Hitta bättre tentalösningar

studenterna fuska ändå, exempelvis chatta om ett problem, men sådant tar trots allt tid och är svårt att hinna med under en tenta. Studenterna ska ju redovisa sina lösningar med metoder, begrepp och resonemang som är naturliga för kursen. Eftersom genomströmningen på basåret varit ungefär detsamma 2020 som tidigare år tror Tommy Gustafsson att ganska få studenter fuskar. Han menar dock att det är allvarligt nog att några gör det.

– DE SOM KLARAR tekniskt eller naturvetenskapligt basår får förtur till eftertraktade utbildningar, som annars någon annan hade kunnat få. Självklart är det viktigt att urvalet går rätt till. Trots pandemin genomförde vi sista tentan i maj på campus.

Ett sätt att minska risken för just plagiering är att vara väldigt tydlig med att svar, som ordagrant eller nästan ordagrant, liknar källan, inte kommer att ge några poäng, menar Dan Baeckström. – Då slipper man att studenten försöker försvara sig med att hen memorerat texten. Det spelar ingen roll, studenterna måste använda egna ord ändå.

Ett problem med DISA är att samlade siffror på plagiat inte går att se, varken hur ofta en student verkar ha plagierat eller vilka uppgifter som gett flest plagierade svar. – Därför har jag skrivit ett eget program som skapar en tabell med en rad för varje student och en kolumn för varje fråga, som gör att jag enkelt kan se var problemen finns, förklarar Dan Baeckström.

Att man i början av pandemin inte genast hade en bra lösning är förståeligt, men nu borde detta vara löst.

INGELA PARMRYD

FUSK INNEBÄR INTE bara att studenter kan bli godkända som inte borde bli det. Det innebär också väldigt mycket arbete som hade kunnat läggas på annat, påpekar Ingela Parmryd. – Som examinator är jag skyldig att anmäla misstänkt fusk. Men alla utredningar tar otroligt mycket arbetstid; på min institution har vi fått hyra in extra personal för att ta hand om alla ärenden. Det skapar också en otrevlig stämning där studenter som blir misstänkta för vilseledande vid examination kan vara väldigt otrevliga och till och med hota. Det är med andra ord en arbetsuppgift som lärare upplever som obehaglig. Det är också emotionellt dränerande att sitta i möten med studenter som kallats till det inledande mötet enligt handläggningsordningen.

Nya sätt att examinera behövs

– Vi behöver tänka om kring all examination, inte bara digitala tentor. Mäter vi verkligen studenternas färdigheter och kunskapsutveckling på bästa sätt? Det frågar sig Tomas Grysell och Mattias von Feilitzen på PIL-enheten.

ATT DIGITALA SALSTENTOR i hemmiljö inte fungerat tillfredsställande är många, inte minst inom GU:s ledning, medvetna om, menar Tomas Grysell, chef på PIL-enheten.

– Jag förstår lärarnas oro över att kanske släppa igenom studenter som inte borde bli godkända. Vi befinner oss i en speciell situation som krävt speciell hantering, där salstentor ersatts med en digital nödlösning. Men egentligen måste en examination som ska göras digitalt, också designas för den digitala miljön.

Mattias von Feilitzen, pedagogisk utvecklare på PIL-enheten och institutionen för tillämpad IT, menar att det finns många problem med digitala tentor hemma. – De är inte bara svåra att kontrollera, de innebär också andra utmaningar, exempelvis juridiska, som har med integritet och inkludering att göra, och praktiska, som kan handla om studenternas datorer och uppkoppling. Situationen har inneburit en enorm utmaning men så här i efterhand kan man ändå säga att lärarna klarat det mycket bra.

Den stora mängden disciplinärenden har dock ökat den redan hårda arbetsbelastningen för många lärare.

– DET ÄR SYND eftersom det vi verkligen skulle behöva är tid och verktyg för pedagogisk utveckling. För precis som forskare emellanåt måste lära sig nya metoder, behöver lärare följa med utvecklingen och inspireras till nya sätt att undervisa och examinera. När pandemin klingat av, är det därför viktigt att fundera över vilka slutsatser vi kan dra, nu när alla lärare har erfarenhet av digital undervisning och examination.

Tomas Grysell menar att det är viktigt att bland annat diskutera för vem examinationen görs och vilket syftet är. – Handlar det om att säkerställa studenternas kunskaper kanske en salstenta är bästa sättet, och då måste vi ha respekt för det. Är målet snarare att försäkra sig om att studenten är på rätt väg i sin kunskapsutveckling, kan snabba duggor, gruppsamtal eller något helt annat fungera bättre. Kollegiet har gjort många sorters erfarenheter under den här perioden som det nu är viktigt att ta vara på.

Examinationen bör ses som kopplad till det större undervisningsupplägget, påpekar Mattias von Feilitzen.