Important Sale 1-4 December - Ann-Marie Åkerbloms & Ulf Persons samling by Uppsala Auktionskammare

ANN-MARIE ÅKERBLOMS & ULF PERSONS SAMLING av svenska moderna mästerverk

Försäljning av denna katalog sker som en del av Moderna auktionen torsdag 3 december 2015 kl. 12:00.

Ann-Marie Åkerbloms & Ulf Persons samling Våra föräldrar började samla svensk modern konst under mitten av 1960-talet och fortsatte att förvärva konstverk fram till början av 1990-talet. De trivdes allra bäst hemma omgivna av vackra möbler och målningar av hög kvalitet. I stället för att resa bort, så föredrog de att gå på auktioner och konstutställningar.

alltid med att njuta av Bror Hjorths målning och de andra konstverken i entrén. Vi ville så gärna ha en Bror Hjorth representerad hemma på någon av våra väggar! Målningen ”Utsikt över Upsala Ekeby”, som våra föräldrar till sist förvärvade, har alltid varit vår absoluta favorit bland alla deras fina målningar.

Mamma och Pappa satt ofta på kvällarna och diskuterade sina tavlor och var stolta över att ha dem i sitt hem. De fann nya detaljer och nya tolkningsmöjligheter, njöt av färger och komposition. När Pappa blev ensam, så diskuterade han med oss i stället. Intresset tog aldrig slut.

Inge Schiölers hetsiga sätt att måla passade vår Mamma väldigt bra. Hon var livlig och snabb i tanken, men hon hade också en oro inombords, som stämde väl med Schiölers kraftfulla snabba penseldrag och hetsiga stil med ångesten så väl synlig.

Mamma Ann-Marie var näst intill besatt av konst. Hennes val av målningar kunde vara impulsivt och blixtsnabbt, men det var alltid träffsäkert och utsökt. Vi gick på auktionerna tillsammans med våra föräldrar och upplevde den febriga stämningen under budgivningarna, när tavlorna ropades ut och den oerhörda känslan av lust och glädje, när det var vi som “vann” det åtråvärda objektet. Vi kunde ta en Inge Schiöler under armen och gå till Restaurang KB för att äta middag och fira. Bror Hjorth förälskade vi oss alla i efter att ha sett den fantastiska målningen ”Kafferepet” på Operakällaren. Varje gång vi gick dit, började vi

Olle Olsson var inte nära vän men väl en bekant till våra föräldrar. Vår moster och hennes man var umgängesvänner med Olle Olsson och Mamma och Pappa träffade honom några gånger i deras hem. Bekantskapen gjorde att de kände sig hemma också i hans konst och trivdes med hans sätt att måla. Att få äga konst av Olle Olsson Hagalund var länge en ambition och till sist så hängde två efterlängtade målningar på väggen hemma hos oss. Nu har tiden kommit att låta nya konstsamlare ta vid. Vi hoppas att konstverken från våra föräldrars samling skall sprida samma upplevelse och stora glädje för kommande ägare, som de gjort för oss och våra föräldrar. Döttrarna Ann Margret och Lena

CARL KYLBERG 6

667. Carl Kylberg 1878‑1952. Vid vägens slut. Monogramsignerad CK. Olja på duk, 43 x 51,5 cm. / 80.000 - 100.000 / / 2 8.500 - 11.000 / Ⓓ Ramen utförd av konstnärens hustru Ruth Kylberg.

Vid vägens slut Med sitt glödande måleri och färgstarka avbildningar anses Göteborgskoloristen Carl Kylberg tillhöra en av de främsta bland det tidiga 1900-talets svenska konstnärer. Som närmast autodidakt och med endast sporadiska konststudier bakom sig fick Kylberg kämpa för att nå framgång. Hans debut i konstvärlden och genombrott som målare kom först år 1919, då han tillsammans med bland andra Axel Fridell och Gösta Adrian-Nilsson fick tillfälle att ställa ut fjorton av sina verk på Liljevalchs i Stockholm. Bland de kubistiska och expressiva målningarna ansåg Kylberg själv att hans samling tedde sig en aning modest, men tvärtemot sina egna farhågor kom han att hyllas av kritikerna för sin fingertoppskänsla gällande ljus och färgsättning. Därefter följde en intensiv tid kantad av utställningar båda hemma i Sverige och internationellt för Kylberg, något som innebar en stor lättnad för konstnären som under flera år hade haft det mycket ansträngt ekonomiskt. På Biennalen i Venedig och i Paris representerade han Sverige med ett flertal kritikerrosade dukar under framförallt 1930- och 40-talen, men för många ansågs hans verk provocera alltför mycket. Den svenska regeringen förbjöd till och med vid ett tillfälle Nationalmuseum i Stockholm att förvärva ett av hans mest kända verk, ”Uppbrottet”, då det ansågs vara alltför provokativt. Målningen skänktes senare som en gåva till ovan nämnda museum av dramatenskådespelerskan Tora Teje, en gåva som museet gladeligen accepterade med lagen på sin sida.

Naturen och landskapet har ofta fått utgöra motiv i konstnärens bildvärld. Flera av hans målningar speglar landsbygden i Sverige men även i Danmark där han och hans hustru Ruth spenderade flera somrar tillsammans. Motiven återges alltid med stor intensitet och koloriten består ofta av mustiga toner i gult, rött, grönt och blått. Kritiker har ofta liknat det gula och röda i hans målningar vid flammande eld just med anledning av den framträdande tonen som dominerar i flera av hans verk. Främst utförde han sina verk i olja och förutom eventuella skisser arbetade han sällan med andra tekniker. Kylberg signerade ogärna sina målningar och daterade dem än mer sällan, det sistnämna med anledning av att han ofta återkom till sina målningar och tillförde ytterligare även efter att de redan ställts ut. I verket ”Vid vägens slut” som nu bjuds ut till försäljning möter betraktaren ett lysande exempel på Kylbergs förmåga att lyfta fram och förstärka naturens egna färger. Den varma paletten målas med svepande penseldrag och konturerna är enligt Kylbergs kännetecken suddiga, men de samspelar snarare än flyter samman. Färgernas glöd är utan tvekan ett viktigt element i Kylbergs verk och han ansåg själv att en känsla för färg var förutsättningen för allt verkligt måleri.

OLLE OLSSON HAGALUND Det idylliska och sprudlande livet i stadsdelen Hagalund utanför Stockholm har av ingen annan konstnär skildrats i den utsträckning som av Olle Olsson Hagalund. Kärleken till platsen där han föddes år 1904 och även var bosatt under hela sin levnadstid fångas i flera av hans målningar på ett charmigt och lekfullt vis, drag som tidigt gjorde honom erkänd som en framträdande naivist. Det hus som Olle Olsson Hagalund bodde i byggdes av hans morfar Carl Jakob Brolin kring sekelskiftet och var ett färggrant hus som många andra i kåkstaden Hagalund. För konstnären själv var Hagalund hela världen i miniatyr, en insikt som roade honom vid varje resa utomlands men även inom Sveriges gränser. Miljöerna och de människor som han och hustrun Maja mötte under sina färder påminde mycket om hans älskade hemstad och den värme som präglar hans porträttering av människor och platser vittnar om positiva och personliga intryck från världens alla hörn. Olle Olsson Hagalund målade sina människor och miljöer med stor omsorg. Husen i Hagalund var ofta byggda enligt den enskildes smak och färg, något som kom att sätta en särskild prägel på både stadsdelen och konstnärens målningar med motiv från denna. Den naivistiska stil som tydligt framträder i hans målningar lär konstnären själv ha kommenterat med orden; ”jag är naivist för att kunna behålla min barndoms syn på tingen”. I Olle Olsson Hagalunds verk ”Den vita brandgaveln” får vi följa med konstnären till stadsdelen Hagalund, platsen där han själv växte upp och hyste stor värme inför. Med en sprudlande och stark färgskala lyckas Olsson Hagalund charma betraktarens sinne. En illgrön soffa som närmast verkar ha förflyttats från en interiör har placerats vid en vit brandgavel, därav konstverkets titel. En skylt med de synliga orden ”Skomakar.. in på gården” upp-och-ned vilar mot gaveln och marken framför verkar vildvuxen och frodig. Det som ändå först fångar betraktarens blick är den hattbärande kvinnan som iklädd en lysande gul klänning utgör en oväntad kontrast till bilden som helhet. Hustaken i bakgrunden skvallrar om att hon befinner sig närmast på samma höjdnivå som dem, men på en avskild plats vid sidan om. Här kommer Olle Olsson Hagalunds

skicklighet som konstnär och glädjefulla känsla inför Hagalunds många säregna personligheter fram på ett förtrollande vis. Betraktaren leds in i konstnärens färggranna värld och lockas till att undra vem förgrundsgestalten egentligen är och vad som försiggår på denna underliga plats som Olle Olsson Hagalund har valt att avbilda. Kanske vittnar målningen till och med om ett personligt möte mellan konstnären själv och den avbildade kvinnan. Med en ovanlig förmåga att fånga en individs säregna drag på ett lustigt men samtidigt respektfullt vis skildrade Olle Olsson Hagalund omgivningen omkring sig. Händelser och högtider fick ofta utgöra motiv i hans bildvärld och både glädjefyllda och mörka stunder återfinns i flera av hans hyllade verk. Ofta fick även vardagsscener fylla konstnärens dukar, som något som exemplifieras i målningen ”Kälkbacken” daterad 1942. Olle Olsson Hagalund återger en scen som utspelar sig en vinterdag med stor detaljrikedom. Snön vilar tunt på hustak och mark, kanske närmar sig vintern sitt slut? Fasadernas bjärta färger i rött och grönt och kälkens skarpa gula ton lyser upp den annars dova miljön och skapar en lekfull kontrast. Detaljerna är synbart viktiga för Olle Olsson Hagalund, som skarpsinnigt har avbildat både människorna och miljön med säregna attribut. Husets öppna fönsterkarm hänger snett och en barbent kvinna iklädd en prickig klänning och högklackade skor syns försvinna uppför trappen. I bakgrunden susar ett vinkande barn nedför backen på sin kälke och röken strömmar ut ur skorstenarna från husens eldstäder. Det vilar något vemodigt men samtidigt humoristiskt över konstnärens porträttering av en vinterdag, något som får anses vara typiskt för Olle Olsson Hagalunds fantasifulla men ofta ironiska tolkningar av sin omgivning. Olle Olsson Hagalunds stora genombrott innefattas av åren 1937-1942, då hyllade utställningar presenterades på både Konstakademien och Galleri Färg och Form. Hans verk är idag mycket efterfrågade på auktionsmarknaden och hyllas för sin stora charm och folklighet.

668. Olle Olsson Hagalund 1904‑1972. ”Den vita brandgaveln”. Signerad Olle Olsson Hagalund. Olja på pannå, 46 x 37 cm. / 120.000 - 150.000 / / 2 13.000 - 16.000 / Ⓓ Ram utförd av konstnären. Utförd under 1960-talet. Utställd: Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Olle Olsson Hagalund, minnesutställning”, 1973, kat. nr. 202.

669. Olle Olsson Hagalund 1904‑1972. ”Kälkbacken” - motiv från Hagalund. Signerad och daterad Olle Olsson Hagalund 1942 samt betitlad a tergo. Olja på duk lagd på pannå, 46 x 54 cm. / 150.000 - 200.000 / / 2 16.000 - 21.000 / Ⓓ

BROR HJORTH 670. Bror Hjorth 1894‑1968. ”Utsikt över Upsala Ekeby”. Signerad Bror Hjorth samt signerad och daterad 1949 a tergo. Olja på duk, 54 x 82 cm. / 800.000 - 1.000.000 / / 2 85.000 - 106.000 / Ⓓ Ram utförd av konstnären. Litteratur: Bror Hjorth, ”Mitt liv i konsten”, Stockholm 1967, upptagen under viktigare konstverk, år 1948, s. 202.

Utsikt över Upsala Ekeby, 1949 En ljum sommardag, det fläktar något och på den dammiga grusvägen kommer en flicka i klargul klänning cyklande. Kanske är hon på väg för att ta sig ett dopp? En dam klädd i blått går i rask takt framåt. I bakgrunden syns Upsala-Ekebys tegelröda byggnader mot den ljust blå sommarhimlen. Det röda staketet blir ett utropstecken i bilden. Okonstlat och med en stark målarglädje fångar Bror Hjorth denna idylliska dag i 1940-talets Uppsala. Bror Hjorth kommer ursprungligen från Björklinge utanför Uppsala men flyttade till Köpenhamn och senare Paris för konststudier. När han återvände till Sverige var det full av inspiration från den nya moderna konsten och dess många grenar. Kubismen, naivismen, primitivismen och inte minst expressionismen sätter han samman med den svenska konsttraditionen. Det blir ett intressant möte mellan det nya och den ursprungliga svenska folkkonsten. Bror Hjorth återvänder till sin barndoms stad, Uppsala, under det tidiga 1940-talet. Han skriver senare om det i sin självbiografi ”Mitt liv i konsten” från 1967; ”När jag i ungdomen lämnade Uppsala svor jag på att aldrig återvända till denna avskyvärda stad”. Detta till trots kom Bror Hjorth och hans familj att trivas mycket bra i staden. Priserna på ateljéer hade blivit allt för höga i Stockholm tyckte han, och ute på landet blev det för isolerat. I Uppsala var han nära storstadens myllrande konstliv, samtidigt som han fick tid och möjlighet att utveckla sitt konstnärskap på egen hand. Bror Hjorth hade länge haft det kärvt ekonomiskt, likt många av sina konstnärskollegor, men under 1940-talet kommer Hjorth i kontakt med Gösta Olson på Svensk-Franska konstgalleriet och tack vare honom fick han också ett finansiellt uppsving. Detta årtionde måste ses som en ljus period i Bror

Hjorths liv. Färgerna i hans målningar blir något svalare men han håller fortfarande fast vid sina tre ”livsfärger”, gult, blått och rött. Konstnären själv uttryckte det: ”Jag har sökt klarhet i målningarna, försökt hålla mig till grundfärgerna rött, gult, blått och deras kontrastfärger jämte svart och vitt och så rena färger som möjligt”. Bror Hjorts konst präglas av en expressionism och primitivism men under perioden efter återkomsten till Uppsala återges också omgivningen mjukare, mer naturalistisk. I “Utsikt över Upsala Ekeby” möter vi en färgglädje och en volymkänsla som är karaktäristisk för Bror Hjorths 40-talsmåleri. Under de första åren av decenniet möter han den unga modellen Margit. Hon kom att arbeta för Bror Hjorth under flertalet år men under 1949, då auktionens målning ”Utsikt över Upsala Ekeby” utförs har Margit just lämnat honom. Istället målar han de personer han har kring sig såsom sin son, sina vänner och sin familj. Flickan i den gula klänningen är troligtvis något av konstnärens brorsbarn som fått agera modell. Med de mer naturliga motiven blir känslan intimare, mer personlig. Kanske var det därför Bror Hjorth valde att aldrig göra sig av med målningen, utan den kom att förbli i konstnärens egen ägo fram till hans död. Bror Hjorths konstnärskap kommer aldrig att kunna placeras i något speciellt fack. Han är en skulptural målare, och en målande skulptör. Kompositionens dekorativa helhetsverkan fulländas av ramen, egenhändigt skuren av konstnären själv. Genom att Bror Hjorth skar ramar till merparten av sina målningar tillför han även målningen ett skulpturalt element. Auktionens målning är ett känslomässigt mästerverk av Hjorth, en bild som skildrar sin tid och Hjorths nära omgivning både geografiskt och personligt.

RAGNAR SANDBERG 20

671. Ragnar Sandberg 1902‑1972. ”Strand” - Dragsmark. Monogramsignerad R.S samt daterad 1933 och betitlad a tergo. Olja på duk, 56 x 63 cm. / 80.000 - 100.000 / / 2 8.500 - 11.000 / Ⓓ Proveniens: Galerie God Konst, Gunnar Hjorthén, Göteborg.

RAGNAR SANDBERG Ragnar Sandberg var en sökare och filosof som under sina ungdomsår pendlade mellan valet att bli författare eller konstnär. Intresset för måleriet blev allt större under sensommaren 1929 då vännen och konstnärskollegan Ivan Ivarsons målarlust smittade av sig på Sandberg. Både Sandberg och Ivarson utbildade sig vid Valands konstskola i Göteborg under Tor Bjurströms ledarskap. Sandberg kom att ansluta sig till Göteborgskoloristerna och som många av sina studiekamrater anslöt han sig till deras färglyrik i början av karriären. Under 30-talet gick Sandberg upp i färgskalan, starkt inspirerad av göteborgskoloristen Carl Kylberg. Sandbergs produktion från detta årtionde bjuder på en magnifik variation av färger, där nästan varje ny målning bjuder på en ny oväntad koloristisk kombination. Sandberg inspirerades under denna tid av Göteborg och den bohuslänska kusten vilket avspeglar sig i hans motivvärld. Han roade sig med att turista i sin egen stad och skrev resebrev för att skildra sina upplevelser. Strövtågen resulterade bland annat i skildringar av Göteborg i 30-talsskrud, samt den närliggande kusten. I auktionens målning är det stranden i Dragsmark, Bohuslän, som skildras. Det är de klart lysande färgerna som bygger upp bilden och Sandberg låter de stiliserade figurerna i förgrunden bilda plana ytor som skapar en dekorativ helhet. Trots bildens stiliserade yta har målningen ett djup där det uppbrutna perspektivet tillåter ögat att vandra från kvinnan och kreaturen i förgrunden till det brusande, salta havet och den klarblå himmeln. Färgkombinationerna ger målningen en känsla av liv och rörelse – ett tydligt bevis för Sandbergs bemästrande av koloriten.

672. Ragnar Sandberg 1902‑1972. ”Trädgårdsstolen”. Monogramsignerad och daterad R.S. Rönnäng 1942. Med dedikation Till Ture d. 11. okt 42. Blandteknik, 25 x 34,5 cm (dagermått). / 12.000 - 15.000 / / 2 1.300 - 1.600 / Ⓓ Proveniens: Galerie God Konst, Gunnar Hjorthén, Göteborg.

673. Sven X:et Erixson 1899‑1970. ”Fiskauktion i Lissabon”. Signerad och daterad Sven Erixson -35. Olja på duk, 73 x 50 cm. / 30.000 - 40.000 / / 2 3.200 - 4.300 / Ⓓ Utställd: Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”X-et”, 1961.

INGE SCHIÖLER Inge Schiöler har närmast blivit en ikon i svenskt konstliv. Med sin säregna bjärta kolorit i pastösa lager har han lyckats skapa en helt egen stil. Inge Schiöler ingår i en grupp konstnärer som kallas Göteborgskoloristerna. Vilka konstnärer som inbegrips i begreppet är något oklart, de flesta har varit elever till Tor Bjurström på Valands målarskola i Göteborg men det som kanske verkligen utmärker gruppen som helhet är koloriten, att färgen är primär i ett expressivt uttryck. Schiöler tillhör en av de konstnärer som alltid räknas till gruppen jämte exempelvis Ragnar Sandberg och Ivan Ivarson. Begreppet Göteborgskolorister lanserades under mitten av 1940-talet och är nära sammanknutet till galleristen Gunnar Hjorthén. Hjorthén lämnade sitt arbete som bankman i Lidköping för att starta det idag legendariska galleriet God Konst i Göteborg, där de flesta av auktionens verk av Inge Schiöler är förvärvade. Inge Schiöler var knuten till galleriet ända fram till sin död under 1970-talet. Inge Schiölers liv och måleri är starkt integrerade med varandra. Schiöler började vid tidig ålder att måla och blev antagen till först Slöjdföreningens skola och därefter Valands i Göteborg. Målningarna från studietiden och de närmast därpå följande åren präglas, föga förvånande, av en mångfald. Gemensamt för de allra flesta av målningarna är dock att han uttrycker sig genom breda tjocka penseldrag. Under det tidiga 1930-talet studerar Schiöler i Stockholm hos Bror Hjorth, men blir hemskickad till Strömstad av sin syster som menar att allt inte står rätt till med broderns hälsa. I Strömstad får han disponera en ateljé i stadens rådhus. Men, den unge konstnären mår psykiskt allt sämre. Ett halvår efter att han kommit tillbaka till västkusten förstör han i stort sett alla målningar som fanns i ateljén och därefter följer en tid av konstnärlig overksamhet. Schiöler skrivs in för psykiatrisk vård, en sjukhusvistelse som kom att sträcka sig ända fram till 1960. I långa perioder var Schiöler helt apatisk och när han återigen började måla

var det i mycket liten skala. Under denna period, då han inte skapade något visades dock hans verk på ett flertal större utställningar och man kan tala om ett erkännande på bred front. Konstverken såldes i stor utsträckning genom familjens försorg till Gunnar Hjorthén på Galleri God Konst i Göteborg som tog hand om vidare försäljning och utställningsverksamhet. Tack vare framgången kunde familjen bygga ett hus åt Schiöler på Syd-Koster där han tillbringade sina permissioner och senare även kom att bosätta sig efter att ha blivit utskriven. Under permissionsperioderna kunde arbetet bli mycket intensivt. Färgerna i målningarna är klara, med markanta och ibland dominerande inslag av ultramarin, smaragdgrönt och violett. Motiven hämtade han från naturen omkring sig. Han använde sällan staffli, utan antingen stödde han duken mot något eller lade den direkt på marken. När han blev utskriven och fick spendera allt mer tid i huset på Koster stillade det hans oro. Han behåller dock den starka koloriten med tjock påläggning som skapar en nästan fysisk närvarokänsla. Motiven blir under denna period närmast abstrakta, men genom de genomtänkta kompositioner som Schiöler troligtvis lärde sig från Bjurström under tiden på Valand skapas en harmoni och balans mellan de starka färgerna. Schiöler hade ingen egentlig ateljé och gjorde inga större efterbearbetningar utan slutförde verken direkt ute i naturen, under en och samma session. Troligtvis planerade han heller inte arbetet med hjälp av skisser utan målade à la prima. Många av Schiölers verk uppvisar en homogenitet beträffande motivval men de upprepar sig aldrig. Snarare präglas de av en färg- och formmässig mångfald, spelande över en rik skala. Nu när Ann-Marie Åkerbloms och Ulf Persons samling presenteras finns en fantastisk möjlighet att både se och förvärva någon av Inge Schiölers verk från de olika perioderna i hans liv.

Båtar och bryggor, Vettnet N. Koster 674. Inge Schiöler 1908‑1971. ”Båtar och bryggor, Vettnet N. Koster”. Signerad Inge Schiöler. Olja på duk, 73 x 81 cm. / 200.000 - 300.000 / / 2 21.000 - 32.000 / Ⓓ Hjorthén O. 1213. Utställd: Göteborgs konstmuseum, ”Inge Schiöler utställningen”, 1972, kat. nr. 355.

Soldis 675. Inge Schiöler 1908‑1971. ”Soldis”. Signerad Inge Schiöler. Olja på duk, 72 x 82 cm. / 150.000 - 200.000 / / 2 16.000 - 21.000 / Ⓓ Hjorthén 1050. Enligt påskrift utförd under 1940-talet. Proveniens: Galerie God Konst, Gunnar Hjorthén, Göteborg.

Ovädersstämning 676. Inge Schiöler 1908‑1971. Ovädersstämning. Signerad Inge Schiöler. Olja på duk, 73 x 81 cm. / 80.000 - 100.000 / / 2 8.500 - 11.000 / Ⓓ

Strand 677. Inge Schiöler 1908‑1971. Strand. Signerad och daterad Inge Schiöler 1970. Olja på duk, 67 x 72,5 cm. / 100.000 - 120.000 / / 2 11.000 - 13.000 / Ⓓ

Utsikt mot Tennholmen 678. Inge Schiöler 1908‑1971. ”Utsikt mot Tennholmen”. Signerad och daterad Inge Schiöler 1969. Olja på duk, 55,5 x 50,5 cm. / 80.000 - 100.000 / / 2 8.500 - 11.000 / Ⓓ Hjorthén O. 1198. Proveniens: Galerie God Konst, Gunnar Hjorthén, Göteborg.

Mot havet 679. Inge Schiöler 1908‑1971. ”Mot havet”. Signerad och daterad Inge Schiöler 1969. Olja på duk, 37 x 41 cm. / 50.000 - 70.000 / / 2 5.300 - 7.400 / Ⓓ Hjorthén 571. Proveniens: Galerie God Konst, Gunnar Hjorthén, Göteborg.

LENNART JIRLOW Lennart Jirlow är en av våra mest folkkära konstnärer och är beundrad och uppskattad för sitt färgrika måleri med motiv från idylliska miljöer. Med sitt säregna färgspråk lyckas Jirlow fånga miljöer som vi alla kan relatera till och många gånger drömma om. Jirlow har själv berättat om denna illusion han skapat med sina målningar; ”Ibland kommer det folk från Stockholm som vill att jag ska ta dem till mina bistroer, men de blir ofta besvikna. Kocken är sjuk, det är dragigt och det ser inte alls ut som på tavlorna.”. Lennart Jirlow växte upp i Stockholm men inte i något konstnärshem. Fadern var byggnadsingenjör och farfadern hade arbetat inom sjöfarten, det var också han som tagit det speciella efternamnet Jirlow, efter ’gir’ och ’lov’. Endast 16 år gammal blev Lennart Jirlow antagen till Konstakademien och var den yngst antagna det året. Två år senare liftade han runt i Europa och fastnade i Neapel där han studerade på konstskola i fyra år. År 1958 återvände han till Sverige och höll sin första egna utställning. Konststudierna förstärkte hans typiskt naivistiska stil. De konstnärer Jirlow själv nämner som sina främsta förebilder är Maurice Utrillo, Pierre Bonnard och Marc Chagall. I deras konstverk finner man likheter med Jirlows dekorativa måleri och brokiga färgspråk. Efter den första utställningen i Stockholm har Jirlow till största delen varit verksam i Frankrike, där han bor idag. Lennart Jirlows motivvärld hämtas till stor del från den franska vardagen och visar trånga restaurang- och bistromiljöer, prunkande trädgårdar och myllriga marknader. De återges med värme och lätthet, detta utan att förväxlas med ytlighet. Det lätta och något nostalgiska anslaget till trots lyser ett vemod igenom som kontrast till det glättiga. Ett återkommande motiv är den sista restauranggästen som ensam somnat över rödvinet, omedveten om att personalen ställt stolarna på borden och börjat städa. Den gästen bär ofta drag av konstnären själv. Däri ligger en spännande motsättning att de idylliska motiven också fångar melankoli och en rastlös konstnärssjäl. I auktions två karaktärsfulla målningar fångar Jirlow dels en sprudlande blomsterprakt i ett växthus samt en pulserande bistro någonstans i Paris. Bakom baren står en avslappad barmästare, med cigarett i mungipan är han redo att servera dryck och ge bästa service till sina gäster. Vid borden sitter hungriga parisare och väntar på vad kocken i det lilla bistroköket skall leverera, kanske vitlöksgratinerade sniglar eller varför inte en steak tartare? Jirlow lyckas verkligen fånga kärnan av det vi upplever vara franskt. När man ser auktionens tilltalande konstverk väcks lusten att själv besöka en bistro på den franska landsbygden eller i huvudstaden.

680. Lennart Jirlow född 1936. Bistro. Signerad L. Jirlow. Olja på duk, 55 x 65 cm. / 100.000 - 150.000 / / 2 11.000 - 16.000 / Ⓓ

681. Lennart Jirlow född 1936. I växthuset. Signerad L. Jirlow. Olja på duk, 50 x 62 cm. / 60.000 - 80.000 / / 2 6.400 - 8.500 / Ⓓ

dragarbrunnsgatan 73, uppsala, sweden. tel +46 (0)18-12 12 22, fax +46 (0)18- 14 80 97 www.uppsalaauktion.se