Nordiska Ministerrådet - Nordiskt samarbete

NORDEN

FRI RÖRLIGHET –EN HJÄRTEFRÅGA I DET

NORDISKA SAMARBETET

I Norden är vi vana vid att kunna röra oss fritt över gränserna. Men den som jobbar, studerar eller startar företag över landsgränserna kan fortfarande stöta på problem. Det vill Öresundspendlaren Sandra Forsén råda bot på.

SIDAN 10

EU- och Nordenminister

Jessika Roswall:

”Vi har sikte mot Norden som världens mest hållbara och integrerade region 2030.”

NordGen i skånska Alnarp

Här bevaras frön för framtidens livsmedel

Biologisk mångfald

Nordiska unga tar plats på globala FN-toppmöten

Foto: Lars Dareberg

Generalsekreteraren har ordet

N Alla gillar Norden

ästan 90 procent av invånarna i de nordiska länderna tycker att det nordiska samarbetet är viktigt. Hela 60 procent vill ha mer samarbete.

Det är nästan osannolika siffror. Och samtidigt väldigt motiverande för oss som jobbar med det nordiska.

Men det starka stödet kommer också med förväntningar. Det gäller att leverera resultat så att förtroendet också i framtiden är starkt.

Därför känns det extra bra att vi med gott samvete kan säga att vi inom det nordiska samarbetet jobbar med och söker lösningar på de stora samhällsfrågorna, frågor som är viktiga för oss alla. Klimatet, den gröna omställningen, hållbarhet, innovationer, den nordiska välfärdsmodellen, jämställdhet, fri rörlighet, social rättvisa och inte minst kultur och skola. Allt detta och mycket annat ligger under den nordiska hatten.

Den röda tråden i allt vi gör är Vision 2030, en vision som de nordiska statsministrarna enades om 2019, och där målet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030.

Vi vet gott att det nordiska samarbetet ibland kan kännas lite diffust, särskilt för dem som inte jobbar med det dagligen. De flesta vet att det finns, men har kanske svårt att peka på vad det rent konkret går ut på.

Där hoppas jag att den här tidningen ska ge en liten inblick i vår verksamhet och vilka resultat som kommer ut i slutändan. En viktig del av vår verksamhet är självfallet det politiska samarbetet och de beslut som våra ministrar fattar på nordisk nivå, men lika viktigt är den praktiska tillämpningen av besluten och vilken betydelse de har för var och en.

Där kommer inte minst våra institutioner in i bilden. Nordiska ministerrådet har institutioner i hela Norden och de jobbar alla på ett praktiskt plan för att ge nordisk nytta. I Sverige har vi Nordgen, med sitt livsviktiga frölager, vi har Nordregio, som levererar högklassiga forskningsresultat om regional utveckling, och Nordens välfärdscenter, som kommer med viktiga inspel inom det nordiska välfärdsområdet.

I den här tidningen kommer du att få läsa om dem alla, och mycket, mycket mer om Norden. Om du dessutom råkar vara på plats i Almedalen i Visby om några dagar så är du också varmt välkommen till Nordens tält, där vi kommer att bjuda på ännu mer av det nordiska samarbetet.

Vi vet att vi värderas utifrån hur väl vi kan ge ett nordiskt mervärde och bidra med nordisk nytta för våra invånare. Siffrorna från 2021, där nästan nio av tio gav sitt starka stöd till nordiskt samarbete, ger oss råg i ryggen. Vi har visionen, vi har en plan för att nå visionsmålen, nu fortsätter arbetet.

Karen Ellemann, generalsekreterare, Nordiska ministerrådet

Karen Ellemann

Kontakt: Matts Lindqvist Kommunikationsrådgivare/projektledare

Nordiska ministerrådet/Norden i Fokus

Mobil: 073 855 3355, E-post: matts.lindqvist@nordregio.org

tlmediagroup.se

Nordiska ministerrådet bildades 1971 och är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. I samarbetet ingår Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland.

De nordiska statsministrarna har det övergripande ansvaret för samarbetet. I praktiken är ansvaret för samarbetet delegerat till de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM), där Jessika Roswall (M) är Sveriges representant.

Nordiska ministerrådet består egentligen av flera ministerråd, i dag finns det elva konstellationer av fackministerråd plus MR-SAM. Beslut i ministerråden måste fattas enhälligt.

Ordförandeskapet i ministerrådet varar ett år åt gången och roterar mellan de fem nordiska länderna.

Nordiska ministerrådet ska inte förväxlas med Nordiska rådet, som är det officiella samarbetet mellan de nordiska parlamenten. Båda har sina sekretariat i samma hus i Köpenhamn, Nordens hus. Där finns också Nordiska kulturfonden, som arbetar för att sätta riktningen för framtidens kultursamarbete.

Nyfiken på Norden? Svar på många av dina frågor kan du hitta på Nordiska ministerrådets sidor med fakta och statistik om Norden. Här finns en massa fakta sammanställt på ett och samma ställe. Här får du bland annat veta att Norden som helhet är den 11:e största ekonomin i världen. Och att Grönland är världens största ö där nästan 80 procent är täckt av is och glaciärer.

Mer information: norden.org/sv/statistik

Projektledare: Leah Telin Suoninen Redaktör: Per-Åke Hultberg

Art director: Joakim Forsberg Tryck: Bold Printing Stockholm

För information om tidningsbilagor och kundtidningar, kontakta Thomas Lahti på +46 70-574 66 24 eller thomas.lahti@tlmediagroup.se

Vad är Nordiska ministerrådet Allt du vill veta om Norden

”Det känns extra bra att vi med gott samvete kan säga att vi inom det nordiska samarbetet jobbar med lösningar på de stora samhällsfrågorna.”

Foto: Andreas Omvik/norden.org

Foto: Magnus Fröderberg

En tidning från Nordiska ministerrådet. Medföljer som bilaga i Dagens Nyheter 19 juni 2023.

NYA PERSPEKTIV

i nordiskt näringslivssamarbete

DE NORDISKA LÄNDERNA är goda grannar både politiskt och ekonomiskt. Handeln är betydande och ett omfattande ägande över gränserna skapar ett finmaskigt spindelnät av relationer och flöden av varor och tjänster. Men, ingenting varar för evigt om det inte finns en dynamik som utvecklar näringslivets samarbete. Finsk-svenska handelskammarens verkställande direktör Kjell Skoglund ser ett flertal trender, där också handelskammaren kan vara med och påverka, precis som den gjort sedan grundandet år 1936.

Den gröna omställningen, Nato och Ukraina samt arbetskraftsfrågorna är några faktorer som påverkar vårt nordiska samarbete. Ser man till enskilda branscher så är livsmedelsindustrins utveckling intressant.

Handelskammaren gjorde en insats för att bredda handelsutbytet inom livsmedelsbranschen efter EU-inträdet 1995 och frukterna av detta initiativ skördas fortfarande.

Jordbruket i Norden är basen för mycket av detaljhandelns omsättning och att vi inom EU har en större och gränslös marknad har ökat överlevnadsmöjligheterna, konstaterar Kjell Skoglund.

Andra expansiva branscher är turism, kultur och student- och forskarutbyte. Bland mer klassiska områden finns data- och kommunikationsteknik, där innovationer leder till ökad sysselsättning. Transport- och logistikbranschen är livsviktig för våra stora och glest befolkade länder – här kan rationella insatser minska kostnadspressen.

Hur öka gemenskapen?

– Vi behöver se gemensamma privata och offentliga insatser i hela Norden för att få fram mer investerings- och riskkapital. Också rekryteringen av arbets-

kraft, särskilt i våra norra regioner, är en gemensam nordisk fråga. Kombinerade nordiska krafter är en nyckel för vår existens i en konkurrensutsatt omvärld, påpekar Kjell.

– Språket är en barriär mellan Finland och de skandinaviska länderna, som har en naturlig kulturgemenskap. Jag förväntar mig mera nordiska samarbetsinitiativ från de stora finska partierna – den naturliga vägen ut på världsmarknaden går via Sverige. Mer språkutbildning, mer studentutbyte, fler praktikplatser! Varför inte ett gemensamt nordiskt ID-kort? Om man ser till hela Norden har många småföretag problem i handeln med Norge, där tullgränsen blivit alltmer komplex och dyr. Jag dristar mig till att föreslå att vi grundar en gemensam nordisk handelskammare, där vi kan diskutera högt och lågt inom handel och näringsliv i Norden. Den kan avspegla den faktiska integration som skett inom koncerner och näringslivet.

Transport- och

Foto: Marica Rosengård

logistikbranschen är livsviktig för våra stora och glest befolkade länder.

”Det nordiska samarbetet gagnar oss alla och hela samhället”

Jessika Roswall (M) har haft en minst sagt intensiv introduktionsperiod som statsråd i Sveriges nya regering. Hon är inte bara minister med EU på sitt bord utan kan också titulera sig minister för nordiskt samarbete.

Hon berättar att hon tidigare inte arbetat aktivt med nordiska frågor men fick en ”snabbkurs” under en vecka vid Nordiska rådets session i Helsingfors i november.

– Det var intensivt, lärorikt och mycket intressant, säger Jessika Roswall och konstaterar att det nordiska samarbetet fungerar väldigt bra.

– Norden är verkligen hemma på ett annat sätt än övriga Europa. Vi är nära vänner och starka tillsammans. Vi har samma värderingar och har en lång tradition av samarbete.

Det fick visserligen ett sår på grund av pandemin, påpekar hon, men det håller nu på att läkas.

– Det är värdefulla erfarenheter som vi kan dra lärdom av inför nästa kris. Vi pratar om det redan nu, det vill säga hur vi gemensamt ska agera i framtiden.

Vilka områden i samarbetet skulle du som Nordenminister vilja satsa mer på, och varför?

– Vi har en gemensam vision som togs fram av statsministrarna 2019. Den ligger fast och det är den vi jobbar utifrån, framför allt att lyfta frågan om gränshinder och det med sikte mot Norden som världens mest hållbara och integrerade region 2030. Det är givetvis en stor utmaning men det är dit vi ska nå.

– En halvtidsrapport som togs fram förra året visar att vi går åt rätt håll. Att vi prioriterar rätt saker med fokus på det som ger mest effekt, bland annat genom att jobba tvärsektoriellt över hela Norden. Till exempel kring transportfrågor,

Vilken konkret nytta skulle du säga att nordborna har av samarbetet?

– Det är så mycket som gagnar oss alla, hela samhället. Främst den fria rörligheten över våra landgränser som har lång tradition här i Norden. Vi är som sagt starka tillsammans, ekonomiskt men också i det internationella samarbetet, där vi kan tala med en röst.

Många som flyttar, jobbpendlar och driver företag över gränserna, upplever mycket byråkrati och krångel för att få det att fungera. Vad säger du om den problematiken?

– Att det fortfarande finns många gränshinder, som många tycker att vi borde lösa, och så är det. Det gäller till exempel skatteregler, socialförsäkring och digitalisering. Det är byråkratiska hinder som flera regeringar försökt ta tag i under ganska många år, så det är inte så enkelt som det kanske kan verka. Men förändringar här skulle utan tvekan göra stor skillnad för alla som arbetspendlar i Öresundsregionen och andra gränsområden. Så det är prioriterade hinder som vi verkligen vill lösa tillsammans inom Norden.

Nu ser det ju ut som om samtliga nordiska länder snart är med i Nato, vad har det för betydelse för samarbetet?

– Vi har som alla vet haft ett nära säker-

hetsarbete även tidigare, främst mellan Sverige och Finland. Nu när snart alla är med, givet den säkerhetsbild vi har, så kommer samarbetet inom Norden självklart att bli ännu starkare och då spilla över även på andra områden. Det blir mer kontakter, samarbeten och utbyte av information av skilda slag på olika nivåer. Hotbilden gör att vi helt enkelt är tvingade att samarbeta ännu mer. Det är bra och nyttigt på alla sätt.

– En sak är klar, vi behöver Nato, men Nato behöver även oss. Luckan på kartan fylls nu igen. Alla olika samarbeten, inte bara inom Nordiska ministerrådet, utan även inom till exempel Nordefco* och Haga-samarbetet* blir enklare och smidigare när vi alla är med i Nato.

Du har jobbat intensivt med EU under detta år. Finns det något i EU-samarbetet som man skulle kunna föra över till det nordiska, något vi kan lära av? Eller vice versa, något EU kan lära av det nordiska?

– Jag har lärt mig jättemycket av samarbetet i EU under halvåret då Sverige varit ordförande i ministerrådet. Här finns säkert mycket som jag kan ta med mig när vi nästa år även är ordförandeland i Nordensamarbetet. Att vi nu på kort tid har haft båda de hattarna är en klar fördel, betonar Jessika Roswall som menar att styrkan tillsammans i det nordiska samarbetet kan bidra till ett ännu bättre samförstånd i EU, där visserligen inte Norge är med.

– Vi har som sagt liknande värderingar, språk, historia och kultur. Vi är överens om väldigt mycket. Det nordiska samarbetet har varit framgångsrikt i decennier. Vi utvecklas

vidare tillsammans, drar lärdomar av varandra och kan på så vis även vara ett gott internationellt exempel på samarbete över nationella gränser.

Text: Per-Åke Hultberg

Foto: Europeiska Unionen

*Nordefco – Nordic Defence Cooperation – är ett nordiskt försvarssamarbete mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge och som inleddes 2009.

*Haga-samarbetet är det nordiska samarbetet om samhällssäkerhet och krisberedskap.

Jessika Roswall

Född: 1972 i Uppsala med uppväxt i Avesta.

Bostad: Radhus i Enköping.

Utbildning: Jur kand, Uppsala universitet.

Arbete: Har jobbat som advokat i Uppsala, är sedan 2010 heltidspolitiker och riksdagsledamot. Nu EU- och minister för nordiskt samarbete.

Fritidsintressen: Vandrar helst i fjällen men också runt Mälardalen.

Senaste bok: Kontrahenterna Denise Rudberg.

”Vi är starka tillsammans, ekonomiskt men också i det internationella samarbetet, där vi kan tala med en röst.”

Jessika Roswall

I huvudet på en nästan godkänd produkt

Jag är inte bitter, bara en smula besviken. Häng med så ska jag berätta varför. Allt började för några månader sedan då jag försökte bli Svanenmärkt. Eftersom jag redan hade två märkningar trodde jag inte det skulle bli speciellt svårt att få en tredje. Jag kunde inte haft mer fel.

Först undersökte de mig i vad som kändes som en evighet. De granskade allt från mina råmaterial till hur jag återvinns. Dessutom ältade de hela tiden om något de kallade livscykeln, vad det nu skulle kunna betyda. Jag försökte visa upp mina goda sidor men de insisterade på att få veta allt, och då menar jag verkligen allt: Vilka kemikalier innehåller du? Hur tillverkades du? Hur länge håller du? Går du att laga?

De ställde frågor om mig som jag inte ens tänkt på själv.

Som ni redan kanske förstått, gick allt åt skogen. Svanen påstod att de är så strikta för att det ska vara enkelt för konsumenter att göra val som är bra för både miljö, klimat och hälsa. Kanske vill de väl, det var bara synd att jag råkade innehålla några enstaka skadliga kemikalier.

Jag är inte bitter, men jag blir lite glad när jag tänker på att de behandlar varje produkt och tjänst som försöker bli Svanenmärkt exakt lika hårt som de behandlade mig. Och vem vet, kanske kan jag en dag leva upp till alla deras förbannade krav.

Svår att få. Lätt att välja.

Svanen – när du vill värna miljön

Ett av de mest kända och synliga resultaten av det nordiska samarbetet är miljömärkningen Svanen. Starten skedde 1989 efter att Nordiska ministerrådet beslutade att införa en officiell nordisk miljömärkning – Svanen.

Hållbar energi

Energi från förnybara källor

Procent av slutlig energiförbrukning 2021

NIB – den nordisk-baltiska banken

Nordiska Investeringsbanken (NIB) är också ett resultat av nordiskt samarbete. Banken bildades av de fem nordiska länderna 1975. År 2005 gick de tre baltiska

länderna med i NIB på lika villkor som de ursprungliga medlemmarna. NIB ligger i Helsingfors och är i dag en internationell finansiell institution.

Källa: www.nordicstatistics.org/areas/environment-and-energy

– De nordiska länderna måste samarbeta och visa resten av världen att ett grönt energisystem skapar konkurrenskraft, säger Åsa Pettersson, vd för Energiföretagen.

Klimatomställningen –en nordisk möjlighet

De nordiska länderna har alltid haft ett speciellt band till varandra. Nu har vi chansen att gemensamt vara hela världens förebild i en grön energiomställning där alla fossilfria energislag behövs.

Det menar Energiföretagens vd Åsa Pettersson, men poängterar att det förutsätter utökad samverkan och att vi samtidigt drar lärdomar av varandras olika styrkeområden.

Hennes utgångspunkt är det kraftigt växande behovet av energi som vi nu ser framför oss i hela samhället. Inte minst inom tung industri och transportsektorn som båda gått före i omställningen mot ett fossilfritt Sverige.

– Världsledande företag ställer nu om både tillverkningsprocesser och produkter med hjälp av el och vätgas. Samtidigt ser vi att det ökade elbehovet även gäller en rad andra branscher, konstaterar Åsa Pettersson och nämner de nya batterifabrikerna men också behoven och möjligheterna inom massa-, kemi- och pappersindustrin.

Elbehovet mer än dubbleras Ska alla nu pågående industrisatsningar kunna genomföras krävs stora volymer av el. Beräkningar som Energiföretagen gjort visar att Sveriges elbehov kommer att mer än dubbleras under de närmaste 20 åren.

En så omfattande utbyggnad av elsystemet förutsätter både lagändringar och kortade tillståndsprocesser, både för elproduktion och elnät. Åsa Pettersson pekar också på behovet av samarbete.

– Politik, näringsliv och lokalsamhälle behöver arbeta tillsammans för att öka acceptansen för etablering av en gemensam elinfrastruktur i Sverige och Norden. Här behövs samverkan och erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna.

Satsa fossilfritt

Åsa Petterson betonar vikten av att satsa på alla fossilfria kraftslag. Att effektivisera vattenkraften och samtidigt investera i både befintlig som ny kärnkraft. Dessutom bygga ut vindkraft på land och till havs. I fråga om havsbaserad vindkraft har Sverige mycket att lära av främst Danmark.

ra konkreta exempel på vad vi kan lära av varandra och göra gemensamt i Norden.

• En framtida vätgasinfrastruktur behöver planeras tillsammans med våra grannländer för att göra största möjliga nytta. Här har vi den nordiska elmarknaden som en god förebild på gemensam nytta genom samarbete.

• Vi behöver utöka samarbetet kring stamnäten. Just elnätet är en nyckelinfrastruktur.

För att klara den snabba elektrifieringen måste vi själva i Sverige bygga hundratals mil transmissionsnät under de kommande 20 åren. Här krävs att tillståndsprocessen snabbas på, precis som inom de olika energislagen.

Att Norden har potential att som en fossilfri zon bli ett exportnav och en ledstjärna för andra länders omställning råder det ingen tvekan om, menar Åsa Pettersson.

– Ska vi lyckas krävs inte bara stora insatser inom vart och ett av de nordiska länderna. Här krävs dessutom ett kraftigt utökat samarbete länderna emellan. Det handlar om att gå före och visa resten av världen att ett grönt energisystem skapar konkurrenskraft, avslutar Åsa Pettersson.

Text: Per-Åke Hultberg

Foto: Sigurður Ólafsson/norden.org och Eric Cronberg

Det nordiska energisamarbetet är unikt

– Vi måste också främja storskaliga lösningar för solenergi. Många stora solparker befinner sig just nu i tillståndsprocessen, en energivolym som om samtliga projekt nådde kommersialisering skulle bidra till att ta den gröna industriomställningen närmare målet.

Vi måste självklart också satsa på nya energilösningar som vi kanske ännu inte sett.

”Vi kan lära av varandra”

– Vi måste framför allt sluta diskutera vilka kraftslag som ska byggas och i stället börja diskutera var, och inte minst när de ska byggas, poängterar Åsa Pettersson och ger någ-

Det nordiska energisamarbetet är unikt i världen och har en lång historia. Det första steget mot ett samarbete togs redan 1915 då en undervattenselkabel lades ut mellan Danmark och Sverige.

I dag är det nordiska energisamarbetet det mest integrerade regionala samarbetet i världen och nämns ofta som ett föredöme internationellt.

Samtliga nordiska länder har ambitiösa nationella

mål för övergången till hållbar energi och länderna ligger i framkant i internationell jämförelse inom gröna energilösningar.

Energisamarbetet är en viktig del av Nordiska ministerrådets arbete med att nå målen i Vision 2030, att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030.

De nordiska energiministrarna möts vanligtvis en gång varje år.

I det nordiska energipolitiska samarbetsprogrammet för 2022-2024 sägs att samarbetet ska fokusera på aktiviteter som understödjer den gröna omställningen och övergången till en ekonomi baserad på hållbar och klimatneutral energi.

Nordiska ministerrådet har också en institution för energiforskning, Nordisk energiforskning (Nordic Energy Research) i Oslo.

”Här behövs samverkan och erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna.”

Bli en del av vägen mot fossilfri plast med ditt elavtal

Det är svårt att se en framtid utan plast. Men all plast behöver inte vara dålig plast. Särskilt inte om den kan tillverkas med hjälp av infångad koldioxid och fossilfri vätgas. Vi utforskar innovativa och hållbara sätt att producera plast, för att se hur vi kan minska utsläppen från industrin. Och som kund hos Vattenfall är du en del av vägen dit – genom ditt elavtal.

Du hittar vårt bästa erbjudande på vattenfall.se

Info Norden hjälper dig vid flytten

Huvuduppgiften för Nordiska ministerrådets informationstjänst är att göra det lättare för invånarna att röra sig i Norden. Vilka regelverk gäller vid flytt, pendling, studier och annat? Här finns både kontaktuppgifter och allmän info. www.norden.org/sv/info-norden

NordGen

State of the Nordic Region tar tempen på Norden

Hur klarar sig just din region i en nordisk jämförelse? Svaret finns i publikationen State of the Nordic Region. Det är en unik samling av data från hela Norden om ekonomi, demografi,

sysselsättning, utbildning och mycket mer. Rapporten som ges ut vartannat år av tar också tempen på regioner och kommuner i Norden. Nästa rapport kommer 2024.

I Nordens viktigaste lager bevaras frön för vår framtida mat

Johan Axelsson är ansvarig för frölabbet på NordGen, de nordiska ländernas gemensamma genbank med cirka 33 000 nedfrusna fröprover i lager. Anläggningen som ligger i Alnarp i Skåne är en institution under Nordiska ministerrådet och brukar beskrivas som Nordens viktigaste lagerrum.

Vårt arbete handlar om att bevara den genetiska mångfalden för att den ska kunna användas i framtiden. Ytterst handlar det om att säkra framtidens matproduktion. Så visst är det ett viktigt arbete, betonar Johan Axelsson. Drygt två tredjedelar av den för Norden gemensamma frösamlingen utgörs av spannmål, så kallade cerealier. Just nu kartläggs till exempel närmare 800 havresorters egenskaper.

– Gemensamt är att de ska vara relevanta för både jordbruk och trädgård och av nordiskt ursprung. Det handlar alltså om både nutida och framtida genetiska resurser, tillgängliga att distribueras till forskare och växtförädlare.

Allmän egendom

För att garantera tillgången av tillräcklig mängd frön av varje sort och av hög kvalitet odlas årligen mellan 60 och 70 olika växtsorter, i både växthus och på mark. Även donationer tas emot från offentliga och kommersiella givare, oftast nya sorter av spannmål och vallväxter för att på så sätt öka mångfalden av olika växter.

– Vi hämtar även in vilda släktingar av samma skäl, påpekar Johan Axelsson, som samtidigt poängterar att frösamlingen är allmän egendom. I princip kan alltså vem som helst beställa grödor från NordGen vid vissa tider på året, även om de främst är avsedda för forskningsändamål, utbildning och förädling.

Hembygdsgårdar, botaniska trädgårdar, museer och andra institutioner som i sina olika roller behöver olika grödor kan beställa året runt.

– Målet är att det ska vara enkelt och smidigt att kunna beställa det man behöver, allt samlat på ett ställe, samtidigt som vi ska spara och bevara alla dessa fröer för kommande generationer, förtydligar Johan Axelsson.

Gemensam genbank sedan 1979 Bakgrunden till NordGen är det faktum att världens länder är ålagda att ta hand om sina egna genetiska resurser. På växtsidan har de nordiska länderna sedan 1979 valt att göra det med en gemensam och resurseffek-

”Gemensamt för alla fröprover är att de ska vara relevanta för både jordbruk och trädgård och av nordiskt ursprung.”

norska staten och organisationen Crop Trust, ansvarar för driften. Tre gånger om året åker personal från NordGen till Svalbard för att lägga in fröer som skickats från genbanker över hela världen.

Nordiskt Genresurscenter –NordGen

• Är en institution under Nordiska ministerrådet, de nordiska regeringarnas samarbetsorgan.

• Uppdraget är att bevara och främja ett hållbart användande av den mångfald av husdjur, skog och växter som är viktiga för det nordiska lantbruket.

tiv genbank för fröer förlagd i Alnarp, med backup i Danmark och på Svalbard. Ungefär lika länge har det funnits ett nordiskt samarbete för att främja den biologiska mångfalden inom skog och lantbruksdjur. Alla dessa områden är samlade inom NordGen, med sektionen för skog och husdjur förlagd i Norge.

I Norge finns även Svalbards Globala Frövalv där NordGen, tillsammans med

– Tanken med frövalvet är att skapa en extra säkerhetsnivå för de ovärderliga frösamlingar som tas om hand av världens genbanker. Där finns över 1,2 miljoner fröprover, tänkta som en backup, en säker reservresurs vid krig och katastrofer. Målet är att allt på sikt ska finnas där, avslutar Johan Axelsson.

Text: Per-Åke Hultberg

Foto: NordGen

• En del av uppdraget är att hantera den fröbank som finns i Alnarp med omkring 33 000 olika fröprover. Grödor som ständigt behöver analyseras, testas och förökas för både lagring och distribution till olika användare.

• Huvudkontoret finns i skånska Alnarp.

– Målet är att det ska vara enkelt och smidigt att kunna beställa det man behöver, allt samlat på ett ställe, samtidigt som vi ska spara och bevara alla dessa fröer för kommande generationer, säger Johan Axelsson som är ansvarig för frölabbet på NordGen, de nordiska ländernas gemensamma genbank.

På Svalbard finns över 1,2 miljoner fröprover, tänkta som en backup, en säker resurs vid krig och katastrofer.

Hon jobbar för ökad fri

Rätten till fri rörlighet över landsgränserna är sedan decennier en hjärtefråga i det nordiska samarbetet. Men trots idogt arbete att bygga bort hinder som begränsar den friheten återstår ännu mycket att göra, vilket inte minst covid-19 visade.

Vi är vana att kunna resa fritt och handla med både tjänster och varor över gränserna här i Norden. Redan på 50-talet infördes till exempel passfrihet. Men här finns fortfarande stora utmaningar med juridiska och administrativa hinder som hämmar mobiliteten i Norden. Inte minst under pandemin visade det sig att den fria rörligheten inte var så självklar när länderna tog beslut om inreserestriktioner och stängda gränser.

Det säger Sandra Forsén, seniorrådgivare på Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn som har just gränshinder och fri rörlighet som sitt specialområde.

– Det är, betonar hon, en av de viktigaste frågorna för det nordiska samarbetet och helt avgörande för att Nordens vision ska uppnås om att vara världens mest hållbara och integrerade region 2030.

Visionen antogs av de nordiska statsministrarna 2019 och uppdraget ligger nu på de nordiska samarbetsministrarna och Nordiska ministerrådet att genom en rad initiativ och inom flera olika politikområden arbeta för att visionen ska bli verklighet. För att förverkliga visionen prioriteras tre strategiområden inom Nordiska ministerrådets arbete: Ett grönt Norden, Ett konkurrenskraftigt Norden och Ett socialt hållbart Norden.

– Målet är att bygga bort allt som hindrar mobilitet inom Norden. Fokus ligger på viktiga livshändelser, att vi ska kunna arbeta, studera, flytta och starta företag över gränserna utan problem, säger Sandra Forsén, senior rådgivare.

– I mitt arbete är målet att bygga bort allt som hindrar mobilitet i Norden. Fokus ligger på viktiga livshändelser, att vi ska kunna arbeta, studera, flytta och starta företag över gränserna utan problem. Så är det inte i dag. Vi har genom åren identifierat över hundra gränshinder som vi lagt upp i en gränshinderdatabas på vår hemsida. Det är hinder av alla slag, både stora och små.

Människor kommer i kläm

Sandra Forsén poängterar å andra sidan det faktum att samhörigheten mellan de nordiska länderna är väl etablerad och stark sedan lång tid tillbaka. Numera är det många som arbetspendlar, studerar, flyttar eller gör affärer över gränserna och ett liv i mer än ett land är vardag för många – Många svårigheter kan tyckas orimliga och kan i ett större perspektiv utan tvekan hindra den ekonomiska tillväxten, inte minst i gränsregioner. Människor som arbetspendlar kommer i kläm och arbetsgivare måste hantera administration i mer än ett

land. Det finns många exempel, säger Sandra Forsén, som själv bor i Malmö och pendlar till sitt arbete i Köpenhamn.

– Jag åker tåg. Om de går som de ska så funkar det jättebra, säger hon och skrattar. Dörr till dörr cirka 55 minuter. Men här finns mycket att önska, järnvägen är eftersatt, tågen är gamla och det råder personalbrist. Allt detta skapar inte sällan inställda avgångar och stora förseningar. Det är faktiskt en av de största vardagsutmaningarna med att arbetspendla till Köpenhamn.

Sandra beskriver en ständig oro och frustration på grund av tågkrångel. Ska jag hinna i tid till det planerade morgonmötet, eller hinner jag hem till familj och barn? Det är en stress som många pendlare har.

–  Min man och familj får ta ett stort ansvar, annars skulle det inte fungera. Men bortsett från det har jag ett fantastiskt roligt jobb

på en mycket spännande arbetsplats. Man lär sig så mycket och växer som människa genom att ha arbetskamrater från hela Norden.

Hämmar tillväxten

Pandemin visade sig som sagt utmana det nordiska samarbetet, men vi lärde oss ändå något riktigt bra. Att det faktiskt går alldeles utmärkt att jobba hemifrån, vilket många också till en del fortsätter göra. Så också Sandra.

– Men för dem som jobbar inom till exempel service- eller vårdsektorn, vilket också många gör, så är det naturligtvis omöjligt. Och det gäller att hålla koll på både skatteregler och regler som styr socialförsäkringen när man arbetar hemifrån, det kan få konsekvenser för både arbetstagare och arbetsgivare, betonar Sandra Forsén.

Gränshinderarbetet måste drivas mot våra egna regeringar, menar hon. Att vara

aktiv när det gäller pendlares problem som indirekt även är arbetsgivarnas problem.

– Den fria rörligheten riskerar att hämmas och därmed utvecklingen av hela Norden som region. Hinder i mobiliteten hämmar tillväxten.

Med anledning av uppenbara gränshinder tillsatte Nordiska ministerrådets samarbetsministrar 2014 ett Gränshinderråd. Uppdraget är att främja den fria rörligheten i Norden och verka som ombudsman för invånarna gentemot de nationella regeringarna. Har det då blivit bättre sedan 2014?

– Många problem har blivit lösta, men sedan kom pandemin med våra olika strategier och nationella inreserestriktioner. Inte bara arbetspendlarna drabbades. Tänk också på de över 20 000 nordbor som har fritidshus i Sverige. Ingen hänsyn togs till alla dessa människor.

”Vi ska kunna arbeta, studera, flytta och starta företag över gränserna utan problem.”

rörlighet

Svenskar och danskar mest oroliga över klimatet

En ny studie visar att 75 procent av svenskarna anser att klimathotet är allvarligt, och 55 procent vill se mer åtgärder mot hotet. Studien är en del av ett forskningsprojekt som syftar till att främja en rättvis grön omställning i Norden, lett av forskningsinstitutet Nordregio.

En majoritet av nordborna, 71 procent, anser att klimatförändringarna är ett allvarligt problem. Mest oroliga är danskarna, där 80 procent ser problemet som allvarligt eller mycket allvarligt. Sverige följer strax efter med 75 procent. Minst oro upplever man i Finland med 55 procent. Studien har gjorts inom ramen för det nordiska projektet NJUST, ”Not Just a Green Transition”. Projektet är ett av många som drivs i Nordregios regi, och fokuserar på hur man bäst kan stötta nordbor som påverkas av omställningen mot ett hållbart samhälle.

”Almedalsveckan är en viktig plattform att driva diskussioner om hållbar grön omställning.”

rer påverkar synen på klimathotet. Målet är att identifiera politiska åtgärder som kan bidra till att mildra negativa sociala effekter, speciellt för särskilt utsatta grupper.

I Norden i stort är det kvinnor, högutbildade personer och invånare i storstäder som är mest oroliga för klimatförändringarna. Å andra sidan är män, personer med lägre utbildningsnivå, de som arbetar inom koldioxidintensiva branscher och de som bor på landsbygden mer skeptiska och oroade över de ekonomiska konsekvenserna av klimatpolitiken.

När det kommer till investeringar för att bekämpa klimatförändringarna är svenskarna de mest positiva i Norden: här vill 55 procent se mer investeringar för att bromsa klimatförändringar. Samtidigt upplever många att klimatpolitiken redan påverkar dem negativt och de är oroliga för jobb och ekonomi i framtiden. 30 procent av svenskarna uppger att klimatpolitiken påverkar deras ekonomi negativt.

Gränshinder i Norden

Några exempel på områden som Gränshinderrådet arbetar med:

• Skatterelaterade gränshinder. Till exempel gamla skatteavtal och regler som inte är anpassade efter dagens moderna arbetsmarknad.

• Utmaningar kring digitalisering, både på nationell och EU-nivå. Begränsad tillgång till nationell e-legitimation som försvårar vardagen.

– Nu efter pandemin, har gränsregioner och frågan om inomnordisk integration legat högt på den politiska dagordningen. Så jag tror och hoppas att det blir bättre vid nästa kris. I dag finns framför allt en medvetenhet som vi tidigare saknat och det ger också ett ökat fokus på mobilitet och gränshinder generellt.

Sandra Forsén ger ett sista tips – Läs på och be om hjälp. Info Norden och de tre gränsregionala informationstjänsterna ger vägledning i frågor som rör skatt, socialförsäkring, a-kassa och mycket mer. Har man koll på reglerna så blir allt mycket lättare och man undviker oönskade överraskningar.

Text: Per-Åke Hultberg

Foto: Lars Dareberg

• Utmaningar rörande folkbokföring och brist på utbyte av information mellan myndigheterna.

• Utmaningar kopplat till pension.

Länkar till:

Info Norden norden.org/sv/info-norden

Øresunddirekt oresunddirekt.com

Grensetjänsten Norge-Sverige grensetjansten.com

Gränstjänst Norge-Finland-Sverige granstjanst.se

– Nordregio är engagerat i flera projekt som belyser den gröna omställningen från olika perspektiv. Vårt mål är att vara ett ledande forskningsinstitut inom nordiskt samarbete och bidra till främjandet av en hållbar omställning. Nordregios tvärvetenskapliga forskning bidrar till att nå Nordiska ministerrådets vision om ett Norden som är världens mest hållbara och integrerade region år 2030, säger Nordregios direktör Rolf Elmér.

Mer pengar på klimatpolitik

Studien gjordes genom telefonintervjuer med fler än 5 000 personer i Sverige, Danmark, Island, Norge, Finland, Åland, Färöarna och Grönland. Resultat visar bland annat att sociodemografiska fakto-

Nordregio

• Nordregio är ett ledande nordiskt och europeiskt forskningsinstitut för regional utveckling, inrättat av Nordiska ministerrådet 1997.

• Nordregio strävar efter att göra sin

– Det här är ett väldigt intressant resultat för Sverige. Även om Sverige är det land där flest människor säger att klimatpolitiken påverkar dem negativt är det ändå det land där flest är villiga att satsa mer pengar på klimatpolitik, med eventuella skattehöjningar som följd, påpekar Carlos Tapia, forskare på Nordregio. Nordiskt samarbete på Almedalen Nordregios forskning bygger på nordisk expertis och strävar efter att vara relevant som underlag till politiska beslut. Under Almedalsveckan kommer Nordregio att ordna en paneldiskussion med politiker och experter för att fördjupa diskussionen om hur en rättvis grön omställning kan uppnås.

– Det är en utmaning som kräver brett samarbete från olika delar av samhället. Almedalsveckan är en viktig plattform för att diskutera hur vi kan utforma en hållbar grön omställning som gynnar oss alla, avslutar Anna Lundgren, forskare på Nordregio och talare på evenemanget i Nordens tält i Almedalen.

Text: Louise Ögland, Nordregio

forskning relevant för beslutsfattare och politiska aktörer genom att ge insikter och rekommendationer som kan användas som grund för politiska beslut och hållbar utveckling.

• Nordregios verksamhet sker på såväl internationell, regional som lokal nivå.

• Nordregio ligger på Skeppsholmen i Stockholm.

Nordens liknande flaggor med sina avlånga kors kan ses som en kulturell och historisk symbol för samarbete och gemenskap.

Nordic Youth Biodiversity Network

FN-toppmöten om biologisk mångfald

Ungdomar från Norden vill påverka på allvar

När politiker diskuterar och tar beslut i ödesfrågor kring miljö och biologisk mångfald, är det väl självklart att den unga generationens synpunkter måste tas till vara? Det ansåg i vilket fall Nordiska rådet som 2018 tog initiativ till det som senare utmynnade i Nordic Youth Biodiversity Network, en organisation som nu står på egna ben.

Nordiska ministerrådet har flera institutioner på olika håll i Norden.

Nordregio, Stockholm: Ett forskningsinstitut som forskar kring regional utveckling och ger insikter och rekommendationer som kan användas som grund för politiska beslut och hållbar utveckling.

Nordens välfärdscenter, Stockholm: Bidrar till utvecklingen av välfärden i Norden genom att ta fram aktuell kunskap och föreslå politiska och praktiska förbättringar.

Nordgen, Alnarp: En genbank och ett kunskapscenter för genetiska resurser med uppdrag att bevara och främja ett hållbart nyttjande av de genetiska resurser som växter, husdjur och skog i Norden bär på.

Nordic Innovation, Oslo: Jobbar för att göra Norden till en pionjärregion för hållbar tillväxt genom att främja entreprenörskap, innovation och konkurrenskraft i nordiska företag.

Nordisk energiforskning, Oslo: En plattform för kooperativ energiforskning och policyutveckling i Norden.

Nordforsk, Oslo: Finansierar och främjar nordiskt samarbete inom forskning och forskningsinfrastruktur.

NIVA, Helsingfors: Samlar toppexperter och kunskap från hela Norden och omvandlar forskningsrön till avancerade kurser och seminarier inom arbetsmiljöområdet för forskare och praktiker från hela världen.

Nordisk kulturkontakt, Helsingfors: Arbetar för att stärka det nordiska samarbetet inom kulturfältet och öka kännedomen om nordisk kultur i Finland.

Utöver detta finns Nordens hus i Reykjavik och på Färöarna samt Nordens institut på Åland och Grönland. Dessutom har Nordiska ministerrådet kontor i Estland, Lettland och Litauen.

Målet var att hitta ungdomar i Norden som var engagerade i frågor som rör biologisk mångfald, att få i gång deras deltagande med synpunkter och åsikter.

Det berättar Oliwer Schultz, koordinator för Nordic Youth Biodiversity Network, som nu har medlemmar från samtliga nordiska länder samt Färöarna, Åland och Sapmi.

Nätverket är, förklarar han, en underorganisation till Global Youth Biodiversity Network som är den officiella ungdomsplattformen för FN:s organ som arbetar kring biologisk mångfald. Den nordiska grenen började formas 2019 efter att ungdomar och unga vuxna hittats via etablerade miljöorganisationer, ungdomsråd och universitet.

– Vi är nu en självständig aktör med mål att påverka på allvar, inte bara lyssna och lära, säger Oliwer Schultz och berättar att deltagare från nätverket fått förmånen att delta vid stora globala FN-toppmöten, parallella systermöten till FN:s mer välkända klimatmöten.

Samtliga 196 FN-länder är då på plats för förhandlingar och beslutsfattande.

– Det är otroligt intressant att vara med på de här konferenserna, säger Oliwer. Vid det senaste, COP15 i december 2022 i Montreal i Kanada, var ministrar och delegationer från hela världen på plats. Det var också 18 ungdomar från Norden.

– Det hade naturligtvis inte varit möjligt utan finansiellt stöd från Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, påpekar Oliwer.

En miljon hotade arter

Han berättar om de långsiktiga målen kring biologisk mångfald som diskuteras på FN-nivå. Att det oftast är problem att komma överens. Men trots att det är svårt för ungdomar att få sin röst hörd är det ändå viktigt att engagera sig, menar han. Inför detta toppmöte tog 3 000 ungdomar från Norden via en lång rad workshops och en enkätundersökning i alla de nordiska länderna fram en lista på 19 krav som de ville se verkställda för att skydda den biologiska mångfalden i Norden.

Oliwer Schultz som själv är 27 år och studerar till ekolog på Linköpings universitet, pekar på det faktum att massor av arter dör ut och minskar, även mångfalden inom arterna hotas, samtidigt som hela ekosystem kollapsar.

– En miljon arter är hotade i världen, flera tusen i Norden. Det är otroligt viktigt att förstå att det är kris, helt jämförbar med klimatkrisen. Den biologiska mångfalden är

Oliwer Schultz är 27 år och studerar till ekolog på Linköpings universitet. Han pekar på det faktum att massor av arter dör ut och minskar, även mångfalden inom arterna hotas, samtidigt som hela ekosystem kollapsar. ”Det är alldeles för många kompromisser. Det går för långsamt och åtgärderna är inte i nivå med vad som krävs. Det är ett generellt problem, både globalt och lokalt. Mycket mer krävs, mer action här och nu.”

kopplad till många andra globala problem. Nu gäller det att förstå problematiken, hitta lösningar och agera, betonar Oliwer Schultz.

Det går för långsamt

Vid det senaste toppmötet i Montreal lyckades man efter fyra år av förhandlingar med två veckors intensiva avslutningsförhandlingar, trots allt enas om 23 mål i ett globalt ramverk för biologisk mångfald.

– Det är naturligtvis bra men det räcker inte. Det är alldeles för många kompromisser. Det går för långsamt och åtgärderna är inte i nivå med vad som krävs. Det är ett generellt problem, både globalt och lokalt. Mycket mer krävs, mer action här och nu.

Målsättningen för Oliwer och de övriga i såväl det nordiska som globala ungdomsnätverket är att bli en röst att räkna med. Att genom policy- och påverkansarbete få beslutsfattare på alla nivåer att agera. Både nationellt och på EU- och FN-nivå.

Unga är fräschare

Lyssnar man då på ungdomarna? Ja, det har blivit bättre, menar Oliwer, men det är inte alltid så lätt att nå fram. Kommentar som, ”kul att ni är här, vilka bra idéer ni har, ni ger oss hopp inför framtiden”, kan kännas som en klapp på huvudet.

– Det är ingen tvekan om att unga är fräschare, mer pragmatiska och mer utvecklande i sina förslag att ta hand om vår natur. Vi prioriterar miljön. Vi vill lösa problemen, hitta svar på frågorna. Många äldre är konservativa och rädda, en del menar till och med att vi som varnar har fel. Ofta får ekonomin gå före. Man inser inte att mer hållbarhet ger en långsiktigt bättre ekonomi, utan exploaterar i stället miljön kortsiktigt, poängterar Oliwer Schultz.

Visst är det frustrerande ibland, erkänner han. Det är som en berg- och dalbana. – Ibland blir man uppgiven, ”att de inte fattar, det som hela forskarvärlden är ense om och som ursprungsbefolkningar runt om i världen kan vittna om”. Men så får man ändå kraft, inspiration och motivation att kämpa vidare.

Tack vare Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är Nordic Youth Biodiversity Network nu i gång på egna ben. Oliwer ser fram mot fortsatt samarbete på olika nivåer. Inte minst att få hjälp att kunna skicka ungdomsdelegater till nästa klimatkonferens i Dubai i oktober.

Text: Per-Åke Hultberg

Foto: Privat

Mycket mer än bara ett ministerråd

Foto: Magnus Fröderberg/Norden.org

DEN GRÖNA

OMSTÄLLNINGEN KRÄVER NORDISK SAMKOORDINERING

Nordiskt samarbete med koordinering av insatser över våra nationsgränser är viktigare än någonsin. Här är det väletablerade och långsiktiga samarbetet över Kvarken, mellan de tre österbottniska landskapen i Finland och de svenska grannarna i Västerbotten och Västernorrland, ett lysande exempel.

Sommaren 2021 sjösattes den nya färjan Aurora Botnia för trafik mellan grannstäderna Vasa och Umeå. Det kan sägas vara själva kröningen och en nyckelinvestering i den långsiktiga ambitionen att med olika projekt knyta samman gränsregionerna på de båda sidorna av Bottenviken.

– Att två städer i två olika länder tar fram och driftar en färja i ett gemensamägt bolag, för övrigt en av världens mest miljövänliga och effektiva bil- och passagerarfärjor, är helt unikt. Umeå och Vasa tar dessutom ett långsiktigt ansvar för den fortsatta driften genom att samordna respektive hamnverksamhet.

Det säger Mathias Lindström, direktör för samarbetsorganet Kvarkenrådet EGTS, vars syfte är att främja och utveckla en stark och livskraftig region genom samverkan över nationsgränsen Finland och Sverige.

– Fungerande kommunikationer är en förutsättning om vi menar allvar med att utveckla starka samarbetslösningar i Norden. Vi har jobbat med de här frågorna i flera decennier och går nu vidare med flyget. Vårt mål är att gå i spetsen genom att koppla ihop våra regioner med hållbara flyg i östvästlig riktning, inklusive Norge, utan att behöva passera Stockholm, Oslo eller Helsingfors. Det är ett högt prioriterat projekt, betonar Lindström.

Han pekar på det faktum att nordiskt

samarbete sällan varit så viktigt som just nu. Mycket i och med den pågående gröna omställningen och energikrisen, förstärkt av de gigantiska industrisatsningarna som just nu pågår i Sverige, Norge och Finland.

– Nu händer allt på en gång. Det är som att intresset för nordiskt samarbete i vår region har exploderat, delvis tack vare färjan. Många har nu äntligen insett hur nära vi är varandra. Och med Nato-anslutningen blir den öst-västliga mobiliteten än mer aktuell, både industriellt och militärt, konstaterar Lindström.

Kvarkenrådet har länge kämpat för att lyfta upp frågan om gränssamarbete på nationell nivå och upplever ett nyvaknat intresse även där. Den borde omedelbart upp på nordisk ministerrådsnivå, där ett utskott för gränsöverskridande trafikoch infrastruktur hittills saknas.

– Om vi ska dra maximal nytta av de enorma industrisatsningarna, som sker

på båda sidorna av Bottenviken, vilket väl alla borde vilja, så måste en gemensam koordinering av trafik- och infrastrukturfrågor på nordisk nivå initieras. Det kan tyckas märkligt att den frågan hittills inte kommit upp på bordet, vilket vi påpekat i många år, säger Lindström.

De stora investeringarna inom industrin i Norra Sverige är numera välkända. Men frågan är hur många svenskar som vet att en parallell industriboom pågår i de Österbottniska landskapen på finska sidan? Här finns redan Nordens största energikluster med cirka 160 företag inom energiteknologi. Just nu investeras 6 miljarder euro i ny vätgasindustri, totalt 12 miljarder under de kommande tio åren i såväl vindkraft, batteri- som vätgasprojekt enbart i regionen och 40 miljarder euro totalt i Västra Finland.

– Det är en otroligt spännande tillväxt vi har framför oss, både i Sverige och Finland. Nu gäller det att få folk att flytta hit, primärt från utlandet men även nationell re-lokalisering kommer att behövas. Potentialen är enorm. Men för att skapa bästa möjliga förutsättningar för grön omställning krävs samkoordinering på nordisk nivå. Det gynnar alla, både på regional och nationell nivå och ytterst hela Europa, konstaterar Lindström.

– Man har länge talat om det intensiva nordiska utbytet i Öresundsregionen, men påpekar han, nu måste man även se möjligheterna i Torneo-Haparanda och alla de övriga gränsregionerna, inklusive vårt samarbete över Kvarken. Samtliga gränsregionala nordiska samarbeten måste nu prioriteras på hög nationell nivå.

– Lokala engagemanget och kunskapen i gränsregionerna kommer att vara avgörande om vi ska uppnå visionen om att vara världens mest hållbara och integrerade region före 2030. Hjälp oss att hjälpa Norden, avslutar Lindström.

Kvarkenrådet –Nordens första ETGS

• Kvarkenrådet har sedan 1972 arbetat med att främja och utveckla en stark och livskraftig region genom gränsöverskridande samverkan.

• Målet är bland annat att minska och eliminera gränshinder, tillvarata regionens styrkor och främja regional utveckling och att därmed öka synligheten på nationell och europeisk nivå.

• För att ytterligare stärka sin roll i gränssamarbetet mellan Sverige och Finland har Kvarkenrådet ombildats och är från och med årsskiftet 2020/2021 det första helnordiska EGTS-området (Europeisk gruppering för territoriellt samarbete). Det vill säga, en av ca 70 grupperingar inom EU vars syfte är att främja samarbeten över nationsgränserna.

• Målet är att skapa en tydligare och mer demokratiskt förankrad organisation som tar både ett innehållsligt och tydligare finansiellt ansvar för gränssamarbetet.

– Intresset för nordiskt samarbete har exploderat i vår region, säger Kvarkenrådets direktör Mathias Lindström.

Vägen från norr ut till världen

Stor investering i Finlands och EU:s nordligaste allmänna hamn

Startad 2021 kommer Kemin Satama ABs största investering att slutföras under sensommaren 2023, samtidigt som Metsä Fibres stora bioproduktfabrik i Kemi. Med investeringen kan Kemi hamn betydligt bättre möta kundernas behov.

Hamnrännan och vändbassängen fördjupas från 10 till 12 meter, en ny, över 400 m lång pir byggs i området och hamnbassängen framför muddras till 12 meters passagedjup. Samtidigt ska 20 hektar ny upplagsyta byggas intill den nya piren.

– Området kommer att vara tillgängligt för våra kunder. Där kan man bygga ett förråd, ett täckt förvaringsutrymme och även en järnväg, säger Markku Rautio, VD för Kemin Satama Ab, och fortsätter: – I samband med investering har vi också förbättrat infrastrukturen i godshanteringsområdena och hamnens säkerhets- och ICT-system.

En stark operatör inom projekttransporter

Kemi hamn har det mest ypperliga läget för projekttransporter och en mängd olika projektlaster passerar genom den. Under de senaste åren har vindkraftverk och de största komponenterna av regionens industri hanterats i hamnen, ett bra exempel på det är de största komponenterna av Metsä Fibres nya biomassfabrik, som väger upp till 500 ton. Också, olika gruvindustriprodukter transporteras via hamnen, till exempel Bolidens koppar och nickelkoncentrat. Med utbyggnaden av hamnen, kommer också kundernas transportmöjligheter att förbättras avsevärt när de nya gruvorna i norr öppnar.

Kemin Satama Ab bygger sin verk-

samhet på kvalitet, säkerhet och gemensamt beslutade värderingar. Företagets verksamhetssystem består av ett certifierat miljö-, arbetarskydds- och kvalitetssystemet som styr all verksamhet. Kemin Satama Ab investerar i planering av operativ ledning och riskhantering samt ständig av verksamheten. Hamnens långsiktiga strategi är att profilera sig som Finlands säkraste, högsta kvalitet och mest flexibla allmänna hamn i enlighet med dess värderingar.

Kemin Satama Ab satsar också mycket på säkerhet och samarbete med andra operatörer i området. Satsningar på säkerhet kan till exempel ses i förbättrad områdesövervakning, utveckling av ICT-infrastruktur och förbättring av arbetarskyddet genom att uppdatera processer och investera i säkerhetsutrustning.

Kemin Satama Ab strävar efter att främja principerna för hållbar utveckling i all sin verksamhet och ta hänsyn till miljön ännu bättre. I praktiken innebär det till exempel som att förbättra sorteringen av avfall, ändra belysningen i hamnområdet till intelligent styrda och energieffektiva LED-lampor och kommissionerna det första solkraftverket.

Förutom godshamnsverksamhet, är Kemi hamn känd som hemmahamn för den världsberömda turistisbrytaren Sampo. Flera havskryssningsfartyg har också besökt Kemi varje år, vilket får turister att lära känna Meri-Laps unika natur och attraktionerna och tjänster i Kemi.

En blick i framtiden

Jukka Ikäläinen, styrelseordförande för Kemin Satama Ab, ser med tillförsikt på framtiden. – Det kontinuerliga utvecklingsarbetet har skapat en bra grund för

att förbättra såväl vår egen verksamhet som för ny verksamhet, säger Ikäläinen.

I Kemi hamn, stark projektkompetens skapar mångsidiga nya möjligheter, till exempel för transport av alternativa bränslen som vätgas. Kemin Satama Ab vill fördjupa sitt redan väl påbörjade samarbete med svenska hamnar och industri och skapa nya gränsöverskridande gemensamma verksamheter.

FAKTA KEMI HAMN

Den förändrade världspolitiska situationen och Finlands senaste NATO medlemskap kan medföra snabba förändringar i hamnarnas verksamhet. Kemin Satama Ab strävar efter att svara på förändringarna och de nya behov de medför, och garantera kontinuiteten i verksamheten i norr enligt kundernas och partners behov, utan att kompromissa med kvaliteten.

Kemi hamn ligger längs alla vattendrag, det är lätt att ta sig till hamnen via havet, land och järnväg. Högkvalitativa hamntjänster gör det möjligt att hantera ett brett utbud av gods i enlighet med kundens önskemål. Hamnen är öppen året rund varje dag. Tät linjetrafik till Europa och regelbundna havsförbindelsen skapar möjligheten att frakta gods över hela världen.

Kemi hamns långsiktiga strategi är att profilera sig som Finlands mest flexibla allmänna hamn med säkraste och högsta kvalitet.

Är energieffektiva transporter på din horisont?

Om du frågar oss på Sjöfartsverket, så går vägen till en energieffektivare transportsektor till sjöss. Ett enda fartyg på Östersjön motsvarar 500 lastbilar och redan idag skulle mer än var tionde lastbil som kör långväga godstransport kunna flyttas över till sjötransport. Det är mer än 165 000 lastbilar per år, vilket skulle avlasta våra vägnät och halvera koldioxidutsläppen för samma mängd gods.

På Sjöfartsverket jobbar vi för att utveckla sjöfarten och att öka dess kapacitet. Vi gör det genom forskning och innovation, utveckling av farleder och att attrahera viktig kompetens till branschen.

– Vi i Norden ser samma hot och tänker i mångt mycket ganska lika, då är det helt naturligt att vi som grannländer även jobbar tillsammans, vilket vi för övrigt redan gör, säger Heléne Björklund (S), ordförande för den svenska delegationen i Nordiska rådet.

”Nato stärker det nordiska samarbetet”

Sveriges och Finlands medlemskap i Nato kommer att stärka den nordiska gemenskapen. Det säger Heléne Björklund (S), som är ordförande för svenska delegationen i Nordiska rådet.

Heléne Björklund (S), tidigare kommunalråd i Sölvesborg, gör nu sin andra mandatperiod i riksdagen, där hon är ledamot i Försvarsutskottet. Sedan i höstas är hon dessutom ordförande för svenska delegationen i Nordiska rådet. – Jag tackade ja direkt när jag fick frågan, tänkte att det passade perfekt med mitt arbete i Försvarsutskottet. Men det var samtidigt en helt ny värld, ganska okänd även för mig. Självklart kände jag till Nordiska rådet men inte hur man jobbar och hur omfattande och långvarigt samarbetet är och har varit kring en rad viktiga frågor, berättar Heléne Björklund, uppenbart inspirerad och glad över sitt nya uppdrag.

Den första sessionen, nästan en hel vecka i höstas, innebar ett helt nytt sätt för henne att jobba med politik. Ett jätteroligt och framför allt viktigt arbete, som hon beskriver som ett nordiskt lagarbete kring utbildning, kultur och välfärdsfrågor, tillväxt, utveckling, klimat och miljö. Och numera också försvarsoch säkerhetsfrågor, något som tidigare var tabu i det nordiska samarbetet.

– I och med kriget i Ukraina är säkerhetsfrågor nu dominerande. De kommer in i allt det andra. Vi har självklart stort fokus på Norden men även på internationella frågor, mycket tack vare Natomedlemskapet.

Heléne Björklund betonar att det nordiska samarbetet är solitt och starkt sedan många år tillbaka. Men det är ingen tvekan

om, menar hon, att medlemskapet i Nato för både Finland och Sverige kommer att stärka den nordiska gemenskapen. Nu blir det militärstrategiska samarbetet ännu mer betydelsefullt.

– Det är en stor fördel att hela Norden blir förenade i Nato. Det gör att vi blir starka tillsammans. Vi hör ju ihop både historiskt, kulturellt och geografiskt och har lätt att samarbeta. Här är vi ett bra exempel på grannsamverkan även internationellt.

Viktigt geopolitiskt läge

Heléne Björklund pekar på regionens geopolitiska läge som mycket viktigt och intressant inom Nato. Inte minst Sverige har marina förmågor som möter Natos behov, som kan fungera avskräckande och samtidigt göra skillnad i vår egen region runt Östersjön, även för våra grannar i Baltikum.

– Vi har lätt att hålla ihop. Det ska erkännas att samarbetet fick sig en rejäl törn under pandemin. Där gick vi olika vägar men i grunden har vi ett upparbetat samarbete som nu förstärks ytterligare, påpekar Heléne Björklund och lyfter speciellt totalförsvaret, där den civila delen nu är högaktuell.

– Att vi nu även på det området kan jobba nära tillsammans är oerhört viktigt. Till exempel kring försörjningen av energi och livsmedel, som ju är avgörande för vår säkerhet.

Vi ser samma hot och tänker i mångt och mycket ganska lika, då är det helt naturligt att vi som grannländer även jobbar tillsammans, vilket vi för övrigt redan gör, säger Heléne Björklund.

Också annat än kriget på agendan På frågan om risken att säkerhetsfrågorna får alltför stort fokus inom Nordiska rådet,

svarar hon: ”det får vi väl i så fall acceptera just nu”. Rysslands anfallskrig på Ukraina påverkar hela Europa och inte minst Norden, där både Finland och Norge har landgräns mot Ryssland.

– Vi har flera andra oerhört viktiga områden för samarbete som vi inte släpper. Främst den gröna omställningen där epitetet ”Ett grönt Norden” blivit ett välkänt signum i det internationella samarbetet. Vi fokuserar även på den sociala hållbarheten, där vi alla har liknande synsätt kring trygghet och jämställdhet som ju ytterst handlar om demokrati, öppenhet och mänskliga rättigheter.

God stämning i Nordiska rådet Heléne Björklund ger en bild av en mycket god stämning när Nordiska rådet samlas för att diskutera aktuella frågor vid sina åter-

Nordiska rådet ...

... är ett samarbete mellan de nordiska ländernas parlament och regeringar. Rådet arbetar som ett nationellt parlament – fast på nordisk nivå.

... grundades 1952 och består av 87 medlemmar från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island samt Färöarna, Åland och Grönland.

... möts fem gånger per år. Den årliga sessionen

kommande sessioner, understödda av ett mycket kompetent kansli i Köpenhamn. – Vi kan självklart ha olika åsikter som i all politik, ibland partiskiljande och ibland även landsskiljande. Men alltid utryckt med stort engagemang och mycket kompetens. Jag känner därför stolthet när jag nu pratar om Norden och vårt arbete i Nordiska rådet. Det tar ganska mycket av min tid. Mer än jag trodde, men det är väldigt roligt, inspirerande och lärorikt.

Text: Per-Åke Hultberg

Foto: Andreas Blomlöf

Fotnot: Nordiska ministerrådet har inte försvarsoch säkerhetspolitik på sin agenda. I Nordiska rådet är däremot försvars- och säkerhetsfrågor en viktig del av verksamheten.

varje höst är årets viktigaste möte. Dit kommer också ländernas statsministrar och många andra ministrar.

... har ett roterande presidentskap där en ny president väljs vid sessionen varje år. I år har Norge presidentskapet och president är Jorodd Asphjell.

... har ett presidium, fyra utskott och fem partigrupper. Samarbetet

omfattar bland annat sociala och rättsliga frågor, kultur, ekonomi och näringsliv, kommunikationer samt försvar och säkerhet.

... tar fram rekommendationer inom olika områden som skickas till ländernas regeringar (Nordiska ministerrådet) för vidare åtgärder.

VI KAN ALLA VARA ÅTERVINNARE!

VI KAN ALLA VARA ÅTERVINNARE!

Hållbar och flexibel återvinning i norra Europa

Visste du att vi sparar uppemot 95% energi genom att använda återvunnet material? Förra året återvann vi på Kuusakoski Recycling nästan 1 miljon ton metaller och elektronik. Det innebär att material motsvarande nästan 100 Eiffeltorn kunde bli nya produkter, istället för att hamna i våra skogar och sjöar.

Med över 100 år i branschen är vi en pålitlig återvinningspartner och en pionjär inom cirkulär ekonomi. Vi är övertygade om att vi måste ta vara på det som finns om vi vill att jordens resurser ska räcka, oavsett om det är metallskrot, brännbara material eller andra restprodukter.

EXEMPEL PÅ TJÄNSTER VI ERBJUDER

- Återvinning av järn, metaller, kablar, skrotbilar, elektronisk utrustning, transformatorer, byggavfall och plast

Visste du att vi sparar uppemot 95% energi genom att använda återvunnet material? Förra året återvann vi på Kuusakoski Recycling globalt 950 000 ton metaller och elektronik. Det innebär att material motsvarande vikten av 95 Eiffeltorn kunde bli nya produkter, istället för att hamna i våra skogar och sjöar.

Så när du står inför nästa stora rivningsprojekt, har bytt ut plåttaket på huset eller gården behöver rensas på skrotbilar, kablar och elektronik är du varmt välkommen att kontakta oss.

- Produktion och försäljning av alla typer av råvaror, från små satser till stora volymer

- Säkra och kostnadseffektiva lösningar för insamling och transport av ditt restmaterial

- Säker hantering och destruktion av elektronisk utrustning

Tillsammans kan vi göra världen liter mer hållbar, varje dag.

Vi är ett av Sveriges ledande företag inom återvinning och en internationell expert inom området. Vi har mer än 100 års erfarenhet av återvinning i såväl Sverige som Finland och erbjuder miljövänliga, pålitliga och skräddarsydda lösningar inom alls slags återvinning, oavsett var du bor eller verkar. Vi är din kompletta återvinnare helt enkelt.

Varmt välkommen att kontakta oss.

Foton: Sune Grabbe, Seize Media

Gruvor blir cirkulära energilager när Mine Storage bygger pumpkraftverk

Den ökande elanvändningen sätter press på det svenska elnätet. Mine Storage vill vara en del av lösningen genom att lagra energi i nedlagda gruvor. En hållbar och cirkulär samhällsutveckling blir ledorden när de omvandlar gruvor och bergtäkter till mine storage-anläggningar som bygger på pumpkraftsteknik.

Den svenska elförbrukningen förväntas att mer än dubbleras de kommande 25 åren vilket innebär att vi som samhälle måste hitta innovativa lösningar för att säkerställa ett stabilt och pålitligt elnät. När vind- och solkraften byggs ut behöver vi kunna lagra elenergi för att hjälpa till att balansera variationer mellan elproduktion och elförbrukning. Svenska energilagringsbolaget Mine Storage har en storskalig energilagringslösning som nyttjar nedlagda gruvor eller bergtäkter och gör dem till cirkulära energitillgångar.

Genom att använda sig av redan existerande

infrastruktur i ett slutet system blir miljöpåverkan av en mine storage-anläggning minimal. I stället för att gruvor och bergtäkter förblir outnyttjade så använder Mine Storage höjdskillnader som går att hitta mellan den omgivande miljön och exempelvis en gruva.

Mine storage-anläggningar nyttjar traditionell pumpkraft som är en beprövad, robust och effektiv teknik för energilagring. Över 90% av världens energilagringskapacitet är pumpkraft och många pumpkraftverk har varit i drift i närmare 100 år. När tillgången på el är god, pumpar mine storage-anläggningen upp vatten från ett lägre till ett övre magasin. När elproduktionen är mindre än efterfrågan får vattnet falla tillbaka genom turbiner som genererar el. Mine storage-anläggningen kan tömmas och fyllas flera gånger per dygn och kan både lagra elenergi över tid och förse elnätet med frekvensreglering. På så sätt kan den bli ett värdefullt bidrag med balanstjänster till elnätet

såväl som en möjlighet att kombinera med både sol- och vindkraftsproduktion i närområdet. Nu planerar bolaget Mine Storage att bygga ett antal mine storage-anläggningar i Sverige. Bland annat har de ett projekt i Bergslagen tillsammans med Mälarenergi och ett i Skåne som förväntas ha en lagringspotential på 80 MWh energi vilket gör att anläggningen skulle kunna förse upp till 35 000 villor med el under varje lagringscykel på 4 timmar.

Ansvarsfull kommunikation om miljö & klimat

Klimatförändringarna och den gröna omställningen är prioriterade frågor för näringslivet. Det märks inte minst i Sverige. I takt med att miljö- och klimatarbetet växlas upp och i kombination med ökat konsumentintresse ser många företag också ett behov av att kunna berätta om vad de gör. Samtidigt råder det stor osäkerhet om vad man kan och bör kommunicera. Begrepp som klimatpositiv och nettonollutsläpp är två exempel på termer som orsakat osäkerhet kring hur man använder dem på ett ansvarsfullt sätt.

ICC:s miljö- och klimatriktlinjer är ett komplement till ICC:s Regler för reklam och marknadsföring (ICC-koden), som länge har utgjort den globalt erkända standarden för ansvarsfull marknadsföring. Riktlinjerna utgör ett praktiskt verktyg som blir ytterst viktigt för att bedöma om era miljö- och klimatpåståenden håller legalt och för att undvika kostsamma misstag som kan få negativa effekter för ert varumärke.

Kursen Ansvarsfull kommunikation om miljö och klimat riktar sig till såväl marknadsoch hållbarhetsavdelningar som till ledningsgrupper. Under 1,5 timme får deltagarna grundläggande kunskaper och konkreta verktyg för att enklare kunna bedöma om ett budskap lever upp till kraven.

Kursens innehåll

• Miljö- & klimatpåståenden: befintliga regler och riktlinjer

• ICC-Koden som praktisk vägledning i utformningen av marknadsbudskap

• Konkreta exempel på hur domstolar och Reklamombudsmannen tillämpar ICC-Koden i sina bedömningar

Pris

• Ordinarie pris: 1200 SEK (ex moms)

• Medlem i ICC, Sveriges Annonsörer eller KOMM: 600 SEK (ex moms)

Kursen erbjuds även i företagsinternt format, kontakta kurs@icc.se för mer information.

Utvecklad av: På uppdrag av:

Kommande kurstillfällen

• 27 september, kl. 11.30–13.00

• 16 november, kl. 11.30–13.00 Anmälan

DEN OFFICIELLA KURSEN OM ICC:S MILJÖ- OCH KLIMATRIKTLINJER

Nordens tält har blivit en tradition i Almedalen och även i år finns Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet på plats på Strandvägen. Väl mött den 27–28 juni.

Nordens tält tar dig över gränserna i Almedalen

Techgiganterna och hotet mot demokratin, Arktis och klimatförändringarna, det gränslösa Norden, de nya – omtvistade – nordiska näringsrekommendationerna och en rättvis – eller orättvis – grön omställning. Ja, det är bara en del av vad publiken bjuds på i Nordens tält under Almedalsveckan 2023.

NNordiska ministerrådet och Nordiska rådet är på plats i Almedalen också i år med ett eget tält, Nordens tält, ett stenkast från havet utanför Wisby Strand Congress.

Tältet öppnar för publik den 27 juni kl. 17 med en debatt om nordiskt riskkapital och stänger kl. 19 följande dag efter ett tiotal intensiva debatter om frågor som berör nordborna och deras vardag.

Och det är just Norden som är det unika med Nordens tält.

– De flesta arrangörer i Almedalen har ju ett renodlat svenskt perspektiv på sina evenemang. Vi utgår också från svenska förhållanden, men vi kryddar våra inslag med mycket nordiskt. Vi går

Programmet i Nordens tält

TISDAG 27 JUNI

17.00–17.45

Hur utveckla en riskkapitalmodell som ger oss ett ännu bättre Norden?

Kan riskkapital bidra till innovation, jobbskapande, grön omställning och jämställdhet i Norden?

ONSDAG 28 JUNI

9.00–9.45

Techgiganterna tar över – vad sker med vår demokrati?

De globala techgiganterna tar allt större del av den offentliga debatten. Får de för stor makt och hotar de vår demokratiska debatt?

10.00–10.45

Skriande brist på arbetskraft – kan utlandsfödda vara lösningen?

Brist på arbetskraft och brist på rätt kompetens. Problemet är stort i alla de nordiska länderna. Men kanske finns det en lösning, en outnyttjad resurs, nämligen arbetslösa utlandsfödda?

11.00–11.45

Arktis med VR-glasögon – upplev den storslagna naturen som den är.

År 2021 seglade den norska expeditionen Barba till Svalbard för att dokumentera klimatförändringarna på plats och se spår av människans framfart. Nu kan du uppleva deras resa via VR-glasögon.

12.00–12.45

Arktis smälter – hur vänder vi utvecklingen?

Expedition Barbas film visas på storskärm i Nordens tält och efter filmen blir det diskussion om vad vi kan göra på nordisk nivå för att bromsa issmältningen i Arktis.

13.00–13.45

Gröna omställningen gäller oss alla – men hur gör vi den rättvis för alla?

Den gröna omställningen ska vara rättvis. Men hur är det i praktiken? Är det land mot stad, är det unga mot äldre, rika mot fattiga? Ser vi skillnader mellan länderna? Hur ska vi hitta rättvisa lösningar?

14.00–14.45

utanför gränserna och tillför förhoppningsvis lite andra perspektiv från grannländerna. Sverige har starka rötter i det nordiska och det vill vi visa fram. Vi vill visa hur mycket nytta vi kan ha av det nordiska samarbetet, säger Niina Aagaard, som är kommunikationschef vid Nordiska rådets sekretariat i Köpenhamn.

Deltagarna i evenemangen i Nordens tält kommer bland annat från Danmark, Norge och Finland.

Den röda tråden i Nordiska ministerrådets program är Vision 2030, en vision som de nordiska statsministrarna enades om 2019 och där målet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030.

Nordiska rådet har i flera år arrangerat en försvars- och säkerhetsdebatt i Almedalen och detta år är inget undantag. Debatten äger rum den 28 juni kl. 17.

Nordiska rådet utgörs av samarbetet mellan de nordiska parlamenten medan Nordiska ministerrådet är samarbetet mellan regeringarna. Ministerrådet har inte försvar och säkerhet på sin agenda, i motsats till rådet.

Vindkraften omstridd i Norden – varför och hur löser vi upp knutarna?

Vem håller i taktpinnen för vindkraften i Norden? Den nationella politiken, EU eller det nordiska energisamarbetet? Hur skiljer sig ländernas vindkraftsdebatt åt?

15.00–15.45

Mat för hälsa och klimat – träffar de nya Nordiska näringsrekommendationerna rätt?

Vi bör äta mer växtbaserat och mindre kött för både hälsans och klimatets skull. Det är en av slutsatserna i de nya Nordiska näringsrekommendationerna, som redan skapat en het debatt.

16.00–16.45

Det gränslösa Norden – en utopi?

Gränskontroller i Norden, och krånglig byråkrati när man ska jobba och studera i ett annat nordiskt land. Är det något vi ska vänja oss vid? Eller vad kan vi göra för att behålla vårt öppna Norden?

17.00–17.45

Norden i Nato – är den framtida freden och säkerheten tryggad?

Är freden och säkerheten tryggad för nordborna när alla nordiska länder är med i Nato? Och hur länge kan vi känna oss trygga? Arr. Nordiska rådet

Adress: Nordens tält, Strandvägen 4, Visby.

Läs mer: Norden.org

Foto: Malin Ericsson/Region Gotland