Den kristna tron födde fram den moderna vetenskapen

Mats Selander: Den moderna vetenskapen har kristna rötter

Den franske fysikern och vetenskapsfilosofen Pierre Duhem (1861–1916) utgick ifrån att medeltiden var en död, ofruktbar transportsträcka när det gällde vetenskaplig utveckling. På ett sidospår i sin forskning upptäckte han dock den medeltida matematikern Jordanus de Nemores skrifter från tidigt 1200-tal.

Han insåg att den medeltida vetenskapen vida överträffade hans förväntningar, och fördomar, vilket i sin tur ledde Duhem till att öppna ett nytt forskningsfält. Han började läsa medeltida dokument och upptäckte att män som Gallileo Galilei och Johannes Kepler satt på medeltida geniers axlar.

Vilka var dessa medeltida – och djupt kristna – genier? Här följer ett axplock.

Thomas Bradwardine(1290–1349) var den förste av en grupp matematiker på universitetet i Oxford som kallades ”räknarna på Merton College” (tillsammans med bland andra Richard Swineshead). Bradwardines kanske viktigaste bidrag var att han förenade matematik med

24 dåtidens naturvetenskap och gick därmed emot Aristoteles, som skilde matematiken från fysiken.

Han lyckades formulera en matematisk formel för rörelse som gällde alla situationer. I sin formel använde sig Bradwardine av logaritmer, vilket man tidigare trott att John Napier upp täckte först år 1614. Strax innan sin död utnämndes Bradwardine till ärkebiskop av Canterbury.

Richard Swineshead (aktiv 1340–1355) var engelsk matematiker, logiker och naturfilosof. Enligt renässansmatematikern Gerolamo Cardano var han en av de tolv viktigaste tänkarna genom tiderna. Han var förmodligen den mest avancerade av matematikerna vid Merton College i Oxford.

Jean Buridan(ca 1300–1361) var en fransk filosof som utvecklade sin impetusteori om projektilers rörelse och acceleration. Buridan byggde vidare på den grekiske teologen och filosofen Johannes Philoponos (490–570) teorier.

Buridan föregrep Galileos fysikaliska teorier och lade grunden för mekaniken.

●●● Den vetenskapliga revolutionen under 1400–1600-talen byggde vidare på denna grund och genomfördes av vetenskapsmän som nästan uteslutande var gudstroende och kristna.

Nikolas Oersme (ca 1325–1382) var en fransk teolog, matematiker och fysiker som utvecklade Buridans och Merton-matematikernas idéer. Han skrev flera viktiga böcker om mekanik och matematik och var en stark motståndare till astrologi.

Trots att han landade i den aristoteliska upp fattningen att jorden står stilla, bemötte han alla argument mot en jord som rör sig. På så sätt lade han en viktig grund för Nikolaus Kopernikus. Oresme var präst som så småningom blev biskop.

Utöver dessa fyra kan många fler nämnas. Senare forskning har visat att medeltiden var en oerhört kreativ period för vetenskapen. Vetenskapshistorikern James Hannam skriver: ”Det mest avgörande var att medeltiden lade grunden för den västerländska civilisationens största bedrift, nämligen modern vetenskap.”

Antik vetenskap och teknologi har funnits i många tider och i många kulturer. Men modern vetenskap uppstod bara i det medeltida kristna Europa och ingen annanstans.

Den vetenskapliga revolutionen under 1400–1600- talen byggde vidare på denna grund och genom fördes av vetenskapsmän som nästan uteslutande var gudstroende och kristna. Veten skapshistoriker har funderat på vad som låg bakom detta faktum. Deras svar har med den kristna världsbilden att göra. Kristna övertygelser letade sig in i den vetenskap man ärvt från det antika Grekland och omformade den i grunden.

Några av dessa avgörande kristna läror var dessa:

• Naturen är enhetlig eftersom den är skapad av, och råder under, en enda Gud. En kultur som tror att olika delar av naturen lyder under varsina nyckfulla gudar kan inte ge upphov till modern vetenskap.

• Naturen kan förklaras med naturliga för klaringar eftersom Gud är skild från skapelsen. Naturen är inte magisk utan fungerar som ett eget system och kan därför förstås. • Naturen är lagbunden eftersom den är ska

pad av en förnuftig och god Gud. Gud står inte för oordning utan för ordning. Och Gud är god, vilket innebär att vi kan lita på honom. Naturen må vara fallen, men i grunden är den god och begriplig eftersom Gud är god och rationell. • Naturen har en matematisk ordning eftersom Gud är noggrann och inte lämnar saker åt slum pen. Därför förväntade sig vetenskapens pionjärer att finna en mycket exakt ordning – och matematiken är det mest exakta språk vi har. • Naturen är skapad och inte logiskt nödvändig, vilket innebär att ingen kan tänka ut rent logiskt hur naturen fungerar (vilket grekerna med Aris toteles i spetsen hävdade). De kristna pionjärerna menade i stället att Gud hade kunnat skapa en helt annan värld om han velat det. Men då måste vi titta efter genom observation och experiment – det räcker inte med att tänka efter. Kristen teologi lade här grunden för den experimentella metoden inom vetenskapen.

Kristen tro kan därför med rätta sägas vara den moderna vetenskapens barnmorska – eller kanske snarare dess livmoder!

Mats Selander

författare till boken Utan Jesus ingen mobil i fickan – om hur kristen tro lade grunden för modern vetenskap”