UB:s kostnadsmodell utreds

UB:s modell för kostnader utreds

Dagens kostnadsmodell för UB behöver ses över. Den bedömningen gör Björn Brorström, före detta rektor för Högskolan i Borås och professor i företagsekonomi vid GU, som ska utreda UB:s styr- och finansieringsmodell.

BESLUTET ATT GENOMFÖRA en översyn av universitetsbiblioteket togs av universitetsstyrelsen sommaren 2020. Men i avvaktan på Karin Rödings utredning utsågs Björn Brorström till utredare först i mitten av maj. Fram till i mitten av oktober har han på sig att bli klar med sin rapport.

Det är knappast en tillfällighet att valet föll på Björn Brorström. Han disputerade vid Göteborgs universitet, där han också blev professor i företagsekonomi. 2006 utsågs han till prorektor vid Högskolan i Borås och sedermera rektor från 2011–2018. Under tiden har han varit ordförande i SUHF:s expertgrupp för bibliotekschefer och bland annat utrett universitetsbiblioteket i Uppsala. Sedan 2020 är han ordförande för Högskolan Kristianstad.

– JAG HAR VÄL LITE bredare kunskap kring biblioteksfrågor än de flesta rektorer. Jag ser väldigt mycket fram emot det här uppdraget. Det faktum att jag redan känner många inom den här världen kommer säkerligen underlätta arbetet, säger han.

Enligt Björn Brorström verkar det finnas en allmän missuppfattning, även bland ledande personer, om att biblioteket är dyrt.

– Men det är sällan någon som kan förklara varför. För mig är det viktigt att reda ut och förklara vad verksamheten går ut på. Universitetsbiblioteket är, i likhet med mycket annat, en föränderlig verksamhet, där digitaliseringsprocessen driver på utvecklingen. Några av utmaningarna är de kraftiga kostnadsökningarna som skett som ett resultat av öppen vetenskap och öppen publicering. Samtidigt vilar biblioteket på en traditionell grund där man ska låna ut böcker, tillgängliggöra historiskt material och erbjuda en god studiemiljö för studenterna.

Enligt Björn Brorström handlar det om tuffa prioriteringar som måste göras, men är också en fråga om vad som ska ligga på UB och på andra ställen. – I dessa frågor har biblioteksnämnden en nyckelroll. Jag tror att ett bibliotek är betjänt av en stark biblioteksnämnd, där det finns personer som kan driva dessa frågor.

Björn Brorström kommer först att göra en jämförelse med de breda universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Stockholm men även med Umeå universitet. Sedan väntar intervjuer. – Det ska bli intressant att på djupet få sätta mig in i hur det ser ut på andra lärosäten och vilka modeller som finns.

Han tycker det finns skäl att se över dagens ekonomiska system, där en fast avgift på 3,4 procent av omslutningen går till universitetsbiblioteket. – Någon form av företagsmodell måste det kanske vara men jag ska se om det finns en modell som är mer transparent och effektiv.

Det kommer att bli ett nära samarbete med överbibliotekarien, understryker Björn Brorström. – Det här är något som jag kommer att göra tillsammans med Morgan Palmqvist (ÖB) och jag får tillgång till ett litet sekretariat. Dessutom kommer biblioteksnämnden att vara en referensgrupp till mig.

– Det är ett jätteintressant och spännande uppdrag, säger Björn Brorström. PRECIS SOM MED Karin Rödings utredning kommer ledorden att vara transparens, ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. I arbetet med att ta fram en långsiktig styr- och finansieringsmodell ingår bland annat att tydliggöra UB:s olika uppdrag och att hantera frågor om de ökade kostnader som öppen publicering medför.

Utredningen landar också i en tid där planeringen inför en ny biblioteksbyggnad tar fart, den ska stå klar 2027.

Trots de höga förväntningarna känner Björn Brorström ingen oro: – Det ska bli skoj. Efter tio år i högskoleledning är det en förmån att få fortsätta jobba med dessa frågor.

Text: Allan Eriksson Foto: Suss Wilén