AudioNytt 4 11

Nr 4 2011 Årgång 38

AudioNYTT

INTERNET

-nytt sätt att testa hörseln

MILITÄRBULLER

Ljudtrauma ger hörselskador

Årets Silveröra till Erik Borg

YSDH 40 år:

Nätverk för arbete med hörselskadade S I D A N T V Å

Specialförening för socionomer som arbetar med hörselskadade firade 40 år.

Yrkesföreningen Socionomer för döva och hörselskadade (YSDH) är en nationell yrkesförening som fungerar som ett nätverk för socionomer som arbetar med personer som är döva eller hörselskadade inom olika verksamheter.

Socionomerna träffar personer i alla åldrar med olika funktionsnedsättningar och därmed differentierad problematik. Döva, dövblinda, personer med tinnitus, ljudkänslighet och olika grader av hörselnedsättning kan komma att bli aktuella för att träffa någon av socionomerna. YSDH har ett stort värde i att det skapar ett nationellt nätverk just för denna yrkeskompetens. När det anställs nya socionomer inom hörseloch dövområdet är det viktigt att ha möjligheten till kontakt med andra, vilket YSDH erbjuder under året men framför allt under de ideellt an-

ordnade årliga fortbildningsdagarna. Till skillnad från andra yrkeskategorier inom hörsel- och dövområdet, finns inte någon specifik utbildning för socionomer som vill arbeta inom detta fält. Socionomerna står för den psykosociala kompetensen men behöver parallellt ha kunskaper inom hörsel- och dövområdet för att kunna möta de hjälpsökandes behov.

I samband med fortbildningsdagarna 2011 firades YSDH:s 40-årsjubileum. En arbetsgrupp ”Historiegruppen” bildades för att publicera en bok om yrkesföreningens 40-åriga historia; Nätverk för spetskompetens - Berättelsen om YSDH 40 år. Boken har släppts och presenterades 6/10 i samband med jubileumsmiddagen på Kallbadhuset i Malmö.

In memoriam Katja Wallin har avlidit 71 år gammal .Hennes närmaste är en dotter med familj i Uppsala.

Katja var hörselpedagog och arbetade på flera ställen i landet där man hade behov av den breda kompetens och erfarenhet som hon under många års arbete inom svensk hörselvård tillägnat sig i såväl i egna landet som i våra grannländer. Under de sista åren innan Katja gick i pension hade jag, tillsammans med flera andra inom hörselvården i Malmö, förmånen att arbeta tillsammans med Katja och ta del av den spontanitet, engagemang och glädje som hon spred omkring sig och gärna delade med sig av i olika rehabteam.Vi är många som minns Katja och saknaden är stor.

När pensionen inträdde visade Katja på sitt fortsatta engageman för hörselskadade i bl.a. HRF:s styrelse och övriga aktiviteter. Något som organisationen mycket uppskattade.

För vännerna

Evert Henriksson

Margareta Bjurö Möller avled i sitt hem i Dallas, Texas, i slutet av juli i år. Hon var född 1934 och var under många år verksam vid audiologiska kliniken på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Under sitt tidigare namn Korsan Bengtsen disputerade hon 1973 på en avhandling med titeln "Distorted speech audiometry. A methodological and clinical study", publicerad som Supplement 310 av Acta Otolaryngologica. Hon visade där att försvårat tal kunde bidra till diagnostik av lesioner i centrala nervsystemet. Margareta var för övrigt mycket engagerad i Svenska Audiologiska Sällskapet och var med och skrev sällskapets stadgar.

I slutet av 1970-talet flyttade hon tillsammans med sin man Aage Møller till USA, först till Pittsburgh och senare till Dallas.

Stig Arlinger

Catherine Höij

catherine.hoij@skane.se

Comfort Audio vann igen! Årets Elektronikföretag blev Halmstadföretaget Comfort Audio AB. Om det låter bekant beror det kanske på att företaget i Oktober vann Swedish Embedded Award, Enterprise Category. Och som om det inte var nog fick man dessutom tidigare i år utnämningen Best New Product vid mässan AudiologyNow i Chicago.

– Vi har gjort en fantastisk resa de senaste åren och kom 2010 upp i en omsättning på drygt 118 miljoner kronor, säger Mats Dörring, vd för Comfort Audio AB. 2011 ökar det till någonstans uppåt 130 miljoner och nästa år räknar vi med ca 150 miljoner. För mig handlar det nu om att komma upp i 250 miljoner och i första hand öka internationellt.

Mats Dörring har bara haft posten som vd sedan i somras.

Han valdes för att ta företaget till nästa nivå och det handlar framför allt om en stor internationell satsning.

– Idag täcker vi delar av Europa och håller på att introducera oss i USA. I slutet av nästa år räknar vi med att ha bra täckning i Sydamerika, Australien, stora delar av Asien och Sydafrika. Den resan sker de närmaste 12-18 månaderna.

Pris för den benförankrade hörapparaten Svenska Läkaresällskapets enda utmärkelse inom medicinsk teknik, Erna Ebelings pris, tilldelas i år professor Bo Håkansson, Chalmers Tekniska Högskola. Priset motiveras av såväl Håkanssons framstående forskningsinsatser inom benförankrade hörapparater, som den entreprenörsverksamhet hans forskning gett grogrund för.

Konferenslista 2012:

25 - 29 febr: 35th MidWinter Meeting of the Association for Research in Otolaryngology (ARO), San Diego, California, USA 28-30 mars: Tema Hörsel, Linköping 28-31 mars: 24th Annual Convention of the American Academy of Audiology - Audiology Now!, Boston, USA 29 april-3 maj: World Congress of Audiology, Moscow 3-5 maj: 12th International Conference on Cochlear Implants and other Implantable Auditory Technologies, Baltimore, Maryland, USA 13-18 maj: Acoustics 2012, Hong Kong 23-27 juli: 16th INTERNATIONAL SYMPOSIUM ON HEARING, St John’s College, Cambridge, UK 5-7 juni: 2012 International Conference on Newborn Hearing Screening (NHS 2012), (Cernobbio, Italy

Fantastiska hjälpmedel Traveltim

PowerTel 580 Combo Första gången på svenska marknaden: en fast och en trådlös telefon i samma paket – en fenomenal kombination!

Båda telefonerna har inbyggd hörselslinga och extra förstärkt lurvolym upp till +35 dB. Den fasta telefonen har en ”läs nummerfunktion” med talande knappar. Lättlästa skärmar och stora knappar gör detta till en vinnare.

Bra för dem som: • Har nedsatt hörsel • Har nedsatt syn • Vill ha flexibilitet Art.nr 766849 Pris: 1895 kr Vid köp av denna produkt rekommenderar vi även NL100 halsslinga.

PowerTel 60 Plus Vill du ha något mer utöver det vanliga? Den här telefonen är 1000 gånger starkare än vanliga telefoner. Lurvolym upp till +60 dB. Bra för dem som: • Har kraftigt nedsatt hörsel • Bär hörapparat • Vill ha snabbvalsknappar Art.nr 766858 Pris: 1395 kr Vid köp av denna produkt rekommenderar vi även: PTV100 vibratorkudde, DingDong.

En modern, liten och pålitlig väckarklocka. TravelTim är en elektronisk klocka som visar tiden digitalt. Den väcker dig med en ljudsignal, med vibrator eller med blinkande ljus.

Du kan skjuta upp väckningen 8 minuter med hjälp av Snoozefunktionen.

En extern vibrationskudde går att ansluta till 3,5 mm-jacket på TravelTim. Bra för dem som: • Har svårt att vakna • Vill ha en liten och smidig väckarklocka Art.nr 764065 Pris: 540 kr Vid köp av denna produkt rekommenderar vi även DingDong.

Läs regelbundet hörselbloggen på www.horsam.se/wordpress/

telefon kundtjänst 08-590 00 460 l www.horsam.se

Ett gott slut på 2011 K O M M E N T A R E N

SAS-dagen, i år i Örebro, markerar på något vis slutet på det audiologiska året, en sista kraftsamling innan jul och nyår, och, inte minst, utdelningen av Silverörat och Arnbrinks utmärkelse.

Två högst värdiga pristagare blev det i år, i form av Erik Borg och Per Muhr.

Mer om detta finns förstås att läsa längre fram i tidningen!

Att det händer mycket just nu framgår inte minst av att Internet börjar bli intressant som ett sätt att testa hörseln på.

Utvecklingen befinner sig fortfarande i sin linda, men spännande utvecklingsmöjligheter väntar runt hörnet.

Och så rasar debatten En glad Erik Borg med diplom. vidare mellan Stig Arlinger och Bertil Allard. Den här gången är det Stigs tur att replikera.

innehåll vanors makt – Och vanmakt

5

SAS-dagen 2011 – Mycket om miljön

6

silverörat – Priset till Erik Borg

10

debatten rasar – Stig Arlinger i genmäle

12

en pigg 90-åring – HRF jubilerar

14

rapport från vejle – Tekniska audiologer möttes

16

internet tar över?

– Hörseltest på nätet

18

så blev jag läkare – Pappas hörselskada bakom

22

iphone eller hotline?

– Apparatdebatten rasar vidare

23

arnbrinksvinnaren – Om militärt buller

24

kognitiv vetenskap – Spännande i Linköping

29

transplantat – Konferens i Sarasota

33

bertil johansson död – Nestor inom teknisk audiologi 34

Börje Ohlsson

REDAKTION

Text: Börje Ohlsson, Box 89, ­S-­273 22 Tomelilla. Tel. 0708/626 176, fax 0417/312 61.

Utgivningsplan/publishing schedule: Nr/issue no. 1-2 materialdat/deadline 15 april Nr/issue no. 3 1 juli Nr/issue no. 4 25 nov Ansv. utgiv: Kjell Alenius, Hörsam.

Redaktion och e-postadresser: Kjell Alenius, kjell.alenius@horsam.se Lena Pihl Frank, lena.pihl-frank@karolinska.se Helene Ljung, helene.ljung@audionomerna.se Börje Ohlsson, borje@audionytt.se Stefan Stenfelt, stefan.stenfelt@liu.se Inger Uhlén, inger.uhlen@karolinska.se

Kontaktpersoner utomlands: Danmark: Audiolog Ture Andersen, Odense.

Redaktionen förbehåller sig rätten att ej införa annonser som strider mot tidningens syfte och etik.

Finland: Tapani Jauhianien, Audiologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Helsingfors.

Distribution:

E-post ture.andersen@fyns-amt.dk

E-post tapani.jauhianien@welho.com

Norge: Einar Laukli, Höresentralen, Universitetssykehuset, Tromsö.

E-post: einar.laukli@unn.no

Prenumeration/adressändring:

Laes-Magnus Jansson, Fjällskärs Gård, 611 97 Stigtomta, 0155-590 90. 070-897 96 60, ­e-post larsmagnus@tidochsmycken.se

Annonskontakt/advertising contact, materialadress/and adress for material Mikael Törneman, mikael@audionytt.se, tel.+46 (0)73 22 93 222 För icke beställt material ansvaras ej.

Audio Nytt distribueras och ägs av Hörsam, Box 603, S-194 26 Upplands Väsby.

Tel 08-590 00 450.Fax 08-590 00 490.

Tryckeri/printer: AB Ystads Centraltryckeri, Ystad Telefon: 0046-(0)41173610 Telefax: 0046-(0)41117353

ISSN 0347-6308.

Nr 4/11. Årgång 38. Upplaga: 3.500 ex.

Tryckt på miljövänligt papper.

Hört och Hänt

Vanors makt - och vanmakt I en artikel i Dagens Nyheter (17/8 2011) berättade en rubrik över fyra spalter att ’’Sjukskrivna får bedöma sin egen arbetsförmåga’’ och jag tänkte spontant att det sannerligen var på tiden – att det ska behöva ta sådan tid att inse självklarheter! Vem kan bättre bedöma sina förutsättningar än den berörde själv?

F

rågan har två aspekter. Den ena är att myndigheter och handläggare inte ska begära orimligheter av den som på ett eller annat sätt hamnat i svårigheter, och den frågan har redan haft en central plats i den politiska diskussionen i två valrörelser.

Den andra aspekten är lika viktig och handlar om den motsatta situationen: att inte bli trodd när man hävdar att man kan något, att bli undervärderad redan på förhand. Även detta är en situation som döva och andra handikappade är väl förtrogna med. Orsaken, i båda fallen, är ofta okunnighet och oförmåga att tänka nytt. Mot vanans makt är vi ofta vanmäktiga.

Det tycks bara finnas ett sätt att komma till rätta med detta fördomsfulla underkännande, och det är att med konkreta exempel visa att sådana negativa förväntningar inte har något fog för sig, att de saknar stöd i verkligheten.

När jag var tämligen färsk som döv efter en hjärnhinneinflammation 1976 läste jag ibland om en kantor i Stockholm, som visserligen inte hade några svårigheter att få vikariat men ändå kämpat förgäves för att få en fast anställning. Ingen hade ifrågasatt hans kompetens eller haft något att invända mot hans musik. Problemet – att han spelade med fötterna – var helt uppenbart ett större problem för arbetsgivare än för honom själv.

AUDIO-NYTT 4/11

Dame Evelyn Glennie. Foto Jim Callaghan Studio.

Att Beethoven blev döv men fortsatte att komponera har ofta uppfattats som märkligt och rentav heroiskt men det var väl det han fortfarande var bäst på, kanske det enda han kunde. Man förlorar inte det yrkeskunnande man förvärvat på ett tidigt stadium i livet om man förlorar ett sinne eller en färdighet längre fram.

Evelyn Glennie, född på en bondgård i Skottland 1965, visste tidigt att det var musiker hon skulle bli – trots att hon började förlora hörsel när hon var åtta år gammal och var döv när hon fyllt tolv.

Förment kloka människor i

hennes omgivning hade gott om förslag om vad hon skulle göra i stället men hon var envis och professionella musiker hon lyckades komma i kontakt med kunde ju utan svårigheter uppfatta hennes talang och hjälpa henne att som sjuttonåring komma in på Musikakademin i London.

I dag turnerar hon, fortfarande lika döv, runt om i världen som en internationellt erkänd och ständigt turnerande slagverksvirtuos. Några gånger har hon också varit i Sverige och den 12 februari i år (2011) kunde jag själv se henne vid en konsert på Musikaliska akademin i

Stockholm. Hon hade ett långt eget parti och jag minns hur hon med blicken på de andra musikerna intensivt följde det musikaliska förloppet på scenen så att hon själv kunde komma in i exakt rätt ögonblick för sin egen insats. När hennes långa solonummer var slut reste sig de andra i orkestern och applåderade ihop med publiken.

Det kan ibland kännas som om man också måste vara världsmästare i envishet för att få visa att man kan vad man vet och påstår att man kan. Och det är inte alltid det räcker med envishet. Ibland måste man ha tur också, och jag vet att jag själv varit lyckligt lottad i det avseendet.

Jag minns en dag på jobbet när jag som dramaturg arbetade på TV-teatern. Vi hade flexibel arbetstid och eftersom jag alltid varit morgonpigg var jag ofta först på jobbet. En morgon mötte jag en besökare i korridoren. Han frågade något som jag inte uppfattade och jag talade om att jag var döv.

– Jaså, jag trodde att du jobbade här!

Att man som döv skulle kunna arbeta med teater föll honom tydligen inte in. Den tanken var honom alltför främmande.

Tänk om mina chefer – kanalchefen Örjan Wallqvist och teaterchefen Lars Löfgren – varit lika fördomsfulla! Men de visste båda att teaterförståndet inte sitter i hörselgången Bo Andersson

5

Yvet Martin utgick från bokskogens akustik i sin föreläsning.

SAS-dagen 2011:

Auditiv miljö mer än teknik och akustik Att den auditiva miljön i hög grad påverkar lärandet, det fick vi verkligen lära oss på årets audiologiska dag, som arrangerades i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten. En rad intressanta föreläsare gav oss olika vinklar på temat auditiv miljö och lärande.

D

et är många auditiva faktorer runt elever som skapar förutsättningar för lärande. Några hänger ihop med teknik, lokaler, buller och akustik, och vi fick exempel på detta från Yvet Martin,

6

Håkan Bergkvist, Staffan Hygge, Inger Birkhammar och Hasan Hadzic. Men några handlar också, som Berth Danermark och Magnus Blixt tog upp, om attityd och bemötande.

Samtalar gör vi tillsammans, det är ett

samarbete. Genom samtal upprättar vi relationer. Och genom våra sociala band skapar vi vår identitet. Därför är det så viktigt att bli delaktig i samtalet. Danermark, har särskilt studerat kombinationen hörselskada och kommunikation.

AUDIO-NYTT 4/11

AUDIO-NYTT 4/11

7

Ann-Charlotte Gyllenram från Barnplantorna lägger ut texten för föreläsaren Magnus Blixt.

Personer som har svårt att följa samtal mår psykiskt sämre. Danermark förklarade detta med den negativa kedjan: brister i kommunikationen, leder till hotade sociala band, som leder till identitet i kris, som leder till negativa känslor, som leder till isolering. Han poängterade att det är ett gemensamt ansvar att skapa delaktighet i samtalet.

Arbetsro i skolan

Att skapa arbetsro i skolan var det tema som Blixt föreläste kring. Han påpekade att vi är varandras miljö, både elever och lärare kan ge upphov till störande ljud. Blixt menade att det inte finns några mirakelkurer som fungerar i alla skolor, klasser eller ens över tid i samma klass. Men några av de råd han gav deltagarna var: självuppfyllande profetior påverkar gruppen, det du uppmärksammar blir det mer av, våga vara stilla och lugn som lärare och hitta ett sätt att hantera kön av elever som kräver uppmärksamhet som inte innebär att du springer omkring mellan eleverna.

Långtidsminnet för läst text påverkas av buller, det har Hygge kommit fram till i sina studier av elever i närheten av flygplatser. I senare studier har han an-

8

Håkan Bergkvist efterlyste en utvärdering av hörtekniken i skolan.

vänt talat material och dragit slutsatsen att långtidsminnet även påverkas negativt av lång efterklangstid. Det här förklarar Hygge med att arbetsminnet i

hjärnan har en begränsad kapacitet. Om mycket av den kapaciteten går åt till att tyda vad som sägs blir det mindre kapacitet kvar till att komma ihåg vad som AUDIO-NYTT 4/11

Ola Hendar, en av drygt 200 deltagare på Audiologisk Dag.

sägs. För att skapa en god inlärningsmiljö måste alltså talet vara så tydligt och fritt från störande buller att eleverna, utan ansträngning, kan höra vad som sägs.

Klassrummet som en ­bokskog

Hur skapar vi då goda rum för lärande?

Martin uppmanade oss att få klassrummen att efterlikna bokskogens akustiska förutsättningar. Där finns till att börja med inga maskinljud eller buller. I skogen finns inget tak, men det behöver vi för det mesta i skolan. Då är ett nedpendlat tak det bästa alternativet för att efterlikna skogen. Skogen har heller inga väggar, vi bör framförallt undvika hårda, parallella väggar. Men i skogen finns det träd som reflekterar ljud, det underlättar hörbarheten och i ett rum bör vi ha ytor som fungerar på samma sätt. Slutligen har skogen ett mjukt golv.

För elever med hörselnedsättning räcker det oftast inte med bra auditiv miljö.

Det behövs teknik också. Bergkvist beAUDIO-NYTT 4/11

skrev en systemförändring från fasta system med teleslingor och möjlighet till optimerade tekniska förutsättningar till portabla system med tekniska och pedagogiska kompromisser. I dag är förhållandet mellan systemvalen 50/50.

Ingen har utvärderat teknikskiftet och vi vet inte om tekniken fungerar eller används. Bergkvist menar att utvärdering alltid bör göras när ny teknik introduceras och påpekar att hörteknik till elever ska vara driftsäker, ha hög ljudkvalité, vara enkel att använda och stödja det pedagogiska arbetet. Örebromodellen lånad av Norge

Idén till Örebromodellen kommer från Norge och går i korthet ut på att klassrummet har en fast slinga och högtalarljud kombinerat med fem till nio mikrofoner utplacerade bland eleverna.

Birkhammar och Hadzic kunde i sitt föredrag dra slutsatsen att modellen bidragit till ökad delaktighet, tydligare turtagning, lugnare klassrumsklimat

och enligt lärarna ett bättre studieresultat. Hadzic avslutade föredraget med att efterlysa en ny grundutrustning, med en tydlig kravspecifikation. Vi hoppas någ­ ra leverantörer tar sig an utmaningen.

Under konferensdagen fick deltagarna också en presentation av Skolinspektionens granskning av specialskolorna för elever som är döva och hörselskadade och den utredning som föreslår en flexib­lare specialskola. Och som traditionen bjuder så delades Silverörat ut under dagen. Årets pristagare var Erik Borg som tackade för priset och sa att det var en stark stimulans för att jobba vidare. Även Per Muhr uppmärksammades då han fick Arnbrinks utmärkelse.

Så även om temat för den här dagen var ”Auditiv miljö och lärande” har vi fått flera goda och målande exempel på att en god auditiv miljö också är en förutsättning för andra, minst lika viktiga, delar i tillvaron.

Sara Håkansson

sara.hakansson@spsm.se

9

En mycket glad Erik Borg fick ta emot Silverörat av Pia Uhlin.

Silverörat till Erik Borg En mycket överraskad men stolt och glad Erik Borg fick ta emot utmärkelsen Silverörat på SAS-dagen, som, passande nog, avhölls i Eriks hemstad Örebro.

K

onserthuset i Örebro var platsen för årets SAS-dag, och vad kunde väl vara mer passande än att Silverörat då gick till stadens egen son, professor Erik Borg.

Enligt juryns motivering tilldelades han Silverörat för sin stora kunskap, sitt engagemang, arbete och sin forskning inom hörselområdet.

Eriks arbete har omfattat forskning om hörsel ur ett både experimentellt, neurovetenskapligt och beteendevetenskapligt perspektiv gällande allt från stapediusreflexens funktion, innerörats funk-

10

tion och skademönster vid bullerskador och ototoxicitet, hörselskadade barns språkutveckling och hjälpmedel vid syn och hörselskador.

Handledare för många ­doktorsavhandlingar

Erik har varit handledare för ett stort antal doktorsavhandlingar och publicerat cirka 200 vetenskapliga artiklar.

Han är verksam som adjungerad professor i klinisk hörselforskning vid Karolinska Institutet med placering vid re-

gionsjukhuset i Örebro. Han är också föreståndare för Ahlséns Forskningsinstitut och ledamot i Socialstyrelsens vetenskapliga råd.

Dessutom har Erik Borg hunnit med att under många, många år ingå i AudioNytts redaktion och skrivit många mycket läsvärda artiklar i tidningen.

Det har han för övrigt lovat att fortsätta med, trots att han med ålderns rätt avgått som aktiv redaktionsmedlem.

Inte bara Erik Borg hyllades under dagen. Traditionellt delas också Arnbrinks utmärkelse ut i samband med AudioloAUDIO-NYTT 4/11

Han disputerade vid Karolinska Institutet den 27 maj 2010. Ulf Rosenhall var huvudhandledare.

SAS – Arnbrinks utmärkelse Svenska Audiologiska Sällskapet (SAS) och Gunnar Arnbrinks Stiftelse delar varje år ut en utmärkelse till en doktorsavhandling av hög kvalitet inom hörselvetenskap och audiologi.

Avhandlingarna bedöms av en expertkommitté bestående av representanter för medicin, teknik och beteendevetenskap/ humaniora.

Miljoner till hörselforskning

Vissa hörselskadade har s.k. benledningsimplantat, då vanlig hörselapparat inte hjälper. En forskare vid Linköpings universitet får nu 2,4 miljoner kronor för att förbättra metoden.

Benledningsimplantat gör att ljudet fortplantas via skallbenet till hörselsnäckan. Ett problem är att de flesta med den metoden bara får implantat på ena sidan, vilket gör det svårt att avgöra varifrån ljud kommer och svårt att urskilja vad som sägs i bullriga miljöer.

Arnbrinks utmärkelse gick till Per Muhr.

Trio forskar tillsammans

gisk Dag, och så skedde även den här gången.

Arnbrinks utmärkelse gick till Per Muhr för hans avhandling om hörseln hos unga män som utsatts för buller i värnpliktstjänstgöringen. En sammanfattning av avhandlingen finns för övrigt längre framn i detta nummer av AudioNytt.

Ambitiöst och genomtänkt system

Juryns motivering lyder: Årets SAS-Arnbrinks utmärkelse tillAUDIO-NYTT 4/11

delas Per Muhr, teknologie doktor, för avhand-lingen ”Hearing in young men: The influence of military noise and epidemiological aspects”.

Avhandlingen är framlagd vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Per har under många år arbetat inom försvaret och har mycket ambitiöst engagerat sig för att tillsammans med en grupp kollegor systematisera och utveckla ett genomtänkt och hållbart system för utvärdering av hörselvårdsprogram, som finns tillgängligt på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi vid Linköpings universitet, får nu 2,4 miljoner kronor från Oticon-fonden för att i fyra år undersöka hur personer med benlednings­ implantat kan ha fördel av stereohörande, vilket förutsätter dubbelsidigt implantat. Hittills har forskare tvivlat på effekten av detta. Övriga deltagande forskare är universitetslektor Elina Mäki-Torkko vid Linköpings univeristet och Tove Rosenbom, audiologichef vid Oticon Medical i Danmark.

11

Bertil Alla rd.

Stig Arlinger svarar Bertil ALLrd.

Stig Arlinger:

Så menar jag, Bertil!

I Audionytt nummer 3/11 undrar Bertil Allard vad jag menar med utgångspunkt i vad jag skrev i STAF-spalten i nummer 2/11 om ingenjörens roll inom audiologin. Jag ska försöka klargöra detta.

V

isst har resurserna minskat i den offentliga hörselvården när privata aktörer kommit in i bilden, det konstaterar ju Bertil Allard själv och konstigt vore det annars. Audionomer som tidigare var anställda vid hörcent­ raler är nu verksamma i den privata

12

verksamheten. I den offentliga hörselvården ingår audionomerna i ett större team - hur stort varierar naturligtvis. På universitetsklinikerna finns både medicinsk, teknisk och beteendevetenskaplig kompetens, medan på de minsta hörcent­ralerna öronläkare finns i huset.

Huvudparten av de privata audionommottagningarna har enbart audionomkompetens. Detta innebär ofrånkomligen att den samlade kompetensen kring patienten är smalare i den privata verksamheten. Konsekvensen av detta är sämre förutsättningar att fånga upp och AUDIO-NYTT 4/11

ta hand om mera komplicerade fall, risk att hörselskador som borde åtgärdas av läkare missas – jag har själv sett exempel på sådana fall.

2. Tillgängligheten har ökat i Skåne men har inte varit speciellt imponerande i Stockholm som förhoppningsvis ska finna bättre lösningar. Tillgängligheten i Skåne är så god att samtliga audionommottagningar där har ledig kapacitet enligt www.väntetider.se. Det innebär i realiteteten slöseri med resurser om personal, lokaler och utrustning står och väntar på patienter.

3. Jag diskuterade inte upphandlingssystemet men Bertil Allard tar upp det.

Där kan jag hålla med om att problem finns. I grunden skulle jag vilja se någon form av riksomfattande kravspecifikationer på hörapparater i stället för att varje region ska formulera sina egna krav. Hur sedan själva upphandlingsprocessen bäst ska utformas har jag svårt att ha någon uppfattning om.

Sista mobilen inte alltid bäst

Självfallet är det viktigt att sortimentet innehåller bra produkter. Tyvärr är det inte så enkelt som att likna hörapparater vid mobiltelefoner. Dessutom är det inte på något sätt givet att den sista mobilmodellen är överlägsen den föregående - vilken som är bäst beror på brukarens behov och förutsättningar.

Jag har själv erfarenhet av ett antal olika hörapparatmodeller från olika tillverkare och med varierande ålder sedan de kom ut på marknaden. Jag kan inte entydigt säga att den senaste är bäst i alla avseenden - i vissa avseenden är en modell som är fem år gammal bättre!

Placeboeffekt

Ett antal vetenskapliga undersökningar har visat att de flesta brukare inte kan entydigt avgöra om den ena eller den andra apparattypen är bäst. Däremot har man kunnat visa att om utprovaren hävdar att den ena modellen är bättre eller nyare eller mera avancerad än den andra så anser brukaren att så är fallet trots att de två testade modellerna är helt identiska.

Den senaste studien som visar detta har rubriken ”The placebo effect and the influence of participant expectation on hearing aid trials”, utförd av Dawes, Powell och Munro i Manchester England, och publicerad i Ear & Hearing 2011. Flera tidigare studier från både England och USA har visat samma sak.

Patienten är således ganska utlämnad till försäljningsargument. Få brukare AUDIO-NYTT 4/11

kan avgöra värdet av adaptiv riktningsmikrofon eller brusreduktionsalgoritmer – inte alla yrkespersoner inom hörselvården kan det heller!

Vård som marknad är definitionsmässigt osymmetrisk i bemärkelsen att den vårdsökande inte kan enkelt värdera den vård han söker utan i många avseende är i vårdgivarens händer. Den måste därför bygga på förtroende, att vårdsökaren litar på att vårdgivaren har den vårdsökandes bästa för ögonen.

När vinstintressen kommer med i bilden finns en klar risk att den bilden grumlas.

Grumlig bild

När privata audionommottagningar ägs av hörapparattillverkare blir också bilden grumlig. Fritt Val låter så vackert och enkelt, men så vackert och enkelt är det inte i verkligheten. Monopol är inte heller bra - det svåra är att ha en balans och vara öppen för för- och nackdelar med olika alternativ och inte bara måla i svart/vitt, för så ser verkligheten aldrig ut.

Förskrivningsprocessen vid Fritt Val innebär att hela eller delar av förskrivningsprocessen överlåts på patienten genom ett beslut om egenvård. Den egenvård som patienten utför själv räknas inte som hälso- och sjukvård och omfattas därför inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

4. Bertil skriver att man borde ompröva personalsammansättningen på audiologiska avdelningar. Det kan jag hålla med om i den bemärkelsen att ny och allt mera avancerad teknik kräver en ökad teknisk kompetens, inte minskad.

5. Bertil har arbetat nära Högskolan i Halmstad.

Jag har arbetat i en universitetsmiljö i drygt 40 år och suttit med i bedömningskommittéer för forskningsanslag för bl.a. Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, och tidigare Teknikvetenskapliga Forskningsrådet.

Vår forskargrupp har haft projektanslag från dessa källor med fokus på olika aspekter av hörapparater sedan 1970-talet.

För kännedom kan jag meddela att både vår grupp i Linköping och andra grupper i Sverige har goda kontakter med hörapparatindustrier. Trots att dessa inte är svenska företag har industrisamarbetet uppmuntrats.

Det leder nämligen till ökad kunskap om hörselskador och hörapparater och leder ibland till bättre produkter som också svenska brukare kan ha nytta av.

Bertils våta dröm är således en verklig-

het för många av oss som arbetar med forskning och utveckling.

6. Att det vore en fördel med ett riksomfattande hörapparatregister kan jag klart instämma i. Hur sedan Bertils önskan om att inkludera diagnoser ska gå till om underlaget ska komma från privata audionommottagningar är en annan sak som han inte berör.

Någon väsentligt diagnostisk kompetens kan knappast förväntas i en Fritt Val-lösning.

Kravspecifikation behövs

7. Uppföljning av all verksamhet är väsentlig. Det gäller både offentlig och privat sådan. Sjukvårdslagen säger att klinikchef är ansvarig för kvalitetssäkring i vården.

För att kvalitetssäkring ska bedrivas så att den är värd namnet måste beställaren, d.v.s. landstingen, specificera sina krav och ange hur kvaliteten ska mätas.

När det gäller hörapparatverksamhet räcker det inte med att vårdgivaren ställer ett antal frågor till vårdtagaren. Det krävs objektiva data, t.ex. i form av taluppfattning i brus med/utan hörapparater, och subjektiva värderingar bör samlas in av annan ansvarig än vårdgivaren.

Så sker t.ex. i Danmark där Delta-laboratoriet har ett tillsynsansvar för de privata mottagningarna. Vikten av och problemen med uppföljning av vårdkvalitet har ju blivit synnerligen påtaglig genom Carema-skandalen kring äldrevården.

Bryt inte sambandet mellan forskning och utveckling!

8. Svensk audiologi har haft en särställning jämfört med de flesta andra länder genom samverkan mellan de olika yrkesgrupperna i hörselvården. Detta har genererat en god om än inte felfri hörselvård och skapat förutsättningar för klinisk forskning och utveckling som varit unik i förhållande till Sveriges blygsamma storlek.

Dessa förutsättningar är hotade när allt mera av hörapparatverksamheten bryts ut ur sitt breda audiologiska sammanhang, något som varken sjukvårdspolitiker eller Fritt-Val-företrädare tycks inse.

Därför stämmer jag in i Bertils slutord ”I herredagsmän, resen icke så fort!”.

Tänk efter före - när huset är raserat är det inte lätt att återskapa.

Stig Arlinger

Professor stig.arlinger@liu.se

13

Gerda Myerson.

HRF:s ordförande Jan Peter Strömgren.

Foto Charlie Drevstam.

Från Dövas Väl till HRF I 90 år har Hörselskadades Riksförbund – HRF - varit ett sätt för hörselskadade att umgås, utbilda sig och få sin röst hörd. Vi tar en titt på dess rika historia, och pratar med förbundsordförande Jan Peter Strömgren om var hörselvården i Sverige är på väg.

D

et har hänt mycket sen starten 1920. Då hette man Svenska föreningen för Dövas Väl och var 50-åriga Gerda Meyersons hjärteprojekt.

Gerda var en välutbildad köpmannadotter från Stockholm som hade studerat både socialpolitik och konst utomlands.

14

Hon var också själv hörselskadad, och visste väl hur isolerande det kan vara att inte höra.

Vid den här tiden fanns det föreningar för ”döva och lomhörda” i både Norge och Danmark, men inte i Sverige. Gerda lyfte frågan i en artikel i Svenska Dagbladet, och fick en enorm respons

– och med det, fick Sverige sin egen intressegrupp för hörselskadade.

De institutioner som finns tillgängliga för hörselskadade idag existerade inte på 20-talet, så Dövas Väl blev på många sätt en allomfattande organisation. Här fick hörselskadade möjlighet att pröva ut hörapparater och gå kurser i avläsAUDIO-NYTT 4/11

ning – d.v.s. att lära sig ”höra” genom att tyda läpprörelser. Föreningen var också ett sätt att umgås, och både gudstjänster och andra tillställningar ordnades i lokalerna.

Att få fullt hörande att engagera sig i verksamheten blev en prioritet för Dövas Väl, och ett arbete som på 30-talet lockade kungahuset att delta när det var dags för insamlingar. Vikten av samhörighet lever kvar i dagens HRF, men med årens gång har föreningen blivit en alltmer politiskt tydligare röst – från att höra, till att själv bli hörd.

världen. En radiohjälpskampanj på temat genomförs 1999, och en informationstjänst kallad ”Hörsellinjen” startar några år senare. En ny skolorganisation för döva och hörselskadade läggs också fram vid den här tiden.

I dag har mänskliga rättigheter hamnat högt på agendan. 2009 går HRF tillsammans med fyra andra handikappföre­ ningar ihop och startar projektet ”Lika Unika” – en samlingsgrupp verksam på riksplanet som jobbar för bättre livsvillkor för de med handikapp kopplat till syn, hörsel och rörelse.

Representation och ­intressepolitik

Då, nu och framöver

Mot slutet av 40-talet byts det svenska Dövas Väl ut till ”Hörselfrämjandet”, och blir ett nordiskt samarbete. Vid den här tiden inträffar också ett skifte i hörselvården – bort från intressegrupper, och mot att bli ett samhälligt ansvar. På 50-talet slår Sveriges första hörselcent­ ral upp sina portar i Örebro, och reformer som kostnadsfria hörapparater inrättas på 60-talet. Lokala länsföreningar dyker också upp runtom i landet.

I takt med att samhället blir mer tillmötesgående mot hörselskadade inför Hörselfrämjandet – nu ”Hörselfrämjandets Riksförbund”, HfR - interna reformer för att bättre representera sina medlemmar. På 70-talets skrivs stadgarna om så enbart personer som själva är hörselskadade kan väljas in som ledamöter i förbundsstyrelsen.

HRF på 90-talet

Från 70-talet och framåt tar HfR steg mot att bli en tydligt intressepolitisk organisation. Man startar en hörselforskningsfond på 80-talet, och ett tinnitusprojekt etableras. HfR tar också en mer aktiv roll i hörselvården, och börjar utreda kvalitén på den hörselvård som ges. Medicinska, tekniska och psykosociala insatser understryks, och rekommenderas som tre lika viktiga angreppssätt.

Det moderna namnet – Hörselskadades Riksförbund, HRF – antas först på 90-talet, i samband med att hörselfrämjandet blir ett riksförbund. Med det nya namnet kommer större fokus på intressepolitiska frågor, som framförallt gäller avgifter, väntetider och kostnadstaket för behandlingar och hjälpmedel.

Debatt väcks också på 90-talet kring plötsliga bullerskador och tinnitus, i reaktion mot en allt ljudtätare värld, och som i synnerhet handlar om ungdomsAUDIO-NYTT 4/11

Med anledning av HRF:s 90-års jubileum tog vi kontakt med nuvarande förbundsordförande Jan Peter Strömgren, som delade med sig av sina tankar kring HRF och var svensk hörselvård är på väg.

90 år är en imponerande milstolpe för de flesta organisationer, och i synnerhet när det gäller handikapp. Vad har i din mening varit HRF:s viktigaste funktion för personer med nedsatt hörsel?

–HRF har under alla år varit en mötesplats för hörselskadade där vi har kunnat vara trygga med våra kommunikationsbehov, och fått respekt för vårt behov av teknikstöd, god ljudmiljö och övriga individuella behov som kan finnas. Detta är själva basen för förbundets existens. Som en naturlig följd har förbundet sedan drivit intressepolitiska krav som lett fram till skolor för hörselskadade, hörselvård som inkluderat kostnadsfria hörapparater och andra hjälpmedel, och annan samhällsservice.

Detta är de två grundpelarna i HRF:s verksamhet genom åren, och kommer att vara det även framöver.

Hörselskador kan uppstå på ett ögonblick. Trots all information är det få som skyddar sig innan skadan uppstått. Hur tror du man bäst får folk att ta hand om sina öron?

–En intressant och mycket relevant fråga. Jag har inget direkt svar på vilken åtgärd som skulle ge direkta effekter.

Jag kan däremot säga att jag reflekterat mycket över vad som gör att vi är så orädda om vår hörsel samtidigt som vi verkar angelägna om att inget ska hända med hörseln.

Detta samtidigt som vi vet att cirka 15% av befolkningen har hörselskador. Jag tror givetvis att mer kunskap är viktigt men framförallt behöver vi mer forsk-

ning kring beteende och kring attitydproblemet.

Just nu pratas det mycket om lovande behandlingsmetoder, och i synnerhet om de framsteg som skett inom stamcellsforskningen de senaste 5-10 åren. Var står Sverige i den utvecklingen? Vad kan en ung människa som precis fått sin diagnos förvänta sig av framtiden (i Sverige)?

–Trots att HRF kritiserar vissa företeelser i utvecklingen i Sverige idag kan jag samtidigt säga att det är förhållandevis bra att vara hörselskadad i Sverige. Jag tror att det kommer att vara så även i framtiden. Framtiden skulle te sig än bättre om hörselforskningen i Sverige och internationellt fick bättre resurser än idag och fler forskare inom området. Är nya hörappater ­tillgängliga för alla?

Idag är det fortfarande olika sorters hjälpmedel som ordineras av audionomer. I vilken mån får patienter ta del av den utveckling som ändå sker inom traditionell hörselvård? Är nya, bättre och framförallt mindre hörselapparater tillgängliga för gemene man?

–Med hänsyn tagen till det system vi har idag med offentlig finansiering, och där utprovning och ordination görs i dialog med vården, anser jag att vi får bra hörapparater. Självklart finns det alltid nya produkter - inte självklart bättre - som inte kommit in i systemet ännu, men det är en realitet i all offentlig finansierad vård.

Vad är dina största förhoppningar – och frustrationer – när det gäller hur hörselvården i Sverige ser ut just nu?

–Det som glädjer mig är att jag kan se en attitydförändring hos allmänheten när det gäller att göra något åt en försämrad hörsel samt att det har blivit en ökad uppmärksamhet rörande den dåliga ljudmiljö vi omger oss med i såväl privatlivet som på arbetsplatser, i skolan och andra miljöer. Allt det här leder till ett ökat behov av en fungerande och bra hörselvård i Sverige.

–Frustrationen är att jag inte upplever att samhället inser behovet av hörselvård. Risken är uppenbar att vi får en nedrustning av hörselvården istället för en förbättring, som såväl de nuvarande som framtida behoven kräver.

Jesper Ohlsson

jasper.thegnome.gmail.com

15

Välkommen till Vejle hälsade den församlade danska kåren av tekniska audiologer.

Tekniska audiologer möttes i Vejle Vi har varit på Dansk Teknisk Audiologisk Selskabs årsmöte i Vejle. Ett drygt 30-tal personer hade samlats för att lyssna på ett antal föredrag med tyngdpunkt på audiologisk diagnostik.

P

rogrammet inleddes av Erik Kjæbøl från Bispebjerg Hospital som talade om ”Øregangsscannerprojektet”. Projektet är ett 3-årigt projekt som har som mål att kunna tillverka en hörselgångsinsats medan patienter är på besök på hörselmottagningen. Redan nu kan man scanna och tillverka en insats från ett konventionellt avtryck, det svåra är att scanna hörsel-

16

gången. Det största problemet är att ta bort alla oväsentligheter såsom hårstrå och vax. Dessutom vill man kunna ”prova” insatsen virtuellt innan den tillverkas. Insatsen skall t.ex. kunna provas med både stängd och öppen mun.

Nästa föredrag var speciellt intressant för svenskt vidkommande. Det danska företaget Ortofon har nämligen köpt licens på BEST-vibratorn för att till-

verka dels en benledare för hörapparatanvändning dels en för diagnostik.

BEST-vibratorn är chalmersprofessorn Bo Håkanssons banbrytande uppfinning.

Ortofon är främst känt för att tillverka grammofonpickuper och gummibussningar. Denna kunskap kommer väl tillhands vid tillverkningen av en benledare. Kraven på en hörapparatbenleAUDIO-NYTT 4/11

dare och kraven på en diagnostikbenledare är inte desamma och den fysiska utformningen är den stora utmaningen i utvecklingen.

Hörapparatbrus svår fråga

Även nästa föredrag hade svensk anknytning. Sten Østergaard Olsen talade om sitt och sina svenska kollegors projekt ”Acceptable Noise Level”. Projektet syftar till att utröna hur mycket brus en hörapparatanvändare kan acceptera i sitt lyssnade. Resultaten pekar inte på något entydigt resultat. Förhoppningen är att kunna använda ett test för att kunna prediktera hörapparatanvändning, dock pekar inte resultaten på att detta är fallet.

Så var det då dags för kursen höjdpunkt: professor Charles ”Chuck” Berlin från All Childrens Hospital i St. Petersburg, Florida. Som så många andra amerikanska föreläsare lade Chuck stor vikt vid framförandet, det var mycket show och kalla fram åhörare för att illustrera olika saker, som t.ex. basilarmembranets rörelse. Det var också mycket kunskap.

Efter ett inledande kåseri om audiologi inledde Chuck sin presentation med att betona vikten av att vara systematisk i sitt arbete. När tekniken strulade ritade Chuck snabbt upp en matris på ett blädderblock för att illustrera utfallet från mätningar vid olika hörselskadetyper. ”Tänk utanför ramen” var också ett råd som han gav d.v.s. att kunna förstå varför man ibland kan få konstiga svar från en mätning när man hade tänkt sig något annat. Han tipsade också om att använda den gamla klassikern Delayed Auditory Feedback för att testa funktionen på ett cochleaimplantat. D.v.s. patienten kommer att staka sig när han hör sig själv genom ett fungerande implantat.

Olika infallsvinklar på ABR

Nästa tre föredrag behandlade ABR ur olika synvinklar. Claus Elberling berättade om sitt arbete med att utveckla CEchirpen , d.v.s. den speciella variant av en klick som tar hänsyn till tidsfördröjningen i cochlean. Idén är inte ny utan går tillbaka till mitten av 80-talet, men Claus har gjort ett gediget arbete med att få chirpen att kunna användas i klinisk rutin. Sinnet Kristensen följde upp det hela med att redogöra för sitt kandidatarbete från audiologutbildningen.

AUDIO-NYTT 4/11

Arbetet är en jämförelse mellan olika ABR-klickar där CE-chirpen utvecklats ytterligare genom att göras nivåberoende. I det sista föredraget i ABR-blocket redogjorde Claus Elberling för skillnaderna mellan olika hörtelefoner som används vid ABR-mätning. Speciellt uppmärksammade han skillnaderna mellan Etymotic Research 2 och 3.

Dessa hörtelefoner används parallellt men har stora skillnader i frekvensgång.

Därmed var den första dagen slut!

Kvällens program var ”Middag efterfulgt af hyggeligt samvaer med Chuck Berlin ved jazzklaveret…”. En trio bildades spontant med Jesper på bas och Bue på flöjt. Det blev en mycket hyggelig afton!

Vet inte finns inte

Lördagens session inleddes av Jesper Hvass Schmidt som redogjorde för ett självinstruerande audiometrisystem som kan användas vid massscreening av hörsel. Metoden är baserad på en forced choice metod och med en speciell algoritm för att bedöma svaren. Jesper var nöjd med metoden men pekade på praktiska problem som t.ex. att placera supraaurala hörtelefoner, som t.ex.

TDH39, korrekt på örat. Även Ellen Raben Pedersen har gjort ett självinstruerande test för hörselscreening. Detta test är ett taltest baserat på Dantale II, d.v.s. Hagerman-test på danska. Detta test bygger också på en forced choice metod där man tvingar testpersonen att avge ett svar. ”Vet inte” existerar inte!

Psykoakustik

Innan kursens avslutande inlägg av Chuck, talade Morten Løve Jepsen om grundläggande psykoakustik. Han poängterade vikten av att ta reda på ”Vad, Var och Varför” i den grundläggande diagnostiken. Detta kan göras med hjälp av: audiometri, att mäta recruitment med input/output, mäta frekvenskänslighet, mäta tidskänslighet samt att på något sätt mäta riktnings-(3D)hörsel.

Vi tackar Birger, Bue och Ellen för ett par mycket trevliga och givande dagar.

På gensyn! Ännu mer information på DTAS hemsida www.dtas.info.

Tomas Tengstrand

tomas.tengstrand@vgregion.se

SPAF-spalten Alla medlemmar och läsare av Audio-Nytt!

Nu är det full aktivitet i styrelsen med att planera kommande konferens med temat ”Det goda exemplet” som äger rum den 20 april 2012 i Stockholm. Vi firar 10-årsjubileum som förening och vi hoppas att många medlemmar vill vara med och fira detta.

I samband med konferensen kommer vi troligen kunna presentera Cohlears Listen Learn and Talk översatt till svenska. Anna Persson och Ursula Willstedt-Svensson arbetar just nu med översättningen. Tryckkostnader betalas med bidrag från Cohlear och SPAF. Läs mer på hemsidan

Missa inte att gå in på SPAF:s hemsida, där du kan följa uppdateringar av bl.a. vår kommande konferens.

Där finns också information för dig som är seniormedlem eller önskar att bli det.

Seniormedlemmar reste till Åland

En Ålandsresa är på gång för er seniorer. Förmodligen har resan genomförts när du läser detta, avresedag är den 30 november. Vi hoppas få en rapport om resans trevligheter på hemsidan och kanske kan det locka fler seniorer till nästa aktivitet.

Självklart hoppas vi se er på vårens konferens tillsammans med övriga deltagare.

Ofullständigt referat

Vi beklagar att sammandraget av vårens konferens i förra numret av Audio Nytt blev ofullständigt.

Vi önskar alla våra medlemmar en fin advent!

Styrelsen

17

Hörseltest v i a Internet oc ht

Ett snabbt och enkelt test för screening av hörseln hemifrån - detta var målsättningen för Linköpingsforskarna Birgitta Larsby och Mathias Hällgren när de påbörjade arbetet med det svenska tresiffertestet för telefon och Internet. I dag är testversionerna klara och förhoppningen är att de sprids till allmänheten och bidrar till att öka uppmärksamheten kring hörselfrågor.

18

AUDIO-NYTT 4/11

a telefon

Jämförelse mellan Internet- och telefonversionen för normalhörande och hörselnedsatta.

volym och svarar den fel blir volymen högre - bruset hålls på en konstant nivå. Genom att spela en mängd sådana sifferkombinationer (tripletter) kan ett medelvärde räknas ut för det signal-brus-förhållande (S/N) där 50 % av tripletterna uppfattas korrekt. Detta värde ligger sedan till grund för det återgivna testresultatet. Fördelar med att använda ett siffermaterial är att siffror är välkända för alla, att det är svårt att gissa sig till en sifferkombination och att det begränsade materialet minskar inlärningseffekterna.

Eftersom tripletterna presenteras i brus så är det inte så kritiskt med den absoluta nivån så länge siffrorna är klart hörbara - vilken telefon eller vilka hörlurar man använder spelar därför mindre roll. Dock bör kvalitén på ljudöverföringen vara stabil och därför rekommenderas inte mobil- eller IP-telefoni. Testets procedur är enkel och kan automatiseras, och passar därför bra för att utföras hemifrån via Internet eller telefon utan större kostnader än vanlig telefontaxa.

Liknande test är redan utvärderade i flera andra europeiska länder (t ex England, Tyskland och Frankrike) och har där uppvisat positiva resultat och stort intresse från allmänheten [2].

T

estet utvecklades inom EU-projektet HearCom (Hearing in the communication society) och är ett tali-brus-test av samma typ som först togs fram för telefon av den holländske forskaren Cas Smits [1]. Under testet spelas tre enstaviga siffror åt gången upp samtidigt som ett brusljud. Om testpersonen svarar rätt spelas nästa sifferkombination upp med en lägre AUDIO-NYTT 4/11

Framtagning av talmaterialet

Mycket jobb lades ner på att få ljudmaterialet så homogent som möjligt. Ljudfiler med de sju enstaviga siffrorna 0, 1, 2, 3, 5, 6, 7 spelades in och volymjusterades. Därefter konstruerades testlistor bestående av tresifferkombinationer så att varje siffra förekommer på första, andra respektive

tredje plats lika många gånger, det vill säga 21 balanserade tripletter i varje lista. Bruset togs fram genom att bestämma långtidsmedelvärdet av alla ingående sifferljudfiler.

Tal- och brusmaterialet sattes samman och testades sedan med normalhörande på olika signal-brus-förhållanden från -12 till 0 dB S/N. Alla listor presenterades både bredbandigt via hörlurar samt via telefon eftersom frekvensåtergivningen är begränsad i telefonen (300-3400 Hz). Den siffra/position vars uppfattbarhet avvek minst från genomsnittet sparades och ljudmaterialet validerades sedan ytterligare med en ny grupp normalhörande. Resultatet är ett tal-i-brusmaterial i två versioner, vars ljudnivåer är justerade för jämnhet och optimal uppfattbarhet för telefon respektive vanliga hörlurar.

Utveckling och utvärdering av ­testversionerna

Talmaterialet fördes sedan över på en telefonserver och testet programmerades av dåvarande ingenjörsstudenten Mats Leandersson som deltog i projektet som sitt examensarbete [3]. När systemet var utvecklat genomfördes en studie med både normalhörande och personer med hörselnedsättning, där samtliga genomförde både Internet- och telefonversionen av testet.

Tonaudiogram och tal-i-brus-test med det svenska HINT-materialet ingick också liksom ett frågeformulär där deltagarna kunde jämföra och lämna synpunkter på testerna.

Resultatet av studien sammanfattas i bilden där signal-brus-förhållandet (S/N) för att uppfatta 50% av tripletterna anges på y-

19

axeln. Det framgår att i telefonversionen, som testar ett öra i taget, fås ett sämre S/N (se bild 1) än i Internetversionen som testar

20

båda öronen samtidigt. Vidare framgår det att skillnaden mellan Internet- och telefonversionen är större för hörselnedsatta än för

normalhörande. En stor orsak är skillnaden i frekvensåtergivning mellan testversionerna. Med telefonversionens begränsade AUDIO-NYTT 4/11

via det publika telefonnätet: Utveckling och validering av testapplikation. Examensarbete vid LiU, 2010. Internetlänk: http://urn. kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:di va-62359

Hur gör jag testerna?

Telefon: Du behöver en vanlig knapptelefon. Testet är inte utvärderat för mobil- eller IP-telefoni. Sitt i ett normaltyst

Utvärdering av Internetversion samt data för gränssättning.

rum och se till att inte bli bandbredd är det inte säkert att man fångar en vanlig högfrekvens hörselskada med normala hörtrösklar i basen.

För att utvärdera och bestämma gränser för vad som är ”normalt” testresultat korrelerades S/N i tresiffertestet till S/N i HINT och till tonmedelvärden. Bild 2 visar korrelationen mellan S/N för Internettestet och S/N i HINT. Korrelationen mellan resultatet i HINT och tresiffertestet är mycket hög.

För de normalhörande beräknades medelvärde (m) samt standardavvikelse (sd), i S/N för att uppfatta 50% av tripletterna. Efter att man genomgått tresiffertestet ges ett av tre möjliga resultatmeddelanden till testtagaren som bygger på gränserna i bilden.

Gränssättning av telefonversionen av testet sker på motsvarande sätt.

Svaren från frågeformulären visade att båda Internet och telefonversionen av tresiffertestet upplevdes som enkla att förstå och utföra av försökspersonerna. De yngre deltagarna i försöket föredrog i större utsträckning Internetversionen medan de äldre föredrog telefonversionen. Det finns sålunda ett behov av två testversioner och man kan välja den variant man föredrar och har tillgång till.

Sammanfattningsvis

Tresiffertestet ger en god korrelation med taluppfattning i brus mätt med de svenska HINT-meningarna. Metoden ger god träffsäkerhet vilket möjliggör screening av hörseln. Testet är enkelt, snabbt, billigt och AUDIO-NYTT 4/11

objektivt och ger svar på frågan om ens hörsel är OK, och den kan vara ett första steg på vägen att ta kontakt med hörselvården.

Ett varmt Tack riktas till EU-projektet HearCom och till HRFs Hörselforskningsfond för ekonomiskt bidrag som möjliggjort utvecklingen av det svenska tresiffertestet för Internet och telefon.

Mathias Hällgren Birgitta Larsby Mats Leandersson

Teknisk Audiologi, Linköpings Universitet Referenser:

1. SMITS, C., KAPTEYN, T. S. & HOUTGAST, T. 2004. Development and validation of an automatic speech in noise screening test by telephone. Int J Audiol 43(1): 15-28.

2. BUSCHERMÖHLE, M., WAGENER, K. C., LUTMAN, M. E., LARSBY, B. & LYZENGA, J. Hearing Screening tests by telephone and Internet: HearCom implementations in European countries. In: EFAS-2009, Teneriffa, Spain.

3. LEANDERSSON, M. Hörselscreening

störd. Håll telefonluren vid samma öra under hela samtalet.

Telefonnummer: 010-1037118

Internet: Du behöver en vanlig dator med fungerande ljudkort, hörlurar och Internetuppkoppling.

Adress: http://www.tresiffertestet.se

21

Marie-Louise Ekholm:

Min pappas hörselskada gjorde mig till öronläkare Jag började intressera mig för hörsel i barndomen. Pappa hade hörselnedsättning. Vi lärde oss att tala tydligt. Jag bestämde mig tidigt för att bli öronläkare.

N

är jag var alldeles i början av utbildningen var jag på Smålands Nation i Göteborg. Det var hög musik, och ett par dagar efter hade jag tinnitus - hörde sämre och ljudet var burkigt. Jag skrev till Hälsoskyddsnämnden i Göteborg att man skulle undersöka hur diskotek kunde skada hörseln. Jag rekommenderade en gräns på 90 dBA. Hälsovårdsnämnden tog skrivelsen på allvar och undersökte restaurangerna och diskoteken i Göteborg. Ljudnivåerna uppmättes, hörseln undersöktes på de anställda och anställda och besökare intervjuades. Man frågade inte efter tinnitus.

Undersökningen visade ett flera upplevde musiken obehagligt hög, framför allt de anställda, men det var inte överdrivet många som hade hörselnedsättning. Man menade då att man inte kunde få hörselproblem av ljud man gillade. Denna felaktiga uppfattning har man övergivit, men ibland används detta felaktiga argumentet till att inte göra tillräckliga insatser.

Mer förebyggande arbete behövs

Jag utbildade mig till öronläkare och audiolog i Göteborg. Jag flyttade till Nässjö och blev kliniker och träffade ett stort antal personer med hörselproblem, tinnitus och ljudkänslighet . Alla nära samtal med patienterna har gett mycket erfarenhet. Det har varit många, många patientmöten.

Det förebyggande arbetet med att minska risken för hörselskador anser jag skall prioriteras bättre. Jag fick tillfälle att åka lok och mäta ljudnivåer i de olika loken - T-lok och D-lok - och vilka ljud som banarbetaren möter när

22

lingsavdelning analyserade vi ljudnivåer i förskolor. Det ordnades olika utbildningstillfällen för att vi tillsammans skulle minska risken för tinnitus, ljudkänslighet och stress.

Stressade stockholmare

Marie-Louise Ekholm.

tågen bromsar. De som arbetade vid växlingen hade höga ljudnivåer på sin arbetsplats. Jag besökte industrier, plåtslagerier, byggarbetsplatser, postsortering, sågverk, förskolor, skolor, gym med mera.

När jag inte kunde forska längre blev jag fritidspolitiker. Det gav möjlighet till att skriva motioner om ljudnivåer i förskolorna och i skolan. Jag försökte tidigt förbjuda smällare. Jag skrev motion om att brand och stöldlarm inte skulle ha sitt ljudmaximum i diskanten där hörselskadade ofta inte har hörsel och som dessutom skadar mer. Ljudnivåerna på diskotek där kommunen var inblandad skulle inte överstiga 90 dBA. Tillsammans med landstingets utveck-

Nu är jag hörselläkare på Sabbatsbergs närsjukhus och träffar många personer med hörselproblem av olika slag.

Stockholmarna är mer stressade än smålänningarna. Det känns direkt när man stiger av tåget. En patientkategori som blir allt vanligare är den stressade kontorsanställde. Den som arbetar i det öppna kontoret med flera medarbetare i samma lokal blir stressad av alla ljudintryck. Det går åt mycket energi när hjärnan skall sortera bland alla ljudintrycken. Detta leder till stress.

Den ljudstressade upplever att man har svårare att lyssna. Det blir för mycket ljud under arbetsdagen. När man kommer hem blir man trött och orkar knappt konversera. Den som redan har hörselnedsättning får mer symtom och får ännu svårare att höra i arbetet. Med stressen följer ljudkänslighet och tinnitus. Görs det inget radikalt för att förbättra arbetsmiljön på kontoren kommer det att bli många som får lida och inte orka med sina arbeten.

Dan Larssons undersökning på Karolinska Institutet om samband mellan stress, tinnitus och ljudkänslighet stämmer väl överens med mina kliniska erfarenheter. Genom att belysa vilka symtom stress ger ökar kunskapen och förståelse för hur man skall minska stressen i arbetslivet innan den tar sig för allvarliga uttryck.

Marie-Louise Ekholm

marielouise.ekholm@gmail.com AUDIO-NYTT 4/11

Svensk Hörsel:

Nya hörapparater bättre än äldre - eller hur är det?

Det förs idag en debatt om att hörapparaten och teknikutvecklingen inte är avgörande för brukarens upplevelse av bra hörselvård. Inget kunde vara mer fel. De upphandlade apparater som erbjuds brukare i många landsting är ofta 3-5 år gamla, och då går man miste om de landvinningar som gjorts de senaste åren. I Skåne och Stockholm, där man tillämpar Fritt Val, har brukaren möjlighet att välja det senaste.

Ur både ett patient- och audionomperspektiv måste det rimligen vara att föredra.

U

tveckling av hörapparater sker i lika snabb takt som annan konsumentelektronik. Jämförelser med persondatorer, mobiltelefoner och kameror är inte orimliga.

Utvecklingen av programvara, signalprocessorer, knappcellsbatterier som är så små att hörapparaterna t.o.m. får plats inne i hörselgången är några exempel på den teknikutveckling som sker på området.

Signalbehandlingen optimeras med ny teknologi till brukarens behov och ljudmiljö. Den legitimerade audionomen behöver också en avancerad och specialutvecklad programvara för att kunna ställa in och optimera hörapparatens egenskaper i förhållande till brukarens behov. Övriga komponenter i hörapparaterna förändras och förbättras, vilket bidrar till ljudkvalitet, nya utförande och koncept, ökad hållbarhet och fukttålighet, design, hanterbarhet och utseende.

Hotline eller Iphone?

Man kan sammanfatta det med att nya hörapparater är bättre än äldre i alla avseenden. 1989 kunde man ringa med en Ericsson Hotline telefon, och alla som hade en sådan tyckte att det vara revolutionerande och bra.

Ingen betvivlar idag att en Iphone är bättre i alla avseenden. 1989 års modeller av hörapparater fungerade och hade många nöjda brukare. Men dagens moAUDIO-NYTT 4/11

derna hörapparater är bättre. Och morgondagens hörapparater kommer att vara ännu bättre än dagens.

Teknikutvecklingen går hela tiden framåt - som tur är - och vad betyder det för brukaren av dagens nya moderna hörapparater?

att de upphandlade systemen ger 3-5 års eftersläpning i det utbud som brukaren erbjuds. Det genomsnittliga produktionsåret på en hörapparat som erbjuds via landstingens hörselcentraler är 2008.

Senaste modellen i Skåne

Vinster med utvecklingen

Mer exakt anpassning av förstärkning i förhållande till hörselnedsättning i olika ljudmiljöer. Ökade möjligheter till automatiska justeringar i förhållande till ljudmiljö.

Mer naturligt ljud och förbättrad ljudkvalitet. Ökad komfort, inga oönskade eller starka ljud, ingen instängdhet eller lockkänsla.

Förbättrad passform på eller i örat.

Nya utseenden och modern design, ökad möjlighet till att göra hörapparaten attraktiv för den som använder den.

Förenklad hanterande av hörapparaten genom smarta funktioner och fjärrkontroller av olika modeller för olika märken.

Uppkopplingsmöjligheter till annan vardagselektronik som mobiltelefon, dator, TV, mm vilket gör att hörapparaterna fungerar som ett modernt headset.

Ser man till brukarens tillgång till den senaste teknologin idag är det uppenbart

Det alternativa systemet med Fritt Val för brukaren, som tillämpats framgångsrikt i Skåne och Stockholm, ger brukaren tillgång till de senaste modellerna.

Den vårdpeng som följer med brukaren ska givetvis täcka ett fullgott utbud av ny teknik. Vi som utvecklar och tillverkar hörapparater vet att det är stora skillnader på hörapparater. Bra hörapparater som anpassas av duktiga legitimerade audionomer ger bra hörsel till brukarna.

Det sparar också resurser då brukarna blir mer nöjda och återbesöken för eviga justeringar minskar drastiskt.

Bara det bästa gott nog

Slutsatserna borde vara entydiga för alla som har brukar- och patientperspektiv: bara det bästa är gott nog för brukaren, och med fritt val av hjälpmedel måste vi tillverkare ständigt konkurrera med den senaste tekniken till det bästa priset.

Hörapparatföretagen Svensk Hörsel

Oticon Widex GN ReSound Sennberg Phonak Unitron Medilink Starkey 23

Avhandling:

Militärbuller och hörselskador under värnplikten Under 1970-talets början var prevalensen av lätta hörselnedsättningar bland mönstrande manliga artonåringar c:a sexton procent. Under 1980-talet minskade prevalensen till under tio procent för att under 1990-talet öka så att prevalensen 1995 åter var sexton procent.

V

ärnpliktiga är under den militära utbildningen ofta utsatta för extremt höga ljudnivåer, mest från vapen, men även från fordon, flygplan m.m.

Trots att exponeringstiden är kort, mindre än ett år, har vi i flera studier visat att risken att drabbas av lätta hörselförsämringar är två till tre gånger högre under värnplikt jämfört med en inte bullerexponerad kontrollgrupp. Detta gäller trots att försvarsmakten har gjort stora ansträngningar i det förebyggande arbetet, med rigorösa säkerhetsföreskrifter, utbildning om hörselskaderisker och genom att förse alla soldater med elektroniska hörselskydd som möjliggör kommunikation.

Tinnitus och ­ljudöverkänslighet

Värnpliktiga som redan vid inryckning hade en lätt hörselnedsättning hade en ökad risk att drabbas av hörselförsämring under värnpliktstiden jämfört med värnpliktiga med normal hörsel vid inryckning. Både före och under värnplikten gällde att de som ofta varit exponerade för ”höga ljud som medfört att de fått besvär av tjut eller pip i öronen” hade en förhöjd risk för hörselnedsättning men också för tinnitus och

24

ljudöverkänslighet.

Arbetet med avhandlingen har bidragit till förbättring och utveckling av försvarsmaktens hörselvårdsprogram samt i framtagandet av Arbetsmiljöverkets råd för ”Utvärdering av hörselvårdsprogram” på arbetsplatser.

Bakgrund

Jag har i många år arbetat som arbetsmiljöingenjör, bl.a. inom försvarets företagshälsovård. 2010 disputerade jag på Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap i ämnet Teknisk audiologi. Min huvudhandledare var professor Ulf Rosenhall. Bihandledare var docent Björn Hagerman och med dr Per Anders Hellström. Tyngdpunkt i avhandlingen låg på unga mäns hörsel och bullerpåverkan under värnplikt. Ironiskt nog sammanföll disputationen med att det svenska värnpliktssystemet efter nästan 200 år, avvecklades.

Vanligaste ­arbetsskadan

Utgångspunkten för avhandlingen var att det under mitten av 1990-talet uppmärksammades att den vanligaste orsaken till arbetsskadeanmälningar bland värnpliktiga var hörselnedsättningar. Det-

AK 5, ljudnivå 155 – 160 dB peak.

ta fick till följd att Försvarsmakten satsade på förbättringar av det förebyggande arbetet. Alla vapen och fordon bullermättes, utbildningsprogrammen förbättrades, nya hörselskydd infördes och den audiometriska uppföljningen blev mer noggrann än tidigare.

Avhandlingen består av fyra delarbeten. Det första behandlar prevalens av hörsel-

nedsättning före militärtjänsten, bland ”alla” 18-åriga svenska män under perioden 1971 till 1995. I den andra delen har vi studerat bullerexponering, hörselnedsättningar och subjektiva hörselproblem vid inryckning dvs. före värnplikttjänstgöring. I arbete tre och fyra jämförde vi incidens av hörselförsämring under värnplikt och prevalens av hörselnedsättning AUDIO-NYTT 4/11

Figur 1. Mönstrande 18-åriga svenska män under perioden 1971-1995 (n= 301 873). Prevalens av minst en hörtröskel ≥25 dB HL i ett eller båda öronen vid frekvenserna 3, 4 eller 6 kHz, procent.

och symtomförekomst efter värnplikt med motsvarande resultat i kontrollgrupp före värnplikt.

Vi studerade prevalens av hörselnedsättning och subjektiva hörselbesvär.

studerade prevalens av hörselnedsättning och subjektiva hörselbesvär samt incidens av hörselförsämring.

Longitudinell studie Material och metod

Arbete I genomfördes som en retrospektiv registerstudie. Vi studerade tvärsnittsdata från mönstringsaudiogram under sex enskilda år från 1971 till 1995. I materialet ingick alla svenska 18-åriga män under åren 1971, 1976, 1981, 1986, 1991 och 1995, sammanlagt 337 986 personer. Bortfallet då det gäller mönstringsaudiogram var 7% 1971 för att öka till 18% 1995.

Tvärsnittsstudie

Arbete II var en tvärsnittsstudie och genomfördes vid inryckning, dvs före militärtjänst. I studiegruppen ingick 839 värnpliktiga män vid tre olika arméförband. De var i snitt tjugo år gamla vid inryckningen 2002-2003 och uppfyllde Försvarsmaktens hörselkrav.

AUDIO-NYTT 4/11

Arbete III hade en prospektiv longitudinell design och omfattade tiden från inryckning till utryckning med militär bullerexponering. Totalt ingick 747 värnpliktiga män från tre olika förband i studien. En militärt oexponerad grupp om 138 män i samma ålder användes som kontroll.

Studien genomfördes under perioden 1999-2000. Vi studerade incidens av hörselförsämring.

Arbete IV var en prospektiv longitudinell studie som täckte perioden från mönstring över inryckning till utryckning från militärtjänsten.

Studiegruppen var samma som i Arbete II. Undersökningen pågick under perioden 2002-2005. Värnpliktstiden var i snitt åtta månader lång. Perioden mellan mönstring och inryckning var i snitt tretton månader och användes som kontroll i studien. Vi

Screeningaudiometri

Alla mönstrande och värnpliktiga hörseltestades med screeningaudiometri i ljudisolerade hörselburar. I Arbete I var screeningnivån 20 dB HL och de testade frekvenser 0,5, 1, 2, 3, 4 och 6 kHz. Testningen gjordes under 1970 och 1980 talen manuellt. Under 1990-talet infördes datoriserade automatiska audiometrar.

I Arbete II, III och IV användes datoriserade automatiska audiometrar och screeningnivån var 10 dB HL. De testade frekvenser var 0,5, 1, 2, 3, 4, 6 och 8 kHz. I arbete II och IV användes frågeformulär till alla deltagare vid inoch utryckning. Formuläret var kort och omfattade frågor om subjektiva hörselsymtom, bullerexponering och andra faktorer som kan ha påverkan på hörseln. Vid ut-

ryckning lade vi till frågor om upplevelsen av det militära hörselvårdsprogrammet, då det gällde t.ex. utbildning och hörselskyddsanvändning.

Svarsfrekvensen på enkäten låg vid inryckning på 100% och vid utryckning på 95%.

Bortfallet i enskilda frågor var lägre än 3%.

Som utfallsmått användes i Arbete I, II och IV prevalenser av hörtrösklar ≥ 25 dB HL. I arbete III och IV användes som utfallsmått incidens av hörselförsämring (STS) mellan två testtillfällen ≥ 15 dB vid någon frekvens och i ett eller båda öronen (verifierad med upprepat test).

Resultat och ­diskussion

Mönstring I Arbete I kunde vi konstatera en minskning i prevalens av hörselnedsättning från 16% till 8% från 1970-talet till början 1980 talet (19711981) bland 18-åriga män före värnplikt. Under 25

1990-talet ökade prevalensen av hörselnedsättning för att 1995 åter vara 16% (figur 1). Tyvärr var det inte möjligt att studera utvecklingen efter 1995 med bibehållen kvalitet då bortfallet vid mönstringen därefter blev för stort.

Svåra hörselnedsättningarna ≥ 45 dB HL minskade under hela den studerade perioden 1971-1995. Ökningen av hörselnedsättningar efter mitten av 1980-talet var huvudsakligen orsakad av lätta nedsättningar vid höga frekvenser (företrädesvis vid 6 kHz).

Vi har tyvärr inga data med orsaksfaktorer kopplade till vårt material så vi kan bara spekulera i orsakerna till förändringarna.

Nedgången av hörselnedsättningar mellan 1971 och 1981 observerades bland de ungdomar som växte upp på 1950, 1960 och 1970 talen.

Under denna period inträffade stora förändringar till det bättre för folkflertalet vad gäller ekonomiska förhållanden och olika aspekter av socialt välstånd och hälsa.

Sjukvårdssystemet förbättrades med mödra- och barnavård inkluderande förbättringar i omhändertagande av barn med ÖNH-sjukdomar. Andelen tonåringar som började arbeta direkt efter grundskolan, och som därmed

26

ofta var utsatta för buller i arbetet, minskade under perioden. Ökning av fritidsbuller?

Exponering för hörselskadligt buller i arbetslivet i allmänhet minskade också under 1970-talet. Dessa faktorer kan tillsammans ha bidragit till den förbättring i hörselstatus vi kunnat observera i studiens första del. Under 1980-talets senare del och fram till 1995 observerade vi att andelen med lätt hörselnedsättning åter ökade. En möjlig förklaring till detta kan vara ökad exponering för buller i fritidsmiljö, t.ex. högljudd musik och freestyleanvändning. Även den från 1980-talets senare del ökade ojämlikheten vad gäller ekonomiska och sociala förhållanden har framförts som förklaring.

Inryckning – före värnplikt

I Arbete II kunde vi se att redan vid inryckning till militärtjänst fanns i denna unga selekterade grupp många med lätta hörselnedsättningar (14,5%) eller subjektiva hörselsymptom som tinnitus (23%) och ljudöverkänslighet (16%).

En stor andel hade varit exponerade för höga ljudnivåer på arbetsplatser (21%

ofta), från eget musicerande (16% ofta), rockkonserter m.m. (44% ofta). Som ett summerande mått på potentiellt skadliga bullerexponeringar använde vi frågan: ”Har du varit utsatt för höga ljud så att du fått tjut eller pip i öronen?”

(9,4% ofta).

Resultaten visade en signifikant överrisk för hörselnedsättning (RR= 3,0), tinnitus (RR= 21) och ljudöverkänslighet (RR= 23) bland dem som besvarade denna fråga med ”Ofta/många gånger” jämfört med dem som svarade ”Nej, aldrig” (figur 2). Skillnaderna vad gäller hörtrösklar var mest uttalade vid 6 och 8 kHz. Oavsett vilken ljudkälla man varit utsatt för löpte man alltså redan som nittonåring ökad risk för flera olika hörselbesvär om man ofta besvärats av tjut eller pip i öronen efter olika typer av bullerexponering. Vi ser alltså skäl att i det förebyggande arbetet göra unga människor mer medvetna och uppmärksamma än idag på den tidiga varningsklocka för hörselskada som besvär av ”tjut eller pip i öronen efter högt buller” kan vara.

Musik den stora boven

Bland de 17% av de inryckande som AUDIO-NYTT 4/11

Tabell 1. Incidens av hörselförsämring (STS) jämfört med kontrollgruppen.

Tabell 2. Incidens av hörselförsämring (STS) bland värnpliktiga med normal hörsel och med lätt hörselnedsättning jämfört med kontrollgruppen.

CI 1,2-2,7). Jämfört med arbete III som gjorts några år tidigare förefaller riskökningen vara något mindre men skillnaden mellan de två studierna var inte signifikant. Frekvensområdet 3-6 kHz var mest drabbat (tabell 3). En tendens till större känsligheten för hörselförsämring för de som hade lätt hörselnedsättning redan vid inryckning fanns även i denna studie (OR= 1,8; p=0.08).

En undergrupp på 51 personer (6,1 %) råkade ut för akustiska trauman under militärtjänsten, oftast orsakade av impulsbuller. Dessa personer hade vid utryckning signifikant ökade risker för hörselförsämring (RR= 5,7), tinnitus (RR=4,2) och ljudöverkänslighet (RR= 4,3) jämfört med dem som inte drabbats av akustiskt trauma. I hela gruppen ökade prevalensen av tinnitus och ljudöverkänslighet från inryckning till utryckning från 23 (3,4) % till 32 (4,8) % respektive från 16 (1,9) % till 19 % (2,2). Parentesen anger värdet för de som svarade ”Ofta eller alltid”.

Obekväma hörselskydd

Tabell 3. Incidens av hörselförsämring (STS) för perioden före och under militärtjänst.

Relativ risk för hörselförsämring under militärtjänst jämfört med perioden före.

exponerats för hög musik genom att ofta spela i ett band, vara ljudtekniker eller discjockey såg vi signifikant högre prevalenser av t.ex. tinnitus och ljudöverkänslighet jämfört med dem som inte ägnade sig åt sådana aktiviteter.

Däremot fanns ingen sådan skillnad mellan dessa grupper då det gäller prevalens av uppmätta hörtrösklar över 20 dB HL. Förekomst av öronsjukdom och hjärnskakning med medvetslöshet var kopplat till signifikant högre risk för uppmätta hörtrösklar över 20 dB HL (OR= 3,5 respektive 2,8).

Värnpliktstiden – militär ­bullerexponering

Arbete III och IV behandlade effekter av bullerexponering under värnpliktstiden. De värnpliktiga exponeras för extremt höga impulsljudnivåer från olika vapen men också för hörselskadliga nivåer av kontinuerligt ljud, t.ex. från pansarfordon och kommunikationssystemen i dessa. Användning av hörselskydd är obligatorisk, noggrant reglerad i säkerhetsbestämmelser och följs upp av ansvarigt befäl. De hörselskydd som används är elektroniska nivåberoende hörselkåpor som gör att man kan komAUDIO-NYTT 4/11

municera men samtidigt ha ett fullgott skydd. I vissa extrema bullersituationer är användning av dubbla skydd (skumpropp och kåpa) obligatorisk.

I arbete III observerade vi att incidensen av försämring av hörseln (försämring mellan två test på >=15 dB vid någon frekvens och något öra) var två till tre gånger högre (RR= 2,7 CI= 1,0-7,4) under värnplikten jämfört med i kontrollgruppen. För värnpliktiga inom artilleriet som var utsatta för de högsta impulsljudnivåerna var risken sex gånger högre än i kontrollgruppen (tabell 1).

Vi kunde också konstatera att de värnpliktiga som redan då de ryckte in till tjänstgöring hade nedsatt hörsel (hörtrösklar >=25 dB HL vid någon frekvens och något öra) hade en risk för hörselförsämring under värnpliktstiden som var c:a tre gånger högre än hos dem som hade en normal hörsel då de ryckte in (tabell 2). Samma iakttagelse bland värnpliktiga har tidigare gjorts av Klockhoff et al (1986).

Akustiska trauman under militärtjänsten

I Arbete IV observerade vi en signifikant förhöjd incidens av försämring av hörseln under militärtjänsten (RR=1,8,

I Arbete IV ställde vi också ett antal frågor om det militära hörselvårdsprogrammet. Då det gällde utbildning efterfrågade en ganska stor andel av de värnpliktiga mer information om riskfaktorer för hörselskada och åtgärder i samband med akuta hörseltrauman. Informationen om riskområden runt vapen och användning av hörselskydd i samband med detta ansågs tillräcklig.

Slutsatsen av detta var att medicinsk personal kan behöva tas in för att komplettera den utbildning om säkerhetsföreskrifter och hörselskydd som idag ges av officerare. Då det gäller frågor om användningen av hörselskydd tydde svaren på att funktionaliteten hos dessa var god men en femtedel av de värnpliktiga upplevde att skydden ofta var obekväma att bära.

Hörselförsämring - trots ­förebyggande arbete

Hörselförsämringar under värnpliktstiden konstaterades alltså trots att försvaret satsat mycket på förebyggande arbete med utbildning, förbättrade säkerhetsbestämmelser och obligatoriska elektroniska hörselskydd till alla värnpliktiga.

Idag är användningen av hörselskydd i princip hundraprocentig.

De hörselförsämringar som ändå uppstår är troligen orsakade av olyckor,

27

Bild 2. Haubits 77B, ljudnivå 175-185 dB peak.

misstag eller slarv. Finska studier från 1970-talet då det förebyggande arbetet var sämre och hörselskydd inte var obligatoriska tyder på att risken för hörselförsämring under värnpliktstiden då var cirka fyra till fem gånger högre jämfört med perioden före värnplikt (Riihikangas et al, 1980) jämfört med den riskökning på två till tre gånger som vi observerat.

Jämförbara svenska studier från denna period finns inte.

Skärpta antagningskrav

Arbetet har medfört att antagningskraven på mönstrande då det gäller hörsel har skärpts, samt att metoderna för uppföljning av de värnpliktigas hörsel förbättrats. Det har också bidragit till förbättringar av det förebyggande arbetet.

Antalet arbetsskadeanmälningar p.g.a. hörselskador har kraftigt minskat sedan slutet av 1990-talet.

Per Muhr

per.muhr@ki.se

Avhandlingen: Per Muhr: Hearing in young men – The influence of military noise and epidemiological aspects., Karolinska Institutet 2010, Thesis for doctoral degree (Ph.D.).

Ramberättelsen kan hämtas som pdf fil från Karolinska Institutets hemsida un-

28

der Forskning/Avhandlingar. Sök där på Per Muhr.

Ingående delarbeten I-IV: Muhr P, Rasmussen R, Rosenhall U: Prevalence of hearing loss among 18-year-old Swedish men during the period 1971-1995, Scand J Public Health 2007; 35:524-532.

Muhr P, Rosenhall U: Self-assessed Auditory Symptoms, Noise Exposure and Measured Auditory Function among healthy young Swedish Men, Int J Audiology, 2010; 49:317-325.

Muhr P, Månsson B, Hellström PA: A study of hearing changes among military conscripts in the Swedish Army, Int J Audiology 2006; 45:247-251.

Muhr P, Rosenhall U: The influence of military service on auditory health and the efficacy of a hearing conservation program, Accepterad för publicering I Noise & Health i mars 2011.

Litteratur Riihikangas P, Anttonen H, Hassi J, Sorri M. 1980. Hearing loss and impulse noise during military service.

Scand Aud Supp 12, 292-297.

Klockhoff I, Lyttkens L, Svedberg A. 1986. Hearing damage in military service. Scand Aud, 15:217-222.

AUDIO-NYTT 4/11

Jerker Rönnberg, ansvarig för konferensen och föreståndare för Linnécenter HEAD, och

Konferens i Linköping:

Internationellt möte om kognitiv hörselvetenskap I midsommarveckan stod Linköping värd för den första internationella konferensen om kognitiv hörselvetenskap för kommunikation (1st International Conference on Cognitive Hearing Science for Communication, 19-22 juni) och hade lockat nära 200 deltagare från 17 länder.

AUDIO-NYTT 4/11

29

Den gamle folkpartiledaren Bengt Westerberg följde förhandlingarna i egenskap av ordförande för Institutet för Handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro universitet.

K

onferensen arrangerades av Linnécenter HEAD-gruppen som framförallt är verksam vid Linköpings universitet. Konferensupplägget var inbjudna föreläsare samt fria bidrag presenterade som posters, totalt 25 orala föredrag och 95 posters presenterades under konferensen.

Söndagskvällen inleddes med ett välkommen från Jerker Rönnberg, ansvarig för den vetenskapliga delen av konferensen samt föreståndare för Linnécentrum HEAD. Den förre socialministern och nuvarande styrelseordförande för Institutet för Handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro universitet, Bengt Westerberg, hälsade även välkommen till konferensen och följdes av två inledningsanföranden.

Stuart Rosen från University College London pratade om taluppfattning i störande miljö (tal-i-brus) och Angela Friederici från Max Planck Institutet i Leip-

30

zig berättade om de nätverk i hjärnan som är involverade för att förstå tal.

Konferensen uppdelad på sju teman

Fortsättningen av konferensen var tematiskt uppdelad med sju teman som presenterades under två och en halv dag.

Insprängt i programmet var presentationer av posters och det var ett gediget program för den som försökte ta del av all information som presenterades.

Första temat var ”listening and cognition” som behandlade hur kognition påverkar taluppfattning hos normalhörande individer.

Talare inom detta tema var Lori Holt från Carnegie Mellon University i Pittsburg som visade att erfarenheter påverkar hur vi uppfattar tal. Ingrid Johnsrude från Queen’s University i Kingston, Kanada och Linköpings Universitet

berättade att auditiva faktorer och kunskap interagerar för att underlätta taluppfattning. Även Barbara Shinn-Cunningham från Boston University föreläste under temat och påpekade att uppmärksamhet och möjlighet att byta uppmärksamhet mellan talare under lyssning påverkar vår förmåga att förstå tal.

Individuella skillnader

Nästa tema behandlade hur individuella skillnader av kognitiva förmågor påverkar förmågan att förstå tal samt hur kognitiva och sensoriska förändringar interagerar med kommunikationsförmågan. Talare inom detta område var Karen Cruickshanks från University of Wisconsin, Larry Humes från Indiana University i Blomington och Arthur Wingfield från Brandeis University i Waltham.

AUDIO-NYTT 4/11

Full fart var det vid registreringen, och i bänkarna diskuterades det glatt.

Det tredje och sista temat för konferensens första heldag behandlade hur individer adapterar till sin hörselnedsättning samt hur kognitiva faktorer kan mildra dess inverkan vid kommunikation i svåra miljöer.

Under detta tema föreläste Quentin Summerfield från University of York, Matt Davis från MRC Cambrige, David Moore från MRC Institute of Hearing Research Nottingham och Kelly Tremblay från University of Washington i Seattle.

Hörselhjälpmedelsteknologi

Dag två började med tema fyra, om hörselhjälpmedelsteknologi, d.v.s. hörapparater och kokleära implantat och de interaktioner som sker med kognitiva nivåer.

Här berättade Harvey Dillon från NAL i Sydney om personer som hade spatial AUDIO-NYTT 4/11

processing disorder, en problematik som gör att personen har minskad nytta av att källan och bruset är rumsligt skilda från varandra. Thomas Lunner från Oticon och Linköpings Universitet talade om att utnyttja kognitiva egenskaper hos personen vid anpassning av hörapparater medan Björn Lyxell, även han från Linköpings Universitet, beskrev kognitiv utveckling hos barn med koklea-implantat.

Audio-visuell kommunikation

Tema fem handlade om visuell och audio-visuell kommunikation.

Vad händer om kommunikationen är enbart visuell eller om det finns multimodal information, både auditiv och visuell, t. ex. när man både ser läpprörelser och hör den auditiva signalen.

Ruth Campbell från University College London gav en personlig historisk över-

blick över forskningsområdet och spekulerade kring framtiden. Mary Rudner från Linköpings Universitet beskrev fMRI-studier baserade på teckenspråk medan Ken Grant från Walter Reed Army Medical Center i Washington visade att audio-visuell presentation leder till snabbare minnesåtkomst än vid enbart auditiv presentation.

Nedsatt sensorisk funktion

Det sjätte temat innefattade påverkan av nedsatt sensorisk funktion på kognitiva och språkliga funktioner.

Talare kring detta tema var Kathy Pichora-Fuller från University of Toronto och Linköpings Universitet, Anu Sharma vid University of Colorado at Boulder samt Bencie Woll från University College London.

Sista dagen startade med det sjunde och sista temat. Detta tema behandlade mät-

31

Föreläsningarna var många och talarna mycket engagerande.

metoder för kognition i samband med hörselmätningar och behandling. Jim Jerger från University of Texas at Dallas och konferensens ålderman beskrev kognitions-komplexitets mätningar med EEG-svar och Sophia Kramer vid VU medical center i Amsterdam beskrev pupilliometri för objektiv mätning av lyssningsansträngning. Sist ut var mannen som inledde konferensen, Jerker Rönnberg vid Linköpings Universitet beskrev sin modell för att förklara processerna vid förståelse av tal.

32

Med tanke på det gedigna vetenskapliga programmet var det tur att det även fanns tid till avkoppling och umgänge.

Två kvällar var det gemensamma arrangemang. Första kvällen kunde man välja mellan flera ställen att inta sin middag. Bland annat kunde man äta vid Göta kanal och Bergs slussar eller följa med på en båttur på Kinda kanal. Andra kvällen var det festmiddag på Konsert och Kongress i centrala Linköping där deltagarna först fick utnyttja sina kognitiva resurser för att kommunicera un-

der middagen då Magnus Bäcklund med band stod för underhållningen. Senare byttes de kognitiva resurserna ut mot andra resurser och förde många av deltagarna ut på dansgolvet och senare ut i den ljumna juninatten. Redan nu pågår planerna för uppföljaren, 2nd International Conference on Cognitive Hearing Science for Communication i Linköping någon gång 2013.

Stefan Stenfelt

stefan.stenfelt@liu.se AUDIO-NYTT 4/11

Konferens om transplantat i soliga Sarasota

Den berömda delfinstatyn i Sarasota. Foto sarasota.org.

Under dagarna 23-26 mars träffades nästan 300 personer i varma och soliga Sarasota i Florida för konferensen 3rd International Symposium on Bone Conduction Hearing and Craniofacial Osseointegration.

S

om titeln indikerar var detta den tredje konferensen i en serie konferenser (de två tidigare var i Halifax, Kanada, och Göteborg). Denna gång var konferensen samordnad med anaplastologerna som hade sin 25:e internationella konferens förlagd till Sarasota. Den största andelen deltagare kom från USA med ca 100 deltagare, men bland övriga 30 länders deltagare dominerade Sverige med 30 deltagare.

Den höga närvaron från Sverige kan förklaras med att två av de största aktörerna på marknaden inom benledningshörapparater är Cochlear BAS och Oticon Medical, båda baserade i Göteborgsområdet.

Dagarna öppnade med en keynote speaker som sedan följdes av en featured speaker. De tre keynote-talarna föreläste om cellbiologi och systembiologi kring titanimplantat-teknologi och om nya intressanta teknologier för benledningsstimulering. De tre featured speakers var alla från Sverige, Anders Tjellstöm (Sahlgrenska) redogjorde för födelsen av den benförankrade hörapparaten (BAHA) som utvecklades i Göteborg på slutet av 70-talet, Stefan Stenfelt (Linköpings universitet) visade att binauralt hörande är möjligt via benledAUDIONYTT 4/11

ning. Bo Håkansson (Chalmers) redogjorde för framtidens benledningshörapparater och framförallt en implanterbar som inte kräver hudgenomföring och som just nu utvecklas på Chalmers.

Trots att Bo var förhindrad att delta personligen i Sarasota kunde han, via internet, hålla sin presentation från sitt kök i Göteborg för deltagarna i Florida.

De stora diskussionerna under konferensen behandlade möjligheten till riktningshörsel hos personer med benledningshörapparat för ensidig dövhet samt riktnings och binaural hörsel hos personer med bilaterala benledningshörapparater.

Konsensus var svår att nå när det gäller benledningsapparater för ensidig dövhet, men de flesta visade på bra resultat för personer med bilaterala anpassade benledningshörapparater.

Eftersom både Cochlear BAS och Oticon Medical har introducerat fullt digitala benledningshörapparater nyligen, var det flera studier som jämförde nyttan med de två systemen. De flesta studier visade på jämförbara audiologiska resultat med de båda systemen, men det fanns en viss positiv preferens när det gällde handhavande för Oticon Medicals Ponto system.

Ett par nya hörapparatsystem visades upp. Sonitus Medical’s SoundBite är en lösning som riktar sig mot personer med ensidig dövhet. Systemet har en enhet som liknar en BTE som placeras på det döva örat och överför trådlöst ljudet till en vibrator som fästs mot tänder i överkäken. Systemet är inte allmänt tillgängligt än men de preliminära resultaten var positiva.

Sophono, ett företag baserat i Boulder, Colorado, har nyligen börjat producera Otomag, en konventionell benledningshörapparat som använder implanterade magneter för att positioneras mot huden. Det innebär att kirurgi behövs för att sätta fast magneterna i skallbenet, men efteråt är det ingen hudpenetration utan benvibratorn sitter mot huden som i de konventionella benledningshörapparaterna. Den stora skillnaden är att inget stålband behövs för att hålla vibratorn på plats. Än så länge är data på detta system knapphändiga och det är svårt att ge en objektiv utvärdering.

Flera svar och ny frågor kommer säkert då 4:e konferensen hålls, i Nottingham under 2013 (www.osseo13.com).

Stefan Stenfelt

stefan.stenfelt@liu.se

33

Bertil Johansson avliden:

Lade grunden till svensk teknisk audiologi Bertil Johansson, teknologie hedersdoktor, Täby, har avlidit i en ålder av 92 år. Han var en av Sveriges pionjärer inom teknisk audiologi.

B

ertil Johansson föddes i Lund 1919 och växte upp i Nordanå mellan Lund och Malmö, där fadern var lärare och kantor.

Efter studentexamen i Malmö 1939 följde studier vid KTH i Stockholm, varvade med signalunderofficersutbildning och beredskapstjänst under krigsåren.

Från 1946 fram till 1963 var Bertil knuten till Institutionen för Telegrafi och Telefoni vid KTH, där han tidigt började arbeta med hörselfrågor, en bana där han kom att tillhöra den grupp pion­ järer som utvecklade svensk hörselvård.

Banbrytande arbete i gruva

På uppdrag av Gruvföreningen inledde han 1949 ett banbrytande arbete rörande hörselskador orsakade av buller i arbetsmiljön. Han mätte ljudnivåer i Grängesbergsgruvan och genomförde omfattande hörselmätningar på gruvarbetarna.

Efter hand kom utveckling av olika typer av hörselskydd igång, ett område där tillverkare i Sverige etablerade sig som världsledande.

På 1950-talet fortsatte hans engagemang på bullerskadeområdet i samverkan med dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, där en mobil enhet utrustades för buller- och hörselmätningar på industrier runt om i landet. Erfarenheterna ledde så småningom fram till den första rekommendationen om maximala bullernivåer i arbetsmiljön, som publicerades 1972.

34

universitetssjukhus skulle ha en audiologisk klinik baserad på samverkan mellan olika yrkesgrupper. Ingenjörer var då en viktig grupp.

Bertil tog tidigt initiativ till att sammankalla dessa ingenjörer samt de kollegor som fanns på specialskolor för döva och hörselskadade för utbyte av kunskap och erfarenhet. Detta ledde till att Svensk Teknisk Audiologisk Förening bildades 1969 med Bertil som självskriven ordförande fram till pensionen 1985. Föreningen har idag nära 200 medlemmar.

Bertil Johansson.

År 1963 beslutade Sveriges riksdag att inrätta Institutionen för Teknisk Audiologi, tillhörig Karolinska institutet men belägen på KTH och med Bertil Johansson som chef. Detta beslut var bl.a. relaterat till ett beslut året innan om statsbidrag för hörapparater. En av institutionens viktiga uppgifter gällde kontrollmätningar på de hörapparattyper som leverantörer ville ha godkända för statsbidrag.

Självskriven ordförande när STAF bildades

Men institutionen under Bertils ledning fick också en central roll i den utveckling av svensk hörselvård som var kopplad till indelningen av Sverige i sjukvårdsregioner, där varje region- och

Forskning, utveckling och kvalitetssäkring

Institutionen för teknisk audiologi hade från början en viktig funktion i att säkra kvaliteten i de hörapparater som blev tillgängliga för svensk hörselvård, men också viktiga forsknings- och utvecklingsprojekt bedrevs. Bl.a. utvecklades en speciell signalbehandling för hörapparat, en s.k. transposer, där diskantljud omvandlades till lägre frekvens för att göras hörbara för personer med helt utslagen diskanthörsel.

Bertil var också engagerad i ett viktigt forskningsarbete för att kartlägga när hörselfunktionen utvecklas hos ett mänskligt foster. Dessutom initierade han flera banbrytande projekt med fokus på ljudförvrängningar och upplevelse av ljudkvalitet. Dessa avsåg dels utveckling av tillförlitlig metodik, dels tillämpning på både högtalare och hörapparater.

AUDIO-NYTT 4/11

kunskap han byggt upp. Inom IEC gällde hans engagemang främst utveckling av standarder för hörapparater, ett arbete som kom att ha väsentlig betydelse för att få fram bättre produkter och tillförlitliga mätmetoder.

Under perioden 1984-1994 var Bertil ordförande i IEC/TC29 Elektroakustik.

Bertils ISO-arbete hade främst fokus på buller som hörselskaderisk i arbetsmiljön och på hörselskydd.

Han initierade ISO/TC43/SC1/WG17 Hörselskydd och var dess ordförande fram till 1997.

Det senare området ägnade Bertil också intensivt arbete i egenskap av ordförande under åren 1989-1996 i kommitté TC159 Hörselskydd inom den europeiska standardiseringsorganisationen CEN. Ingenjörsvetenskaps­ akademiens ­guldmedalj

För sitt stora engagemang mot hörselskador och för de hörselskadade belönades Bertil redan 1963 med Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj.

Dåvarande Hörselfrämjandet (nu HRF) tilldelade Bertil sin guldmedalj 1971. År 1980 utsågs han till teknologie hedersdoktor vid KTH i Stockholm.

Norge ett andra hemland för hela familjen

Grängesbergs gamla nedlagda gruva, där Bertil Johansson gjorde sina första bullermätningar, som sedan ledde till arbetsmiljörekommendationer.

Bertil Johansson var starkt engagerad i att stödja unga ingenjörer som kom in i arbetsfältet. Detta innebar bl.a. att han på ett väsentligt sätt bidrog till inledningen av långvariga forskningsinsatser avseende hörapparater, hörselmätningar, hörselskydd och bullerskaderisker vid klinikerna och universitetsavdelningarna i Linköping och Göteborg.

Starkt engagerad i ­förebyggande hörselvård

Bertil engagerade sig starkt i förebyggande hörselvård avseende hörselskador orsakade av buller och i kvaliteten AUDIO-NYTT 4/11

hos hörapparater för personer som av en eller annan orsak drabbats av hörselnedsättning, och även i arbetet med diagnostisk audiologi. Han var aktivt engagerad i utvecklingen av testmaterial för mätning av förmågan att uppfatta tal och liksom i utveckling av avancerad utrustning för hörselmätningar.

Internationellt arbete för standarder för hörapparater

Internationellt standardiseringsarbete inom ISO/TC43 (Akustik och buller) och IEC/TC29 (Elektroakustik) blev tidigt en kanal för Bertil att föra ut den

Bertils hustru Reidun, som gick bort för några år sedan, var född i Norge, och Norge blev därför ett kärt broderland för Bertil. På Hvaler utanför Fredrikstad byggdes det fritidshus som kom att bli en viktig tillflyktsort för Bertil och hans växande familj. Naturen och musiken var två andra vägar till avkoppling i ett intensivt yrkesliv.

Många människor i och utanför Sverige har Bertil att tacka för mycket. Svensk hörselvård och svensk audiologisk forskning har förlorat ännu en av de stora pionjärerna som banade väg för en dynamisk utveckling. Vi bevarar med tacksamhet minnet av Bertil som mentor, kollega och vän.

Stig Arlinger

professor, Linköpings universitet Björn Hagerman

docent, Karolinska institutet Arne Leijon professor, KTH

35

Nyfiken på en riktig trådlös hörapparat?

www.gnresound.se