En plats för alla » Sidan

Nya stadshuset

• Totalytan är 27 000 kvadratmeter, varav nybyggnationen utgör 14 000 kvadratmeter. • Blir en arbetsplats för max 1 800 personer, till en början 1 600. • Här kommer ett antal förvaltningar att husera, bland andra vård- och omsorg, utbildning, stadsbyggnad, miljöförvaltningen, kulturförvaltningen och kommunledningskontoret. • Huset är byggt för att klara tuffa miljökrav. Ambitionen är att om- och tillbyggnadsdelen ska certifieras enligt

Breeam med klassningsnivå

Excellent.

Fasaden av den unika rödskimrande stenen Älvdals kvartsit.

En symbol för fortsatt växtkraft

Stadshuset är nu snart färdigt för invigning. Det betyder att halvmesyren från 1963 är åtgärdad. Kommunfullmäktige får nu till exempel äntligen en egen sal. Men det ”nya” moderna huskomplexet är så mycket mer än ett kontorshus med 1 600 arbetsplatser för politiker och kommunala verksamheter.

Text: Per-Åke Hultberg Bild: Fotograf Göran Ekeberg

Ambitionen är att nya stadshuset ska ha inbjudande lokaler som kan ta emot betydligt fler besökare än tidigare. Symboliskt ligger kommunens kontaktcenter på en tydlig plats vid den södra entrén. – Det här är kommuninvånarnas hus, lättillgängligt mitt i city för alla som bor och verkar i Uppsala kommun säger Carl Ljunggren, fastighetschef på Uppsala kommun. Tanken är att en stor mängd av de ärenden som kräver fysiska möten mellan kommuninvånare och tjänstepersoner ska kunna hanteras inom det nya stadshusets väggar.

Entréplan är en imponerande innergård med stort glastak och dagsljusinsläpp. Som ett atrium, ett innetorg tillgänglig för allmänheten med reception, kontaktcenter, restaurang och café. Här finns också ett konferenscenter med ett 50-tal mötesrum, ett gårdshus på tre våningar, med bland annat rum för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. – Det är riktigt snyggt och funktionellt. I stället för ett stort tomt atrium blir det en klok och mycket effektiv ytanvändning, poängterar Carl Ljunggren.

Han berättar att målsättningen har varit att samla så många som möjligt av kommunens förvaltningar i huset. Främst de som kommunicerar direkt med medborgarna. Mycket av det som hittills varit utspritt runt om i stan blir nu alltså samlat och tillgängligt på ett och samma ställe, med möjlighet att enkelt träffa en handläggare. – Jag gillar verkligen idén att förena den gamla huskroppen med nya, säger Carl Ljunggren.

Stadsarkitekten Claes Larsson håller med. Han berättar att det handlar om ett modernt tillägg skapat utifrån en urgammal japansk metod, att laga något som gått sönder. – Det ska synas att det är nytt och samtidigt harmoniera med det gamla. Jag tycker att det blivit ett fantastiskt bra resultat, allt med en mycket hög kvalitet i fråga om material och hållbarhet.

Bland annat fasad av den unika rödskimrande stenen Älvdals kvartsit. Fönster i massiv teak, innerväggar i vitlaserad ask i väggarna. – Det är en fantastiskt fin byggnad att vara stolt över och som nu äntligen är färdig i sin helhet. Den vinkelformade byggnaden är nu en sluten kvadrat, konstaterar Claes Larsson. – Ja, det känns fantastiskt att vi nu går i mål, säger Carl Ljunggren med ett stort leende. Samtidigt är det så klart lite nervöst när man som jag har följt projektet under så lång tid och det nu är dags för leverans. Men jag är övertygad att det blir riktigt bra för kommuninvånarna. Jag tror också att nya stadshuset blir en portalbyggnad, en symbol för Uppsala för fortsatt framtidstro och växtkraft. 

Entréplan är en imponerande innergård med stort glastak och dagsljusinsläpp. Som ett atrium, ett innetorg tillgänglig för allmänheten.

Historien bakom stadshuset

 Uppsala stadshus stod färdigt 1963, eller snarare halvfärdigt. Det blev bara hälften av det som var tänkt. Det var ett stort och påkostat bygge med mycket hög kvalitet. Pengarna räckte inte till att bygga hela den rektangelbyggnad som arkitektikonen Erik Tore Allén ritat. Det halvfärdiga resultatet blev i stället en L-formad byggnad, varav ena delen var lägre än övriga huskroppen. Det blev till exempel ingen fullmäktigesal som Uppsala fått klara sig utan under alla år. Det har flera gånger varit på tal att slutföra bygget. Nu är vi äntligen där. 2015 beslutade kommunfullmäktige att utlysa en arkitekttävling för den nya delen av stadshuset. Det vinnande förslaget ritades av det danska arkitektkontoret Henning Larsen, som tidigare ritat Uppsala konserthus. Vintern 2018 togs första spadtaget. Nu i november är det inflyttning.

Laddad med tillförsikt. Lennart Johansson, vd för Uppsala parkering, på Storvretas pendlarparkering. Under de närmaste åren planerar man att även pendlarparkeringarna i Vattholma, Skyttorp och Vänge ska förses med laddstolpar.

Uppsala parkering: ”Vi laddar för framtiden!”

Det är inte bara staden som växer. Antalet el- och laddhybridbilar på våra vägar ökar närmast explosionsartat. Glädjande ur miljösynpunkt, men också en utveckling som medför kapacitetsutmaningar för stadens elnät och som ställer krav på utbyggd laddinfrastruktur för att

möta morgondagens behov. Text: Olov LundbergFoto: Hannah Philip

– Vi behöver arbeta brett och långsiktigt för att ta vår del av ansvaret för den fortsatta utbyggnaden av laddinfrastruktur i kommunen. Och det är precis vad vi gör. De närmaste två åren siktar vi på att driftsätta cirka 100 nya publika och semipublika laddplatser i och kring Uppsala, säger Lennart Johansson, vd för kommunägda Uppsala parkering.

Uppsala kommun har en uttalad målsättning att underlätta en övergång till fossilfria drivmedel. Sedan 2019 har Uppsala parkering bidragit till att tillföra närmare 150 nya laddplatser i Uppsala med omnejd. På allmän gatumark, vid kommunala arbetsplatser, på pendlarparkeringar och i bolagets egna parkeringsanläggningar. – Att det redan finns ett väl utbyggt nät av publika laddmöjligheter underlättar säkert beslutet om man funderar på att skaffa elbil, menar Lennart.

Elbilarna blir fler, men det betyder inte att de alltid parkeras vid laddstolpar. Beläggningen på bolagets laddplatser ökar stadigt, men är ändå klart lägre än för ”vanliga” p-platser i motsvarande lägen. Att få tag på en plats där bilen kan underhållsladdas under parkeringstiden behöver alltså inte vara alltför svårt. I första hand är det just underhållsladdning som bolagets laddstolpar levererar – även om uttagens effekter varierar inom ett brett spann; från 1,85 kW till 22 kW. – Laddningen som görs över natten, i anslutning till bostaden, är viktigast för elbilsägarna. Men i områden med äldre bebyggelse – där fastighetsägarna knappt har några p-platser alls på egen mark – kan det vara svårt att äga elbil, säger Lennart, och tar Luthagen som exempel på en stadsdel där man tittar på möjligheterna att placera ut laddstolpar på gatumark.

Möjligheterna att bidra till ökat samnyttjande av befintliga parkeringar (med laddplatser) är också något som undersöks: – Det finns stor potential i att göra olika kommunala personalparkeringar tillgängliga för allmänheten under kvällar, nätter och helger.

Hur ser bolagets planer ut när det gäller utbyggnad av laddinfrastruktur för stadens framväxande områden? – Det är ju bara en del av ansvaret för laddinfrastrukturen som vilar på våra axlar. Näringsliv, byggföretag, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, nätägare med flera behöver också vara med på tåget om Uppsalaborna ska kunna ladda sina batterier i framtiden. Men självklart ser vi till att bygga in modern teknik för elbilsladdning från start där vi bygger nytt. Dansmästaren i Rosendal är förberedd för 100 laddplatser och Brandmästaren, som blir Uppsalas första verkliga mobilitetsanläggning, har projekterats med 120 laddplatser initialt.

Men... vad ska man göra åt den hotande kapacitetsbristen? Kommer det finnas tillräckligt med ström i kablarna? – Det är förstås en fråga vi inte råder över, men som vi ändå försöka hantera så långt det går. Nyöppnade Dansmästaren fungerar som testbädd för ny teknik i långtgående forskningssamarbeten med Stuns Energi och Uppsala universitet där laddmönster kartläggs och där vi undersöker hur anläggningens stora solcellspark och batterilager kan användas för att jämna ut belastningen på stamnätet när många bilar laddas samtidigt. Teknik och lärdomar som vi förstås planerar att återanvända i våra kommande anläggningar i Rosendal, södra staden och Ulleråker, men då i ännu större skala. Så låt framtiden komma –vi är laddade!

Flygvapnet i tillväxt

Flygvapnet fortsätter att utöka sin verksamhet vid Uppsala garnison. Den 14 oktober 2021 återetableras Upplands flygflottilj, F 16.

Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten

I dag arbetar drygt 1 000 personer vid Uppsala garnison som är huvudort för tre militära förband: Flygvapnets ledning med Flygstaben, Luftstridsskolan och Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum. Men den 14:e oktober 2021 ska tre bli fyra när Upplands flygflottilj, F 16, återetableras på Ärna. I december år 2020 fattade Sveriges riksdag beslut om den försvarspolitiska inriktningen för år 2021–2025. Beslutet gör gällande att Försvarsmaktens verksamhet ska växa, bland annat kommer en ny flyglottilj etableras inom det svenska flygvapnet. Valet av plats föll på Uppsala och Uppsala garnison där Luftstridsskolan sedan 2003 ansvarat för garnisonen och driften av den militära flygplatsen.

– I Uppsala finns en grundläggande infrastruktur och dess geografiska plats nära huvudstaden och Östersjön gör det till en bra plats för en flygflottilj, säger ställföreträdande flygvapenchef, brigadgeneral Anders Persson. – Dessutom utgör Mälardalen en bra bas för rekrytering av personal under den kommande tillväxtperioden, säger chefen för Luftstridsskolan och Uppsala garnison, överste Anna Siverstig.

Uppsala har dessutom en stark historisk koppling till militär flygverksamhet. Redan 1939 påbörjade Uppsala stad arbetet med att bygga ett flygfält vid Ärna vilket två år senare överläts till Försvarsmakten. År 1943 etablerades Upplands flygflottilj, F 16, efter beslut av Sveriges riksdag 1942. I snart 80 år har Flygvapnet varit verksamma ute på Ärnaområdet strax norr om centrala Uppsala. För tre år sedan etablerades försvarsgrenar där Flygvapnets högsta ledning med Flygstaben flyttade till garnisonen. Och nu får Uppsala åter tillbaka sin flottilj: Upplands flygflottilj, F 16.

Enligt rådande försvarsbeslut ska Försvarsmaktens krigsorganisation växa från dagens 60 000 till 90 000 befattningar år 2030. För Flygvapnets del handlar det initialt om att skapa förutsättningar för att i framtiden kunna växa personellt. Antalet värnpliktiga som utbildas varje år i Försvarsmakten ska öka till totalt 8 000 år 2025. Varje år kommer därför allt fler värnpliktiga unga vuxna från hela landet att genomföra en militär grundutbildning i Uppsala och på så sätt få upp ögonen för staden och dess utbud. En ökning av den militära närvaron i Uppsala är positivt för försvaret av Sverige men även för Uppsalaregionen i stort.

En förstärkt militär närvaro runt om i landet bidrar till folkförankringen av försvaret. En förstärkt krigsorganisation kräver en utökning av Försvarsmaktens grundorganisation. Återinrättandet av Upplands flygflottilj är en del i detta och skapar en mer robust basorganisation samt förutsättningar för en eventuell tillväxt inom Flygvapnet. En sådan tillväxt kan på sikt innebära en permanent basering av stridsflyg i Uppsala.

Det är den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet som ligger till grund för satsningen på det svenska försvaret. Men Försvarsmakten spelar även en viktig roll i totalförsvaret, exempelvis vid stöd till samhället i händelse av kris. Uppsala är en stor stad med många starka och viktiga aktörer där Försvarsmakten kan och kommer spela en allt större roll framöver.

Det är i dag tydlig att Uppsala garnison kommer inneha en nyckelroll för Flygvapnets framtida utveckling och förmåga. – Upplands flygflottiljs återupprättande innebär självklart att vi under de närmsta åren kommer att behöva växa vad gäller personal, materiel samt infrastruktur. Vi har en spännande tid framför oss och vi kommer att behöva Uppsalabornas stöd och förtroende i det fortsatta arbetet. Vi kommer att bli en allt mer framstående aktör i regionen, säger överste Anna Siverstig.

Att Flygvapnet växer och blir starkare är viktigt för försvaret av hela riket. Luftförsvaret är en förutsättning för att övriga försvarsgrenar och stridskrafter ska kunna verka under kris och krig. – Vi försvarar Sverige dygnet runt, året om. I våra uppgifter ingår att bemanna, utrusta, utbilda och öva våra krigsförband för ständig insats och beredskap. Tillväxten i Flygvapnet i form av förmågor och på sikt även numerär är otroligt viktigt för försvaret av Sverige, avslutar Anders Persson.

”Vi har en spännande tid framför oss och vi kommer att behöva Uppsalabornas stöd och förtroende i det fortsatta arbetet.”

En rote Jas 39 Gripen taxar ut för att lyfta från Uppsala flygplats. Ännu finns inget beslut om att placera stridsflyg permanent vid Upplands flygflottilj. Flottiljen ska nu förbereda för tillväxt vilket kan innebära permanent basering av stridsflyg i framtiden.

Stridspilot i samtal med en flygtekniker från Luftstridsskolan under en övning på våren 2021. Värnpliktiga soldater gör upp eld under ett utbildningsmoment. Antalet värnpliktiga som utbildas i Uppsala kommer att öka de kommande åren Stridslednings- och luftbevakningsbataljonen leder stridsflyg i luften och ansvarar för bevakningen av det svenska luftrummet. Bataljonen överförs från Luftstridsskolan till Upplands flygflottilj.