Timmerhus & interiör 2-07 by Timmerhus & interior

Experimentera Bygga nytt Renovera

2-07 Pris 45 Skr inkl moms Norge 55 Nkr, € 5,80

KÖKSSPECIAL Tips och tankar från en köksdesigner

Båthus drömhus i timmer

Fäbodliv

HANDMÅLADE KÖK Isunda

sommaridyll i Dalarna

timmer som

mysfaktor

vi besöker

Hytteutställning INTERPRESS 2080-03

RETURVECKA 04

Orsa woodfair

Tema

Isolering marknadsöversikt

��

Föreningen Svenska Timmerhus

��

TIMMERHUS I TRADITIONELL ELLER MODERN STIL

Vår specialitet är timring och inredning av timrade hus.

Vi jobbar framförallt med 6” eller 8” bilad stomme men även andra dimensioner och såväl halvrunt som rundtimmer förekommer.

Vi har kompetens och kapacitet att leverera nyckelfärdigt och driver ofta totalentreprenader. Med hjälp av 3D-ritningar får kunden kontroll över att husets funktion och design överensstämmer med önskemålen.

Sommaren som försvann Löven faller utanför fönstret, de gröna träden har gått över till gulbruna nyanser och en kall vind virvlar upp de som redan täcker gräsmattan. Det är höst. En årstid då jag helst vill dra täcket över huvudet och invänta lätta snöﬂingor, minusgrader och ett snötäcke som gömmer gräsmattan som egentligen skulle ha klippts en sista gång… men lusten liksom försvann. Det är nu man ska minnas de varma sommarkvällarna, sol och bad, grillfester och glada dagar med familj och vänner. Det är dom minnesbilderna som kan lätta upp i höstmörkret. Men den här sommaren var det dåligt med sol och bad, kanske inte i hela vårt avlånga land men här i mitten har solen bara glimmat till då och då. Det enda som riktigt gillat läget är troligen min enorma gräsmatta som krävt skötsel minst en gång i veckan. Nu när man tillbringar den mesta tiden inne börjar man se renoveringsbehoven, inte minst i köket som är husets hjärta. I det här numret har vi försökt att ge lite inspiration och vägledning i ämnet. Vi har även en specialare om isolering. Ett hett ämne i dagsläget nu när elförbrukningen för att värma våra hus ska energideklareras. För er som bygger nytt gäller det att inte förbruka mer än 110kwh per kvadratmeter/år om ni bor söder om Dalälven och 130 kwh per kvadratmeter/år för er som bor norr om Dalälven. Föreningen Svenska Timmerhus kan erbjuda konsulttjänst för att räkna ut energiåtgången vid nybyggnation av timmerhus, något som kommer att krävas vid byggnadslovsansökan. Du hittar informationen på www. svenskatimmerhus.com Jag hoppas att detta nummer av Timmerhus & interiör lättar upp i höstmörkret. Nästa nummer kommer i mars 2008 då ska vi titta på fönstermarknaden och hur man kan renovera gamla fönster. Vi kommer även titta in i några intressanta timmerhus och få inspiration och fakta.

Helene Bringsell, chefredaktör

Timmerhus & interiör utkommer med 2 nr per år. Detta är nummer 2 2007. Årgång 2 Timmerhus & Interiör utges i samarbete med Svetim AB Chefredaktör: Helene Bringsell e-post: helene@gagnef.st

Ansvarig utgivare: Stina Lundhgren Ny Dimension Lisskavägen 5 793 41 Insjön e-post: timmerhus@telia.com Ekonomi och Prenumerationer: Stina Lundhgren e-post: timmerhus@telia.com tel 0247-41315

Annonser: Helene Bringsell tel: 070-56 44 269 e-post: helene@gagnef.se

Nr 1 2008: 18 Mars Annonsstopp nr1: Mån v. 10 Tryckt hos Printall Repro av Ny Dimension, & Printall

OBS! Eftertryck, helt eller delvis, tillåts icke utan utgivarens godkännande. För insänt ej beställt material ansvaras ej.

ISSN 1653-9664

1/2007

Innehåll 2-2007

10 18 24 34 46

Västtjärnslindan

En levande fäbod i Dalarna

Varma fötter

Vår expert har tagit fram fakta om isolering

Dröm vid vatten Det ultimata båthuset

Isunda

Det är värt den långa resan

Köksplanering

Vår köksspecvialist ger sina bästa tips om hur du planerar ett nytt kök

52 56 60 62 64

Drömköket Besök på plats

Målat kök

Ny teknik öppnar möjligheten för annorlunda former och lösningar

Köksluckan

Piffa upp luckorna

Norsk mässa

Norrmännen kan dom också!

Orsa Woodfair

Träproducenternas Mekka

2/2007

www.benders.se

��

  

��

  

��

Vi bygger nytt, vi bygger om och vi bygger kring. Stort som smått, från stora hallar och byggnader till villor, fritidshus - en specialitet är stugområden - och jaktstugor.

TANDERUDSHÖJDENS TIMMERSTUGOR Timmerlunden, Ottebol • SE 671 91 ARVIKA tel 0570 - 200 81 • Fax 0570 - 201 18 • E-post info@tht.nu www.tht.se

En snygg

Fasad Färg skyddar fasaden och ger huset ett lyft. Men var försiktig - fel färg på fel fasad kan ställa till stora problem... Text: Maria Backman Foto: Stina Lundhgren

ilken färg eller ytbehandling passar bäst på ett timmerhus? Behöver det egentligen målas alls? Och hur göra med ett äldre timmerhus som behöver målas om? Historiskt sett har timmerhus inte behandlats överhuvudtaget, berättar Anna Björkman, byggnadsantikvarie på Dalarnas museum. - Dels hade man inte råd - möjligen målade man husets framsida. Dels användes oftare högre virkeskvalitet där timret hade högre tjärhalt vid husbyggen förr. Detta timmer behövde inte behandlas. Man kan förstås hitta det även idag, det beror bland annat på var timret tas. BRA VIRKE BEHÖVER egentligen inte målas alls, instämmer Björn Ohlén, byggnadsantikvarie på Byggnadsvård Nääs utanför Göteborg. - Avsaknad av färg är egentligen ett estetiskt problem. Alger och mögel kan inte äta upp ett hus och är fasaden rätt byggd angrips den inte heller av röta.

Däremot är det UV-skydd som ﬁnns i färgen viktigt för att undvika sprickbildning, påpekar han. - Var huset ligger spelar också in. I västsverige, där klimatet är fuktigare, uppstår ofta problem tidigare. ETT OMÅLAT, GRÅNAT timmerhus har sin speciella charm. Den som nu ändå vill ha en annan kulör- och samtidigt skydda fasaden - bör välja en färg som skadar träet så lite som möjligt, råder Björn Ohlén. - Det viktigaste vid valet av färg är att den inte är för tät, utan istället låter träet andas. Detta gäller både vid in- och utvändig målning, säger Anna Björkman. Moderna akrylatfärger avråder hon däremot helt ifrån: - Det är som att sätta en plast på huset. ATT TIMRET ÄR nedtorkat innan målning är också A och O. I de nya kvalitetsnormerna för timmerhus får stockar under produktionen inte ha en fuktkvot över 25 procent.

DE SOM FÖRR trots allt målade sina hus använde slamfärger som Falu rödfärg, som förutom röd ﬁnns i kulörer som svart, gul och grön. - Slamfärger är väldigt bra, eftersom de både tränger in i träet och låter det andas. Samtidigt åldras färgen vackert och är lätt att borsta av när huset behöver målas om. En annan traditionell färg eller ytbehandling på timmerhus är ren trätjära eller Roslagsmahogny, det vill säga en blandning av tjära, linolja och terpentin. Enligt Byggnadsvård Nääs har trätjära använts mycket länge som träskyddsmedel och var redan under vikingatiden en stor exportprodukt. Hartsen i tjäran tränger in i träet och ger det en vattenavvisande yta, samtidigt som träet ändå kan andas. Förr användes tjäran främst för att skydda särskilt utsatta byggnadsdelar som portar, spåntak och knutskallar. Vid 1900-talets början ﬁck tjäran ett uppsving och användes då även för att måla hela fasader. Trätjära kan dock bli lite klibbig

när solen ligger på. Här fungerar Roslagsmahogny som ett klibbfritt alternativ, bra på exempelvis trappor. Roslagsmahognyn skyddar träet, kan släppa igenom fukt och går att pigmentera i olika kulörer, precis som trätjäran. - Roslagsmahogny användes egentligen förr mer på tak än på fasader. Men blandningen fungerar även på fasader och används också så idag, berättar Anna Björkman. Var dock noga med att välja en trätjära av god kvalitet, råder hon. - Gärna äkta dalbränd tjära, även om denna är lite dyrare. DET HAR VARIT osäkert om trätjära skulle komma att förbjudas på grund av EU:s biociddirektiv, eftersom den där varit upptagen på en förteckning över bekämpningsmedel. Men enligt Kemikalieinspektionen omfattas inte färger och lacker som utgör en rent fysikalisk barriär - vilken hindrar fukt från att tränga in i träet - av direktivet. I Sverige har trätjära traditionellt jämställts med färger och lacker.

F채bod en dalaidyll

V채sttj채rnslindan-

en sommaridyll i Dalarna 2/2007

Alla engagerar sig i djuren, här är det hönsen som får lite godsaker

Vid femtiden kommer kona hem för att mjölkas och tillbringa natten i fejset.

Vi bestämde att försöka hitta en så orörd svensk miljö som möjligt. En där timmerhusen fortfarande används till det de var tänkta för, i ursprungligt skick och konstruktion. Frågan var bara var hittar man en sådan miljö? Svaret blev en svensk fäbod.

Kerstin separerar mjölken, det gäller att hitta den rätta takten som bekräftas av ett mekaniskt plingande

Stor möda läggs ner för att tillverka mejeriprodukter. Gamla ostformar med sniderier har åter kommit till bruk

n skön sommardag packar vi in oss i bilen för att starta vår resa till skogen. Asfalt övergår till dammig grusväg och skogen tätnar runt omkring oss. Solen silar sina strålar genom trädkronor och en förväntansfull känsla inﬁnner sig. En vändplan och en skylt med ”kör sakta eller lämna bilen här” gör oss uppmärksamma på att vi närmar oss målet för resan

Det är trångt om saligheten i fejset men djuren trivs och kommer snabbt till ro.

Västtjärnslindans fäbod i Gagnefs kommun. STADSBOR SOM VI är och tilllika lata nappar vi på uppmaningen att köra långsamt. Vi följer den lilla vägen men hinner inte långt då det tar stopp. Tre kor står mitt på vägen och visar inga som helst tecken på att vilja vika undan för en risig gammal Volvo. Vi får vackert

De små timrade fejsen ligger tätt samman runt fäbodgatan, förr natthärbärge för djuren. Idag har många inretts till gäststugor.

2/2007

Fäbod en dalaidyll

4150

parkera bilen och plocka med oss väskor, kamerastativ och alla andra attiraljer. Korna tycker att vi är högst intressanta och testar smaken av oss med sina sträva tungor. Vi fortsätter till fots uppför fäbodgatan och får snart sällskap av tre nyﬁkna getter, två kalvar ansluter sig och man börjar nästan känna sig som en av kreaturen. De små timmerhusen ligger ef-

ter den lilla gatan som ett radband i rött med silvergrå inslag. Fäbodgatan går som en hästsko runt fäbodvallen med husen mot skogen och i mitten en betesäng där hästar och får har sin givna plats.

Att stänga ute boskapen från tomterna är inte helt enkelt, gräset är ju alltid grönare på andra sidan.

Bastun ligger en bit från själva fäboden, vägen dit går genom trollsk skog.

CIRKA 20 HUSHÅLL ﬁnns i fäboden som är en av de c:a 80 levande fäbodar som fortfarande ﬁnns i Dalarna. Vi blir inbjudna till en av

2/2007

2650

Den vedeldade bastun nere vid bäcken används ﬂitigt och bidrar till fäbodens sammanhållning och livskvalité. Ett dopp i det klara 16-gradiga vattnet ingår i basturitualen.

Bastun är tillverkad i 5,5 tums timmer som de andra husen i fäboden. Till bastun behövdes 18 stockar med minsta mått på 4300, 18 st stockar på 2800. Gavelspetsarna krävde 4 stockar per spets varav den längsta var 2700. 3 åsar på 5000. Kanske ett projekt för andra att ta efter?

Många hus har behållit sin interiör från förr. Fotogenlampan är ett måste då det saknas el i fäboden.

fäbodens äldre byggnader. Huset som uppfördes på plats med timmer från närliggande skog har ett stort rum med eldstad och tarsäng (våningssäng) en mjölkkammare och mindre förråd samt en diskplats utanför själva byggnaden. På tomten ﬁnns även den obligatoriska eldstaden under ett enkelt tak där alla vardagssysslor utförs idag Kalle gillar djuren, här får ett av fåren en kärvänlig puss.

Originaldörren från 1800-talets börja är låg och bred.

som de gjorde på 1800-talet. Här har tiden stått still, men känns ändå helt rätt i sitt element. Det är lätt att falla in i den stilla lunk som hela fäboden andas. De stall som ligger i direkt anslutning till gatan är låga med små dörrar. Man kan inte låta bli att undrar hur de ﬁck in en häst i ett så litet stall. Vi frågar en av fäbodbrukarna

och får till svar att just stallen hade en lite annorlunda golvlösning. Man grävde helt enkelt ur marken inuti byggnaden en halv meter för att ta tillvara jordvärmen och skydda djuren för drag. Kreativa lösningar på praktiska problem som vi glömt i vårt moderna synsätt. KLOCKAN BÖRJAR LIDA mot fem på ef-

Timmerhusen är små och enkla. Planlösningen är lika för alla hus; en kallfarstu med mjölkkammare till höger och ett inrett rum med spishäll och tarsäng.

2/2007

termiddagen och kvällsmjölkningen ska börja, så vi drar oss upp mot fäbodens centrala del. Där möts vi av mjölkstinna kor som vill in i det trygga fejset för att mjölkas, få nattro och för att slippa mygg och knott. Kerstin som basar över ritualen släpper in djuren i organiserad följd. Djuren hittar snabbt sin plats och mjölkningen kan påbörjas. Det

Fäbod en dalaidyll

Fäboden är ett sommarparadis även för barnen, lite som att bo på Skansen.

är väldigt trångt i det lilla fejset, korna verkar knappt få plats i sina bås men det känns att de stortrivs här, långt ifrån stordrift och stress. Kerstin visar dagens egenhändigt tillverkade mejeriprodukter bestående av messmör, färskost och kärnat smör. Fäboden drivs av 20-25 personer som veckovis tar hand om djuren och tillverkar Vacker i sin enkelhet är den inbyggda tarsängen med sina hemvävda förhängen.

2/2007

De lilla fönstret med sina spetsgardiner lyser som ett smycke.

mejeriprodukter. Kalle 5 år berättar stolt att han tillsammans med morfar och mormor skötte djuren förra veckan. Han har vissa funderingar om djuren sköts rätt den här veckan också. Han berättar att det är viktigt att man förstår hur allt hänger ihop. Man nästan avundas insikten som Kalle har och undrar om han kommer att bli framtidens brukare av fäboden.

Vi följer med Kalle hem och får delta i korvgrillning och sommarkiv mellan kusiner och kompisar. I stugan har allt lämnats orört så som Kalles mormor hade den. PÅ VÅR RUNDVANDRING möter vi fyra herrar som vet hur man avhjälper djurlukt och fäboddamm. —Vi har en bastu nere vid bäcken, följ med oss ned o basta! Vi tackar väl inte riktigt ja, men

Man stänger ut djuren med gärsgådar eller enklare staket gjorda av naturens material

En samling udda tallrikar från förr pryder tallrikshyllan

Att fuskbädda med spetsar och vackra broderier i överslafen är tradition.

följer trollstigen ner till den vedeldade bastun. Herrarna berättar för oss att bastun tillkom av behovet att klara hygienen och viljan att lära sig timring. De högg ner skog i samfälligheten, startade sen en timringskurs, timrade bastun, satte upp den och nu nyttjas den av alla i fäboden. Vi väljer att känna av miljön medan killarna bastar. Det 16-gradiga vattnet känns inte så inbju-

Geten Getrud…

dande, men vikingarna som plumsar ner i det för oss iskalla vattnet verkar njuta. VI SÄGER TACK för oss och lämnar skogen för civilisationen med en förundrad känsla, en mix mellan saga och verklighet… Finns det här i Sverige, här och nu?

Matlagning sker ofta utomhus i traditionella eldstäder

2/2007

Fäbod en dalaidyll

Fakta om Fäbodar

Fäboddriften var förr i tiden ett nödvändigt komplement till driften på hemgården, detta i och med att den senare inte kunde sörja för den mängd hö som behövdes för ett år. En fäbodvall delades ofta mellan ﬂera bondgårdar från samma by, men varje bondgård har sin egen grupp av låga hus, s.k. fäbodar, i utkanten av den gemensamma betesmarken. Efter kvällsmjölkning är djuren inhysta i ett sommarfähus där de under natten får vila från myggor, knott och rovdjur. Förr i tiden brukade man om insekterna var för besvärliga tända maseldar,

dvs små eldar i burkar med blöt mossa på, så det rök duktigt i fähusen. I fäbodarna var det normalt särskilt kontrakterade unga kvinnor som skötte sysslorna. Detta berodde delvis på den lag som förbjöd män att ensamma vistas hos djuren. En annan förklaring är att många sysslor på en fäbod liknar de sysslor som kvinnor vanligen hade på sina hemgårdar. En viktig del i arbetet på fäbodarna var att omvandla det som djuren producerade till varor

Spishällen har byggts direkt på natursten. Att den är låg beror på att det stampade jordgolvet bytts mot trägolv.

2/2007

som kunde sparas till vintern I nutid ﬁnns huvudsak fäbodvallar i bruk i Dalarna, Härjedalarna och Jämtland. De ﬂesta av dessa brukas av folk med djupa och starka fäbodtraditioner inom familjerna och hemgårdarna. På senare år har bruket av fäbodar fått en förnyad aktualitet i och med det växande intresse för osttillverkning och annat, och då inte minst i relation till vad turister efterfrågar. Källa: Wikipedia, den fria encyklopedin

Ett av fäbodens äldsta hus som är från början av 1800-talet.

Isolering A

tt hitta rätt isolering är inte lätt. Snart utkristalliserar sig två läger - för eller emot cellulosaﬁber alternativt mineralull och plastfolie. Och båda sidor argumenterar lika varmt för sin sak. En sak är i allafall säker: Alla material har olika förutsättningar och olika för- och nackdelar.

Ordlista:

Densitet = massa per volymsenhet hos ett ämne Diffusionsspärr = ångtätt skikt Hygroskopisk = förmåga att ta upp vatten (ånga), särskilt ur luft. Konvektion = när värme överförs mellan en gas eller en vätska och en fast kropp. Exempel: ett kallt fönsterglas som kyler ner inomhusluften. Kall luft sjunker, en ny luftmängd strömmar till fönstret och kyls i sin tur. Värme överförs alltså från luften till fönstret. Blåst och ökande tryckförhållanden förstärker värmeöverföringen vid konvektion.

BÖRJE GUSTAVSSON PÅ SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, kan inte peka ut någon isolering som bättre eller sämre än någon annan. Däremot vill han betona vikten av att bygga fuktsäkert. — När vi duschar och lagar mat får vi ett fukttillskott inomhus. Kan luften och vattenångan ﬂöda rätt igenom väggen och daggpunkten uppnås fälls fukten ut, det vill säga dagg fälls ut i väggen. Detta kan ske då vi har en lägre temperatur utomhus än inomhus. De drivkrafter som transporterar fukten är diffusion och konvektion. Diffusionen bygger på skillnad i ångtryck. Då vi har ett högre ångtryck inomhus med hänsyn till fukttillskottet vill vattenångan vandra mot torrare luft. Konvektion bygger på att vattenångan transporteras med ett luftﬂöde. Tillåtet läckage för en bostad är 0,8 liter per sekund/kvadratmeter vid 50 Pasqals tryckskillnad. — Vid ett fukttillskott om fyra gram/kvadratmeter skulle detta motsvara ett snapsglas var fjärde timma som töms i väggen. Mycket få material tål sådana mängder vatten, dag ut och dag in. För att säkerställa fuktsäkerheten måste man se till att ha undertryck i huset tillsammans me d en tillräckligt tät insida. Plastfolie är i sammanhanget väldigt enkel att använda och fung-

Vilken isolering passar bäst i ett timmerhus? Tillåt fukten att vandra! är den ene byggmästarens paroll. Medan en annan menar att plastfolie fungerar bäst. Text: Maria Backman Foto: Stina Lundhgren,

erar bra, menar Börje Gustavsson. — Vi har sett ett otal fall där så kallad ekologisk isolering använts utan diffusiontätning med omfattande skador som följd. OM DU ÄNDÅ vill ha en vägg utan plastfolie behöver du en väl tilltagen ventilation, eftersom du måste säkerställa att undertrycket är tillräckligt. Det gäller att behålla fukten inomhus och ventilera ut den under kontrollerade former. Förr åstadkom man detta genom att hålla skorstenen varm. Idag kan undertrycket uppnås med hjälp av mekanisk ventilation, pelletspanna eller annan biobränsleanläggning. — Men väljer du att isolera utan plast krävs det att pelletspannan är igång även sommartid. Jag ser inte riktigt vitsen med det. Möjligen är det en estetisk poäng att behålla innerväggarna oisolerade, säger Börje Gustavsson. BENGT ADOLFI HAR arbetat i byg gbranschen i fyrtio år och har erfarenhet från båda sidor. Under 1970-80-talen använde han enbart mineralull, därefter har han valt att arbeta med cellulosaﬁberisolering. — Det gäller att veta hur man ska hantera materialen. Och man bör förstå skillnaden mellan ett hygroskopiskt och ett icke hygroskopiskt material, säger han och bjuder på en historisk tillbakablick. FÖRR VAR DET väggens tjocklek som avgjorde isoleringsförmågan. I timmerhus användes också lerklining för att minska värmeförlusterna. Det var först i början av 1900talet som olika material som hade isolerande funktion blev vanliga, som sågspån, torv och träullsplattor men även luftspalter.

2/2007

KUTTERSPÅN I VÄGGAR och på bjälklag blev vanligt under 1940- och 50-talen, då man upptäckte att kutterspånet har bättre isolerande förmåga än exempelvis sågspån. Väggarna började byggas med vindtäta skikt för att undvika luftrörelser (konvektion) i spånskiktet. Efters om spån sätter sig efter hand utformades väggarna så att nytt spån kunde fyllas på efter behov. Under fönstren, där det var svårt att komma åt, uppstod lätt luftfickor. Men så länge luften är stillastående fungerar ändå isoleringen väl. FRAM TILL SLUTET av 1950-talet fanns i stort sett inga täta ytbehandlingar. Väggarna fick istället absorbera det fuktöverskott som fanns. Eller, med Bengt Adolfis ord: Fram till denna tid hade isoleringsmaterialen hygroskopiska egenskaper, det vill säga förmåga att ta upp och avge fukt i form av vattenånga. MINERALULL BLEV VANLIG som isolering i väggar och bjälklag i början av 1960-talet. Den var lätt att hantera då man här kunde välja både format och mellan skivor eller rullar. Dessutom satte den sig inte, till skillnad mot spånet. — Det tog bara tio år innan hela den svenska marknaden gått över till mineralull. Mineralull saknar hygroskopiska egenskaper. Däremot kan fibern binda vatten ka pillärt. Därför krävs ett ångtätt skikt - diffusionsspärr - på mineralullens insida för att hindra vattenångan i inomhusluften att komma in i isoleringen, kylas ner avkylas och kondensera till vatten. I början var diffusionsspärren en aluminiumfolie som laminerades

Fakta isolering

på gipsskivor, men numera använder man sig av en tunn plastfolie, berättar Bengt Adolfi. — Eftersom över hälften av våra bostäder är byggda efter 1960 är de flesta av dem alltså isolerade med mineralull, det vill säga byggda av ett material som saknar hygroskopiska egenskaper och är försedda med ett ångtätt skikt. Jag tycker vi bör fundera över vilka risker detta kan medföra, säger han och utvecklar sitt resonemang: — Det är svårt att torka ut byggfukt om huset både har ett ångtätt skikt mot insidan och, som i många fall, nästan ångtäta plastfärger på utsidan. Det som kan förefalla vara en energisnål isolering - mineralull och ångspärr på insidan och vindspä rr på utsidan - kan vara en riskkonstruktion, varnar han. För finns det brister i ångspärren kan varm inneluft komma in i isoleringen. Och då denna inte kan absorbera fukt finns risk för både mögel och röta, insekts- och svampangrepp. Finns det å andra sidan brister i vindspärren kan detta leda till luftrörelser (konvektion) i isoleringen, som i sin tur innebär en ökad energiförbrukning. — Jämför med att gå i gummistövlar eller läderstövlar en hel dag. Lädret kan absorbera fukten, men det kan inte gummit utan då måste det göras hål. — Jag har sett så otroligt många exempel där fukt har kondenserat i icke hygroskopisk isolering. Ureaämnena i mineralullen är ju i själva verket växtnäring, som i kombination med rätt temperatur och fukt skapar mögel. Efter ett antal år kan det finnas otroligt mycket mögel. ETT

ALTERNATIV FÖR

den som vill an-

vända isolering med hygroskopiska egenskaper är cellulosafiberisolering. Denna tillverkas antingen av malt returpapper och i lösfyllnadsform eller av färsk träråvara. Cellulosafibern har egenskaper som förenar fördelarna hos såg- och kutterspån med mineralullens isoleringsförmåga, sammanfattar Bengt Adolfi. Och till skillnad från spånet sjunker inte celIulosafibern om väggen isoleras med minst 45 kg/m3. Cellulosafiberisolering behöver inget ångtätt skikt. Men för att undvika konvektion krävs både invändig och utvändig vindspärr. Hur ser du på att cellulosafiber i vissa fall har orsakat problem? — Det har funnits exempel där man slarvat med vindspärren. Då cellulosafiber har en högre densitet än mineralull är den dock inte lika utsatt för brister i vindspärren som mineralullen, menar Bengt Adolfi. ETT TYPISKT EXEMPEL på hur de båda materialen kan fungera är vindbjälklag. Han berättar hur cellulosafiberisolerings hygroskopiska egenskaper här minskar risken för hög fuktighet. Om luftspärren mot vindbjälklagets un dersida är otät kan varm inomhusluft komma upp i det kalla vindsutrymmet. Om isoleringen då består av mineral- eller glasull tas fukten upp av träkonstruktionen och följden kan bli mögelpåväxt på undersidan av yttertaket. Men om isoleringen består av cellulosafiber tar denna fukten istället för träet. Och risken för mögelpåväxt är alltså betydligt mindre. Den som redan lagt in mineralull råder Bengt Adolfi att dessutom tilläggsisolera med cellulosafiber för att minska risken för fuktskador.

2/2007

VAD RÅDER DU den som har ett timmerhus, mer eller mindre isolerat? — Väljer du att inte isolera är det förstås viktigt att få rätt tjocklek på timret. Väljer du att isolera är det väldigt synd att börja lägga in ångtäta skikt i konstruktionen. Ger man sig på att manipulera med naturkrafterna tar man risker. I DET EGNA huset, som han byggt själv, är alla invändiga ytor fuktabsorberande. Här finns heller inga plastfärger varken in- eller utvändigt. — Den hygroskopiska effekten börjar på insidan av väggen. Orsaken till dagens mögelproblem är inte att vi duschar så mycket utan att det finns så lite fuktabsorberande material i husen. I ett modernt badrum är det ju faktiskt bara handdukarna som kan absorbera fukt! ALLDELES EMOT PLASTFOLIE är nu inte Bengt Adolfi. — Bara man är medveten om vilka konsekvenser det får. Vad gäller tak rekommenderar jag plast och lösull på vinden. Däruppe blir det ett stort övertryck och vinden blir väldigt fuktig. Det är förstås viktigt att det är tätt, så fukten inte kommer upp, men om nu någon fukt ändå skulle ta sig upp kan cellulosan ta upp den. CELLULOSAFIBERISOLERINGENS KÄPPHÄST ÄR att den, i motsats till mineralullen, är ett brännbart material. För att motverka brand krävs tillsatser. Leif Berggren, byggnadsingenjör och byggnadsvårdare, varnar i en artikel i Byggnadskultur (nr 3/2002) för dåliga tillsatser. Här ber ättar han hur den första organiska lösullen enbart hade en tillsats av borsyra. Bor både motverkar brand

och är en biocid, verksam mot mikroorganismer och insekter. Under 1990-talet blev den billigare tillsatsen ammoniumpolyfosfat vanligare. Leif Berggren berättar att ammoniumpolyfosfat egentligen är ett kvävegödselmedel, tillhörande gruppen urinämnen som innehåller närsalterna kväve och fosfor. Ammoniumpolyfosfat fungerar bra mot eld. Men om fukt kommer in i isoleringen uppstår problem, eftersom ammoniumpolyfosfat innehåller ämnen som bidrar till tillväxt, varnar han. Slutsats: Så länge materialet är torrt kan ingenting hända. Men om isoleringen utsätts för fukt kan cellulosafiberisolering med ammoniumpolyfosfat bli rena mögelhärden. Efterfråga isolering utan konstgödel! uppmanar Leif. Vad säger då Kemikalieinspektionen? Ulf Rick hjälper till att reda ut begreppen. — För att ta bindemedlen först är bindemedel av typen fenolformaldehydharts och karbamidformaldehydharts likvärdiga när de är härdade (låg risk). Vid tillverkning är karbamid att föredra framför fenol eftersom fenol är giftigt. När det gäller flamskyddsmedlen får man också se på exponeringsmöjlig heten, påpekar han. — Så länge isoleringen ligger orörd spelar det ingen roll vilket flamskyddsmedel som används. Risken ligger vid tillverkning och rivning av isoleringen. Vid dessa tillfällen är det flamskyddsmedel att föredra som är minst farligt. Av borsyra och ammoniumpolyfosfat är det borsyra som har en farlighetsklassificering och därför medför en större risk än ammoniumpolyfosfat.

Isoleringstyper Halm

Torv

Kommer från lin, havre, råg, vete eller korn. Finns både som lösfyllnad, skivor eller balar. Halmbalar kan även fungera som bärande element, vars väggar kan putsas.

Har använts som isoleringsmaterial sedan långt tilbaka. F inns idag både som lösfyllnad, plattor och block.

+ Ett naturmaterial utan tillsatser. Kräver lite energi för framställning. Kan återvinnas. - Kan vara svårt att beräkna isoleringens värmevärde.

Kutterspån och sågspån Spån är restprodukter från trävaruindustrin.Vanligt som lösfyllnad i väggar och bjälklag från1800-talet fram tills mineralullens intåg. Kalk eller silikat ska tillsättas mot brand och skadedjur.

+ Ett naturmaterial utan tillsatser. Har mycket god isolerförmåga.

Lera Används i ren form eller uppblandad med andra material, som halm eller leca. Leca är lera som expanderats genom upphettning, därigenom blir den isolerande förmågan bättre. Lera kan användas både som fyllnad i en bärande stomme eller som bärande konstruktion i lerhusbygge.

+ Ett naturmaterial. Kräver lite energi för framställning. Kan återvinnas. - Efterhand sjunker kutterspån ihop med tiden, måste kunna fyllas på för att undvika oisolerade luckor.

+ Ett naturmaterial utan tillsatser. Liten miljöpåverkan. Billigt. Har förmåga att ta upp och avge fukt. Kan vid lerklining ersätta vindtät duk. - Se upp vid lerklining av timmer - träet måste vara torrt, annars lossnar leran.

Kork

Perlit

Kommer från korkekens bark. Finns både som lösfyllnad och som skivor. Har använts i Sverige sedan 1940-talet. För att öka den isolerande förmågan expanderas korken genom upphettning.

Vulkaniskt glas, bryts i dagbrott. Kan användas som gjutna block eller lösfyllnad efter expandering vid hög temperatur.Vanligaste användningområdena är tak och grund, blocken kan även krossas och användas som lösfyllnad.

+ Ett naturmaterial utan tillsatser, korkens egna ”lim” håller samman skivorna. Kräver lite energi för framställning. Kan återanvändas och återvinnas. - Långa transporter då kork importeras från södra Europa.

+ Ett naturmaterial. - Stor energiåtgång vid expanderingen.

Cellglas Allmänt: Förekommer som block

eller skivor för isolering av tak och grund samt i väggar (av typen sandwichelement). Tillverkas av sand och glasmassa. + God tryckhållfasthet. Är diffusionstätt. Trägolv kan läggas direkt på cellglas. Kan återvinnas till utfylladsmaterial eller jordförbättring. - Stor energiåtgång vid tillverkningen.

Cellulosafiber Kommer från antingen returpapper eller färsk träråvara. Både den returpappersbaserade och den nytillverkade finns endast som lösfyllnadsisolering. Cellulosafiberisolering behöver inget ångtätt skikt. Men för att undvika konvention krävs både invändig och utvändig vindspärr. + Ett naturmaterial. Har hygroskopiska egenskaper (förmåga att ta upp och avge ånga). Har bra ljudisolerande egenskaper. Till skillnad från spån sjunker inte celIulosafibern om väggen isoleras med minst 45 kg/m3. Kräver förhållandevis lite energi vid tillverkningen. Kan både återbrukas och återvinnas. - Ett brännbart material, tillsatser krävs för att motverka brand.

Mineralull Omfattar både glasﬁber och stenull (som förr kallades bergull). Den vanligaste isoleringsmaterialet sedan mitten av 1900-talet. Båda typerna har i stort sett samma isoleringsförmåga. Finns som både

2/2007

lösull, skivor och rullar. GLASFIBER tillverkas av returglas, sand, kalk och soda och spinns till tunna trådar. Dagens tunnare trådar är inte så stickiga som tidigare. Trådarna behandlas med ett bindemedel som ger glasullen stadga. STENULL tillverkas av bergmineralerna dolomit och diabas, vilka smälts och spinns till tunna fibrer. Fibrerna behandlas med ett bindemedel som ger stenullen stadga. + Flexibel, finns i varierande densitet, tjocklek, bredd och längd. Ett icke brännbart material. Har bra ljudisolerande egenskaper. Stenullen är bättre än glasfibern som brandisolering och i konstruktione r där den utsätts för tryck. Den smidigare glasfibern är lättare att hantera som fyllning i regelverk. - Saknar hygroskopiska egenskaper. Fibern kan däremot binda vatten kapillärt. Därför krävs ett ångtätt skikt (plast). Tillverkningen kräver stora industrianläggningar. Stor energiåtgång vid framställningen. Kan återvinnas, men lika mycket energi krävs som vid nyproduktion.Vid isoleringsarbeten, skydda dig mot mineralfibrerna med overall, handskar, andningsskydd och god ventilation. Ta snabbt vara på överbliven mineralull - kliver man omkring i den frigörs fibrer som man andas in. Bindemedlen fenolformaldehyd och kabamidformaldehyd luktar illa om de blir fuktiga.

Fakta isolering

Lerklining S

tefan Östberg, snickare och byggmästare i Stora Skedvi, Dalarna, väljer alltid organiska material när han bygger. Helt enkelt därför att naturmaterial är att föredra både när det gäller att bygga fuktsäkert, underhållsvänligt och överkomligt ekonomiskt ur isolering ssynpunkt, menar han. Som alternativ till vindtät duk väljer han gärna lera på timmerstomme. Så kallad lerklining är en gammal metod som används för att minska värmetransporten i timmerväggar. Förr var i stort sett alla hus lerklinade inuti. — Det är en både ekonomisk och ekologiskt försvarbar metod. Råmaterialet kan man gräva upp ur backen, det är vanlig fet blålera. Och trä och lera är en otroligt bra kombination eftersom de båda materialen hjälper varandra. Jag har sett 150 år gamla hus där träet är helt friskt där leran ﬁnns kvar, medan det har blivit dåligt på ställen där leran tagits bort, berättar Stefan Östberg.

— En annan fördel med lera är att den torkar istället för att härda. Och den kan både ta till sig och släppa ifrån sig fukt. STEFAN SNICKRAR TROSSBOTTNEN av brädor eller spräckta klena stockar, vilka tätas med lera ovanifrån över hela ytan. Det ska vara ett cirka tvåtre centimeter tjockt lage r. Väggarna drevas med husmossa och bestryks sedan också med lera. — Fyll igen ojämnheterna mellan stockarna så att ytan blir jämn. Det är också viktigt att golvets lera går ner till leran i trossbotten, liksom fönster och dörrkarmar, för att minska risken för drag. Viktigt att komma ihåg är dock att en ny timmerstomme måste ha torkat ordentligt, annars faller leran av. Han understryker också att brädorna i trossbotten ska gå åt samma håll som bjälklaget. Då rör sig träet minimalt när den blöta leran läggs på. Låt också leran torka innan isoleringen läggs på.

2/2007

Så isolerar du eﬀektivast Att isolera vinden lönar sig bäst. Men isolera rätt för att undvika fuktproblem. Packa inte för fullt så att luftventilationen förhindras. Näst bäst är att isolera golvet. Därpå följer väggar, fönster och dörrar. Tätningslister för fönster och dörrar kan klistras fast eller häftas med en häftpistol. Överisolera inte! Tänk överlag på att utrymmet mellan reglarna inte ska packas för fulla - det är den stillastående luften i isoleringsmaterialet som ger isoleringseffekten. Spåra upp husets energiläckor med hjälp av en termokamera. Då ser du lätt var värmen läcker och du kan lägga krutet på att isolera där det verkligen behövs.

Utnyttja

den massiva timmerväggens

fördelar

FÖRENINGEN SVENSKA TIMMERHUS (FST) BETONAR FÖLJANDE GRUNDREGEL NÄR DET GÄLLER ISOLERING I TIMMERHUS. UTNYTTJA DEN OISOLERADE MASSIVA TRÄVÄGGENS FÖRDELAR I STÖRSTA MÖJLIGA UTSTRÄCKNING. VÄLJ FÖR PERMANENTBOSTADEN EN SÅDAN TJOCKLEK PÅ TIMRET ATT DU KLARAR BYGGNORMENS KRAV PÅ ENERGIHUSHÅLLNING GENOM EXTRA ISOLERING I TAK OCH GOLV, VÄLISOLERADE FÖNSTER OCH LÄMPLIGT SYSTEM FÖR UPPVÄRMNING OCH VENTILATION. DÅ FÅR DU EN VÄGG SOM BIDRAR TILL VÄRMEHUSHÅLLNINGEN, KYLER VARMA SOMMARDAGAR OCH GER ETT BEHAGLIGARE INNEKLIMAT. RISKEN FÖR FUKTSKADOR ÄR OCKSÅ MINIMAL.

Text: Bengt Ager

Nordamerika har timmerhusbranschen fått ett enormt uppsving under de senaste 20 åren. Där har man redan från början insett och tillvaratagit den massiva träväggens fördelar när det gäller värmehushållning och inneklimat. Det är ytterst ovanligt att man förser timmerväggen med extra isolering. Väggarna byggs vanligtvis i rundtimmer med en grovlek som varierar mellan 15 och 30 cm. Det gäller såväl fritidshus som hus för permanent boende. Timmerhus är mycket efterfrågade såväl i Kanada, med sina kalla vintrar, som i USA:s sydstater med sitt subtropiska klimat.

I SVERIGE TIMRAR vi med stockar av tall eller gran. Stockens isolerande förmåga uttrycks i tal som uttrycker värmeledningsförmågan och betecknas med (lambda). Det är ingen betydande skillnad mellan tall och gran, i genomsnitt är gran aningen mera isolerande än tall. Däremot är det stor skillnad mellan snabbväxande och långsamt växande träd. Snabbväxande träd har lägre densitet (“täthet”) och isolerar därför bättre. Ur den synvinkeln skulle man alltså välja träd med breda årsringar, t ex gran som växer på gammal åkermark,

till timmerhusen. Men då får man istället ett virke som vrider sig lätttare och är mindre rötbeständigt. Därför väljer man normalt mera “senvuxet” virke för timring. MED DEN TIMRINGSTEKNIK som används i Sverige, vid såväl handtimring som industriell tillverkning, använder man blockat (raksågade sidor) timmer, med ett s k långdrag på stockens undersida. Långdraget är en med fräs eller såg gjord urskålning/luftspalt längs med hela stocken. Långdragets kanter tätar mot den underliggande stockens översida och en isoleringsremsa läggs i utrymmet. En väggs värmeisolerande förmåga uttrycks i det s k U-värdet. Ju lägre detta värde är ju bättre isolerar väggen. EN FRÅGA SOM diskuterats bland timrare och energiexperter är om man ska räkna upp U-värdet för en timrad vägg p g a den midja som blir i skarven mellan stockarna. Där är ju väggen smalare än den är i stockens liv, vars tjocklek ju är det nominella måttet på väggens tjocklek. För att få svar på den frågan sände Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling (JiLU -

Tema Trä) en timrad väggsektion till SP Sveriges Forskningsinstitut med uppdrag att mäta det faktiska U-värdet. Väggen var maskinellt timrad. Stockarna var 140 mm tjocka i livet och 100 mm i midjan där långdraget fanns med en tätningsremsa av lindrev. Det något överraskande resultatet blev att timmerväggens U-värde befanns vara 3-5 % lägre än i en homogen trävägg av 140 mm tjocklek. Det betyder alltså att det 100 mm breda långdraget (luftspalten) med lindrev hade bättre U-värde än den 140 mm tjocka träväggen. Timrets förmåga att lagra värme kan också bidra till värmehushållningen, en egenskap som inte beaktas vid beräkningen av U-värdet enligt Boverkets normer. I USA har man genom mätningar och datorberäkningar funnit att denna egenskap borde uttryckas i en sänkning av U-värdet med 1015 %. Med dessa och andra resultat som grund har TemaTräledaren Jan-Anders Eriksson på JiLU gjort en U-värdesberäkning som kan vara intressant att studera för den mera initierade (se under “Läs mer”). En förutsättning för att timmerväggens positiva egenskaper för värmehushållningen verkligen ska komma till sin rätt är att väggen byggs så att den är tät. För det behövs skickliga timrare när husen handtimras och formstabilt virke när timmerhusen tillverkas industriellt. Ett tungt tak bidrar också till god täthet i väggen och medför dessutom att timmerväggen sätter sig snabbare.

2/2007

TRÄ ÄR ETT hygroskopiskt material dvs det har förmåga att ta upp och avge fukt. Massiva träkonstruktioner inomhus kan därmed ta upp fukt ur inomhusluften när den relativa fuktigheten är hög för att senare avge när luften har låg relativ fuktighet. En massiv trävägg som ytbehandlats på rätt sätt är diffusionsöppen, det vill säga att fukten kan vandra fritt från insida till utsida och vice versa. I en sådan vägg är risken för fuktskador minimal. Relativ fuktighet är en underskattad faktor i inomhusklimatet. Vid låg relativ fuktighet ökar den statiska elektriciteten och våra slemhinnor torkar ut. Den massiva träväggens förmåga att ta upp och avge fukt bidrar till en utjämning av den relativa fuktigheten inomhus.

Läs mer:

På www.tematra.se (Timmerhus, Timmerväggens praktiska U-värde) finns den i artikeln nämnda U-värdeskalkylen som Jan-Anders Eriksson gjort. På www.svenskatimmerhus. com (fliken Dokument) hittar du “Timmerhusen och de nya byggnormerna” som innehåller beräkningsexempel. Där finns också uppsatsen “Timmer som isoleringsmaterial”. På www.traguiden.se finns allmän information om träbyggnader och trä som byggnadsmaterial.

Kurspaket Timmerhusproduktion 30 hp, våren 2008 Vill du arbeta med liggtimringsteknik av hus både som hantverksmässig- och maskinell produktionsmetod? Få kännedom om timmerhusens speciella förutsättningar och timringsföretagets villkor och utveckling både nationellt och internationellt. Lära dig timmerhusets konstrutionsgrunder genom att praktiskt handtimra. Kunna bereda produktionen i 3D- CAD med specialprogram anpassade för timmerhusproduktion. Upprätta kravspeciﬁkationer på inköp av timmer beroende av objektens art. Lära dig att handha proﬁlhyvel och knutfräsningsmaskin. Montera timmerstommar med dymlingar, dragstag, gåtsvärd i dörr och fönsteröppningar mm. Vidare att lära dig konstruktionstekniken av –Ramverk-. (am.eng. Timber Frame). Denna nygamla teknik kan användas antingen som komplett huskonstruktion eller som komplement till liggtimmerteknik. Under förutsättning att erforderliga beslut fattas kommer följande kurspaket genomföras, förlagda till JiLU i Ås, Jämtland. Timmerhusproducentens villkor och utveckling, 6 hp Produktionsberedning och timmerbearbetning, 9 hp Timmerhustillverkning, 10 hp Ramverk, 5 hp Anmälan: Astrid Alnås-Widén, Högskolan Dalarna, 023-77 88 93, e-post: aaw@du.se Frågor: Jan-Anders Eriksson, JiLU, 063-14 73 81, e-post: jan.a.eriksson@jll.se

Tak med tegelpannor, två år efter behandling av ett avgränsat parti. Inget efterarbete.

Spruta taket med Grön-Fri. Sen är alger och mossa borta inom ett år, laven inom ca två år. Fråga efter Grön-Fri i din färg- eller byggbutik. Mer info på www.jape.se

Vi bygger Ert timmerhus med känsla! Hantverksmässigt skräddarsydda timmerhus. Slott, drömhuset vid havet, fjällbastu, koja...

FORSÉNS TIMMERHUS AB

FÖR FRISKA HUS

Tel 0647 61 11 00 www.forsenstimmerhus.se jan.forsen@forsenstimmerhus.se

Timrat b책thus

2/2007

Fräscht men på gränsen till sjavigt, så beskriver Birger familjens sommaroas. Text: Helene Bringsell Foto: Stina Lundhgren

egnet öser ner när vi närmar oss Åkersvik i Småland, vi är på väg för att göra ett reportage om Birger och Jeanettes båthus i timmer. Våndan är stor om vi åkt de 30 milen förgäves men vädrets makter är på vår sida och när vi svängt av från allfarsvägen och skymtar det grå huset vid sjön slutar det ösregna och molntäcket spricker nästan, men bara nästan, upp. Vi kastar

”Sjöstugan”, en dröm i timmer,. Vällingklockan är en praktisk detalj som kallar till mat och ﬁka

2/2007

oss ut ur bilen för att få lite bilder innan vädergudarna ändrar sig. BIRGER OCH BARNEN möter upp vid bryggan just hemkomna efter en båtfärd på morgonkvisten. Barnen Alice och Axel med kompisarna Wilmer och Fhilip hinner inte vara på torra land många minuter innan badkläderna åker på och badandet i det klara vattnet är i full gång. Pappa Birger slår på bastun i båthu-

Den enorma spisen i granit ger den rätta “ruffa” känslan

Timrat båthus

Rustika bänkar och ett enormt massivt bord inbjuder till smakväm, en ﬁfﬁg placering av infravärme i bordets underrede värmer kalla fötter och ben.

Trädäcket är väl tilltaget och löper runt hela båthuset.

set så barnen kan värma sig mellan doppen och vi sätter oss ner på de rustika bänkarna för att få en liten pratstund. BIRGER BERÄTTAR ATT båthuset som går under namnet ”Sjöstugan” planerats och projekterats i ﬂera år och kan beskrivas som en kreativ förverklingsprocess där båtintresse, design och behov skapat en sommaroas mitt i mörkaste Småland. Birger

har själv gjort grundritningar men fått hjälp att göra bygglovsritningarna av arkitekt Bertil Humle. Timmerstommen tillverkades av Aneby Timber. Han berättar att valet att bygga båthuset i timmer kommer av intresset för naturmaterial som trä, sten och järn. Båthuset och omgivningen ska kännas lite rufft, ett vågspel på gränslandet till ”för mycket” som han uttrycker det och poängterar att dialogen med frun

Här ﬁnns inga badkrukor - närheten till vattnet har gett barnen simfärdigheter att avundas.

Mot sjösidan avslutas däcket som en brygga med sittgrupp där man njuter av sol och kvällsbris.

2/2007

Jeanette bidragit till det lyckade resultatet. Han berättar vidare att valet att använda maskintimrat och laxknutar kommer sig av intresset för modern teknik i kombination med ett beprövat traditionellt byggnadssätt och de miljöfördelar som naturmaterialen bidrar med, speciellt i en så fuktig miljö som ett båthus utgör. Huset är ca 90 kvadratmeter och placeringen mellan fastlandet och den lilla ön gör att grund och bjälklag måste specialanpassas till den fuktiga miljön. Lösningen blev 30 st granitblock på ca: 10-15 ton/st som placerades som grund. I blocken monterades gängstavar som fästes på tvärgående balk som möjliggör justering ifall det skulle

bli någon sättning. För att skydda byggnaden från fukten underifrån användes en sandwichskiva istället för traditionellt golvbjälklag. Denna levererades av Compo AB i Fliseryd, en konstruktion som visats sig fungera utan problem. Birger har valt att använda gammalt tegel som takbetäckning. Fasaden är behandlad med järnvitriol som ger ett nästan silverskimrande utseende och tillsammans med vattenspegeln runt huset ger helheten ett nästan trollskt intryck. Porten till båthuset från sjövägen ger sken av att vara gamla dubbelportar men visar sig vara en modern skjutport. En annan kul byggdetalj är vällingklockan på taket som används ﬂitigt för att samla familjen.

Bastun i båthuset används ﬂitigt. Här värmer sig Alice, Axel, Wilmer och Fhilip. Notera de dekorativa stenarna och träkubbarna som fungerar som steg på bastugolvet

Grova naturmaterial ﬁnns genomgående i båthuset, här en glimt från duschrummet.

Bildtext

2/2007

Timrat båthus

Den direkta kontakten mellan vatten och hus skapar en unik, gränslös karaktär i båthuset.

2/2007

Den direkta kontakten mellan kök och båthus gör själva båten till husets vardagsrum. Inget fattas i Bertil och Jeanettes båthus. Ruffa ytor - naturmaterial - tradition - teknologi - enkelhet, en blandning som ger merkänsla och inspiration.

Det runda fönstret i duschrummet gör att man även här fångar den marina känslan. Fönstret inramas av en stor spegel.

En stor vacker öppen spis tillverkad av plockad granit förgyller fasaden på långsidan av båthuset där massiva bord och bänkar inbjuder till samkväm. Birger skrattar när han berättar hur han förklarade hur han ville att spisen skulle se ut. Birger bad helt enkelt muraren att göra den fulaste spis han någonsin gjort. I dagsläget tycker nog inte ens muraren att spisen är ful! Vi går vidare in i huset för att titta på interiören som består av båthus, bastu, kombinerat dusch och tvätt samt ett stort allrum/kök. Birger berättar att planeringen för att kunna nyttja varje centimeter varit en utmaning. Huset ska kunna användas maximalt för vardagssysslor och samkväm, helt enkelt vara användarvänligt och lätt att hålla snyggt och rent. Vi tittar in i själva båthuset där man nästan får en känsla av att båten ligger förtöjd i köket. Här hittar vi även husets bastu som har ett kul och annorlunda golv. Lösa stenar ligger direkt på golvmattan och träkubbar ligger som små öar och fungerar som gångstråk, en timmerstock fungerar som uppsteg. Birger berättar att en golvbrunn ﬁnns under all sten för att man enkelt skall kunna spola av golvet. De runda spröjsade fönstren som ﬁnns i båthuset förstärker den marina känslan och ger ett bra ljusinsläpp.

2/2007

I köket slås man av alla genomtänkta inredningsdetaljer av vilka många är specialdesignade. Birger berättar att husets rostfria bänk har tillverkats av ett företag efter ritning av honom själv. Här var det viktigt att få till rundningar i hoarna och få till en rejäl droppkant och att integrera spishällen i bänken. När man står i köket dras blicken automatiskt upp mot taket som har sin egen historia. Han berättar att han sågat virket från en sjunken pråm som legat 100 år på botten av en sjö. Taket har en struktur som sjunkved i en underbar gyllengrå färg. Birger berättar att virket var helt kärnfriskt och ljust bara någon millimeter från ytan. I det kombinerade tvätt och duschrummet bekräftas än en gång den millimeteranpassning som gjorts för att nyttja ytan utan att tappa form och funktion. BIRGER OCH JEANETTES intresse för naturmaterial, design och funktion kombinerat med ett gediget intresse för båtar var drivkraften i båthusbygget, och man kan bara gratulera till ett fantastiskt vackert resultat. Inte sjavigt, bara fräscht!

I köket blandas naturmaterial i ny och traditionell design, materialen hålls ihop i en skön helhet.

Timrat båthus

Ett exempel på speciallösningar, integrerad spishäll i den rostfria diskbänken.

I huset nyttjas alla utrymmen. En 12 volts bilstereo med dvd i hyllan ger maximal teknik på minimal yta.

2/2007

Väggar har vinklats med millimeteranpassning, man måst ju kunna ta ut ﬁltret ur torktumlaren.

En specialdesignad diskbänk håller ihop köksinredningen. Standardösningar är inget för Jeanette och Bertil.

Tillverkning och försäljning av knuttimrade sportstugor och villor efter kundens önskemål!

Stora Industriområdet 795 32 Rättvik

Tel/fax 0248-120 33

Mobil 070-759 06 24 E-mail: ollastimmerstugor@beta.telenordia.se www.ollas.se

��

Vi bygger allt enligt önskemål i 4 – 8 tums timmer. Både maskin- och handgjorda timmerhus. Utför även renoveringar på beﬁntliga timmerbyggnader. Medlem i FIBOR

Tele 0271-122 22, fax 122 70 E-post: info@skogstekniska.se www.woxnadalsstugan.nu

��

Nittedals Torvtak Säljes av:

G&S Handel AB

��

019-22 55 69 www.goshandel.se

Mångårig erfarenhet. Priser på taktorv, krokar, läggning, frakter offereras. I förekommande fall underlagsarbeten.

��

2/2007

Vid Siljan med mysfaktor

Fritidshus med hรถg

mysfaktor

2/2007

Från altanen har man en magniﬁk utsikt mot Siljans strand

Anna-Clara gick på myskänslan när familjen valde att bygga ett timmerhus. Nu vet hon att timmer har många plusfaktorer. Faktiskt så många att familjen planerar ett till bygge.

Det massiva timrade räcket runt altanen harmonierar väl med huset.

tugorna runt sjön bildar små grupper i grått och rött. Fälten ett vackert rutmönster i gröngula nyanser och det enda som bryter tystnaden är tröskor och traktorer. Bönderna har bråda tider och arbetar med skörden fast det är söndag eftermiddag i byn Isunda. Idag ska vi träffa en Göteborgsfamilj som valt att bygga sitt fritidshus i en alldeles vanlig liten by. Inga fjäll eller större turiststråk och

Dala Stugor levererade inte bara timmerstommen utan tillverkar även specialsninckerier som de vackra fönsterfodren som inramar allmogefönstren.

2/2007

hålligång ﬁnns här, bara sjön och lugnet. DICK OCH ANNACLARA Ander tar emot oss på den stora verandan, verandaräcket är en massiv timmerkonstruktion som binder ihop själva huset med verandan, konstruktionen bidrar till en magniﬁk helhet. Vi fortsätter in i själva huset som inte är så stort men har en här-

Vid Siljan med mysfaktor

Timmerhuset har ytbehandlats med järnvitriol som ger en silvergrå färgton. De engelskt röda fönstren och de gröna fodren ger bra accenter

2/2007

Våningssängar köptes från Basis snickeri och målades i blått och dekorerades med informativ text. Sängen är en så kallad ”kärlekssäng” 120 cm i underbädd med en 80 centimeters överslaf.

Badrummet har en inredning från Björbo Bad här kan man också skymta den smarta sittbänken som ﬁnns i duschen.

2/2007

Vid Siljan med mysfaktor

Att isolera och skymma timmerväggarna var inget alternativ för AnnaClara och Dick. En blandning av tradition och modern design i inredningen ger ett personligt och inbjudande hem.

lig rymd. Från verandan kommer man in i storstugan med kombinerat kök, vi slår oss ner runt bordet för att prata timmerhusbyggnation. Jag måste medge att nyﬁkenheten är stor, jag skulle vilja veta varför familjen valt att bygga sitt hus i timmer och varför just här. Anna Clara berättar att familjen tillbringat många vinterveckor i Orsa Grönklitt där man bott i små mysiga timmerstugor. När familjen bestämde sig att skaffa något eget skulle det ﬁnnas möjlighet att åka

skidor på vintern men också möjlighet till sommaraktiviteter som bad och båtliv runt knuten. När man blev erbjuden att köpa tomten i Isunda kändes det helt rätt, att huset skulle byggas i timmer grundade sig helt på ”mysfaktorn” från början berättar Dick, men han medger att valet har fått en djupare betydelse efter erfarenheter från året som gått sedan bygget blev klart. Ekonomin och enkelheten samt den friska inomhusmiljön är slå-

Ett minimalt biutrymme mellan trappräcket och ytterväggen harutnyttjats maximalt.

2/2007

ende plusfaktorer, faktiskt så starka argument att familjen planerar att bygga ett timmerhus i Göteborg som ska bli familjens nya permanentbostad, men det huset ska inte bli ett traditionellt timmerhus utan mer i modern design, kanske lite funkis funderar AnnaClara. PÅ FRÅGAN HUR han valde tillverkare av timmerhuset berättar Dick att familjen gjorde ett besök i Stockholm på utställningen Hus Expo för att få idéer och inspiration till Barnen har fått varsit litet sovrum med traditionella ”tarsängar”.

Ett alternativ till de stormhakar i stål som normalt monteras på utsidan av fönstret är den här eleganta varianten som sitter på insidan.

bygget i Isunda. Där hittade man ett visningshus från Lima Timmerhus som tilltalade familjen. Timmerhustillverkare hittade han sedan på www.svenskatimmerhus.com. Tre tillverkare ﬁck lämna förslag och pris och till sist föll valet på Dalastugor i Rättvik. Dick poängterar att valet av leverantör inte grundades bara på ekonomin utan servicenivån och det stora nätverk av inredningsleverantörer som man ﬁck ta del av. För familjen var det viktigt att känna förtroende och att

man kunde lämna husbyggnationen till Dala Stugor när man själva inte var på plats, här betonar både Dick och AnnaClara att personkemin spelat en stor roll. NÄR MAN VÄL valt tillverkare och husmodell var timmertjockleken den stora frågan. Huset skulle ju fungera lika bra på vintern som på sommaren och synliga timmerväggar både inne och ute var ett krav. Man valde rejäla stockar i 8 tum så man kunde minimera de isolerade

Köket är ett Vansbrokök som ritats av Köksmagasinet och handmålats i en ljusbeige kulör. Barstolen är en variant på Leksandsstolen.

ytorna till golv och tak. Huset används periodvis både under vinter och sommar men har alltid en basvärme på cirka 12 grader. Elsystemet har ett fjärrstyrt system så när familjen bestämmer sig för att besöka huset kan Dick höja temperaturen från Göteborg så det är sköna 20 grader när familjen anländer till Isunda. Väl på plats eldas det i täljstenskaminen som inte bara håller elräkningen nere utan även skapar en ”myskänsla” i huset.

2/2007

På ett år har elförbrukningen hållits nere på 6000 kwh, helt acceptabelt då huset är på 90 kvadrat och har stora fönsterpartier. Dick poängterar att synligt timmer kräver stor planering av el och rördragningar då man inte kan gömma installationer i isoleringen som man kan i regelväggar. Han berättar att han redan före timringen hade klart var el och belysning skulle ﬁnnas och att kanaler borrades i stockarna redan vid timringen. Familjen tog hjälp av en arkitekt

Vid Siljan med mysfaktor

Det stora glaspartiet i storstugan ger en bra kontakt med altanen och man får ett bra ljusinsläpp.

En klassiker från Mora möter nytt i den smakfulla inredningen.

2/2007

På tomten ﬁnns förutom huset en carport som är kombinerad med en mindre gäststuga och förråd.

Dick och AnnaClara gillar sitt timmerhus i Isunda

för att planera belysningen. Taket i storstugan har många integrerade ljuspunkter som ger en bra allmänbelysning, en vacker kristallkrona ovanför soffbordet i storstugan kompletterar de moderna ljuspunkterna och ger en vacker kontrast. Förutom storstuga och kök ﬁnns tvättstuga, två sovrum och ett badrum i markplan. Små personliga detaljer och smarta lösningar vittnar om AnnaClaras intresse och känsla för inredning och färgsättning, men medger att hon fått stor hjälp med

lösningar av en inredningsbutik i Mora där hon även hittat massor med produkter, bl.a. den härliga järnsängen som ﬁnns i det stora sovrummet. I duschen ﬁnns en smart lösning som är värd att ta efter för den som har plats. Här har man byggt ut en bänk som klätts i samma keramiska plattor som övriga utrymmet, smart lösning i sig, men poängen är att man dragit upp golvvärmen i sittdelen på bänken så man har en skön värme även i den. Från storstugan går en vacker

Husen har traditionell takbeklädnad av näver och torv.

Ruggugglor och morahästar är favoriter.

trapp upp till loftet som består av barnens två sovrum och ett allrum, konstigt nog känns inte rummen små och trånga, mycket beroende på den öppna planlösningen mot storstugan med takhöjd upp till nock. Det har tagit Dick och AnnaClara två år av planering och byggnation för att få till sitt egna lilla fritidsparadis. Förhoppningsvis kommer vi att kunna följa familjens Göteborgsbygge i kommande reportage, det ser vi fram emot. Huset har noga planerade ljusinsläpp med varierade fönsterstorlekar.

2/2007

Vid Siljan med mysfaktor

2/2007

Hedehus AB

Allmogefönster efter din ide I mer än 80 år har vi byggt allmogefönster. Grunden för vårt gedigna hantverkskunnande som vi idag utnyttjar med moderna tillverkningsmetoder. Det garanterar högsta kvalitet och livslängd. Vi hjälper dig att förverkliga dina fönsterideér. Lika gärna som vi tillverkar utbytesfönster för äldre hus. Besök vår hemsida.

Gedigna timmerhus i senvuxen norrlandsfura www.hedehus.se 0684-10300

Box 18, 796 21 Älvdalen, Tel 0251-101 08, Fax0251-413 30 www.alvdalsfonster.com

www.hals ing

Besök vår där kan du beställa vå katalog.

Industrivägen 2, 823 30 Kilafors • Tel 0278-65 06 15 • Fax 0278-351 21 Industrivägen 2 823 30 Kilafors • Tel 0278-65 06 15 • Fax 0278-351 21

05-0337_Allt om Villor och hus 1

06-02-06, 15.38.25

Vi har naturmaterial för nybyggnad och reparationer:

�� SIKON HB

Telefon/Fax: 0583-510 80 Mobil: 070-516 63 91

www.lindrev.com E-post: sikon@telia.com

��

Funderar du på att skaﬀa dig ett riktigt timmerhus?

Då ska du vända dig till oss på Ensillrestugan så ska vi förklara vad det innebär. Vi tillverkar huset helt enligt dina önskemål, och hjälper naturligtvis till med ritningar.

www.ensillrestugan.com 0690-233 50

ISOLERTEKNIK

– I ett med naturen – www.warmcel.nu info@warmcel.nu Ring så isolerar vi!

0247-151 30 070-626 10 37

Det optimala kĂśket,

ďŹ nns det?

2/2007

Designerns bästa tips

Stort härligt kök med sittplats för många. På barstol eller vanlig stol, du väljer!

Ni får på dessa sidor titta in i två stora härliga kök där jag som köksdesigner inte behövt spara på vare sig idéer, utrymme eller materialval. Text: Marie Foto: Stina Lundhgren &

u ska ni veta att detta inte är vardagen i mitt arbete. Oftast handlar det om diverse kompromisser pga. platsbrist. Det är inte många kök som rymmer uppemot sex högskåp innehållande ugn/micro, diskmaskin, kaffemaskin, kyl, frys samt ett hörnskafferi. Allt ska vara i arbetshöjd men väggarna räcker inte till… EN ANNAN BEGRÄNSNING är inte alltför sällan slantarna som skall räcka till många och mycket… därför har en ny tjänst tagit form för mig som ”köksexpert”… Jag får ofta göra hembesök för att rita och pla-

nera kök även hos familjer som vill handla kök i platta paket. Jag brukar ta ett par tusen för denna tjänst men drar naturligtvis av kostnaden ifall kunden kommer på bättre tankar och väljer att handla någon av mina produkter… I denna artikel har jag blivit ombedd att berätta lite om vad man skall tänka på då man bestämt sig för att byta kök… men kom ihåg att var och en gör som den vill, jag kan bara ge tips och råd. BÖRJA MED ATT fundera över hur huset ser ut, sekelskifte i rött & vitt, 60-talshus med tegel eller kanske ett funkishus?! Jag tycker det är viktigt att

Att blanda moderna rostfria maskiner med en köksinreding som andas sekelskifte är vanligt idag. Här förenas lantköket med utseende som påminner om förra seklet med 2000-talets tekniskt avancerade köksutrustning. Spis med plattor säljs knappt längre; hällen är här för att stanna!

2/2007

Upphöjd barskiva med sittplats skymmer matlagningsdelen direkt då man kommer in. Det blir även plats för lite kakel som stänkskydd bakom spishällen. Praktisk fällbar skiva att använda när det behövs extra plats. Äntligen har den gamla hederliga diskbänken kommit tillbaka. Lägg märke till att den är utﬂyttad för att ge plats åt en hylla i bakkant. Denna diskbänk kommer från Isakssons plåt i Borlänge. Trevlig serveringsdel. Här har man valt att lägga golvlisten ”utanpå” för att få möbelkänsla. Pärlspont samt hyllor på konsoler ser trevligt, ut men har man det på för många ställen kan det ge ett rörigt intryck. Höga skåp som avslutas med en rad smålådor mot bänksivan. Takhöjden här är 260cm och skåpen från Vansbro är skräddarsydda efter denna höjd. Hela utrymmet upp till tak kan användas, ingen passlåda behövs.

2/2007

köket stämmer överens med stilen på huset. Titta gärna i tidningar och vik blad där du hittar något som just du tycker om. Bra att ta fram och visa ifall någon som jag dyker upp hemma hos dig. HUR LEVER ER familj? Lagar ni mycket mat, bakar ni mycket, äter ni kanske i omgångar för att alla tränar, spelar musik eller har andra aktiviteter på olika tider… Fråga er själva vilken typ av fa-

Designerns bästa tips

Praktiskt att dra ut vagnar istället för att krypa in i skåpen och leta grejor. Översta lådan används med fördel till kryddor…

milj som kan tänkas köpa huset efter er? Låter kanske tråkigt att tänka på försäljning av hus när man står i begrepp att byta kök men se till att göra plats för en diskmaskin även om du själv inte behöver en…

En perspektivskiss hjälper alla att förstå hur köket kommer att se ut. En köksinredning kan handmålas i vilken kulör somhelst, här har kakelugnen fått bestämma färg.

SKRIV NED VILKEN ”maskinpark” du vill ha plats för i ditt kök. Notera speciella önskemål ex. plats för hund-/kattskål, kanske en papegojbur som måste få plats. Skall barnen sitta vid datorn i köket eller kanske de skall ha plats för att

Kaffemaskinen - inte i var mans ägo men det blir allt vanligare att man bygger in den, här tillsammans med ”köpmansdisk”.

läsa läxor? FLEXIBLA LÖSNINGAR TYCKER jag är intressant… en arbetsö på hjul som går att rulla åt sidan ifall man behöver duka långbord eller varför inte en fällbar bänkskiva som ger extra arbetsyta vid behov. Vill ni ha plats för vinfack, vitrinskåp eller tycker ni om öppna hyllor? Ju mer ni tänker på innan gör att ni slipper ni ångra er efteråt! OM NI SJÄLVA mäter upp köksrummet

Tekoppar, servetter o handduk från Green Gate, duk från Mairo, termos o kakfat AdHoc, blommor Mr Plant. Fönster från Alviks snickeri i Siljansnäs.

2/2007

Platsbyggt hörnskafferi är mångas dröm. Här erbjuds förvaring i massor: drickaback, konserver, tidningsåtervinning m.m. Lägg märke till kryssvitrinen längst upp…

var noggrann! Den som skall rita är intresserad av de mått som kan användas till skåp alltså mät från hörn till utsida fönsterfoder, fönster inkl. foder, osv… det är ju bra om plats ﬁnns för exempelvis gardiner och strömbrytare när man är klar… DE FLESTA KÖKSLEVERANTÖRER åker ut och mäter på plats innan leverans sker ifall du känner dig osäker på måtten. NÄR DU FÅTT en planlösning på köket är ett hett tips för att omvandla Rullhurts med lådor och uppfällbar skiva ger en ﬂexibel avlastnings- eller arbetsyta i ett litet kök.

I det här köket har man verkligen tagit vara på burspråket. Sittbänken har blivit lite av mitt ”signum” här i en lite mer avancerad variant. Vitrinluckorna tar upp fönstrens form men vi valde att inte göra det lilla korset längst upp, det får inte bli FÖR mycket… Denna del har försetts med dubbel krönlist istället för att ansluta mot taket.

ritning till verklighet ”maskeringstejp”. Oftast ritas kök i skala 1:20 dvs 1 cm på ritningen motsvarar 20 cm i verkligheten. Mät och tejpa på golvet för att se hur stor plats de olika delarna tar. SKALL DU SJÄLV rita, beställa och montera ditt kök är det många bitar att tänka på. Här listas en del av dem:

ü Använd alltid färdiga mått dvs.

efter att ni isolerat, lagt in golv, spikat panel i taket, fällt in spotar osv…

ü Glöm inte passbitar!!! Luckor

måste gå att öppna mot väggoch högskåp samt i hörn.

Dubbla speglar på höjden, pärlspont på sidorna av skåpen, stenskiva, extra ho bredvid spisen och svarta köksmaskiner.… Det är detaljerna som gör helheten

ü Lämna plats för gardiner och strömbrytare.

ü Spis i hörnan, räkna med 110 cm åt vardera håll.

ü Se till att du har bra med arbetsyta mellan spis och diskbänk, det är där det mesta av köksarbetet utförs.

och ta hänsyn till detta när du placerar diskmaskinen. Diskmaskinen står inte på sockel som skåpen utan direkt på golv varför det ej går att dra avloppet under maskinen. SOM DU FÖRSTÅR så behövs det ”kök-

ü Gärna avställningsyta bredvid snördar” som jag med mer än 20 ugn i arbetshöjd och kylskåp.

ü Placering av diskmaskinen. Är

luckan i vägen då den är utfälld eller når du till förvaringsskåpen?

ü Om spisen inte ligger på samma

sida som diskbänken försök få till en extra vask!

ü Tänk till innan du väljer bänk-

skiva! Oljat trä är vackert men är du beredd att sköta om skivan ?

ü Kolla var avloppet kommer upp 2/2007

års erfarenhet i ämnet köksplanering! OCH SVARET PÅ frågan är nog nej… …det optimala köket ﬁnns inte… det är alldeles för många hinder på vägen dit, men tänker man till så går det i alla fall att komma i närheten ! Marie Nilsson Köksmagasinet i Borlänge AB www.koksmagasinet.com

Designerns bästa tips

Visst är det vackert?! Den öppna hyllan med båge upptill samt ”karamellådor” mot bänken lättar upp. Köksön är uppöjd för att ge lite insynsskydd från matplatsdelen samt bra ”hänghöjd” för gästerna. Lägg märke till arbetsön på hjul som går att skjuta in under vinfacket. Alla dessa idéer är lättare att förverkliga hos en mindre leverantör som inte behöver hålla sig till standardmått.

Diskbänken i lite annan tappning. Här har jag ritat ”runda hörn” samt låtit diskbänken få ett djup på 75 cm. Den sneddade passbiten gjordes öppingsbar och ger plats för brickor m.m.

2/2007

Kök helt i björk med kryss i vitrinluckorna, sittbänk vi fönstret och en extra nedfällbar sittplats på väggen. Stor köksö med plats för läsning av dagstidningen och öppna hyllor under. Kuddar Green Gate, tyger, grytlappar o förkläde Mairo, vinlåda Tripple House. Tyger och inredningsdetaljer hittar du på Mejeriet i Leksand. För öppettider se www.koksmagasinet.se

Ett kรถk med

MERSMAK

2/2007

Handmålat kök i gammal stil

Hela det gamla huset är ett pågående renoveringsprojekt. Anki och Thomas valde att satsa på köket först.

Det gamla köket med innerväggar och golv ﬁck rivas ut. Man rätade upp väggarna och la in ett nytt Dala Floda-golv.

Att kombinera gammalt traditionellt ﬁlmjölksmåleri med modern köksteknik verkar som en galen idé, men det går faktiskt. Av: Stina Lundhgren

immerhuset som Anki och Thomas köpte 2003 var deras andra renoveringsprojekt och ett ganska häftigt sådant. Med två barn, två hundar och två ponnyhästar i familjen gäller det att satsa rätt för att stå ut, och de valde därför att börja med kök och badrum. Badrummet var en relativt enkel match eftersom Thomas jobbar som plattsättare och kan det där med att kakla. Köket däremot blev ett mycket större projekt. Det gamla köket var inget att spara på, och därför blåstes hela köket ur in till ytterskalet. Väggarna rätades upp med reglar och isolerades med gullﬁber och de la själva in ett nytt

2/2007

golv från Dala Floda med golvvärme under. EFTERSOM DE REDAN planerat och byggt ett kök en gång tidigare var de säkra på vad de ville ha och började själva planera för ett Ikeakök. Det var Ankis mamma som fann annonsen från Kölnäs kök och tyckte att deras köksinredning borde passa i ett timmerhus. När Anki såg bilderna i annonsen blev hon genast intresserad och de åkte ner till Smedjebacken för att titta på köken. De berättade om sina önskemål för Conny på Kölnäs kök, men redan vid första mötet bestämde sig Anki och Thomas för att låta

Conny använda sin yrkesskicklighet och fritt planera köket åt dem. De ville se om han kunde komma med några nya tankar och idéer. När Conny kom tillbaks med sitt förslag tyckte de till, bollade idéerna fram och tillbaka lite och blev sedan överens. Därefter ﬁck de en ritning och ett kostnadsförslag som de godkände. Jag blir lite nyﬁken och frågar om det blev dyrare än kostnadsförslaget? men Anki säger att Conny höll den summan. På frågan om han höll leveranstiderna och hur lång tid det tog från beställning tills att de fått köket monterat blir Anki lite svävande fundersam i sitt svar. Tillslut bestämmer hon sig

Thomas hade fått den här ﬁna vedspisen av en gammal man, och den kom väl till pass när köket gjordes om.

Taklister och fönsterfoder är handmålade av Kölnäs kök i samma stil som resten av köksinredningen. Där vedspisen nu sitter stod tidigare en vanlig spis. Anki och Thomas valde att utöka murkåpan och mura in glashäll, ugn och micro i den nya spismuren, vilket gav en toppmodern lösning med gammaldags känsla. Hundrarna Fazer och Lakritz poserar villigt med hopp om belöning.

Anki tycker att en micro kan förstöra köket och valde därför att mura in den. Med klinker runt glashällen får man en värmetålig avställnings- och arbetsyta.

2/2007

Handmålat kök i gammal stil

Väggarna är täckta med pärlspont som målats i en kulör speciellt framtagen för att matcha det bruna. Den ljusa kulören gör att köket aldrig känns mörkt.

Det gamla innertaket har behållits och målats i ton med pärlsponten.

Lasyrmålningen gjord med ﬁlmjölk får liv genom att den bearbetats med handen på traditionellt vis.

Anki kom på att mormors gamla soffa nog skulle göra sig bra i köket och så ﬁck även den en omgång av Connys pensel, och visst pryder den sin plats! Skafferiet i hörnet sväljer stora mängder matvaror och bra-att-ha.

för att det nog var Conny som ﬁck vänta på henne och Thomas för att dom höll på så länge med väggarna och golvet, men att leveranstiden nog var 6-8 veckor. SÅ HÄR EFTERÅT berättar Anki att hon var ganska orolig för att köket

skulle kännas för mörkt med så mycket bruna luckor och detaljer, men när det kom på plats uppfattade hon det inte alls som så. Den ljusa kulör som Conny tog fram till väggarna gör att köket känns ljust och fräscht, färgen skiftar med ljuset så att den ibland ser gråtonad ut

och ibland drar mot grönt. Hon var också orolig att hon skulle ledsna fort på köket men idag, nästan fyra år senare känner hon tvärt om att hon tycker mer och mer om sitt kök, och därför planerar hon nu att låta husets hall få en liknande inredning.

Matilda, Elin och Vendela tar en pratstund på bänken vid fönstret. Bänkens ovansida och övriga bänkskivor i köket är gjorda av furugolv från Dala Floda. Bänkskivorna oljas med parafﬁnolja med jämna mellanrum.

De gamla kryddburkarna i jugendstil från 40-talet, är arvegods och matchar inredningen perfekt. Ett halvt skåp? Varför inte, Den ovanliga krönlisten gör att skåpet smyger sig intill väggen.

2/2007

En god dos av

fantasi

2/2007

Tradition i ny tappning

Med ﬁlmjölkslasyr på en messmörsfärgad grund och massor med fantasi kan man skapa 100-tals mönsterkombinationer ton i ton.

Kreativitet och envishet präglar Conny Svendsens liv.

Text:Helene Bringsell Foto: Stina Lundhgren

ör den som har intresse av gamla målningstekniker och traditionellt hantverk är ett besök i Connys färghandel ett äventyr, här samsas pigment och linoljefärger med rengöringsmedel och tusen andra bra-att- ha artiklar. Atmosfären andas gammal lanthandel med doft av linoljefärg och terpentin. Vid närmare inblick i lokalerna inser man att Conny har många strängar på sin lyra, en trappa upp hittar man inredningssnickerier som vittnar om en förkärlek för det traditionella men också snickerier skapat av ett fritt kreativt synsätt. CONNY BERÄTTAR ATT intresset för gamla målningstekniker är lite av hans passion. Besök i gamla miljöer och hembygdsgårdar och ett gediget detektivarbete har gett honom kunskap och inspiration, en envis personlighet och nyﬁkenhet har varit drivkraften att utveckla sitt kunnande i området. Han visar en tidig Svendsen som han uttrycker sig. Skapelsen är en enkel

träplatta målad som marmor, endast den tunna plattan vittnar om att detta är en illusion. — I början målade jag bara enklare möbler och mindre bruksföremål, säger Conny, men tanken att kunna kombinera målandet med tidsenliga inredningssnickerier för att skapa en unik produkt har varit målet i arbetet. ATT TILLVERKA OCH måla kök är idag den stora produkten för företaget. Han berättar att en förfrågan från en kund som köpt en bergsmansgård i trakten blev startskottet för Kölnäs kök. I köksutställningen en trappa upp ﬁnns prototypen till det första köket. — Här använde vi vad som fanns att tillgå i material just då, säger han och öppnar dörren till ett av skåpen. Skåpet visar sig vara tillverkad i äkta Dala Floda golv, spårningen på undersidan av golvplanken syns tydligt på insidan men utsidan är vacker och laserat i brunt med tidsenliga detaljer, skåpet har ett vack2/2007

Målarverkstaden på Kölnäs kök är liten men naggande god.

En mustig färgskala är egentligen något vi tagit till oss i modern tid. De gamla mästarna arbetade gärna i grälla färgtoner som med tiden har mattats. Det gör att vi i dag uppfattar färgskalan mer dämpad än ursprunget.

ert krön och man kan tydligt se att kungsskåpen med de pampiga krönen och sin speciella design stått som förebild. Lasyren som används blandas tidsenligt av ﬁlmjölk och färgpigment. Denna typ av äldre målningsteknik lämpar sig väl om man vill börja testa sin egen förmåga för gammelmålning. Vill man prova kan man grunda träytan med förslagsvis slipgrund bruten i en ljus gulbeige färgton, man brukar kalla det för messmörsgrund vilket också beskriver färgtonen. Lasyren blandas av ﬁlmjölk och brunt färgpigment som rörs samman. Påför

Att hitta beslag och andra detaljer som ska harmonera med Kölnäs kök kan vara svårt. Därför har ett samarbete inletts med en skicklig smed, Vi hoppas produkterna kommer ut på marknaden snart.

Att vara positiv och se möjligheter har utvecklat den lilla färghandeln till en kreativ tomteverkstad där Conny med sina idéer och lugn styr företaget mot nya utmaningar.

2/2007

lasyrblandningen med pensel och testa dig fram, olika mönster kan du skapa med tummen eller svamp, ta fram fantasin. Lasyrblandningen torkar fort så börja med små ytor. Avsluta med klarlack (ej vattenbaserad). KÖLNÄS KÖK TILLVERKAS i massiv furu och är ett gediget hantverk. Här kan kunden välja skåpdjup och höjd fritt. Egna idéer om utseende och design skapar personliga kök. —Vi försöker bemöta kunden så långt som det är möjligt säger Conny. Leveranstiden på ett Kölnäs

Tradition i ny tappning

Kvistlack är ett måste. Grundarbetet är en viktig del i målningsarbetet och avgör helt hur slutresultatet blir. Standard ﬁnns inte, här gör man vad kunden vill ha. I utställningen står en runsten som visar sig vara ett skåp! Lite längre in i utställningen ﬁnns ett helt kök i samma tema. Man undrar om vi någonsin få se dessa skapelser i något av våra timmerhus.

kök är idag cirka åtta månader till ett år. Tre personer arbetar i företaget, förutom Conny Svendsen finns snickaren Jari Rihijervi och målaren Håkan Kvarnström. Tre personer tillverkar idag 10 till 12 kök på ett år. Lokalerna börjar bli för trånga så en utbyggnad av snickeriet är akut. I ETT AV utställningsköken finns många fina smidesdetaljer och Conny berättar att en vän har en smedja på samma område. Vi tittar in i smedjan men tyvärr finns inte smeden på plats, men planerna är att till nästa sommar kunna visa smideskonst på gräsplanen utanför smedjan. — Då hoppas jag att man ska kunna erbjuda både smideskurser och kurser i målningsteknik här i våra lokaler, säger Conny, och kreativiteten lyser i ögonen på honom. Ingenting är omöjligt för en Svendsen verkar det. Man kan bara undra om de 24 timmars dygn som vi andra har att rätta oss efter ser annorlunda ut i Smedjebacken och hos Kölnäs kök. Diskussionerna går heta om konstruktion och utformning, det gäller att alla är eniga, då blir det en bra produkt.

2/2007

Ge luckorna

nytt liv

Gamla platsbyggda köksinredningar är ofta rejäla med överfalsade luckor, men de släta luckorna känns kanske lite trista. Vi visar här hur man kan fräscha upp dem på ett enkelt sätt.

Av: Stina Lundhgren

Den gamla hurtsen var inte snygg men praktisk. Ovan ser du hur den blev efter vår renovering. Luckorna målades med ﬁlmjölk, recept för det ﬁnns på sid 58-59.

en gamla köksinredningen stod på helt fel ställe i köket, just där man ville sitta och njuta av utsikten. Bänken framme vid fönstret var dessutom för låg. Det visade sig att den gick att ta loss, och så åkte den snabbt upp på hjul och knuffades runt köket under renoveringsarbetet. Det var då vi kom på idén att göra om den till rullhurts så att den sommrartid kunde stå framför elementet vid fönstret och vintertid i vinkel mot fönstret så att mer värme kunde komma fram. Alltså togs den gamla färgen väck, ovansidan kläddes med gips och tunn klinker, baksidan med pärlspånt och hurtsen ﬁck en sarg runt om för att inte saker skulle trilla ner bakom den. Det var bara luckorna... de var i så dåligt skick att de åkte ut i vedbon. Öppna hyllor verkade praktiskt 2/2007

och det fungerade väl bra i början, men snart samlades en massa bråte i hurtsen och det trillade alltid in smulor och skräp i hyllorna. Det var då någon berättade om panelskivor som ser ut som pärlspånt och vi ﬁck idén att klä luckorna med det. Luckorna hämtades in och det visade sig vara ganska lätt att dra bort det gamla limmade ytskiktet av masonit och ersätta det med ett nytt av 6mm panelskiva. När luckorna sedan målats till samma nötta utseende som resten av hurtsen kan man knappt se att de inte är av pärlspånt. Det var ett ganska enkelt jobb och gav snabbt resultat. Att bygga nya luckor hade varit betydligt mycket svårare och att beställa nya hade blivit dyrt. På nästa sida ﬁnns alla steg i arbetet dokumenterade.

Renovera köksluckor

Allt möjligt hamnade i hurtsen för att det var enkelt att slänga in sakerna där den stod nära diskbänken. Resultatet var väl inte så snyggt...

Halva gångjärnen var borta och de beﬁntliga gick inte att få loss utan att demolera luckorna. Nöden har ingen lag så vi köpte nya och slängde den övre halvan.

De gamla luckorna hämtades in från vedboden. Masoniten hade släppt från ramen i överkant, halva gångjärnen saknades och färglagren var många.

Om den inre blindramen trillar isär räcker det att nästa ihop den med häftpistol. Putsa ner rester av masoniten med grovt sandpapper.

Såga till en ram av spillvirke som passar runt ytterkanten på luckan innan du limmar. Den använder du för att trycka fast panelskivan med. Reglar eller golvvirke är bra. Se till att ha tillräckligt många såna här bitar i rätt storlek, och många tvingar (låna gärna grannarnas). Provspänn en gång innan du limmar så du ser att det funkar.

2/2007

Det var lätt att dra bort masoniten. Om den sitter fast kan man trycka in en skruvmejsel i luckans underkant och bända mot masoniten.

Såga till bitar av 6mm panelskiva i så exakt storlek som möjligt. Skivan går att putshyvla, såga eller slipa ner till exakt storlek efter den limmats fast, men det är bra om man slipper. Man kan lägga luckan på panelskivan och rita av den med vass penna och sedan såga något utanför den uppritade linjen.

Blanda ut trälim med vatten i en burk så att det blir ungefär lika tjockt som filmjölk. Pensla ramen och panelskivan flödigt. Om det sitter mycket gamla fibrer på ramen kan man förlimma en extra gång så att limmet får suga in.

Lägg skivan kant i kant med gångjärnssidan om (gångjärnen finns kvar) och låt över/underskott sticka ut på andra sidan. Lägg en ram av spillvirke runt kanten på panelskivan och sätt många tvingar. Låt torka. Om överflödigt lim rinner ut är det bäst att låta det vara tills det torkat, annars gnuggas det lätt in i fibrerna. Såga eller putsa kanterna jämna. Runda av kanterna, måla luckan. Klart!

Har du vägarna förbi Oslo? Missa i såfall inte Hellerudsletta hytteutställning, som ﬁrar 10-årsjubileum i år. Av: Maria Backman

å en kulle strax intill E6:an, mitt emellan Oslo och ﬂygplatsen Gardermoen, visar elva av Norges ledande hytteproducenter inte mindre än fjorton fullt möblerade hus och stugor. DEN BRUSANDE MOTORVÄGEN är glömd så snart vi passerat grindarna. Först fastnar vi förstås för den traditionella svartmålade norska timmerstugan med röda fönster och vajande grästak. Så mysigt och så kul planlösning! Bara några steg därifrån ligger ett spännande och annorlunda timmerhus i modernare stil. Stora fönsterpartier och liggande fönster vid övergången mellan vägg och tak som både ger ﬁnt ljusinsläpp och utsikt - inte trodde man väl att ett sovrum som knappt rymmer en dubbelsäng kunde kännas så luftigt!

Norska hytter

på parad

HELLERUDSLETTA HYTTEUTSTÄLLNING HAR funnits sedan 1997, berättar Gina Finsrud, som hållit i trådarna sen första början. — Upphovet till utställningen är stiftelsen Norges Vel, som driver ett projekt med syfte att främja små lokala producenter runt om i landet. I Norge ﬁnns ju många små etablerade tillverkare men som alla

2/2007

Norsk hytteutställning håller på med sitt. I vanliga fall konkurrerande företag gick nu samman. Från början omfattade utställningen åtta hytter, vilka från början skulle stå i fem år. — Det är en ganska stor kostnad för många att ha en hytte bara stående. Därför får man föra en löpande utvärdering. Men nu har det gått ytterligare fem år och antalet hytter har utökats till fjorton, samtidigt som kontraktet med kommunen har förlängts ännu en tid, berättar Gina Finsrud. GENOM ATT MÅNGA hustillverkare slagit sig samman på en och samma plats slipper intresserade spekulanter fara landet runt. Desto enklare att istället ströva omkring i området och titta in i hus efter hus. Tanken med husens läge på en kulle, omgivna av gärdesgårdar, träd och blommande buskar är också att ge en bild av hur de kan komma att se ut på en framtida tomt.

Fullt inredda. I de inspirerande interiörerna har tillverkare inom bland annat smide, ﬁnsnickeri och textil fått möjlighet att visa upp sig.

Från det moderna timmerhuset från Øverbygg med ”svävande” tak och spännande ljusinsläpp...

...till den traditionellt svarta hytten i vildmarkspanel från Hytteplan. Eller varför inte kedjor för vattenavrinning, som timmerhuset från Ålhytta?

PÅ TORSDAGAR, FREDAGAR och lördagar året runt är det öppet hus och säljare från de olika företagen ﬁnns på plats för att hjälpa besökarna tillrätta och svara på alla slags frågor som kan tänkas dyka upp.

Så hittar du hit:

Kommer du från Gardermoen, kör E6 söderut drygt två kilometer till Hvam-krysset. Följ riksväg 22 mot Hellerud och spana efter skylten Hellerudsletta. Kommer du från Oslo, kör E6 två kilometer norrut till Hvam-krysset. Följ riksväg 22 mot Hellerud och spana efter skylten Hellerudsletta. Se aktuella öppettider på www.hytteutstilling.no 2/2007

Vansbro utbildningscenter timrar och alla undrar vad? En garderob?

Uppsluppen stämning vid Låkssågens limpklyvare.

Orsa woodfair 2007

153 FÖRETAG OCH 6 250 besökare – den andra upplagan av Woodfair i Orsa Grönklitt blev mycket lyckad. Träbranschen var samlad, från den minsta aktören med en snidad träkniv till ett antal husleverantörer. Verkligt smarta lösningar för vedfantaster.

Text: Thomas Ejderhov Foto: Stina Lundhgren

— DET KÄNDES oerhört stimulerande när vi ﬁck ett sådant gensvar. Vid premiären 2006 kom 133 företag, nu förmådde vi locka ytterligare 50 företag. Och vi lyckade få både en bredd och kvalité, vilket också besökarna och företagen framhöll, berättar evenemangets general, Maria Spring, från Regisserar group. Arrangörerna hade byggt tre

stora tält om totalt 2 000 kvadratmeter där företagen exponerade sina produkter. Därtill fanns ett område utomhus om nära 3 000 kvm och det innebar att besökarna ﬁck uppleva en mångfald av varumärken och produkter. Många var nyﬁkna och kunde ta del av alternativen från drygt tio husföretag. Dessutom fanns möj-

Det ska börjas i tid... Falu Rödfärg demonstrerar barnarbete.

Gemyt runt mobil brasa från Boden. Pelltskorgar för den som tröttnat på att bära ved.

2/2007

Minimalistisk pelletshantering

Skogsstyrelsen dukar upp. Ny trappa utan att riva halva huset med Stepkit.

Orsa Woodfair

Siljan hade sopat golvet och ordnat gissningstävling kring spånorna.

Nya stordåd planeras av Ollas Timmerstugor.

Bamsesågen sågade, fräste och hade bokbord.

Ja tänk vad man kan göra av trä... Gissa utställaren? Nej, inte Jonsered: Liljebergs.

2/2007

Är alla getterna hemma? Hjo staket lovar hjälp.

Skärgårdens Poolbutik hade tyvärr glömt badbyxorna hemma.

Stadiga Allmogedörrar Warmcels grundliga värmeexperiment.

Tomokohus visar japanska kvalitetsfönster... från Insjön. På med aftonstassen och gör tjusig entré i den här Rättvikstrappan.

Skippa skrapan nu!

Litet på utsidan, men Polarhus rymmer ett par glada gubbar.

Äkta hantverk. Nyhyvlat med godkänt hos Solosågen.

...och så var det allt det andra till huset...

Tomtetajm

ligheten att ta bussen för att syna visningshusen och de nya tomtområden som Orsa Grönklitt nu exploaterar. Många företag var mycket belåtna med sin medverkan vid Woodfair. Kanske allra bäst lyckades Polarhus som sålde inte mindre än 21 trästugor under de tre dagarna. Men där fanns också företaget som skrev en ny order värd en dryg halvmiljon och ett stort antal andra företag som gjorde goda affärer. — Vi har nått en ny dimension på det här viset. Inte nog med en mycket bra exponering, nu sker ett stort antal försäljningar under evenemangsdagarna, påpekar Maria Spring. — Gensvaret innebär att vi är mycket optimistiska inför 2008. Vi siktar mot 200 medverkande Nusnäs demonstrerade hur en pensel ska föras.

företag. Redan nu finns ett stort intresse och ett flertal företag har bokat plats. — Vi ska lansera värme som ett tema till nästa år, dvs hur man värmer upp ett trä- eller timmerhus. Likaså finns det en stor efterfrågan för att visa kök, ja, säg allt vad som gäller inredning och design. Flera stora varumärken har redan hört sig för. Maria Spring betonar: — I takt med ett ökat miljömedvetande är det allt flera människor som tycker att det är självklart att också berika sitt hem trävaror av olika slag. I dubbel bemärkelse är det mera naturligt.

VikaVimo hade fullt upp.

Skifferspecialisten hade påbörjat förbättringar av Orsa Björnpark.

2/2007

Experim

entera

Bygga n ytt Re nove

Bäsna

Pris 45

HUSET GLÖM SOM GUD DE

Skr ink

l moms

Norge

��

1-08

55 Nk

r, € 5,8

F Pooler lerfamiljshus FR Å N

SVALK A ELLER NDE VÄRM ANDE

18 00 -T A LE T

HUSEX

MODE

RN NO

RSK D

Fritids I SKID

ESIGN

hus

PARAD

Tema

Nästa nummer ute i Mars 2008 Fönste

och dö

rrar

OM DU GILLAR timmerhus, inredning och är nyﬁken på nya stilar och produkter kommer du att få timmar av underhållning om du läser marsnummret 2008, det lovar vi. Att anlägga pool är många husägares dröm. Men kan man kombinera en pool med ett traditionellt timmerhus? Svar Ja! Vi har träffat några som lyckats. Hur tänkte dom? Tips och råd samt lite vad marknaden kan erbjuda kommer i nästa nummer. Fönstren husets ögon med eller utan makeup? Gamla eller nya, vi gör en produktöversikt om vad som erbjuds och rådfrågar experter om hur man renoverar, många vill behålla de gamla. Vi besöker ett timmerhus som renoverats med fantasi och stil samt åker till fjället och möter familjen som skapat sin egen timmerloge.

Var ﬁnns den?

��

Tidningen distribueras av Interpress. Gå in på deras hemsida på www.interpress.se. Där kan du skriva in ditt postnummer och få veta vilken butik nära dig som säljer tidningen.

Prenumerera! Fyll i, frimärk och skicka in talongen här bredvid eller e-posta ditt namn och adress till timmerhus@telia.com

✂

✂ Ja tack! Jag vill bli prenumerant i ett helt år och får de två numren under 2008 direkt hem i brevlådan för endast 80:- inkl porto.

Plats för porto

Namn: Företag:

Ny Dimension Lisskarvägen 5 793 41 Insjön

Adress: Postnr:

Ort:

2/2007

Utsidan är inte allt. FM Mattsson Garda. Unika funktionslösningar och fleråriga garantier som standard. Läs mer på fmmattsson.com