3 minute read
Skolverket blev tvunget att backa
Skolverket fick backa – antiken och Bibeln kvar
Värdestrid. När Skolverket i december 2019 lämnade in förslag på nya kursplaner till utbildningsdepartementet, fanns hänvisningar till nationalsången, antiken och bibeln med. Skolverkets ursprungliga förslag, som hade utelämnat dessa begrepp, resulterade i flera veckors stormig debatt.
När Skolverket först lämnade sitt remissförslag till nya kursplaner för grundskolan i september 2019 orsakade det ramaskri. Professorer och andra experter var starkt kritiska till förslaget där hänvisningar till antiken, Bibeln, nationalsången och den svenska psalmskatten i nuvarande kursplan hade strukits.
Skolverket valde att lägga tillbaka hänvisningar till antiken i kursplanerna innan remisstiden gick ut. ”Skolverket kan konstatera att det saknas stöd för vårt förslag”, skrev myndigheten på sin hemsida. Och när Skolverkets slutliga förslag presenterades i december hade fler av de föreslagna ändringarna dragits tillbaka: ”I de berörda förslagen till kursplaner har Skolverket bland annat lagt till Bibeln, nationalsången, de vanligaste psalmerna, lyriken och dramatiken”, skrev Skolverket i ett pressmeddelande.
Från myndighetens sida förklarar man sina försök att slopa antiken och stryka viktiga begrepp i det ursprungliga förslaget till ny läroplan i historia med platsbrist.
– Historielärarna hann inte med allt som står i kursplanen, det vi brukar kalla stoffträngsel, säger Anna Westerholm, som är chef för avdelningen för läroplaner på Skolverket.
– När vi funderade på vad vi skulle kunna ta bort valde vi antiken, som fanns kvar i gymnasieskolan. Det blev en stor uppståndelse kring förslaget så det kändes inte som om det var en framkomlig väg. Då hyvlade vi mer i stället för att ta bort ett helt kunskapsområde, förklarar hon.
Det har pågått en målmedveten sekulariseringsprocess i den svenska skolan under 1900-talet. Är det här ett uttryck för en fortsättning på denna process?
– Nej, vi har inget sådant uppdrag. Tvärtom, religionsämnet är viktigare än någonsin. Det var rent tekniskt hur vi beskrev kunskapsområdena. Det fanns absolut ingen sådan agenda, säger Anna Westerholm.
Att även ordet Bibeln ströks ur läroplanens text handlade dock aldrig om att ta bort den ur undervisningen, framhåller Anna Westerholm. – Vi lade ändå tillbaka Bibeln så att det inte skulle råda något missförstånd.
Historieprofessor Dick Harrison var en av dem som kritiserade Skolverkets förslag att ta bort hänvisningar till Bibeln och antiken i skolans läroplaner.
– Dels för att så mycket i vår kultur rymmer hänvisningar till Bibeln; det blir som att försöka sudda ut allmänbildning och göra vår verklighet mer svårbegriplig, vilket knappast kan sägas vara skolans uppgift. Dels för att det rycker undan mattan för all form av källkunskap och källkritik, säger han, och påpekar att allt vi ser runt omkring oss är mer eller mindre ett arv från antiken, säger han.
Skolverket har lämnat sitt förslag till regeringen, som under våren 2020 väntas lägga fram ett förslag till riksdagen. De nya kursplanerna väntas, enligt regeringens avsikter, träda i kraft höstterminen 2021.
Ruben Agnarsson
Anna Westerholm
Mediaprofil misstror Skolverket
Kommentar. PJ Anders Linder, chefredaktör för samhällsmagasinet Axess, var en av dem som reagerade när Skolverket ville ta bort referenserna till Bibeln, nationalsången och den svenska psalmskatten ur skolans styrdokument.
”Eleverna ska bibringas uppfattningen att allt viktigt och gott finns i dag och att det som funnits förut är irrelevant eller osunt. I förlängningen väntar en skola där barn med svensk bakgrund inte ska få veta varifrån de kommer och barn med utländsk bakgrund inte ska få veta vart de har kommit”, skrev PJ Anders Linder i ett blogginlägg i Forum Axess i höstas.
– Bekantskap med Bibeln har inte bara betydelse för vertikal kommunikation – tidigare generationer, kulturarv – utan också horisontell: andra länder med kristen historia, där bibelkunskapen kan vara stor och erbjuder en delad rymd av referenser, säger han till Världen idag.
Anna Westerholm på Skolverket hänvisar till platsbrist och ”stoffträngsel” som bakgrund till de ursprungliga förslagen. Din kommentar?
– I Skolverkets slutförslag har Bibeln återinförts, men man tonar fortfarande ner kristendomens betydelse.
– Efter att Skolverket lämnade sitt slutförslag har regeringen bestämt sig för att börja förändringsarbetet i en annan ände och gett verket i uppdrag att gå igenom timplanerna för att se om inte minst historieämnet bör ges mer undervisningstid.
PJ Anders Linder är dock tveksam till om detta verkligen innebär en ny inställning från Skolverkets sida, en tillnyktring som han själv uttrycker det.
– Hoppet är det sista som överger människan, tillägger han.
PJ Anders Linder
