Slutet på e-posthaveriet

Nyheter Ljust ekonomiskt läge

Ekonomiskt ser det riktigt ljust ut för GU. För hela året beräknas ett plus på 48 miljoner kronor, visar den ekonomiska uppföljningen efter fyra månader. Frågan är dock vad som beror på pandemin.

– FÖRKLARINGEN ÄR tydlig: det är en väldigt stark produktion av studenter. Flera fakulteter producerar mycket mer än vad vi får betalt för. Man behöver skruva ner ambitionerna eller få mer uppdrag. Det är inte uteslutet att det kommer nya besked i höst i samband med budgetpropositionen, säger ekonomichef Peter Tellberg.

Förra året gjorde GU, trots pandemin, ett överskott på 85 miljoner kronor. Det var främst tack vare fler studenter. fakulteten som räknar med ett överskott på 17 miljoner kronor för 2021. – De har gjort en remarkabel resa men de får också ett extra tillskott på 10 miljoner årligen under tre år för att vända utvecklingen.

Om prognosen står sig kommer GU vid årets slut att ha ökat sitt balanserade kapital till totalt 1 320 miljoner kronor. – Ekonomiskt är det förstås ett bra resultat som jag ser det har man en skuld till forskning och utbildning. Det är mängder med projekt som man inte har kunnat genomföras på grund av pandemin. Det har också inneburit lägre kostnader, bland annat för resor. Så vi får se vad som händer när vi återgår till normal verksamhet.

Den trenden verkar hålla i sig. Även på forskningssidan ökar intäkterna från externa finansiärer med 8 procent jämfört med föregående år. Ökningen ligger till och med något över genomsnittet jämfört med samma period de senaste fem åren. Årets ökning kommer främst från gruppen ”Övriga svenska givare”, med plus 91 miljoner jämfört med förra året. En stor del, 35 miljoner kronor, är en tillfällig satsning från regeringen för att mildra effekterna pandemins effekter på forskningen.

UNDER ÅRET HAR det också blivit fler anställda. Jämfört med förra året är ökningen 2 procent och störst bland undervisande och forskande personal. – För första gången på fem år ser vi att antalet

Peter Tellberg

lärare ökar, vilket är mycket glädjande. Procentuellt ökar doktoranderna mest, med 4,1 procent. Det tyder på att man vågar satsa på framtiden, säger Peter Tellberg.

Uppföljningen visar att samtliga fakulteter har en positiv utveckling, det gäller inte minst Humanistiska

Allan Eriksson

Alla får inte tillbaka e-post

Tre fjärdedelar av de drygt 5 000 medarbetare som drabbades av e-posthaveriet har fått tillbaka hela eller delar av sin historik. Resterande andel, vars data fanns på de skadade servrarna, kommer inte att få tillbaka den.

DET ÄR DET internationella IT-specialistföretaget IBAS som i flera månader försökt rädda datan på de skadade servrarna. – Vi har anlitat ett världs–ledande företag inom området och de har gjort allt som varit tekniskt möjligt för att få ut maximal mängd data. Nu har vi fått den sista leveransen och kan inte göra mer, säger sektionschef Zeljko Ergic vid IT-enheten.

Kvaliteten på datan har varit skiftande. Många har fått tillbaka hela sin e-posthistorik, andra en del och en mindre andel ingenting. Efter det att företaget levererat datan har en särskild grupp vid IT-enheten gått igenom allt för att säkerställa att rätt information går till rätt person. Sedan har historiken lästs in till respektive anställds e-postbrevlåda. De som inte fått tillbaka någon historik meddelades via mejl i slutet av april.

Enligt Zeiljko Ergic har det varit förvånansvärt få reaktioner sedan dess. – Det finns så klart de som är besvikna. Bland annat har en forskare ställt frågor om ekonomisk kompensation för förlorade internationella kontakter men det har hen inte rätt till, enligt våra jurister. En del har inte känt något behov av att få tillbaka någon historik. Min bedömning är att vi har haft en bra dialog med användarna och att de flesta förstår att vi har gjort allt vi har kunnat i en extraordinär situation.

Samtidigt har det pågått ett intensivt arbete med att försöka rädda den e-posthistorik som funnits sparad på respektive hårddisk. IT-enheten har jobbat med att ringa upp varje användare för att försöka lösa problemen. Det handlar ofta om ett års historik på pc-datorer, på Macdatorer vanligtvis mycket mer.

HUR MYCKET pengar som e-postkraschen har kostat i form av övertid och kostnader för återskapande av e-posthistorik har Zeljko Ergic inga uppgifter om. – Vårt arbete har varit fokuserat på att rädda situationen. Pengar har inte varit en begränsande faktor, utan de tekniska möjligheterna, som till slut blir uttömda.

Under e-postkraschen ställdes frågor om hur säker GU:s IT-miljö var. En utredning, som gjordes av internrevisionen, visade att de säkerhetskrav som ställdes var tillräckliga. Idag, när hela GU gått över till Microsofts molntjänst, tar man inga ytterligare risker.

– DET FINNS INGEN säkrare lösning än den vi har idag, men skulle något mot förmodan inträffa med Microsoft-lösningen har vi en extra säkerhetskopiering lokalt. Då har vi en snabb väg till återställning.

Zeljko Ergic känner att han kan andas ut. – Det känns skönt att det är över. Vi kan avsluta sista kapitlet av e-postkraschen. Vi har gjort vad som varit möjligt och kan nu gå vidare och lägga kraft och energi på allt annat som verksamheten behöver.