SVEN nummer 5

Nr. 5• 201 1

Att bli mamma Temaland

SVERIGE

Sälja Sverige Sevärdheter Svenska deckarförfattare

Fotograf: Lina Ikse Bergman – www.linaiksebergman.com

l l e k u n j a v M ter g n n i i v n i n s He xklu ie

nummer 5

SVEN s 02

Redaktörens rader

03 04 08

Representerar Sverige

11 12 14 15 17 18 23 24 26 27 28 38 42 43 44

Entreprenören Ambassadören

Svenska deckarförfattare Intervju: Henning Mankell Bokrecenssion: Olycksfågeln Sveriges 11 största deckarförfattare Det svenska deckarundret Mycket att se i Sverige Sverige-quiz

Att bli mamma Kulturkrock och gravidchock Rosa eller blått?

Mammor berättar Tänk efter före Föda i Sverige Krönika Svensk mamma utomlands

14 2

Innehåll

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

04

32

36 15

28

12 29

42 30

Redaktörens rader ag går i väntans tider. Och då väntar jag inte bara på att SVEN nummer 5 ska bakas klar och sändas ut till alla hungrande utlandssvenskar runt om i världen, nej, jag har faktiskt en bulle i ugnen. För tredje gången! Ibland tycker jag att jag är galen som har gått med på ett tredje barn, men det är ju faktiskt fantastiskt att bli mamma, så varför inte – en sista gång. Just att bli mamma är temat i SVEN nummer 5. Det är mycket tjat om att Sverige är så fantastiskt bra på alla sätt och vis, med sjukvård, rättigheter och barnomsorg. Vi ville kolla upp om det verkligen stämmer. Själv tror jag att det finns mycket positivt och negativt i alla länder. På sidorna 28-37 ger flera nyblivna mammor sin bild av hur det var att få barn i sitt nya hemland.

Flera svenska deckarförfattare har gjort internationell succé under senare år, och Henning Mankell och Camilla Läckberg är två av dem, och om dessa kan du läsa om du bläddrar vidare. Då kan du också passa på att läsa om svenskan som gjort svenska prylar, svenskt godis och dillchips tillgängliga för alla, och om en svensk ambassadörs vardag.

Vi ger också tips på sevärdheter och avslutar med ett litet Sverige-quiz, så att vi kan berätta rätt om vårt fädernesland för utlänningar som vill veta.

Håll tillgodo!

J

Emma Ageberg Redaktör

SVEN:s korrekturläsare och redigerare Anna Walldorf, SF, USA, skickar hälsningar från en strand i södra Florida och med körsbärsblom i Japanska Trädgården i Golden Gate Park.

Ansvarig utgivare: Michelle Cadeau michelle@tidningensven.com Tel. + 1 973 325 2157 Redaktör och layout: Emma Ageberg emma@tidningensven.com Annonser: Louise Sverud louise@tidningensven.com Korrekturläsare och redigerare: Anna Walldorf Läs SVEN Nummer 4: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr4_2010_issuu

Läs SVEN Nummer 3: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr3_issuu

Läs SVEN Nummer 2: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr2_issuu

Läs SVEN Nummer 1: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr1_2009

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

3

R e p r e s e nt e r a r

sverige Vem representerar oss svenskar ute i världen? Tja, de mest kända är väl kungen och drottningen och kanske vår statsminister. Sen kommer folk ihåg Olof Palme, Anna Lind, Astrid Lindgren och Alfred Nobel. Men det finns också andra som har i uppgift att representera oss, och stå till vårt förfogande, bland dem ambassadörerna.

4

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Sen finns det svenska artister och författare, idrottsmän och skådisar som sätter Sverige på kartan för resten av världsmedborgarna, och stora företag likaså. Men framförallt alla vi utlands svenskar som bor runt om i världen!

Läs om några av dem i SVEN nummer 5.

Text Emma Ageberg Foto Cecilias privata

SVENSK ENTREPRENÖR som säljer Sverige online Cecilia Brock är en före detta utlandssvenska som jobbar med att ”sälja Sverige” och svenska produkter i sin webbshop scandinavianstuff.com. I SVEN-intervju berättar hon vad hon tycker är det svenskaste av svenskast och hur det är att vara entreprenör och att starta eget i Sverige. Vi utlandssvenskar är givetvis tacksamma för att hon (och andra likasinnade) tänker på oss och erbjuder försäljning av de svenska produkter som vi saknar som mest och skickar dem ända hem till dörren i våra nya länder. Utan dem hade det varit svårt att överleva i vissa stunder!

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

5

Intervju

Du driver webbutiken scandinavianstuff.com.

Hur kom du på affärsidén? Berätta lite om idén med företaget.

Jag är gift med en man ifrån Nya Zeeland och bodde där några år i slutet av 80-talet, och så har jag rest en hel del. Då längtar man ju alltid efter diverse svenska saker och smaker. Jag hade länge velat göra något på internet och då vi spenderade en vinter i NZ häromåret kom det över mig igen hur mycket bra vardagsdesign vi har i Sverige plus att vi hade med oss kilovis med godis och pepparkakor, kryddor, fiskbuljongtärningar etc. till alla släktingar som lagt in beställningar.

Hur är livet som entreprenör i Sverige?

Det finns väldigt mycket engagemang från stat och kommun och det finns starka företagsorganisationer. Det finns mycket föreläsningar, utbildningar och sammankomster där det är hög klass på föreläsare och utbildare så det är lätt att vidareutvecklas även om man är småföretagare och inte har en stor budget. Det som är negativt är att du inte har samma sociala skyddsnät som när du är anställd.

ock ecilia Br C : n m a N 8 Ålder: 4 backa, Sverige amt två gs n u NZ s Bor: K an från I n e k a 16 Familj: M n 20 och Dylan jobbar hon so en barn, Ali om webbshopp nadsföring t u rk Gör: För reklam och ma d även me småföretagare. a r för and

De

Är det lätt att "sälja" Sverige?

Sveriges namn klingar väl på de flesta ställen och vi har som sagt många bra svenska prylar. Sen har ju knäckebröd, smågodis och annat svenskt ätbart

blivit populärt för andra än svenskar de senaste åren.

Var bor dina kunder? Vilket land gör flest beställningar?

USA är det land jag skickar flest paket till, jag har nog skickat till de flesta stater. I EU ligger Frankrike och Tyskland i topp, Australien kommer starkt och fler och fler svenskar i Asiens olika länder sällar sig till vår kundskara.

Har du även förfrågningar från icke-svenskar? Även där ligger nog USA i topp. Det är dock många svensk-klingande namn och jag skulle tro att många av dem är svenskättlingar. Det är även många tyskar som handlar och alltid finns det en och annan älg i ordern.

Som utlandssvensk, vad saknade du mest från Sverige?

Salta grodor! Men även svenskt bröd, Jonas potatisskalare, våra genialiskt enkla konservöppnare och Marabou i olika former.

Hur länge var du utlandssvensk?

Jag bodde i NZ i knappt 3 år och har varit ute och rest i en del längre 4 – 14-månadersperioder också.

Varför flyttade du tillbaks till Sverige?

Min man sa att nu har du bott utomlands, nu vill jag bo utomlands ... Nu har vi bott här i 20 år och lär

10 största företagen i Sverige 2009 rankat efter...

...omsättning

...export

...resultat

1. AB Volvo 2. Ericsson 3. Vattenfall AB 4. Skanska AB 5. SCA 6. TeliaSonera AB 7. Electrolux 8. Hennes & Mauritz AB 9. ICA 10. Nordea AB

1. Ericsson 2. AstraZeneca AB 3. AB Volvo 4. SSAB AB 5. Sandvik AB 6. SAAB 7. IKEA AB 8. SCA 9. Husqvarna AB 10. Borealis AB

1. AMF Pension 2. AstraZeneca AB 3. Nordea AB 4. Investor AB 5. TeliaSonera AB 6. Folksam Ömsesidig Livförsäkring 7. Hennes & Mauritz AB 8. AB Industrivärden 9. Vattenfall AB 10. Investment AB Kinnevik Källa: Nordic Netproducts AB på www.ekonomifakta.se

6

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Intervju

alltid ha Sverige som bas. Men vi hoppas att kunna spendera delar av året utomlands i framtiden.

Hur var det att starta eget i Sverige? Berätta lite om din erfarenhet. Fick du mycket hjälp?

Då jag startade min lilla reklamfirma 2003 fick jag starta-eget-bidrag. Då jag startade scandinavianstuff.com fick jag lite hjälp ifrån Nyföretagarcentrum och Almi som gav mig lån utan säkerhet.

Tror du att du hade klarat av att starta samma företag på Nya Zeeland?

Vi hade eget i NZ men där hade vi en videoaffär.

Men jag är övertygad om att det skulle gå. Det handlar mycket om nätverkande och tålamod.

Ditt företag säljer svenska saker, souvenirer, tröjor, böcker och spel, barnpresenter, kepsar, godis och matvaror, apoteksvaror och lite fes-

tattiraljer. Vad efterfrågas mest?

Det är faktiskt ganska jämnt. Innan nationaldagen och midsommar och till augusti är det stor åtgång på papperstallrikar, servetter, flaggor och kräftskiveattiraljer. Till jul är det mycket fokus på mat och godis och en hel del barnpresenter. Nu på våren är det t-shirts som är en av storsäljarna. Souvenirer går bra året om.

Hur har du marknadsfört ditt företag?

Jag lägger otroligt mycket tid på nätverkande i olika former. Jag har annonserat i SVEN och SVIV, Svenska kyrkan och hos SWEA men kanske allra mest på Facebook. Sen tycker jag att den viktigaste marknadsföringen är nöjda kunder så jag försöker lägga ner mycket känsla i mitt arbete och försöker ha snabb och bra service. Nöjda kunder som sprider ryktet med mun-mot-mun-metoden tror jag är den bästa marknadsföringen.

Har du planer på att utöka ditt produktutbud?

Några förhandstips?

Jag tar hela tiden in tips från kunder. Denna vecka har jag lagt in kryddor som dragon och Aromat efter önskemål. Produkter jag har lagt in efter tidigare förfrågningar är t ex dillchips, OLW:s ostbågar, havregryn, fiskbuljongtärningar, örtsalt, Sverigeböcker och reflexer. Jag håller alltid ögonen öppna för lite roliga svenska souvenirer eller andra saker. Nu under våren tar jag in väldigt mysiga kökshanddukar med "Farmors fläcktips" och liknande i riktig retrodesign.

Vad har du för framtidsplaner?

Jag skulle vilja samarbeta med någon i Danmark och också ha danska saker, för danskarna bor lika mycket utomlands som svenskar. De har ju dessutom fantastisk design de är mycket stolta över och även speciella matvaror de bara måste ha. ´

Svenska saker man kan beställa från Cecilias webbshop

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

7

Text Emma Ageberg Foto Drasko Markovic

Ambassadören Sveriges sändebud i utlandet

8

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Det är inte bara företag, artister och konstnärer som ”säljer” Sverige ute i världen. Vi har även våra utsända diplomatiska ambassadörer, vars uppgift är att representera Sverige. Men vad gör egentligen en ambassadör hela dagarna och hur är det att vara utlandssvensk under en kortare tid i ett land, för att sedan bli förflyttad till ett annat? Det har SVEN frågat en av många utsända: Annika Markovic som 2003 blev utsedd till Sveriges då yngsta ambassadör. Hon blev först utsänd till Filippinerna, där hon har mottagit den filippinska ”Order of Sikatuna” för sitt arbete i landet. Numera är hon ambassadör i Brasilien.

F A K T A R U T A

AMBASSADÖR Ambassadör kommer från det franska ordet ambassadeur och innebär att man verkar som diplomatiskt sändebud och del av ett lands utrikesrepresentation. Ambassadören är chef för ambassaden och enligt Wienkonventionen om diplomatiska relationer (1961) en diplomat av högsta rang.

Ambassadörer tituleras "Excellens".

Ambassadörer har fullmakt som en stats högsta representation, vanligen stadigvarande stationerad i viss annan stat, med vilken den egna staten har diplomatiska förbindelser, men även organisationer, till exempel FN. Enligt praxis och Wienkonventionen har ambassadörer immunitet i gästlandet, det vill säga att de inte kan ställas inför rätta. Ambassadörer ackrediteras till statschefer.

Sveriges ambassadörer utses i praktiken av regeringen, men får formellt sitt uppdrag av Sveriges statschef. Diplomatkåren lyder under Utrikesdepartementet.

Källa: Wikipedia

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

9

frågor 10 Annika Markovic

till ,

Sveriges ambassadör i Brasilien 1. Hur är livet som ambassadör? Berätta hur en vanlig dag kan se ut.

Ingen arbetsdag är den andra lik. Eftersom Brasilien är ett enormt stort land reser jag mycket för att besöka olika delstater och visa upp Sverige. Men det handlar också om kontorsarbete, att skriva rapporter och analyser om utvecklingen i landet och bygga nätverk i det officiella samhället och i näringslivet.

4. Och den bästa?

Det finns många fantastiska upplevelser i det här jobbet. Ibland har jag fått nypa mig själv i armen för att påminna mig om vilken förmån det är att få möjlighet att uppleva ett land på det sätt som man gör när man jobbar på en ambassad. Det är extra roligt när man ser att det vi gör spelar roll och gör skillnad, oavsett om det handlar om att hjälpa ett svenskt företag eller ta hand om en officiell delegation på besök.

2. Vilka är en ambassadörs främsta uppgifter?

Att främja Sverige och svenska intressen och att hjälpa svenskar som råkat illa ut.

10

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

6. Hur länge har du varit utlandssvensk? I vilka länder har du bott?

Jag är ju både utlandssvensk samtidigt som jag jobbar för Sverige. Just nu är jag inne på mitt åttonde år utomlands i sträck. 2003 -2007 i Manilla, Filippinerna och sedan augusti 2007 i Brasilia, Brasilien.

7. Vad saknar du mest från Sverige?

Familjen och vännerna.

Ibland har jag fått nypa mig själv i armen för att påminna mig om vilken förmån det är att få möjlighet att uppleva ett land på det sätt som man gör när man jobbar på en ambassad.

3. Berätta om din tuffaste uppgift under tiden som ambassadör?

Oftast handlar det om svårlösta konsulära fall. Det jag tänker på hände innan Brasilien, det var när vi skulle hjälpa en svensk hem som inte ville åka då han var mycket sjuk och vi hade inga andra sätt än att försöka övertala honom om att det trots allt var det bästa för honom. Belöningen var när vi lyckades få honom på ett plan till Sverige innan jul och han blev omhändertagen av läkare där och föräldrarna ringde sedan och grät av lycka i telefonen.

5. Hur förbereder man sig inför ett nytt land, nytt språk och en ny kultur, när man blir omplacerad?

Vi får oftast inte mycket tid till förberedelser. Det är bara att kasta sig i vattnet och simma.

8. Vad tycker du mest om i dina nya länder?

Oftast är jag mer intresserad av det som är annorlunda mot hemma, jag letar efter det som är nytt och spännande i exempelvis mat, musik och natur.

I Brasilien är Amazonas fantastiskt.

9. Varför är du stolt över att vara svensk?

För att vi är ett demokratiskt samhälle med respekt för mänskliga rättigheter. Jag är också stolt över att vi har så många internationella och multinationella svenska företag som det går bra för.

10. Vad är det svenskaste av svenskast?

Kalles kaviar och äggmackor, lagom. ´

Namn: Annika Markovic Ålder: Lagom Bor: Brasilia i Brasilien Familj: Man och tre barn Gör: Är Sveriges Ambassadör i Brasilien (och Surinam)

Sverige har 99 utlandsmyndigheter, som inkluderar ambassader, representationer, delegationer och konsulat. Utlandsmyndigheterna är direkt underställda Utrikesdepartementet (UD) samtidigt som de är fristående myndigheter. Tillsammans med de cirka 400 honorärkonsulaten bildar de utrikesrepresentationen.

Sverige har diplomatiska relationer med i stort sett alla självständiga stater.

För att läsa mer om respektive lands svenska utlandsmyndighet gå in på www.swedenabroad.com

Deckare

deckarläsartider emestertider är lika med bokläsartider. Mer specifikt: deckarläsartider. Sommaren är årstiden då många äntligen tar sig tid att läsa, och kriminalromanerna ryker från bokhyllorna för att sedan följa med ner i packningen på väg till stranden, båten eller sommarstugan. Gastkramande historier, trötta kommissarier, obegripliga ledtrådar och våldsamma mord är den litterära diet som vi helst smakar på under soliga såväl som regniga skyar. Och utbudet är oändligt, den ena nya författarstjärnan efter den andra tänds på deckarhimlen. Många av stjärnorna är svenskar och några av dem lyser extra klart just nu, bland dem Henning Mankell och Camilla Läckberg.

S

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

11

Deckare

Text Emma Ageberg Foto Lina Ikse Bergman • www.linaiksebergman.com

Som en av våra största författare OCH en av oss ”utlandssvenskar” är Henning Mankell ett perfekt intervjuobjekt för SVEN nummer 5 med temat: Svenska deckarförfattare som gjort internationell succé.

HENNING MANKELL SKRIVER FÖR HELA VÄRLDEN 12

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Deckare

Var hämtar du idéer och inspiration till de våldsamma scener som skildras i din litterautlandssvensk stora delar av året, då han tur? har hittat hem i Afrika, närmare bestämt i Från verkligheten och från andra böcker. Men verkMoçambique. Världen över kan man hitta hans ligheten överträffar alltid dikten. Även om vissa deckare med kommissarie Wallander från Ystad och saker jag skrivit har varit svåra, så är verkligheten det har gjorts olika varianter på Wallander-film, alltid värre. Men det viktigaste är att historien jag både med svenska och engelskspråkiga skådespevill berätta är tillräckligt bra och tillräckligt viktig – lare. Men Henning Mankell har ett brett författardå är inspirationen inget problem. skap och skriver så mycket mer än bara deckare, bland annat ungdomslitteratur, romaner och teater.

Vilken genre fångar dig lättast och är mest I Moçambique jobbar han som givande att skriva? regissör på Teatro Avenida i Deckare, teater, ungMaputo och han engagerar sig domslitteratur …? i Afrikas situation, genom att Skulle jag av något försöka ge en annan bild av kusligt skäl tvingas att Som författare kan man inte ha några styvbarn.

Afrika än den vanliga västerländska bilden. Han har bland välja mellan teater och Jag tycker om att skriva skrivande så är min för alla genrer, även om annat skrivit en trilogi om en ibland är olika. kvinna som heter Sofia där huvuduppgift förstås uttrycket Men skulle jag av något angelägenheter som ligger att skriva. Ordet är det kusligt skäl tvingas att Henning varmt om hjärtat tas viktigaste för mig... välja mellan teater och upp. Landminor, AIDS och att få skrivande så är min livet att gå ihop. Henning jobhuvuduppgift förstås att bar med olika organisationer i skriva. Ordet är det viktigaste för mig, även om att Afrika för att kämpa mot dessa problem och menar regissera och arbeta med teater också går ut på att att det finns så mycket lidande i världen som är skapa andra världar, precis som med en roman. onödigt. Han kan inte hjälpa alla, men det betyder inte att han inte kan hjälpa några. Vilket han anser Hur har ditt perspektiv på Sverige förändrats vara ett privilegium och inte en uppoffring. genom att leva och arbeta i Afrika?

SVEN har bett Henning om en intervju främst för Jag brukar säga att precis som en konstnär ibland att få prata med en representant för Sverige som behöver ta ett steg tillbaka för att betrakta sin tavla kan inspirera andra men även för att det är så spänså behöver jag ibland distans till mitt hemland. nande att få veta hur hela världens Vissa saker behöver helt enkelt ett visst avstånd.

Wallanderskapare tänker. Henning har själv sagt att Mina upplevelser av att vara europé och svensk förhan inte tror att han och Wallander skulle vara vänstärks ju genom mina afrikanska upplevelser och ner om de träffades i verkliga livet. Det enda de har förhoppningsvis märks det i det jag skriver. Men gemensamt är musikintresset och arbetsattityden. även om jag tillbringar resten av mitt liv i Afrika så Det finns nio romaner om Wallander och flera mildör jag som europé. joner har attraherats av dessa böcker.

Du har sagt att när du klev av planet i Afrika, för första gången, hade du en känsla av att Med Kommissarie Wallander har du fångat komma hem. Vad innebär hem för dig? (Många läsares från hela världen intresse för Sverige. utlandssvenskar kallar fortfarande Sverige för Vad tror du är anledningen till att Wallander hemma, trots många år utomlands med familj, har blivit så populär? vänner och ett eget hem.) Och varför valde du Kanske för att han är mänsklig. Ingen skulle kunna just Moçambique som ditt andra hemland? föreställa sig att James Bond stannar upp mitt i jakBåde Sverige och Afrika är hemma för mig. Varför ten på skurkarna och tar en spruta insulin, eftersom jag bosatte mig i Moçambique är en lång historia, han inte är verklig. Men Wallander är på riktigt, han men det var av flera anledningar. har diabetes, han utvecklas, han har relationsproblem. Han förändras hela tiden, precis som alla Hur ser ditt utlandssvenska liv ut? Vad är det andra. Jag tror att jag skriver om en verklighet som som är bra med att vara utlandssvensk? många känner igen. Vad som i grunden intresserar Är jag i Sverige är mina dagar oftast väldigt lugna. mig är djupt existentiella frågor, så som vad det Jag skriver på förmiddagarna, fram till tolv stänger innebär att vara människa och vad som känneteckjag av telefonen. Jag brukar också läsa några timnar den tid och värld jag lever i. Jag tror allt jag skrimar varje dag. ver på något sätt handlar om det.

enning Mankell är en av oss. Han är

H

“

”

Namn: Henning Mankell Ålder: 63 Bor: Delar min tid mellan Moçambique, Afrika och Göteborg.

Familj: Min fru Eva samt fyra barn från tidigare äktenskap.

Yrke: Författare och regissör I Moçambique ser mina dagar något annorlunda ut. Jag brukar skriva på förmiddagarna även där, men eftermiddagarna spenderar jag på vår teater bland människor. Men mitt liv är för det mesta ganska odramatiskt, vare sig jag är i Sverige eller i Afrika. Dramatiken får hålla sig till det jag skriver.

Det bästa med att vara utlandssvensk är allt jag har lärt mig genom att se världen utifrån ett annat perspektiv än det egocentrerade europeiska. Det har lärt mig så mycket om mänskligheten. Det har varit svårt och farligt ibland, men det har hjälpt mig att förstå mycket mer om världen.

Hur kan vi sätta stopp för lidandet i Afrika?

Berätta om ditt engagemang och arbete med situationen i Afrika.

Jag tror mer på hjälp till självhjälp än på bistånd. Även om det ibland behövs extra hjälp för att få ett land och dess invånare på fötter så tror jag inte bistånd är en hållbar metod i det långa loppet.

Jag försöker tala för Afrika genom mina böcker och genom att engagera mig i och skriva om Afrikas situation. Eftersom västerlandets massmedier sviker helt, försöker jag göra det jag kan för att ge en annan bild. Jag aktar mig för att romantiserar för det är precis lika förljuget, men jag försöker se problemen som de är och samtidigt även se den andra sidan, som är det levande Afrika och inte bara det döende.

Jag arbetar med flera olika organisationer i Afrika, som PLAN Sverige (www.plansverige.org), SOS Barnbyar och Rädda Barnen. Men jag önskar att jag kunde göra mer av värde och att resten av världen tog sitt ansvar. Fler måste hjälpa till.

Västeuropa måste ta sitt ansvar och fler måste inse vikten av solidaritet. ´

Mer info om Henning Mankell:

www.henningmankell.com SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

13

Deckare

Bokrecension

OlycksfĂĽgeln

Text Ingabritt Tomboulidou • www.greklandnu.blogspot.com

av Camilla Läckberg

den stora mängden svenska deckarfÜrfattare finns det nügra vars stjärna lyser klarare än andras. Och dit hÜr utan tvekan Camilla Läckberg, med sina bÜcker Isprinsessan, Predikanten, Stenhuggaren och flera andra.

Själv läste jag nyligen Olycksfügeln och blev fast frün fÜrsta sidan. Det är en bok med en ganska snürig men oväntad intrig med münga sociala bottnar. Som en rÜd trüd genom allt det som utspelar sig lÜper frügan om människans skuld. Vems är skulden när en olycka händer? Hur sonar jag min skuld? Finns det Üverhuvudtaget fÜrlütelse att fü?

Olycksfügeln är en bok om helt vanliga människor i det lilla svenska samhället Tanumshede.

Och Flera BÖCKER AV Läckbergs styrka, fÜruCAMILLA LÄCKBERG: tom att skapa en spänFyrvaktaren nande intrig, är just hur trovärdigt och psykoloSjÜjungfrun giskt träffsäkert hon Tyskungen skildrar alla de personer som passerar revy i Stenhuggaren boken. Med nügra fü Predikanten penndrag für hon büde Isprinsessan kollegorna pü polisstationen, deltagarna i SnÜstorm och dokusüpan och alla de mandeldoft andra att träda fram som

I

riktiga människor i all sin vanlighet, med büde goda och ynkliga sidor. Men mitt i all vanlighet lurar det abnorma, det fÜrskräckliga, det som gÜr att Olycksfügeln blir till en riktigt spännande deckare. ´

vi skickar Üver hela världen Z]LUZRH ZV\]LUPYLY WYLZLU[LY [ ZOPY[Z Z]LUZR[ NVKPZ L[J Z]LUZRH ZV\]LUPY LY WYLZLU[LY [ ZOPY[Z Z]LUZR[ NVKPZ L[J

-HR[VY]pNLU 2\UNZIHJRH 14

SVEN – Tidningen fÜr SVENskar i utlandet

Deckare

11 av Sveriges största

deckarföÖrfattare Liza Marklund Journalisten Eva Elisabeth "Liza" Marklunds första deckare, Sprängaren, kom ut 1998 och med den etablerade hon sig som en av Skandinaviens mest säljande författare. Vid sidan av författarskapet är Liza Marklund krönikör i Expressen. Hon är dessutom delägare och en av grundarna till Piratförlaget.

Med boken Sprängaren bröt Liza Marklund normerna för den svenska deckaren. I en genre där detektiverna oftast var män, introducerade hon en kvinnlig hjälte, nämligen kvällstidningsreportern Annika Bengtzon.

Dessutom fick bihandlingar som inte bara rör kriminalgåtan utan också huvudpersonens privatliv och aktuella samhällsfrågor plats i böckerna. Lizas stil har fått många efterföljare och en mängd kvinnliga deckarförfattare har debuterat i Sverige, med stora framgångar. Före Sprängaren fanns det få kvinnliga författare av kriminalromaner i Sverige.

Efter Sprängaren har Liza Marklund gett ut ytterligare sju romaner med sin hjältinna Annika i huvudrollen. Deckarna har sålt i sammanlagt 9 miljoner exemplar och är översatta till 30 språk, vilket gör henne till en av vår tids mest populära svenska författare. I augusti 2010 blev Liza Marklund den andra skandinaviska författaren någonsin att toppa New York Times bestsellerlista. Sprängaren och Paradiset, har filmatiserats av Colin Nutley med Helena Bergström i huvudrollen.

Böcker om Annika Bengtzon • Sprängaren (1998) • Studio sex (1999) • Paradiset (2000) • Prime time (2002) • Den röda vargen (2003) • Nobels testamente (2006) • Livstid (2007) • En plats i solen (2008) Källa: Wikipedia

ser s Håkanr skrNeves och den genren blev han sin första deckare 1993,

Håkan Nesse ut handlar om Van lromaner han först gav ina krim fem De tt. bro genom i den fiktiva staden sedermera bokhandlare Veeteren, kommissarie och sviten har filmats för norra Europa. Maardam Maardam, någonstans i Van Veeterenserien har llter i huvudrollen. Efter bio och TV med Sven Wo barottikvintetten: s.k fyra delarna i den . Bar sta för de rat lice pub r Nesse 2007, Berättelse om 6, En helt annan historia Människa utan hund 200 fristående böckeramma 2010. Dessutom de herr Roos 2008 och De ens isont 2005 och hor 2004, Från doktor Klimkes na Skuggorna och regnet mer romanen om utk 1 eet 2009. Hösten 201 Str e min Car på rna ska Ma barottikvintetten är n avslutande delen av Bar Himmel över London. De Kim Novak badade an bra bok av Nesser är planerad till 2012. En ann ssvensk; han bor and Även Håkan Nesser är utl aldrig i Genesarets sjö. numera i London.

Källa: Wikipedia

Lars Kepler

Lars Kepler är en svensk författarp seudonym, som de ut Henning brittisk media fö Mankell som pe rst pekarsonen bakom.

Bonniers som pu Men både Man blicerat böckerna kell och förnekade snab andra författare bt detta påståe har misstänkts nde. Flera ligga bakom ps skrev artiklar so eudonymen och m ”Kepler-koden Aftonbladet , kan du knäcka tet?”. Hela so deckarförfattare mmaren 2009 ns identispekulerades de Aftonbladet avslö t vilt. I septem ja att det är Alex ber kunde ander och Alexan ligger bakom ps dra Coelho Ahnd eudonymen. oril som Keplers första ve rk, Hypnotisören har sålts till 34 i september 20 olika språkområ 09 nådde den til den och l försäljningslisto Den andra kr rnas första plat iminalromanen s i Sverige. i serien om ko Paganinikontrakt mmissarie Joon et, nådde exakt a Linna, ett år senare äv första plats. en den försäljnin gstoppens

Foto: Peter Jönsson på www.lizamarklund.com

Källa: Wikipedia

och Aftonblade

t

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

15

Deckare

n StiLaersgson Lficak raldrsigsupopleva

med ora framgång sin extremt st serii n ke bo ta rs fö ns död. Den ha r te Stieg ef kte x le ra st m Flickan so gin som kom ut 05, nummer två, 20 Millenniumtrilo .I ut 07 vs 20 ga s, r, de tar kvinno som spräng en, Män som ha er dje, Luftslottet öv tre i , n ar de pl h em oc , ex 2006 i 27 miljoner lt så s an med elden, kom d. m le m av r Larsson böckerna i tillsa färdigskriven nä or st l mars 2010 hade ts til ra r va ise n at na har film rde bok i serie bliceras. Böcker pu 40 länder. En fjä t at er m m boken ko Det är oklart om i huvudrollen. ce pa Ra i med Noom lla: Wikipedia Kä

Mari Jungstedt Mari Jungstedt har arbetat som journalist vid Sveriges Radio Ekot, Rapport och SVT:s regionala nyhetsprogram ABC. Hon debuterade 2003 med spänningsromanen Den du inte ser, som handlar om seriemord på Gotland.

Sedan debuten har hon skrivit en uppföljare om året där personer från debuten återkommer. De är kriminalkommissarie Anders Knutas och journalisten Johan Berg, och skådeplatsen är alltid Gotland.

Hennes böcker har översatts till danska, finska, nederländska, tyska, franska, spanska och engelska.

Källa: Wikipedia

Roslund & Hellström Roslund & Hellström är en svensk kriminalförfattarduo, bestående av journalisten Anders Roslund och kriminalvårdsdebattören Börge Hellström. Duon debuterade 2004 med kriminalromanen Odjuret. Temat i deras böcker kretsar huvudsakligen kring vem som är offer och vem som är brottsling. Deras andra deckare: • Box 21 • Edward Finnigans upprättelse • Flickan under gatan • Tre sekunder

s rev sin tredje deckarromanpuånTVder3.föräldu d i p a L us sk erlyst” Jengs n Jens Lapid ealbuittare i ”Eft e advokate 08) och seri bat som bis

36-åri ven job je cka upp (20 . Han har ä g. Den tred 6), Aldrig fu 0 0 (2 sh raledigheten ter Bergtin ca Pe a b en n b g a re n a å Sn n g t tu ed teck r första Jens har get ammans m ni 2011. Fö gra ig 145 tills mer ut i ju kr m g ans med nå n ko ä m G m ch a o et lls m ti xe u n el so d t er p huvud eter Live en kvinnlig romanen h . s skrivit in u id igare böcker p d ed stoff häm ti La s s n n har Je ndre värld m mmer i ha u n s o ko ti re lm a o ir fö h sp m ck in so Sto av de män och språklig författakonflikter i handlar om na tingsrätt ch o sh tu n r ca a lle a ts b Här kan du läsa ett smakprov: So re b a å tk p Sn i bra ng människor s tjänstgöri ”Stockholm www.smakprov.se/smakprov/visa/9789164202949/partner/smakprov Latin Kings, tat från Jen lv sin genre ä m sj so r re lla a p ka p s idu a ra Källa: Wikipedia och www.roslund-hellstrom.com böcker. Lap från svensk r med en Khemiris ss a H s a n på senare å Jo ren lda böcker så aniél t D es v a m i g es rats i re noir”. av Sverig se ti en a i it lm liv fi b r d ha r också även en Snabba cash r. Boken ha pelar sig la ts p r u ä h em , Mons Kallentof p ex er p u m a ld t, född 1968, är terkom fucka 600 000 så journalist och fö n, Aldrig tromanen å r u ä re a böcker om krim eb lj se d el fö n tt p å ä p fr U er rfattare. Han ha inalinspektör M raktärer denna b ka tt Espinosa. r skrivit fyra a a t ss g alin Fors, en blon vi g sa in Linköping, där äv ch n rsätt tervju iljö o d och atletisk kv en författaren ha har i en in sålda för öve Stockholmsm inna från r sitt ursprung. drag av den klas pidus själv s böcker är u La id r. p re u La Hon har enligt fö . ig siska hjälten i sk if sh a ca som b rfattaren andinavisk krim alldeles egen so " än Snabb inallitteratur men rt. En ung, star ket mörkare yc m " ho n k är kv en inna som försök livet. Den första .

-sin-trilogi) er hitta sin egen boken om Malin till 26 länder knyter-ihop väg i Fors heter Midvi Höstoffer och Vå ns-lapidus/je em -h nt ok erblod. Sommar rlik är de följand /dnb döden, .dn.se/dnbok e deckarna.

Källa: ladet (www och Aftonb

Mons Kallen toft

Wikipedia

Källa: Wikipedia

och www.mons

kallentoft.se

då rsson attare med din debutroman Solstorm 2003. Hon tstilldbäselatadessvensÅsa La priset för åre blev en bästsäljande förf

r iner berättelser som n ThGöteebo JohTha org skriv ö. eorin från ns barndoms

Johan a Öland, ha ge spelas på norr åk och Blodlä till stor del ut timmen, Nattf n, um re Sk vå na h er , vintern oc De tre roman a under hösten st nd fa la bo Ö ra på g ba hem och utspelar si st re r ha apl na ster onda när sommargä da idéer eller sökare med go be a ak st en och årspå ön. varje öländsk ner finns kvar en roman för a na i riv ar sk ng t ni at äm Målet är dret och st vä r dä t et rt skva elsen. Så nu tid – en Öland erna i berätt on rs pe da ar rk ve t hans hemsi landskapet på ken som enlig bo är t ar m de m r so nä idsommar väntar vi på a sig efter m el sp ut t at kommer kare på ön. som flest besö

.com

johantheorin

dia och www.

Källa: Wikipe

Åsa Larsson nt. Året efter fick hon pris som årets bästa debuta Åsa är nu författare på Svenska Deckarakademins nes tredje kriminalroman. hen är stig rt Sva . bland llts spi som d nes böcker är översatta till ka kriminalroman, Det blo sade på författarskapet. Hen sat hon an inn st juri som heltid, men arbetade a och engelska. ka, tyska, tjeckiska, spansk annat norska, danska, fins

bertbonniersforlag.se

Källa: Wikipedia och www.al

Kar in Alvtegen

Karin är barnbarn till Astrid Lindgrens bror Gunnar Eric sson och hon startade sin karriär som manus författare till TV-såpan Red eriet. Idag är hon framför allt deckarförfattare och har bland annat skr ivit Skuld 1998, Saknad 2000, Svek 2003 och Skam 2005. Saknad tilld elades Skandinaviska Kriminalsällskapets pris Gla snyckeln år 2001.

Karin Alvtegen är en av Ska ndinaviens mest lästa och uppskattade författare. Känd för sina pregna nta personporträtt och psy kologiska thrillers är hon idag även en firad inte rnationell bästsäljare. Hen nes böcker ges ut i ett 30-tal länder och har sålt i flera hundra tusen exemp lar per titel.

Källa: Wikipedia och www.ka

rinalvtegen.com

16

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Deckare

Det svenska deckarundret

Text Louise Sverud

amilla Läckberg, Mari Jungstedt, Mons Kallentoft, Åsa Larsson, Karin Alvtegen och Johan Theorin. Det är bara några av namnen på svenska författare som tagit sig in på internationella bästsäljarlistor. Sveriges deckarförfattare säljer som smör just nu, i hela världen. I min bokhandel i Spanien ligger de flesta av dessa författare på topplistan tillsammans med ett par andra skandinaviska kollegor.

Man skulle kanske kunna tro att det var Stieg Larsson och Millenniumtrilogin som var startskottet för de litterära svenska framgångarna internationellt, men han var långt ifrån först.

Redan i slutet av 1800-talet visade August Strindberg vägen med sin dramatiska och mörka litteratur. Han räknas idag som en av Sveriges mest betydelsefulla författare och hans böcker finns översatta till 30 språk. Strax efteråt skördade Selma Lagerlöf stora framgångar och fick som första kvinna Nobelpriset i litteratur. Boken om Nils Holgersson finns översatt till cirka 60 språk. Inte illa av Selma, som är en fantastisk inspiration till dagens kvinnliga deckarförfattare. Astrid Lindgren måste givetvis nämnas som en av Sveriges största litterära exporter. Hennes böcker om Pippi Långstrump har översatts till 64 språk och sålt i nästan 150 miljoner exemplar; en storslagen bedrift av världens bästa Astrid.

Den svenska deckarvågen startade på 60-talet när Sjöwall & Wahlöö introducerade kriminalaren Martin Beck. Under ett helt decennium skrev deckarparet om Beck och de ligger på 15:e plats på The Times lista över världens bästa deckarförfattare. Henning Mankell följde under 90-talet upp med böckerna om Kurt Wallander och med dem tog det globala intresset för svenska deckare verkligen fart. Hans

C

böcker har sålt i över 30 miljoner exemplar och han ligger fortfarande på tio-i-topplistan över mest sålda författare i Europa. När Stieg Larssons millenniumtrilogi publicerades fick den enorm uppmärksamhet både i Sverige och internationellt och banade därmed ytterligare väg för de svenska kriminalförfattarna. Böckerna om Lisbeth Salander har tillsammans sålt i 27 miljoner exemplar, i över 40 länder.

Den senaste internationella framgången står ytterligare en kvinna för. Camilla Läckberg tar sig in på sjätte plats bland de mest sålda författarna i Europa. Hon är i gott sällskap och nu slåss de internationella bokförlagen om hennes böcker.

Man kan undra varför svenska deckare är så populära runt om i världen. Och hur kommer det sig att så många svenska författare väljer att skriva om ond bråd död, med tanke på att Sverige trots allt har en relativt låg kriminalitet? Det är svårt att säga, men det verkar i alla fall som att svenska deckare ger mersmak. Har man läst en, så vill man läsa fler. Och det finns som sagt många att välja mellan. Den nya generationen deckarförfattare med Läckberg i täten erbjuder ett enormt utbud av spännande mordhistorier.

Och en sak är säker. Svenska deckare skiljer sig ganska mycket från till exempel amerikanska. Det är mindre pang-pang och mer stoiskt analyserande. De svenska författarna ägnar mycket tid till både person- och miljöbeskrivningar och historierna är oftast väl förankrade i den svenska myllan. Ganska ofta innehåller de ett tydligt samhällskritiskt inslag. Kanske är det detta som intresserar de internationella läsarna. Oavsett orsak så är vi glada och oerhört stolta över alla framgångar. Heja! ´

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

17

Temaland: Sverige

SVERIGE

Vilken tycker du är Sveriges bästa sevärdhet? Det vanligaste svaret från en utlandssvensk brukar ha med naturen att göra. “Den vackra och varierade naturen med allemansrätten” säger Ankie och syster yster tycker “Skånes blommande rapsfält! Gärna vid Glumslövs backar med Ven i backgrunden”. Det finns oändligt mycket att se i vårt vackra hemland. När man bor långt borta finns det ännu mer som lockar än när man faktiskt bodde i Sverige. Det brukar vara så att man inte uppskattar sitt land förrän det är svårtillgängligt.

SVEN har letat upp 15 sevärdheter som är värda ett besök under nästa Sverige-resa. Man borde kanske åka och se något som man inte upplevt förr för att smaka lite mer på Sverige? Och har ni förslag på vilken sevärdhet som representerar Sverige allra bäst? I så fall kan du vinna en dalahäst, en av Sveriges finaste symboler.

18

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Temaland: Sverige Foto: www.svenskaturistforeningen.se

15

Abisko

Foto: sv.wikipedia.org/wiki/Åreskutan

Mycket att se I sVeRIGe Åres Turistbyrå St Olofs väg 33 Tel. +46 (0)647-177 20 www.are360.com

Sundsvalls Turistbyrå Stora Torget Tel. +46 (0)60-658 58 00 www.visitsundsvall.se

Höga kusten Åreskutan

14

13

Foto: www.casinocosmopol.se

12

Sundsvall Foto: Grannas

Lysekils Turistbyrå Södra Hamngatan 6 Tel. +46 (0)523-130 5 www.vastsverige.com/lysekil

11

Dalahästar

Foto: www.vastsverige.com/lysekil

Foto: www.stayaway.se

Vasamuseet 9 10

Lysekil

Stockholms skärgård

7

8

Linköping

Foto: www.kullen.se

Foto: www.linkoping.se/gamlalinkoping

Glasriket

6. Öland och camping

6

5

Nimis 3 Vikingatid i Skåne

4 1

2

Karlshamns Turistbyrå Pirgatan 2 374 81 Karlshamn +46 (0)454 812 03 www.visitkarlshamn.se

Karlshamn

Ale stenar

Linköping Turistbyrå Storgatan 23 +46 (0)13-190 00 70 www.visitlinkoping.se

Foto: Karlshamns turistbyrå

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

19

Temaland: Sverige

1. Vikingatid i Skåne

Foto: www.svensktkulturarv.se

1

Foto: www.fotevikensmuseum.se

Trelleborgen

Foteviken

1988 fann man i Trelleborg spåren av en ringborg från vikingatiden, en s.k. trelleborg. Med fyndet av borgen fick även stadens namn sin förklaring. Trelleborgen som den ser ut idag är en rekonstruktion som stod färdig 1995. Borgen ligger mitt inne i den moderna staden och rymmer ett rekonstruerat medeltida hus samt en vikingagård med tillhörande småbyggnader.

Varje sommar hålls ett grandiost vikingaslag som lockar många besökare.

Foteviken ligger på Sveriges sydvästra udde, nära Höllviken. Det är en genuint uppbyggd vikingaby och under sommaren hålls flera spännande aktiviteter för både stora och små.

Telefon: +46 (0)40-330 800 E-post: info@foteviken.se Öppet 10-16 dagligen www.foteviken.se

Adress: Västra Vallgatan 6, Trelleborg Telefon: +46 (0)410-73 30 21 E-post: trelleborgen@trelleborg.se Sommaröppettider: 10-17 dagligen 14 juni-31 augusti. www.trelleborgen.blogspot.com

2

3. Nimis

Foto: www.kullen.se

3

4. Karlshamn

Nimis & Arx är en del av Lars Vilks konstverk Ladonien – ett litet område på Kullaberg och ”en självständig stat” utropad av konstnären Lars Vilks som ett konstprojekt. Nimis påbörjades 1980 och Arx 1991 och skapade många bekymmer för konstnären Vilks då dessa var uppförda inom naturreservatet Kullaberg.

Myndigheterna krävde att konstverken skulle tas bort men det genomfördes aldrig. Nimis är latin och betyder "för mycket". Konstverket består av ganska glest ihopspikade plankor och trädgrenar som bildar gångar, rum och torn. Konstverket byggs ut och återuppbyggs efter storm och vågor.

Mer om Lars Vilk på www.vilks.net Foto: www.sverigeresor.se

Foto: Karlshamns turistbyrå

Utvandrarmonumentet "Karl-Oskar och Kristina" tronar i den idylliska staden Karlshamn med vy ut över havet och fästningsön Kastellet. Statyn av Axel Olsson är ett minne från den tid då staden var en emigrationshamn.

Inne bland Karlshamns mysiga kullerstensgränder finns många fina trähus från den tidsepoken och från Utvandrarmonumentet går strandpromenaden längs havet ut till fiskehamnen och dess rökeri & fiskrestaurang.

Det går än idag båtar från innerhamnen, men i mindre storlek och nu med glada skärgårdsresenärer som njuter av den svenska sommaren när den är som bäst!

Karlshamns Turistbyrå Pirgatan 2, Karlshamn Telefon: +46 (0)454 812 03 www.visitkarlshamn.se

6. Öland och camping Öland är det ledande semestermålet i Sverige när det gäller camping- och stugsemester. Det har varit så länge och kommer att fortsätta om man ser till den positiva campingtrenden. Ölands campingplatser (ett 20-tal) har fler än 800 stugor från enklaste möjliga campingstugan till det verkliga lyxhuset med jacuzzi och ångbastu.

20

Foto: www.ystad.se

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

2. Ale stenar Ale stenar är en mäktig och mystisk skeppssättning på Kåsebergaåsens krön. Nedför ligger det lilla fiskeläget Kåseberga där man kan avnjuta nyrökt fisk.

Ale stenar är ett av Skånes mest populära turistmål och varje sommar söker sig mer än 700 000 personer hit upp för att njuta av den fantastiska utsikten över havet och landskapet.

Ingen vet med säkerhet vad Ale stenar är. Men detta 67 meter långa forntida monument består av 59 stenar som väger upp till 2 ton vardera. Det är mystiken, det oändliga landskapet och havet som lockar oss till Ale stenar.

Guidade visningar ges för grupper via Ystads turistbyrå, Telefon: +46 (0)411-57 76 81.

Läs mer på: ww.raa.se/cms/extern/se_och_besoka/sevardheter/ales_stenar.html

5. Glasriket Glasriket är ett litet område i Kronobergs och Kalmar län i Småland med Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge kommuner. Här har det tillverkats munblåst glas sedan 1742. Idag kan man besöka både bruksglas och konstglas i världsklass och du kan komma ända fram till glasugnarna för att se när det skapas! Att se den glödheta glasmassan förvandlas till spröd kristall eller robusta skålar är ett skådespel man aldrig tröttnar på. Men även utanför glashyttornas värme finns mycket att uppleva. Här hittar du såväl kulturhistoria, mängder av naturupplevelser samt ett stort utbud av shopping och övriga aktiviteter.

5

4

För att kontakta AB Glasriket eller läsa mer: Epost: info@glasriket.se – Tel: 0481-452 15 – www.glasriket.se

Foto: www.klintan.se På Öland kan man få allt. Fågelmarkerna på södra delen av ön, gårdsbutiker, baddagar i sanddynorna, storslagen golf, arkeologiska upplevelser, cykelturer, konst och matkultur, ponnyridning, kroppkakor, lådbilskörning och framförallt solen, som nästan har meteorologiska bevis på att den föredrar Öland framför alla andra landskap. Ett perfekt resmål för att en sommar med camping och mängder av härliga upplevelser. www.camping-oland.com – www.olandsturist.se – www.oland.se

6

Temaland: Sverige

Foto: www.linkoping.se/gamlalinkoping

7 7. Linköping Linköping, landets femte största kommun, har drygt 145 000 invånare, ett stort och framgångsrikt universitet, lysande shoppingmöjligheter, ett brett näringsliv med teknik i spetsen. Som turist kan man uppleva mycket. En klassisk siluett är den ståtliga katedralen.

På Sveriges tredje största friluftsmuseum; Gamla Linköping, kan man uppleva hur det var att leva i en småstad för hundra år sedan. Du gör en resa bakåt i tiden och med alla sinnen kan du leva dig in i gångna tider. Öppet året runt, med marknader och aktiviteter som följer årstiderna.

Flygvapenmuseet, som är ett teknik- och kulturhistoriskt museum med utställningar om militärflygets utveckling från tidigt 1900-tal fram till i dag är också värt ett besök. www.linkoping.se/gamlalinkoping – www.flygvapenmuseum.se

9. Vasamuseet

9

I år är det 50 år sedan skeppet Vasa bärgades. Besöker du huvudstaden i sommar är detta spännande museum väl värt ett besök. Här finns spännande utställningar för hela familjen och dessutom är det ju en viktig del av Sveriges historia. I flera århundraden låg detta fantastiska skepp på havets botten. Men hur bar man sig åt för att lyfta ett gammalt vrak på flera hundra ton? Hur jobbade dykarna nere i det mörka havsdjupet med att förbereda lyftet?

Det får man reda på vid ett besök på museet.

Galärvarvsvägen 14, Stockholm Telefon: 08-519548 000 Öppet: 10-17 Dagligen www.vasamuseet.se

11. Grannas Dalahästar

10 10. Stockholms skärgård

11

12. Sundsvall

12

Norrlands huvudstad, Sundsvall, har Sveriges första internationella kasino. Förutom de klassiska kasinospel erbjuder de förstklassiga middagar, stand-up-shower, temakvällar och mycket mer. Allt förpackat i en vacker och unik miljö mitt i Sundsvall.

Selånger marknaden har arrangerats årligen sedan 1983 och har ett flertal gånger vunnit priset som Sveriges bästa marknad. I år äger den 29:ende marknaden rum 19-21 augusti. Vinsten från marknaden fördelas mellan de arrangerande föreningarna och går oavkortat till deras idrottsverksamhet. www.casinocosmopol.se – www.selangermarknad.org – www. visitsundsvall.se 21

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

8 8. Lysekil och Havets hus Lysekils kommun omfattar en fastlandsdel med Stångenäset och Närnäset, samt en övärld med Skaftö, Gåsö och Kornöarna. Förutom att njuta av fantastisk bohusländsk natur är en av sevärdheterna ett akvarium som heter Havets hus, där man kan lära känna livet under ytan. Upptäck över 100 arter i akvariet som visar livet i Västerhavet för stora och små, på kajkanten i vackra Lysekil.

Guidningar och filmvisning varje dag och varje fredag matar en dykare djuren i tunnelakvariet.

Huvudstadens skärgård är en fantastisk plats på jorden. www.vastsverige.com/lysekil Den började stiga upp ur havet för 800 miljoner år sedan www.havetshus.lysekil.se och består nu av mer än 30 000 öar, kobbar och skär.

Hit kan du komma med egen båt eller någon annans.

Man kan bo enkelt (tälta naturnära) eller lyxigt (hotell i Skärgården), äta storslaget eller husmanskost. Sitta stilla och njuta eller skaffa sig fysiska upplevelser (prova på kajakpaddling eller prova på att vandra med guide).

Det är enkelt att ta sig ut till öarna även om du inte har en båt. Det finns regelbundet båtturer med t.ex.

Waxholmsbolaget och Cinderellabåtarna från olika platser i storstaden. Man kan köpa ett båtluffarkort om man planerar att luffa runt i skärgården.

Planera och boka din resa med hjälp av hemsidorna: www.visitskargarden.se – www.stockholmsea.com

Gårdsnamnet Grannas är varumärket som står för Kvalitetshantverk med Tradition. Grannas Anders Olsson grundade dalahästtillverkningen Foto: Grannas 1922 i Nusnäs och är idag det äldsta tillverkande företaget. Från början var dalahästen en leksak med rötterna ner genom seklerna. Den passar i livets olika skiften som jubileums- och dopgåva, till födelsedagar och i bröllopspresent.

Ingen dalahäst är den andra lik, alla är unika, formade av olika händer. dalahästen är en vacker, stark och stolt symbol för Sverige!

Grannas A Olsson Hemslöjd AB Edåkersvägen 24, Nusnäs Telefon: +46 (0)250 37250 www.grannas.com

Foto: www.vastsverige.com/lysekil

TÄVLING viNn en dalahäst!

SVEN lottar ut en Sverige-dalahäst från Grannas (15cm).

Mejla och berätta vilken svensk sevärdhet du tycker representerar Sverige bäst!

Foto: Grannas

info@tidningensven.com Vinnaren presenteras i nästa nummer av SVEN.

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

21

Temaland: Sverige

Foto: sv.wikipedia.org/wiki/Åreskutan

13

13. Åreskutan

Djurparker

Fjället Åreskutan ligger i västra Jämtland och reser sig 1420 meter över havet och är mycket lättillgängligt tack vare kabinbanan som på knappt 10 minuter tar passagerare till 1274 meters höjd. I kabinbanans bergstation ligger Sveriges högst belägna restaurang, Stormköket.

Skärmflyg, mountain bike, kite, helikopter, skidåkning och vandring är några av aktiviteterna man kan roa sig med på fjället.

Att gå på zoo och i djurparker med barnen är alltid lika underhållande och mysigt och brukar roa hela familjen. Här är några av de mest kända i Sverige:

www.areskutan.se www.jamtland.se

14. Höga kusten Det är ingen slump att allt fler söker sig till Höga Kusten. Där finns närheten till havet och den underbara skärgården, naturen och stillheten, kulturen och människorna, aktiviteterna och äventyret. År 2000 kom Höga Kusten i Ångermanland med på UNESCO:s världsarvslista. Landhöjningen är det som gör Höga Kusten världsunik. Ingen annanstans på jordklotet har landhöjningen varit så stor efter den senaste istiden.

Naturen vid Höga Kusten uppvisar en häpnadsväckande variationsrikedom.

Med sin röda färg har rapakivigraniten blivit en geologisk symbol för området. Höga Kustens flora har en unik sammansättning då fjäll- och inlandsväxter blandar sig med havsstrandsvegetationen och arternas syd- och nordgränser går ihop.

Kulturen sätter stark prägel på Höga Kusten. Många kända artister har inspirerats av det speciella ljuset, det säregna landskapet, människorna och de sägenomspunna rövarna i Skuleskogen. www.hogakusten.com Foto: www.hogakusten.com

14

Ölands Djurpark Åk över Ölandsbron i sommar och låt dig förföras av både djur och natur. På Ölands djurpark finns en häftig nöjespark med både vattenland och karuseller.

Telefon: +46 (0)485-39222 – E-post: info@olandsdjurpark.com Öppet 24 april-2 oktober www.olandsdjurpark.com Borås Djurpark En riktig djurpark men också ett rekreations- och strövområde mitt i stan. Närmare 500 djur av 80 arter i en spännande natur finns att beskåda. Huvudinriktning är att visa de stora afrikanska djuren men man kan också se asiatiska och nordiska djur.

Telefon: +46 (0)33-35 32 70– E-post: info@boraszoo.se Öppet 10-17 dagligen samt 10-16 före 20 juni och efter 15 aug. www.boraszoo.se Kolmården En av Sveriges mest spännande och påkostade djurparker. Nytt för i år - linbanesafari.

Telefon: +46 (0)11-15 71 00 E-post: info@kolmarden.com Öppet 10-19 högsäsong (10-17 för- o sensommar) www.kolmarden.com

BRA LÄNKAR FÖR SVERIGESEMESTERN www.visitsweden.com/sweden www.sverigeturism.se/tuinfo www.sverigeguide.se www.cityguide.se

Skansen Precis som huvudstaden själv, en stor park (300 000 kvm) med både kulturhistoriska hus och gårdar, akvarium och zoo.

Telefon: +46 (0)8-442 80 00 – E-post: info@skansen.se Öppet 10-16 dagligen www.skansen.se Lycksele Djurpark Sveriges nordligaste djurpark specialiserad på nordiska djur.

Telefon: +46 (0)950-163 63 Öppet 10-17 under sommarmånaderna www.lyckseledjurpark.com

15. Abisko

15

Abisko är en liten ort vid Torneträsk i Kiruna kommun som ligger 20 mil norr om polcirkeln. Namnet på byn är nordsamiskt och betyder ungefär “skogen vid det stora vattnet (=Torneträsk)”. Två kilometer väster om byn ligger Abisko Turiststation som drivs av Svenska Turistföreningen, där kan man bo på fjällstationer, ordna kursveckor, dagsturer och vedbasta.

Största attraktionen är givetvis att åka skidor. Det finns längdspår, kungsled och för de mer vågade Nuolja – möjligheternas berg. På sommaren kan man ägna sig åt fiske, vandring eller varför inte beundra midnattssolen. Nära byn, i en grund dalsänka ligger Abisko nationalpark, som är den mest besökta parken i Norrbottens län och kan locka med sevärdheter som utsikten från Nuolja, Abiskojåkkas kanjon, fjällfloran och fågellivet. www.abisko.net – www.abisko.nu – www.fjallen.nu/parker/abisko.htm 22

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Temaland: Sverige

SVERIGE-QUIZ

För att vi utlandssvenskar ska kunna representera Sverige på bästa sätt, kan det vara bra att ha koll på vissa saker. SVEN presenterar här ett litet quiz där du kan testa vad du egentligen vet om Sverige … Lycka till!

1. Hur många invånare finns det i Sverige?

1. 9 082 995 X. 9 542 322 2. 8 987 551 2. Vilket år gick Sverige med i EU? 1. 1 januari 1993 X. 1 januari 1995 2. 1 januari 1997 3. Vilket land i Europa har längst kustremsa?

1. Italien X. Sverige 2. Storbrittannien 4. När firar man midsommarafton?

1. Alltid den 23 juni X. Den tredje fredagen i juni 2. Den fjärde lördagen i juni 5. Alla dessa historiska händelser ägde rum på samma dag men olika år. Vilket datum talar vi om?

1523 – Gustav Vasa väljs till kung av Sverige 1974 – Grundlagsreform genomförs 1809 – En ny svensk regeringsform antas 1857 – Sofia av Nassau gifter sig med Oscar II av Sverige och Norge.

1. 6 juni X. 23 juni 2. 6 november 6. Vilken stad är nordligast?

1. Tärnaby X. Luleå 2. Kiruna

7. Vad heter Sveriges största sjö?

1. Mälaren X. Vänern 2. Vättern 8. Hur många län är Sverige uppdelat i?

1. 25 X. 23 2. 21 9. Vilken ö tillhör inte Sverige?

1. Åland X. Öland 2. Koster 10. Turning Torso i Malmö är Sveriges högsta byggnad. Vad heter arkitekten?

1. Santiago Calatrava X. Juan de Herrera 2. Antoni Gaudi 11. Vad heter området som omfattar nationalparkerna Sarek, Muddus, Padjelanta och Stora Sjöfallet och som finns med på UNESCO:s världsarvslista?

1. Lappland X. Laponia 2. Samoa 12. Var gifte sig kung Carl XVI Gustav och Silvia, samt 30 år senare även kronprinsessan Victoria och Daniel?

1. Gustaf Adolfskyrkan X. Storkyrkan 2. Maria Magdalena kyrka

13. Vem har skrivit Sveriges nationalsång “Du gamla, du fria”?

1. Richard Dybeck X. Sven Donat 2. Thore Härdelin 14. Var finner man Greta Garbos grav? Kyrkogården är UNESCOskyddad.

1. Strandskyrkogården X. Norra Begravningsplatsen 2. Skogskyrkogården 15. Hur många medaljer har Sverige vunnit i Fotbolls-VM? 1. 1 X. 2 2. 3 16. Vem av dessa författare har inte vunnit Nobelpriset i Litteratur?

1. Harry Martinsson X. August Strindberg 2. Selma Lagerlòf 17. Mellan vilka orter går Vasaloppet?

1. Falun – Mora X. Sälen – Mora 2. Sälen – Idre 18. I juli varje år pågår Almedalsveckan, vad är det då som händer?

1. Medeltidsvecka i Visby X. Fotbollsturnering i Göteborg 2. Politiska partier håller tal för allmänheten Rätt svar på sidan 45

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

23

Att bli mamma

Special:

PÅ OSÄKER MARK – att bli MAMMA I nio månader går man i spänd väntan – och sedan förändras hela tillvaron i ett trollslag. Att bli mamma för första gången är en otrolig upplevelse. Det är både spännande, skrämmande och fantastiskt underbart. Med den här artikelserien hoppas SVEN kunna ge stöd till blivande mammor runt om i världen och inspiration till de som funderar på att bli mammor en vacker dag. Kanske väcker den också ljuva minnen hos mer luttrade mammor. Det är som sagt något alldeles underbart att vara mamma, var man än är på jorden.

Louise kom till Lanzarote när hon var gravid. Hon hade träffat mannen i sitt liv, hon var förälskad och spänd på att starta deras gemensamma liv. Att flytta till ett nytt land är ju ett äventyr i sig själv, att dessutom vara gravid för första gången gjorde den upplevelsen extra stark. Emma, som går i väntans tider för tredje gången, berättar om hur det är att bli mamma i Italien. Där är det stort stohej kring hurvida det ska bli en pojke eller flicka, hela förberedelseprocessen kan bara sluta i kaos om man inte kan köpa en rosa eller blå rosett i tid! Flera andra mammor delar också med sig av sina upplevelser i USA, Colombia, Storbrittanien och Australien.

Men hur är det om man faktiskt vill hem till Sverige för att föda? Får man det? Läs mer information på sidan 42, och få tips om vad man bör tänka på innan det är dags för den där spännande, skrämmande och fantastiska tiden i ens liv. SVEN:s krönikörer Ingabritt och Malin bidrar också med sina funderingar över hur det är att vara mamma i Spanien, och härliga minnen från när barnen var små i Grekland. Vi önskar er trevlig läsning!

24

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Att bli mamma

Text SVEN Foto Ulrika Lindelöf • www.ulrikalindelof.se SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

25

Att bli mamma

Kulturkrock och gravidchock Text Louise Sverud

nio månader går vi i spänd väntan.... och sedan förändras hela tillvaron i ett trollslag. Att bli mamma för första gången är en otrolig upplevelse. Det är både spännande, skrämmande och fantastiskt underbart.

När jag kom till Lanzarote var jag i andra månaden. Jag hade träffat mannen i mitt liv, jag var förälskad och spänd på att starta vårt liv tillsammans. Att flytta till ett nytt land är ju ett äventyr i sig själv, att dessutom vara gravid för första gången gjorde den upplevelsen extra stark.

Första besöket hos barnmorskan var en upplevelse i sig. Inte fattade jag hälften av vad hon sa men jag förstod att hon betonade vikten av att inte lägga på sig för mycket i vikt.. Det lät väl i och för sig vettigt men inte trodde jag att de skulle ta det på så stort allvar som de sedan gjorde. Ett par månader in i graviditeten hade jag lagt på mig ett antal kilon men blev ändå inte så lite chockad när barnmorskan började skrika på mig och blev närmast helt hysterisk. Hon satte mig genast på diet. Jag fick inte äta bröd, pasta, ris eller potatis.... Livrädd som jag var för barnmorskan vågade jag inte ifrågasätta men tyckte själv att det lät helt tokigt att vara på en form av bantningsdiest när man väntar barn. I ärligehtens namn ska jag erkänna att jag inte följde hennes instruktioner. Jag fortsatte att äta

I

26

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

som vanligt men hälsosamt.

Månaderna gick, jag blev större och större, magen var enorm. Barnmorskan var nätsan i upplösningstillstånd när vi kommit in i nionde månaden. Hur skulle detta gå? Hur stor skulle inte denna bebis vara när det var dags? Först fattade jag inte varför detta var ett sådant problem, men det skulle snart visa sig.

Jag kommer s, väl ihåg när värkarna satte igång. Jag satt och tittade på tv hos min svärmor och hade precis ätit några mackor. Först trodde jag att det var vanlig magont men det visade sig ganska snabbt att det var det inte.... Svärmor packade in mig i bilen och så körde vi på de skumpiga landsvägarna in till stadens sjukhus. Väl på sjukhuset skulle vi checka in. Det tog sin vanliga tid, som det alltid gör med papperexersis i Spanien.

Massvis med formulär att fylla i, papper att visa upp och allt i samma makliga, mañanatempo. Inte förrän vattnet gick i receptionen förstod de att de kanske skulle snabba sig lite.

Väl inne på förlossningsavdelningen var det dags för lavemang och rakning.

Lite omodernt kanske men i det tillstånd jag var då, med kraftiga värkar var 10 minut, brydde jag mig föga. Allt jag ville var att få tillgång till någon form av smärtlindring. Döm om min förvåning när de berättar att de inte finns någon smärt-

lindring.... Inte ens lustgas. De visar sig att de är verkligen ett antal år efter när det kommer till sjukhusutrustning. Nåväl, barn kommer ju till världen dagligen på alla möjliga vis, så det vara bara att bita ihop och ta sig igenom utan så mycket som en albyl... jag tror bestämt att jag fick in en fläkt i rummet för att det var så varmt och jag svettades som en galning.

Efter ett antal timmar kom så lilla bebisen till världen. Och visst, hon var inte så liten, precis som barnmorskan mistänkte, 4,2 kilo. Till saken hör att i min familj är det ganska vanligt med stora bebisar, själv vägde jag visst fyra kilo och min bror 4,5 kg. Men det är klart... ju större bebis desto mer smärta och utan smärtlindring kan jag till viss del förstå vad de menade...

Men allt gick bra, och trots att de genast tog in my nyfödda dotter på observation eftersom hon vägde så mycket... kanske hade hon diabetes, kanske var det något annat fel, vilket det givetvis inte var.... så fick jag henne tillbaka dagen efter och allt var frid och fröjd.

Detta var 10 år sedan och jag har hört att de numera ger epidural vid förlossning fast de har vist bara en narkosläkare på hela sjukhuset så det är visst inte alltid han är tillgänglig när just du ska ha barn.... men det tyder ju iallafall på att att utvecklingen går framåt. ´

Att bli mamma

Rosa eller blått? det är frågan...

Text Emma Ageberg

bli mamma i Italien är nog inte så annorlunda än i Sverige. Men det är en massa stök runt omkring som jag har svårt att föreställa mig i Sverige. Svenskar tycker också att det är kul när nya barn är på väg och frågar och undrar. Men i Italien kan till och med okända människor komma och klappa en på magen och kommentera ens status. Det är liksom lite för intimt för en svensk. Speciellt när man är i ett graviditetsstadium där man knappt tål beröring, inte ens av sina egna barn …

Och så den klassiska frågan: Vad blir det? I Sverige är det knappt någon som tar reda på om de väntar en flicka eller en pojke, och det är ju det som är så spännande. Men sedan ultraljudets intåg i Italien vill man veta allt, man måste ju ORGANISERA. Herregud, vad finns att organisera egentligen?

Jo, det måste köpas vagn, bilbarnstol och kanske lite kläder och blöjor, hade väl en sansad och praktisk blivande svensk mamma sagt. I Italien räcker det inte långt. Man måste måla väggarna! I barnkammaren alltså. Och ska det vara rosa eller blått?

Och så måste man köpa en hel garderob med småkläder. Om det sen råkar komma ut en tungviktare i femkilosklassen och inte en enda pinal passar, så måste man börja om från början. Dessutom ska man sätta gammelmormor i arbete med att sticka små ullsockor, som är alldeles för varma i juli när barnet föds, och som sen blir för små, så att de aldrig används … Men det ska göras.

I Sverige hade man kanske skaffat en svart vagn och tänkt att då funkar den i alla väder och om det blir en pojke nu, kanske det blir en flicka nästa gång, och då kan den användas igen. Men icke här.

Måste vara anpassat. Rosa vagn om det blir en tjej och något mer sportigt, typ blått eller kanske limegrönt, om det blir en kille.

Att

Rosettetikett Den absolut löjligaste anledningen till att man vill veta barnets kön, är att man vill förbereda rosetten.

Ja, du läste rätt, rosetten. Den sätts upp på dörren till huset du bor i eller på balkongen till din lägenhet, samt på kontoret där du arbetade och på syskonens dagis. Rosa om flicka och blå om pojke. Så klart. Så vet alla att ”storken” kommit och man vet om det blev en pojke eller flicka. Som om inte alla redan visste det! Det har man ju gått och sagt till halva byn.

Jag valde att inte ta reda på vilket kön mina två första barn hade. Det var så spännande att inte veta och det var som en extra överraskning när de kom.

Alla tycker det är hur konstigt som helst. ”Hur kan du inte vilja veta?” ”Jag är så nyfiken, jag hade inte klarat det…” Och så ytterligare 100 kommentarer.

Nästa sak som italienarna tycker är rolig: gissningarna. Folk här påstår sig kunna se vilket kön det är på barnet genom att studera magen, kolla när det var fullmåne senast och en massa andra konstigheter. Helt plötsligt har man okända människor som står och iakttar en och diskuterar ens mage och påstår sig veta. ”Det är en pojke!”, säger de kanske. Om man inte ville veta det på ultraljudet så kanske man inte vill veta från folk på gatan heller!

Gravida och gamla Fördelar med att vara gravid är att alla är jättesnälla och att man får förtur på många ställen. På bussen reser sig alltid folk upp och erbjuder en sittplats. I mataffären finns det en kassa där gamla och gravida har förtur. Det är bara att spänna ut magen och gå förbi hela kassakön! När man ska ta blodprov får man gå före alla, även de äldsta gamlingarna. Man får ofta snälla erbjudanden om skön sittplats och assistans på olika vis. Under de sista två månaderna av graviditeten får man inte ens jobba. Det är förbjudet, om man inte har speciella jobb, för då kan man ansöka om att få uppskov och bara vara hemma sista månaden innan förlossningen. På vissa jobb måste man vara hemma från första dagen man får reda på att man är gravid.

Sött för de söta?

Förlossningar är aldrig riktigt roliga, oavsett var man är i världen. Här i Italien erbjuds bara epiduralbedövning gratis vid igångsättningar (beroende på var man bor, i vissa städer är det gratis), annars måste man ”boka” den och kalaset kan sluta på cirka 8 000 kronor. Det är många som vill ha denna lindring. Men kommer man på det under värkarna så är det för sent, för man måste signera ett papper när man är vid ”sina sinnens fulla bruk”. Där jag har varit med om två förlossningar, kan man inte få så mycket annan hjälp. Lustgas finns inte. Ett badkar finns om man vill bada varmt och den holländska pallen finns som man kan sitta på under själva utdrivandet. Men annars är det mest moraliskt stöd och hejarop som erbjudes. Men personalen är mycket professionell

och duktig och visionen på sjukhuset är att ha så många naturliga förlossningar som möjligt, vilket jag tycker är en sund inställning.

När jag och min förstfödde son blev utskrivna från sjukhuset höll jag dock på att smälla av. Överläkaren var närmre 90 år och höll en slags föreläsning för 3-4 mammor och deras respektive, innan vi fick åka hem. Han hade förberett en lista, som han säkerligen använt i 40 år. Han sa till oss att direkt köpa mjölkersättning, skaffa en våg och väga in barnet naket innan amning, väga in igen naket efter amning, anteckna viktökningen och sen ge barnet en nappflaska med sötningsmedlet aspartam utblandat i vatten. Min pappa, sockerbetsförädlaren, har alltid förbjudit konstgjort socker och helt plötsligt sitter en läkare och säger till mig att jag ska ge mitt nyfödda barn just det! Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Jag gjorde ingetdera men nickade och log för att bli utskriven. Väl hemma rev jag sönder hans lilla instruktionslapp.

Jag som blivit så positiv till italiensk sjukvård och personal blev lite osäker. Men som sagt var han ju nästan 100 bast och vad visste han egentligen?

Som tur var verkade han ha pensionerat sig när jag kom tillbaka tre år senare.

Släkten är inte alltid värst Att bli mamma i Italien har även andra fördelar.

Framförallt om man har stor släkt och många goa vänner. De överöser en med presenter. Till och med släktingar till pappan (som han inte träffat på 20 år) vallfärdar och kommer med presenter. Några kompisar kommer med pinsamt fina gåvor. Man vet inte hur man ska kunna tacka. Vi fick hela vagnsystemet av ett par vänner och halva barnkammaren av de andra kompisarna.

Har man svägerskor, så fjäskar de och kommer och hjälper en med att sköta intimhygienen precis efter förlossningen (vilket man knappt ens själv vill vara med om) eller byter blöjor på underverket samt fyller ens frys med tårtor som man kan bjuda på vid besök.

Svärmor steker blodiga biffar och stuvar spenat om man förlorat massor av blod och behöver äta järn.

Fast man ibland irriterar ihjäl sig på släkten, ska man kanske inte klaga. Man har det ju rätt bra ändå.

Och att bli mamma, var man än är i världen, är nog det största och bästa som kan hända en. Tänk vad underbart det är att titta på sitt lilla knyte och tänka att den här har jag gjort, fasen vad bra jag är! ´ SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

27

Att bli mamma

Text SVEN Foto Ulrika Lindelöf • www.ulrikalindelof.se

Att bli MAMMA Hur det känns att bli mamma är väldigt individuellt. Men är det jättestor skillnad att bli mamma i Sverige eller någon annanstans? Som utlandssvensk hör man ofta svenskar hylla den svenska sjukvården och allt annat fantastiskt i Sverige. Ibland kan man bli ifrågasatt om man ens vågar söka vård i annat land, för att inte tala om att sätta ett barn till världen. Men är det verkligen så att Sverige är bäst på förlossningsvård och barnomsorg? Själv är jag väldigt nöjd över den vård jag får i mitt nya hemland och jag känner mig extremt omhändertagen. Däremot tror jag att rättigheten i Sverige till mamma- och pappaledighet är bland världens bästa. Men vem har sagt att det är bäst för barnen att föräldraledigheten är så lång?

SVEN har frågat svenska mammor i olika länder om deras graviditet, förlossning, mammaliv och vilka rättigheter som finns där de bor. På så vis får vi en liten jämförelse mellan hur det kan vara i Sverige och i utlandet och kanske ge lite stöd och uppmuntran till kvinnor som oroar sig över att bli mamma utanför Sveriges trygga gränser.

28

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Att bli mamma

När vi väntar barn i USA Pia Jonsson förbereder sig inför att bli mamma inom kort. Hon bor i San Francisco med sin svenska man och berättar för SVEN om sina upplevelser där i väntans tider. Förlossningen planeras äga rum på BB:ernas Hilton, där flest barn föds i hela San Francisco.

Hur upplever du din graviditet?

Jag har och har haft en bra graviditet. Självklart känns det mer påtagligt än i vanliga fall att man är långt borta från familjen. Om jag hade varit Sverige så hade jag antagligen jobbat om dagarna, men som det nu är jag ledig så min vardag har inte påverkats så mycket.

Vilka kontroller går du på, till vem går du och hur ofta?

Jag har gått på fyra ultraljud nu, och så har jag gått på vanliga läkarbesök hos min gynekolog med tätare besök efter hand. Den sista månaden går man varje vecka. Motsvarigheten till barnmorska har de inte här, och det är inte mycket tid till att sitta och prata på läkarbesöken om tankar och känslor kring graviditeten.

En sak som jag har märkt här, är att de är ganska viktfixerade. I Sverige, vad jag har förstått, vägs man inte vid så många tillfällen under graviditeten eftersom man anser att det oroar mer än hjälper.

Här är det på hektot vad både jag och barnet bör gå upp varje vecka.

Vilka förbud har du fått från vårdpersonal? Vad får du inte äta, dricka, göra?

Jag har inte fått några tydliga förbud. Man får själv undersöka och sen fråga om man undrar något. Jag följer mest de svenska rekommendationerna.

Jobbar du under graviditeten?

Nej, jag har inte tillstånd att jobba i USA. Hur förbereder du dig inför förlossningen och att bli mamma? (Kurser, böcker, mammagrupper...

Jag läser mycket på nätet och följer en graviditetskalender på en svensk sida bland annat. Jag läser även en del, mest på svenska men har även fått en stor info-bok från min läkare. Jag och Karl var nyligen på en åtta timmar lång förberedelsekurs som kändes både sund och intressant. Vi har också varit på en rundtur på sjukhuset och jag har skickat in mina önskemål om hur jag vill ha det till sjukhuset.

Vad finns det för smärtlindringar att välja bland där du ska föda?

Vårt sjukhus använder inte lustgas. Tror inte de har

akupunktur heller. Men spinalbedövning, epidural och någon slags smärtlindringsspruta har de.

Hur länge får du stanna på sjukhuset innan du och ditt barn åker hem?

Alla som förlöser på detta sjukhus får ett eget rum med dusch/bad. Detta är nog dock inte standard, men vårt sjukhus förlöser flest bebisar i San Francisco och är lite känt som BB:ernas Hilton. Man ska stanna på sjukhuset i två nätter efter födseln om allt går bra. Pappan har en egen säng som fälls ut bredvid mammas så han uppmuntras att både vara med under förlossningen och att stanna kvar.

Man är duktig på att bejaka pappans roll tycker jag!

Vad har du rätt till i USA? Mammaledighet?

Mammabidrag? Barnbidrag? Annat?

Mammaledigheten här i Kalifornien kan variera i längd beroende på vilka förmåner man har på sin arbetsplats. Generellt i USA gäller att en anställd har rätt att vara från jobbet 12 veckor utan att riskera att bli av med anställningen, förutsatt att den anställde arbetat 12 månader på samma arbetsplats innan ledigheten. Ledigheten är ofta helt obetald. Vissa får 55 % av sin lön i sex veckor.

Eventuellt kan man få bidrag om man är låginkomsttagare eller ensamstående mamma. För pappan gäller samma sak med pappaledighet.

Hur ser barnomsorgen ut i USA? Jag kollat upp detta med vänner och fått lite olika summor på vad det kan kosta. En dagisplats kan per månad kosta $800 för ett barn på halvtid, och runt $1200 för heltid. Det verkar inte vara jättesvårt att få en dagisplats, men t ex på Skandinaviska Skolan är det lång väntetid. Jag har även kollat andra alternativ, som att ha en privat nanny och det kan kosta ungefär $3000 för en som inte bor hemma hos en. Det blir inte billigare med dagis om du har mer än ett barn! Men du har lättare att få in barn nummer två på samma ställe som syskonet. Ingen maxtaxa här inte.

Tror du att det är någon skillnad på att bli mamma i Sverige och utomlands? Vad är bättre/sämre där du bor och vad är bättre/sämre i Sverige?

Jag tror det är skillnad, absolut. Här är inget gratis.

Sjukförsäkringar ($200-400 dollar/månad, som i

enbart vissa fall betalas helt eller delvis av arbetsgivaren) och sjukvården är ju dyra så jag tror man kan få bättre vård här om man har råd, och av samma anledning har folk högre krav. Man har också möjlighet att välja mer själv. Och sjukhusen är rädda om sitt rykte.

En väninna till mig i Sverige höll på att förlösa och blev lämnad ensam i rummet på sjukhuset med sin man tills barnet var halvvägs ute eftersom de hade personalbrist då det just kommit in två akuta kejsarsnittsförlossningar! Det skulle troligtvis inte ens kunna hända här.

Det är även tuffare här efter förlossningen med mammaledighet och dyr barnomsorg. De flesta börjar jobba efter bara 6-12 veckor och lämnar bort barnet. Om man inte har ett jobb där man tjänar ganska bra, så att det täcker upp för barnomsorgen, får man istället stanna hemma utan betalning och klara sig på en lön. I vårt fall blir det ingen större omställning eftersom jag ändå inte arbetar. Vi känner oss trygga med att föda här i USA och ser väldigt mycket fram emot att snart få träffa vår lilla amerikanska dotter. ´ SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

29

Att bli mamma Namn: Jaana Kovalainen Ålder: 42 Bor: Bogotá, Colombia Familj: Dotter Victoria och partner Jorge.

Gör: Fund Manager för Sida:s fonder till det Colombianska Civila Samhället inom ramen för deras strategier för mänskliga rättigheter, fredsbyggande initiativ och demokrati.

Mamma i Colombia Jaana Kovalainen, 42 år, är bosatt i Colombia. Hon är ansvarig för SIDA:s fonder till det Colombianska Civila Samhället i Bogotá. Tillsammans med sin colombianske partner Jorge Iván Martínez har Jaana en dotter som heter Victoria Isabel Martínez Kovalainen. I SVEN:s serie om att bli mamma utomlands berättar hon om sin snabba förlossning och om lyxen att ha råd med hemhjälp.

30

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Att bli mamma Hur upplevde du din graviditet?

Den gick väldigt bra men jag mådde illa de första tre månaderna, samt fick sura uppstötningar under hela graviditeten.

Vilka kontroller gick du på, till vem gick du och hur ofta?

Jag gick en gång i månaden hos min gynekolog, sen i vecka 7, 11, 19, 27 och 34 blev jag tillsagd att gå på ultraljud hos en specialist som jag valde själv.

Vilka förbud fick du från vårdpersonal? Vad fick du inte äta, dricka, göra?

Eftersom jag mådde bra fick jag inga förbud, förutom att jag inte skulle dricka alkohol. Jag fick även resa, arbeta och träna som innan så länge jag orkade.

Jobbade du under graviditeten?

Jag arbetade fram till fredagen den 28 maj, sen föddes min dotter den 1 juni. Med andra ord arbetade jag hela graviditeten!

Jag kom in en måndag klockan 17:30 och vi åkte hem nästa dag klockan 14:00, mindre än 24 timmar.

Hur gick det att komma hem? Någon hemkomstchock?

Bogotá ligger väldigt högt över havet (2700 meter) så de första veckorna var det riktigt jobbigt att röra sig, gå ute och uppför backar. Vi hade ingen hjälp i början så brist på sömn knäckte oss första veckan innan vi insåg att vi måste prioritera vår egen sömn för att orka. Jag blev också svag av blodbristen.

Som för de flesta som nyss fått barn, antar jag!

Vad är du för typ av mamma?

Denna fråga hade jag svarat annorlunda på om jag hade bott i Sverige. Här i Colombia blir det oundvikligt att bli beskyddande p g a olika faror (stöld, galen trafik, kidnappning, föroreningar etc.) som är realiteter. Jag håller mig ändå lugn och vi lyckas leva ett ”normalt” liv. Jag oroar mig inte men är medveten om att vi inte är i ”trygga” Sverige. Enligt

Hur förberedde du dig inför förlossningen och att bli mamma? (Kurser, böcker, mammagrupper...)

Jag läste böcker och pratade med andra mammor.

Vad kunde ha gjort den bättre?

Efteråt känner jag att jag borde ha tagit några kurser innan förlossningen om allt som man bör tänka på efteråt, som att ta hand om sig, äta bra, veta att den första mjölken som kommer kanske inte är tillräcklig och därmed förstå min dotters gråt de första dagarna då jag inte producerade tillräckligt med mjölk. Små bra detaljer som jag inte hann förbereda mig med på grund av jobbet och brist på tid.

Vad finns det för smärtlindringar att välja bland där du födde?

Epidural.

Hur länge fick du stanna på sjukhuset innan du och din dotter åkte hem?

Vad har du rätt till i det landet du bor?

Mammaledighet? Mammabidrag? Barnbidrag?

Annat?

Enligt mitt svenska kontrakt fick jag fyra månders mammaledighet. Jag får inte mammabidrag, vad är det? Jag får inget barnbidrag heller. I övrigt får kvinnor här tre månaders mammaledighet och männen åtta dagar.

Kan pappan vara pappaledig? Åtta dagar.

Berätta om din förlossning? Gick den bra?

Den gick väldigt snabbt, jag kom in till sjukhuset klockan 17:30 och Victoria föddes 19:30. Jag hade en naturlig förlossning som gick jättebra. Jag förlorade dock mycket blod och blev väldigt svag. Omtumlad som man var tänkte jag inte på att jag borde ha ätit järntabletter, vilket ledde till att jag fick anemi inom loppet av fyra månader efter graviditeten. Är du nöjd med din upplevelse?

Jättenöjd, eftersom jag är en av de få som jag känner som lyckades ha en naturlig förlossning. Det finns en stark förkärlek i Colombia för kejsarsnitt, så till den grad att läkare rekommenderar detta. Flera kvinnor som velat föda vaginalt har förlösts med kejsarsnitt som efteråt visat sig vara onödigt.

Jämfört med de flesta hade jag en toppenerfarenhet, detta berodde till stor del på att min gynekolog är lite lätt alternativ.

er) med citron, du ska inte låta ditt barn stå upp innan nio månaders ålder för deras skelett är skört och benen kan bli sneda … Alla flickor får hål i öronen innan de lämnar kliniken. Flera gånger fick vi frågan om Victoria var en kille trots att hon var klädd i rosa klänning, eller något annat flickaktigt, bara för att hon inte har hål i sina små öron. Vidare är det kulturellt accepterat att aga barn och skrämma barnen med “att om du inte lyder kommer pappa och slår dig”. Det är massa saker som är vanligt här som jag finner lite galet, eller som ligger totalt utanför det som känns kulturellt bekvämt för mig. Tack och lov har jag en man som inte faller in i den typiska mallen.

min man är jag dock alltför naiv och ser inte alla risker. Han är betydligt mer beskyddande än jag.

Hur fungerar livet med barn? Jobbar du? Har du hjälp hemma?

Jag jobbar sedan Victoria var 5 månader. Vi har en person som kommer fem dagar (måndag till fredag) i veckan och tar hand om var dotter de dagar hon inte går på dagis (hon går endast två förmiddagar i veckan just nu), samt städar, tvättar och lagar mat.

Vilken roll har pappan?

Victorias far är inte en typiskt colombiansk far som oftast inte tar en aktiv del i uppfostran. Han och jag har delat ansvar i allt som har med vår dotter att göra.

Finns det något som du tycker känns osvenskt i hur du uppfostrar ditt barn med tanke på rekommendationer från läkare eller andra?

Väldigt mycket är osvensk här i Colombia. De är väldigt skrockfulla och säger saker som: Ju mer ni klipper barnens hår desto tjockare och finare blir det, är de sjuka bör de dricka ”agua de panela” (rent sock-

Hur ser barnomsorgen ut i det landet du bor?

(Lätt/svårt att få plats på dagis, billigt/dyrt, kort/lång mammaledighet...).

Beroende på vilket dagis du vill få in ditt barn på, kan väntetiden ligga på upp till ett år eller mer, och kostnaderna varierar; från 2000 kr upp till 4000 kr för dagis. Till det tillkommer transport, mat och uniform. Bogotá är en dyr stad att bo i, exempelvis blöjor kostar lika mycket och i bland mer än hemma i Sverige. Barnkläder, leksaker av likvärdig kvalitet som i Sverige likaså. Jag brukar shoppa när jag är hemma på besök.

Det finns billigare alternativ, men det är dagis och skolor som ligger i områden där säkerheten är låg, därmed väljer man dagis eller skolor som är dyrare men ligger i ”säkrare” områden.

Tror du att det är någon skillnad på att bli mamma i Sverige och utomlands?

Jag tror att det finns både fördelar och nackdelar med att bli mamma som i mitt fall i Colombia.

Nackdelar är att jag inte har min svenska mammaledighet eller barnbidraget, för att jag bott utomlands i längre än fem år. Min dotter växer upp i en omgivning som är lite mindre trygg och barnvänlig och vi saknar tillgång till billigt och bra dagis.

Fördelar har varit att jag fick föda där som är hemma för närvarande, alltså Bogotá, min partner har kunnat dela vårdnaden från början och vi har råd att ha någon som hjälper till hemma, vilket innebär att jag kan fokusera på min dotter när jag är ledig. Det sistnämnda är nog den främsta fördelen med att bli mamma i Colombia. Här har jag mer kvalitetstid med min dotter eftersom hushållssysslorna sköts av en utomstående. ´ SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

31

Att bli mamma

Londonmamman Journalisten Emelie Krugly Hill, 31, bor i London och är mamma till treårige Elliot och nyfödde Victor, 3 veckor gammal i skrivandets stund. Här berättar hon för SVEN hur hon upplevde sina två graviditeter; en långdragen förlossning och ett kejsarsnitt.

Hur upplevde du din graviditet?

En känslomässig berg- och dalbana! Fantastiskt, omtumlande och periodvis väldigt krävande båda gångerna, kanske aningen tuffare andra omgången med en aktiv treåring att ta hand om och samtidigt jonglera jobb och allmänt vardagsliv. Det blev väldigt lite tid över till att vila och ta hand om sig själv och magen. Under andra graviditeten drabbades jag dessutom av graviditetshepatos, som innebär en obehaglig klåda och nedsatt leverfunktion som beror på den ökade hormonnivån. Detta är dock ett väldigt ovanligt tillstånd så jag hade otur. Detta gjorde att sjukhusbesöken i slutet blev täta. Nu är jag dock helt återställd. Båda mina barn vägde över 4,3 kg och var båda 56 cm långa, så det var en utmaning rent fysiskt skulle jag vilja tillägga.

Vilka kontroller gick du på, till vem gick du och hur ofta?

Jag var till en början chockad över hur få gånger jag såg min barnmorska under min första graviditet och än mindre blev det under större delen av andra graviditeten. Om man har gått igenom en normal graviditet så anser man här att det inte finns något att oroa sig för och man träffar barnmorskan en gång i månaden eller var sjätte vecka eller ännu mer sällan, det beror lite på var i landet man är bosatt.

Vilka förbud fick du från vårdpersonal? Vad fick du inte äta, dricka, göra?

Sushi, leverpastej och mögelostar är no-no här, annars så har engelsmännen en liberal inställning till alkohol och man är alltså tillåten ett glas vin eller öl till maten. Jag blev serverad starkare drycker än så av min svärfar vid middagsbordet vid ett flertal tillfällen. Men som svensk känns det ju väldigt fel.

Jobbade du under graviditeten?

Under större delen av den första och ända fram till förlossningen andra gången!

Hur förberedde du dig inför förlossningen och att bli mamma?

Väldigt lite, båda gångerna! Jag läste boken ”På smällen” av Ann Söderlund och Hannah Rosander

32

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

som är en superkul bok om graviditet och barnafödande som avdramatiserar dina farhågor. Vi gick en kurs första omgången som var något av ett skämt, och blev inte ett dyft klokare. Summa summarum så tror jag inte mycket kan förbereda dig på hur förlossningen kommer bli och för mig var det en chock, båda gångerna. Jag gick mycket på instinkt och tänkte att mammarollen nog skulle falla sig naturligt, och det gjorde den också, även om det tog lite tid första gången.

Berätta om din förlossning? Gick den bra?

Första gången var en traumatisk upplevelse, rent fruktansvärd och långdragen. Läkeprocessen efteråt tog tid både mentalt och fysiskt. Efter det bestämde jag i princip att aldrig göra om det. Men det gjorde jag trots allt och då blev det med planerat kejsarsnitt. Vattnet gick dock tidigare än planerat så jag fick uppleva en ”halv” förlossning och sedan ett akut kejsarsnitt. Det var absolut det bästa som kunde hända och jag mår betydligt bättre rent mentalt. Jag drabbades dock av en mindre infektion och fick antibiotika men det är ingenting i jämförelse med hur många infektioner jag drabbades av efter den naturliga förlossningen. Är du nöjd med din upplevelse? Vad kunde ha gjort den bättre?

Jag är som sagt nöjd denna gång, kanske skulle jag gjort bättre research första omgången och kollat upp olika sjukhus, jag satsade på första bästa och tänkte att resten nog skulle ordna sig.

Vad finns det för smärtlindringar att välja bland där du födde?

Lustgas och epidural. Jag tog båda, vilken dröm det var, men epiduralen gjorde att allting avstannade och tog längre tid.

Hur länge fick du stanna på sjukhuset innan du och din son åkte hem?

Jag fick åka hem alltför snabbt första gången, efter bara två dygn och detta var en stor miss tror jag, även om jag på ett sätt ville åka hem. Andra omgången stannade jag fyra dygn och eftervården var betydligt bättre. Personalen var hjälpsam och

tillmötesgående, första gången var det hemskt och jag fick inte ens något att äta första dygnet eftersom ingen gjort klart för mig hur det fungerade med deras måltidupplägg. Det var rena mardrömmen på mer än ett sätt.

Hur gick det att komma hem? Någon hemkomstchock?

Första gången var det en totalchock och jag kände mig både isolerad och ensam och stundtals förvirrad. Vi hade fått barn väldigt tidigt i vår relation så allting sattes på prov. Men vi tog oss över alla kullar och jag skulle vilja säga att det tog åtta månader eller så att förälska mig på nytt – i mitt barn och i min man och i den nya rollen som mamma.

Vad är du för typ av mamma?

Väldigt kramig och kärleksfull och jag skulle vilja säga avslappnad, det finns inga strikta regler hos oss, det mesta handlar om bus och att ha det gott tillsammans. Och vårt hem ser ofta ut som ett slagskepp, men jag störs inte direkt utav det! Jag har lyckats jobba och ta hand om min son samtidigt tills det att han fyllde två år, då får man också acceptera kaos på ett annat vis.

Hur fungerar livet med barn? Jobbar du? Har du hjälp hemma?

Nu går min treårige son på dagis två dagar i veckan. Dessförinnan, mellan 2 och 3 år hade vi en svensk barnflicka som var helt underbar och som arbetade cirka 20 timmar i veckan. Vi planerar samma upplägg med min yngsta son.

Vilken roll har pappan? Delar ni ansvaret lika?

Så mycket vi bara kan, min man är jättebra med barnen och inte rädd för att ta i. Han är egenföretagare och har sitt kontor nära hemmet och kan komma hem tidigare eller ta ledigt när det kniper.

Detta har gjort det möjligt för mig att arbeta vilket jag är oerhört tacksam för.

Vad har du rätt till i det landet du bor?

Mammaledighet? Mammabidrag? Barnbidrag?

Annat?

Jag har rätt till ersättning i nio månaders tid,

Att bli mamma

omkring 5000 kr i månaden totalt. Under graviditeten fick jag omkring 2500 kr, detta för att äta nyttigt och hälsosamt under de nio månaderna.

Kan pappan vara pappaledig?

Jag tror det handlar om två veckor sammanlagt, men är inte säker. Eftersom min man är egenföretagare styr han det där på sitt eget vis.

Hur ser barnomsorgen ut i det landet du bor?

(Lätt/svårt att få plats på dagis, billigt/dyrt, kort/lång mammaledighet...)

Dagis är dyrt! Vi betalar ca 3000 kr i månanden för två heldagar. När barnet fyller 3 år är man berättigad till 15 gratis timmar i veckan, annars blir det alltså det dubbla priset. Standarden varierar oerhört på dagis här och det kan vara svårt att komma in och väntetiderna är långa. Vi har dock haft jättetur och hittat ett superdagis!

Tror du att det är någon skillnad på att bli mamma i Sverige och utomlands? Vad är bättre/sämre där du bor och vad är bättre/sämre i Sverige?

Jag tror att det på det stora hela är en mer harmonisk upplevelse att vänta och föda barn i Sverige. I en storstad som London är livet i allmänhet väldigt hektiskt och än mer när man har barn och är gravid!

Dagis är förstås en annan fördel med att bo i Sverige. Det är betydligt billigare och man kan ta en plats för given. Arbetsgivarna tror jag är mer stöttande i Sverige än här. Här betraktas graviditet inte alltid som något välkommet och de flesta kvinnor verkar ge upp arbetet under några år eftersom det ibland inte lönar sig rent finansiellt att arbeta och betala för dagisplats. ´

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

33

Att bli mamma

Namn: Paulina Samuelsson Ålder: 33 Bor: På landet utanför Bologna Familj: Sandro (italienare), 42 och Mathilde, 1 Gör: Just nu är jag bara hemma med min dotter och njuter

Olivolja och ”Just nu är jag bara hemma med min dotter och njuter,” säger Paulina Samuelsson, 33 år. Hon bor på landet utanför Bologna i Italien med maken Sandro och de firar snart sin dotters ettårsdag. Mathilde föddes i maj förra året. Här berättar Paulina om hur det är att vara gravid, föda barn, och om mammalivet i Italien. Ibland finns det inga andra lönsamma val än att bli hemmafru. Men det är inte helt fel det. Allt har sina för och nackdelar.

34

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Att bli mamma Hur upplevde du din graviditet?

Det var en underbar känsla att ha något som växte inne i magen. Även om jag blev ganska trött på slutet så upplevde jag det inte så, och fattade inte hur mycket det tagit på krafterna förrän efter förlossningen.

Vilka kontroller gick du på, till vem gick du och hur ofta?

Jag gick på massor av kontroller, minst en gång i månaden till gynekolog, en gång i månaden till diabetesläkare och sedan blodprov däremellan.

Normalt går man nog på kontroller cirka en gång i månaden i Italien, men då de i vecka 18 upptäckte att jag hade lite dåliga blodsockervärden så gick jag på specialistvård och därför även till en diabetesläkare. Dessutom gör man under en normal graviditet i Italien tre ultraljud, men jag gjorde hela sju stycken. Mest blev det i slutet for att se att barnet inte växte för mycket på grund av min graviddiabetes.

Vilka förbud fick du från vårdpersonal? Vad fick du inte äta, dricka, göra?

Jag fick en speciell diet med kontrollerat kaloriintag och givetvis var jag tvungen att hålla mig ifrån sötsaker och snabba kolhydrater i form av vitt bröd och ris då jag hade diabetes. Däremot skulle jag äta mycket pasta, vad annars i Italien! Jag var immun mot toxoplasmos så det var inget problem med att äta kallskuret som man annars avråds ifrån.

Jobbade du under graviditeten?

Nej, jag hade precis blivit arbetslös nar jag blev gravid och sedan var det helt omöjligt att hitta ett jobb i ett macholand som Italien.

Hur förberedde du dig inför förlossningen och att bli mamma? (Kurser, böcker, mammagrupper...)

Jag gick på vattengympa, läste böcker och i slutet av graviditeten gick jag på en kurs med barnmorska som var jättebra.

Berätta om din förlossning? Gick den bra?

Jag blev igångsatt i vecka 38 för att mina blodsockervärden inte längre var helt under kontroll. Det tog några för-

föddes den 7 maj, vägde 3 kg och var 47 cm lång. Är du nöjd med din upplevelse? Vad kunde ha gjort den bättre? Även med uppståndelsen i slutet upplevde jag min förlossning som väldigt positiv med stort stöd från både barnmorska och min partner. Det som skulle kunna ha varit lite bättre hade varit om jag hade fått hålla henne precis när hon kommit ut. Men eftersom det hade varit vissa komplikationer så var de tvungna att kolla att allt var okej med henne först.

Vad finns det för smärtlindringar att välja bland där du födde?

Epiduralbedövning (gratis om man blev igångsatt, annars till en kostnad av 800 Euro!). Det fanns också möjlighet att föda i vatten.

Hur länge fick du stanna på sjukhuset innan du och din dotter åkte hem?

Jag var kvar i fem dagar, men oftast skickas man hem efter 48 timmar.

Hur gick det att komma hem? Någon hemkomstchock?

Det var underbart skönt att komma hem och slippa ha sköterskor som lade sig i vad jag gjorde hela tiden. Det var faktiskt inte någon större chock och kändes ganska så naturligt. Min mamma var dessutom på plats och hjälpte till.

Vad är du för typ av mamma?

Ganska avslappnad men det innebär inte att jag inte har några regler som måste följas.

Hur fungerar livet med barn? Jobbar du? Har du hjälp hemma?

Jag är fortfarande hemma och kommer att vara så tills hon ar cirka 15 månader. Eftersom Mathilde är mycket social och älskar att vara där det händer mycket så får hon följa med mig överallt vilket jag tycker är skönt. Vi har många vänner utan barn som vi vill fortsätta att umgås med men det har inte varit något problem då Mathilde är mycket anpassningsbar och har

Finns det något som du tycker känns osvenskt i hur du uppfostrar ditt barn med tanke på rekommendationer från läkare eller andra?

Nej, inte riktigt, men jag har bott utomlands ganska länge så kanske kommer jag inte riktigt ihåg vad som verkligen är svenskt. Rekommendationer från läkare kan väl vara lite annorlunda men oftast bara bagateller som hur man ska börja introducera riktigt mat till barnen. Mycket olivolja och parmesanost ...

Vad har du rätt till i Italien? Mammaledighet?

Mammabidrag? Barnbidrag? Annat?

Eftersom jag inte hade arbetat på ett tag hade jag inte rätt till något mammabidrag. Om man jobbar är man hemma två månader innan förlossningen och tre månader efter med 80% ersättning. Sedan är ersättningen 30% upp till sex månader efter förlossningen. Men du kan vara hemma i tre år, utan att bli av med jobbet.

Kan pappan vara pappaledig?

Pappan kan bara få ersättning om mamman övergivit barnet. Men normalt är papporna aldrig hemma.

Hur ser barnomsorgen ut i Italien? (Lätt/svårt att få plats på dagis, billigt/dyrt, kort/lång mammaledighet...)

Det är ganska svårt att få plats på dagis och det är dyrt. Jag har inte ansökt någonstans ännu så vi får se hur det går. Om mor- och farföräldrar bor nära är det mycket vanligt att de tar hand om barnen väldigt mycket.

Tror du att det är någon skillnad på att bli mamma i Sverige och utomlands? Vad är bättre/sämre där du bor och vad är bättre/sämre i Sverige?

I Italien blir man väldigt bra omhändertagen under graviditet och födsel. Och läkarkontroller är noggranna och regelbundna. Tyvärr är det lite si och så med annat stöd till barnfamiljer. Mammaledigheten inte så lång som den borde vara och pappan har inte rätt att vara hemma. Barnomsorgen ska vara väldigt bra men det saknas dagisplatser och är dyrt.

parmesanost sök men sedan gick vattnet utan att de var tvungna att satta in oxytocin. Värkarna var i början inte särskilt jobbiga men jag valde ändå att få en epiduralbedövning när jag var fem centimeter öppen och det var toppen. När jag började krysta blev det lite panik för min dotters hjärtslag gick ner. Helt plötsligt kom det in flera läkare och det blev snack om ett kejsarsnitt. Det slapp jag dock och istället hjälpte de till att trycka ut henne. Det visade sig sedan att det inte var något allvarligt utan helt enkelt att navelsträngen var för kort. Allt gick bra och Mathilde

fått vara med oss på många middagar ute.

Vilken roll har pappan? Delar ni ansvaret lika?

Jag har en fantastisk partner som städar, handlar, lagar mat, tvättar och stryker. (Jag får nog erkänna att han faktiskt är mycket bättre på hushållsarbete än jag är). Han jobbar dock heltid så jag tar givetvis hand om Mathilde hela dagarna och försöker att göra så mycket som det går på hemmafronten med ett litet krävande barn.

Man har heller inte rätt att gå ned i arbetstid som man kan göra i Sverige.

Däremot är italienarna ett väldigt barnkärt folk som aldrig drar sig för att skratta och gulla med Mathilde när vi är ute, vilket är roligt. Vi har heller aldrig upplevt något gnäll om vi kommer med en barnvagn.

En annan positiv sida är att vi kan ge Mathilde en bra start på livet genom att hon får lära sig två olika språk, kulturer och värdesätt. ´ SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

35

Att bli mamma

Namn: Eva Zellman Ålder: 36 Bor: Tom Price, Australien Familj: Sambo Verne och dotter Amelie, 9 månader Gör: Mammaledig ett år från jobb som organisationsutvecklingskonsult och karriärcoach

Mamma down under Eva Zellman, 36, bor i Tom Price, ett litet gruvsamhälle i Västra Australien som har en befolkning på ca 5000. Hon och sambon Verne från Nya Zeeland fick en dotter för nio månader sedan, Amelie. Just nu är Eva mammaledig från sitt jobb som organisationsutvecklingskonsult och karriärcoach. Eva berättar om traditionella könsrollerna och att det är svårt att få australiensarna att förstå att man inte behöver vara hemmafru om man har barn.

36

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Att bli mamma Hur upplevde du din graviditet?

De första 2-3 månaderna var det lite överväldigande. Det var så mycket nytt att lära sig – vad man inte ska äta, hur det fungerar med graviditets- och förlossningsvård i Australien, och hur man väljer en bra obstetriker (ung. gynekolog, red. anm.) Här i Australien har en obstetriker och inte en barnmorska ansvar för ens graviditet. Men sen älskade jag verkligen att vara gravid. Jag mådde jättebra och kände mig så till freds trots att jag hade problem med att sova på nätterna.

Vilka kontroller gick du på, till vem gick du och hur ofta?

Jag gick hos en privat obstetriker en gång i månaden de första sex månaderna, sen var det varannan vecka i två månader och den sista månaden var det varje vecka. De kollade urin, vikt och gjorde ett snabbt ultraljud under dessa besök. Dessutom hade vi ultraljud vecka 12 och vecka 20, samt några blodprov och ett glukostest.

Vilka förbud fick du från vårdpersonal? Vad fick du inte äta, dricka, göra?

Jag fick en lång lista med mat jag skulle undvika.

Listan innehöll mjuk ost, opastöriserade mjölkprodukter, okokt kött och skaldjur, paté och kalla sallader. De första 2-3 månaderna glömde jag bort att jag inte skulle äta vissa saker och åt i stort sätt allt.

Jobbade du under graviditeten?

Ja, jag arbetade heltid fram till vecka 36 och det gick jättebra.

Hur förberedde du dig inför förlossningen och att bli mamma? (Kurser, böcker, mammagrupper...)

Jag gick på en heldagskurs med min sambo och läste ett par böcker. Den ena boken, ’Up the Duff’ av Kaz Cooke, var helt underbart rolig att läsa. Jag fick dessutom hur mycket råd som helst av alla jag känner som har barn!

Berätta om din förlossning? Gick den bra?

Jag gick en vecka över tiden och blev igångsatt.

Vattnet gick inte av sig själv så obstetriker var tvungen att sticka håll på livmodern. I stort sätt stack han in hela armen för att göra detta vilket gjorde jätteont. När förlossningen kom igång gick det bra. Jag kände knappt värkarna och det var dags att krysta efter fem timmar. Krystningen blev rätt tuff eftersom barnets huvud var väldigt stort och hon låg fel. Till slut kom hon ut med hjälp av sugklocka och en hejarklack som bestod av min sambo, obstetrikern och tre barnmorskor! Är du nöjd med din upplevelse? Vad kunde ha gjort den bättre?

Jag är nöjd med min upplevelse men jag måste säga att igångsättningen var riktigt jobbig och gjorde väldigt ont – det kändes som världens ondaste mensverk. Det ända som jag kan klaga på var att det inte fanns något varmvatten i duschen efter förlossningen

för det hade stängts av på grund av en reparation.

Vad fanns det för smärtlindringar att välja bland där du födde?

Jag fick epidural som i stort sett tog bort all smärta men gjorde mig illamående, och lustgas. Lustgasen gjorde mig bara snurrig i huvudet. Det fanns också möjlighet att få petidin.

Hur länge fick du stanna på sjukhuset innan du och din dotter åkte hem?

Vi var kvar i sju dagar vilket var kanon! Servicen på det privata sjukhuset vi var på var utomordentlig – vi fick ett eget stort rum med dubbelsäng, hur mycket hjälp som helst med att lära oss att ta hand om den lilla bebisen och med amningen vilket var lite problematiskt för mig, och de tog hand om Amelie om jag behövde vila ostört. Dessutom fick vi god mat! Jag tror inte man får samma service på ett statligt sjukhus.

Normalt är man bara kvar på sjukhuset i 4-5 dagar men vi skulle flytta från Perth till Tom Price sju dagar efter födseln, så de lät mig stanna.

Hur gick det att komma hem? Någon hemkomstchock?

Vi kom ju aldrig “hem” eftersom vi flyttade direkt.

Det kändes lite läskigt att lämna sjukhuset och allt stöd vi hade där men när vi väl kom till vårt nya hem kändes det helt fint och jag visste hur jag skulle ta hand om det lilla livet.

Vad är du för typ av mamma?

Vad finns det för typer? Jag är en sådan som tar dagen som den kommer och har inga riktigt fasta rutiner. Jag är egentligen ganska strukturerad men för mycket rutin verkar inte fungera så bra med Amelie. Jag är en ganska självständig person som gillar att göra mina egna aktiviteter så Amelie får passa in lite i mitt liv.

Hur fungerar livet med barn? Jobbar du? Har du hjälp hemma?

Jag är mammaledig i ett år och ska sedan gå tillbaka till jobbet på deltid (vi ska flytta tillbaka till Perth). Det är ganska vanligt att mammor arbetar deltid i Australien men här i Tom Price är många kvinnor hemmafruar eftersom man kan leva väldigt bekvämt på en inkomst här.

Vilken roll har pappan? Delar ni ansvaret lika?

Vi delar lika på ansvaret när han inte arbetar. Jag har precis slutat att amma vilket gör det lättare för min sambo att ta lika mycket ansvar. Jämfört med i Sverige så tror jag inte att australienska män tar lika mycket ansvar för barnen. Det är mer traditionella könsroller här.

Finns det något som du tycker känns osvenskt i hur du uppfostrar ditt barn med tanke på rekommendationer från läkare eller andra?

Nej, det är inget som känns osvenskt förutom att

det är lagligt och anses okej att aga barn här. Fast det finns en hel del småskillnader i vilka metoder som rekommenderas när det gäller hur man tar hand om bebisar. Till exempel i vilken månad vissa typer av mat kan introduceras och att man lindar in bebisen när den ska sova.

Vad har du rätt till i Australien?

I Australien har man rätt att vara föräldraledig i ett år och sedan gå tillbaka till sitt arbete. Fram till i januari 2011 så fanns det ingen föräldrapenning men man fick en ”baby bonus” på totalt $5000 (ca 30 000 kr).

Nu får man betald föräldraledighet i 18 veckor (det krävs att man har arbetat ett visst antal månader och timmar innan födseln). Det finns ett statligt stöd på $570 per vecka. Har man inte rätt till betald föräldraledighet kan man fortfarande få baby-bonusen. Dessa bidrag gäller för ”the primary caregiver”, vilket kan vara antingen mamman eller pappan. Vissa organisationer ger betald föräldraledighet. Det är oftast stora internationella företag och statliga myndigheter. Till exempel, min sambos företag betalar för tre månader till anställda som är primary caregivers. Det finns inga barnbidrag men beroende på vad man tjänar i familjen så kan man få bidrag från staten. Vi får till exempel $126 i veckan.

Kan pappan vara pappaledig?

Ja, pappan kan vara ledig i ett år. Samma regler gäller för pappan som för mamman, men det är ovanligt att pappan är den som är hemma med barnen.

Hur ser barnomsorgen ut i Australien?

Det är lätt att få barnomsorg men det är svårt att hitta bra barnomsorg. Som jag uppfattar det så är kraven på utbildad personal är inte lika höga här som i Sverige, men reglerna håller på att ändras vilket är positivt. Många dagis verkar fokusera mer på fysisk säkerhet, till exempel att barnen ska ha solhattar på sig när de är ute och leker, än på barnens utveckling. Det är dyrt med barnomsorg här om man jämför med i Sverige. Kostnaderna varierar mellan olika dagis men ligger på ungefär $90 om dagen. Man får skatteavdrag på ca 40 % vilket innebär att det kostar ca $50 om dagen per barn.

Tror du att det är någon skillnad på att bli mamma i Sverige och utomlands? Vad är bättre/sämre där du bor och vad är bättre/sämre i Sverige?

Från en ekonomisk synpunkt tror jag att det är lättare i Sverige där man har längre och bättre betald föräldraledighet, barnbidrag, billigare dagis etc. Jag tror också att det är lättare att få arbeta deltid som förälder i Sverige. När det gäller vård under graviditeten och efter födseln så tror jag inte det är någon större skillnad. Den stora kulturella skillnaden är de starka traditionella könsrollerna här i Australien. En del anser att man som mamma ”ska” vara hemmafru om man har råd. För att illustrera: Min chef som är en äldre man sa till mig att ”Jag förstår inte varför du har barn om du inte är hemma med dem”. ´ SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

37

Att bli mamma

Sophie Tillquist, 38 år, flyttade till New York med sin man bara var 3,5 månader. Nu är han 8 månader och de bö hemma i den stora staden. Läs Sophies berättelse om hur går till hemma i Sverige. Nu är hon mammaledig från sitt och passade på att bli utlandssvensk under den tiden, för a på makens karriär som fotograf. Mammaledig i utlandet är på?

Mammaled

New York

Namn: Sophie Tillquist Ålder: 38 Bor: New York Familj: Make Daniel och son Hugo 8 månader Gör: Mammaledig i New York. Annars inköpare på Twilfit.

Hur upplevde du din graviditet?

Den var ganska så tuff. I början var jag sjukskriven för att jag mådde så illa. I slutet fick jag foglossning och kunde knappt gå och var sjukskriven de sista två månaderna. Jag tyckte inte att det var ett dugg kul att vara gravid, dels på grund av problemen jag hade, men även för att det är tufft att vara gravid. Vilket jobb vi kvinnor gör när vi är gravida! Det är ingen lek. Önskar att killar kunde vara gravida så att de förstod vad man går igenom, både psykisk och fysiskt.

38

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Vilka kontroller gick du på, till vem gick du och hur ofta?

Jag gick på regelbundna kontroller på MVC (mödravårdscentralen) där jag träffade en barnmorska som mätte magen, lyssnade på hjärtljud, tog blodprov och pratade lite om hur jag mådde generellt. I början gick jag en gång i månaden och i slutet en gång varannan vecka.

Vilka förbud fick du från vårdpersonal? Vad

fick du inte äta, dricka, göra?

Det självklara är ju alkohol och cigaretter. Barnmorskan var väldigt tydlig med att alkohol inte var ett alternativ överhuvudtaget under graviditeten, men det var jag redan inställd på, att inte dricka något överhuvudtaget. Man fick inte äta sushi, men när jag väl var höggravid hade de plötsligt ändrat det. Nya bud hela tiden! Mögelost och kittost, rött kött och vissa fisksorter rekommenderades att undvika. Jag fuskade lite med köttet och åt det rosa. Det går ju inte att äta helt genomstekt.

Att bli mamma

Daniel och lille Hugo när han örjar verkligen känna sig som r en graviditet och förlossning t jobb som inköpare på Twilfit att se om det går att sätta fart r kanske något man ska prova

dig i

man andas olika i de olika förlossningsfaserna. Det gick sådär på förlossningen kan jag säga, men det var en jättebra mental förberedelse inför förlossningen.

Men man kan ALDRIG förbereda sig på att bli mamma, det måste upplevas och det är en process. Så tänkte jag i alla fall. De flesta av mina kompisar har barn och för mig var det den bästa "boken".

Berätta om din förlossning? Gick den bra?

Jag blev igångsatt när jag var i vecka 41 och det slutade med kejsarsnitt. Ingen bra erfarenhet av förlossningen, tyvärr. Många födslar som sätts igång slutar tydligen med kejsarsnitt. Antagligen för att det inte sätter igång naturligt och det stör förloppet. Är du nöjd med din upplevelse? Vad kunde ha gjort den bättre?

Som sagt, jag är inte nöjd med förlossningen men man kan inte påverka allt och huvudsaken är att slutresultatet är bra vilket det är! Hugo är ju bäst.

Som saker utvecklade sig kunde det inte ha gått på något annat sätt, men såklart jag hade önskat att allt gått i gång naturligt och att jag fött naturligt.

Det måste vara en häftig upplevelse. Nästa gång!

k

Vad finns det för smärtlindringar att välja bland där du födde?

Lustgas och epidural.

Hur länge fick du stanna på sjukhuset innan du och din son åkte hem?

Hugo hade låga sockervärden så innan vi fick åka hem var de tvungna att få upp dem. Vi stannade i fyra dagar.

Man stannar längre när man genomgått kejsarsnitt.

Hur gick det att komma hem? Någon hemkomstchock?

Det gick bra att komma hem men det var en väldig chock. Man förstår inte hur lite man får sova. Det är helt sjukt hur lite man får sova i början. Jag var helt stressad och tyckte att jag knappt hann duscha. Han kunde ju vakna! Nu undrar jag varför jag var så himla uppjagad. Man är väl helt hormonell också antar jag.

Jobbade du under graviditeten?

Jag jobbade förutom den första och de två sista månaderna. Flyga fick man inte göra efter vecka 28.

Vi åkte till Paris när jag var i vecka 27. Det gäller att passa på!

Hur förberedde du dig inför förlossningen och att bli mamma? (Kurser, böcker, mammagrupper...)

Jag och min man gick en profylaxkurs. Kursen gick ut på att lära sig att andas igenom värkarna, och hur

Vad är du för typ av mamma?

Svår fråga ... De första månaderna var jag verkligen den Oroliga mamman, som oroade mig för ALLT. Nu har jag lugnat ner mig. Jag leker mycket med Hugo, busar, skrattar, jagar ... Jag försöker vara så förklarande som möjligt och prata mycket med honom. Mycket pussar och kramar, bekräftelse och lyhördhet.

Hur fungerar livet med barn? Jobbar du? Har du hjälp hemma?

Livet med barn är ju klart annorlunda än utan. Jag tror att barn mår bra av rutiner, så jag anpassar så mycket som möjligt livet efter Hugo med mat- och sovtider och så. Nu när han är åtta månader blir det bara roligare och roligare. De första sex månaderna

tyckte jag bara var jobbiga, men nu är det helt underbart! Vi har kul! Man kan hänga med andra mammor och bebisar och Hugo älskar det. Jag är mammaledig. Vi har inte hjälp hemma. Ibland har vi barnvakt när vi vill gå ut och äta, men ingen aupair eller nanny.

Vilken roll har pappan? Delar ni ansvaret lika?

Min man Daniel är fotograf och kan styra sin tid mycket. Han och jag har väldigt lika roller i vårt föräldraskap. Vi delar allt lika.

Finns det något som du tycker känns osvenskt i hur du uppfostrar ditt barn med tanke på rekommendationer från läkare eller andra?

Nej, snarare extremt svenskt!

Vad har du rätt till i USA? Mammaledighet?

Mammabidrag? Barnbidrag? Annat?

Jag har inte rätt till något i USA. Vi är här på arbetsvisum och det ger inga rättigheter.

Hur ser barnomsorgen ut i New York?

(Lätt/svårt att få plats på dagis, billigt/dyrt, kort/lång mammaledighet...)

Man kan få dagisplats men man måste ansöka ett år i förväg, och det kan kosta 24 000 dollar per år!

Hur dyrt som helst. Här är föräldraledigheten cirka sex veckor så den är jättekort, men det verkar som att det mest är upp till företaget där man jobbar och hur länge de vill betala för ens ledighet.

Tror du att det är någon skillnad på att bli mamma i Sverige och utomlands? Vad är bättre/sämre där du bor och vad är bättre/sämre i Sverige?

Jag tror att det är stor skillnad. I Sverige har vi så mycket rättigheter, lång föräldraledighet och dagis kostar en tiondel av vad det kostar här. I USA är helt klart den dyra barnomsorgen ett stort minus. Bättre är att New York är en stor stad med möjlighet till variation. Som föräldraledig kan man upptäcka olika stadsdelar, gå på museum och hänga på trevliga kaféer. Även om New York är en storstad med ett hektiskt tempo så ÄLSKAR de barn här. Går man på gatan så ropar de: ”Oh, what a cuuuuuuute baby!” Folk ler och hejar och är hur härliga som helst. Folk är också väldigt hjälpsamma. De kastar sig fram för att öppna dörrar och bära upp barnvagnen för trappor och vill inte vara i vägen när man kommer på gatan. Det älskar jag med New York – folk är glada, öppna och hjälpsamma! Det finns alltid någon att prata med och få hjälp av. I Sverige (eller i Stockholm där jag kommer ifrån) är det baby boom och där är man mest i vägen känns det som. Jag har känslan av att folk är trötta på alla barnvagnar överallt och är verkligen inte hjälpsamma eller vänliga. Tyvärr. Nu är ju svenskar ganska buffliga och dåliga på att be om ursäkt och på att vara proffstrevliga så det kanske hänger ihop med det. Jag har också bott i London och där är folk också hjälpsamma och artiga. Svenskar borde bli uppfostrade i vett och etikett ibland tycker jag. ´

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

39

Att bli mamma

e r ö f r e T r f e v e ö k a r n e ä d T n u f tt ma

a m a r e m k r i sa l b n a k m s n n e v s s inna d n a l t u m o s

Text SVEN Foto Ulrika Lindelöf • www.ulrikalindelof.se

Förutom att skriva ner hur man önskar få uppleva sin drömförlossning och köpa barnvagn och bilbarnstol samt fixa de där praktiska grejerna, kanske man ska tänka igenom vissa saker innan det är dags att bli mamma i ett land som man själv inte vuxit upp i. Det finns så många saker som man alltid tyckt vara självklara med hur man vill ha det med barn och familj, men när man väl är i den situationen finns det en del faktorer som inte är så där som man hade tänkt sig det. Man bor för det första i ett ”nytt land”. Kanske pappan kommer från det här nya landet. Kanske pappan tillhör en annan religion och med det tro och tycke om hur man ska uppfostra barn. Hela hans familj är kanske mer involverad i den nya ättlingen än vad man är van vid och tar över för mycket ... Den största frågan är kanske vilket språk man ska lära barnen. Med språket kommer så mycket mer än bara det talade språket, man får även kulturen, förståelsen för traditioner, berättelser och förmågan att kunna kommunicera med släkt och vänner.

SVEN har gjort en lista med saker som är bra att fundera på innan man ska ta sina beslut. Har man en bestämd uppgift från tidigare, är det lättare att inte senare bli besviken.

40

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Att bli mamma

SVEN:s lista att fundera över 1. Vilken nationalitet och medborgarskap ska mitt barn ha?

2.

3.

4.

5.

NATIONALITET

Få barn utomlands Om du är svensk medborgare blir dina barn i de flesta fall Ska barnet döpas eller bli medlem i den religion som är aktuell, eller det också, även om du får dem utomlands. Anmäl på närmaste svenska ambassad eller konsulat att du fått barn. Där få välja fritt i framtiden?

Vill du att ditt barn ska tillhöra Svenska Kyrkan kan du läsa om hur man gör i fak- kan du också anmäla barnets namn och ansöka om pass för barnet. Ta med barnets födelsebevis och gärna en handling tarutan bredvid. som styrker ditt civilstånd, om ni som föräldrar har gift er utomlands.

Vilket efternamn ska mitt barn ha?

Olika regler gäller i olika länder. Ibland får man ha många namn, i andra fall bara ett. I Sverige gäller numera att man har ett efternamn och ett mellannamn om Barns medborgarskap man vill att barnet ska ha både faderns och moderns efternamn. (Se inforutan.) När ett barn registreras i folkbokföringen bedömer Skatteverket barnets medborgarskap enligt följande regler: Hur mycket ska resten av familjemedlemmarna få involvera sig i – Ett barn till en svensk mamma blir svensk medborgare, oavsett om det föds i Sverige eller utomlands. uppfostrandet?

– Ett barn till en utländsk mamma och en svensk pappa Farmor, mormor, fastrar och kusiner – alla brukar de ha mycket att tycka till om. som är gifta med varandra blir svensk medborgare, oavSka man lyssna eller bara stänga av öronen och köra sitt eget race? sett om det föds i Sverige eller utomlands.

– Barnaga är något som är absolut förbjudet i Sverige, men inte i Ett barn till en utländsk mamma och en svensk pappa som inte är gifta med varandra blir svensk medborgare alla andra länder. Hur ska man förhålla sig till det? om det föds i Sverige.

Ska man till exempel tillåta farmor få daska till sitt barnbarn, när den inte lyder?

Källa: www.skatteverket.se

6. Vilken matkultur ska barnet vänja sig vid?

SVENSKA KYRKAN

Det kan vara bra att inte bara laga mat som man är van vid i det landet man bor i utan även vänja dem vid vad man äter i Sverige, så det inte blir stora svårighe- Om du inte är folkbokförd i Sverige kan du skriftligt ansöter när man kommer hem på besök och måste laga specialmat till sina egna barn. ka om medlemskap hos Kyrkostyrelsen, 751 70 Uppsala.

E-post: kyrkostyrelsen@svenskakyrkan.se 7. Vilka språk vill jag att mina barn ska prata, läsa, skriva?

Genom dopet blir man medlem i Svenska Kyrkan. Både Valet att inte lära sina barn svenska, kan man ångra en dag och då kan det vara barn, tonåringar och äldre kan döpas. Rådgör med en omöjligt för dem att lära sig det. Börjar du redan från födseln får barnen en gratis präst i församlingen om vilken förberedelse för dopet som start till att bli flerspråkiga och de kommer förmodligen kunna delta i den svenska kan bli aktuell. Om man är döpt i ett annat kristet trossamfund är man välkommen som medlem i Svenska kulturen med större förståelse och kunna umgås med svenskar problemfritt.

Kyrkan. Något nytt dop behövs inte men församlingen 8. Vilket förhållande vill jag att mina barn ska ha till Sverige och till erbjuder dig undervisning i Svenska Kyrkans tro och lära.

Församlingen erbjuder undervisning och samtalsgrupper släktingarna där?

Det är inte alla som har möjlighet att träffa sina svenska släktingar regelbundet. om dop och Svenska kyrkans tro till alla som önskar. Det kan ske på olika sätt beroende på var man bor.

Men man kan göra mycket för att hålla god kontakt ändå. Tala regelbundet via Barn som döps i Svenska Kyrkans ordning blir medlem i Skype eller bjud hem mormor en gång om året …

Svenska Kyrkan. Vårdnadshavare kan anmäla att deras 9. Hur kan du uppfostra barnet på svenskt vis i en annorlunda kultur? barn ska vara medlem i Svenska Kyrkan även om det inte är döpt. Barn över tolv år ska själva ge sitt samtycke.

En svår fråga, men man kan försöka leta upp eventuella svenska föreningar i närKälla: www.svenskakyrkan.se heten eller svenska skolor som man kan organisera sig i för att hålla fast vid den svenska kulturen. Finns det inga, från barnets födelse. Den som är vårdnadshavare kanske det är DU som får starta ska skriva under anmälan. Om ni är två vårdnadsupp något.

Så här får ditt barn sitt efternamn: havare ska bägge skriva under.

10.Hur ska man fira olika tradi- – Om ni som föräldrar är gifta och har samma Om ni inte gör någon anmälan får barnet mamefternamn får även barnet automatiskt detta mans efternamn. tionella högtider? efternamn.

Det efternamn ni kan anmäla för barnet är: Jul, påsk och dop firas ju på helt – Om ni som föräldrar har olika efternamn och des- – något av era nuvarande efternamn skilda sätt i olika länder. Ska man sutom tidigare ett eller flera gemensamma barn – något av de efternamn som ni haft som ogifta. ta seden dit man kommer eller ska som ni båda har vårdnaden om, får barnet samma Om ni som föräldrar har olika efternamn och vill att man fortsätta som man alltid efternamn som det senast födda syskonet. barnet ska använda bådas, kan ni anmäla ett av gjort? ´ efternamnen som mellannamn för barnet. Det I alla andra fall ska ni som föräldrar anmäla barn- andra blir då det formella efternamnet. ets efternamn till Skatteverket inom tre månader Källa: www.skatteverket.se

EFTERNAMN

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

41

Att bli mamma Text SVEN Foto Ulrika Lindelöf • www.ulrikalindelof.se

ATT FÖDA BARN I SVERIGE som

UTLANDSSVENSK

Det finns blivande mammor som av olika anledningar önskar föda sitt barn ”hemma i Sverige” trots att de är utskrivna ur Sverige. Frågan är, får man det? SVEN har kollat både med försäkringskassan och Region Skåne för att reda ut begreppen. ur det är att bli mamma utomlands kan vi läsa i flertalet intervjuer på sidorna xx-xx. Men en annan intressant synvinkel är hur man gör om man är bosatt utomlands men ändå vill föda i Sverige. Det är svårt att hitta någon information om detta på nätet, mest historier om vad folk varit med om. Några som berättar hur de gjorde för att slippa betala och andra som berättar skräckhistorier om de skyhöga räkningar de fick betala efter kejsarsnitt och andra komplikationer. Försäkringskassans och sjukhusens olika hemsidor ger inga exakta svar. Det står om nödvändig vård och olika överrenskommelser länder emellan. Men anses en förlossning vara nödvändig vård eller planerad sjukvård? Måste man säga till i förväg att man planerar att föda i Sverige?

Så: Får man som utlandssvensk föda barn i Sverige? Egentligen inte. I alla fall inte gratis och franko. Det är ju så att hälso- och sjukvård ska tillhandahållas för de som är folkbokförda i respektive land. Varje land ska tillhandhålla vård och behandling efter medborgarnas behov. Sedan finns det regler inom EU/EES och vissa konventioner om vilken vård som tillhandhålls subventionerad när personer vistas i Sverige på grund av semester, studier eller arbete.

Rätten till nödvändig vård ger inte möjligheter till vård om syftet med resan till Sverige är att söka vård. Detsamma gäller utlandssvenskar (Svenska medborgare som är bosatta och folkbokförda i andra länder) som kan få subventionerad vård när de tillfälligt vistas i Sverige. Det innebär inte att det finns rättigheter att få vård när personer söker vård från det land de är bosatta i. På fråga om vård i Sverige när personen befinner sig i annat land, kan verksamheten neka till vård i Sverige. Förlossning räknas som nödvändig vård i samband med tillfällig vistelse i Sverige.

De som planerar att föda i Sverige kan kontakta en klinik i Sverige och ställa frågan, de får då betala förlossningen själva. Det är endast när de vistas i Sverige av annan anledning som de kan få subventionerad vård. För att få subventionerad planerad vård som folkbokförda i land utanför EU/EES krävs att vården söks i det landsting som personen flyttat ut från.

Mer information finns i Vård för personer från andra länder gällande utlandssvenskar: http://chaos.nll.se/upload/IB/pv/stpv/Asyl-%20och%20flyktingsjukv%C3%A5rd/V% -

H

C3%A5rd%20av%20personer%20fr%C3%A5n%20andra%20l%C3%A4nder.pdf Källa: Pia Landgren, Hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne, Avdelningen för Hälso- och sjukvård.

42

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Försäkringskassans riktlinjer Utlandssvenskar som vill föda i Sverige – Att föda ses som nödvändig vård så länge man inte har rest till Sverige i syfte att föda.

– Föder man efter vecka 38 betraktas det som planerad vård. Kostnaderna för sjukvård ersätts inte.

Försäkrad i ett annat EU/EES-land eller Schweiz: – Man visar upp sitt EU-kort för vårdgivaren vid vårdtillfället.

– Av förordning 987/2009 framgår det att man kan få vård enligt svenska eller bosättningslandets ersättningsregler.

Ersättning utgår för vårdkostnaden med avdrag för patientavgift.

Enligt artiklarna 56 och 57 i EUF-fördraget kan den som är försäkrad i ett annat EU/EES-land få vård enligt bosättningslandets taxor. Man ansöker om ersättning i efterhand hos den behöriga institutionen i bosättningslandet. Ersättning utgår för vårdkostnaden med avdrag för patientavgift.

Ersättning kan inte utgå för privat vård.

Försäkrad i ett land utanför EU/EES och Schweiz – Vanligtvis får man betala hela kostnaden själv.

– Den som är svensk medborgare och bosatt i ett land utanför EU/EES eller Schweiz kan ha rätt till akut vård och i vissa fall också planerad vård i Sverige utan att behöva betala full kostnad. Man måste kunna visa upp ett svenskt pass. Det är lands¬tinget som avgör om man har rätt till vård och hur mycket man behöver betala för vården.

Sverige har ingått överenskommelser med Israel, Algeriet, Australien och kanadensiska delstaten Québec, som ger rätt till nödvändig vård i vistelselandet. Överenskommelserna är alltså inte tillämpliga när en person beger sig till Sverige i syfte att föda. ´ Källa: Försäkringskassan/Swedish Social Insurance Agency – Maria Lidström

Att bli mamma

Lugn & sval som en nordisk filbunke Text Ingabritt Tomboulidou

www.greklandnu.blogspot.com

är jag tänker pü hur det är att vara svensk mamma utomlands sü ser jag direkt en bild pü näthinnan. Vi har bott i Grekland ett drygt halvür och yngste sonen pü fyra ür gür i lekskola. Och nu ska vi üka pü tügutflykt till grannstaden, büde barn, frÜknar och mammor.

Vi stannar vid en härlig park fÜr barnen att leka i och barnen bÜrjar springa omkring som ystra kalvar pü grÜnbete. Men knappt har de fütt fart pü sina smü spring- och klätterben fÜrrän de andra mammorna bÜrjar skrika med gälla rÜster: Giorgio, akta dej, du kan ramla!

Stelio, inte där, du kan smutsa ner dig! Anna, akta dig, du kan slü dig ...

Och sü vidare pü samma tema i all oändlighet.

Själv sitter jag där, lugn som en filbunke och glad Üver att min son

N

leker samtidigt som jag storÜgt lyssnar pü hur de andra mammorna hetsar upp sig. Helt i onÜdan i mitt tycke. De andra mammorna ü sin sida verkar tycka att jag är kyligt ointresserad av mitt barn, ett typiskt exempel pü nordiska mammor.

Samma sak gäller när barnen blir sjuka. En grekisk mamma drar oroligt iväg till doktorn med sitt barn vid minsta antydan till nysning, medan jag tycker att man gott kan vänta ett par dygn fÜr att se om det gür Üver. Hur KAN jag vara sü lugn? Vill jag inte mitt barns bästa? Kulturkrock kallas sünt här.

Som svensk mamma utomlands gäller det ibland att stü upp fÜr vissa självklara principer. Som att det är fel att slü barn. Jag glÜmmer aldrig när jag pü stapplande grekiska men arg som en rasande

lejonhona brükade med en lärare som burit hand pü mellansonen.

Att vara svensk mamma utomlands innebär ocksü en ständig kamp att hülla det svenska sprüket levande hos barnen. Även i de perioder dü barnen skäms infÜr kompisarna Üver att mamma pratar sü konstigt ...

Vid süna tillfällen är det diskretion och diplomati som gäller. Att till exempel ta barnet üt sidan fÜr att säga det man vill, att viska i Ürat eller helt enkelt vänta med lünga utläggningar tills man kommer hem.

FÜr de där perioderna brukar gü Üver rätt fort. Och tro det eller ej, men det brukar komma en dag dü barnen själva konstaterar att de är glada Üver att vi tillsammans inte gav upp kampen fÜr sprüket. Och gissa om DET värmer en utlandssvensk mammas hjärta. ´

VĂ„RLDENS BĂ„ST SĂ„LJANDE SPRĂ…KKURSER PĂ… CD-ROM! &&RkN ÂŻ kR 6OCAB "UILDER RkN ÂŻ kR 6OCAB "UILDER

.YByRJARE NIVk 4ALK .OW .

YByRJARE NIVk 4ALK .OW

. IINNA

Arabiska Arabiska Egyptisk –E g tisk

FORSTA F ORSTA

!FFiRSSPRkK 4ALK "USINESS !

FFiRSSPRkK 4ALK "USINESS

Lär L är d dig ig

!LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS !

LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS

Lär L är dig dig

.YByRJARE NIVk 4ALK -ORE .

YByRJARE NIVk 4ALK -ORE

!LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS !

LLA V A Vi iRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS

9-

9- %# %*!.%.' 6 * %# %*!.%.' 6 * -%* - %*

!LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS !

LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS

Spanska S panska

!LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS !

LLA V A Vi iRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS

7'481'

7'481'

Lär L är d dig ig

ORD O RD Pk

,INESISKA ,INES ISKA

ž .AND .ANDARIN ARIN

FFungerar unger ungerar ar fĂś fĂśr: r:

iTunes/ iT unes/MP MP33

EuroTalk uroTalk har kurser pĂĽ 125 olika sprĂĽk

fÜr barn, fÜr nybÜrjare, fortsättningskurser, affärssprük m.m.

Beställ din kurs pü

www.SprükButiken.se www.Sprük www .Sprük .SprükButiken.se .se SVEN – Tidningen fÜr SVENskar i utlandet

43

Att bli mamma Att bli mamma Text & Bild

Malin Rocca Ahlgren www. malinrocaahlgren.blogspot.com

Att vara svensk mamma utomlands Att anpassa sig till det nya landet ... ... trodde jag att jag hade lyckats med efter flera år, tills den dagen då jag blev mor och träffade på nya sorters kulturkrockar.

Som gravid ... … och ogift blev jag genast satt i facket ”fru”.

Inget snack om att jag kunde vara ogift som gravid.

Jag var 29 år och blev kallad för frun. Halvkul.

Med en precis nyfödd ... ... ville hela släkten och halva kvarteret komma och hälsa på där man låg (för att man fortfarande inte kunde sitta) med megastor blodig blöja och sprängfärdiga mjölkfulla bröst som bebisen inte snuttar rätt på så att man fick blodiga bröstvårtor. Inte som i Sverige direkt.

När man äntligen har börjat spatsera omkring stolt på byn för att visa upp bebben får man höra att ens dotter är en son, därför att man inte tagit hål i öronen på flickan.

Idag säger min dotter ”Vilka tokiga mammor det finns i Spanien. Vilken tur för mig att du är svensk, mamma.”

Amning ... ... i Spanien är inte som i Sverige, men det har jag förstås också trotsat och gjort som jag velat med ändå. Vad jag har gjort samtidigt som jag haft min bebis snuttandes på tutten: • Kissat • Kissat på en toalett på flygplan • Promenerat • Suttit vid datorn och jobbat • Badat • Lagat mat • Dammsugit • Klätt på mig och av mig 44

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

• Gungat storasyster i gungan Jag har varit en napp! Mina barn ville ha min tutte som napp, inte alltid för hunger. Jag ammade (nappade) dem överallt, hellre det än att de skrek. Gick med bebisen i armarna medan hon/han snuttade, satte mig på en trottoar och ammade, bara den blev tyst. I affären en gång i Madrid, blev min svärfar som var med så nervös och ville föra in mig i ett provrum och försökte hålla för med sin jacka.

Stackaren vad han led.

Vilken otur han hade som fick en svenska i familjen. Som inte bara ammade hemma, om det nu nödvändigtvis skulle ammas.

Jag provocerade med min nakenhet ganska ofta. En dag på en restaurang med ”fint” folk och min man som kanske hade önskat att jag var fin fru just då, satt jag till bords med lite finare kläder än jag brukade som nybliven, ammande, jättetrött mamma. Bebisen låg i vagnen och sov som tur var. Ett tag. Men mitt i lunchen och med gaffeln i munnen började skrikandet. Det enda sättet var att ge honom tutte. Jag klädde av mig mina fina kläder och visade både lite tutte och halva degmagen. Och ångrade då att jag inte hade tagit amningströjan även om den var full med mjölkfläckar. Jag log. Ögonbryn höjdes omkring mig. Och det sneglades. Men inte på mig utan på bordet för där hade jag lagt min tutte. Alltså mitt amningsskydd. ”Var är min tutte? Å, jaha där”, sa jag och log igen. Ännu bredare, och stoppade in den i tröjan igen, men lite för långsamt, för tutten hade börjat läcka och min blus blev blöt precis vid vårtan. Jag låtsades frysa i den spanska sommarvärmen och tog snabbt på mig kavajen över för att

dölja. ”Vad kyligt det blev helt plötsligt!” sa jag och försökte distrahera ännu en gång med mitt breda leende.

Med bebis på strandpromenad i solen ... ... låter ju romantiskt, men min andra bebis hade kolik. En morgon efter att han hade skrikit i flera timmar, och jag hade vaggat, sjungit, tröstat, gett honom snuttekaninen, burit på olika sätt, gett honom tutte, bankat rumpa, försökt rapa, hoppdansat omkring i alla rum hemma, klätt av, klätt på, kollat blöjan och tempen, blev jag till slut kissnödig och kissade med honom skrikandes på armen.

Telefonen ringde, jag stängde av den, la honom i vagnen, skakade på vagnen, vaggade vagnen,

Rätt svar i SVERIGE-QUIZ på sida 23 1. 1 – 2. X – 3. X – 4. B – 5. 1 – 6. 2 – 7. X – 8. 2 – 9. 1 – 10. 1 – 11. X – 12. X – 13. 1 – 14. 2 – 15. 2 – 16. X – 17. X – 18. 2

körde in vagnen i väggen flera gånger, körde vagnen över tröskeln fram och tillbaka. Gav upp och gick sedan ut istället. Kanske frisk luft skulle hjälpa tänkte jag. Tillslut somnade han och jag hade då efter en lång promenad längs stranden totalt utmattad satt mig på en uteservering för att pusta ut, men jag höll på att somna på stolen. Den som hade väckt min bebis då, hade jag slagit ned!

Alla hundratals telefonförsäljare ... ... som ringer non-stop gör mig galen. En morgon när bebisen skriker och klänger på mig nedbajsad och geggar av sig på mina kläder, samtidigt som storasyster börjar rabbla upp alla som hon vill bjuda på sitt kalas (fast det fattas fem månader).

Dessutom tappar hon yoghurten på golvet, och då ringer såklart telefonen. En försäljare. Artiga ord och fraser utbytes till en början. ”No, gracias, jag är inte intresserad.” Men hon ger sig inte. Hör inte människan att min bebis skriker? Samtidigt har dottern höjt rösten och rabblar sina kompisars namn ännu högre eftersom hon hittills inte fått någon uppmärksamhet från mig. ”Por favor, señorita, men jag har yoghurt på golvet, bajs på kläderna och min bebis skriker, jag kan inte prata nu.” ”Men det tar bara några minuter ...” ”NÅGRA MINUTER! DET ÄR EN EVIGHET I MIN SITUATION JUST NU. HÖRDE DU INTE VAD JAG SA? FATTAR DU INGENTING? ADIOS!” Klick.

Herregud, jag var i akut behov av att min man skulle komma hem, ge mig örtte och lite ensamhet.

Undra om Lauryn Hill hade det så här?

Att leva i ett annat land som mamma medför traditioner som ska firas ... ... I januari varje år kommer de tre vise männen och jag befinner mig ovilligt rusandes och trängandes bland hela byns människor för att hamna i karamellregnet. För mina barns skull. Med en av dem på axlarna för att han ska kunna se något och den andra som drar i min jacka och upprepar ”Mamma, fånga många, okej, mamma fånga många karameller, mamma, okej, mamma...” Den lille på axlarna försöker kravla sig längre upp, vilket gör att min mössa åker ned över ögonen och jag ser ingenting.

Jag kan inte lyfta upp mössan eftersom jag håller i sonens ben med båda händerna. Dessutom är det omänskligt hög discomusik i gigantiska högtalare och barn som kryper vid fötterna och letar karameller. Det är knuffigt och trångt. Jag hatar jippon. Det är stort, pampigt och ett organiserat engagemang här nere när de tre kungarna kommer. Julfirande med andra ord. Förutom att barnen får bajspaket av en trästubbe som jag skrev i min förra krönika, bygger familjerna upp ett Betlehem med Jesus och alla de andra hemma i vardagsrummet. Och det mest

underliga med detta är att bakom ett träd sätter de en liten gubbe med tomtemössa som kallas Caganer, vilket betyder bajsaren. Han är en figur med neddragna byxor som sitter och bajsar! Att spanjorer är bajsfixerade skrev jag också om i min förra krönika.

Ytterligare en tradition som jag som mamma ställer upp på är ... ... karnevalen. Sist var det tema Djur i min dotters klass. Hon vill vara rosa fjäril. ”Mamma, du skulle passa bra som kossa.” ”Jaså, varför då?” undrade jag och höjde på ögonbrynen. ”Jo, för kossor äter ju hela tiden ... och så är de stora.”

Jag är Madame Kossa! (Stor och hungrig). Sorry min kära dotter, men mamma vill inte vara kossa.

Mamma ska vara tuff och läskig med illrött hår, horn och svart smink.

Vädret påverkar ju förstås också vardagen ... ... och spanska barn lägger sig sent. Efter skolan varje dag brukar vi till exempel åka till stranden och ha picknickmiddag, men på sistone har mina barn tröttnat. ”Jag vill inte åka till stranden idag igen.

Jag vill till Sverige, till mormor och morfar. Jag vill plocka hallon med morfar och såna där andra bär på träd och sitta på hans axlar. Och åka i morfars båt. Snälla det är så himla varmt hos oss. Det är bättre i Sverige! Solen är så jobbig för ögonen.”

Det bästa med att vara mamma i Spanien är ... (enligt mig och några andra svenska mammor): • att det inte finns mobiler och Nintendospel i skolan.

• att barnen i skolan har respekt för lärare och kamrater. Tjejerna blir inte kallade horor, ingen säger gubbjävel till läraren.

• att familjerna är tillsammans mer, man umgås mer spontant. Mat och umgänge är viktigare än prylar.

• de varma kvällarna och att kunna vistas med barnen utomhus mycket.

• att kunna åka skidor med barnen i solen.

• att det är lättare att stanna hemma flera år och folk väljer det i större utsträckning än i Sverige. Att det inte är något fel med att välja att vara hemmafru.

• spanjorernas positiva attityd till barn. De blir tilltalade, kramade och "sedda" . De får lov att ta plats. Det är naturligt att ta med barnen på offentliga ställen – även sent på kvällarna.

Att bli mamma

Och det sämsta är ...

• att det inte finns någon elevsamverkan. Eleven som individ sätts åt sidan i den strikta disciplinen.

• att barn inte får en lika viktig roll i samhället i och med det sociala skyddsnätet som finns i Sverige. (Föräldraledighet och VAB) • att det nästan inte finns några offentliga platser som är barnanpassade. (Barnvagnsplatser, blöjbord, amningsrum) • att det inte finns rättighet till förkortad arbetstid när man har småbarn.

• att det inte finns lagstiftad hemspråksundervisning för flerspråkiga barn.

• att det inte är lätt att vara en arbetande mamma. Man är ofta är beroende av en ”abuela” (mormor/farmor) som hjälper till med barnen om man väljer att vara en arbetande mamma. Skolorna slutar fem och arbetena vid åtta. Samhället är inte upplagt för arbetande mammor.

• det eviga tjattret. Det pratas hetsigt, högljutt och livat. Det pratas i mun.

• att morsorna härnere alltid klär upp sig. Strosar omkring i myskläder gör de inte helt enkelt.

(Förutom jag då.)

Avslutningsvis berättar jag att idag är det söndag och då ska jag till stranden och låta barnen rulla runt och leka vilt i sanden, medan de spanska familjerna ska gå på promenad bredvid, uppklädda med rosetter och lackskor.

Hej från mig denna gång! ´

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

45

Vi tackar våra sponsorer

Annonsplats i SVEN? För mer information info@tidningensven.com

SVEN är en gratis e-tidning som kommer ut 2 gånger per år Du kan läsa tidningarna på: www.tidningensven.com

Vill du vara med?

skribent – Fotograf – Illustratör – Intervjuobjekt – Redaktionsjobb Vill du vara med och skriva, fotografera, berätta eller kanske ha en liten tecknad serie i SVEN? Vi tar gärna emot förslag och bidrag. SVEN har ett speciellt temaland och olika fokus i varje nummer, och kanske har du en idé om vad som skulle vara riktigt intressant! Låt oss veta! Kontakta SVEN på: info@tidningensven.com Vi vill ge så många som möjligt chans att uttrycka sig på vår “megablogg” i tidningsformat, för alla utlandssvenskar som känner att de har något att dela med sig av.

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet