CHIFFER en historisk gåta

År 1575 försökte den tyskromerske kejsaren Maximilian II bli vald till polsk-litauisk kung. Sin valpropaganda förmedlade han via hemliga brev till litauiska och polska adelsmän. Breven är skrivna i chiffer vilket innebär att de inte gått att läsa förrän helt nyligen.

För dechiffreringen står bland andra Michelle Waldispühl, verksam inom det unika tvärvetenskapliga projektet Decrypt.

Ett av de problem en forskare ställs inför som vill tyda ett dokument som är skrivet som chiffer är att lista ut vilket språk texten är på, förklarar Michelle Waldispühl, universitetslektor i tyska med historisk tyska som specialområde.

– Eftersom ordentliga stavningsregler först så småningom införts i olika språk kan äldre texter uppvisa mycket stavningsvariation, vilket ställer till det för den algoritm som ska försöka knäcka chiffret och tyda språket. Ett annat problem är att texterna ofta innehåller viss språkblandning, precis som när ungdomar idag stoppar in engelska uttryck när de talar svenska. När det gäller Maximilian­breven gissade vi först på italienska eller franska men texten visade sig vara på tyska, med inslag på latin.

Själva chiffret består av en blandning av astrologiska tecken, grekiska bokstäver och esoteriska symboler. För att kunna tyda texten måste tecknen först transkriberas till bokstäver som det dataprogram som forskargruppen använder kan tyda.

– Turligt nog är chiffret ett ganska enkelt substitutionschiffer där ett tecken motsvarar en eller i vissa fall två bokstäver. Det finns också mellanrum mellan orden, vilket underlättar. Den hemliga diplomatin till trots blev Maximilian II dock aldrig polsk­litauisk kung, utan kronan gick istället till Stefan Báthory, furste av Transsylvanien.

I ett annat projekt har Michelle Waldispühl analyserat 15 brev som skickades under trettioåriga kriget från diplomaten Johan Adler Salvius till Axel Oxenstierna. Också här handlar det om ett substitutionschiffer som dock kompliceras av att varje bokstav motsvaras av flera olika sifferkombinationer.

– Även om chiffret är ganska enkelt tog det en del tid, både att skriva och tolka breven. När vi undersökte materialet såg vi att Salvius ibland chiffrerade bara några få ord, ibland längre textdelar; Oxenstierna, som skrev sina dechiffreringar mellan raderna, har ibland tolkat fel, vilket är lätt gjort.

I början av detta år gjorde några kollegor inom Decrypt världssensation, berättar Michelle Waldispühl.

– Under ledning av datavetaren George Lasry har de avkodat 57 brev som den skotska drottningen Maria Stuart, som satt fängslad i Towern, åren 1578 till 1584 skickade till den franske ambassadören i London. Historiker menar att detta är den viktigaste upptäckten om Maria Stuart på 100 år.

Chiffer och koder kan göras på många olika sätt. Ett av de ovanligare står den amerikanska flottan för, förklarar Michelle Waldispühl.

– Under slaget om Iwo Jima våren 1945 skapade personer ur den amerikanska ursprungsbefolkningen navajo en kod som byggde på deras skriftlösa språk, något som fick stor betydelse för den amerikanska segern.

När Decrypt startade 2019 fanns knappast någon tvärvetenskaplig forskning eller några digitala metoder inom historisk kryptologi.

– Så projektet handlar verkligen om ett spännande och ovanligt område med stor potential att utvecklas, inte minst metodmässigt. Bland annat använder vi bildanalys för att transkribera handskrivna texter så att de kan läsas av en dator. Sedan tar vi hjälp av ett dekrypteringsverktyg för att testa oss fram till rätt nyckel. Min roll i projektet är att bidra med filologisk och språkvetenskaplig expertis, både till transkriberings­ och dechiffreringsverktygen.

Decrypt-projektet har tre mål: Att samla in så mycket data om historiska chiffer som möjligt, att bygga upp ett tvärvetenskapligt nätverk inom historisk kryptologi, samt att vidareutveckla verktyg för att analysera och tillgängliggöra chiffren, inte bara för forskare utan även för allmänheten.

För att dechiffrera breven till Maximilian samarbetade Michelle Waldispühl bland annat med datavetaren Nils Kopal.

– Forskning om historiska koder och chiffer är ett utmärkt exempel på ett område som kräver kompetens från olika ämnen som språkvetenskap, historia, datalingvistik och datavetenskap. Tvärvetenskap är roligt men också utmanande, inte minst för att olika discipliner har skilda traditioner när det gäller vilka och hur olika begrepp används. Bland det första vår forskningsledare, Beáta Megyesi, gjorde var därför att bringa ordning i våra begrepp för att undvika missuppfattningar.

Hur ska man då tänka om man själv vill skriva ett svårdechiffrerat hemligt meddelande?

– Jag föreslår ett substitutionschiffer. De är ganska lätta att göra men kan kompliceras på olika sätt. Exempelvis kan man skriva ihop orden istället för att ha mellanrum och låta flera symboler eller siffror representera samma bokstav eller ord. Om man dessutom har med tomma symboler som inte betyder något alls blir det extra svårt, tipsar Michelle Waldispühl.

Fakta: Databasen Decode innehåller en samling digitaliserade bilder av chiffertexter och krypteringsnycklar samt metadatainformation om deras ursprung, transkription och eventuell chifferanalys eller kommentar. Alla poster är öppna för allmänheten att söka i.

Projektet Decrypt: Decryption of historical manuscripts finansieras av Vetenskapsrådet. Det är internationellt och tvärvetenskapligt med forskare från Sverige, Tyskland, Ungern och Spanien och spänner

Den kodade text Michelle håller upp använder samma chiffer som i Salvius­breven. Försök tyda texten – rätt lösning finns på sidan 21. Nyckeln finns också här: https://de­crypt.org/ decrypt­web/RecordsView/4126?showdetail= över historia, datalingvistik, språkvetenskap och kryptoanalys. Forskningsledare är Beáta Megyesi, professor i datalingvistik vid Uppsala universitet.

Mer information: www.de-crypt.org.

Världens mest svårtydda historiska chiffer? Kanske det i Voynichmanuskriptet, en bok från början av 1400-talet, skriven på ett okänt språk eller chiffer. Ingen har ännu lyckats tyda manuskriptet och det finns de som menar det handlar om en nonsenstext. Men intresset är så stort att det arrangeras konferenser enbart om denna text.