![](https://assets.isu.pub/document-structure/200327102107-a25f9e73ae3242dd6b240f02969ae72f/v1/f769eb1688d33de74bfff824dd27f306.jpg?width=720&quality=85%2C50)
3 minute read
Kristen tro är avgörande för fungerande demokrati
”Antiken och kristendom avgörande för demokratin”
Demokrati. Det finns en stark koppling mellan den västerländska demokratin och de tankegångaroch värderingar som finns hos antika tänkare och i de kristna värderingarna.
Det menar Claes G Ryn, svensk professor i statsvetenskap, som sedan flera decennier är verksam i Washington DC. S e dig omkring i Washington – det antika arvet är väldigt tydligt, säger Claes G Ryn. – Kongressbyggnaden, Högsta domstolen, Lincoln-monumentet och Jefferson Memorial – allt är byggt med antika förebilder, för att påminnaom grunden för den amerikanska demokratin.
Claes G Ryn lyfter fram de män som utformade den amerikanska konstitutionen i slutet av 1700-talet.
– De var högt klassiskt skolade och kunde citera antika tänkare och poeter på deras egna språk. Det finns massor av referenser till antika händelser och tänkare i vad de skrev och sade i argumenteringen för den nya grundlagen. Samtidigt färgade Bibeln starkt deras syn på människan och samhället.
Claes G Ryn
Demokratin kan se olika ut i olika länder, menar Claes G Ryn. Den amerikanska formen är republikansk i antikens och renässansens betydelse, det vill säga, den griper tillbaka på begreppet ”res publica”, de allmänna angelägenheterna.
– Det är det demokrati betyder: att tjäna hela folkets bästa, det allmänna, att höja sig över kortsiktiga särintressen. En god demokrat lyssnar på andra, tar hänsyn till hela samhället, sammanjämkar, lägger band på egna intressen. För att klara en sådan uppgift krävs skolning, självdisciplin, strävan att förbättra sig själv som människa, menar han. Och här har den kristna traditionen och de kristnavärderingarna tillsammans med det antika arvet haft en avgörande betydelse för den västerländska demokratins framväxt.
– Den klassiska och kristna traditionen har betonat vikten att sträva efter att bli en bättre människa. Den har betonat laglydighet, omsorg om nästan, att behandla andra med respekt och tolerans, säger Claes G Ryn.
De amerikanska grundlagsfäderna var starkt medvetna om vilken svaghet det politiska systemet måste brottas med. Egensinnighet och brist på kärlek till nästan hotar ständigt den upphöjda strävan till medborgarskap som måste präglaen god och livskraftig demokrati.
![](https://assets.isu.pub/document-structure/200327102107-a25f9e73ae3242dd6b240f02969ae72f/v1/d2d1e730a72347dfb3ad28348a2229c1.jpg?width=720&quality=85%2C50)
Washingtons offentliga byggnader byggdes med antika förebilder för att påminna om grunden för den amerikanska demokratin, och de som utformade konstitutionen var skolade i antikens tänkande samtidigt som Bibeln färgade synen på människan och samhället, menar Claes G Ryn.
Foto: Julio Cortez/TT
– Dagens demokrati har i väsentliga delar avvikit från denna medborgerligademokratisyn. I dag handlar det om att genomdriva sin egen vilja genom att få ihop en majoritet. Den förlorande minoriteten ställs utanför. Det ligger långt ifrån den demokrati som syftade till att åstadkomma en god styresmakt, som tjänade hela folkets intressen.
Vad som händer när historien glöms bort och man börjar se ner på det klassiskaoch kristna arvet, bekymrar Claes G Ryn, och är något som han ägnat större delen av sin yrkesgärning åt. Hans första bok på engelska hette just Democracy and the ethical life (Demokratin och det etiska livet). Den har följts aven rad andra skrifter på liknande teman.
– En utveckling bort från demokratins grundläggande värderingar, som vi kunnat se under senare decennier, kan leda vart som helst, säger han. – Demokratin ställer höga krav på etik och moral, och om de kraven inte uppfylls kommer demokratin i fara.
Claes G Ryn jämför med sin egen uppväxt i Sverige på 1940–50-talen, där grova brott var ovanliga och ett mord något sensationellt.
– I dag befinner sig Sverige i ett permanent kristillstånd, med en skenande kriminalitet som politikerna är yrvakna inför, säger han.
En allvarlig del av utvecklingen bort från medborgerlig demokrati, menar Claes G Ryn, är att de tongivande genomdriver åsiktslikriktning. Personer som är klarsynta och ser vad som håller på att ske nästan förbjuds att yttra sig.
– Det har blivit riskabelt för människor med insikt men med avvikande åsikter att engagera sig i samhällsdebatten. Det har skapats mekanismer för att störaoch skada dem som försöker ifrågasätta den nuvarande utvecklingen, säger han.
En sådan farlig utveckling är att kristendomen – en historisk grund för det demokratiska medborgarskapet – endast tolereras om den ställs i det infekterade samhällets tjänst, betonar Claes. Man glömmer bort vad kristendomen egentligen står för och använder den för att gynna en utveckling som är främmande för klassisk kristendom.
![](https://assets.isu.pub/document-structure/200327102107-a25f9e73ae3242dd6b240f02969ae72f/v1/809a108607016482231eff7a04df9d7d.jpg?width=720&quality=85%2C50)
De senaste decenniernas utveckling bort från demokratins grundläggande värderingar är farlig, menar Claes G Ryn. ”Demokratin ställer höga krav på etik och moral.”
Foto: Privat
Finns det då inga tecken på att utvecklingen kan fås att vända? Claes G Ryn menar att man måste vara lyhörd för vad som ligger bredvid politik i snäv bemärkelse. Det finns här och där i samtida tänkande kring livåskådning, i konst, litteratur och musik en insikt och sensibilitet som pekar åt ett annat håll.
– En växande skara har insikter som höjer sig över det som hotar den västerländskademokratin. De behöver nå ut till allmänheten om vi ska kunnaundvika ett fortsatt moraliskt och politiskt förfall, avslutar han.
Carin Stenström