Dick Harrison om kyrkans roll i skolan

Dick Harrison: Det var kyrkan som byggde skolan

Utbildning. Kristen tro har i snart tusen år haft en självklar plats i svenskt skolväsende, menar historieprofessor Dick Harrison, och betonar att det inte är en tillfällighet att utbildningsministern tidigare hette ecklesiastikminister – minister med ansvar för kyrkofrågor.

Den första skolan i dagens Sverige var kristen och startades i anslutning till domkyrkan i Lund på 1000-talet. Under lång tid kom all form av utbildning att ske utifrån ett kyrkligt monopol, och hela utbildningssektorn präglades av en kristen överideologi. Detta enligt Dick Harrison, som menar att vi inte hade haft dagens skola utan kyrkans insats.

– Kyrkan präglade inte bara religionsundervisningen utan även vilka ämnen och vilka språk som skulle studeras. De utbildnings institutioner som startades vid olika tidpunkter sattes i gång på kyrkans initiativ, betonar han.

●●● De senaste decennierna har den sekulariserade statens åsikter och värderingar i form av riksdag och regering ersatt kyrkans roll när det gäller skolundervisningens innehåll.

Dick Harrison

De utbildningsinstitutioner som startades vid olika tidpunkter sattes i gång på kyrkans initiativ, konstaterar historieprofessor Dick Harrison.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Dick Harrison konstaterar vidare att staten under de senaste seklerna vuxit till och att kyrkan därmed förlorat sitt ansvar för socialvård och sjukvård. Men över skolan har kyrkan behållit sitt inflytande förhållandevis länge. – De senaste decennierna har den sekulariserade statens åsikter och värderingar i form av riksdag och regering ersatt kyrkans roll när det gäller skolundervisningens innehåll, säger han. – Även om religionens roll tonas ned så är den kristna värdegrunden förhållandevis stabil. Förändringarna är i mångt och mycket marginella.

Dick Harrison får medhåll av Torbjörn Aronson, docent i kyrkohistoria och filosofie doktor i statsvetenskap, som nämner hur augustinermunkar i Lund på 1000-talet startade den skola som nu är den äldsta skolan i dagens Sverige, och hur påven 1478 gav Sverige rätt att starta ett universitet i Uppsala. Han nämner också Laurentius Petri, som 1571 förde in reformationens syn på utbildning i Sverige.

– Det handlade om allmän folkutbildning, där både män och kvinnor skulle lära sig att läsa. Det var ett jättestort läskunnighetsprojekt, som utgick från bönerna som bads i husandakterna från lilla katekesen, förklarar Torbjörn Aronson.

Kristendomen hade länge ett starkt och självklart inflytande i den svenska skolan. (På bilden en skolklass 1938.)

Foto: TT

Försöken att på politisk väg bryta den kristna skoltraditionen har varit många. Redan på sin fjärde partikongress den 4 juli 1897 beslutade Socialdemokraterna att religionen skulle vara en privatsak i Sverige, att statskyrkan och kyrkobudgeten skulle avskaffas, att skolan skulle skiljas från kyrkan och att produktionsmedlen skulle ägas av staten.

Professor emerita Birgitta Almgren har beskrivit hur den svenska enhetsskolans arkitekt, socialdemokraten Stellan Arvidsson, efter andra världskriget samarbetade med DDR för att reformera skolan i en ateistisk riktning.

Redan 1897 ville (S) att religionen skulle ut ur skolan.

I en hemlig rapport till Politbyrån i DDR, som Birigtta Almgren refererar till i sin bok om Stasis verksamhet i Sverige, beskrivs hur Stellan Arvidsson menade att läroböcker var viktiga medel för ateistisk skolning i statlig religionsundervisning.

Stasi beskrev Arvidsson som mycket intresserad av marxism-leninismen och framställde honom som expert på ateistisk fostran.

”Historikerna måste i framtiden förklara hur en socialistisk skolreform kunde genomföras i ett kapitalistiskt land. ... Hur kommer det sig att skolsystemen i det socialistiska DDR och det kapitalistiska Sverige har så många gemensamma drag?” sade Stellan Arvidsson när han tackade för hedersdoktoratet vid DDR-universitetet i Rostock i november 1969.

Historieprofessor Dick Harrison menar att det inte går att svara på vilket inflytande denna ideologiska påverkan har haft på den svenska skolan och hur påverkad skolan är av detta i dag.

– Det krävs rejäl forskning innan vi kan besvara den med den pregnans frågan kräver. Almgren har helt rätt – hon har för övrigt skrivit en bra biografi om Stellan Arvidsson – men så som det svenska systemet ser ut kan inte en enda person påverka en hel bransch så mycket att hela ideologin vrids ut och in. Det krävs en större, mer genomgripande reformvilja hos myndigheter och folkvalda, betonar han.

Torbjörn Aronson påpekar att Stellan Arvidssons ateistiska, socialistiska utgångspunkt har kombinerats med liberala opinionsbildares och politikers försök att minska inflytandet av kyrkan i skolan.

– Det har funnits ett tydligt spår när det gäller försöken att göra sig av med det kristna inflytandet i skolan, säger han.

Liberaler som Herbert Tingsten, Ingemar

Den första skolan i dagens Sverige var kristen och startades i anslutning till domkyrkan i Lund på 1000-talet.

Foto: Johan Nilsson/TT

●●● Det har funnits ett tydligt spår när det gäller försöken att göra sig av med det kristna inflytandet i skolan.

Torbjörn Aronson

Hedenius och Bengt Westerberg samspelade med socialister, och det var så kristendomsämnet togs bort i skolan på 1960-talet.

Sedan dess har den moderna kristna friskolerörelsen vuxit fram och organiserat sig, samtidigt som kristen etik erkänts som en del av hela den svenska skolans värdegrund och skolavslutningar i kyrkan har bevarats.

Anna Westerholm, dotter till den liberala profilen Barbro Westerholm och ansvarig på Skolverket för läroplaner, förnekar att hennes liberala bakgrund spelade en roll för Skolverkets förslag, hösten 2019, där man hade tonat ner antiken och strukit ordet Bibeln i skolans kursplaner.

– Verkligen inte, dessutom var det här bara en redigering, säger hon om Skolverkets första förslag, som fick hård kritik.

– Vi reformerade inte styrdokumenten utan gjorde framför allt om kunskapskraven och dessutom sorterade vi om lite. Det var aldrig avsett att vara en förskjutning, men det uppfattades ju som det i och med att vi tog bort vissa ord. Då lade vi tillbaka dem så att den inte skulle uppfattas så, säger Anna Westerholm, och förnekar en politisk agenda.

– Det har vi verkligen inget mandat att hålla på med. Om vi gör politiska förändringar så gör vi det på regeringens uppdrag. Det vore verkligen felaktigt att göra det utan att ha ett sådant uppdrag. Jag sitter inte ensam och dikterar det här, jag skulle inte kunna sitta och hitta på saker som sedan går igenom.