SVEN nummer 6

Nr. 6• 201 1

TEMA

HEM&HUS

INREDNING Flytta till sverige HEM, VAD BETYDER DET?

nummer 6

SVEN s 02 04 04 08 09 10 16 18 20 22 26 28 28 29 30

Redaktörens rader

Hemma hos

Innehåll

04

Jag tar Manhattan Dumt, dummare, dummast Hemma är där hjärtat bor Italienskt och IKEA i skön förening När hela huset kom till byn

16

Boktips – Längtan Intervju: Hemma är här Entreprenör: En länk till lakrits Inte utan mitt IKEA Att flytta tillbaka

10

Bye bye Hollywood Hills Hej hej Sverige En känslomässig berg- och dalbana En resa tillbaka till framtiden

20

08 2

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

28

Redaktörens rader ag har gått och grunnat på vad hem egentligen är för mig sedan det blev bestämt att SVEN nummer 6 skulle handla om HUS OCH HEM. Jag har kommit fram till att det nog för alltid kommer vara den där gula tegelvillan på Södra Utmarken som är mitt hem längst in i hjärtat. Det är det som jag fortfarande kallar hem. Att åka hem. Hem till mitt ursprung. Hem till mamma. Hem till dit jag vuxit upp. Men jag har ju bott i ett annat hus nu i snart tio år. Det heter på italienska ”casa” som just betyder hus, men faktiskt också hem. Sakta men säkert börjar detta också bli mitt andra hem. Men det har inte lika mycket av min historia i sig. Ännu.

När jag har bott i mitt casa i tio år till, är det ungefär halvtid. Då får vi se om jag fortfarande kallar Sverigehuset för hem.

Vad är hem för dig? Det har vi frågat svenskar i SVEN nummer 6 och gjort några ”Hemma hos”-reportage i Tyskland och Grekland samt en intervju med en svensk inredningsarkitekt som har hela världen som sin arbetsplats. Louise berättar om IKEA:s betydelse för en utlandssvensk och själv har jag tagit upp tre attiraljer som är självklara i italienska hem, men inte i svenska. Ingabritt bidrar med en liten fin krönika om hem ljuva hem.

Vi fortsätter serien om att sälja Sverige, denna gång med intervju med Swedelinks Jeanette. Så avslutar vi detta nummer med en liten bit som handlar om att flytta hem igen, eller att flytta tillbaka till Sverige. Monica och Malin har gjort det nyligen och berättar i olika former om hur det kändes.

J

Emma Ageberg Redaktör

Ansvarig utgivare: Michelle Cadeau michelle@tidningensven.com Tel. + 1 973 325 2157

För SVEN:s korrektör Anna Walldorf är hem för närvarande ett gult hus i viktoriansk stil från 1907, året efter den enorma jordbävningen i San Francisco.

Då nyttjades huset som bordell, nu är det mest TV:n och ett gäng vilda tvättbjörnar som sprider oväntade ljud över grannskapet.

Redaktör och layout: Emma Ageberg emma@tidningensven.com Annonser: Louise Sverud louise@tidningensven.com Korrekturläsare och redigerare: Anna Walldorf Läs SVEN Nummer 5: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr5_issuu

Läs SVEN Nummer 4: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr4_2010_issuu

Läs SVEN Nummer 3: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr3_issuu

Läs SVEN Nummer 2: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr2_issuu

Läs SVEN Nummer 1: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr1_2009 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

3

Hemma hos

Jag ta Text Emma Ageberg Foto Thereses privata

4

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Hemma hos

Svenska Therese Virserius är inredningsarkitekt och driver en firma i New York som skapar inredningar för hotell, restauranger, lounger och flotta hem runt om i världen. För SVEN berättar Therese om sin syn på inredning och vad ett hem är för henne, samtidigt som hon bjuder på några inredningstips.

ar Manhattan startade sin yrkesbana på IKEA i Kina, där hon agerade som en kulturell brygga mellan de europeiska och kinesiska marknaderna, samtidigt som hon var inköpare till butiken i Shanghai. Men det är mer än tio år sedan och innan dess hade hon hunnit bo både i Holland och Tyskland. Sen var det kärleken som fick henne att lämna Asien och flytta till USA. Therese träffade sin man, en amerikan, under tiden hon var bosatt i Kina. Båda var på semester i Sverige och träffades hemma hos gemensamma vänner. Sedan 2000 bor hon i New York och har en egen firma i sitt namn med ett duktigt designerteam som jobbar med henne. De jobbar både med kommersiella projekt och privata hem. Kommersiella projekt handlar om snabba upplevelser och intryck och är väldigt drivna av tid och ekonomi. Det finns alltid en deadline när exempelvis ett hotell eller en restaurang måste vara klar för öppning. Att inreda ett hem åt en privatperson kräver en helt annan angreppsmetod. Det är mer personligt och intimt och oftast en mycket längre process.

Ofta är det Thereses multikulturella erfarenheter som inspirerar till att skapa spännande upplevelser genom färger, texturer och former i funktionell och dramatisk miljö.

ningen på två dagar. Jag visste redan vilka golv jag ville ha, mörka brasilianska valnötsgolv, ljusa väggar och ett stort öppet kök eftersom vi ofta har gäster. Jag har två fantastiska konstfotografier som Regina, min syster, har tagit. Jag gav i uppdrag till en av mina andra kanadensis-

Therese

10

frågor om inredning

1. Hur och var får du inspiration till dina inredningar?

Inspirationen kan komma från en hel del olika håll.

Konst och naturen är stora inspirationskällor för mig

Bilderna är både från Thereses hem och från projekt hon jobbat med.

liksom arkitektur, viss design och form, samt mode och grafik.

2. Vilket designprojekt som du varit med om, är du mest nöjd med?

Vi har gjort väldigt många roliga projekt, både stora och små. Ett favoritprojekt är Bar Vdara i Las Vegas.

Det var det största privatfinansierade projektet i amerikansk historia (9 miljarder dollar), så det var väldigt kul, spännande och inspirerande att få vara en del av. Vid ett annat tillfälle fick vi inreda en fantastisk pied à terre i New York. Klienten ville ha en ”turn key apartment” d v s en fullutrustad lägenhet helt färdig att flytta in i. Ägarna var väldigt öppna till en helt ny design och anlitade oss för att göra det vi är bäst på – design och implementering – utan att själv röra för mycket i grytan. Det är ganska ovanligt för heminredningsdesign.

3. Hur har du inrett ditt hem? Hur gick det till?

Oj, jag hade kort tid på mig att inreda vårt loft på Manhattan. Det hade varit en gammal fabrikslokal, så det fanns inga väggar, inget vatten, inga golv, bara ett skal. Jag gjorde planlös-

ka konstnärsvänner att göra en stor stenskulptur som hänger på en av väggarna. En annan vän är keramiker, så vi bad honom göra en traditionell japansk raku. De flesta möblerna har jag själv designat. Ett par andra är från Reeves.

Jag har också en del kinesiska antikviteter från tiden i Shanghai. Så vårt hem har blandade stilar men är sparsamt möblerat.

4. Vilken är din favoritmöbel eller -inredningsdetalj?

Hans Sandgren Jakobsens stol ”Gallery”. Fantastisk form i sin enkelhet.

Namn: Therese Virserius Ålder: 38 Bor: NYC Familj: Make Matt Simsic Gör: Driver inredningsarkitektfirman Therese Virserius Design Favoritfärg: Svart, lila, grön SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

5

Hemma hos

5. Har du något som är typiskt svenskt i ditt hem?

Jag har ett fantastiskt IKEA-kök! Jag jobbade tre år på IKEA i Shanghai innan jag flyttade till New York City, så vissa gamla vanor går väl aldrig ur …

6. Vad tycker du är det svenskaste av svenskast?

Knäckebröd! Jag äter det nästan varje dag!

7. Vad gör du när du inte jobbar med dina uppdrag?

Reser, går på konstutställningar, lagar mat, träffar vänner och går på finfina promenader med Maya ,vår rhodesian ridgeback.

8. Vad har du för framtidsplaner?

Min plan är att öppna ett kontor i London, eftersom jag vill resa mer till Europa. Om man ska ha en chans i Europa så måste man nästan ha ett kontor antingen i Paris eller i London. New York räcker inte riktigt till för den marknaden, så det är bara en tidsfråga. Vi håller också mer och mer på med produktdesign och har blivit tillfrågade om vi vill skapa en tapetlinje samt en mattlinje. Jag har även en möbellinje som behöver lite mer uppmärksamhet.

6

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

9. Har du några inredningstips till SVEN:s läsare? Vad ska man tänka på när man inreder sitt hem?

Jag tycker att det är viktigt att man håller arkitekturen ”ren”, vilket innebär utan krusiduller.

Accenterna kan istället komma i kuddar, vaser eller mattor. Att måla en hel vägg skogsgrön är inte precis min kopp te!

Läs mer om Thereses här: www.theresevirseriusdesign.com

“

När jag sätter nyckeln i mitt dörrlås och ett leende sprider sig över mina läppar, det är hem för mig.

10. Vad är HEM för dig?

När jag sätter nyckeln i mitt dörrlås och ett leende sprider sig över mina läppar, det är hem för mig. Där kan jag hoppa ner i soffan och känna mig tillfreds. ´

”

Hemma hos

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

7

Hemmet

Dumt,

dummare,

Text Emma Ageberg

dummast 3 saker som jag vägrar vänja mig vid Kommer man till ett nytt land, finns det en del saker som man reagerar på i hus och hem, som är motsatsen till vad man är van vid i Sverige. Det känns liksom fel. I USA som barn hade vi heltäckningsmatta i badrummet. Helkorkat tyckte vi. Allt blir ju blött och hur hygieniskt känns det?! Efter ett år tyckte vi det var jätteskönt att gå ut ur badet på den fluffiga mattan och att det var helt normalt. Åter i Sverige tyckte vi det var kallt och blött att stiga ur duschen på klinkers. Man vänjer sig. Men ibland vägrar man att acceptera vissa saker. Här har jag tre sådana exempel:

1

2 3

Lakan åpet sk l. i Ja äl ll st g älskar d sk tä di ks l is til D dare e sydeurop rit stor motstån g eiska kudd smala och ja de ha et nh Jag har alltid va ge lä arna; lång h å ta rd rs fö a. Man kan in m I . la a fu så no är ch bä ligga och kr sk de tappar a Tycker de den fina di på ama dem e ld ad ri rk g to fo en rm sk Di g en . m ja nt r . ed da La Nä så Bidé o ka k. t ch de ska så nen är det vä inge handdu klart vikas ö rre rekt med hjälp av ten (som ja ver den tjock Finns det inte bidé i badrummet blir italienarna de mig inredken i stål eller di ga g frå n fo lie rt a Ita fa i re ra k fi n kö ld lja e vä in rt m le te an ska bäd har fattat vi nojiga. Och det är inte för att de inte vet var de lag till vå senare skul da på, mön lket håll skissade på förs m so na st er å re O kt dd m t ite Va u det blir kallt ppåt eller n ska tvätta fötterna längre. Såg till och med ett ningsark itt diskställ. edåt?). , lägger ma r jag ville ha m om man so n på en ex behöver, inredningsprogram på TV, där några ville ha hjälp an m kök var och hu r m nä trafilt och ja m g fra l o vä ft a an fr m ys r ta er mare, lägger sa och vill ha d med att hitta drömhuset. Ett hus var underbart, diskställ? Det jag. Men det vi man på ytte et lite vard vasken, tänkte rligare en fi ket ska vika precis som de önskat sig, MEN eller har bredvi lt som uppvi s g, ö ja ve m r. so Fr lik ys rna, er m ta en tjocka utan bidé. Så det blev det andra de sig att italiena re filt längst an lite till, så får man r fula diskställ fö u bi p n fo p et ss p vi sk å alternativet som inte var alls lika a to en vikas över d ppen och la har kae nu fyra fi . Därför har de väger hur m ltarna. Hela drömlikt. Till och med på jobbet, på diskbänken yc t ke at t én högen id so a m lig ur h el fin n st si de g , man kan in i sömnen o på restauranger och på officiella kommit på te vända ch om man pa i ett skåp in sig i de lyckas så tr toaletter ska de finnas.

Annars stoppa in alltiho o lik asslar man a De la t. m g re du n tte .

Jä Ib . land glider skakar de på huvudet och himlar 3 nedåt och filt nu ovanför vasken filt nummer mmer 2 up t man ska stå jobbigt och påt och allt med ögonen.

Jo, jag kan förstå tycker alltså at m a blir bara n öt bl so p ve up r n ösa vitsen med denna badrumsdetalj, tiska kudden. Inget så dåligt, trots den fa och diska och se ga än ntasst ku n se l.

Därför kör och men det är väl inte hela världen enska kuddar och jag med ita disk i ett skåp på ta sv tit lien h oc sk a lakan, hä om den inte finns. I Sverige slets påslakan till mina luckorna och gå rliga mjuka aldlä an m tt t a at d är d u et n et täcken, som är lätt att sv alla sådana ut på 80-talet. Hörde TV. Problem gör att änga runt u t där skåpet, täcket och nder . na ar ik förresten att det var under bordelltiden som man llr rig tömmer de ta m r fö a n n se so at pl ve a r st fa b ra n de satte in dessa små vattenkrus i svenska badrum, mycket bättre det är liksom de r kastruller får ! a diska glas elle sk ? jd an m hö nn om pa när bordellerna senare försvann, försvann även h i Oc disk Och vem vill ha t, ändå inte plats. m jag alltid gjor de. Men jag vet inte om det är sant. so r gö h oc ti an ra va r te ät Jag forts ingsfolket. bryn från inredn trots höjda ögon

Ovan är sådant som finns här i Italien, men som jag klarar mig utan.

Andra saker, som är helt vanliga i Sverige, saknas helt här. En sak är konceptet hall. Ingenstans att hänga ytterkläder på. Ska man besöka någon, brukar sängen i sovrummet agera jackhängare. När man sen ska lämna festen, måste man rota igenom en hel hög med kläder innan man hittar sin jacka. Men var tar alla familjens egna skor, jackor, mössor, halsdukar och vantar vägen? Själv har jag allt det i 8

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

min hall, huller om buller. Inte ens en liten skohylla har folk.

Ljus är en annan sak som jag saknar här. Tänder jag lite värmeljus när vi väntar gäster, säger min sambo ”nu kommer de tro att vi är på begravning”. Helst ska det vara kalla ljusrör i taket som ger ett riktigt starkt ljussken, så man ser ordentligt vad man äter. Ingen mysighetsfaktor alls. Kanske är det just därför som ordet mysigt inte finns på italienska? ´

Krönika

Text Ingabritt Tomboulidou www.greklandnu.blogspot.com

Hemma är där Hjärtat bor orta bra, men hemma bäst.

Hem, ljuva hem. Talesätten om hemmet är många. Och visst slinker det ur mig att jag ska ”åka hem” till Sverige, trots att jag bott utomlands i många år och inte har något eget hem kvar i Sverige.

Men i somras började jag fundera på vad som egentligen är hemma.

Jag kom nämligen på att jag bott 18 år i min uppväxtstad Nässjö, 16 år i Stockholm och 17 år i Naousa i Grekland – alltså nästan lika länge på tre platser. Så vad är det då jag kallar hemma? Är det den plats där jag är född och uppvuxen? Även om jag lämnat platsen och knappt satt min fot där sen? Eller är hemma där jag just nu har mina saker och min familj?

Svaret är nog att jag har flera hemma. Alla de här tre platserna har

B

varit viktiga i mitt liv och jag har kallat dem för hemma under många år.

Och även om det är länge sen jag lämnade både Nässjö och Stockholm tycker jag att jag har rätt att få kalla dem för hemma när jag känner för det.

Men det är klart, den plats där jag just nu slagit ner bopålarna har en särställning. Som en snigel har jag burit med mig mitt hem när jag flyttat runt. Och just nu är det här i Naousa jag har allt det som tillsammans formar mitt hem. Både stort och smått. Både mitt piano och mina fotoalbum. Och min familj förstås.

Egentligen är nog inte själva jorden, myllan, så viktig. Även om jag måste erkänna att jag också fäster mig vid själva den geografiska platsen där jag bor. Nej, hemma är i första hand den plats där jag slappnar av, blir mig själv och känner varje

vrå. Där varje pryl har en historia och där jag kan ta mig fram med förbundna ögon.

Inte så att jag är emot förändringar i hemmets inredning. Men att slänga ut rubbet och inreda med helt nya saker är ingenting för mig. Vad är då mitt hem? Åker inte det också med ut? Mitt hem platsar definitivt inte i någon inredningstidning, men alla personliga detaljer, denna saliga blandning av både gammalt och nytt, både svenskt och grekiskt, gör att jag kallar de här fyra väggarna för mitt hem.

Men hjärtat är inte beroende av några fasta bopålar, som tur är. Det rör sig fritt och rymmer hur många hemma som helst. Så nästa sommar kommer det nog att slinka ur mig igen att jag ska åka hem till Sverige en sväng. ´ SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

9

Hemma hos

Text Emma Ageberg Foto Annas privata

Italienskt oc skön SVEN pratar inredning med Anna-Carin Nicolini som har varit utlandssvensk i sju olika länder.

Hus och hem har alltid varit viktigt för Anna-Carin, som jobbar på IKEA och älskar att pynta och dekorera sitt hem. Sedan en dryg månad är Tyskland hennes nya hemland. Hon har flyttat med sin italienske man och två döttrar till den vackra studentstaden Münster.

10

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Hemma hos

fick ett jobberbjudande i Tyskland, samtidigt som de var nyfikna på att upptäcka ännu ett nytt land. Så flyttlasset gick norrut från Bazzano nära Bologna i Italien i september i år. Familjen hyr en våning i en gammal men nyrenoverad villa cirka två kilometer från centrum.

– Huset kan nog vara från början av 1900-talet och jag föll för dess vackra gamla trädetaljer och de många fönstren som skapar en ljus atmosfär, berättar Anna-Carin.

Möblerna kommer främst från Sverige och Italien. De tog med dem till sitt nya hem där de nu försöker passa in dem så gott det går.

Anna-Carin berättar vad inredning betyder för henne, det är nämligen skillnad på innebörden hemma och på arbetet. På jobbet betyder inredning klassificering av olika stilar och att finna funktionella lösningar till olika behov i ett hem.

Från ett mer personligt perspektiv betyder det att ha ett hem inrett på ett vis som

Beskriv ditt hem med tre ord!

– Väldigt mycket IKEA! I och med att Anna-Carin jobbar på IKEA och att hon där ser nya produkter och inredningstips dagligen, så har det haft sitt inflytande på familjen Niccolinis hem.

– På gott och ont om man frågar min man, tillägger Anna-Carin.

dels tillgodoser familjens behov för ögonblicket och som dels avspeglar familjens stil och som gör att det känns som ett hem med hjälp av foton och personliga saker. Anna-Carin erkänner att hennes stil i hemmet har ändrats sedan hon bodde i Sverige.

– Definitivt, man blir inspirerad av det man ser runt omkring sig varje dag, säger hon bestämt.

Lorenzo

ch IKea i förening

Lantlig stil med svensk touch Anna-Carin älskar den amerikanska New Haven-stilen som hon har anammat om än med svensk touch. En modern och avslappnad lantlig stil med vita möbler och mörk trä. Inredningen (och boendet) har vuxit fram efter nya behov och ny inspiration.

I Italien, där hon bott de senaste åren, har hon upptäckt vacker Italiensk modern design, och då speciellt alla vackra lampor och fina badrum med mosaik, men även fördelen med skoförvaringsmöbler.

Italienarna menar att deras största problem i hemmet är att förvara alla skor ...

– Det är också under de senaste åren som vi har köpt större delen av våra möbler och utbudet där vi SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

11

Hemma hos

12

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Hemma hos

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

13

Hemma hos

har bott har självklart spelat in, tillägger hon.

Det Anna-Carin oftast har saknat utomlands är små inredningsdetaljer kopplade till svenska högtider som julen, påsken och lucia.

– Som tur är så finns IKEA, SIA och hemresor, säger Anna-Carin.

Afrikanskt och Corbusier Anna-Carin har svårt att välja bara en favorit bland sina inredningsdetaljer.

– Ofta är de kopplade till ett personligt minne.

Jag har min en meter höga afrikanska golvlampa, gjord av cirklar, som jag såg i ett skyltfönster i en liten butik i Bologna på väg till jobbet varje dag i ett års tid. Tydligen var det ingen annan som tyckte den var något att ha, men jag blev förälskad i den men tyckte att den var alldeles för dyr. När butiken skulle slå igen och lampan reades ut så köpte min man den till mig i födelsedagspresent.

Andra favoriter är en Gregory Colbert-plansch, ”Elefanten och pojken”, från hans utställning “Ashes and Snow” från Venedigbiennalen 2002 samt en Corbusierfåtölj.

Anna-Carin tycker även att IKEA:s bokhylla Expert 14

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

är en bra förvaringslösning. Den har hon fyllt med SIA:s rosa flicklådor för barnens leksaker. Ytterligare en bra IKEA-produkt är tavelhyllan Ribba. Den har sin plats på väggen i vardagsrummet fylld med inramade foton. Ribba är en perfekt och flexibel inredningsdetalj som gör hemmet personligt. Är hemmet lika viktigt i Tyskland som i Sverige?

– Jag vet inte, men svenskar spenderar helt klart mer tid i hemmet än italienarna. I Italien är boendet ofta mindre och klimatet bättre så man spenderar mer tid utomhus och middagar med vänner äts ofta ute på restaurang, trattoria eller pizzeria.

Anna-Carin funderar vidare på skillnader mellan de olika länderna och heminredning.

– I Sverige verkar det som om heminredning är alla svenskars passion. Man byter gardiner efter säsong, möbler efter mode, och man finner inredningsaffärer även i småstäder för att “pynta” hemmen med nya ljusstakar, vaser, koppar eller nya textiler. I Italien finns otroligt fin toppdesign men hemmen känns mindre ombonade och fortfarande dominerar, även om det håller på att ändras, tankesättet att man köper möbler för livet.

Tyskland verkar vara mer som Sverige.

Namn: Anna-Carin Nicolini Ålder: 38 Bor: Münster, Tyskland Familj: Man (Lorenzo som är italienare) och två barn: Matilda och Amanda (6 respektive 3 år gamla) Gör: Just nu tjänstledig, annars marknadsföringschef på IKEA i Italien

Välkomnande hem Och vad betyder då HEM för dig?

– Var i världen hemmet är, är oviktigt men det måste vara ett ställe där jag kan slappna av och andas ut från vardagens stress, ett ställe som är varmt och ombonat utan att vara överfullt med saker. Det ska ha plats till stora middagar med vänner och där människor som kommer på besök känner sig välkomna, kanske rentav känner sig som hemma. ´

vi skickar Üver hela världen Z]LUZRH ZV\]LUPYLY WYLZLU[LY [ ZOPY[Z Z]LUZR[ NVKPZ L[J Z]LUZRH ZV\]LUPY LY WYLZLU[LY [ ZOPY[Z Z]LUZR[ NVKPZ L[J

VĂ„RLDENS BĂ„ST SĂ„LJANDE SPRĂ…KKURSER PĂ… CD-ROM! &&RkN ÂŻ kR 6OCAB "UILDER RkN ÂŻ kR 6OCAB "UILDER

.YByRJARE NIVk 4ALK .OW .

YByRJARE NIVk 4ALK .OW

. IINNA

Arabiska Arabiska Egyptisk –E g tisk

FORSTA F ORSTA

!FFiRSSPRkK 4ALK "USINESS !

FFiRSSPRkK 4ALK "USINESS

Lär L är dig dig

!LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS !

LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS

Lär L är dig dig

.YByRJARE NIVk 4ALK -ORE .

YByRJARE NIVk 4ALK -ORE

!LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS !

LLA V A Vi iRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS

9-

9- %# %*!.%.' 6 * %# %*!.%.' 6 * -%* - %*

!LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS !

LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS

Spanska S panska

!LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS !

LLA V A Vi iRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS

Lär L är d ig dig

7'481'

7'481'

ORD O RD Pk

,INESIISKA ,INES SKA

ž. .AND ANDARIN ARIN

unger FFungerar ungerar ar fĂśr: fĂśr:

iTunes/ iT unes/MP MP33

EuroTalk uroTalk har kurser pĂĽ 125 olika sprĂĽk

fÜr barn, fÜr nybÜrjare, fortsättningskurser, affärssprük m.m.

Beställ din kurs pü -HR[VY]pNLU 2\UNZIHJRH

www.SprĂĽkButiken.se www.SprĂĽk www .SprĂĽk .SprĂĽkButiken.se .se

Saknar du Sverige?

Beställ svenskt snus idag!

Beställ svenskt snus via snusdirect.com, vi levererar snabbt och billigt Üver hela världen!

10%

Använd rabattkoden i kassan och fü 10% rabatt pü hela varusumman.

Rabattkod:

Stort sortiment med billiga priser!

SVEN Snabb leverans direkt till dĂśrren!

Hemma hos

När hela huset kom till byn

Text & Foto

Ingabritt Tomboulidou www.greklandnu.blogspot.com

Lena Dimitriadous hus ligger omgivet av en kiwiodling på den grekiska landsbygden och i trädgården finns både vinrankor och valnötsträd. Men ändå – är det inte något typiskt svenskt över huset?

– Visst är huset svenskt! Vi tog med oss ett monteringsfärdigt hus på en långtradare när vi flyttade till Grekland för 25 år sen, berättar Lena glatt när hon tar emot oss på trappan till det vita tegelhuset.

född Legebjer, träffade sin blivande man Georg Dimitriadis redan som tonåring i en frisksportarklubb i Värnamo. Sedan dess har de hållit ihop och nu har de varit gifta i 34 år. De två barnen Anna och Kostas föddes i Sverige, men tanken på att flytta till Grekland fanns där hela tiden. Och för Georg var det Sandali utanför Skydra i norra Grekland som var hembyn. Släkten hade inte kvar något hus där, men det fanns mark där ett hus skulle kunna byggas.

Lena,

En dag föll Lenas ögon på en annons i lokaltidningen. Ett begagnat och nedmonterat Gullringshus var till salu till ett bra pris. Så när Lena och Georg fick se väggarna stå där, lutade mot ett träd, slog de till. Huset lastades på en långtradare tillsammans med två snickare. En husgrund byggdes på tomten nere i den grekiska byn och några veckor senare var det bara att sätta upp huset.

– Hela byn stod på gatan utanför och bara gapade.

Ett sådant husbygge hade de aldrig sett förut, berättar Lena och skrattar åt minnet.

16

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Sedan dess har huset fått en våning till och ytterväggarna har klätts med mexitegel. Men i övrigt är det mesta sig likt sedan inflyttningen för 25 år sen.

Lena visar runt och förklarar att hon inte tycker om nya saker och nästan aldrig slänger någonting.

– De flesta av våra möbler och saker är sådant som vi köpte när vi gifte oss. Soffgruppen, som jag älskar, är till exempel omklädd två gånger och snart är det dags igen. Den vägrar jag att slänga ut!

Och just soffhörnan, intill den öppna spisen, är en samlingsplats hemma hos Lena och Georg. Hemmet är öppet och generöst och folk kommer och går. Det bästa Lena vet är att baka, laga mat och pyssla om familj och vänner. Den stora glöggfest hon ordnar kring Lucia varje år är berömd i hela trakten. Då lyser det av ljusramper och stjärnor i alla fönster och glöggen står i högsätet tillsammans med hembakade julkakor.

Hennes grekiska väninnor däremot bjuder sällan hem någon, de vill hellre träffas ute på kafé. De flesta greker ser hemmet som en plats för sömn och mat, övrig tid vill man helst tillbringa ute, tillsammans med andra.

Men får Lena välja så samlar hon sina vänner hemma. Gärna i köket, som är en annan av Lenas favoritplatser. Över diskbänken hänger en vit gardinbård sydd av ett lakan som tillhört hennes mamma. Och på den gamla svenska skänken står ett strävsamt par i keramik, en present från Lenas mormor som följt henne sen hon var ung.

– Nästan alla mina saker har en historia eller åtminstone ett personligt värde för just mig. Så man kan nog säga att jag tagit med mig en bit av Sverige hit till Grekland, konstaterar Lena medan hon ställer fram hembakade frallor och äppelkaka med vaniljsås på köksbordet.

Men trots att hela huset andas svensk atmosfär har inte Lena någon önskan att flytta tillbaka till Sverige. Hon åker dit en vecka om året för att hälsa på sin pappa och sina syskon, men sen återvänder hon mer än gärna till byn Sandali.

– Jag har rotat mig här och känner mig avvand från Sverige, jag skulle inte vilja flytta tillbaka, säger hon rakt på sak.

Men det finns en sak som Lena saknar från Sverige,

Hemma hos

och det är söndagsnöjet att gå på auktion. Hon tycker mycket om att åka runt och titta på gamla saker, men sådana auktioner finns inte i Grekland.

Här är det inte många som vill inreda sina hem med gamla saker överhuvudtaget, helst ska det köpas nytt.

– Man kanske ber en inredare om råd och sen byter man stil igen efter några år. Det gör att inredningen i grekiska hem ofta är mer opersonlig. Själv knyter jag an till mina saker och skulle inte vilja göra så, säger Lena.

Maken Georg driver ett företag som bearbetar papper, men Lena själv arbetar inte utanför hemmet. Hon tycker hon har fullt upp att göra ändå.

Hon trivs med att varje morgon få gå ut i trädgården och plocka lite med växterna, ge hundar och katter mat. Och nästa vecka börjar kiwiskörden och den hjälper förstås Lena till med.

Dessutom finns det alltid något att göra i det stora huset.

– Ibland kan jag bara sitta i soffan och njuta av att jag har det så bra här hemma. Mitt hem betyder allt för mig, jag är nog en riktig huskatt ... ´ SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

17

Boktips

Längtan tal om hus och hem, är det ett av temana i Linda Olssons första roman ”Nu vill jag sjunga dig milda sånger”, som jag precis läst ut. Jag fick aldrig ro att komma in i boken i början, så den låg länge och väntade på mig på nattduksbordet. Men en dag släppte det och då kunde jag inte sluta läsa den…

Veronika och Astrid heter de två huvudpersonerna och de är så olika man bara kan bli, men har ändå något gemensamt som gör att de binds samman som nära vänner. Veronika är ung och har aldrig haft ett långvarigt hem, hon har bott runt om i hela världen.

Astrid är gammal och har bara lämnat sin by en endaste gång. De berättar sina sorgliga historier för varandra och tack vare det och varandras vänskap förstår de bättre sina känslor och finner ny inspiration till hur de ska fortsätta livet.

Linda Olsson beskriver det svenska väderombytet och de fyra årstiderna, så man får hemlängtan.

Vackert och målande. Man kan nästan känna doften av de hemlagade pankakorna och nyrensade kantarellerna. Och känna myggorna som surrar i den ljusa midsommarnatten.

Linda Olsson är författare och utlandssvenska. Hon bor så långt bort man kan komma från Sverige, nämligen på Nya Zeeland. I boken finns även extra material, hennes manuskript från hennes medverkan i sommarpratarna på P1, sommaren 2007. Där talade hon just om vad hem var för henne och skillnaden mellan längtan och saknad. Både den texten och romanen är mycket välskrivna och de ger en något att tänka igenom själv. Jag rekommenderar verkligen boken till alla er andra utlandssvenskar. Läs och längta hem lite! ´

På

18

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Tävling

Vinnare av Grann(a) dalahäst SVEN gratulerar Carolin Johansson som vann Sverige-dalahästen från Granna. Carolin tycker att Varberg representerar Sverige bra med motiveringen: Varberg är en underbar sommarstad som erbjuder allt man kan önska sig: hav, skog, kultur och nöje – Sverige i ett nötskal!

Foto: Grannas

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

19

Intervju

Text Emma Ageberg Foto Malins privata

SVEN:s trogna krönikör och skribent Malin Roca Ahlgren har flyttat hem (?!) till Sverige och dessutom blivit författare. Det vill vi så klart gratulera henne till och samtidigt är vi nyfikna på hennes nya liv.

I september i år gav hon ut sin första bok, en gullig barnbok som heter ”Var ligger utomlands?”.

Den handlar om en pojke som heter Leo som ska åka utomlands med sina föräldrar. Leo funderar på var utomlands egentligen ligger, det finns ju så många länder ...

Boken har text på två språk, man kan välja mellan olika alternativ, men originalet är på svenska och spanska. Mats Molid har illustrerat den fina boken.

MaliN:

hemma är här 20

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Namn: Malin Roca Ahlgren Ålder: 38 Bor: Stockholm Familj: Make, 2 kids. En av varje Gör: Skriver och undervisar Favorit färg: Svart

Intervju

Hej Malin! Stort grattis till att ha blivit publicerad! Hur känns det?

Jättekul. Spännande. Pirrigt.

Och var är hemma för dig?

Just nu Sverige. Förut Spanien. Fler ställen, men vid tillfället då man befinner sig där – det landet.

Berätta om idén till boken?

Min frågvisa son ställer många frågor och en dag var min man utomlands och arbetade. Han frågade då ”Var är pappa?”. Jag svarade att ”Han är utomlands”. ”Var ligger utomlands?”. Då fick jag idén till den här boken.

Var och hur får du inspiration till ditt skrivande?

Vardagen. Hela tiden och överallt.

Varför har du skrivit på två språk?

Mina barn är tvåspråkiga och jag kan själv flera språk och tycker att med språk kan världen bli mer kommunikativ internationellt sett.

Att börja med barnen är steg ett.

Dessutom finns det många barn som är tvåspråkiga och därför fattas sådana böcker på marknaden.

Vad har du för framtidsplaner?

Nya böcker eller andra projekt på gång?

Absolut! Mer blir det!

Vad tycker du gör en barnbok extra bra?

Den ska vara pedagogisk och intelligent. Man ska känna igen sig.

Vilken är din favoritbarnbok?

Oj, vilken svår fråga. Kan inte välja en, men jag gillar Gittan.

Sverige eller Spanien eller utomlands? Var kommer du bo om 10 år?

Kanske i båda länderna. Det är min drömplan!

Varför rekommenderar du din bok?

Den är pedagogisk, vacker och ger barnen en tankeställare som öppnar för vidare samtal om världen.

Slutligen, var kan man få tag i din bok?

Man kan beställa den här: www.vivlio.se/best.html eller här /www.bokus.com/bok/9789197568 289/var-ligger-utomlands. ´

Var ligger utomlands för dig?

Haha, alla andra länder som inte är ”här”.

Mer info om Malin:

blogg.malinrocaahlgren.com SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

21

Entreprenör

En länk

– och annat

22

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Entreprenör

SVEN fortsätter serien där vi presenterar entreprenörer som säljer svenska produkter till alla oss utlandssvenskar. Turen har kommit till Jeanette Sirefelt, som har tagit över webb-butiken Swedelink efter grundaren Inga-Lill Orbelin. Jeanette har aldrig själv varit utlandssvensk men har alltid närt en dröm om att få arbeta och bo utomlands. Därför gläds hon åt att komma i kontakt med svenskar världen över.

Text Emma Ageberg Foto Cecilias privata

k till lakrits

at svenskt på export Hur kom det sig att du ville fortsätta driva denna affärsidé vidare?

Jag hade länge letat efter ett företag att förvärva.

Tillsammans med min far, drev jag på 8o-talet ett konsultbolag där vi arbetade med materialhantering. Det var väldigt kul och inspirerande. I botten är jag utbildad maskiningenjör. Efter en tid såldes företaget och jag fick en anställning som säljare av växelmotorer. För några år sedan började en tanke spira om att starta eller köpa ett företag igen och få det att växa. Genom en företagsmäklarsida på

nätet fick jag kontakt med Inga-Lill och vi fann varandra. Hon har varit ett fantastiskt stöd för mig.

På köpet har jag fått lära mig massor om hur webbbutiker och Facebook fungerar. Det är verkligen ett väldigt roligt och stimulerande jobb.

Har du själv varit utlandssvensk?

Nej tyvärr. Det har alltid varit en hemlig dröm hos mig att få arbeta och bo utomlands men mitt liv hittills har inte blivit sådant. Därför gläds jag desto mer att få kontakt med svenskar världen över och

få höra hur de har det och vad de önskar från Sverige. Däremot har jag semestrat på många platser runt om i världen men då är man turist och det är inte riktigt samma sak.

Vad tycker du är det mest typiska svenska?

Oj, det finns så mycket. Ju mer man arbetar med detta ju fler produkter hittar man. Oftast tänker man inte så mycket på att många produkter är just svenska. Min styvmamma kommer ifrån Brasilien.

Hon har bott i Sverige i 20 år och det hon saknar mest är våra adventsljusstakar om hon råkar vara i

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

23

Entreprenör

sitt hemland över julhelgen. Annars tänker jag på pepparkakor, Aladdinaskar, Kalles, sill, godis – framför allt lakrits – och osthyvel. Är det lätt att "sälja" Sverige?

Problemet är inte att sälja Sverige utan att ”synas utomlands”. Sverige är känt för sina kvalitetsprodukter och sina mattraditioner som t ex glögg till julen och sillen till midsommar.

Var bor dina kunder? Från vilket land kommer det flest beställningar?

Nya Zeeland, Australien, USA, Brasilien, Kanalöarna och Schweiz.

Har du även förfrågningar från icke-svenskar?

Ja, icke-svenskar som har arbetat och studerat i Sverige. Det har handlat om sill och lakrits.

Ditt företag säljer svenska saker, böcker, filmer, musik, saker till hemmet, livsmedel, souvenirer och godis. På vad finns den största efterfrågan?

Svårt att svara på, just nu är det lite av varje. Det är det som är grejen med den ”ultimata webbshopen”. Om jag ska välja något, så blir det livsmedel, filmer och godis.

Vilken är din favoritprodukt?

Utan tvekan lösgodis eller… ja, allt godis.

Hur bestämmer du vilka produkter du tar in?

Det kan vara lite knivigt ibland. Men den valda produkten måste kunna levereras på max tre dagar från Sverige. Helst inte för stor eller för tung.

Naturligtvis ska den vara svenskproducerad.

Arbetar du ensam eller har du medhjälpare?

Jag har en kollega som heter Else-Marie Angelbratt.

Hon bor på Tjörn och hjälper till med marknadsföringen och naturligtvis sillen från Klädesholmen.

Hur marknadsför du ditt företag?

Det finns många sätt att marknadsföra. Via annonser hos er och på andra webbsidor riktade till utlandssvenskar. Sen finns det ambassaderna, svenska företag och skolor som vi har kontakt med.

Vi har en Facebook-sida som vi försöker uppdatera minst en gång i veckan och det gäller att synas på andra sociala medier också. Jag läste nyligen i en dagstidning att Facebook kommer att bli reklambyråernas död! Sen arbetar vi med nyhetsbrev och mejlutskick. Här ”minglar” vi så mycket vi kan för att sprida vår affärsidé. Alltid är det någon som känner någon som bor och arbetar utomlands.

Svenskarna är ett resande folk.

24

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Svenska saker man kan beställa från Jeanettes webbshop: Böcker CD-skivor DVD-filmer För barn För hemmet Godis Heja Sverige-paket Livsmedel Presenter Souvenirer Tidningar Kroppsvård

Har du planer på att utöka ditt produktutbud?

Några förhandstips?

Det gör vi ständigt och hela tiden. Mest blir det varianter på mat men även souvenirer. Vi ser till att hålla oss uppdaterade på nyhetsutbudet av spännande svenska produkter.

Vad har du för framtidsplaner?

Att fortsätta att utveckla Swedelink och att bli ännu bättre på att synas och få fler nöjda kunder världen över. Vi tittar just nu på vilka möjligheter det kan finnas att få kontakt med nya kunder i Baltikum och forna östblocket.

Vad gör du när du inte jobbar med Swedelink?

Jag är aktiv i bröstcancerföreningen Johanna här i Göteborg och blev själv drabbad av bröstcancer för 10 år sedan. Så här långt har det gått bra för mig men vi är alldeles för många som insjuknar och det behövs mycket pengar och engagemang till fortsatt forskning för att lösa cancerns gåta.

Vad är det bästa med Sverige?

Vad är det sämsta?

Det bästa är väl ändå vår frihet och demokrati. Vår härliga natur och våra fyra årstider. Och tänk på vår allemansrätt, friheten att kunna gå i skog och mark! Vi har tagit in en DVD som marknadsför

Sverige på ett underbart sätt. Tittar man på den så ÄR Sverige fantastiskt. Det sämsta var svårare att svara på. Får fundera en stund, jag har inte så mycket att jämföra med. Möjligtvis att den mörka årstiden är för kall och lång.

Varför är du stolt över att vara svensk?

Det är en känsla som verkligen förstärks när man jobbar med detta. Jag upptäcker hela tiden vilka fina produkter som finns här i Sverige och vilken kreativitet och driftighet svenskar har haft genom åren.

Vad tycker du är det svenskaste av svenskast?

Falurödfärgade stugor med en midsommarsång i förgrunden.

SVEN nummer 6 har hus och hem som tema.

Vad betyder hem för dig?

Trygghet, värme och att få vara sig själv och rå om sig själv. Mycket mys med levande ljus och brasa.

Tyst, skönt och avslappnat. Västra Göteborg och västkusten är definitivt mitt hem.

Beskriv ditt eget hem med tre ord.

Totalrenoverad, tillbyggd 70-talsvilla, trädgård. ´

www.swedelink.com

Annonser

SVT World World – ditt fönster fönster mot Sverige!

Sverige!

SVT World World sänder nyheter nyheter och fakta. fakta.

Musik, sport sport och natur. natur. BarnBarn- och nöjespro gram. Drama, debatter och kultur från program.

Sv eriges T Tele elevision – dygnet runt och året Sveriges Television om! SVT SVT W orld kan ses via satellit i World Europa, Asien, Asien, A frika och A ustralien samt Afrika Australien via IIPTV PTV i Nordamerika.

Pro gramfrågor: svt.se/svtworld svt.se/svtwor orld ld Programfrågor: svtw orld@svt.se svtworld@svt.se Abonnemang: www .connova.se www.connova.se ssvt.se/svtworld vt.se/svtworld svtworld@connova .se svtworld@connova.se Nu både i realtid och On Demand i Nordamerika!

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

25

IKEA

n a t u e t In a e K I t t mI Text Louise Sverud

betyder IKEA för oss utlandssvenskar? Mer än vad vi utlandssvenskar betyder för IKEA verkar det som. När jag flyttade till Lanzarote för drygt 10 år sedan fanns det inte många varuhus av kända märken här på vår lilla vulkaniska ö. Och jag minns hur jag och bästa väninnan som också är svensk under flera veckor planerade en IKEA-resa till vår grannö. Vi var överlyckliga när vi kom iväg.

Trots att det kostade oss cirka tusenlappen att flyga över till Gran Canaria. Vi reste med två tomma väskor tidigt en morgon mitt i veckan.

Returbiljetten var bokad senare samma dag. Vi tog bussen från flygplatsen direkt till det stora IKEA-varuhuset och det var som att komma till sjunde himlen. Vi kastade oss in i kaféet för den billiga frukosten, sedan satte vi av på snitslad bana genom sovrum, kök och vardagsrum.

Vi plockade på oss både lakan, stearinljus och gardiner och jag fick till och med en klädbetjänt med mig ... Sedan var det dags för varmkorv med rostad lök. Inget smakar som IKEA:s korv med bröd. Efter en kort paus sprang vi vidare bland glas, koppar och porslin, ända fram till lunch som naturligtvis avnjöts i IKEA:s matsal. Köttbullar med sås och lingonsylt. Det var först gången vi ätit IKEA:s klassiker sedan

Vad

26

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

utflyttningen från Sverige så vi njöt så det stod härliga till. Efter lunch blev det ytterligare en runda i butiken, fast då gick vi nog mest och sneglade på de spännande boktitlarna som stod i hyllorna i de konstgjorda rummen. Det kliade i fingrarna men det blev inga snattare av oss den dagen. Vi hann med en fika på eftermiddagen såklart, dammsugare med kaffe, gud vad gott och så till sist ett par inköp i matbutiken. Det var strax innan jul så både pepparkakor och inlagd sill kom med i väskan innan det var dags att ge sig av tillbaka till flygplatsen. Vi reste dit utan bagage men hade tillsammans 50 kilo med oss tillbaka, packade i dessa tunna, superstora kassar som lokalbefolkningen använder för att frakta sina varor till marknaden.

Vi skulle troligtvis ha gjort om denna resa om inte det blev så att IKEA faktiskt öppnade ett varuhus här hos oss på Lanzarote några år senare. Och trots att detta varuhus inte är lika stort och välsorterat så går det att få både julskinka och glögg till jul och köttbullar och kaviar resten av året. De svenska mammorna möter ofta upp för en fika på IKEA och ett år gick till och med barnen i svenska skolan Lucia genom hela IKEA-varuhuset.

De spanska kunderna måtte undra vad det var

för ett underligt upptåg, och personalen hade nog inte riktigt heller fattat galoppen för de stängde inte ens av musiken från högtalarna och släckte inte ner någonstans, så det har tyvärr inte blivit någon upprepning. Och visst känns det lite som om IKEA sviker oss utlandssvenskar. Vi som är så stolta över denna mycket svenska symbol i våra patriotiska hjärtan.

Men vid senaste besöket i matbutiken upptäcker vi till vår stora besvikelse att flera av de klassiska svenska produkterna har ersatts med tyska eller spanska varianter. Och i år finns varken pepparkaksdeg eller glögg på hyllorna.

Efter förfrågan får vi beskedet att det heller inte kommer att finnas. Vi undrar så smått varför IKEA vill beröva oss från vår enda möjlighet att fira riktig svensk jul utanför Sveriges gränser. Men visst; vi kommer att förbli vårt IKEA trogen. Det är ju trots allt bara här man kan få tag i örngott som passar våra från Sverige medtagna kuddar. Det är ju bara här man kan köpa korv med bröd för bara en euro och det är bara här man fortfarande kan köpa vaniljsocker och sirap. Vi håller tummarna att även IKEA:s franchiseägare kommer att se nyttan och glädjen av att ha så trogna supporters världen över och att de återställer sitt svenska sortiment. Heja IKEA. ´

IKEA

“

Att kunna montera IKEA-möbler är bra att kunna. Börja gärna tidigt!

”

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

27

Att flytta tillbaka

Bye, bye Hollywood Hills Hej, hej Sverige Efter en massa år i Sunny California så var det slutligen dags för Monica och hennes familj att dra upp bopålarna och flytta ”hem”, hem från det som varit hem under nästan 20 år. stora beslutet

Det

att flytta hem togs förra september. Efter många år i soliga Los Angeles skulle vi alltså packa upp vårt liv och bege oss till kalla norden. Jag och min man hade bestämt oss för att skaffa barn och det kändes tryggare att låta barnet växa upp i Sverige. Dessutom är Los Angeles som bekant en dyr stad och barnpassning, som allt annat, är kostsamt. I många familjer är det endast en förälder som arbetar medan den andra stannar hemma med barnet just för att dagis eller förskola är för dyrt. Lägg till att arbetsmarknaden i USA inte varit den bästa de senaste åren och den ständiga trafiken, så har du några fler skäl till att lämna en annars underbar stad.

Men även andra faktorer spelade in. En av dem var att jag vill att mitt barn ska ha nära kontakt med sina morföräldrar som jag själv bara träffat ungefär en gång om året de senaste 20 åren. När jag har pratat med andra som återvänt till hemlandet efter att ha bott utomlands en tid, är det oftast dessa skäl som gör att man bestämmer sig för att flytta “hem” igen, plus det faktum att Sverige fortfarande är ett ganska tryggt land.

Det var mycket som skulle organiseras och fixas innan flytten, till exempel arbetstillstånd och uppehållstillstånd till maken som är amerikan.

Svenska ambassaden hjälpte oss med det och gjorde ansökningsprocessen i det närmaste smärtfri. Vi fick veta att denna process kunde ta upp till sju månader. Men i vårt fall tog det inte ens en månad.

Det var naturligtvis en självklarhet att vi skulle ta med oss våra familjemedlemmar; hundarna Toby 28

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

och Mr. Snuggles samt katten Ziggy. Karantänen för djur från USA är avskaffad sedan 2003, men alla behövde ett europeiskt mikrochip, rabiesvaccin och avmaskning innan avfärd. Olika flygbolag har olika bestämmelser vad gäller måtten för djurens transportburar eller väskor. En Sherpa-väska är godkänd av de flesta flygbolag så vi skaffade dessa för hundarna som skulle sitta med oss i planet. Vi letade på nätet efter olika fraktbolag som kunde transportera våra ägodelar till Sverige. Efter vänners tips använde vi oss av ett svensk bolag med mycket överkomliga priser.

I april var det dags att ta farväl till La-La Land, säga Hasta la vista till vännerna och påbörja en ny resa på livets väg. När vi stod på svensk mark med alla våra ägodelar kände vi oss både uppspelta och en smula melankoliska. En del av vårt liv var nu för alltid avslutad, och en ny skulle ta sin början.

Jag pratade med Linn Persson i Malmö, som flyttade tillbaka till Sverige 2008 tillsammans med sin svenske pojkvän Dick och deras då sex månader gamla dotter Saga efter 15 år i Los Angeles. En av anledningarna var att de ville vara närmare familjen när de själva skaffat barn.

– Det var lätt att komma hem igen tack vare allt stöd och hjälp från familj och vänner, säger Linn. Men jag tyckte att det var svårt att ta reda på allt byråkratiskt för att komma in i systemet igen. Vi hade fixat det mesta i USA, och allt flöt på när det gällde jobb och bostad, men man ska nog tänka på att skriva in sig så snabbt som möjligt. Sen är det bra om man tar med sig referenser och papper på allt man gjort när man flyttar hem igen. Det väger mycket att man bott utomlands.

På frågan om vad som är skillnaden med att bo i

Att flytta tillbaka

Text Monica Olofsson Foto Monicas privata

Sverige nu och när hon flyttade därifrån på 90-talet svarar hon: Det är mycket som är annorlunda nu. Allt blir mer och mer amerikaniserat. Jag tycker att det är bra att svenskarna har tuffat till sig och kan sälja sig själva bättre, jantelagen försvinner mer och mer. Ångrar du någonsin att du lämnade Sverige?

Jag ångrar absolut ingenting, att bo utomlands är ett fantastiskt sätt att utvecklas och växa som person, speciellt i ett land som USA där man inte har ett socialt skyddsnät som här. Man lär sig att klara sig själv.

“

Surfa på nätet när det gäller transportbolag och jämför kostnader eftersom priserna kan skilja markant. Man måste även kunna styrka att man bott utomlands för att slippa tullavgifter, så spara räkningar och annat som kan bevisa att du verkligen haft bostad utomlands. Ska du ta hem dina fyrbenta vänner kan du gå in på Jordbruksverkets sida, sjv.se, för att läsa vad som gäller.

Till sist: Förbered dig på en känslomässig bergoch dalbana de närmaste månaderna. I skrivande stund har vi varit hemma i sju månader och det känns relativt bra. Den första tiden var allting rosa; det var spännande att vara tillbaka och träffa alla, och äta allt det där man saknar när man bor utomlands. Därefter följde en period då jag bara längtade tillbaka till Los Angeles och värmen. “Vi har haft en toppensommar!” sa folk.

“Skitväder!” fnyste jag som jämförde med det kaliforniska vädret.

Det är en känslomässig

berg- & dalbana

Där håller jag med Linn. Som utlandssvensk lär man sig att finna utvägar och lösningar på problem. Man lär sig även att uppskatta Sverige på ett helt annat sätt. Högkostnadsskydd på medicin, bostadsbidrag, gratis språkundervisning, fri sjukvård, sopsortering och fem veckors semester är bra exempel.

Vad ska man då tänka på när man flyttar hem igen?

– Viktigast av allt: var ute i god tid! Ovärderlig hjälp kan man få av svenska konsulatet eller ambassaden när det gäller frågor om arbetstillstånd eller liknande. Gå gärna in på sidor som sviv.se (Föreningen Svenskar i Världen) för att få råd och tips. Om du inte är skriven i Sverige, skriv in dig hos Skatteverket så snabbt du kan. Du måste infinna dig personligen för att göra detta.

”

Saknar jag något i LA då? You bet I am!

Värmen! Jag saknar att hajka med hundarna, det oändliga utbudet av restauranger och den supertrevliga amerikanska servicen. Jag saknar mina stallkompisar, att plocka apelsiner från balkongen, margaritas vid poolen, kolibrierna och det otroliga utbudet av shopping.

Samtidigt är det fortfarande spännande att vara nyinflyttad i sitt gamla fosterland. Ingen höjer på ögonbrynet när jag äter pizza med banan och curry, och jag kan äta mandelpotatis från mina föräldrars potatisland. Det kommer inte att vara svårt att hitta julmust till julen.

Och när jag ser hur min mammas ögon lyser upp när hon tittar på sitt barnbarn, vet jag att jag gjorde rätt val. ´

Funderar du på att flytta tillbaka?

Tips och mer info som kan vara användbart hittar du på:

www.utlandssvensk.net SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

29

Att flytta tillbaka

Text & Bild Malin Rocca Ahlgren www. malinrocaahlgren.blogspot.com

En resa tillbaka till framtiden 30

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Att flytta tillbaka

återvända hem, hem till sitt hemland efter ett halvt liv utomlands, är svårare än jag trodde. Gamla vanor återspeglar sig i mina egna barn. Självklarheter som att springa barfota i grönt gräs är nytt för dem, nytt för mig men också ett av alla minnen från när jag själv var liten.

Att

Nu står jag här igen efter att ha bott hela mitt vuxna liv någonannanstans. Jag har återvänt.

Kommit hem. Hemma känns främmande. Inte som förr. Träden har blivit högre, väggarna på husen vitare och människorna mer genomskinliga. Jag ser dem, de ser mig, men de befinner sig någon annanstans. Frånvarande. Jag trycker ned mina bara fötter i det mjuka gräset för att påminna mig om att jag faktiskt finns, att jag står här nu. Nu. Den mjuka marken tar emot mina bara fötter med en smekning. Min gröna gamla mark, mitt land, mitt Sverige.

Gräset är fortfarande grönt och mjukt. Precis som när jag var liten. Nu är jag stor, och har med mig mina egna barn tillbaka till mitt gamla land. Mitt gamla vackra land smeker även deras fötter som genast börjar springa i det. Kryper ihop i dess nyöppnade famn och låter sig vaggas till söms av den. Jag skådade, grät, blundade och tog ett andetag för att skaffa kraft till vad som väntade oss. Jag klämmer hårdare tag om mina barns små händer som glidit in i mina stora trygga handtag. De gömmer sig bakom mina ben, smygtittar och försöker förstå vad de ser. Nya färger, nya former och nya lukter. Många frågor och funderingar. Den nygamla gröna världen omfamnar mig och jag dras med.

Vinden tar tag i håret och jag upplever en slags Gröna Lund på landet ute i skogen, där jag sitter på flakmoppe och skumpar medan mina barn pekar glatt på hästar och kossor som vi svishar förbi. Som att gå på zoo för dem. Vi får snabbt veta vad som gäller i det nygamla landet. Nya ord, uttryck och vanor kastas i famnen på oss. Och jag som trodde att jag var svensk. Åka flakmoppe i skärgården. Att slunga snö, ha bråddar på skorna och prata bruttolön istället för netto är bara några exempel. Att barn har mobiltelefoner och att halva svenska befolkningen inte har en egen skosmak, utan måste gå i likadana vita tygskor av samma märke. Vita Converse-epidemi.

Det känns som om jag är med i filmen Tillbaka till framtiden, med gräsklipparbilar (typ), att inte få öppna konto utan ID-kort, att inte få skriva in sig på AF utan ID-kort (fast man har personnummer), ordet ”kröka”. Fenomenet kröka. Vad? Varför? Att planera att gå ut, och inte bara göra det. Att folk har en alkoholhaltsmätare hemma. Att inte få skaf-

fa telefonabonnemang utan fastanställningsavtal.

Dessutom ville de ge en telefon till dottern på åtta år. Är det normalt? frågade jag. De bara såg på mig som om jag kom från en annan planet medan de tänkte att det var en dum fråga, för svaret var självklart JA. Att man kallas för fiskmås om man är en nollåtta (därför att ”vi” (eller de) Stockholmare skräpar ned så mycket), att dra sig till någon slags skamvrå som rökare, att röka överhuvudtaget. Att äta nyponsoppa, tomtegröt, älg, ren och messmör.

Blocket! Herregud, vilken värld! Vuxna smågodisplockare. ALLA äter godis, godis, godishysteri. Att äntligen hitta frisörer som förstår sig på ens hår och inte tycker man är loca för att man vill ha slingor när man redan är blond. Men jag är inte blond, jag är råttfärgad, ser du inte det? Att man måste ha en sån där P-skiva. Jamen, vad är det? En självklarhet att veta, att ha, att använda.

Att tanka bilen bara med kort. Dessa kort igen.

Hemma i Spanien var det nästan tvärtom. Betala på bussen med telefonen. Inga mynt där heller. Såklart

“

Jag har återvänt.

Kommit hem. Hemma känns främmande. Inte som förr. Träden har blivit högre, väggarna på husen vitare och människorna mer genomskinliga.

”

Malin! Lever du i stenåldern? Att dricka saft, äta varmkorv. Hela tiden, överallt. Mamma ska vi äta en sån där korv nu igen? Varför äter man så mycket korv i Sverige? Att få barnbidrag. Att ha hallon och smultron i krukor. Att lära sig nya begrepp som grillväder. Att använda cykelhjälmar. På barn – och på vuxna. På barn med sparkcykel. Ingen och aldrig i Spanien. Att ha grannar som inte röker och odlar gräs hemma. Och låter doften sprida sig in i ens eget sovrum. Att ha regn och sol på samma gång.

Och barnen är ute ändå. Det hade de aldrig varit i Spanien. T o m skolornas utetid ställdes in vid regn.

Roligt att vara ute i regnet. Roligt med paraply, gummistövlar och att plaska och hoppa i pölar. Att köpa vin i stora mjölkpaket med plastpip. Att inte behöva visa legitimation när man betalar med Visakort. Att betala allt med kort. Lämna in Visakort

i baren. Va? Vadå lämna in kortet? Att betala kyparen på en gång när man blir serverad, inte när man ska gå. Vad är springnota?

Att inte avbryta och prata i mun, vänta på sin tur, stå i led, i kö. Inte fråga vem som är sist.

Nummerlappar – så modernt. Att inte skära ost med kniv. Och ladda upp för hösten genom att inreda hemmet och skapa mysfaktor. Att 50% av alla barn från 6 år till 14 (Obs! 6 år!) stannar hemma själva under sommaren medan föräldrarna jobbar, och småbarnsföräldrarna tar semester på olika veckor för att någon måste ta hand om barnen.

Vilken familjär semester.

Att använda tvättstugor, gemensamma cykelställ, hålla hastighetsgränsen, köra efter trafikens regler och bara parkera där man får. Att sakta drabbas av det mest typiska – väderfixeringen.

Att inte springa till doktorn så fort något händer, inte ta antibiotika mot allt. Att gå online, lösa allt där. Verkligen allt. Har man inget nät är man nog lite lost i Sverige idag verkar det som.

Vad har du för personnummer? Personnummer tack. Utan personnummer kan jag tyvärr inte hjälpa dig. Personnummerslandet. Onlinelandet. Lev ditt liv i din iPhone. Kreditupplysning och kreditupplysning dit. Men om man inte har bott i Sverige då?

Nej, då räknas man precis som de som har fått betalningsanmärkningar – man får ingen service, ingen hjälp.

Att dricka kranvatten. Äta äpple med skal. Att se varje förort med dess röda näsgäng, med sina burkar. Vänja sig vid att det alltid finns en liten grupp av dessa som sitter och klunkar sig till någon slags gemenskap. Försöka förklara för barnen ... Och att själv inte längre ta ett glas vin till lunch, för lunch äts vid tolv och inte vid tre. Nej, för vin är alkohol så det får man bara ta på speciella platser och speciella tider. Inte som vilken dryck som helst. Jamen Malin, det förstår du väl? Och att betala tio euros för ett halvt glas på en bar är inte ovanligt. Såklart.

Det är ju alkohol! Att kunna handla second hand.

Loppisar, secondhandbutiker och hela den fantastiska marknaden. Äntligen. Tjejen köpte nya skinnstövlar för en tia och killen en vinteroverall för tre tior. Härligt att se barn i myskläder och inte i spets, lack och siden by Mr R. Lauren himself.

Allsång på skansen. Allsång i alla vardagsrum. I vårt. Allsång på middagar. Sång och supen.

Men trots detta kommer vi nog ett tag till att bete oss som de flesta invandrare i Sverige och fortsätta med egna seder i viss mån. Vi grillar paella ute, dricker vin till sena luncher, pratar högt och med mycket kroppsspråk och har ännu inte kommit in i de tidiga morgnarna här, trots att vi arbetar. ´ SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

31

Vi tackar våra sponsorer

Annonsplats i SVEN? För mer information info@tidningensven.com

SVEN är en gratis e-tidning som kommer ut 2 gånger per år Du kan läsa tidningarna på: www.tidningensven.com

Vill du vara med?

Skribent – Fotograf – Illustratör – Intervjuobjekt – Redaktionsjobb Vill du vara med och skriva, fotografera, berätta eller kanske ha en liten tecknad serie i SVEN? Vi tar gärna emot förslag och bidrag. SVEN har ett speciellt temaland och olika fokus i varje nummer, och kanske har du en idé om vad som skulle vara riktigt intressant! Låt oss veta! Kontakta SVEN på: info@tidningensven.com Vi vill ge så många som möjligt chans att uttrycka sig på vår “megablogg” i tidningsformat, för alla utlandssvenskar som känner att de har något att dela med sig av.