För För• dig dig som som vill vill utvecklas utvecklas nr 201x nr x 4 • xxxxxxx Augusti 2011
HYSCH!
Därför är det så tyst om Sigrid Strömgren
Stort intresse för TMF i Almedalen
SÅ
Innoverar Fönsterjätten
INWIDO
5
steg mot en fullfjädrad innovationsfabrik Plus: Vad innebär nya PBL? Okej att neka studieledighet? Hur kan vi påverka skolan?
Some call it cleaver innovations.
We call it Trelleborg.
Vi älskar utmaningar! Om du har en ide så har vi kunskapen för att förverkliga den. www.trelleborg.com/sealingprofiles
Innehåll nummer 4 • 2011
Hej!
Trä & Möbel forum är TMF:s medlems söker till för vi r dä g nin tid som medlem dig till rde föra vä d verktyg me ra bid genom att och inspiration. vi ska skriva Vad tycker du att nen och tio ak red jla om? Me berätta! tomf@tmf.se
Trä & Möbelforum ges ut av Trä- och Möbelföretagen tel: 08-762 72 50 Storgatan 19, 102 04 Stockholm Ansvarig utgivare: Leif G Gustafsson tomf@tmf.se Produktion: Uppdragsmedia Redaktör: Kristofer Sandberg (KS) tel: 073-913 41 46 kristofer.sandberg@uppdragsmedia.se Adressregister: Sofia Stensson tel: 08-762 72 47 sofia.stensson@tmf.se Annons: Lime AB tel: 040-40 86 80 Tryck: Trydells Tryckeri Omslagsfoto: Ola Torkelsson
10 Jeppssons nya perspektiv
Inwidos vd, tillika MFF:s ordförande, Håkan Jeppson, tycker att det är dags att fokusera på kunderna.
4 Aktuellt Nytt, nyttigt och värt att veta. 6 Spaning Nio innovationer som gjort avtryck. 7 Hjälten Sigrid Strömgren designar ljudlösa möbler.
16 Så blir du en innovatör
Strategiskt innovationsarbete innebär hårt jobb med tydliga mål. Svårare än så behöver det inte vara.
8 Vägvalet Samverkan eller solokvist, vad passar ditt företag bäst? 15 Checklistan Så tar du hand om dina nyanställda på bästa sätt.
18 F+S TMF:s experter svarar på medlemmarnas frågor. 19 Insikt Nya Industriavtalet. 23 Profilen David Löwing representerar Sverige i Yrkes-VM i London.
Alltid i lager
Tjocklekar
Format
Björkplywood
4 -27 mm 2440 x 1220 1525 x 1525
Fancy plywood
3,6 mm
Flexibel plywood 3 -16 mm
Kvaliteter
}
1525 x 3050 2500 x 1200 1500 x 3000 800 x 1200/600
S/BB, B/BB, BB/BB, BB/C, C/C, Filmat, Wira
2440 x 1220
Björk, Bok, Ek
2440 x 1220 1220 x 2440
(böjbar)
Furuplywood
4 -18 mm 2440 x 1220 2000 x 1000
BB/X
Granplywood
7 -21 mm 2440 x 1200 2440 x 315
III/III
Poppelplywood
4 -28 mm
2440 x 1220
BB/BB
Fler än 150 varianter i lager
ASSA Code Handle. Förmodligen marknadens smartaste handtag.
Lås den absolut vanligaste inbrottsvägen, altandörren, med en knapptryckning och lås upp med en kod istället för nycklar. Snabb installation med bara två skruvar. Enkelt att välja en egen kod.
mer än 3100 m³
Vi kan även erbjuda andra tjocklekar, kvaliteter, specialformat, fanerad plywood samt bearbetade detaljer!
Kontakta oss för specialistkompetens: Vittsjö 0451 - 235 00 www.wiwood.se Älvsjö 08 - 694 0470
ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions.
assa.se/codehandle
VI KAN PLYWOOD!
A187
TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige, och företräder cirka 750 medlemsföretag med över 30 000 anställda. Med fokus på medlemsnytta skall TMF ständigt arbeta för att främja företagandet inom svensk trä- och möbelindustri, visionen är att TMF skall vara en självklar företrädare för den svenska trä- och möbelindustrin i alla företagarfrågor.
Aktuellt S DIG FÖR UTVECKLAS VILL UTVECKLA SOM VILL DIG SOM FÖR X • XXXXXXX 201X NR NR 4 • AUGUSTI 2011
tiviteten a e r k å p Få snurr
kt Strategis
5
A
tt jobba syste matiskt med er innovation behöver inte Men vara svårt. att det är t säker get det är inte alla på företa något som det sker med. Och ska syssla av sig själv. absolut inte s hos ofta sakna – Det som erat har identifi fakföretag som som en viktig inte innovation är att de med, tor att jobba e än just dit. har tänkt längr plan för hur Det finns ingen ativ, säger innov man ska bli ldt, vd på SIT Gunnar Storfe som hjälper AB, Scandinavia era innsystematis företag att cessen. ovationspro sarbetet måsInnovation och genomföras te planeras, samma sätt som på följas upp övriga r med den man jobba ten. amhe att verks lar inte om – Det hand kreativa medmest välja ut de på det och hoppas arbetarna att lyckas måste och bästa. För diskt till väga man gå meto ektiv verktygseff använda en handlar det om då och – er låda yg – du behöv tankeverkt i några licensinte investera och energi är Tid ar kostnader. r, säger Gunn vad det kosta
i hur är fem steg med vationer. Här r systematiskt man jobba er. innovation
nya Storfeldt. hela tiden Det utvecklas och verktyg der modeller, meto er med innoarbet för hur man TRÄ& MÖBE
HYSCH!
LFORU M
AUGU STI
heller vad vet man inte ska förändras.
som
3
kala Hur radi ska ni vara i arbetet?
skt innovation Systematis insatser i form r Fokusera arbete kräve resurser. och gälav både tid man bestämI nästa fas begränDärför måste man är beredd ler det att Sätt upp äg sarbete. vilka risker vara ation ma väl förv i et innov mål sa sitt kan myck gspunkt från mmen att ta. Det er sker inte Med utgån idéer är bra, att Innovation det viktens mål bestä så att vissa för Därför är verksamhe enkelt vilken del riskfyllda av sig själv. alldeles för plan. Det första mer man helt ten som ger bäst tigt att ha en över vilka mål genomföra. ra av verksamhe era. är att funde verksamheten. innov att ekt eff man har med det klart för sig, Har man inte
1
2
”En vanlig myt är att er innovation sker av sig att själv och mar man häm en kreativitet genom r” struktu
Därför är det så tyst om Sigrid Strömgren
os i Väste På ProAr gick att om att det övertygad sina mednytta av dra större lyfta fram genom att arbetare förmåkreativa deras olika t för startskotte gor. Det blev ationsinnov tande en omfat Måli tre delar. satsning var att: på sättningen kreativ miljö Skapa en splatser alla arbet S: matiSyste PROARO ng inom sera idéer Förvaltni . Bedriver stad na skola, Västerås et inom Säkra verksamh individ, omsorg, . vård och och fritid genomt kultur familj sam tare: Ca 9 100. förande Medarbe ing: så att Omsättn rder kr. idéer blir Ta små steg och Ca 3,6 milja småverklighet För de flesta gen företa – Vi är helt medelstora steg om iva att ta små t övertygade kreat viktig är iskor är det se så det fungatt alla männ omvandoch hela tiden skapar vära. För att det och idérik även aerar och att något som la detta till integrera innovntlig oss som de. Försök befi rden för ger mervä et med den det att tionsarbet n så krävs organisatio t. ning som sitt verksamhe en omgiv t att man i vi skapar rot och Det är vanlig te utgår från a kan slå att idéern gör sarbe prakande g innovation ut i färgs ndersöknin senare slå kog, en marknadsukunden vill ha. Mats Linds säger os. blom, vad som visar chef på proAr att även utvecklings med det är ationsProblemet fram innov ta ros ProA ats terna kan konkurren kompletter ation. system har inform utbild a av samm typer skapa sig en med olika spris samt Man måste kunden och r, innovation om ninga nk. insikt spekdjupare aserad idéba en webb n- och inper inte låtit få ett utifrå tatet har amhet. Och resul tiv på sin verks fundera på vad sig. en vänta på Då kan man sedan fick tid er. en – För en behöv om att vi det är kund re en idé medarbeta asieuten gymn ERG a FER SANDB skulle starta mmeTEXT KRISTO MAJA MODÉN Konkret r i app-progra bildning ILLUST RATION in idén och aktivitete t skickade ring. Han skapa hade vi ett När man har del av r senare vecko två starvet vilken pt. I höst en plan och man måste förfärdigt konce kullen appLäs mer … ten ska verksamhe tar den första anska idéskapanmycket man … om proaktivt på Wijkm om nya och hur utvecklare you bara ett dags att tala i Detta är de i artikeln ”Finding satsa, är det gymnasiet. Mats spot”, ner som ingår pel, säger innovation sweet för de perso av flera exem att man Review: sgruppen Harvad Business innovation på idéer inom Lindskog. sb . http://korta.nu/7wi ha förslag
. Ansvar som gäller En aktiveteter ska fördelas. och resurser att innovationer är vanlig myt man själv och att sker av sig ivitet genom hämmar kreat och begränsfokus tur, struk om får man ningar. Tvärt mer värdetur genom struk . idéer inse skapande viktigt att Det är också vara med. kan att alla inte a organisatio Eftersom mång måste en stor tiva ner är opera llda forsätta del av de anstä leverera.
helst Vem som att kan lära sig Men tiv. bli innova att ha er gäll det g och rätt verkty mål. ett tydligt
16
s Personalen kreativitet a tas till var rås var man
Stort intresse för TMF i Almedalen
4
vill de, inget annat just detta områalltså konkreta det Och nu är
2011
20%
SÅ
RAR INNOVETTE N FÖNSTERJÄ INWIDO AUGU STI
MÖBE 2011 TRÄ&
LFORU M
5
steg mot en fullfjädrad innovationsfabrik
17
PLUS: Vad innebär nya PBL? Okej att neka studieledighet? Hur kan vi påverka skolan?
Välkommen till nya Trä & Möbelforum! Nya tidningen ska inspirera och vara till nytta för medlemmarna Nyheter Framför dig har du ett nytt n ummer
som – förutom att det är höstens första – också är första numret av vår omarbetade medlemstidning. Namnet har vi behållit – för liksom tidigare är detta trä- och möbelindustrins eget forum. Utgångspunkten för den nya tidningen har varit nytta – medlemsnytta. Vi vill göra en tidning som inspirerar och förmedlar viktig kunskap till dig som är företagare i trä- och möbelindustrin. Framför allt vill vi att tidningen ska bjuda på läsvärde och ny information. Det finns många andra kanaler som är snabbare och når ut till fler, men med tidningen vill vi gå på djupet. Det finns många läsvärda historier inom vår industri, intressanta företag och inte minst spännande karaktärer och människor. Vi vill att du ska kunna läsa om framgångs-
sagor, vägval och avgörande beslut, men också få handfasta råd i form av checklistor och hjälp med strategisk planering. I tidningen kommer vi att fokusera på ämnen och utmaningar som rör företagandets alla dimensioner; oavsett om man är verksam i ett designmöbelföretag eller som underleverantör till fönsterindustrin. Målet är att tidningen ska bidra med verktyg och inspiration som hjälper dig som företagare att leda och utveckla din verksamhet. Vi hoppas att du ska känna dig hemma i den nya tidningen, och framförallt att du ska hitta ännu mer nytta och användbar, spännande läsning! Vad vill du läsa om i tidningen? Mejlaredaktionen på tomf@tmf.se. Susanne Rudenstam, TMF
Innovationsprocesser är komplexa och utvecklas ofta slumpmässigt. Det handlar ofta om att m änniskor k ombinerar k unskap, kompetens, erfarenheter och andra resurser.
Maud Olofsson, näringsminister och ansvarig
för Den nationella innovationsstrategin
4
trä&möbelforum Augusti 2011
arbetstid till eget projekt på Google
På Google satsar man rejält på medarbetarnas kreativitet. Det så kallade ”20 procentprojektet” innebär att varje anställd får lägga 20 procent av sin arbetstid på ett valfritt projekt.
Växjö satsar på stadsdel i trä Bostäder I Växjö satsar man rejält på trä. En tennishall, olika projekt på Universitetet och kvarteret Limnologen. Målet är en stadsdel helt i trä. – Ur miljösynpunkt är trähus cirka tio gånger bättre än betong, säger Anders Johansson, projektledare på Derome, ett av byggföretagen. Intresset för trähusen är stort och flera av dem kan bli aktuella som forskningsobjekt. – Det finns många saker att titta på i och med detta, bland annat hur husen rör sig och hur inomhusklimatet skiljer sig från betonghus, säger Anders Johansson. Vad tycker de boende? – De säger att det är en annan känsla i husen; ”varmt” på en gång. Och så tycker de att husen är tysta och täta, säger Anders Johansson. Under 2012 drar ytterligare ett projekt igång, ett sex våningshus – helt i trä. KS
www.raktpa.se
Vi vill göra barnens värld lite snällare
Favorit. Den bästa berg- och dalbanan i trä finns på Liseberg.
Lisebergs Balder bästa träbanan – Gröna Lunds Twister utmanar Konstruktion Balder på Liseberg har flera gånger fram röstats till ”Världens bästa berg- och dalbana i trä”. Det är kanske inte så förvånande, med tanke på vilken h äftig åktur det handlar om. En annan resa av ”det rätta virket” är Gröna Lunds nyhet Twister – en inte
lika lång berg- och dalbana, men väl så elegant. Visste du förresten att det gick åt hela 190 000 löpmeter virke och 140 ton bultar för att bygga Balder? Och lägger man upp armeringsjärnen på rad blir det en sträcka på 23 mil! KS
TMF – nu som app! Bambu för hus och hoj Material På den amerikanska marknaden finns ett nymornat intresse för bambu. Flera aktörer har lanserat cyklar där ramen är byggd av bambu. Det kanske mest namnkunniga projektet är Common Cycles där planen är att bygga cyklarna av bambu som odlats i en fattig del av Alabama, och på så sätt skapa nya jobb i regionen. Common driver även ett projekt som syftar till att konstruera ett hus som kostar 300 dollar att uppföra. Även här överväger man att använda bambu.
Nyhet Håll dig ppdaterad med det u senaste inom din bransch och sök bland TMF:s m edlemmar. Med TMF:s smartphone-app har du alltid hela träoch möbelindustrin nära till hands. KS Vi har fått förtroendet att leverera ytbehandling till leksaker och det ansvaret gör vi allt för att leva upp till. När Micki Leksaker ytbehandlas, används till exempel bara vattenburna system. Det minskar utsläppen av organiska ämnen med nära 70 %. Och gör världen lite snällare för barnen. www.akzonobel.com/wood
Spaningen
Nio nyskapare Är det tekniken, marknaden eller kanske människorna som driver utvecklingen framåt? Här är några innovationer som gjort avtryck i den svenska trä- och möbelindustrin. Text Bertil Arwidsson och cecilia Uhler
1 2 34 5 6 78
”Snap in”-gångjärnet ”Snap in”-gångjärnet har sen det började tillverkas på 70-talet använts på i stort sett alla innerdörrar av lättare typ i Norden. Gång järnen är vändbara och man behöver inte ta hänsyn till om dörren är höger- eller vänsterhängd. Det har gjort att dörrföretag och bygghandlare kunnat halvera sina lager. Dolt trappfäste Patenterade Mountin (av SSC) är en innovation i trappvärlden som ger dolda infästningar, utan skruvar eller pluggar, för planstegen i sidovangerna. Förutom de estetiska fördelar är det här smart då man kan dra åt b eslagen i efterhand. En ”fix” idé Fällbordet ”Fix” är en av Sveriges mest sålda möbler. Hotell, kyrkor, kursgårdar, uteserveringar, bingohallar – c irka två miljoner exemplar har det blivit sedan starten 1934. Kinnarps filtar För Kinnarps är logistik ett honnörsord. 1959 skaffade man egna lastbilar och tog hand om transporterna själv. I samma veva ersatte man wellpapp som emballage, och började istället använda filtar. Stora besparingar, både miljöoch pengamässigt.
Tradition och kompetens Madrassfabriken Dux i Malmö startades 1926 av A E Ljung. 1931 fick han licens till spiralsystemet Epeda, samma system som används i dagens madrasser. Tio år senare k onstruerar Dux sin första rammadrass. Resten är historia.
6
trä&möbelforum Augusti 2011
9
Strinnings String 1950 utlyste Bonniers Folkbibliotek en tävling där man sökte en enkel, monteringsfärdig hylla som kunde skickas med posten. Vann gjorde Nisse Strinning och hans fru Carin, som gjorde en i hålig hylla i tre plan, med hyllgavlar i plast överdragen metalltråd – och tillhörande påse med fyra skruvar. Alltsammans inslaget i ett platt paket. Böjträtrenden Att böja trä till stolar är praktiskt och poulärt. B röderna Thonet från Wien tog patent på tekniken redan 1841. I Sverige utvecklades tekniken några år senare av Gemla. Nytt trägolv på ett ”k(l)ick” Svenska Välinge Innovation AB uppfann 1993 klickfogen. Tre år senare introducerade norska Alloc AS världens första klickgolv – ett golv som läggs utan limning där brädorna kopplas ihop mekaniskt. Fogarna blir praktiskt taget osynliga. Färdigt på ett ”k(l)ick”!
Lättbalk En klassisk profil i byggnadsverk, inte minst för bärande väggar, bjälklag eller tak. Profilen har länge funnits som stålbalk, men är nu vanlig även som träbaserad, stark lättbalk. Balken består av två huvudsakliga lastbärare, flänsar, som sammanfogas av ”livet”.
Saknar du någon innovation? Mejla oss och berätta: tomf@tmf.se
Foto: ASSA ABLOY, string.se, www.fixbordet.se, Svenssons i Lammhult, www.valinge.se, DUX.
Hjälten
Sigrid tänker tyst Sigrid Strömgrens envishet leder till nya lösningar i möbeldesign.
E Sigrid Strömgren ÅLDER: 31 BOR: Göteborg Gör: Designar möbler. Ofta men inte a lltid med fokus på bullerdämpning Bakgrund: Masterexamen från Högskolan för design och hantverk (HDK) i Göteborg. Har drivit företaget Quiet design sedan 2007.
n intressant fråge ställning som motiverar är grunden. Sedan vrider och vänder möbel designern Sigrid Strömgren på problemet och ser det ur olika perspektiv. Bullerdämpning har blivit hennes specialitet och många år har gått åt till att experimentera med olika material. Det var för flera år sedan, under en bullerinventering på förskolor och skolor, som hon såg problemet. – Jag blev frustrerad över att personalen fick hitta på kreativa lösningar för att dämpa ljud, som att sätta tennisbollar på stolsbenen eller att klistra fast material på bordsskivor. Att hitta rätt material och tillvägagångssätt tar mycket tid. – Det går åt mycket frustration och kaffe för man kör alltid fast, men när man kommer på en lösning är det värt det! Sigrids motto är ”Sista dörren är den öppna dörren”. – Med det menar jag att man ska fortsätta fast det är många idéer som släcks på vägen. I många projekt blir det väldigt frustrerande, man kör fast väldigt hårt, men det gäller att inte ge upp. Det är bra att vara nyfiken och öppen för nya intryck. Text Kristin Groth Foto Erik Abel/Scanpix
Augusti 2011 trä&möbelforum
7
Vägvalet Att arbeta tillsammans med konkurrenterna kan låta som en vanvettig idé. Men fördelarna är många och klustersamarbeten blir allt vanligare. Text Stellan Löfving
Kluster eller Företagen i klustret samarbetar på flera olika områden
D
et lär knappast komma som en över raskning att ett av den svenska trä- och möbelindustrins mest aktiva klusternätverk finns i Tibrotrakten. Bygden har en urstark tradition som l andets absoluta möbel centrum. Trots att delar av produk tionen i dag bedrivs utomlands, kan man knappast ta sig genom det lilla samhället på västgötaslätten utan att påminnas om industrins inflytande.
Daniel Johansson, Tibrokök:
Kluster Verksamhet: Tillverkar köksinreding. Nettoomsättning: 276 miljoner kr. Antal anställda: 213. Vd: Åsa Eurenius.
8
Det så kallade Tibro klustret administreras av IDC West Sweden AB, ett utvecklingsbolag för tillverkningsindustrin i Skaraborg. Ett av medlemsföretagen är Tibrokök.
– Det är ett fantastiskt nätverk, säger Daniel Johansson, förbättringsledare på Tibrokök. Han deltar i nätverkets arbete för Tibroköks räkning, och har även varit med i klustret under tidigare
trä&möbelforum Augusti 2011
sejourer på andra företag. Samarbetet rör sig kring allt från källsortering till det gemensamma projektet Inredia, som beskrivs som en ”öppen a rena för idéer, projekt och affärer.” Inrediahuset ska stå klart i Tibro 2012 men redan nu finns samarbetet på nätet, och utan Tibroklustret hade satsningen kanske inte blivit av alls. Daniel ”Om man Johansson själv är nämner ett öppen mycket konkret exempel: och delar när han hörde med sig, så får man sig för bland medlemmar- tillbaka tio na i nätverket gånger så efter tips om mycket. en bra lösning Dessutom för nätär det baserade väldigt enkäter, fick nyttigt att han till svar få feedatt ett sådant back på verktyg redan idéer” fanns att tillgå genom Tibroklustret. Ett annat konkret exempel handlar om anmärkningar från Arbetsmiljöverket på utkastskydd för CNC- maskiner. Samtliga företag i nätverket som har sådana maskiner har fått liknande anmärkningar, och då har en person fått i uppgift att försöka hitta lösningar på det problemet för klustrets räkning,
istället för att alla företagen skulle göra samma arbete var för sig. En gång i månaden har nätverket frukostmöte tillsammans. Då tar man upp goda exempel och inbjudna föredragshållare belyser olika teman som angår deltagarna. Talarna kan vara personer i nätverket eller andra som bjudits in utifrån.
– Jag har svårt att se några nackdelar med detta, faktiskt, säger Daniel Johansson. Om man själv är öppen och delar med sig, så får man tillbaka tio gånger så mycket. Och även om det skulle vara så att någon konkurrent snappar upp något som vi gjort och drar nytta av det, så är vi ju ändå oftast två-tre steg före. Dessutom är det väldigt nyttigt att få feedback på idéer och tankar. Hur långt kan man dra samarbetet, går det att göra gemensamma inköp och skapa logistiklösningar tillsammans?
Enligt Daniel Johansson är det fullt möjligt. Att man lånar personal av varandra är till exempel ganska vanligt redan i dag – och ett utmärkt sätt att utjämna arbetsbelastningen mellan olika perioder. Tibroklustret föddes i 90-talets början och är ett exempel på ett lyckat samverkansprojekt.
eget race? En ansvarig snickare följer varje möbel
F
örkortningen G.A.D står för Gute Art och Design, och företagets produkter bär ofta en viss prägel av ön där man har sin hemvist. Prägeln kan bestå av klädsel som gjorts av skinn från gotländska lamm, men man kan också ana att öns bitvis ganska karga landskap har givit inspiration till exempelvis bord, där material som ek eller björk samsas med en skiva av gotländsk kalksten. G.A.D går i många avseenden sin egen väg och startade eget snickeri 1999.
Det var då det första nystartade snickeriet i Sverige på tio år, och en satsning som gjordes efter att man provat att leja ut tillverkningen utan att lyckas få fram den kvalitetsnivå man önskade. Där andra företag strävar efter storskalighet och långa tillverkningsserier, väljer G.A.D att göra mindre serier. En ansvarig snickare följer varje möbel och när resultatet är tillfredställande signeras möbeln innan den lämnas till packavdelningen. Ytterligare ett exempel på en tillverknings
princip som inte följer den gängse mallen. Men att gå sin egen väg är inget självändamål för G.A.D. När vd:n Kristian Eriksson får frågan varför hans bolag inte är med i något kluster samarbete, blir svaret enkelt: – Det finns inget. Vi är väl i princip den enda möbel tillverkaren på Gotland. Visst finns det mindre snickerier som gör en del möbler, men då handlar det om mindre skala. Träindustrin på Gotland domineras snarare av andra typer av företag som till exempel producenter av fönster, dörrar och den typen av artiklar.
– Det byggs ju många hus, konstaterar Kristian Eriksson. Om det är Gotland som formar före”Vi hade tagets proabsolut dukter, så har G.A.D:s övervägt geografiska att vara hemvist lika med i ett stor inversådant kan på det samarbete” faktum att man inte medverkar i något klustersamarbete. Hade det funnits andra möbelföretag i trakten hade situationen varit annorlunda, och Kristian Eriksson menar att den här typen av samarbeten skulle kunna gå att dra i princip hur långt som helst.
– Vi hade absolut övervägt att vara med i ett sådant samarbete. Vi kan lära oss mycket av varandra både på kunskapssidan och kring marknadsmässiga frågor, men även inom produktionen, säger Kristian Eriksson. Vägvalet i frågan om klustersamarbeten och företagsnätverk är i ärlighetens namn kanske inte så svårt. Precis som Daniel Johansson på Tibro Kök, har Kristian Eriksson ganska svårt att komma på några uppenbara nackdelar med den här typen av samverkan. De potentiella nackdelar som finns handlar om att man släpper konkurrenter alltför nära inpå livet i olika avseenden, och att man därmed riskerar att förlora eller tvingas dela med sig av viktiga tillgångar i form av till exempel kunskap, medarbetare, nyckelleverantörer och liknande. Den inställningen har dominerat inom industrin i många år: säg inget, visa inget. Men precis som samhället i övrigt kommit att präglas alltmer av öppenhet och samarbetsvilja, så sprider sig samma attityd även inom näringslivet, där alltfler företag märker att man har mycket att vinna på att dela med sig.
Kristian Eriksson, Gute Art & Design, G.A.D:
Eget race Verksamhet: Design och försäljning av möbler. Nettoomsättning: 21 miljoner kr. Antal anställda: 5. Vd: Kristian Eriksson.
I en sådan utveckling får klustersamverkan en stor och viktig plats.
Augusti 2011 trä&möbelforum
9
Håkan Jeppsson Inwido
10
trä&möbelforum Augusti 2011
Han har en plan
Innovation i fönsterbranschen kan vara så enkelt som att ställa sig på andra sidan och titta inifrån och ut. Att utgå från kunden i stället för fabriken och t ekniken. Det menar Inwidos koncernchef Håkan Jeppsson. �Q text Stellan Löfving foto Ola Torkelsson
Augusti 2011 trä&möbelforum
11
Hemmaplan På Swedbank Stadion i Malmö huserar Malmö FF, även kända som ”Di blåe” efter lagets himmelsblå matchdräkter. Inwidos vd, Håkan Jeppson, är ordförande i fotbolls föreningen. Arenan byggdes av en av Inwidos största kunder, Peab, men det gjordes innan Håkan Jeppsons tillträdde som vd.
12
F
rågar du mannen på gatan Inwido på kartan i så fall, säger han. i Malmö om han känner till Inwido ägs av investmentbolaget Ratos. 2004 företaget Inwido är risken köpte man 95 procent av aktierna i Elitfönster stor att svaret blir nekanav den dåvarande ägaren Triton, och detta var de. Trots det handlar det upprinnelsen till skapandet av Inwidokoncernen. om en koncern som omsät- 2009 tog Håkan Jeppsson över chefspositionen och ter drygt fem miljarder hamnade då i stormens öga, som han själv uttrycker kronor, har 3 800 anställdet. da och huvudkontor i den – Vi gjorde ju upp om jobbet sommaren 2008. skånska staden. Det är frestande att tala om bolaget Sedan tillträdde jag i mars 2009, och det var som att som en doldis, men det är egentligen inte riktigt kor- komma till en helt annan värld. rekt heller. I Inwidos portfölj finns en rad välkända varumärken. För svenskt vidkommanUnder den korta period som passerat de är Elitfönster det bästa exemplet. Ett res- ”Det var sedan anställningskontraktet skrivits på, pekterat varumärke och en del i den svenska hade Lehmann Brothers hunnit gå i konverksamheten som i sin tur står för ungefär som att kurs och sända hela den globala ekonomin en fjärdedel av Inwido-koncernens omsätt- komma ut i ett dallrande gungfly av osäkerhet och ning. till en helt nervositet. Koncernchefen heter Håkan Jeppsson. Den konjunkturkänsliga bygg- och fastannan För malmöiten är han troligen mer känd i ighetsbranschen drabbades hårt. värld.” sin position som ordförande i stadens störsHåkan Jeppsson fick börja med att stäta fotbollsklubb, Malmö FF. Kopplingarna da. Den första tiden kom att handla myckmellan ordförandeposten i den ljusblå fotbollsklub- et om kostnadseffektiviseringar, trimning av balansben och jobbet i Inwido är dock inte särskilt starka, räkning, förhandlingar med banker och liknande och Håkan Jeppsson har svårt att se några jättestora saker. Sju enheter stängdes och många människor synergieffekter av de två uppdragen. fick lämna sina jobb. En krävande process, som dock bidrog till att göra koncernen starkare. – Det skulle vara att uppdraget i MFF sätter
trä&möbelforum Augusti 2011
”Vi upplever oss som ett ganska produktionsorienterat företag. Det vill vi ändra på. Vi vill bli konsumentorienterade.” – Vi köpte också ut många minoritetsägare, bygg- team från de olika dotterbolagen. Bland annat finns de upp en ledningsstuktur och började arbetet en strävan efter smalare och tunnare bågar och med att göra den här gruppen till ett företag, säger karmar – samtidigt som man inte vill ge avkall på Håkan Jeppsson. produkternas energivärden. Det arbetet pågår fortfarande. Totalt har Inwido Energifrågan har varit i fokus under lång tid förvärvat 31 bolag, det senaste alldeles före sommaoch mycket av dörr- och fönsterföretagens innoren. Tillväxt genom förvärv är en viktig del av stravationsresurser har satsats på detta område. De tegin. Men det är något annat som Håkan Jeppsson tekniska resultaten har varit goda och utvecklingen ständigt återkommer till när han pratar om Inwido har kommit långt. Men Håkan Jeppsson är ändå en och utvecklingen av koncernens verksamhet: smula självkritisk: – Vi vill vända på perspektivet. Vi upplever – Vi har varit dåliga på att berätta om det här. Vi oss som ett ganska produktionsorientepratar fortfarande om grejer som till exem”Vi måste pel U-värden. Vi måste lära oss att måla rat företag . Det vill vi ändra på. Vi vill bli lära oss konsumentorienterade. upp bilder som folk förstår. Den processen handlar mycket om att Det finns stora geografiska variatioatt måla förstå vem konsumenten är, och vad denna ner mellan de länder som Inwido verkar i. upp bilder har för behov. Att skifta fokus från bygganI Norden är man duktig på energioptimesom folk ring, medan man på kontinenten har komde till boende och att börja tänka i helt nya banor. Det kan handla om den enkla insikten förstår.” mit jättelångt inom andra områden, bland att kunden faktiskt förblir företagets kund annat med motordrivna fönster och andra även efter att fönstren eller dörren är monterad och typer av teknik. Framtiden är full av möjligheter. betald. Det kan handla om säkerhetslösningar med nya lås, öppnings- och stängningsmekanismer; estetiska Redan i dag arbetar Inwido mycket med att s älja och funktionella lösningar med olika beläggningolika tillbehör till fönster och dörrar, och på sikt ar, mönster och bilder. På sikt kanske även dörr- och finns mycket mer man kan göra. Tankar finns kring fönsterbranschen blir en del av den digitala mediaserviceavtal med regelbundna kontroller, justering, revolutionen. smörjning och annan tillsyn som skulle kunna för– Vi kanske till och med kommer att ha tv- länga fönstrets livslängd och kanske till och med apparater i vissa fönsterrutor, säger Håkan höja värdet på kundens fastighet. Jeppsson. Samtidigt förutspår Håkan Jeppsson att livsDet låter vanvettigt futuristiskt, men han menar längden på företagets produkter kommer att gå det på fullt allvar. Och i och med den tekniska ned. Inte kvalitetsmässigt, men väl funktionsmäsutveckling som ägt rum på senare år, så är det sigt – ungefär på samma sätt som många i dag byter egentligen ingen omöjlighet alls. ut sina kök trots att de egentligen har många år kvar innan utrustningen är utsliten. Man byter för att Ägaren Ratos har ett tydligt mål med Inwido. Omsättningen ska dubblas till tio miljarder och man man vill ha det senaste och snyggaste, för att man söker en annan estetik eller som en livsstilsmarkör. ska växa i Europa. Precis som alla andra private Här arbetas det mycket med innovation inom equity-bolag vill man skapa tillväxt för att i ett Inwido. Arbetet leds från Malmö av koncernens senare skede kunna få tillbaka sin investering med operative chef, Anders Isaksson, tillsammans med god avkastning genom en avyttring, börsnotering
Innovations arbetet på Inwido sker i nära dialog mellan utvecklingsoch marknads avdelningarna. Idébearbetning och innovation påverkas av kunder och marknad men också av andra intressenter, till exempel leverantörer, ledande industriella organisationer och forsknings institut. Ambitionen är att vara marknadens mest innovativa och miljövänliga leverantör av träbaserade fönster och dörrar.
Augusti 2011 trä&möbelforum
13
Håkan Jeppsson kom till Inwido 2009, närmast från stålhandelsföretaget BE Group där han hade varit vd sedan 2002.
eller något liknande. Målgruppen för Inwidos verksamhet är företrädesvis den renoverande konsumenten, även om vissa av dotterbolagen även har försäljning till husföretag och byggbolag. I möjligaste mån vill man förstås samordna p roduktionen, men det är förenat med vissa problem. Fönster kan se väldigt olika ut i olika länder. I Sverige ska de vara vita, i Polen bruna och i Storbritannien kan de ha i stort sett vilken färg som helst. Även själva konstruktionen skiljer sig åt. Britterna håller fast vid sina glidfönster medan vi i Sverige vill ha våra så kallade H-fönster. I Finland säljs i stort sett alla fönster med aluminiumklädsel, i Sverige ligger andelen på cirka två tredjedelar, medan den i Norge bara ligger på 15 procent. I andra delar av Europa är ofta hela stommen gjord av aluminium och där har Inwido en helt annan utmaning: att förklara för konsumenterna varför trä är ett bättre material. Marknaden är helt enkelt fortfarande starkt fragmenterad, och många varumärken är regionala eller lokala. Inwido är måna om att ändra på detta. Ett exempel är dörrvarumärket Diplomat, som man just nu job-
”Jag tycker det är jäkligt kul att vara i en bransch som förändras.” bar med att etablera på flera parallella marknader. Samtidigt etableras andra märken som nationella, vissa får leva vidare i sin nuvarande tappning och ytterligare några kommer man att lägga ned helt och hållet. Det är så den här branschen fungerar. Dynamiken pulserar, det händer saker hela tiden. Och det har Håkan Jeppsson inget emot. – Jag tycker det är jäkligt kul att vara i en bransch som förändras.
S k r u v Sp e c ia liSte n
Dragkampen är över!
1 HECO-UNIX skruvas i med lätt hand på skruvdragaren.
NYHETEN R SOM SPA TID OCH KRAFT
• Sammandragande • Tål höga belastningar
2 Skruven trycker samman materialet långt innan skruvhuvudet når ytan.
3 HECO-UNIX är självförsänkande och tål mycket höga belastningar.
Den patenterade och innovativa HecO-uniX är en helgängad skruv med sammandragande effekt. Gängan trycker automatiskt trämaterial mot varandra utan att behöva använda kraft eller tvingar.
• Snyggt självförsänkande • Lämplig till beslag • Skadar inte plugg
Skruvens unika huvud och den progressiva gängan minskar antalet arbetsmoment och sparar tid. Det gör HECO-UNIX till en välkommen tillgång som passar lika bra för t ex regelverk och stommar som finsnickeri och inredning. Se film om
HECO-UNIX på www.heco.se.
HECO Nordiska, Nyhems Industriområde, 330 33 Hillerstorp. 0370 -37 51 00.
www.heco.se
Checklistan
Så tar du bäst hand om dina nyanställda Hur bär man sig åt för att få nyanställda att trivas? Vi har satt samman en checklista som du kan följa vid nyrekryteringar. av Stellan Löfving
K
ompetenta och motiverade med arbetare är företagens viktigaste resurs och en stark förutsättning för lönsamheten. Inom trä- och möbel industrin behövs de närmaste åren flera tusen nya med arbetare. Och samtidigt som behovet av nya medarbetare är stort, ökar konkurrensen med andra industrier. Det räcker inte längre att vara duktig på att r ekrytera, man måste också få personalen att stanna. En väl genomförd introduktion ökar chansen till ett långt samarbete mellan företaget och den anställde.
Förbered dig väl • Utse och informera den som har det praktiska ansvaret för introduktionen. Det kan till exempel vara en förman eller annan arbetsledare. • Utse en fadder bland arbets kamraterna som den nye kan vända sig till med frågor. • Skriv ett personligt introduktionsprogram. • Se till att arbetsplatsen är i god ordning och välstädad. • Informera facket. • Skriv ett välkomstbrev med namn på nyckelpersoner, arbetstider, något om före-
taget, lönerutiner, vissa trivselfrågor, företagsanknuten fritidsverksamhet, och så vidare. Brevet skickas i god tid hem till den nyanställde före den första arbetsdagen. • Avsätt tid så att du verkligen kan ta emot och hjälpa företagets nya medarbetare till rätta. Tänk på att: En bra introduktion förebygger ohälsa och olycksfall.
Första arbetsdagen • Gå igenom företagets informationsvägar. • Gör en rundvandring på företaget. • Gå igenom hur arbetet är organiserat på den nyanställdes avdelning. • Tänk på att inte trycka in för mycket information under första dagen. • Se till att det finns chans att ställa frågor och att en ny medarbetare inte blir lämnad helt ensam under de första rasterna. • Informera om vad som kommer att hända påföljande dag, och kanske även hur man lämpligast tar sig till och från jobbet. Tänk på att: Den nyanställde kan vara sugen på att få komma igång med själva arbetet så fort som möjligt.
Andra till femte arbetsdagen • Se till att den nyanställde tas om hand även under återstoden av första veckan. • Var uppmärksam på eventuell osäkerhet. • Glöm inte grundläggande info om företaget och även f ackliga frågor. • Fråga hur första tiden upplevts. Tänk på att: En väl genomförd introduktion förebygger onödig frånvaro.
Efter en till två arbetsveckor • Ta kontakt med den nya med arbetaren för att se om det finns frågor eller problem som ni behöver ta itu med. • Ta ett nytt samtal efter ytterligare en månad för att få fler synpunkter från medarbetaren . • Glöm inte att den nyanställdes feedback kan ge värdefull information om hur företaget ska bemöta ny personal i framtiden. • Ställ frågor, ge stöd, visa intresse.
mötena i god tid så den anställde hinner förbereda sig.
Uppföljning efter introduktionen • Nu tar företagets vanliga rutiner vid, med planerade samtal, åtgärder och utbildning. • Fundera på om det är möjligt att låta den nyanställde p raktisera några timmar i andra delar av bolaget, för att få en bättre helhetsbild av verksamheten. • Glöm inte att välinformerade, kunniga och motiverade medarbetare skapar goodwill för företaget. Tänk på att: Så snabbt som möjligt skapa en vi-känsla inom företaget.
Mer information hittar du på
www.tmf.se
Tänk på att: Informera om Augusti 2011 trä&möbelforum
15
Strategiskt
Få snurr på kre Vem som helst kan lära sig att bli innovativ. Men det gäller att ha rätt verktyg och ett tydligt mål.
A
tt jobba systematiskt med innovationer behöver inte vara svårt. Men det är inte säkert att det är något som alla på företaget ska syssla med. Och det sker absolut inte av sig själv. – Det som ofta saknas hos företag som har identifierat innovation som en viktig faktor att jobba med, är att de inte har tänkt längre än just dit. Det finns ingen plan för hur man ska bli innovativ, säger Gunnar Storfeldt, vd på SIT Scandinavia AB, som hjälper företag att systematisera innovationsprocessen. Innovationsarbetet måste planeras, genomföras och följas upp på samma sätt som man jobbar med den övriga verksamheten. – Det handlar inte om att välja ut de mest kreativa medarbetarna och hoppas på det bästa. För att lyckas måste man gå metodiskt till väga och använda en effektiv verktygslåda – och då handlar det om tankeverktyg – du behöver inte investera i några licenskostnader. Tid och energi är vad det kostar, säger Gunnar Storfeldt. Det utvecklas hela tiden nya modeller, metoder och verktyg för hur man arbeter med inno-
16
vationer. Här är fem steg i hur man jobbar systematiskt med innovationer.
1
Sätt upp mål i förväg
Innovationer sker inte av sig själv. Därför är det viktigt att ha en plan. Det första är att fundera över vilka mål man har med verksamheten. Har man inte det klart för sig,
trä&möbelforum Augusti 2011
vet man inte heller vad som ska förändras.
2
Fokusera
I nästa fas gäller det att begränsa sitt innovationsarbete. Med utgångspunkt från verksamhetens mål bestämmer man helt enkelt vilken del av verksamheten som ger bäst effekt att innovera.
3
Hur radikala ska ni vara i arbetet?
Systematiskt innovations arbete kräver insatser i form av både tid och resurser. Därför måste man bestämma vilka risker man är beredd att ta. Det kan mycket väl vara så att vissa idéer är bra, men alldeles för riskfyllda för att genomföra.
ativiteten
Personalens kreativitet tas till vara
aktiveteter som gäller. Ansvar och resurser ska fördelas. En vanlig myt är att innovationer sker av sig själv och att man hämmar kreativitet genom struktur, fokus och begränsningar. Tvärtom får man genom struktur mer värdeskapande idéer. Det är också viktigt att inse att alla inte kan vara med. Eftersom många organisationer är operativa måste en stor del av de anställda forsätta leverera.
5
”En vanlig myt är att innovationer sker av sig själv och att man hämmar kreativiteten genom struktur”
4
Konkreta aktiviteter
När man har skapat en plan och vet vilken del av verksamheten man m åste förnya och hur mycket man ska satsa, är det dags att tala om för de personer som ingår i innovationsgruppen att man vill ha förslag på idéer inom just detta område, i nget annat. Och nu är det alltså konkreta
Ta små steg
För de flesta små- och medelstora företagen är det viktigt att ta små steg och hela tiden se så det fungerar och att det skapar värde. Försök integrera innovationsarbetet med den befintlig verksamhet. Det är vanligt att man i sitt innovationsarbete utgår från en marknadsundersökning som visar vad kunden vill ha. Problemet med det är att även konkurrenterna kan ta fram samma information. Man måste skapa sig en djupare insikt om kunden och få ett utifrån- och inperspektiv på sin verksamhet. Då kan man fundera på vad det är kunden behöver. text Kristofer Sandberg Illustration Maja Modén
Läs mer …
… om proaktivt idéska pande i artikeln ”Finding you innovation sweet spo t”, Harvard Business Re view: http://korta.nu/7wisb
På ProAros i Västerås var man övertygad om att det gick att dra större nytta av sina medarbetare genom att lyfta fram deras olika kreativa förmågor. Det blev startskottet för en omfattande innovations satsning i tre delar. Mål sättningen var att: Skapa en kreativ miljö på alla arbetsplatser SystematiProAros: sera idéerFörvaltning inom na Västerås stad. Bedriver Säkra verksamhet inom skola, genomvård och omsorg, individ, förande familj samt kultur och fritid. så att Medarbetare: Ca 9 100. idéer blir Omsättning: iljarder kr. Ca 3,6 m verklighet – Vi är helt övertygade om att alla människor är kreativa och idérika. För att omvandla detta till något som även ger mervärden för oss som organisation så krävs det att vi skapar en omgivning som gör att idéerna kan slå rot och senare slå ut i färgsprakande blom, säger Mats Lindskog, utvecklingschef på proAros. ProAros innovations system har kompletterats med o lika typer av utbildningar, innovationspris samt en webbaserad idébank. Och resultatet har inte låtit vänta på sig. – För en tid sedan fick en medarbetare en idé om att vi skulle starta en gymnasieutbildning i app-programmering. Han skickade in idén och två veckor senare hade vi ett färdigt k oncept. I höst startar den f örsta kullen app- utvecklare på Wijkmanska gymnasiet. Detta är bara ett av flera exempel, säger Mats Lindskog.
Augusti 2011 trä&möbelforum
17
Frågor + svar
Fråga våra experter! Du ställer frågorna. Vi svarar. Mejla dina frågor till hjalp@tmf.se. anders rosenkilde ansvarig teknisk utveckling
anders.rosenkilde @tmf.se
Hur påverkar nya PBL småhus producenterna? Vi fick en ny Plan- och bygglag, PBL, den 2 maj i år. Hur påverkar det oss som tillverkar och uppför småhus? Egentligen inte så mycket. Den största förändringen är nog att de kvalitetsansvariga, KA, byter namn till Kontrollansvariga, samt att kompetenskraven höjs. Gamla KA får fortsätta verka till 2012-12-31, därefter måste alla nya KA vara certifierade. Detta kommer sannolikt medföra att kostnaden för KA kommer att öka eftersom kontrollens omfattning också ökar. Nya PBL medför även att kommunernas tillsyn och kontroll kommer att öka med besök på byggarbetsplatserna. Flera kommuner har redan höjt avgifterna för bygglov avsevärt på grund av detta. Flera småhustillverkare har redan hört av sig till TMF angående kommunernas krav på ökad doku-
18
mentation. De nya kraven berör fuktsäkerhetsprojektering, energiberäkning och nya beräkningar av de bärande konstruktionerna, baserade på de nya konstruktionsreglerna för träkonstruktioner, Eurokod 5. De nya konstruktionsreglerna kan i vissa fall medföra att dimensionerna på balkar och förband måste ökas. Anders Rosenkilde, ansvarig teknisk utveckling
Okej att neka studieledighet? Kan jag neka eller skjuta upp en studie ledighet på två år som en anställd ansökt om? Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp en studieledighet i sex månader, men får inte neka den. Det är arbetstagaren själv som i sin ansökan anger när och hur studieledigheten ska tas ut, men ledigheten måste vara behövlig för studierna. Utbildningen ska vara planmässigt upplagd och huvudsyftet ska
trä&möbelforum Augusti 2011
katia storm jurist
henrik smedmark utbildningsansvarig
henrik.smedmark @tmf.se
katia.storm @tmf.se
vara att förmedla kunskaper i något avseende. Hobbyverksamhet, opinionsbildande verksamhet eller liknande, omfattas inte av studieledighetslagen. Någon begränsning för längden av studieledig heten finns inte, och inte heller när ansökan ska ske. En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal kan dock skjuta upp en begärd ledighet i sex månader. Arbetsgivaren ska då genast underrätta arbetstagaren om uppskovet. Finns det kollektivavtal på arbetsplatsen ska även den fackliga organisationen underrättas. Katia Storm, jurist
Hur ska vi göra för att påverka skolan mer? Vi har i dag en g anska bra dialog med s kolan, mest när det gäller praktikplatser. Jag har hört att vi nu har chansen att vara del aktiga i större utsträckning. Detta ska tydligen g älla utbildningsinnehåll och vad eleverna ska kunna när de är klara med utbildningen.
Stämmer detta och vad förväntas av oss företag att vi ska bidra med? Jo, det stämmer. Gymnasiereformen ställer helt nya krav på att skolan ska samverka med arbetslivet. Yrkesprogrammen ska ha programråd med inflytande över utbildningsinnehåll, yrkesutgångar och dimensionering av utbildningen. Eleverna på yrkesprogram ska ha relevant arbetsplatsförlagt lärande i minst 15 veckor. Dessutom måste varje gymnasieutbildning avslutas med ett gymnasiearbete som ska sammanfatta utbildningen och visa att eleven är anställningsbar. Här finns stora möjligheter att vara med och utforma uppgifter och delta i bedömningen. Sammanfattningsvis innebär detta mycket större möjligheter att faktiskt påverka utbildningen. Ett bra sätt att säkerställa en god samverkan mellan arbetsliv och skola är genom Teknikcollege. Henrik Smedmark, Utbildningsansvarig
Insikt
+15,5%
Försäljningen av trappor för TMF:s medlemmar ökade med 15,5 procent till 66 miljoner kronor under 1:a kvartalet 2011 (jämfört med samma period 2010).
nytt och nyttigt från TMF
Nya Industriavtalet signerat I slutet av juni undertecknades det nya Industriavtalet. En efter längtad överenskommelse mellan facken och arbetsgivarna. –Facken inom industrin har haft svårt att försvara märket internt. Det blev snarare ett golv än ett tak. Det var bland annat därför Teknikföretagen hoppade av förra året, säger David Johnsson, förhandlingschef på TMF. Initiativet till Industriavtalet kom från början från facken, som ville skapa en sund Signerat. Fem fackförbund och tolv arbetsgivarorganisationer skrev i våras under det nya Industrilönebildning. Avtalet blev avtalet. Här signerar TMF:s vd, Leif G Gustafsson, och styrelseordförande Ulf Adolfsson. Foto: Anders G Warne också en förutsättning för att Det här är Industriavtalet industrin skulle kunna behålla blivit tydligare och de har själ- här innebär att man ska ha Ett förhandlingsavtal som sin konkurrenskraft och inte va ett ansvar att se till så det är ordentligt på fötterna. Men förlora jobben till tempo i förhandsjälvklart kan vi inte stänga ser till att arbetskraftskostnautlandet. lingarna, säger dörren helt, det handlar ju om derna hålls på rimlig nivå. Ska Avtalsrörelsen Utgångspunkhan. en grundlagsskyddad rättigäven motverka konflikter. startar ten har varit att Konflikter kan het, säger David Johnsson. Industriavtalets parter Arbetet med att förFacken inom industrin: leverera stabila vara kostsamma På vilket sätt kommer handla nya kollekvillkor och reallöprocesser. Det GS, IF Metall, Livs, Sveriges medlemmarna att få nytta tivavtal är igång och neökningar. Men fick massa och Ingenjörer, Unionen. av det nya Industriavtalet? TMF inleder de konArbetsgivarna inom induunder avtalsförpapper känna av – I praktiken handlar det handlingarna 2007 kreta förhandlingarna 2010, då oenigom långsiktiga, stabila och strin: Byggnadsämnesförbungenom att byta yrkanoch 2010 började heterna kostade förutsägbara spelregler. Och det, Grafiska Företagens Förden med GS den sista respekten för avtaomkring 500 mil- inte minst arbetsfred. De får bund, Industri- och KemiGrupseptember. Följ avtals- joner kronor. Med också förstärkt konkurrenslet avta. ”Luften pen, Livsmedelsföretagen, rörelsen direkt på tmf:s det nya Industrihade gått ur samkraft genom att man inte priSkogsindustrierna, Skogs- och arbetet”, menar avtalet vill man sar ut sig i förhållande till Lantarbetsgivareförbundet, webbplats www.tmf. David Johnsson, undvika detta. utländsk industri, då kostStål och Metall Arbetsgivareförse under fliken avtal som är mycket nadsökningarna genom Indubund, SVEMEK och SveMin, Tek2012. positiv till hur hös– I och med opo:s striavtalet inte ska överstiga nikföretagen, Teko, Gruvornas tens och vårens nya roll kan man konkurrentländernas. Ända Arbetsgivareförbund samt TMF. förhandlingar utvecklades. inte längre konflikta hur som sedan 1997, så länge avtalet Det här är opo Sex opartiska ordföranden helst. För att kunna göra det har funnits, har det också var– I det nya avtalet har vi måste man nu förklara för je år levererat reallöneökningvars uppgift är att delta i parbland annat förstärkt opo:s samtliga parter inom Induar, säger David Johnsson. ternas kollektivavtalsförhandroll. Deras befogenheter har striavtalet anledningen. Det Text KRISTOFER SANDBERG lingar. Augusti 2011 trä&möbelforum
19
Insikt
Kolla kalendern
Seminarier, kurser, utställningar och mycket mer. Det händer massor av spännande saker inom trä- och möbelindustrin. Gå in på www.tmf.se och kolla i kalendariet.
nytt och nyttigt från TMF
Omvärlden ställer krav
Terroristdåden i Norge skakar om hela v ärlden och
vår tillvaro påverkas dramatiskt. Världsekonomin skälver av de enorma skulderna i Italien och Spanien men framför allt i USA. Det är tveksamt om EU klarar att lösa PIIGS-ländernas skulder. Den politiska debatten i USA blottade för resten av världen hur illa det är ställt med världens största ekonomi. Den uppgörelse som drevs igenom ansågs så svag att USA:s k reditbetyg sänktes. Effekten kan bli högre räntor på USA:s lån, som är lika stora som BNP. Största långivare är Kina, som har merparten av sin valutareserv placerad i amerikanska statspapper. I Kina är meningarna delade hur landet skall utnyttja sitt inflytande.
Oavsett hur kineserna agerar kommer världs
ekonomin att förändras, en stabilisering dröjer länge. Människors attityder till att arbeta måste också förändras. Svensk ekonomi är fortfarande stark, men vi är beroende av den internationella konjunkturen och vår industri påverkas i takt med att ”Bostads den försämras. Vi dras obönhörligt byggandet in i en internationell lågkonjunktur, haltar som ingen kan överblicka i nuläget. betänkligt, Mot denna bakgrund skall arbetsgimycket tack vare och fack förhandla nya kollek östen. Kraven blir vare bolåne- tivavtal under h hårda på parterna att nå avtal, som taket.” företagen har råd med. Trä- och möbelindustrin har inte återhämtat sig efter finans krisen och flera branscher har ytterligare försämrats, speciellt trähus men även byggnadssnickerier och möbelindustrin. Bostadsbyggandet haltar betänkligt, mycket tack vare bolånetaket. TMF uppvaktade finansmarknadsministern med en
uppmaning att träffas för att diskutera finansiering av bostadsbyggandet. I brevet konstateras att det råder brist på 250 000 bostäder i dag. Befolkningen ökar med tolv procent till 2020 medan bostäderna bara ökar med sex procent. Bostadsbristen når sådana nivåer att tillväxten ä ventyras. Företag får svårt att hitta rätt kompetens när människor inte kan flytta dit jobben finns.
Leif G Gustafsson
20
vd, TMF
Platsbrist. Trähusexporten till Japan kom av sig eftersom det inte finns plats att ställa husen på.
”Svårt att få fram mark” För trähustillverkarna i Sverige kan det på sikt vara klokt att bevaka Japan trots att den förväntade exporten kom av sig.
TMF:s Anders Rosenkilde, chef för teknisk utveckling, besökte landet i början av sommaren. Varför blev det ingen export från Sverige?
– Det har varit betydligt svårare än förväntat att få fram mark. Hela bostadsområden har slagits bort av vågorna och det ligger miljontals ton skräp överallt, säger han. Tomokuhus i Insjön har dock levererat 100 temporära bostä-
der i en av de drabbade regionerna. Och svenskägda Gadelius i Tokyo har skänkt tio plusenergihus, hus som kan producera mer energi än de förbrukar. Utöver detta har japanerna själva ordnat lägenheter, fritidshus och nybyggda nödbostäder. Men nya samhällen ska byggas och intresset för svensk teknik och kunnande är stort. Särskilt intressant är energieffektiva lösningar med ökad andel förnyelsebar energi. – Nu är det läge för de svenska husföretagen att titta på Japan och lämpliga partners på plats om man vill ha en chans att vara med, säger Anders Rosenkilde. KS
Maskinkörkortet snart i skolan Nu tar TMF och arbetsgivar-
na ett grepp om problemet med arbetsplatsolyckor och lanserar ”Maskinkörkortet”, en certifiering som visar vilken kompetens en person har. Det webbaserade kortet består av två delar: en kunskapsbank och en provdel. I september kommer kunskapsdelen finnas tillgänglig för skolor och elever. Och några
veckor senare, i november, öppnas möjligheten att göra tester. – Det är jätteviktigt att vi nu får in det här i skolorna så eleverna får kunskapen redan där, säger Henrik Smedmark, utbildningsansvarig på TMF. Men redan i början av september drar TMF ut på en seminarieturné där man visar upp Maskinkörkortet. KS
www.tmf.se
Håll dig uppdaterad med det s enaste inom trä- och möbelindustrin på www.tmf.se – nu med ny startsida.
TMF tog för sig i Almedalen TMF rekordsatsade på Almedalen 2011 med fem seminarier. Bland annat introducerades ett nytt ämne för evenemanget – piratkopiering.
I
början av året drog TMF och möbelbranschen igång en treårig kampanj mot piratkopiering. Den kampen följdes upp under Almedalsveckan med seminariet ”Inget slår originalet”. Två möbelföretag – Blå Station och Swedese – visade handfasta bevis på p lagiat av stolarna Sting respektive Lamino. En paneldebatt hölls med två riksdagspolitiker samt svenska Antipiratbyråns
frontman Henrik Pontén. Problemet är allvarligt enligt en färsk rapport från medlemsföretagen. 85 procent av möbelföretagen upplever att de vid något tillfälle råkat ut för misstänkta fall av kopiering. TMF var även medarrangör i andra seminarier i Alme dalen: LAS och kollektivavtalens funktion på framtidens arbetsmarknad, energieffektiviseringen av bostäder, samt det skriande behovet av framtida arbetskraft till trä- och möbelindustrin. För tredje året i rad höll man dessutom i bostadsseminariet ”Miljonprogrammet 2015 – Hur löser vi den nya bostadskrisen?”– en rejäl publikdragare.
Av Almedalens nästan 1 500 seminarier 2011 var TMF en flitig aktör. Här syns inslag från två av dem; Blå Stations Johan L indau med plagierade Stingstolen (överst) samt ungdomspanel debatt och M almös kommunalråd Ilmar Reepalu (s) på bostadseminariet.
Läs mer om våra seminarier på www.tmf.se
text och foto Cecilia Uhler
Utbildning från Trä- och Möbe lför etag en 20 % E-post
Bli en bättre ledare
TMF erbjuder i höst fem ledarskapskurse r, anpassade efter trä- och möbelindustrins verksamhet. Utbild ningarna sker i samarbete med Affärskonsulterna, ett konsultbolag med mångårig erfarenhet. Syftet med kurserna är att utveckla företagets affärsmannaskap och öka konkurrenskraften, såväl i ledning som i säljorganisationen. De olika kurserna är: Affärsstrategiskt ledarskap, 14–15/9 och 16/11 Resultatorienterad försäljningschef, 21–22 /9 och 17/11 Key account management, 21–22/9 Affärsförhandling, 17–18/10 och 16–17/11 Professionella säljsamtalet, 19–20/9 och 14–15/11 Alla kurser hålls i Jönköping. Mejla info@tmf.se för mer information eller läs mer på www.tmf.se.
Dubbla säljutbildningar om Möbelfakta För att få dekla
rera möbler med den uppdaterade Möbe lfakta-märkningen, arrangerar TMF i höst dubbla utbildningar. Kursen vänder sig till dig som är säljar e eller marknads förare och arbetar med Möbelfakta. 8/9, Näringslivets hus, Stockholm 15/9, Näringslivets hus, Jönköping Mejla elin.quist@tmf.se för mer inform ation eller läs mer på www.tmf.se.
Affärsjuridisk hjälp. Med TMF-rabatt! TMFs ramavtal ger dig som medlem förstklassig affärsjuridisk assistans och rabatt på arvodet. Välkommen att kontakta TMFs kontaktperson på Lindahl, advokat Tomas Rudenstam, för ytterligare information. Han nås på tel 08-527 70 951 eller tomas.rudenstam@lindahl.se
Svensk och internationell affärsjuridik www.lindahl.se
............................................................................................................................
Laminatprodukter för bygg- och inredning Interiört och exteriört. Made in Sweden. Svensktillverkad Högtryckslaminat och Kompaktlaminat för
Inredning - Kök - Butik - Fasad - Balkong - Våtrum
u
Lamiroc Interiör Högtryckslaminat
u
Lamiroc Exteriör Kompaktlaminat
u
Lamiroc Graphiq Individuell laminat
Välkommen till vår värld av laminatprodukter! För mer information, kontakta: Lamiroc Component Sweden AB Kungsvägen 86 914 32 Nordmaling Tel: 0930 - 107 65 Fax: 0930 - 102 14 E-post: info@lamiroc.com www.lamiroc.com
Lamiroc Component Sweden, Kungsvägen 86, 914 32 Nordmaling Tel. +46 (0) 930-107 65, Fax. +46 (0) 930-102 14 E-post. info@lamiroc.com, Web. www.lamiroc.com
Profilen
Siktar högt. David Löwing, möbelsnickare från Tidaholm, har bråda dagar.
Foto: Emilia Öije
”På tävlingsdagen ändras 30 procent av ritningen” I början av oktober 2010 vann möbelsnickaren David Löwing Yrkes-SM. Blott 17 år gammal blev han den yngsta vinnaren genom tiderna. Nu ligger han i hårdträning inför nästa stora utmaning – Yrkes-VM i London.
D
Text Kristofer Sandberg
et är hektiska dagar för möbelsnickaren David Löwing. Som en av Sveriges 27 representanter i Yrkes-VM håller han som bäst på att förbereda sig inför äventyret i London. – Jag övar bland annat på ritningsläsning och samman sättningar, två ganska svåra moment eftersom det kan bli riktigt komplicerade sammansättningar, säger David. Att sätta ihop lådor för hand och göra snygga hörn, så kallad ”handsinkning”, är ett av momenten som David tränar extra på. – Det är svårt. Men det måste bli snyggt och bra, säger han.
Till sin hjälp har David en kille som varit med förr,
Henrik Andersson, svensk mästare i möbelsnickeri, 2002. Tillsammans hjälps de åt med träning och planering. Men hur mycket David än förbereder sig, kan han bara ana vad det är han och de andra tävlande ska tillverka under VM. – Det är ett slags skåp, det är allt jag vet. Vi har fått
tre olika ritningar, en månad innan får vi veta vilken av dessa det är vi ska göra. Men inför tävlingsdagen kommer 30 procent att vara ändrat, säger han. En av Davids bästa egenskaper som möbelsnickare
är att han jobbar snabbt. Men det gäller att hushålla med tiden och unyttja varje minut så smart som möjligt. Vad som kommer att avgöra tävlingen är omöjligt att svara på. Men David har en idé. – Jag tror att framför allt kunskap och känsla för saker och ting är det viktigaste. Och att man har flyt och snabbt kommer in i maskinerna. Men det gäller att vara på topp. Även i London får David finna sig i att vara yngst i gänget. De flesta av hans motståndare är 20–21 år gamla. Det avskräcker dock inte honom från att sikta mot toppen. – Om man tittar på hur det gått för Sverige tidigare år så är det rimligt med en 7–12:e plats. Men det är klart att jag siktar så högt som möjligt. Hur tror du det skulle kännas att vinna?
– Det … vore rätt obegripligt.
David Löwing Ålder: 18 år. Familj: Mamma, pappa, två systrar och en lillebror. Bor: Acklinga, Tidaholm. Det bästa med möbelsnickeri: ”Stor variation på arbetet, man jobbar med händerna, jag är ingen datormänniska, jag gillar att skapa.” Yrkes-VM Arrangeras varannat år. Här tävlar ungdomar (under 23 år) från hela världen mot varandra i 40 olika yrkesgrenar inom teknik, industri och service. Sammanlagt deltar 800 ungdomar.
Augusti 2011 trä&möbelforum
23
Posttidning B
BegrÄnsad eftersändning
Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan Returadress: Trä- och möbelföretagen, box 55 525, 102 04 Stockholm
Garanterat heltäckande med Teknos
www.teknos.se
Industriträ