Krönika.
ats Selander: Den M moderna vetenskapen har kristna rötter
D
en franske fysikern och vetenskapsfilosofen Pierre Duhem (1861–1916) utgick ifrån att medeltiden var en död, ofruktbar transportsträcka när det gällde vetenskaplig utveckling. På ett sidospår i sin forskning upptäckte han dock den medeltida matematikern Jordanus de Nemores skrifter från tidigt 1200-tal. Han insåg att den medeltida vetenskapen vida överträffade hans förväntningar, och fördomar, vilket i sin tur ledde Duhem till att öppna ett nytt forskningsfält. Han började läsa medeltida dokument och upptäckte att män som Gallileo Galilei och Johannes Kepler satt på medeltida geniers axlar. Vilka var dessa medeltida – och djupt kristna – genier? Här följer ett axplock. Thomas Bradwardine (1290–1349) var den förste av en grupp matematiker på universitetet i Oxford som kallades ”räknarna på Merton College” (tillsammans med bland andra Richard Swineshead). Bradwardines kanske viktigaste bidrag var att han förenade matematik med
24
dåtidens naturvetenskap och gick därmed emot Aristoteles, som skilde matematiken från fysiken. Han lyckades formulera en matematisk formel för rörelse som gällde alla situationer. I sin formel använde sig Bradwardine av logaritmer, vilket man tidigare trott att John Napier upptäckte först år 1614. Strax innan sin död utnämndes Bradwardine till ärkebiskop av Canterbury. Richard Swineshead (aktiv 1340–1355) var engelsk matematiker, logiker och naturfilosof. Enligt renässansmatematikern Gerolamo Cardano var han en av de tolv viktigaste tänkarna genom tiderna. Han var förmodligen den mest avancerade av matematikerna vid Merton College i Oxford.
●●● Den vetenskapliga revolutionen under 1400–1600-talen byggde vidare på denna grund och genomfördes av vetenskapsmän som nästan uteslutande var gudstroende och kristna.
Jean Buridan (ca 1300–1361) var en fransk filosof som utvecklade sin impetusteori om projektilers rörelse och acceleration. Buridan byggde vidare på den grekiske teologen och filosofen Johannes Philoponos (490–570) teorier. Buridan föregrep Galileos fysikaliska teorier och lade grunden för mekaniken. ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD
