För dig som vill utvecklas nr 5 • OKTOBER 2012
+
John vann Yrkes-SM Tyck till om Teknikcollege Högaktuella Hans Lind
NY RAPPORT:
Bristande kompetens hindrar tillväxten Gemensam kraftsamling i Småland Stefan Eklund på Myresjöhus om den stora utmaningen:
JAKTEN på personalen Vad händer om YH-utbildningen läggs ner?
S k r u v Spec i a l i Sten
1 HECO-UNIX skruvas i med lätt hand på skruvdragaren.
Spara tid och kraft
• Sammandragande • Tål höga belastningar • Snyggt självförsänkande
2 Skruven trycker samman materialet långt innan skruvhuvudet når ytan.
3
Den patenterade och innovativa HecO-uniX är en helgängad skruv med sammandragande effekt. Gängan trycker automatiskt trämaterial mot varandra utan att behöva använda kraft eller tvingar.
• Lämplig till beslag • Skadar inte plugg
Skruvens unika huvud och den progressiva gängan minskar antalet arbetsmoment och sparar tid. Det gör HECO-UNIX till en välkommen tillgång som passar lika bra för t ex regelverk och stommar som finsnickeri och inredning. Se film om
HECO-UNIX på www.heco.se.
www.heco.se
HECO-UNIX är självförsänkande och tål mycket höga belastningar. HECO Nordiska, Nyhems Industriområde, 330 33 Hillerstorp. 0370 -37 51 00.
Det finns jobb inom träindustrin PRAKTIK UTBILDNING NYTT JOBB
En undersökning gjord av Trä- och Möbelföretagen, TMF, slår fast att det behöver anställas ca 7000 medarbetare inom trä- och möbelindustrin de närmaste åren. Vi utbildar och har ett brett kontaktnät där det finns alla möjligheter att nå en anställning efter utbildningen. Under 2011 gick 80% av våra elever i arbete. Hör av dig!
Välkommen att kontakta oss 0504 -182 47 | www.tibro.se/ttc
Innehåll nummer 5 • 2012
Hej!
Trä & Möbelforum är TMF:s medlems söker till- för vi r dä tidning m medlem föra värde till dig so d verktyg genom att bidra me . on ati pir ins och vi ska skriva Vad tycker du att nen och tio ak om? Mejla red berätta! tomf@tmf.se
Trä & Möbelforum ges ut av TMF – en del av Arbio AB tel: 08-762 72 50 Storgatan 19, 102 04 Stockholm Ansvarig utgivare: Leif G Gustafsson tomf@tmf.se Produktion: Uppdragsmedia Redaktör: Kristofer Sandberg (KS) tel: 073-913 41 46 kristofer.sandberg@uppdragsmedia.se Adressregister: Sofia Stensson tel: 08-762 72 47 sofia.stensson@tmf.se Annons: Lime AB tel: 040-40 86 80 Tryck: Trydells Tryckeri Omslagsfoto: Hasse Bengtsson
10 Jobben som ingen vill ha
16 Strategiskt samarbete
Yrkesutbildningen i Vetlanda har varit uppskattat och gett jobb. Men årets kull kan vara den sista. Nu hotas utbildningen av nedläggning. För Myresjöhus skulle det innebära en allt djupare kris.
4 Aktuellt Nytt, snyggt och ett par ord från redaktören. 6 Spaningen Priser och utmärkelser att hålla koll på.
I Småland har ett länsöverskridande samarbete inletts med en tydligt vision: att göra Småland till europas ledande träregion 2020. Med en gemensam strategi har man pekat ut färdriktningen och prioriterat sina insatser.
7 Hallå där! John är Sveriges bästa unga möbelsnickare. 17 Perspektiv Ny rapport om kompetensförsörjning.
19 Insikt Vad tycker du om Teknikcollege? 22 Profilen Hans Lind vill se nytt miljonprogram.
TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige, och företräder cirka 750 medlemsföretag med över 30 000 anställda. Med fokus på medlemsnytta skall TMF ständigt arbeta för att främja företagandet inom svensk trä- och möbelindustri, visionen är att TMF skall vara en självklar företrädare för den svenska trä- och möbelindustrin i alla företagarfrågor.
Förmodligen marknadens smartaste handtag för fönster
ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions
Code Handle Window Söker DU en inspirerande miljö för ditt möte? Då hälsar vi dig välkommen till oss på Träcentrum. Vi kan erbjuda lokaler för både stora och små sällskap, t ex för informationsträffar, seminarier, kock-offer, kundluncher, utställningar, konserter och utbildningar
www.tracentrum.se
Det smarta kodhandtaget för fönster och fönsterdörr.
Nu också i vitt!
0380-55 43 00
www.assaoem.se
Aktuellt
REDAKTÖREN:
Men vem ska göra jobbet?
D
et finns en myt om att vår industri är ”tråkig, tung och smutsig”. Det säger Henrik Lindberg, forskare på Ratio. Han menar att det är dags att ändra på den bilden nu, om branschen ska ha en chans att locka några ungdomar. Tråkig, tung och smutsig alltså – om ni bara visste hur gärna jag skulle resa mig ur min ergonomiska kontorstol och ägna mig åt något tungt och smutsigt. Tråkigt? Nej, det kan jag bara inte tänka mig. I det här numret av Trä & Möbel forum riktar vi uppmärksamheten mot något som är på väg att bli ett stort problem – svårigheten att rekrytera kompetenta med arbetare. Det finns gott om jobb, vissa företag har alldeles för mycket att göra. Problemet är att det inte finns någon som kan göra jobbet. Och det spelar ingen roll hur mycket vi säger att vi älskar trä och pratar om hur klimatsmart det är. Om det inte finns arbetskraft där job ben finns så blir det noll och inget. Jag hoppas innerligt att trenden vänder. Jag vill läsa artikeln om hur hela världen köar för att ta del av det svenska undret. Och jag vill även i framtiden sitta i en snygg svensktill verkad stol som håller för många fler än mig. Det finns inget tråkigt i det.
”Tråkigt? Nej, det kan jag bara inte tänka mig”
Kristofer Sandberg , redaktör
4
trä&möbelforum OKTOBER 2012
Kompetensutveckling är a och o för de flesta företag. Men hur ser förutsättningarna ut egentligen? Vi frågade tre medlemsföretag. TEXT kristofer sandberg
Vad är det viktigaste för ditt företag när det gäller kompetensutveckling? ”Blir folk i närområdet”
”Krävs jättesatsning”
– Vi får utbilda vår egen personal. Eftersom vi ligger lite i obygden, mitt emellan städer, är det svårt för oss att locka folk. Att pendla hit är en kortsiktig lösning. Så för att få stabilitet så får vi leta efter personer som har den rätta viljan att lära sig det här, då blir det folk i närområdet, för då vet vi att de stannar hos oss. Leif Svanholm Vd, Skidstahus, Ullånger
– För oss och för hela branschen är det jättetufft. Och så fort det vänder så är bristen på ingenjörer inom byggsidan enorm. Jag tycker att universiteten har dåligt fokus på detta. Det verkar vara mer intressant att jobba med andra typer av industrier än byggsektorn. Så det måste till en jätte satsning, för om det ska byggas ett nytt miljonprogram, vem ska göra det? Peter Mossbrant Vd, Deromehus, K ungsbacka
”Vi vill inte outsourca”
– Det är svårt att hitta kompetent personal. Just nu står vi inför nyanställningar inom både konstruktion och produktion, och vi brukar få bra respons. Tyvärr är det många som faller bort på grund av att de inte har den kompetens vi kräver. Och den här gången vill vi ha någon som är kvalificerad från början. Dessutom vill vi gärna ha dem anställda hos oss, inte tvingas outsourca. Birgitta Hedlund vd, Bra Hus, Furudal (Dalarna)
Skånska medlemsföretag kämpar för träutbildningar
Utbildning Det finns många lokala kämpar som bidrar till att skapa ett bra arbetsmarknadsklimat för träbranschen. I nordöstra Skåne samarbetar just nu ett 30-tal företag för att säkra trä utbildningen i regionen. I nuläget handlar det om träutbildningarna på gymnasie- och eftergymnasial nivå, med bland annat Snickarakademin. I Åhus samordnar Georg Gärdh
insatserna och alla kontaktade träföretag i regionen är beredda att stötta den lokala träutbildningen, både på gymna sie- och YH-nivå. Det gäller bland annat med mentorskap, praktikplatser och kravbeskrivning på yrkeskompetenser. I slutet av oktober är det kom munmöte i Kristianstad. Då kommer skolledningen att besluta om Snickar akademin får finnas kvar.
Foto: ANDREAS LINDHOLM
Aktuellt
världens första passiv-hall i trä
9
Arkitektur Nu är den invigd
– Södra Climate Arena – världens första tennishall i trä som klarar kraven för passivhus. – Vi har tagit fram en koncepthall som vi hoppas kan bli en förebild för framtida idrottshallar, säger Christer Segerstén, styrelseordförande i Södra. Hallen drivs av de välkända tennisprofilerna Stefan Edberg, Magnus Larsson och Carl-Axel Hageskog.
Plyscrapers – en högintressant trend Internationellt Skyskra
por vet vi alla vad det är, men plyskrapor? Höghus av trä har i alla fall börjat kallas just ”plyscrapers”, inspirerat av byggmateria let, ett korsvis laminerat trä, som liknar plywood, dock mycket tjockare och starkare. I Kirkenes, Norge, finns det planer på att bygga ett 16 våningar högt hus av trä. Världens högsta trähus just nu är The Stadthaus på Murray Grove i London, nio våningar högt. Källa: SvD
Möbler och musik Pallars i Långhed – ett världsarv.
Kultur Under Smålands ulturfestival, 1-4 november, K kommer Lammhult vara värd för föreställningen ”Musikalisk design”. Där möter en formgivare två musiker och blandar musik med tankar om form och trä – mitt i hjärtat av Lammhults produktion.
nya YH-linjer på önskelistan i Hultsfred Utbildning Under hösten2013 vill Campus Hultsfred starta nio nya YH-utbildningar. I ansökan fokuserar man på tre branschområden: utbildningar mot tradi tionell basindustri, mot besöksnäringen samt mot it/marknadsföring. – De är framtagna utifrån näringslivets kommande behov, säger Pär Kågefors, campuschef. Källa: VIMMERBY TIDNING
Träbyggnader blev 15:e världsarvet Kultur I somras utsåg Unesco sju hälsingegårdar till världsarv. De väldekorerade gårdarna Foto: jAKOB DAHLSTRÖM byggdes under 1800-talet och speglar böndernas välstånd.
OKTOBER 2012 trä&möbelforum
5
Spaningen
Prispressat Formgivning av yttersta klass, innovationsrikedom och affärsnytta – och så klart läcker design. Bra produkter ska premieras. Och det finns gott om tävlingar och utmärkelser att hålla utkik efter. TEXT CECILIA UHLER (TACK TILL LARS Bülow)
Gyllene hästen 2012 gick till Skogssauna vid Gävlebukten.
Träpriset Ett hederspris som delas ut vart fjärde år till ett nytt byggnadsverk i Sverige där trä, i kombination med andra material, använts med särskilda arkitektoniska kvaliteter och med k onstruktiv utformning. Delas ut av: Svenskt Trä (Skogsindustrierna).
träteknologipriset En öppen tävling för bästa examensarbete (som medfört examen med minst 180 högskolepoäng) inom träteknologi. Delas ut av: Skogsindustrierna och tidningen NTT.
Ru Chair knep guld 2011.
Det femte elementet av Lukas Dahlén, ett av de turnerande bidragen.
UNG SVENSK FORM En utmärkelse och språngbräda för unga formgivare. De nominerade presenteras under Swedish Design Award och bidragen åker på internationell turné. Till sökande som utmärkt sig har juryn möjlighet att dela ut stipendier. Delas ut av: Svensk Form i samarbete med Stockholm Furniture Fair.
GULDSTOLEN Oscarsgala för arkitekter! Priset delas ut årligen, vartannat år handlar det om ”Bästa interiör” och vartannat år om ”Bästa produkt”. Extra roligt är att priset delas ut samtidigt som Kasper Sahlin-Priset (arkitektur), Siennapriset (landskaps arkitektur) och Kritiker priset (journalistik). Delas ut av: Sveriges Arkitekter.
stora designpriset Prestigefullt pris som tilldelassvenska företag och deras designleverantörer. Syftet är att lyfta fram industridesignens v iktiga roll för produktutveckling och lönsamhet. Halva prissumman på 250 000 kronor ska doneras till forskning inom design. Delas ut av: Teknikföretagen, SVID och Svensk Form.
Subway, en av de norminerade 2010.
6
trä&möbelforum OKTOBER 2012
Claesson Koivisto Runes läslampa vann 2010.
design s Sveriges största tävling inom design. Här premieras innovationshöjd, affärsnytta och att design och kvalitet finns med från idé till återvinning. Bidragen turnerar internationellt och får använda sig av kvalitetsstämpeln ”S”. Delas ut av: Svensk Form, Sveriges Reklamförbund och SVID.
SöderbergsPrisET Höjdaren bland design utmärkelser med prissumma på en miljon kronor. Syftet är att främja design, mode och konsthantverk i Norden. Priset är tvärfackligt och här finns en självklar koppling till det konstnärliga uttrycket. Delas ut av: Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelse. Missade vi något pris? Gå in på webben och tyck till! www.traomobelforum.se
Hallå där!
John Lundin Ålder: 21 år. Bor: Uppsala (kommer från Umeå). gör: Jobbar på Staffans Snickeri i Uppsala. framtidsplaner: ”Det här är roligt just nu, vi gör allt från dörrar, fönster, kök och inredningar. Vad som händer om femtio år vet jag inte. Jag håller gärna på med det här några år till”. kuriosa: Har precis köpt lägenhet och renoverar på kvällarna.
Hallå där, John Lundin, Sveriges bästa unga möbelsnickare!
”Det är små marginaler som avgör, men det gick bra hela vägen”
J
ohn Lundin från Uppsala är Sveriges bästa unga möbelsnickare. Det står klart efter finalen av Yrkes-SM i möbelsnickeri, som ägde rum på Carl Malmsten Fur niture Studies på Lidingö sista helgen i september. Förutom äran får John nu representera Sverige i VM i Leipzig nästa år. Hur känns det?
– Jättebra (skratt). Vad var det som gjorde att du vann?
– Jag följde ritningen bäst och jag var nog också mest noggrann. Därmed lyckades jag ta fram bästa slutresultat.
Ni skulle tillverka en trappstege med inbyggd förvaring, vad tänkte du när du fick uppgiften?
– Att den var lite underlig, jag trodde att det skulle vara ett skåp. Men det passade mig bra ändå. Det är så små marginaler som avgör. Vilket moment var svårast?
– Att få till stegen och göra fria spåret med handfräs. Sen är det alltid svårt med panelläggning, att få den tät, det är pilligt. Tidspressen var också ett svårt inslag. Under sista dagen kän des det att det var tajt om tid. Hade du någon koll på dina motståndare?
– Nej, jag var så fokuserad.
Vad tror du om dina möjligheter i Leipzig?
– Det blir tufft, man möter ju de bästa från varje land. Grattis och lycka till! Yrkes-SM i möbelsnickeri arrangeras av TMF. I tävlingen har finalisterna 18 timmar på sig att tillverka en möbel. TEXT KRISTOFER SANDBERG Foto CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX
OKTOBER 2012 trä&möbelforum
7
Perspektiv
”Dagens utbildningar saknar relevans” Över en halv miljon människor står utanför arbets marknaden i Sverige samtidigt som det råder stor brist på arbetskraft. Värst drabbas de mindre hantverks grenarna. Kompetensbrist är ett av de största hindren för tillväxt i Sverige i dag, visar en ny rapport. Text
Mette Carlbom
F
å broar mellan studier och arbetsliv, låg status för de praktiska utbildningarna och att fel kompetens lärs ut. De är några av anledningarna till att så många går arbetslösa samtidigt som företag skriker efter arbetskraft. Allra värst är det för byggsektorn. Det visar rapporten ”Företagens kom petensförsörjning och ungas etablering på arbetsmark naden” av Henrik Lindberg, forskare vid näringslivets forskningsinstitut, Ratio. För drygt 20 år sedan, 1990, var den genomsnittliga åldern för när en person etablerade sig på arbetsmarknaden 21 år. I dag är snittåldern 28 år. En av anledningarna är att det under 1990-talet gjordes omfattande satsningar på utbildningssystemet. Fram till dess hade unga kommit tidi gare in i yrkeslivet och blivit självförsörjande. Nu fortsätter de i stället att studera. Enligt rapporten har utbild ningarna i många fall blivit allt
8
mer urvattnade och frånkopp lade arbetsmarknadens behov. Samtidigt finns det en risk att värdefulla utbildningar, framförallt yrkesutbildningar, nedprioriteras.
Utbildningarna har i stället blivit urvattnade och andelen som avbryter sin utbildning är hög. Dessutom har Sverige redan en hög utbildningsnivå jämfört med andra länder. Trots att studien visar – Högskolor och universitet att det finns stora kvalitets utbildar inte för brister inom hela ”Högnäringslivets utbildningsväsendet behov. Det leder skolor och så menar Henrik till att man kan universitet Lindberg att hela ha bra kunskaper, ansvaret inte bara utbildar men som inte är kan läggas där. inte för tillämpbara för – Företagen och arbetslivet, säger näringslivet har närings Henrik Lindberg. också ett ansvar. De livets De stora måste öppna upp sig behov” satsningarna på mer för praktik och utbildningsväsendet har moti lärlingsplatser. De behöver verats med att näringslivet marknadsföra sig mot de som blir allt mer kunskapsinten ska välja utbildning och visa sivt och att snabba omställ att de är en framtidsbransch. ningar på arbetsmarknaden Men även att arbeta med löner kräver en större beredskap. och arbetsvillkor. Framförallt bör det under sökas vilken typ av utbildning Han poängterar att det är som bäst kan underlätta eta extra viktigt att företagen blering på arbetsmarknaden, inte bara engagerar sig under perioder av arbetskraftsbrist, menar Henrik Lindberg. Kraven på mer utbildning utan att det finns en konti kan ifrågasättas eftersom nuitet i arbetet att värva och framförallt behålla kompe de satsningar som skett inte tenta medarbetare. har gett önskat resultat.
trä&möbelforum OKTOBER 2012
vurmar för industrin. Henrik Lindberg , forskare på Ratio, vill slå hål på myten om att industrin är tråkig, tung och smutsig.
Vilka branscher är värst rabbade och i störst behov d av arbetskraft?
– Byggsektorn och de små hantverksbaserade yrkes områdena verkar ha det allra värst. De skriker efter utbil dad arbetskraft och där går det inte bara att ta in någon från gatan och tro att de kan göra ett bra jobb. Du måste ha både erfarenhet och rätt utbildning.
Hur ska man på bästa sätt få arbetskraft till ett område där bristen är stor?
– Det finns ofta inte en enskild lösning till det här problemet, utan mycket måste göras.
Diagram 14. De främsta orsakerna
Praktisk gymnasieutbildning (1363 företag)
70
Teoretisk gymnasieutbildning (951 företag)
60
Eftergymnasial utbildning/ specilistutbildning (632 företag)
50
Högskola/Universitet (394 företag)
motsvara kraven
ning
Praktisk gymnasieutbild (1363 företag)
ning
Teoretisk gymnasieutbild (951 företag)
Eftergymnasial utbildning/ specilistutbildning (632 företag) rsitet
Högskola/Unive (394 företag)
g
Forskarutbildnin (243 företag)
Annat
Kunskaperna som lärs ut är irrelevanta för våra behov
2.
till arbete som en inställning och vilja om 12) framhålls ungdomars are blev tillfrågade t 8082 företagsled sprocessen. Sammanlag jobb än äldre personer. har svårare att få just skälen till att ungdomar (19 procent) påpekar svarsalternativet som fyllde i det öppna ha en negativ inställYngre personer anses tenser hos ungdomar. ren ovilja till arbete. en eller tider assa
ns perspektiv
tet från företage
undersökt utbildningorganisationer också ten har era arbetsgivar undersökning Kompeten perspektiv. Almegas rnas, dvs. företagens nen på vad medDär fokuserade organisatio er (2011) är ett exempel. och vilka kompetens skulle bli bättre på, Kraven på t gymnasiet och högskolan eller högskolan. direkt efter gymnasiet jobb söker agen, men som inom tjänsteföret mellan olika branscher de ganska kraftigt
40
Forskarutbildning
alla företag i (243 företag) Två tredjedelar av för tjänstesektorn. olan mycket viktig30 mpetens. överlag var gymnasiesk med enbart gymnasieko att de anställer personer tjänstesektorn sade 20 är föroch högskolan inte som går ut gymnasiet för vad na bilden är att eleverna De saknar god förståelse Den sammantag på sitt första jobb. i 10 ra på ett bra sätt. verklighet de hamnar eller kommunice beredda på den samarbeta att sakanser Annat tjänster till kunder, 0 som företagen Kunskaperna och kvalitet För låg det innebär att leverera För låg kvalitet högt som lärs ut är som eftertraktas avseende ka avseende är en kompetens re. Yrkesspeci för irrelevanta teoretiska medarbeta praktiska Servicemedvetenhet sialt utbildade våra behov moment moment eller bildade och eftergymna det handlar om praktiska nas både hos gymnasieut e lågt oavsett om gymnadäremot överraskand (2011), för att utveckla kompetenser värderas 2012. enligt Almega Källa: Rekryteringsenkäten samverkan . De tre största hindren, var följande: dålig teoretiska färdigheter för näringslivets behov behov och nästan till goda plantskolor vilja till arbete som en om näringslivets sier och högskolor hos skolpolitiker (2012) framhålls ungdomars inställning och okunskap Rekryteringsenkäten I näringsliv, blev tillfrågade om mellan skola och . Sammanlagt 8082 företagsledare negativ faktor i rekryteringsprocessen gheter för lärare. obentliga karriärmöjli har svårare att få jobb än äldre personer. till att ungdomarskolans vad de anser är de främsta skälen r från 2007 ”Gymnasie (19 procent) påpekar just för hotell och restaurange dem som fyllde i det öppna svarsalternativet utbildningsrådet Hela 90 procent utav den nationella läroplanen, lärarnas I rapporten från r personer anses ha en negativ inställharmoniera ungdomar. Yngre Hur välpå sociala kompetenser hos rogram – bristen branschföreträdare såväl lärarna som hotell- och restaurangp arbete. er attatt ovilja till ren en eller framkomm tider passa mopå krav?” utbildnings branschens ning, vara dåliga servicekänsla och utbildningsmål och såsom attityd och på ska läggas på moment också att läroplanen anses Det anser att mer tid ativa förmåga. till lärarnas elevernas kommunik moment i relation ment som utvecklar företagens perspektiv ekonomiska än kvalitet från ochutbildnings Relevans underprioriterar avsevärt mera aktuellt undersökt utbildningett systematiskt sätt är datorer och internet era arbetsgivarorganisationer också Utöver Rekryteringsenkäten har säkerhet mera än vad synpunkter. Exempelvis Kompetenoch branschens poängterar dessutom perspektiv. Almegas undersökning lärarna och från mottagarnas, dvs. företagens överbetokvalitet Branschenars som duktig hantverkare när läroplanen skrevs. organisationen på vad medDär fokuserade studerandes roll är ett exempel.osynliggörs . att den en är ser för handlingskraft (2011) mer eller mindre och vilka kompetenser läroplanen gör. Uppfattning nikatör och ledare och högskolan skulle bli bättre på, lemsföretagen tyckte att gymnasiet som förebild, gästkommu på nas medan rollen gymnasiet eller högskolan. Kraven efter direkt jobb söker som framså man saknade hos dem men cika och mer generella branscher inom tjänsteföretagen, mellan olika genebehoven görs i branschspe varierade ganska kraftigt av utbildningsutbildningsnivå områdena avser utbildnings Om en uppdelning av mest önskade bild. Två tredjedelar elever exkluderas ka. Om lärare och träder en intressant är branschspeci av kompetensförsörjningen? medan en tredjedel 64 – Klarar utbildningssystemet rella utbildningar, 2007). ännu tydligare (UHR blir dessa resultat kunundersöker vilka – utbildad gör yrkeslivet” En intressant agen (2009) ”Ingenjören för studenterna. Även Teknikföret anser vara viktiga ar om vilka respektive företagen har olika uppfattning skaper som lärosätena respektive företagen bör programansvariga och vad som alltså iakttagelse är att nyexaminerad ingenjör a som krävs av en anser att studentern kunskaper och färdigheter Företagen i branschen viktigaste innehåll. vara ingenjörsutbildningens Procent
en är dålig på att
erna till att utbildning
kvalitet ende tiska ment
till att utbildningen
är dålig på att motsvara kraven
av alla företag i viktig för tjänstesektorn. Två tredjedelar överlag var gymnasieskolan mycket personer med enbart gymnasiekompetens. tjänstesektorn sade att de anställer högskolan inte är föreleverna som går ut gymnasiet och Den sammantagna bilden är att förståelse för vad i på sitt första jobb. De saknar god beredda på den verklighet de hamnar på ett bra sätt. kunder, att samarbeta eller kommunicera det innebär att leverera tjänster till anser saksom eftertraktas högt och som företagen Servicemedvetenhet är en kompetens Yrkesspecika och eftergymnasialt utbildade medarbetare. nas både hos gymnasieutbildade eller lågt oavsett om det handlar om praktiska kompetenser värderas däremot överraskande att utveckla gymnahindren, enligt Almega (2011), för teoretiska färdigheter. De tre största dålig samverkan för näringslivets behov var följande: plantskolor goda till högskolor sier och behov och nästan hos skolpolitiker om näringslivets mellan skola och näringsliv, okunskap lärare. obentliga karriärmöjligheter för
WWW.IMM-COLOGNE.COM WWW.LIVINGKITCHEN-COLOGNE.COM
”Gymnasieskolans för hotell och restauranger från 2007 I rapporten från utbildningsrådet läroplanen, lärarnas Hur väl harmonierar den nationella hotell- och restaurangprogram – branschföreträdare framkommer att såväl lärarna som utbildningsmål och branschens krav?” utbildningsmosåsom attityd och servicekänsla och anser att mer tid ska läggas på moment på förmåga. Det anses också att läroplanen ment som utvecklar elevernas kommunikativa i relation till lärarnas ekonomiska utbildningsmoment ett systematiskt sätt underprioriterar mera aktuellt än avsevärt internet är datorer och och branschens synpunkter. Exempelvis säkerhet mera än vad och lärarna poängterar dessutom när läroplanen skrevs. Branschen hantverkare överbetoatt den studerandes roll som duktig läroplanen gör. Uppfattningen är eller mindre osynliggörs. mer ledare och nas medan rollen som förebild, gästkommunikatör så framgörs i branschspecika och mer generella Om en uppdelning av utbildningsbehoven avser geneav mest önskade utbildningsområdena träder en intressant bild. Två tredjedelar elever exkluderas är branschspecika. Om lärare och rella utbildningar, medan en tredjedel 2007). blir dessa resultat ännu tydligare (UHR vilka kun– utbildad gör yrkeslivet” undersöker Även Teknikföretagen (2009) ”Ingenjören En intressant företagen anser vara viktiga för studenterna. skaper som lärosätena respektive om vilka respektive företagen har olika uppfattningar iakttagelse är att programansvariga vad som alltså bör av en nyexaminerad ingenjör och kunskaper och färdigheter som krävs att studenterna innehåll. Företagen i branschen anser vara ingenjörsutbildningens viktigaste
Läs hela rapporten på webben: n? – 65
Klarar utbildningssystemet av kompetensförsörjninge
www.ratio.se/media/121971/inlaga_original.pdf 65 örsörjningen? – systemet av kompetensf
Klarar utbildnings
örsörjningen? systemet av kompetensf
Förutom att näringslivet har ett ansvar genom att marknadsföra sig bättre och inte lämpa över allt ansvar på staten, så spelar även sociala attityder in, anser Henrik Lindberg. – Det finns en föreställning om att industrin är tråkig, tung och smutsig. Vi måste slå hål på den myten, säger han. Praktiska utbildningar har lägre status än de teoretiska utbildningarna, trots att de är mer anpassade till arbets marknaden. De som kommer ut från yrkesförberedande utbildningar klarar sig bra när de väl kommer in i arbetslivet. – Jag hörde ett skräck exempel om en studieväg ledare som sa: ”Välj gärna en teoretisk utbildning. Misslyckas du med den kan du gå tillbaka till den prak tiska och börja jobba på fabri ken.” Det ger fel signaler. Att den praktiska utbildningen är något du kan göra om du inte lyckas med den teoretiska. Enligt rapporten finns det också för få bryggor mellan studier och arbetsliv i utbildningssystemet. Vad är det för typ av bryggor som behövs?
– Tillräckligt många lärlingsplatser är en sådan. Praktik är bland annat obligatoriskt i Frankrike och Tyskland. Men i Sverige är det ett frivilligt inslag och saknas på flera högskoleutbildningar.
Lärlingsutbildningarna har inte haft en stark tradition i Sverige och rapporten pekar på att det är en förbisedd utbildningsform som man borde titta mer på, eftersom det har gett bra resultat i andra länder. En typ av utbildning är KYutbildningen som har likheter med lärlingssystemet och bygger till stor del på praktik och vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Vad betyder KYutbildningen i det här sammanhanget?
– Det är ett väldigt bra inslag i det svenska utbild ningssystemet. Den har bevisligen gett goda resultat och är konkret anpassad till näringslivet. Trots att Henrik Lindberg
pekar ut flera olika faktorer som är viktiga för att komma till rätta med glappet mellan de många arbetslösa och bristen på kompetent arbets kraft så är det en faktor som sticker ut. – När vi tittar på vad före tagen tycker om den utbildade arbetskraften så är det flera som tycker att den kunskapen som getts under utbildning inte är relevant för företagens behov. – Nu måste i stället företagen vidareutbilda nyanställda. Den allra största bristen är att det saknas relevans i utbildningen.
The international kitchen show at imm cologne.
CREATE. FURNISH. LIVE. THE INTERNATIONAL FURNISHING SHOW 14 – 20. 01. 2013
Swedish Fair & Trade Service AB, Kölnmässans representant i Sverige Tel. 08 6678500, info@swedishfairtrade.se, www.swedishfairtrade.se
90x250-IMM13 S-Tra.indd 1
28.08.12 12:35
myrEsjöhus
Vilka ska ta ¨ OVER?
Under snart tio år har en handfull småhustillverkare i Småland drivit en gemensam yrkesutbildning. Den har varit populär och gett jobb. Nu hotas den av nedläggning och ingen förstår mer än att vi har en skolpolitik på ständiga irrvägar. text & foto roland fransson
stort behov. Stefan Eklund på Myresjöhus har varit med under både upp- och nedgångar. Han är övertygad om att det behövs en anpassad YH-utbildningen i Vetlanda.
sista kullen? Årets klass med trähusprojektörer kan bli den sista för matteläraren Peter Wejde och projektsamordnaren Britt-Marie Vidhall.
V
oroad. Stefan Eklund på Myresjöhus s itter i ledningsgruppen för YH-utbildningen till byggnadsritare. – Det blir problem för hela branschen om utbildningen läggs ned, säger han.
12
ägen till Vetlanda kantas mil efter mil av tätvuxen gran skog. Vägskyltarna, med namn som Sävsjö, Hjältevad, Lands bro och Eksjö, skvallrar om att vi är på väg rakt in i hjärtat av Trähusriket. Det är glest mellan gårdarna och husen, men här finns råvaran, sågverken och k unnandet. Än så länge, bör kanske tilläggas, det som är styrkan har samtidigt en baksida. Det mesta ligger en bit bort, som Högskolan i Jönköping och Linnéuniversitetet i Växjö. Än värre är att högskolan och universitetet inte erbjuder rätt sorts utbildningar för att kunna försörja industrin med arbetskraft. Dessutom står branschen inför en generations växling. En stor grupp, som överlevde konjunktur svackorna i början av nittiotalet och den senaste finanskrisen för några år sedan, börjar närma sig pensionsåldern. De ska ersättas. Och som sten på börda hotas alltså nu branschens gemensamma skolsatsning av nedläggning. Staten har sagt nej till mer pengar. Men trähus fabrikanterna och Vetlanda Lärcentrum ger sig inte. Väl framme i Vetlanda berättar Britt-Marie
trä&möbelforum OKTOBER 2012
Vidhall, projektsamordnare på Vetlanda Lär centrum, att hon just har lagt sista handen på en ny utbildningsplan och sänt in den till Myndigheten för yrkeshögskolan. – Det handlar om en total omgörning. Den nya utbildningen är ännu mer marknadsanpassad, ännu effektivare. Vi har kortat studietiden med en termin, så nu är den sammanlagt på tre terminer. Och från första dagen får eleverna lära sig att arbeta med CAD-tekniken. Det är lite som Suzukimetoden, säger hon och ler. Den nya kursplanen är formad av ledningsgruppen
där den lokala trähusbranschen har majoritet. Där sitter representanter för Anebyhus, Hjältevadshus Myresjöhus och Trivselhus. Nu blir det några oroliga månader innan BrittMarie Vidhall och trähusföretagen får besked om det nya kursupplägget är okej. Först i mitten av januari nästa år vet man hur det går. Någon plan B finns inte. Det var i samband med en företagsträff för snart tio år sedan som idén till att skapa en skräddar sydd husbyggarutbildning föddes. Några trähus fabrikanter klagade över att det var svårt att rekrytera byggnadsritare med rätt sorts kompetens.
”Det handlar om en total om görning”
”Förändringarna av skolan har skapat oro, saker och ting hinner inte sätta sig” Dåvarande chefen för kommunens eftergymnasiala vuxenutbildning, Ann-Marie Brandt, tipsade då om KY, Kvalificerad yrkesutbildning, en utbildnings form som hade införts 2002 av den socialdemo kratiska regeringen. Vetlanda lärcentrum, som då hette Avena lär centrum, tog kontakt med fler trähustillverkare. – Det visade sig att behoven såg väldigt lika ut, berättar Britt-Marie Vidhall. Det handlade framför allt om brist på byggnads ritare och stora förväntade pensionsavgångar. Trähusföretagen insåg att här hade de ett gemen samt problem och kom tillsammans med lärcentru met överens om att starta en ettårig utbildning till byggnadsritare. – Kursen blev genast populär. Den var kort, så
trots att du kanske hade familj och barn gick den med lite uppoffringar att genomföra. Och det vik tigaste av allt, det fanns oftast jobb när du var klar, säger Britt-Marie Vidhall. Men säg det som är beständigt inom skol
politiken. 2009 infördes en ny utbildningsform, yrkeshögskoleutbildning, och ”Myndigheten för yrkeshögskolan” bildades. Regeringen ville samla alla eftergymnasiala utbildningar under en hatt. Alla KY-utbildningar ska fasas ut för att försvinna som begrepp år 2013, när de sista eleverna tar sin examen. Vetlandas ettåriga KY-utbildning försvann redan 2009 och i stället ansökte kommunen och trähus branschen om att få starta en tvåårig yrkeshögskole utbildning, som brukar förkortas YH. Tanken var att ge eleverna en bredare kompetens än tidigare. Utbildning döptes till Kvalificerad Trähusprojektör. Vetlanda Lärcentrum fick grönt ljus och den första kullen gick ut nu i somras. Även en andra kull har börjat. Den blir färdig nästa år men blir den sista tvååriga – när Vetlanda ansökte om ett nytt intag för åren 2012–2014 blev det nobben. Inga mer pengar. – När vi frågade varför vi hade fått avslag blev svaret att vi inte hade beskrivit behovet av
Myndigheten för yrkeshögskolan Startade sin verksamhet 2009. Hanterar ansökningar och bidrag till huvudmän. Bedriver tillsyn och utvärdering samt analyserar behovet av nya utbildningar. Administrerar även kvalificerad yrkes utbildning (KY), påbyggnads utbildning (PU), kompletterande utbildningar (KU) och lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken. Källa: Nationalencyklopedin
OKTOBER 2012 trä&möbelforum
13
”Vi har ett uppdämt byggbehov i landet som kommer att kräva mycket personal” utbildningen tillräckligt grundligt. Men avslaget var definitivt eftersom det inte går att överklaga YHmyndighetens beslut, förklarar Britt-Marie Vidhall. Branschen och kommunen sände iväg en protest skrivelse till myndigheten, men utan resultat. Britt-Marie Vidhall misstänker att YH-myndig hetens brist på anslagsmedel – det finns bara pengar till ungefär en fjärdedel av alla ansökningar – och att branschen just nu är i kris låg dem i fatet. Det kan bli svårt för de nya eleverna att på kort sikt få jobb. Nu står alltså hoppet till den nya YH-utbildningen. pionjär. Ulrika Sandberg jobbade 15 år som frisör innan en kompis tipsade henne om den dåvarande ettåriga KY-utbildningen till byggnadsritare i Vetlanda.
Myresjöhus VD: Mikael Olsson. Grundades: 1927. Ägare: Sedan 2007 det börsnoterade norska företaget BWG Homes. Tidigare ägdes företaget under drygt 30 år av Skanska. Antal anställda: 245 personer enligt den senaste års redovisningen. Omsättning: 1,5 miljarder kronor.
14
Jag lämnar Vetlanda och åker den knappa milen ut till Myresjö. Där möter Stefan Eklund upp, som är produktansvarig för Myresjöhus villaprogram. Han var tidigare projektansvarig och i den rollen hade han även ansvar för en del av nyrekryteringarna till företaget. Stefan Eklund har suttit med i lednings gruppen för yrkesutbildningen i Vetlanda sedan starten. Vi går in på huvudkontoret och slår oss ned i ett mindre konferensrum. Stefan Eklund kom hit till Myresjö från Malmö som nybakad gymnasieingenjör – fyraårig teknisk linje – för 37 år sedan och började sin karriär på ritkontoret. Gymnasieingenjör är en utbildningsform som försvann för 20 år sedan i samband med Göran Perssons skolreform, när alla gymnasieutbildningar skulle bli treåriga. Sedan dess har de som velat bli ingenjörer tvingats tillbringa tre år på högskola. Nu är dock begreppet gymnasieingenjör på väg tillbaka. På försök har Skolverket från den här hösten beviljat ett fjärde påbyggnadsår på 20 orter i landet. Ett exempel på skolpolitikens irrvägar. – Det blev ett vakuum när gymnasieingenjörerna försvann. Vi har rekryterat högskoleingenjörer i stället, men tyvärr har det inte fungerat särskilt bra. Ofta är de överkvalificerade för de jobb som vi kan erbjuda. Mönstret är genomgående att de stannar ett, två år, sedan söker de sig vidare. De stora städerna och bättre lön lockar, säger Stefan Eklund. Han tror att de ständiga förändringarna av skolan både när det gäller innehåll och betyg har skapat oro i alla läger. Varken elever, lärare eller arbetsgivare har hunnit lära sig det nya innan en ny förändring har varit på gång. – Saker och ting hinner inte sätta sig, säger han. Just nu upplever trähusbranschen sin kanske
trä&möbelforum OKTOBER 2012
värsta kris hittills. Rapporter om nedläggningar, sammanslagningar och permitteringar är alltför vanliga. Jag undrar varför Stefan Eklund och hans kollegor är med och kämpar för en fortsatt utbild ning i Vetlanda. Behövs den verkligen? Hans svarar otvetydigt ja. Och det finns flera skäl. En är att regionen har en ganska rik flora av bran scher. Är det lågkonjunktur inom ett område är det andra verksamheter som går för högtryck. – Jag har varit med om några konjunkturned gångar och sett hur duktig personal tvingats lämna
Konjunkturkänslig. Just nu är småhusbranschen i en svacka. Fabriken i Myresjö går på halvfart.
företaget. Men de här personerna är inte tillgängliga när konjunkturen vänder upp och husbyggandet tar fart igen. De har hittat nya jobb eller flyttat. Och har du en gång bränt dig på en bransch och ett företag ska det mycket till för att lämna en fast anställning och komma tillbaka, säger Stefan Eklund. En annan anledning till att det behövs en lokal utbildning är den allt högre graden av kund anpassade hus. – Det är en helt annan värld än när jag började jobba i företaget. Då var det mer att köparna fick ta de typhus som erbjöds. Valmöjligheterna var få. I dag har du ett oändligt antal möjligheter. Du kan flytta väggar och inredning och välja vilken fasad du vill. Varje hus som lämnar oss är unikt. Allt det här kräver en massa handpåläggning i form av nya ritningar och handlingar. Det i sin tur kräver flera kunniga ritare, förklarar Stefan Eklund. Sedan är han övertygad om att trähusbranschen just nu har bottenkänning. Han tror att det börjar vända upp igen om ett år och då kommer
det att behövas både byggnadstekniker och byggandsritare. – Och tar man den lite större bilden så har bostadsbyggandet i Sverige sedan många år varit eftersatt. Vi bygger ungefär hälften av de bostäder som vi borde. Därtill behöver de gamla miljon programsområdena rustas upp för 300 miljarder kronor. Vi har ett stort uppdämt byggbehov i landet som kommer att kräva mycket personal, säger Stefan Eklund. På frågan varför branschen inte själv driver en utbildning helt i egen regi svarar han att det skulle ta för mycket tid och resurser. Dessutom skulle företagen tvingas anställa eleverna eftersom de inte skulle vara berättigade till studiemedel. – Det fungerar helt enkelt inte. Vi lämnar konferensrummet och går bort till ett
öppet kontorslandskap med flera arbetsplatser. På borden står dubbla skärmar. Det här är dagens ritkontor. Borta är de stora ritmaskinerna som stod på rad och männen i vit skjorta, slips eller fluga.
En som har varit med på hela resan från rit maskin till dagens avancerade CAD-teknik är Dave Delholt, som är projektingenjör. Även han är utbil dad gymnasieingenjör. Han minns när datorerna kom till Myresjöhus för 30 år sedan. – Vi var väl alla lite oroliga för vad det skulle innebära. Många började se sig om efter andra jobb därför att de trodde att datorerna skulle ta över helt, men det blev tvärtom. Vi har i stället tillförts fler arbetsuppgifter. I dag innehåller en ritningsfil en mängd uppgifter, som är kopplade till hela projek tet. Det har varit att ständigt lära sig nytt. En bit bort sitter Ulrika Sandberg, som kan sägas
vara ett resultat av yrkesutbildningen i Vetlanda. Hon är bygglovsritare och har bara arbetat i två år på Myresjöhus. Tidigare var hon frisör i 15 år. – Jag ville göra något annat och hade tänkte bli ekonom, eftersom jag drivit eget företag i många år och skött min egen bokföring och redovisning. Men så tipsade en kompis mig om den här yrkes utbildningen, som passade mig perfekt. Jag trivs jättebra, säger hon.
veteran. Dave Delholt har jobbat 34 år på Myresjöhus. Han utbildade sig till byggnadsingenjör på gymnasiet – en utbildningsform som försvann, men nu är på väg tillbaka.
Alla skivor ur en hand
Affärsjuridisk hjälp. Med TMf-rAbATT!
Vi har:
Vi kan:
Erbjuda FSC® certifierade produkter!
Sveriges rationellaste såganläggning för skivor. Klarar dina krav!
Vi erbjuder:
TMF:s ramavtal ger dig som medlem förstklassig affärsjuridisk assistans och rabatt på arvodet. Välkommen att kontakta TMF:s kontaktperson på Lindahl, advokat Tomas Rudenstam, för ytterligare information. Han nås på tel 08-527 70 951 eller tomas.rudenstam@lindahl.se
SPÅNSKIVOR - PLYWOOD - FANERAT - MELAMINBELAGT - OSB MDF - TRÄFIBERSKIVOR - LAMELLTRÄ - INTERIÖRPRODUKTER LIMTRÄ - GOLV - TRÄDÄCK - FORMATSÅGAT
Vi står för:
KUNSKAP - SERVICE - KVALITET - SNABBHET
www.lindahl.se Vittsjö 0451 - 235 00
www.wiwood.se
Älvsjö 08 - 694 0470
Strategiskt
Finanskrisen födde Finanskrisen 2008 slog hårt mot den konjunkturkänsliga träindustrin i Småland. Exporten försvann och ingen vågade bygga nytt. Då föddes insikten om att det krävdes en långsiktig och gemensam kraftsamling över länsgränserna. Text roland fransson
S
måland är stort, vad näringen tyckte och att så stort att det är samtidigt förankra idén om en uppdelat i tre län vision för hela landskapet. – något som har hämmat närings Under flera månader åkte politiken. Olika satsningar de kors och tvärs genom och projekt har stannat vid Småland och träffade massor länsgränserna och effekten av av branschfolk. samhällets insatser och stöd – Vi gjorde ett femtiotal har därför inte alltid nått sin intervjuer och hade en mängd fulla potential. informella möten på mässor Det insåg de och konferenser. ansvariga politikerna ”Ett Alla var väldigt problem i regionförbunden positiva till att det och landshövding var Småland som för trä arna när de åkte industrin kraftsamlade och inte runt i finanskrisens ett enstaka region är att få Småland. Träindu förbund, berättar personal Bertil Eifrém. strins framtid var en gemensam ange med rätt Nästa fas i lägenhet och något strategi arbetet var sorts kom som sträckte sig att analysera och petens” bortom den aktuella sammanställa all krisen. information som de båda konsulterna hade samlat De tre regionförbunden och på sig. de tre länsstyrelserna beslöt – Sedan prövade vi våra sig för att ta fram en strategi slutsatser genom att anordna för hur samhället skulle workshops med dem vi kunna arbeta med att utveckla intervjuat och andra nyckel och stödja träindustrin, som personer. Och så stämde vi i det här sammanhanget av med våra uppdragsgivare, avgränsades till sågverken, säger Bertil Eifrém. trähusföretagen, snickerierna Efter det arbetet hade en samt möbelbranschen. strategi tagit form. Nu gällde I augusti 2010 gick upp det att formulera en samlande draget till konsulterna Bertil vision. Någon sådan fanns inte Eifrém och Börje Pihlqvist. för träindustrin i Småland. För dem gällde det att – Att ta fram en strategi snabbt skaffa sig kunskap om 16
trä&möbelforum OKTOBER 2012
Från idéer och strategier till en handlingsplan När man jobbar i den här typen av projekt är det viktigt att ha ett effektivt och systematiskt arbetssätt. Bertil Eifrém har lång erfarenhet av att driva olika projekt. Han lyfter fram fem viktiga punkter:
Förankra Gör alla berörda delaktiga i processen, exempelvis genom workshops.
Återkoppla Återkoppla vad som h änder till ”beställarna” så att de förstår att projektet rullar på.
Fördela Skapa en tydlig ansvarsfördelning så att olika aktörer vet vad de ska göra, men även vad andra har för uppgifter.
Se målet Skapa en målbild, en vision, som sträcker sig över lång tid.
Vad ska hända? Ha en konkret handlingsplan för de närmaste två, tre åren.
innebär att du pekar ut en färd riktning och prioriterar dina insatser. Men för att tydliggöra detta måste du ha en målbild. Därför är visionen viktig, säger Bertil Eifrém. Visionen som arbetades fram lyder: Småland är 2020 en ledande träregion i Europa. Med målbilden för ögonen
skrev sedan Börje Pihlqvist och Bertil Eifrém ett strate gidokument som var klart i april 2011 och som antogs av uppdragsgivarna under sommaren. Därefter formu lerades ett handlingsprogram för de första tre åren. Strategin handlar mycket om att utnyttja och samordna redan befintliga resurser för att ge träindustrin i Småland så goda förutsättningar som möjligt. Det finns två huvudspår i strategidokumentet. Det ena handlar om kompetens och utbildning och det andra om forskning och utveckling. – Ett problem för träindu strin är att få personal med rätt sorts kompetens. Industrin tycker att Yrkeshögskolan är ganska bra, men vill att utbild ningarna samordnas inom regionen och att kvaliteten höjs, säger Bertil Eifrém. Bristen på kvalificerade tjänstemän vållar även det en
gemensam strategi
lyckad samarbetsform. Stolab, ett av Smålands många framgångsrika företag.
massa huvudbry. Företagen behöver personer med bred teknisk kompetens för att jobba som exempelvis säljare och produktionstekniker. Men det behövs även specia lister, som maskiningenjörer, inte minst för att driva på teknikutvecklingen. Branschen brottas också
med att den, jämfört med konkurrenterna utomlands, har kommit på efterkälken. Den småländska trähus tillverkningen är delvis ålderdomlig och behöver ett modernare produktionsätt – ”lean” – med en högre grad av automatisering. För att komma åt de här problemen och för att
”Att ta fram en strategi innebär att du pekar ut en färdriktning och prioriterar dina insatser”
branschen ska bli mer inno vativ är Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar, Högskolan i Jönköping, men även ”ickesmåländska” Linköpings universitet engagerade. – De har lite olika kompe
tenser inom träområdet som förhoppningsvis kan befrukta varandra och lyftas ut i industrin. Vår ambition är att sammanlagt skapa 15 dokto randtjänster, som finansieras av KK-stiftelsen, lärosätena och näringslivet gemensamt, säger Bertil Eifrém. För att kunna synkronisera alla planerade insatser arbetar Bertil Eifrém själv som projektsamordnare på halvtid. Att det bara behövs en
halvtidstjänst förklarar han med att det är andra aktörer som ska göra själva jobbet. – Vi ska inte bygga en central administration utan pengarna ska gå dit de gör mest nytta. Min uppgift är att samordna, driva på och se till att alla jobbar med strategin i enlighet med det vi har beslutat, säger Bertil Eifrém. Ett exempel är insatsen
för att profilera Träregion Småland. Träcentrum i Nässjö, Möbelriket i Lammhult och Virserums Konsthall har fått ansvaret att ta fram en kom munikationsplattform med bland annat logo, hemsida, och nyhetsbrev. Den 16 november lanseras Träregion Småland.
OKTOBER 2012 trä&möbelforum
17
Frågor + svar
Fråga oss! Du ställer frågorna. Vi svarar. Mejla dina frågor till hjalp@tmf.se.
Omplacera om det finns passande tjänst Vi är ett företag som kommer att säga upp anställda på grund av arbetsbrist. Vad gäller angående vår omplaceringsskyldighet? Som grundregel i lagen om anställningsskydd, LAS, gäller att en uppsägning på grund av arbetsbrist inte är sakligt grundad om arbets givaren kan bereda arbets tagaren annat arbete. Arbets givaren måste alltså försöka omplacera arbetstagaren innan uppsägning kan ske. Omplaceringsskyldigheten tar enbart sikte på lediga tjänster inom samma arbetsplats eller företagsenhet. Är detta inte möjligt är arbetsgivaren
i princip skyldig att under söka om det finns lediga tjänster inom hela företaget, alltså inom hela den aktuella juridiska personen. Har ni på företaget flera driftsenheter omfattar omplaceringsutredningen samtliga. Däremot finns det ingen skyldighet för ett företag som består av självständiga företagsgrenar att söka omplaceringsmöjligheter till företagsgrenar på andra orter. Arbetsgivaren har heller ingen skyldighet att inrätta nya befattningar för att undvika uppsägningar. Finns det däremot lediga befattningar och en omplacering är möjlig ska arbetstagaren erbjudas denna under förutsättningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer.
Säkra datorskåp för industri och offentlig miljö.
LARS-GÖRAN JOhansson
anna freij arbetsrättsjurist
projektledare
lars-goran.johansson @tmf.se
För att undvika missuppfattningar bör erbjudandet lämnas skriftligen. Likaså bör arbets tagaren få skälig tid på sig att överväga erbjudandet. Vid omplacering får arbetstagaren godta den lön som är förenad med den nya anställningen, det finns alltså ingen lagstadgad rätt att få behålla sin gamla lön. För mer rådgivning,sök TMFs regionärer samt kansli. Anna Freij
Red ut CE via tmf.se och seminarier Vi har fått en broschyr från Boverket som säger att vi ska CE-märka våra produkter från den 1 juli 2013. Stämmer det? Det är bara produkter med så kallad harmo-
anna.freij @tmf.se
niserad standard som ska märkas. Broschyren har gått ut till hela industrin och vi på TMF:s kansli har fått många frågor kring vilka byggprodukter i trä som skall CE-märkas. Därför har vi lagt upp en webbsida med mer information: www.tmf.se/ce-markning. Under hösten ordnar Bygg materialindustrierna och Boverket fem seminarier där man går igenom vad det är som gäller; Malmö 26/9, Stockholm 16/10 och 17/10, Umeå 18/10 samt Göteborg 23/10 (besök Boverket.se för detaljer). Även TMF kommer under vinterhalvåret att anordna regionala seminarier. Och i nästa nummer går vi på djupet angående CE-märkning. LARS-GÖRAN JOHANSSON
Småländska Eventus Design AB har mångårig erfarenhet av att tillverka kapslingsklassade skåp och pulpeter för IT-utrustning i krävande miljöer. Produkter från Eventus kännetecknas av hög kvalitet och slitstyrka samtidigt som våra produkter prismässigt är mycket konkurrenskraftiga. Har du miljön och behoven, ring oss - vi vet var skåpet ska stå.
Utvägen 6 SE-361 31 Emmaboda Tel: 0471 466 00 Fax: 0471 134 25 e-post: info@eventus.se • www.eventus.se
18
trä&möbelforum OKTOBER 2012
Insikt
TRÄPLUGG
TMF:s årliga utbildningsguide inom trä- och möbelindustrin är i faggorna. För mer information, gå in på: www.traplugg.se
nytt och nyttigt från TMF
Var med och påverka Teknikcollege är på agendan i höst. Bland annat arrangerar TMF och Industriarbetsgivarna tre konferenser där dina åsikter står i centrum. text CECILIA UHLER
T
MF vill bjuda in dig som är verksam inom industrin till en dialog för att höra hur ni ser på er kompetens försörjning och hur ni vill att vi som organisation skall arbeta med dessa frågor. TMF vill också få en bild av hur samverkan mellan företag och skola fungerar i dag.
Den första träffen är i Skellef teå den 10 oktober, sedan följer Borlänge 1 november samt Falköping 8 november.
Den 18 oktober, på hotell Hilton i Malmö, är det sedan rikskonferens för Riks föreningen Teknikcollege. Målgruppen för konferensen
är främst politiker, företags representanter, lärare och personer som arbetar med Teknikcollege runt om i landet, såsom lokala och regionala styrgrupper och processledare. Konferensen berör utbildning, näringsliv och samverkansformerna mellan dessa. teknikco
LÄS MER
llege.se/ rikskonferen s2012
Bästa möjliga kompetens Teknikcollege är utbildningar för dagens och framtidens industri, utformade i samarbete med näringslivets företag för att nå bästa möjliga kompetens och konkurrenskraft.
Storytelling ska lyfta företagens betydelse Sverige tar matchen. Så heter ett initiativ från Svenskt Näringsliv som handlar om att föra ut berättelser om företagens betydelse för samhället.
Sverige har år efter år varit ett av världens mest konkurrens kraftiga länder. Men trots att vi lyckas väl internationellt så utmanas vi hela tiden. Därför vill Svenskt Näringsliv lyfta fram företagens betydelse för välfärden och visa hur företag
EFTERFRÅGAD. Rebecka Hjertqvist Wiese gick Industriprogrammet med inriktning på finsnickeri. Direkt efter skolan fick hon jobb.
eller hela branscher ”tar matchen”. Genom projektet ”Sverige tar matchen” ska fler få förstå else för vad som ger Sverige kraft – de dagliga affärer som alla konkurrenskraftiga före tag gör på världsmarknaden. Projektet är ett samarbete med medlemsorganisationer och medlemsföretag och innefattar även TMF och våra företag.
I det här projektet kan alla engagera sig. Alla har en historia att berätta om hur man ”tar matchen”. Läs mer om projektet på www.sverigetarmatchen.se
OKTOBER 2012 trä&möbelforum
19
Insikt
läs tidningen på webben
www.traomobelforum.se
nytt och nyttigt från TMF
Kompetent arbetskraft får Sverige att snurra Regeringen presenterade sin höstbudget ungefär
samtidigt som Svenskt Näringsliv drog igång sats ningen Sverige tar Matchen, där första budskapen är att Sverige exporterar mer per invånare än USA och Kina tillsammans. Det är till största delen industrin som står för exporten, som i sin tur bidrar till att stärka ekonomin och finansiera skola, hälso- och sjukvård. Vi hade nog förväntat oss mer om industrin och närings livet i regeringens höstbudget. Välfärden avgörs av att vi värnar om industrins konkurrenskraft. Men industrin jobbar ständigt i motlut, konkur rensen är hård från länder med lägre kostnadsläge. Konkurrensen är hård även från inhemska branscher, som inte genererar intäkter för landet, utan bara snur rar pengarna i ökad konsumtion. I ett välfärdssamhälle måste det vara balans över hela linjen.
Industrins konkurrenskraft kräver satsning på
expanderar. Förra årets möbeldag lockade många till Borås. Nu
utvecklas konceptet med fler föredrag och en paneldebatt.
Möbeldagarna blir dubbelt så bra
industriteknisk utbildning. Vi behöver civilingenjörer, men även elever till de tekniska yrkesprogrammen på gymnasiet och till Yrkeshögskolorna. Trä- och möbel industrin behöver allt fler specialister, till exempel cnc-operatörer och automationstekniker. Kompetensförsörjningen är det största enskilda hotet mot framtida expansion för många företag. Utan arbetskraft med rätt kompetens ”Vi hade nog tvingas de i värsta fall flytta pro förväntat duktionen utomlands. oss mer om På Småländska höglandet industrin och arbetar ungefär hälften av näringslivet befolkningen inom industrin. i regeringens Det är helt avgörande för bygden höstbudget. att konkurrenskraften stärks. Uteblivna satsningar i höstbudgeten skickar signaler till ungdomar att satsa på annan verksamhet. Man sän ker restaurangmomsen för att fler skall bli servitörer. Sänkt byggmoms skulle skapa avsevärt fler jobb inom bygg- och byggmaterialindustrin.
Möbeldagarna är ett årligt event för verksamma i möbeloch inredningsbranschen och som arrangeras av SP och TMF. I år utvecklas konceptet och TMF bjuder in till två dagar 21-22 där mingel och trerätters november middag med underhållning i Borås avrundar dag ett. Dag två fortsätter med intressantaföredrag samt en paneldebatt med företrädare från branschen.
”Det pågår en reformering av svensk bostadspolitik”
Syftet är att ge inspiration
står det också i höstbudgeten. 1992 togs räntesub ventionerna bort, byggmomsen dubblerades och fastighets skatten infördes. Var det då reformen påbörjades och som fortsatt pågår. Sedan dess har inte mycket hänt, som kan rub riceras som reform inom svensk bostadspolitik.
Leif G Gustafsson vd, TMF
20
trä&möbelforum OKTOBER 2012
och fördjupad kunskap inom områden såsom materiallära, design, produktutveckling, möbelprovning och miljöfrågor. Bland årets föredragshållare finns Vinnova, designern Staffan Holm, A2-experten Jonas Hurtigh Grabe, Kvadrat, IKEA med flera.
Läs mer på: tmf.se/ mobeldagarna
spin. Form
givaren Staffan Holm är en av föreläsarna. Han har bland annat gjort stolen Spin.
TMF-evenemang PÅ GÅNG
1
Maskindagen, Skellefteå 18 oktober
2
Möbeldagarna, Borås 21-22 november
3
Ytbehandlings dagen, Nässjö 27 november
Mer inflytande och längre avtal Att bättre kunna påverka arbetstidens förläggning och att arbeta fram längre avtal. Det är två av TMF:s medlemsföretags önskemål i en omfattande enkätundersökning inför avtalsrörelsen 2013.
V
id utgången av Efter en första genomgång mars 2013 löper av enkätsvaren kan man TMF:s samtliga lätt konstatera att vad som kollektivavtal ut. framförallt önskas är en mer Yrkanden skall utväxlas med medarbetarnära tillämpning alla motparter innan utgången av avtalen. av 2012 och förhandlingarna om nya avtal kommer att De flesta företagen vill ha inledas efter årsskiftet. ett starkare lokalt inflytande För närvarande pågår framförallt över arbetstidens förberedelse förläggning, båda när arbetet för fullt ”Företagen får det gäller möjligheten ingen möjlighet och vi håller i till olika former av skrivande stund till långsiktig varierad arbetstid planering eller på att slutföra och vid införandet av stabilitet” bearbetningen olika skiftformer. Det finns helt av svaren på de enkätfrågor vi ställt till våra enkelt önskemål om något medlemsföretag angående som i grunden är självklart, vilka frågor vi ska driva i nämligen möjligheten att få förhandlingarna. utnyttja sin produktkapacitet Vi kommer nu också att när behovet är som störst. genomföra en serie regionala Att i större omfattning än avtalskonferenser för fördju vad som är möjligt i dag låta pade diskussioner om avtalen. företagets orderläge påverka
vilka arbetstider som ska gälla är ett önskemål som inte helt överraskande framförs från många håll. Ett annat önskemål är kra ven på längre avtal än under de senaste förhandlingarna. Korta avtal innebär ständiga avtalsförhandlingar och stän diga förhandlingar omöjliggör för alla parter att arbeta med långsiktiga strukturella frågor. Företagen får ingen möjlighet till långsiktig planering eller stabilitet vilket skadar alla. Industriavtalet som vi till
sammans med våra fackliga motparter omfattas av bygger också på tanken om långa avtal som en faktor för att stärka konkurrenskraften vilket borde skapa grogrund för en samsyn i vart fall i dessa frågor.
Tyvärr har Industrin för närvarande också ett oerhört stort behov av att avtalsvägen tillfälligt kunna gå ner i arbetstid utan att behöva säga upp anställda. I vårt senaste avtal med GS-facket bildade vi en arbetsgrupp som skulle komma med förslag till sådana lösningar. Dessvärre måste vi konsta tera att vår motpart enligt vår uppfattning inte levt upp till arbetsgruppens intentioner, vilket är en stor besvikelse för oss, men givetvis ännu värre för våra medlemmar och deras medarbetare.
David Johnsson
vice vd och förhandlingschef, TMF
TMF visade Maskinkörkortet på jubilerande Trä & Teknik
Följ med på studieresa till Turkiet
Trä & Teknik 30-årsjubilerade på mässan i Göte
Turkiet tillhör svenskarnas mest 14-17 mars 2013 arrangerar TMF populära turistmål 2012 med sin en studieresa till huvudstaden spännande kultur och sina solsäkra Istanbul. I resan ingår guidning, prognoser. Det finns dock lika stor sightseeing, studie av arkitektur anledning att åka till landet samt intressanta företagsbesök. om man verkar inom trä- och Kontakta Elin Quist, möbelindustrin. elin.quist@tmf.se, för mer De senaste åren har den turkiska möbelindustrin information. varit en drivande kraft bakom landets ekonomi och Turkiet har blivit en av de mest spännande och potentiella möbeltillver F oto : F L IC karna i världen. K R CC
borg i slutet av augusti. Mässan bjöd bland annat på r obotisering, automation och Wood Fusion. Fler än 200 utställare samlades och TMF satsade stort. Förutom att presentera en guide för maskinupphandling, lät man mässbesökarna ta del av Maskinkörkortet – verktyget som ska öka säkerheten inom trä- och möbelindustrin. Johan Svensson, finalist i Yrkes-SM i möbel snickeri, passade på att ta körkortet inför publik. Dessutom talade TMF Maskinkörkort på Trä & Tekniks framtidsarena, Wood Fusion. Den 2-5 september 2014 är det dags för Trä & Teknik igen!
, LAR
SA
OKTOBER 2012 trä&möbelforum
21
Profilen
”Bygg nya miljonprogram” Varför byggs det inte bostäder som människor har råd med? Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, ser lösningen i att ta bort kommunala planmonopol. TEXT therese eriksson
B
Problemet med bristen på bostäder till rimliga ostadsmarknaden börjar bli priser handlar inte om att det skulle vara omöjligt ohållbar, anser Hans Lind. – Jag är övertygad om att det i att producera hus och bostäder som folk har råd med. Den möjligheten finns redan, enligt Hans slutänden krävs statlig styrning. Lind. I stället tycker han inte att kommunerna är Det är ett riksintresse, och staten måste helt enkelt tvinga intresserade av att ta fram sådana bostäder. kommunerna att planlägga mark – I förorter där det redan finns miljonprogram säger man att man måste prioritera att renovera. för bostadsbyggande där marken är billig och det finns möjligheter att bygga bostäder som I mer välbärgade kommuner är man inte intres människor har råd att köpa, säger han. serade av att bygga för andra än välbärgade män niskor. Överallt är man rädd för de Han är inte den sortens forskare ”Överallt sociala problem som billiga bostäder som vill gräva ner sig och bli super Hans Lind är man rädd expert i sin nisch. I stället har han antas medföra, säger Hans Lind. Ålder: 62 år. alltid varit nyfiken och öppen för för de sociala YRKE: Professor projekt som kommit i hans väg, Att det är positivt att människor i fastighetsekonomi, problem äger sina bostäder är en tydlig och i samband 1990-talets bostads KTH. som billiga Bor: Radhus i Farsta, ståndpunkt hos Hans Lind. Inte bubbla började han engagera sig i bostäder söder om Stockholm. bostadsbyggandets omfattning och för att hyresrätter är överflödiga i Familj: Fru och två antas ett samhälle, de behövs alltid, men strukturer. vuxna barn, två hundar. för att ägandet långsiktigt ger lägre medföra” FRITIDSintressen: I dag är det i huvudsak problemen kostnader. Han ser också en fara i att Jobbet och familjen är med bostadsmarknaden och bostadspolitiken människor som kommer från omständigheter också mina intressen. i storstadsregionerna som står i fokus för Hans där de inte redan från uppväxten är inne på ägar drivkraft: Förändra Lind. I en debattartikel i DN i augusti argu marknaden alltid riskerar att inte kunna ta sig in. och förbättra. utmaningar MED menterade han för statliga satsningar på billiga Hans Lind ser ett stort behov av att förbättra jobbet: Undervisning. bostäder – ett nytt miljonprogram. infrastrukturen med pendeltåg så att fler bostä Att få studenterna – Vi har stora problem med trångboddhet, der kan byggas längre ut från storstäderna. intresserade av det svart marknad och att folk inte har råd att bo – Staten måste satsa på infrastrukturen man själv tycker är Under någonstans i de nuvarande miljonprogrammen och det kommunala planmonopolet intressant, att hösten är Hans och förorterna. Men om man vågade tänka måste bort, då kommer också de före få dem förstå Lind dubbelt stort och byggde billiga bostäder i större skala, tag som redan i dag kan bygga billiga samband och aktuell, som att stimulera skulle situationen kunna förändras. Bygger man bostäder att kunna göra det i praktiken. föreläsare och provocera tillräckligt mycket kan man också hålla priserna Bostadsmarknaden måste fungera för för TMF. dem lite. alla grupper i samhället, menar han. i schack. 22
trä&möbelforum OKTOBER 2012
Funderar du på outsourcing?
Lägre kostnader, snabbare ledtider, större flexibilitet... Det är bara några av fördelarna med att helt eller delvis outsourca möbelproduktionen. Har ni tittat på potentialen för ert företag? I våra fabriker i Litauen producerar LTP varje år fler än en miljon sitsar och ryggstöd till kontors- och konferensstolar samt tåg- och bussäten för kvalitetsmedvetna nordiska kunder. Vi har samlat våra erfarenheter i en guide om fördelar och nackdelar med outsourcing och konkreta tips på hur du kan stärka ditt företags konkurrenskraft.
Beställ guiden i dag
Skicka ett e-postmeddelande med dina kontaktuppgifter till Morten Østergaard på moe@l-t-p.com
LTP-Texdan - 47174 Kedainiur – Lithuania Tel: +370 3476 1788 e-mail: sale@l-t-p.com - www.l-t-p.com
POSTTIDNING B AVS: Trä och Möbelföretagen Box 55 525 102 04 STOCKHOLM
Plugga Skog och trä På dIStanS eller camPuS
Ingenjörerna som arbetar med känslomässigt material.
Trä är ett positivt material på många sätt. det är en råvara som det finns gott om och som bidrar till ett sunt kretslopp. och trä är faktiskt också känslomässigt. det ger en annan känsla än stål och plast, vilket gör att det kanske inte är så konstigt att trä är det vanligaste materialet i inredning som möbler, väggar och golv. Som Ingenjör i Skog och träteknik har du goda chanser att få jobb. Skogs- och träbranschen har nämligen brist på högskoleutbildad personal. dessutom pågår det strukturförändringar i branschen som leder till nya jobb och karriärsvägar. det banar väg för en spännande framtid. är du intresserad av skog, trä och teknik? Programmet passar dig som vill arbeta på ledande positioner inom träförädlingsindustrin. du väljer mellan distans och campusstudier. Vill du arbeta utomlands kan det vara intressant att veta att ungefär 70 % av träprodukterna går
kalmar Växjö
på export, något som kan leda till en internationell karriär. men många av våra studenter väljer också att arbeta lokalt på mindre orter där det finns behov av välutbildad personal.
Linnéuniversitetet erbjuder flera utbildningar inom Skog och trä, där Ingenjörsprogrammet är ett altenativ, Skogs- och träprogrammet ett annat. de startar på hösten. Fristående kurser om 7,5 hp i t ex trämateriallära, Skogsproduktion och Skogsbränslekunskap startar under vårterminen. Sista sökdatum för dem är 15 oktober. Mer info. karin bygger hus i trä på peab. david har hamnat inom Ikea-sfären. konrad förvaltar skog på stiftet. läs mer om våra fd studenter på webben. nu kan du också följa tanjas blogg. hon har precis börjat på ingenjörsprogrammet. lnu.se/amnen/skog-och-tra Skogsdagen 2012. Välkommen till Växjö den 24 november. mer info och anmälan på webben eller genom ulrika Berg tel 0470–70 80 06.