Utsikten

Det finns en utsikt jag kommer att sakna i och med flytten till det nya Natrium-huset. Botanhuset kommer då att upphöra existera som det hus det tjänat som i botanikens, mykologins, pollenanalysens och stressmedicinens tjänst de senaste dryga 50 åren. Utsikten jag tänker på syns från fikarummet på våning fyra och vetter mot sydväst genom en bred och hög fönstervägg. Det som syns närmast är radhuslängan längs Carl Skottsbergsgatan men framför allt träden som bildar en tät horisont mot sydväst vid randen av Slottsskogen. Fikarummet är den naturliga samlande platsen för otaliga möten mellan masterstudenter, doktorander, post-doktorer, gästforskare, professorer, prefekter, lokalvårdare, it-personal och husets oumbärlige intendent Sven och många fler, från nära och fjärran. Utsikten finns där som en omväxlande och vacker kuliss för en lättsam start för de trevliga fikasamtalen, med eller utan bullar och tårtor, för pratiga lunchraster med medhavd matlåda eller snabbmat från närbutiken och inte minst för alla oförglömliga doktorandfester! Mången framtidsutsikt har också ventilerats och spekulerats kring under dessa tillfällen. ”Vad ska du göra efter disputationen?” är en fråga som ofta hörs kring fikaborden och lett till funderingar om framtidsutsikter kanske inom växtfysiologi, ekotoxikologi, växtsystematik eller oceanografi, ty många är de fält som ryms i huset och flera ska de bli i det nya Natrium. Samtalen har på senare tid kretsar inte minst kring vad slags utsikter de blivande arbetsrummen erbjuder. En liten skymt av havet lär man få från rätt vinkel i ett rum högst upp, men för övrigt kommer, om jag får gissa, de mest spännande utsikterna finnas i forskarnas tankevärldar för en bättre värld där växternas skira blad fortsätter spira på vårarna, för vattnet kommer att vara rent för fiskar och alla andra organismer och temperaturerna lagom för det liv som så länge funnits på jorden och kämpar för att överleva.

Jag kommer att sakna utsikten genom fikarummets stora fönster ut mot Slottsskogen, men gratulerar de nya brukarna: eleverna och lärarna på Jensens grundskola som kommer att flytta in i huset om ett drygt år! På vårarna kommer ekarna färgas av ett ljust grönt skimmer på hela fönstrets bredd och höjd för att sedan skifta över i sommarens mörkare gröna för att på hösten skifta i gult och rött. Efter bladfällningen kommer de stabila stammarna stå kvar och ge fritt spelrum för den stora blå himlen, ibland grå av dis, ibland molnig och regnig och ibland röd av solnedgången. Oavsett väder och vind kommer utsikten erbjuda en lättsam start på ett samtal mellan nya medarbetare som arbetar mot nya horisonter och nya livsutsikter. Stort lycka till för oss alla inför framtiden med nya utsikter!

Minna Panas

Doktorand i naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap inom forskarskolan CUL