Mycket oklart när det gäller profilområden.

Så kommer GU att arbeta med profilområden

Vilka områden ska utses till särskilda forskningsprofiler vid GU? Den frågan kommer att utredas i höst. Det handlar om ett nytt system för fördelning av forskningsmedel som regeringen planerar sjösätta 2024.

Men mycket är fortfarande oklart, exempelvis hur bedömningen ska gå till och hur mycket pengar det egentligen handlar om.

DET VAR DEN 17 december 2020 som regeringen lade fram forsknings och innovationspropositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige. Bland annat föreslogs en förändrad modell för tilldelning av de forskningsmedel som idag fördelas efter bibliometri och externa anslag. Istället vill regeringen införa ett system där lärosätena ansöker om medel till starka profilområden, enligt en modell som tagits fram av forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet, Formas, Forte och Vinnova. Det förklarar Carina Mallard, vicerektor för forskning. – Propositionen har lett till mycket arbete på fakulteterna. I september 2021 skickade de in 19 förslag på profilområden till Forskningsnämnden. Den 1 juni i år kom en rapport från finansiärerna som redde ut några oklarheter och den fortsatta behandlingen av ansökan om profilområden har därefter diskuterats i Forskningsnämnden, Ledningsrådet och av universitetsledningen. Vi har nu ställt samman en hanteringsordning.

NÄSTA STEG ÄR att uppdatera, omarbeta och eventuellt slå samman några av förslagen, vilket fakulteterna ska ha gjort senast den 19 september. – Efter att Forskningsnämnden gjort en sammanställning av materialet är det dags för fakulteterna och universitetets International Advisory Board att rangordna förslagen, baserade på finansiärernas tre bedömningsgrunder: forskningens vetenskapliga kvalitet, kvaliteten på samverkan med det omgivande samhället samt hur väl profilområdena stämmer överens med lärosätets strategiska arbete för ökad kvalitet i forskning och samverkan.

Detta arbete ska vara klart i mitten av oktober. Då ska Forskningsnämnden och Ledningsrådet väga samman de olika rangordningarna och enas om ett förslag som rektor sedan fattar beslut om, berättar Carina Mallard. – Under hösten kommer Vetenskapsrådet att förtydliga sina instruktioner ytterligare när det gäller hur ansökan ska se ut, vilket vi förstås också kommer att arbeta med. I januari ska lärosätena skicka in en kortfattad beskrivning av inriktningarna på profilområdena till VR. Detta ska sedan ligga till grund för tillsättandet av den internationella panel på tio personer som ska betygsätta alla förslag. Också lämpliga sakkunniga, som ska bistå expertpanelen, kommer att utses för att bedöma den vetenskapliga kvaliteten. Med tanke på att det finns 27 lärosäten i landet som har möjlighet att ansöka och att åtminstone de större universiteten sannolikt kommer att skicka in flera profilområden blir detta ingen lätt uppgift.

EN FULLSTÄNDIG ansökan på max 30 sidor ska skickas till Vetenskapsrådet någon gång under våren – exakt när, är ännu inte klart. Sedan ska expertpanelen ta ställning till ansökningarna enligt de tre bedömningsgrunderna som betygsätts enligt en tregradig skala. Att få högsta betyg enligt alla tre kriterierna innebär alltså 9 poäng. – Lärosätenas profilområden bedöms var för sig; det handlar alltså inte om att jämföra de olika lärosätena med varandra eller om att rangordna de enskilda profilområdena sinsemellan. I december 2023 sammanställs panelens

Lärosätenas profilområden bedöms var för sig; det handlar alltså inte om att jämföra de olika lärosätena med varandra ...

CARINA MALLARD

Carina Mallard tycker att det är många frågetecken kring regeringens arbete med profilområden.

yttrande och i januari 2024 ska Vetenskapsrådet skicka in ett förslag till regeringen på vilka satsningar som bör göras.

Enligt regeringen ska ett profilområde både kunna utgöras av forskning som redan är starkt etablerad och av forskning som bedöms ha en stark potential att utveckla hög vetenskaplig kvalitet. Också samarbeten mellan olika lärosäten ska vara möjliga, profileringen handlar alltså inte om att öka konkurrensen. Också ett internationellt fokus lyfts fram.

ÄVEN OM DET FINNS en process för hur ansökningarna kommer att hanteras är fortfarande mycket oklart, påpekar Carina Mallard. – Dels vet vi inte hur många profilområden ett brett och stort lärosäte som GU kan få, även om vi tror att det handlar om cirka fem stycken. Dels är budgetramarna oklara. Enligt tidigare information handlar det om cirka 500 miljoner kronor per år som ska fördelas på de olika lärosätena, men om det är nya pengar eller en omfördelning av de fakultetsmedel vi redan får, är oklart. Vi vet heller inte om medlen delas ut per lärosäte, oavsett hur många profilområden lärosätet får, eller om medlen tilldelas varje profilområde, vilket alltså i så fall gynnar de lärosäten som får många områden. Till detta kommer andra omständigheter som ökar osäkerheten, som riksdagsvalet i september samt allvarliga händelser ute i världen som ju helt kan kasta om förutsättningarna för regeringens satsningar på forskning.

TIDSPLAN VID GU:

19 september: Sista datum för fakulteterna att lämna in omarbetade förslag på profilområden.

26 september–

18 oktober: Varje fakultet samt GU:s International Advisory Board rangordnar samtliga profilområdesförslag som kommit in.

18–27 oktober:

Forskningsnämnden och Ledningsrådet väger samman rangordningarna och lämnar förslag till beslut, som rektor fattar den 27 oktober. Därefter förbereds ansökan.

Januari 2023:

Kortfattad ansökan skickas till Vetenskapsrådet. Våren 2023: Fullständig ansökan om profilområden skickas till VR. Våren 2024: Regeringen fattar beslut.

Vad tycker GU:s ledning generellt om satsningen på profilområden?

– Vi menar att den innebär en onödig ytterligare styrning av universiteten. Dessutom leder ansökningarna till väldigt mycket extra arbete på alla nivåer: för fakulteterna, för universitetsledningen samt, naturligtvis, för Vetenskapsrådet. Att regeringen vill satsa på forskning är vi förstås nöjda med men det hade varit effektivare att lägga pengarna på den modell som redan finns. Trots våra tveksamheter är vår ambition att verkligen arbeta på vår ansökan och göra den så bra som det bara går.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

FAKTA

Regeringens satsning på profilområden innebär en ny modell för kvalitetsbaserad fördelning av forskningsanslag. Det handlar om strategiska satsningar av högsta kvalitet som lärosätena själva definierar. Det är Vetenskapsrådet, Formas, Forte och Vinnova som utvecklat modellen. Ansökningarna kan avse både nya och etablerade områden. De bedöms av en internationell panel enligt tre kriterier: forskningens vetenskapliga kvalitet, kvaliteten på samverkan med det omgivande samhället samt hur väl profilområdena stämmer överens med lärosätets strategiska arbete för ökad kvalitet i forskning och samverkan. Målet är att modellen införs 2024. Planen är att utvärdera satsningen efter 6–7 år.