralen + Giralda 2. Tjurfäktningsarenan 3-4. Alcázar 5-6. Plaza de Espana

5

3

et är inte riktigt så att det var ett nytt ställe jag såg. 1991 var jag i Sevilla, men då som 13-åring och med lite andra referensramar.

Det jag kommer ihåg var att Sevilla var stort, smutsigt, smoggigt, trafikerat, skitigt, och så in i helsike hett.

Nu är jag 33 och fick ett helt annat intryck.

Sevilla var alldeles lagom stort. Inne i centrum var det rent och fint, väldigt lite trafik och det fanns t o m en sådan där modern linbana som man knappt hörde, och någon smogg tyckte jag inte man kände av. Däremot var det hett. Och nu var det oktober, inte juli-augusti som sist, då spanjorerna själva flyr staden eftersom det är så in i baljan varmt. Oktober var helt klart lämpligare som resemånad. Uppemot 30 grader en helg i oktober kan man ju inte klaga på.

Vi hade bara två dagar på oss. Räcker det? Jo, det tycker jag. Vi fick se en hel del och det bästa tipset är faktiskt turistbussen. (Skäms nästan att erkänna det, för det är något som jag alltid tyckt varit supernördigt att åka.) Man såg ju allt! Vi åkte både dagstur och nattur. Det var perfekt. Vi hann ju verkligen se allt och det som såg extra intressant ut, kunde man kolla in närmre senare.

D

Huvudattraktionerna Mina tre favoritsaker att kolla in i Sevilla är: 1. Katedralen och tornet Giralda, världens stör-

24

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

4

6

sta romersk-katolska katedral med bland annat Christofer Columbus gravmonument och 1100-talstornet som är den ombyggda minareten från moskén som låg där innan katedralen.

2. Alcázar, ett kungligt palats i morisk stil, med en enorm park. Det sägs att kungen lät bygga det till sin älskarinna. Det är fantastiskt vackert, men med denna tanke i bakhuvudet, fick det oss att tänka att det var som ett fängelse för den stackars älskarinnan!

3. Plaza de España, ett spektakulärt torg med spännande arkitektur, anlagt 1928. Det är format i en halvcirkel på 200 meter i diameter och det representerar Spanien och dess kolonier. Alla Spaniens 48 provinser är representerade med en karta, en historisk mosaikbild och heraldiskt vapen.

Calamares och paella När man klarat av dessa viktiga kulturella punkter, kan man bara strosa vidare och njuta. Ta en tur längs Gualdaquivir, floden som man kan strosa längs och därmed få skymtar av Torre del Oro och Tjurfäktningsarenan. Det gotiska kvarteret Santa Cruz är mysigt att promenera igenom. Där finns mängder av tapas-ställen, vilka måste provas.

Calamares är en favorit! Annan mat som rekommenderas är Tortilla Española och givetvis Paella.

En morgon slank vi in på en bar vid Plaza del Duque och åt en underbar frukost. Stekta ägg, bacon, rostat bröd, te och juice. 10 euro per person, och efter det orkade vi med att se en massa saker och shoppa en hel del. För shoppa är en sak man får passa på att göra när man är i Sevilla. Om man gillar flamenco, solfjädrar och annat färgglatt, så är Sevilla verkligen rätt shoppingställe. Vi märkte också att vissa gator har enbart skoaffärer, eller enbart tygaffärer, vilket var väldigt smidigt.

Centrum är bäst Hotellet vi bodde på hette Espacio Azahar. Det var helt, rent och fräscht och låg ganska bra till också.

Man kan hitta hotell i alla prisklasser på exempelvis www.venere.com lätt som en plätt. Där skriver man bara in var man vill bo (centrum rekommenderas om man ska få något gjort!), och ungefär vilken prisklass man tänker sig.

Det enda vi kan klaga på är att taxichauffören lurade oss när vi åkte taxi från flygplatsen till hotellet. Därför tog vi bussen tillbaka. Då tjänade vi in några slantar – men vi fick gå i 40 minuter för att komma till rätt busshållplats klockan sju på morgonen … Personligen hade jag satsat de där 30 eurona på taxi, men reser man med svägerskorna, kan man inte bestämma allt!

För övrigt säger jag bara: Hasta luego Sevilla!

Jag kommer snart tillbaka. ´

Temaland: Spanien

3 intervjuer 3 svenska kvinnor med

om

ö-livet på Lanzarote

Spanien ligger på andra plats när det gäller val av land för utlandssvenskar. Circa 65 000 svenskar beräknas bo i Spanien. Till Spanien räknas Kanarieöarna trots att denna lilla ögrupp ligger utanför Afrikas kust. Livet på Kanarieöarna skiljer sig till viss del från livet på spanska fastlandet. Och att bo på en de minsta öarna Birgitta kan ha sina för- och nackdelar. Här delar tre svenska kvinnor med sig av sina erfarenheter av att bo, arbeta och uppfostra barn på Lanzarote, en av de minsta Kanarieöarna. n

An

Marie

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

25

Temaland: Spanien

Sol och bad – barnens medicin Text

Louise Sverud

Barnens astma och allergier fick familjen Larsson Torres att fundera på flytt till sydligare breddgrader, på inrådan av barnens läkare. Flyttlasset gick först till Mallorca och sen till solgassiga Lanzarote. Nu har det gått åtta år sen senaste flytten, men vem vet var lasset går nästa gång?

26

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Temaland: Spanien

B

“

Det är egentligen helt otroligt om man tänker på det, hur många steg bakåt i levnadsstandard vi faktiskt tagit. Men det viktigaste är ändå att barnen är friska och då får man ta seden dit man kommer.

”

kan vara med sina kompisar på samma sätt som i Sverige. Hemma i Norrköping kan de cykla tvärs över hela stan till en kompis men här är det alldeles för farligt i trafiken för att jag ska kunna låta dem göra samma sak.

Birgitta och hennes man är inte främmande för att flytta. Antingen till Sverige eller någon annanstans. Men allt beror på barnens hälsa.

– Lanzarote är ganska bakom i utvecklingen vad gäller många saker, menar Birgitta. Det gör det så otroligt jobbigt att bo här ibland. Dessutom har vi tyvärr blivit lurade en hel del här, när det gäller bland annat husköp och pengar.

Precis som många andra som valt ett liv på Lanzarote har Birgitta och hennes familj fått vänja sig vid en annan levnadsstandard.

– Det är egentligen helt otroligt om man tänker på det, hur många steg bakåt i levnadsstandard vi faktiskt tagit. Men det viktigaste är ändå att barnen är friska och då får man ta seden dit man kommer.

Kanske kan jobbet på IKEA bli familjens biljett till ett nytt land. Intern förflyttning till Teneriffa eller Gran Canaria, eller varför inte till det snart nyöppnade IKEA i Chile... Alternativen är många och familjen Larsson Torres väljer alltid det som är bäst för barnen. ´

Foto Privat Johan

irgitta Larsson Torres har bott på Lanzarote med sin familj i snart åtta år. Valet att flytta utomlands var inte helt självklart för familjen, men barnens hälsa kom först. Birgittas man kommer från Chile och hans syster bodde på Mallorca och därför flyttade familjen först dit. Men på Mallorca var det svårt att få jobb för Birgitta och de jobb som fanns var säsongsberoende. Systern flyttade vidare till Lanzarote och efter drygt ett år flyttade Birgitta och familjen efter.

Både Birgitta och hennes man pratar flytande spanska vilket givetvis gör det mycket lättare att komma på plats i det nya samhället. Trots det tycker Birgitta att det är mycket som är krångligt i jämförelse med Sverige.

– Allt pappersarbete vad gäller skola och kommun är otroligt krångligt och ofta fungerar det dåligt, men för mig är det viktigaste att barnen mår bra. Och det är ju ganska skönt att bo där det är varmt året om.

Birgitta är utbildad kock och har jobbat i kök större delen av sitt liv. När IKEA öppnade på Lanzarote 2005 kändes det som ett självklart val att lämna in en jobbansökan. Med sin bakgrund som kock sökte Birgitta givetvis jobb i restaurangen.

Tyvärr fick hon inte tjänsten, men skam den som ger sig. Birgitta fortsatte att lämna in ansökningar och fick till sist jobb som möbelsäljare i mars 2006.

– Jag trivs bra med att sälja möbler, och ärligt talat var det ganska skönt att byta jobb helt och börja med något nytt, nu slipper man stå i köket både på jobb och hemma.

Att jobba i Spanien innebär något annorlunda än att jobba i Sverige.

– Jag tror att det finns skillnader, både i lön och på villkor. Tyvärr har inte arbetstagare i Spanien alls samma rättigheter som anställda har i Sverige, trots att det sägs att alla ska ha samma rättigheter i EU, berättar Birgitta. (Red anm: IKEA på Kanarieöarna ägs inte av IKEA Sverige utan är ett franchise-företag) Birgitta har två barn i skolåldern men också två vuxna barn som även de bor på Lanzarote. Nyligen blev Birgitta mormor till lilla Amanda. Men nu har de två yngsta barnen börjat tröttna på Lanzarote och pratar om att de vill flytta tillbaka till Sverige.

– De tycker att det är tråkigt här eftersom de inte

Intresserad av att sponsra eller annonsera i SVEN? Kontakta oss på redaktionen för mer information info@ tidningensven.com

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 27

Temaland: Spanien

Text

Jag stannar på Lanzarote

Louise Sverud

Ann Berntson kom till Lanzarote som 26-åring efter att ha spenderat fyra år mer eller mindre på resande fot. Och sen blev hon kvar. Härom veckan fyllde hon 40 och firade detta tillsammans med sin man och deras två barn, Tano och Caluca.

28

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Temaland: Spanien

Som

Ann och hennes man har behållit huset på unga nybyggare bosatte sig Graciosa och har spenderat det senaste året med Ann och hennes engelske att renovera. Nu finns även en liten studiolägenpojkvän först på Graciosa, het. Tanken är att de i framtiden ska kunna erbjuen liten, nästan bilfri, ö strax utanför Lanzarote. da ett annorlunda semesterboende. Att semestra De valde Graciosa för att de ville komma ifrån all en vecka eller två på Graciosa är att ta ett steg stress i den moderna världen och gå tillbaka i tillbaka i tiden. Där finns ingen stress och ytterst tiden. Graciosa var perfekt för detta. få bilar. Och närmare naturen än så kan man – Jag var gravid med vårt första barn och både knappast komma. Vägarna är inte asfalterade och jag och Adrian ville ge våra barn en uppväxt nära när man promenerar längs bygatan på kvällen naturen, lite som det var när vi själva var barn. Vi känns det som om man stigit in i en gammal Vilda ville att de skulle få springa barfota i sanden och västern-film. Hela ön är ett enda stort naturreserinte behöva bekymra sig om ”fula gubbar” och travat och idealiskt för både långa och kortare fikfaror. Både Ann och Adrian älskar naturen och utflykter till fots eller per cykel. havet och ägnade flera år åt att bygga sitt eget hus – Och på Graciosa är man aldrig långt från och åt att köpa, rusta upp och sälja segelbåtar. havet, tillägger Ann och man hör hur viktigt det är – Vi tillbringade otroligt mycket tid vid havet”, för henne. (Foto: sand road) säger Ann lyckligt. (Foto: ann strand) I Sverige jobbade Ann i Ann och hennes familj har restaurangbranschen men ”Mañana”, är ju ett inga planera på att flytta eftersom hon inte hade känt spansk uttryck som någon annanstans. någon direkt utbildning med – Självklart saknar sig till Lanzarote har hon fått ofta används här, men jag Sverige ibland. När jag ta de jobb som kommit i hendet är bara att bita ihop tänker tillbaka på de åren nes väg. och gilla läget, vi har valt jag jobbade i Åre och på – Jag har jobbat i affär, på Gotland när jag var ung kan restaurang och med att göra att bo här så man får ta jag känna stor saknad. Jag sandskulpturer hemifrån, vildet onda med det goda! hade så fantastiskt kul och ket var perfekt när barnen fick uppleva Sverige från sina var små! allra bästa sidor, men jag har inga planer på att De sista åren på Graciosa jobbade Ann som återvända till Sverige. Dels har jag parkvakt på öns naturreservat. Hennes man som min familj här och dels vet jag inte hade varit med om en dykolycka och skadat rygwww.graciosagetaways.com vad jag skulle hitta på i Sverige nu, gen var hemma och tog hand om familjen. Men jag har varit borta för länge. efterhand som barnen blev större väcktes tankarDen oförstörda naturen, havet, den friska luften na på att flytta närmare civilisationen. och den avslappade livsstilen är det som håller – Jag var bekymrad för barnens skolgång eftersom Ann kvar på Lanzarote, och så familjen förstås. det finns så lite resurser på Graciosa, förklarar Ann. Men visst suckar även hon över byråkratin och Familjen flyttade därför över till “fastlandet” den dåliga effektiviteten. på Lanzarote och Ann fortsatte att ta olika jobb.

– ”Mañana”, är ju ett känt spansk uttryck som – Jag har jobbat i hotellreception, som guide, ofta används här, men det är bara att bita ihop som möbelsäljare på IKEA och i butik. För den och gilla läget, vi har valt att bo här så man får ta som vill jobba finns det jobb och visst hjälper det det onda med det goda, skrattar Ann och kisar att man kan prata flera olika språk och är servicemot solen. ´ minded.

“

”

Anns råd till dig som nyss flyttat till ett nytt land: Lär dig språket, så att du kan blanda dig med lokalbefolkningen.

Lär dig mer om kultur och historia så att du får en bättre förståelse för hur saker och ting fungerar och varför. När du vet historian bakom vissa beteenden och funktioner i samhället är det lättare att ha överseende. Annars blir man bara arg!

SVEN –

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet Tidningen för SVENskar i utlandet

29 29

Temaland: Spanien

Mitt paradis på jorden!

Text Louise Sverud

Marie Backman bytte inte bara land, hon bytte både bransch och livsstil när hon packade sina väskor och drog till Lanzarote för två år sedan. Där driver hon Casa Carpe Vitam, ett ekologiskt spa, fantastiskt beläget på en bergssluttning med utsikt över havet.

30

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Temaland: Spanien

M

Lanzarote har gått från att ha varit ett fattigt arie, som fyllde 50 förra året, jobbade i bondesamhälle till att vara en industrialiserad välflera år som projektledare för tekniska färdsstat på bara ett par decennier. Fortfarande ligprojekt inom bankväsendet i Sverige. Där ger de långt bakom i många frågor gällande arbetskom hennes bakgrund inom IT och som lärare väl miljö, jämställdhet och framförallt kvinnosyn. De till pass. Hon stortrivdes med jobbet och jobbade första två åren av verksamheten har varit tuffa. nästan dygnet runt. Men liksom för många andra i – Det är ett tufft företagsklimat, och det är svårt karriären blev det plötsligt lite för mycket. att komma in i samhället och de rätta kretsarna.

– Jag insåg att det inte var nyttigt att vakna mitt Jag möts ofta av misstänksamhet. Och rent praki natten för att lösa problem, berättar Marie, som tiskt och administrativt är det en mardröm! vanligt sprudlande av energi och med ett stort leenMen Marie är en stark person med stor vilja och de på läpparna. envishet och tänker inte ge upp. Istället ser hon Jag misstänker dock att hon inte jobbar mindre numera det som sin uppgift att ändra på saker och nu, på den egna spaanläggningen i Macher, och ting.

Marie bekräftar att det blir många timmar nu – Jag har en uppgift att fylla, att göra det lättare också, men att livskvalitén runt omkring är annorför nyinflyttade och kreativa människor. Att skapa lunda och gör att det känns mer tillfredsställande. ett öppnare och mer tillmötesgående socialt klimat.

Casa Carpe Vitam är en liten spaanläggning med Och hon har inga planer på att flytta ifrån ekologiska behandlingar. Produkterna som används Lanzarote. Istället ska är svenska (Dermanord) hon satsa på att utveckoch Marie talar sig väldigt Mitt huvud vilar la verksamheten. varm om dem. Gästerna aldrig och jag har massor av Eftersom det lackar mot får ett personligt bemötande av Marie och hen- idéer. Ibland är det lite rörigt jul erbjuder hon just nu julbord för företag och nes team och samtliga men deras anställda. behandlingar är helt eko, det tror jag Och som om det logiska. En 55 minuters starkt på. inte vore nog: Marie har behandling kostar ca 45 € under flera år jobbat och man kan välja mellan med att utveckla ett spel som skall användas för olika typer av massage, peeling, detoxbad och att lära ut språk. andra typer av avslappande bad samt cellulitbe– Mitt huvud vilar aldrig och jag har massor av handlingar. idéer. Ibland är det lite rörigt men efter kaos komDet finns ett gästhus på tomten som Marie hyr ut mer ordning, det tror jag starkt på. för kortare eller längre perioder. Huset har två rum Jag är säker på att Marie kommer att lyckas med och kök, plus bad, och kan gästa upp till sex persoallt hon företar sig, och trots att det tar tid och känns ner. I det stora boningshuset finns just nu 10 tufft mellan varven så blir det nog “gubbarna” som sovplatser, men inom kort fler och därför välkomnar får flytta på sig till slut. För Marie har hittat sitt paraMarie även konferenser och företagsevenemang. dis på jorden, och här tänker hon stanna. ´ Hon ordnar också middagar, bröllopsmottagningar och andra festligheter. Det hela ska snart fungera som en country club där man kan köpa ett medlemMaries tips till andra kvinnor som funderar på att starta skap om man är bosatt på ön och vill komma ifrån för lekar, träning eller bara för att njuta. eget i ett nytt land: Marie hade funderat på att flytta till varmare – Lär av andras misstag så slipper du egna (eller minimerar dem). breddgrader under en längre tid men att valet blev just Lanzarote berodde på att hennes äldsta dotter – Lär dig språket innan du flyttar. flyttade dit för fem år sedan.

– Ta hjälp av kunniga personer runtomkring dig, gärna helt objek– Plötsligt blev valet ganska enkelt, säger Marie.

Marie har tre vuxna barn som alla har varit till stor tiva personer som är professionella på det område du behöver hjälp i uppbyggandet av Casa Carpe Vitam och idag hjälp med. driver Marie verksamheten tillsammans med dem.

Att vara ensam företagare och kvinna på – Ha kul och bjud på dina misstag!

Lanzarote är tufft. Det har Marie fått uppleva om och om igen.

– Jag trodde att jag flyttade från gubbväldet i Casa Carpe Vitam • Macher, Lanzarote Sverige men inser nu att jag bara hamnat ur askan www.casacarpevitam.com i elden... suckar Marie. Och inte har det blivit lättare av att jag inte kunnat språket ordentligt.

“

efter kaos kommer ordning

”

31

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

31

Vinterland

Nu är det jul igen...

Vinter i alla fall!

Nu är det den tiden på året igen, när dörren står på glänt. På glänt till december, till jul och till vintermys. Många utlandssvenskar åker hem till Sverige för att fira jul på ”riktigt”. Kanske är det dags att prova på något nytt när resan åter går till hemtrakterna?

Ska man passa på att åka skidor eller gå på julmarknader, så har Sverige självklart massor att erbjuda. Och så julstämning på det.

Vi svenskar är bra på det där med julstämning. Du kan läsa några av SVEN:s hetaste tips redan på nästa uppslag. Om du inte kan åka till Sverige i jul, men kanske känner ett behov av att hitta den där julstämningen ändå, så har vi tipsen även för det.

SVEN-medarbetaren Ingabritt Tomboulidou delar också med sig av en härlig vinterberättelse från förr, och kanske kan du också plocka fram de där minnena från barndomens vintrar.

Vinterland avslutas med det som är juligast av allt: Recept på glögg och lussekatter. Vad vore en jul utan det? Ha det så mysigt där ute i vintern, var ni än befinner er. Och god jul!

32

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Vinterland

Fantastiskt skidåkarpaket!

Fira jul och nyår med oss

Boka valfria nätter torsd–sönd med halvpension under vecka 1–6 eller vecka 11–15. Vuxen per dygn från: 600:(Barn 0–5 år gratis, 6–15 år 50%) Då får vuxen & ungdom 8–15 år 20% på SkiPass och skidhyra.

(SkiPass barn 0–7 år gratis)

Fira jul med sprakande brasor och skidåkning. Eller nyår med goda middagar. ›› 4 dagar, 23–27/12 med halvpension och julbord: 2.930:-/person ›› 3 dagar, 30/12–2/1 med halv pension och nyårssupé: 2.330:-/person

(Barn 0–5 år gratis, 6–15 år 50%)

Vintermeny från Trillevallen Sportlovspaket Dra till Trillevallen på sportlovet.

Vecka 7–10 bor du sönd–sönd med halvpension. Pris/vuxen: 4.550:(Barn 0–5 år gratis, 6–15 år 50%)

Påskpaket Skidåkning och mysiga solgropar när fjällen är som härligast. Vecka 16–17 bor du sönd–sönd med halvpension inklusive påskbuffé.

Pris/vuxen: 4.580:(Barn 0–5 år gratis, 6–15 år 50%)

Trillevallens bästa

hotellet Transportlift mellan och skidsystemet iga Puben.

Soft afterski i charm er på tågVi hämtar hotellgäst er. stationen i Undersåk i restauKlassisk fonduefest . Premiär rangen varje lördag 8 januari.

Bokning & info: Tel 0647-360 90 info@trillevallen.com www.trillevallen.com

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

33

Vinterland

Hej, mitt

vinterland Text Anna Walldorf Foto Ulrika Lindelöf

En vinter i Sverige kan vara båda himmel och helvete. En del älskar svenska vintern och längtar dit varje år från var i världen de än befinner sig. För andra så var det just vintern som fick dem att flytta från Sverige … Men Vinter-Sverige har mycket att erbjuda, både för hemvändande utlandssvenskar och utländska vänner på besök!

Ett ljus i mörkret Om du befinner dig i Sverige under december och är julentusiast så är julmarknad nästan ett måste.

Nästan varje stad och by har ett par dagar eller veckor i hantverkets och de brända mandlarnas tecken. Ibland kan det kännas som gammal skåpmat med tovade tomtar och bockar av halm, men man kommer inte ifrån att det är något visst med ljusen i vintermörkret och en rykande plastmugg med svensk glögg.

Till jämtländska Östersund och Jamtil julmarknad kommer över 20 000 besökare varje år för att njuta av julstämningen. Lokalproducerad mat och slöjdkonst är två finfina dragplåster. Älgburgare, laxstrutar och choklad kan sköljas ner med glögg, och underhållningen är av hög klass. Öppet: 3-5 december. Fredag 11-18, lördag och söndag 11-17. Inträde 60 kr.

Huvudstadens äldsta julmarknad har månghundraåriga anor och huserar numer på Stortorget mitt i gamla stan. Här hittar du ett varierat utbud av svenskt hantverk av hög kvalitet och under helgerna bjuds det även på musik. Öppet: 20 november till 23 december, 11-18.

I goa Göteborg kan du gå på julklappsjakt på härliga Liseberg som under julmånaden har extra mycket att erbjuda. Bergochdalbanor och andra attraktioner är såklart öppna! Musikunderhållning och isshower står också på programmet. Öppet: 12 november till 23 december. Kolla öppettider på www.liseberg.se. Inträde 80 kr.

34

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Malmös stora julmarknad mitt i city varar från tidig december till dagen före dopparedagen. Mysig julstämning, fint hantverk och god mat kan utlovas.

Snöiga torg utlovas dock inte, men skåningarna skyggar inte för gråväder! Öppet: 4 december till 23 december, 10-18.

Bäst hemma men borta Julmys i familjens trygga sköte i all ära; ibland känns det som att det skulle vara så skönt att slippa alla krav och allt hattande fram och åter mellan släktingar och bara njuta och känna sig bortskämd under julhelgen. Och om man nu är på det årliga julbesöket i Sverige, vore det inte toppen att prova något man aldrig gjort förr? Som att fira julen hemma – men borta.

Både Vikingline och Birka Cruises erbjuder julkryssningar med dignande julbord, underhållning, frukost och brunch. Vikingline kastar ankar i finska Helsingfors, medan Birka Cruises stannar till i Mariehamn på Åland. Checkar in gör man på lille julafton den 23:e och sen anländer man åter i Stockholm på juldagen den 25:e.

En annan variant är julweekend på slott eller herrgård. Vad sägs om munklostrets julbord på Vadstena Klosterhotell? Eller att förena julsittningen med en tur i längdspåren utanför Fjällnäs fjällhotell i Tänndalen? Eller att njuta ekologiska läckerheter i den helt andra delen av Sverige, på Ängavallen i södra Skåne? Leta efter julpaketen på: www.klosterhotel.se

www.fjallnasreserve.com och www.angavallen.se.

På skidor från söder till norr En av de allra största fördelarna med Sverige på vintern är självklart möjligheterna till skidåkning, både på längden och utför. Vill sig bara vädret så kan man utförsåka ända från Hallandsåsen i söder till Riksgränsen i norr. Och spårade rundor i snön kan man hitta överallt! Om det snöat, som sagt.

Men vi minns ju vintern 2009-2010, eller hur? Och Sverige har mer att erbjuda i skidväg än bara Åre och Sälen!

Ni som lutar mer åt Ingmar Stenmark-hållet kan kolla in denna webbplats för att läsa om nio toppskidorter i Sverige med Bydalsfjällen i Jämtland på första plats. För nybörjaren finns många småbackar att prova innan man tar sig an de tidigare nämnda.

Hallandsåsens skidanläggning Vallåsen är öppen från julhelgen och en bit in på våren om kylan håller i sig och är perfekt för novisen som befinner sig i krokarna. I småländska Hestra ligger skidområdet Isaberg som har 10 pister att susa ner för.

Fallhöjden är 150 meter och passar både barn och vuxna. Stockholms högsta skidbacke Flottsbro faller blott 103 meter, men har ändå fem fina nerfarter och en pulkabacke för de minsta.

För er som föredrar Wassberg-stilen rekommenderas www.skidspar.se för att hitta de bästa skidspåren nära dig. ´

I tomtens verkstad på Liseberg är det full rulle i december.

Foto: Liseberg

Vinterland

Vadstena Klosterhotell ligger vackert beläget vid Vätterns strand.

Foto: Annelie Bornemo

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

35

Viinterland

1. Tänd en massa ljus. Gärna röda eller vita ljus i röda ljusstakar.

2. Sätt på svensk julmusik. Eller sjung själv! Kommer du ihåg texterna till Luciasångerna?

10

sätt att få svensk julkänsla

utan att vara i Sverige 3. Värm glögg att sippa på. Om du inte kan få tag på glögg, värm lite rödvin med en kanelstång, några kryddnejlikor och kardemumma. Tillsätt lite socker om det behövs. För extra styrka fyller man på med valfri mängd brännvin eller konjak!

4. Baka svenska julkakor. Om pepparkakor känns för invecklat, gör en mjuk pepparkaka eller saffransskorpor. Bara doften funkar att få de rätta känslorna. (www.julkakor.se)

5. Sätt kryddnejlikor i apelsiner; doften sprider sig i hela huset.

36

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

6. Pyssla! Kommer du ihåg hur man flätar det klassiska pappershjärtat som man kan ha i granen, fyllda med mandlar och russin? Eller hur man viker guldstjärnor? Eller varför inte göra smällkarameller med något smaskigt julgodis i. (www.firajul.nu/flata-hjartan) (www.firajul.nu/smallkaramell)

Vinterland

7. Fixa en adventsljusstake.

Det behövs ingen riktig.

Min allra första advent utomlands, firades med att tända ett ljus varje söndag, som satt fast på ett spik i en träbit. Det såg inte riktigt klokt ut, men jag fick i alla fall fira advent, och tända ett ljus varje vecka. Min sambo hade gjort sitt bästa för att få mig glad genom att bara ha en adventsljusstake.

Köp annars denna fina på www.detaljochdesign.se

Illustration: Ulla Lindborg

8. Gör en adventskalender till barnen eller till mannen/frun, med en liten present för varje dag. Ett enkelt sätt att göra en paketkalender är att ha 24 dekorerade klädnypor på ett snöre.

Man kan även beställa en materialsats för att göra en kalendertomte på www.panduro.se.

Dock lite mer ambitiöst…

Go d J

ul

Svensk julstämning var du än är... <<<

9. Gör egna julkort och skicka till släkt och vänner. Om tiden saknas; beställ på internet och ha det klart på ett kick! (www.mrpostman.se/motiv/julkort) (www.julkort-info.se)

10. Bjud in dina vänner och bekanta på julbord. Det kan bli lite knixigt, men härligt att få öva sina svenska matkunskaper, och roligt att låta sina närmaste prova vad svenskarna äter.

Annars kan man nöja sig med en liten glöggfest en eftermiddag. Men se till att ha gott om glögg, det brukar vara en succé! (www.blossa.se) Foto: Privat Anita

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

37

Illustration: Ulla Lindborg

DOOW IUnQ RVWK\YODU WLOO 3LSSL /nQJVWUXPS

Vinterland

Bara Pappa & jag Text Ingabritt Tomboulidou Foto Ulrika Lindelöf et är en gråtrist söndagsmorgon i januari, en sån där dag som den svenska vintern har alldeles för många av. Snön ligger djup sen några veckor tillbaka och temperaturen har stannat på strax under noll. Pappa och jag packar in oss i bilen för att åka till Lövhult och halvmilsspåret. Som vanligt är vi så morgontidiga att det nästan är tomt på parkeringsplatsen när vi kommer fram.

Pappa lastar ut de långa träskidorna ur bilen.

Först mina som är lite kortare och bredare och sen hans. Pjäxor har vi redan på fötterna. Mina är vita och har en rosaröd kant. Det känns skönt att gå med dem och det knarrar så härligt i snön.

Idag är det inte så kallt, så jag får ha min vinröda anorak på mig, en sån som man trär på sig över huvudet. I den känner jag mig fin och jag sträcker på mig lite extra. Långbyxorna har sydda pressveck och gummiband under fötterna så de sitter kvar bra i pjäxorna. Lovikkavantar och hemstickad mössa som går ner över öronen och knyts under hakan tar jag på mig sist av allt.

Vi spänner fast skidorna, trär in de tjocka vant-

D

38

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

klädda händerna i stavarna och börjar åka mot halvmilsspåret. Pappa först och jag efter. Vi säger inte så mycket, men det behövs inte. Vi vet vad som ska göras. Vi stavar iväg och är snart inne i den tysta sko-

“

Vi säger inte så mycket, men det behövs inte. Vi vet vad som ska göras.

Vi stavar iväg och är snart inne i den tysta skogen. Det är lite halvskumt men snön som hänger tung på de kala grenarna lyser upp.

Och med pappas ryggtavla framför mig känns ingenting farligt.

”

gen. Det är lite halvskumt men snön som hänger tung på de kala grenarna lyser upp. Och med pappas ryggtavla framför mig känns ingenting farligt.

Spåret går både uppför och nerför och på något ställe får vi ta i ordentligt för att kunna ta oss uppför backen. Pappas andedräkt ångar ur munnen och våra kinder är röda som höstäpplen. Men vi låter oss inte hejdas, de fem kilometrarna avverkas

meter för meter.

Idag har pappa ryggsäcken med sig och vi tar en paus efter halva sträckan. Vi sätter oss på en trädstam. Pappa dricker kaffe och jag får varm choklad i en blå plastmugg. Det gör inget att det blir skinn på chokladen, det gör ingenting alls när man fikar i skogen. Mamma har packat ner bullar och smörgåsar med ost, invirade i smörgåspapper. Vi skalar och äter ett par mandariner och jag drar girigt in lukten av mandariner och våta lovikkavantar.

Det blir ingen lång paus för det blir snabbt kallt att sitta still. Lite trögt är det att komma igång igen men snart har vi ångan uppe. Och när vi är tillbaka i Lövhult känner vi oss riktigt nöjda och belåtna.

Pappa brukar ta tiden och vi byter alltid några ord om hur föret var. Sen spänner vi av oss skidorna och ställer upp dem i snön som riktiga skidåkare gör.

Ibland går vi in en stund i storstugan där andra skidåkare sitter och värmer sig vid brasan. Men där känner jag mig liten och blyg och vill helst åka hem till mamma. Den magiska stunden i skogen då det bara var pappa och jag är över för den här gången.

Vinterland

Recept på jul

Vad är jul utan lussekatter och glögg? Tänk vilken stämning man kan få en kall eftermiddag genom att tända ljusen och bjuda på varm glögg och nybakta lussekatter!

Glögg

Lussekatter Du behöver: 1 gram saffran 50 gram jäst 150 gram smör 5 dl mjölk ½ tsk salt 1 ½ dl socker

1,4-1,5 liter (ca 850 gram) mjöl 1 ägg Pensling och garnering: Uppvispat ägg Russin

Så här gör du: Smula sönder jästen i en bunke. Smält smöret och tillsätt mjölken.

Värm till 37°C (fingervarmt). Rör ut jästen med degspadet. Tillsätt salt, socker, ägg (som gör degen porös) och mjöl. Arbeta ihop till en smidig deg. Låt jäsa i 30 minuter under duk. Ta upp degen på mjölat bord och knåda den smidig.

Gör sedan kusar (S-formade bullar) genom att skära degen i små bitar (30-40 st) och rulla ut varje bit till en smal ”orm”. Forma sedan degen som ett S genom att snurra in ändarna från var sitt håll. Låt kusarna jäsa igen under duk på en plåt i cirka 30 minuter.

Pensla med ägg och tryck ner russin som garnering. Grädda lussekatterna i mitten av ugnen i 225-250°C i 5-10 minuter.

Du behöver: 2 ½ dl vatten 1 litet pomeransskal 1 bit ingefära 2 bitar hel kanel 8 kryddnejlikor 1 tsk kardemummakärnor 1 flaska (75 cl) rödvin 1 dl socker (brännvin eller konjak)

Så här gör du: Koka kryddorna i vattnet på svag värme under lock i cirka 30 minuter. Sila bort kryddorna och spara lagen.

Blanda lagen med vin och socker. Tillsätt ev 1 dl okryddat brännvin eller konjak för en starkare glögg.

Servera glöggen varm med russin och skållad mandel.

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

39

Vi tackar våra sponsorer

Annonsplats i SVEN? För mer information info@tidningensven.com

SVEN är en gratis e-tidning som kommer ut 2 gånger per år Du kan läsa tidningarna på: www.tidningensven.com

Vill du vara med?

Skribent – Fotograf – Illustratör – Intervjuobjekt – Redaktionsjobb Vill du vara med och skriva, fotografera, berätta eller kanske ha en liten tecknad serie i SVEN? Vi tar gärna emot förslag och bidrag. SVEN har ett speciellt temaland och olika fokus i varje nummer, och kanske har du en idé om vad som skulle vara riktigt intressant! Låt oss veta! Kontakta SVEN på: info@tidningensven.com Vi vill ge så många som möjligt chans att uttrycka sig på vår “megablogg” i tidningsformat, för alla utlandssvenskar som känner att de har något att dela med sig av.

40

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet