Linjal som mäter kunskap

– Att mäta ett barns ökade kunskaper ska kunna liknas vid att mäta ett barns ökade längd. Raschmetoden går ut på att skapa samma sorts exakthet inom samhällsvetenskaperna som inom naturvetenskap. En centimeter på en linjal är ju lika lång oavsett var på skalan den finns; på samma sätt skapar Rasch-metoden ett exakt poängssystem för exempelvis läsförmåga. Det förklarar David Andrich, professor vid University of Western Australia.

GEORG RASCH (1901–1980) var en dansk matematiker, känd för sin mätmetod där statistiska modeller uttrycker sannolikheten för ett korrekt svar på en uppgift som en funktion av individens förmåga och uppgiftens svårighetsgrad. Det är en modell som används inom pedagogik, bland annat för att mäta utveckling hos både individer och grupper, berättar David Andrich, världsledande expert på

Rasch metod, som han också arbetat tillsammans med.

– Det gäller att skapa ett test som verkligen mäter det man vill undersöka och inget annat. Exempelvis kanske man vill veta hur mycket en fjärdeklassare utvecklat sin läsförmåga under ett år. Med hjälp av Rasch­modellen kan testet utformas så att det mäter elevens utveckling, oberoende av andra faktorer som kön, ålder, bakgrund och så vidare.

För att göra en bra undersökning krävs ett noggrant förarbete. Det kan exempelvis handla om att testa läsförmåga på flera olika sätt eller, om man istället vill använda metoden inom hälsoområdet, att ta fram data om patientens hälsa och attityder till vård och behandling.

Under en månadslång vis­ telse i maj som gästprofessor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik höll David Andrich en Raschkurs och föreläste om hur Rasch­modellen kan användas vid bedömning av bland annat skolelevers läsförmåga.

Text: Eva Lundgren

Foto: Johan Wingborg