Världen idag Närbild – Tema: Arvet från Aten, Rom och Jerusalem

Ett fördjupande magasin från nyhetstidningen Världen idag

TEMA

Arvet från Aten, Rom och Jerusalem

Så lades grunden för vår civilisation LEDARE

SJUKVÅRD

VETENSKAP

KVINNORÄTT

När Skolverket helt tappade fotfästet

Kyrkan startade de första sjukhusen

Tron lade grunden för modern vetenskap

Jämställdhet föddes i den kristna kyrkan

MAGASINET

VETENSKAP | URSPRUNG | SKAPELSETRO

I skolan

får dina barn och barnbarn lära sig att Skaparen är överflödig. Att människan i stället är en produkt av slumpen, naturlagarna och hypotetiska årmiljarder. Och att det är ett bevisat faktum.

Tror du att det spelar någon roll?

– Det gör det!

Det är därför föreningen GENESIS finns För Bibeltron och en objektiv naturvetenskap Mot spekulationer förklädda till vetenskap Mot feg teologi Prenumerera på magasinet Genesis (4 nr/år) I varje nummer: • Viktiga och intressanta teman som berör skapelsefrågan • Frågor och svar • Sidor för lärare

• Sidor för elever

• Sidor för dig som arbetar med de yngsta Prenumerera även på vårt nyhetsbrev Bli medlem Mer information på www.genesis.nu

OBS! Du lyssnar väl på

Ledare.

Det här magasinet är en sektion av nyhets­ tidningen Världen idag.

Ansvarig utgivare: Jonas Adolfsson Redaktör: Karin Nytomt och Jonas Adolfsson Layout: Julia Nordh Omslagsfoto: Istockphoto Publicerad: Mars 2020 Tryckeri: V-TAB © 2020

Om Världen idag Världen idag är en riks­ täckande och obunden nyhetstidning på kristen grund. Den startade som veckotidning i september 2001, blev tredagars­tidning i maj 2004 och fyradagarstidning i september 2018.

Tidningen kommer ut på tisdagar, onsdagar, torsdagar samt lördagar.

Och ständigt på webben.

Världen idag är en allkristen tidning och har läsare från en stor bredd av kyrkor, med tyngdpunkt bland frikyrkorna. Den största andelen läsare tillhör pingströrelsen.

Tidningen har 900 aktie­ ägare och ordförande i styrelsen är Per-Olof Eurell. Jonas Adolfsson är t f chefredaktör och ansvarig utgivare. Annika Gunnarsson är t f vd.

Ledarskribenter på Världen idag är Olof Edsinger, Per Ewert, Stefan Gustavsson och Stefan Swärd. Andra frekventa skribenter är bland annat Ulf Cahn, Berit Simonsson, Tomas Sandell, Roar Sörensen och Hans Weichbrodt.

När Skolverket helt tappade fotfästet

S

lopa antiken i grundskolans historieundervisning och stryk ord som Bibeln ur kursplanen. Det förslaget från Skolverket skulle orsaka ramaskri i Sverige hösten 2019 och tvinga dem till reträtt. Man hade huggit i sten och försökt dumpa en last av större värde än myndighetens tjänstemän insett (eller kanske velat inse).

Framstående professorer och expertis fick rycka ut och ge det svenska skolväsendets främsta myndighet en lektion på ABC-nivå: att tona ner antiken och slopa Bibeln vore att underminera det fundament som vår västerländska civilisation bygger på, att såga i den gren vi själva sitter på, förklarade man.

Det var klädsamt av Skolverket att backa, ja.

Men hur kunde vi ens hamna här? Demokrati, rättsstat, jämställdhet, människovärde och allt annat vi värderar högt har ju sitt ursprung i just denna källa, och står och faller med denna grund.

Händelsen kring de nya kursplanerna blir en sinnebild för den självdestruktiva hållning som ibland kommit att prägla vår tid, en hållning grundad i okunskap och – hemska tanke – ibland ren förnekelse. I det senare fallet uppfattas det gamla – den grund som västerlandet bygger på – som något ont och reaktionärt, ett

hinder för progressivitet och framsteg.

Sådan förnekelse är skadlig och måste avslöjas. Kunskap och fakta är bra medicin, och genom detta magasin vill vi bidra med just det.

Aten, Rom och Jerusalem. Dessa tre städer representerar tre avgörande källor till det arv vi som nation förvaltar. Det handlar om idéer, värderingar och kultur som vår civilisation är uppbyggd på. Var och en har gett avgörande bidrag till det arv som vi i den demokratiska, fria världen fått att förvalta och åtnjuta.

Vi vill ge dig möjlighet att förstå detta arv, dess innehåll och betydelse. Särskild tonvikt lägger vi vid Jerusalem, den judisk-kristna delen av arvet som bland annat berikat vårt land med sjukvård, universitet och skolor.

Inte så konstigt att striden står som hetast just i klassrummet.

Trevlig och lärorik läsning!

Jonas Adolfsson t f chefredaktör och ansvarig utgivare

Skolverket blev tvunget att backa

Ur innehållet:

Dick Harrison om kyrkans roll i skolan

Kontakt Postadress: Världen idag, Box 6420, 751 36 Uppsala

”Kristna arvet viktigt för demokratin”

Telefon: 018-430 40 00 (kl 9–11, 14–16) Mejl: kundtjanst@varldenidag.se Hemsida: varldenidag.se

Tron födde fram den moderna vetenskapen Så lades grunden för vår civilisation

7

Kvinnors rättigheter stammar från kyrkan

20

Sjukvården – en frukt av kristen tro

4 16 24 28 32

3

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Fakta. Vägen mot en ny kursplan

Skolverket fick backa – antiken och Bibeln kvar

När Skolverket först lämnade sitt remissförslag till nya kursplaner för grundskolan i september 2019 orsakade det ramaskri. Professorer och andra experter var starkt kritiska till förslaget där hänvisningar till antiken, Bibeln, nationalsången och den svenska psalmskatten i nuvarande kursplan hade strukits.

Skolverket valde att lägga tillbaka hänvisningar till antiken i kursplanerna innan remisstiden gick ut. ”Skolverket kan konstatera att det saknas stöd för vårt förslag”, skrev myndigheten på sin hemsida. Och när Skolverkets slutliga förslag presenterades i december hade fler av de föreslagna ändringarna dragits tillbaka: ”I de berörda förslagen till kursplaner har Skolverket bland annat lagt till Bibeln, nationalsången, de vanligaste psalmerna, lyriken och dramatiken”, skrev Skolverket i ett pressmeddelande.

Från myndighetens sida förklarar man sina försök att slopa antiken och stryka viktiga begrepp i det ursprungliga förslaget till ny läroplan i historia med platsbrist.

– Historielärarna hann inte med allt som står i kursplanen, det vi brukar kalla stoffträngsel, säger Anna Westerholm, som är chef för avdelningen för läroplaner på Skolverket.

– När vi funderade på vad vi skulle kunna ta bort valde vi antiken, som fanns kvar i gymna-

4

sieskolan. Det blev en stor uppståndelse kring förslaget så det kändes inte som om det var en framkomlig väg. Då hyvlade vi mer i stället för att ta bort ett helt kunskapsområde, förklarar hon.

Att även ordet Bibeln ströks ur läroplanens text handlade dock aldrig om att ta bort den ur undervisningen, framhåller Anna Westerholm.

– Vi lade ändå tillbaka Bibeln så att det inte skulle råda något missförstånd.

Det har pågått en målmedveten sekulariseringsprocess i den svenska skolan under 1900-talet. Är det här ett uttryck för en fortsättning på denna process?

– Nej, vi har inget sådant uppdrag. Tvärtom, religionsämnet är viktigare än någonsin. Det var rent tekniskt hur vi beskrev kunskapsområdena. Det fanns absolut ingen sådan agenda, säger Anna Westerholm.

Historieprofessor Dick Harrison var en av dem som kritiserade Skolverkets förslag att ta bort hänvisningar till Bibeln och antiken i skolans läroplaner.

– Dels för att så mycket i vår kultur rymmer hänvisningar till Bibeln; det blir som att försöka sudda ut allmänbildning och göra vår verklighet mer svårbegriplig, vilket knappast kan sägas vara skolans uppgift. Dels för att det rycker undan mattan för all form av källkunskap och källkritik, säger han, och påpekar att allt vi ser runt omkring oss är mer eller mindre ett arv från antiken, säger han.

Skolverket har lämnat sitt förslag till regeringen, som under våren 2020 väntas lägga fram ett förslag till riksdagen. De nya kursplanerna väntas, enligt regeringens avsikter, träda i kraft höstterminen 2021.

Ruben Agnarsson

Foto: Skolverket

Värdestrid. När Skolverket i december 2019 lämnade in förslag på nya kursplaner till utbildningsdepartementet, fanns hänvisningar till nationalsången, antiken och bibeln med. Skolverkets ursprungliga förslag, som hade utelämnat dessa begrepp, resulterade i flera veckors stormig debatt.

●● 25 september 2019: Skolverkets förslag på nya kursplaner går ut på remiss – hänvisningar till antiken, Bibeln, nationalsången och den svenska

●●●

Det blev en stor uppståndelse kring förslaget så det kändes inte som om det var en framkomlig väg.

Anna Westerholm

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

psalmskatten är borttagna. ●● 4 oktober 2019: Hänvisningar till antiken läggs tillbaka i kursplanerna innan remisstiden går ut. Detta till följd av omfattande kritik mot Skolverkets första förslag: ”Skol-

verket kan konstatera att det saknas stöd för vårt förslag”, skriver myndigheten på sin hemsida. ●● 23 oktober 2019: Remisstiden går ut. ●● 18 december 2019: Skolverkets slutgiltiga förslag presenteras,

där man har återinfört Bibeln, nationalsången, de vanligaste psalmerna, lyriken och dramatiken”. Kristendomens betydelse tonas dock fortfarande ner. ●● 20 februari 2020: Regeringen, som bereder frågan, ger Skol-

verket i uppdrag att gå igenom timplanerna för att se om inte minst historieämnet bör ges mer undervisningstid. ●● Våren 2020: Regeringen lägger fram förslag om nya kursplaner till riksdagen. ●● Vår eller höst 2020:

Riksdagen beslutar i frågan. ●● Hösttermin 2021: De nya kursplanerna avses träda i kraft. ●● 31 mars 2021: Skolverket ska redovisa förslag på nya timplaner.

Mediaprofil misstror Skolverket Kommentar. PJ Anders Linder, chefredaktör för samhällsmagasinet Axess, var en av dem som reagerade när Skolverket ville ta bort referenserna till Bibeln, nationalsången och den svenska psalmskatten ur skolans styrdokument.

– Man tonar fortfarande ner kristendomens betydelse, påpekar han. ”Eleverna ska bibringas uppfattningen att allt viktigt och gott finns i dag och att det som funnits förut är irrelevant eller osunt. I förlängningen väntar en skola där barn med svensk bakgrund inte ska få veta varifrån de kommer och barn med utländsk bakgrund inte ska få veta vart de har kommit”, skrev PJ Anders Linder i ett blogginlägg i Forum Axess i höstas.

– Bekantskap med Bibeln har inte bara betydelse för vertikal kommunikation – tidigare generationer, kulturarv – utan också horisontell: andra länder med kristen historia, där bibelkunskapen kan vara stor och erbjuder en

delad rymd av referenser, säger han till Världen idag.

Anna Westerholm på Skolverket hänvisar till platsbrist och ”stoffträngsel” som bakgrund till de ursprungliga förslagen. Din kommentar?

– I Skolverkets slutförslag har Bibeln återinförts, men man tonar fortfarande ner kristendomens betydelse.

– Efter att Skolverket lämnade sitt slutförslag har regeringen bestämt sig för att börja förändringsarbetet i en annan ände och gett verket i uppdrag att gå igenom timplanerna för att se om inte minst historieämnet bör ges mer undervisningstid.

PJ Anders Linder är dock tveksam till om detta verkligen innebär en ny inställning från Skolverkets sida, en tillnyktring som han själv uttrycker det.

– Hoppet är det sista som överger människan, tillägger han.

●●●

I Skolverkets slutförslag har Bibeln återinförts, men man tonar fortfarande ner kristendomens betydelse.

PJ Anders Linder

Ruben Agnarsson

5

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Gymnasium med kristen profil och studiemotiverande miljö Ekonomi - Inriktningar Ekonomi & Juridik Estet - Inriktning Musik Naturvetenskap - Inriktningar Natur & Samhälle Samhällsvetenskap Program

• Naturvetenskap • Samhällsvetenskap • • • •

Profilval

Körsång Internationell ekonomi Ledarskap Volleyboll

En friskola på kristen grund www.ekebyholm.se | 0175-754500

Elever från hela Sverige

KRISTEN SKOLA I SVERIGE! Vilken glädje, vilken frihet och vilket arbete!

Vilken GLÄDJE det är att ta fullt ansvar för en helhet. Vilken FRIHET att få leva ut kristen tanke, tal och gärning. Vilket ARBETE att få vara med och reformera en liten del av Sveriges utbildningsväsende.

DET ÄR NU läge för kyrkor över hela landet att ta nya initiativ – och skapa genuint kristna och öppna utbildningsmiljöer. För trygghetens skull.

STIFTELSEN AGAPE NORRKÖPING driver tillsammans med lokala församlingar flera skolor och förskolor med kristen värdegrund på respektive ort.

NORRKÖPING:

NYKÖPING:

FLEN:

Vi tar emot fler elever i vissa klasser.

Som växande skola söker vi alltid ny personal.

Vi söker lärare i åk 1-3 och åk 4-6

Vi söker utbildad personal till förskolan.

Vi söker behörig personal till förskolan, lärare i Sv + Eng till åk 7-9 och klasslärare till åk 2-3.

NORRKÖPING www.johannesskolan.se

www.vindruvan.net

NYKÖPING www.fokusskolan.se

www.fokusskolan.se/ekensbergs-forskola

FLEN Ålidenskolan www.alidenskolan.se

Ålidens förskola

www.alidenskolan.se/forskola

STIFTELSEN AGAPE NORRKÖPING Folkborgsvägen 19, 603 80 Norrköping. Tel: 011-12 44 55 eller 011-16 44 55. Web: www.agapenorrkoping.se

6

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Så lades grunden för vår civilsation Arv. Demokrati, rättsstat och alla människors lika värde. Sådana grundvärden i vår västerländska civilisation formades och växte fram ut ur kulturarvet från Aten, Rom och Jerusalem, och fördes vidare till oss genom politiska och rättsliga institutioner, utbildning, språk och konst, och genom kyrkan och det judiska folket.

Foton: Istockphoto

7

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Milstolpar i det västerländska arvet Bilder: Wikipedia

990 f Kr: Kung David intar Jerusalem omkring 990 f Kr och gör staden till huvudstad i sitt rike. Efter honom uppför sonen Salomo templet på Moria berg i Jerusalem.

800 f Kr: Homeros skriver enligt traditionen de klassiska eposen Iliaden och Odysséen, de äldsta grekiska verk som finns bevarade och som inleder den grekiska antikens litteratur.

Eposen hade ett stort inflytande på antikens grekiska kultur och försåg grekerna med hjältar, hjältinnor, gudasagor och etik.

Aten representerar den klassiska grekiska civilisationen. Utttrycket avser vanligen den grekiska kulturen under 400- och 300-talen f Kr och de hellenistiska riken som skapades genom Alexander den stores erövringar 334–323 f Kr. De hellenistiska kungarikena dominerade Mellanöstern och Främre Orienten tills de intogs av romarriket under seklet före Kristi födelse.

Benämningen klassisk kan syfta både på att den grekiska kulturen under dessa århundraden utgjort måttstock och förebild för européer under ett par tusen år. Men det kan också syfta på att grekerna under denna tid formulerade estetiska principer som tillsammans brukar benämnas klassicism och som förts vidare och utgjort ideal för kulturskapare.

Klassicismens principer brukar sammanfattas i balans, enkelhet och återhållsamhet, och ställdes i motsättning till asymmetri, komplexitet och emotionalism. Klassicismen hade rötter i grekisk religion och filosofi och uttrycktes i arkitektur, skulptur, måleri, litteratur och drama.

Tron på att det fanns rationella principer för olika delar av livet hängde samman med den grekiska filosofin. I Grekland under perioden 700–400 f Kr uppfanns filosofin, och dagens västerländska filosofi sysslar fortfarande med frågeställningar som formulerades då. Här finner vi rötterna till rationalism och intellektualism.

De stora grekiska filosoferna, framför allt

8

750 f Kr: Bröderna Romulus och Remus grundar enligt traditionen staden Rom på de sju kullarna vid flodern Tibern. De två sägs ha blivit uppfödda av en varginna och sedan vuxit upp hos herden Faustulus.

Sokrates, Platon och Aristoteles, menade att filosofins syfte var att kunna leva ett balanserat och tillfredsställande liv. Genom att utveckla sitt tänkande kunde människan hitta principer för såväl samhällsorganisation som ett individuellt moraliskt välbalanserat liv.

Sokrates populariserade en pedagogik som gick ut på att ställa svåra frågor som tvingade lärjungar – och andra han mötte – att tänka.

För om man kunde lära sig att tänka kunde man också lära sig att leva väl, menade han.

Platon och Aristoteles, däremot, funderade mer över samhällets organisation och förespråkade olika typer av styrelseskick och relationer mellan olika sociala grupper.

Under 400-talet f Kr nådde den grekiska demokratin sin höjdpunkt i Aten. ”Demokrati” betyder ”folkstyre”, hämtat från grekiskan, och hade sin bakgrund i de grekiska stadsstaternas styrelseformer. Demokratiska inslag i styrelsen fanns i flertalet av de grekiska stadsstaterna, men det var i den största staden – Aten – som demokratin fick sin största utsträckning.

Denna form av demokrati innebar att alla vuxna män som var födda i staden fick rätt att delta i stadens styrelse. Härifrån hämtar västerlandet sitt demokratibegrepp. Men den atenska demokratin var en direkt demokrati, där kvinnor, främlingar och slavar var uteslutna.

Grekerna utarbetade också en vetenskaplig världsbild och lade grunden för vissa vetenskapliga discipliner, såsom astronomi, optik och matematik. Deras viktigaste bidrag låg i deras allmänna attityd, som innebar att man kunde undersöka naturen på ett rationellt sätt, med hjälp av logik, matematik och observation.

Torbjörn Aronson ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

586 f Kr: Den

515 f Kr: En grupp

babyloniske kungen Nebukadnessar intar Jerusalem och förstör det första templet. Det judiska folket drivs i exil.

judar återvänder till provinsen Juda och bygger, med stöd av den persiske kungen, upp templet igen under prästen Esras ledning. Under ståthållaren Nehemjas ledning byggs sedan staden och muren upp, och många judar återvänder.

479 f Kr: Grekerna besegrar slutgiltigt perserna efter två krig mellan 492 och 479 f Kr. Perserna hade utsatt det grekiska fastlandet för två erövringsförsök och bränt ner Aten. De viktigaste slagen stod vid Maraton 490 f Kr, Salamis 480 f Kr, och slutligen Plataiai 479 f Kr.

445 f Kr: Den atenska demokratin når sin höjdpunkt under Perikles ledning.

Aten förskönas genom en mängd tempel, praktbyggnader och konstverk, bland dessa templen Parthenon och Erechtheion på Akropolis, samt Dionysosteatern, som blir Greklands främsta teaterscen med plats för cirka 17 000 personer.

De tre viktigaste arven från Aten: 1. Demokratin 2. Klassicismen 3. Filosofin

9

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

334 f Kr: Greken Alexander den stores erövringståg inleds, vilka leder till att hela Främre Orienten förenas med Grekland och Egypten i ett enda rike. Alexander driver fram byggandet av nya städer, där det grekiska språket och kulturen får en dominerande ställning. Efter hans död (323 f Kr) delas riket upp i flera grekiskt styrda kungariken.

Rom representerar det romerska riket med dess statsorganisation, rättsväsende, förvaltning och politik, liksom militära traditioner och tanken på en gemensam universell kultur i ett imperium.

Rom var ursprungligen en monarki, vilken vid 500-talet f Kr övergick till att bli en republik.

Det innebar att makten fördelades mellan en adelsförsamling (senaten) och en folkförsamling.

Senaten var den mäktigaste av dessa båda, vilken utsåg ledare (konsuler), vilka fullgjorde den verkställande makten.

Roms komplicerade men också relativt välfungerande politiska maskineri har utgjort en förebild för europeiska författningar och senare även för styrelseskick i Amerika och andra delar av världen.

10

27 f Kr: Gaius Octavius säkrar makten över det romerska riket och blir den förste kejsaren. Med honom inleds Pax Romana, den romerska freden, vilken varar till 192 f Kr; den utgör förutsättningen för evangeliets spridning i hela det romerska riket under de två århundradena efter Jesu födelse.

cirka 7–4 f Kr: Jesus föds i Betlehem.

Under årtiondena före Kristi födelse avgjordes ett inbördeskrig mellan olika romerska generaler genom att all makt samlades hos en person, Gaius De tre viktigaste Octavius. Octavius kom att styra det arven från Rom: romerska riket i 56 år och med honom inleddes den romerska freden, Pax 1. Romerska rätten Romana, och kejsarstiden. År 27 f Kr 2. Imperietanken gav senaten honom namnet Augustus 3. Språket latin som betyder ”helig” eller ”ärevördig”.

Från och med denna tidpunkt blev Rom ett enat imperium med makten i händerna på kejsaren. Augustus stabiliserade gränserna, omstrukturerade den statliga administrationen, förbättrade infrastrukturen, underlättade handeln och genomförde betydelsefulla kulturella projekt.

Alltsedan dess har imperietanken och kejsardöme utgjort politiska ideal i den västerländska historien. Tyskromerska riket 962–1806, Napoleons rike 1804–14 och Ryssland under tsartiden såg alla på det romerska imperiet som en föregångare och inspirationskälla.

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

30 e Kr: Jesu död,

45 e Kr: Paulus missionsresor inleds, vilka leder till kyrkans tillväxt

uppståndelse och himmelsfärd följs av den helige Andes utgjutande och församlingens födelse, femtio dagar efter påsk.

och spridning i romarriket. Med hjälp av det grekiska språket, det romerska vägnätet, städerna och den romerska rätten missionerar Paulus under en tjugoårsperiod, och kyrkan börjar växa som en syntes, där grekisk och romersk kultur förenas med den judiska kulturen, och där Bibeln utgör grunden tro och etik.

Under dessa resor skriver Paulus sina brev till församlingarna, vilka kommer att utgöra en betydande del av Nya testamentet. Paulus avrättades förmodligen cirka år 64 (omnämns inte i Nya testamentet men finns beskrivet i andra källor).

Romarriket blev även under århundradena före Kristi födelse den starkaste militärmakten i både västra och östra delen av Medelhavsområdet. De besegrade folken fick olika typer av fördelar, till exempel romerskt medborgarskap, samtidigt som de blev skyldiga att bidra med soldater till Roms växande krigsmakt.

Romarrikets förvaltning utvecklades kontinuerligt och nya institutioner skapades efter behov.

Den romerska rätten utgjorde en viktig del av förvaltningen (vi stöter på den gång på gång i Nya testamentet). Den romerska rätten har inspirerat och varit underlag för utvecklandet av den moderna juridiken och rättsväsendet i flertalet av Europas länder.

Romarnas pragmatiska och flexibla sätt att behandla besegrade folk utgjorde grunden för framväxten av ett världsvälde och idealet om en gemensam universell kultur. Baksidan av myntet utgjordes av romarnas totala hänsynslöshet mot dem som gjorde uppror.

Romarna uppskattade moraliska egenskaper

(forts på sid 14)

som mod, uthållighet och lojalitet, men var mindre intresserade av grekernas avancerade filosofiska spekulationer. Romarna tog över och förenklade den grekiska kulturen och gjorde den till en ingrediens i att civilisationsbygge.

För att vidmakthålla modet och den brutala beredskapen ägnade romarna sig ofta åt att titta på blodiga skådespel, där människor och djur slogs mot varandra med dödlig utgång.

Religionen var polyteistisk och förknippad med hemmen och staten. Detta var bakgrunden till att kejsarkulten infördes, vilken sedan ledde till de stora förföljelserna av de tidiga kristna.

Den romerska statsreligionens förhållningssätt fördes senare vidare genom att den kristna kyrkan och den romerska staten påbörjade ett samarbete genom kejsar Konstantin från och med ediktet i Milano 313 e Kr. Härifrån härstammar således det kristna statskyrkoväsende, vilket präglat Europa under stora delar av sin historia.

Torbjörn Aronson

11

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Jerusalem representerar det judiska folket och kyrkan, med tron på Gud, Bibeln och ett gudstjänstliv och en etik som hänger samman och påverkar både individ och samhälle.

Den judiska kulturen är äldre än både den grekiska och den romerska. Abraham lämnade Ur i Mesopotamien cirka 2000 f Kr och tusen år senare, cirka 1020–930 f Kr, nådde Israel sin höjdpunkt under kungarna Davids och Salomos

12

styren. Grekerna och romarna kommer in på historiens scen på allvar från 600–500 f Kr, men hade föregåtts av äldre civilisationer: etruskerna, minoerna och Mykene.

Bibeln innehåller ett förhållningsätt till Gud, människan och naturen som saknades i de romerska och grekiska kulturerna, och som fördes till dem och sedan vidare genom kyrkan. Det förändrade

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

religion och etik i hela Medelhavsområdet under de fem första århundradena efter Kristi födelse.

I Bibeln är Gud allsmäktig och skapar människan till sin avbild, till man och kvinna. Äktenskapet mellan en man och kvinna var ett uttryck för att människan var skapad till Guds avbild.

Bibeln drar också en avgörande skillnad mellan Skaparen och det skapade. Allt i skapelsen är fullständigt beroende av Gud hela tiden, och människan är kallad att tillbe honom och ingenting annat. Gud skapar och uppehåller allting genom sitt Ord. Det enda i skapelsen som är likt Gud är människan, som är skapad för att tillbedja den levande Guden. Med denna bakgrund avvisade judar och kristna all polyteism och all kejsardyrkan, liksom abort, gladiatorspel, polygami, homosexualitet, prostitution och andra inslag i kulturen som uppfattades som människoförnedrande.

Den bibliska tron påverkade också synen på arbete. Slöhet och overksamhet prisas inte i Bibeln. Gud själv arbetar och befaller människan att arbeta under sex dagar och vila en dag. Arbete är därför något heligt inför Herren, oavsett vem som utför det.

Denna positiva värdering av arbetet fick genomslag i Europa genom reformationen och utgjorde en avgörande förutsättning både för de experimentella vetenskapernas utveckling och för den marknadsekonomiska och industriella revolutionen.

Bibeln är full av exempel på uppmaningar till studier. Gud utvalde Abraham för att han skulle undervisa sina barn om Herrens vägar och så småningom kunna bli ett stort och

mäktigt folk (1 Mos 18:17–19). I 5 Mosebok kapitel 6 ger Mose en befallning till Israels folk att budorden ska föras vidare från generation till generation. Gudsfolkets identitet och tillväxt förknippades således med undervisning.

Kyrkans utbildningsansvar växte i samband med det västromerska rikets fall på 400-talet.

Kyrkan blev den institution som i sig bar vidare kulturarvet från den antika världen. Kyrkofadern Augustinus (354–430 e Kr) menade att denna situation liknade Israels barns situation vid uttåget ur Egypten: När de tågade ut gjorde de det med guld och silver från Egypten, de tog det bästa från Egypten och använde det sedan för att bygga tabernaklet i öknen. På samma sätt menade Augustinus att de kristna skulle använda det bästa från den hedniska antikens bildningsarv, om det bara blev helgat och underordnat Guds ord.

Augustinus menade att kyrkan förkroppsligade Guds rike här på jorden och att alla andra riken därför måste tjäna den. Jordiska riken kom och försvann, men Guds rike genom kyrkan var vad som bestod i evighet.

Det västromerska rikets bortvittrande under 400-talet betecknas som inledningen till medeltiden. Kyrkan i väst överlevde emellertid barbarernas invasion av romarriket och ”invaderade” i stället barbarernas egna länder. Den kristna tron spreds under den tidiga medeltiden till norra och östra Europa, från Ryssland i öster till Island i väster.

I väst var kyrkan också den enda institution från den antika världen som överlevde dessa århundraden och kom att inom sig bevara spillrorna av den antika kulturen.

Torbjörn Aronson

De tre viktigaste arven från Jerusalem: 1. Uppenbarelsen om Gud genom Bibeln 2. Kyrkan och det judiska folket 3. Etik och människosynen

13

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Milstolpar i det västerländska arvet (forts) 529 e Kr: Benedikt av Nursia (480–543) grundlägger klostret Monte Cassino och etablerar en munkorden med en regel som syftade till stabilitet och aktivitet genom en kombination av gudstjänstliv och arbete. Benedikts uppfattning var att en sann gudstjänst kunde bestå i utbildning, litteratur, musik, jordbruk, byggnadskonst, hjälp åt de fattiga, med mera. Munkarna odlade upp ödebygder, startade härbärgen, sjukhem och fattighjälp och skolor för barn i klostrens omgivningar. Sådana klosterskolor blev begynnelsen till det europeiska utbildningsväsendet.

529–534: Genom ett initiativ av den bysantinske kejsar Justinianus I görs en mycket omfattande sammanställning av både den äldre och nyare romerska rätten. Denna digra lagsamling fick det gemensamma namnet Corpus juris civilis.

732: Slaget vid Poiti-

800: Karl

ers (nuvarande Frankrike), där frankiska styrkor under ledning av Karl Martell besegrar en arabisk armé ledd av emir Abd ar-Rahman ibn Abd Allah. Slaget uppfattas som avgörande för stoppa den muslimska erövringen av Västeuropa och för konsolideringen av Frankerriket.

den Store enar Västeuropa och försöker återupprätta det Västromerska riket och bygga det på kristna principer. Stat och kyrka ska samverka, utbildningsnivån höjas och skolor upprättas vid biskopskyrkorna.

Undervisningen innehåller skrivning, läsning, sång och kalenderkunskap, liksom de sju fria konsterna: grammatik, retorik och dialektik (trivium), och aritmetik, geometri, astronomi och musik (quadrivium). Därtill liturgi, bibelkunskap, predikan och troslära. Därmed förenas kulturarven från Aten, Rom och Jerusalem.

1517: Reformationen i Wittenberg inleds under ledning av prästen Martin Luther, och den möjliggörs genom renässanshumanismens intresse för antikens texter. Erasmus av Rotterdam sammanställer en ny utgåva av Nya testamentet på grekiska och flera nya utgåvor av viktiga kyrkofäders skrifter, som blir redskap för reformatorerna, framför allt Martin Luther, Filip Melankton, Ulrich Zwingli och Jean Calvin.

Dessa är utbildade i enlighet med renässanshumanismens ideal och använder renässanshumanismens metoder och forskningsresultat för att reformera kyrkan.

De är alla förtrogna med Bibeln på grundspråken.

Benedikt av Nursias kloster på Monte Cassino återuppbyggdes senast 1950-60. Foto: Istockphoto

14

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

1088: Europas första universitet grundas, i Bologna. Juristskolan är en lekmannainstitution, inrättad för att förbereda jurister för karriär inom den civila förvaltningen.

Under 1000-talet blir den en samlingsplats för studerande från hela Europa. Utgångspunkt är Justinianus lagsamling Corpus Juris Civilis; därigenom formar den romerska rätten såväl världsliga som kyrkliga juristers tänkesätt och så läggs den första grunden för det moderna Västeuropas rättssystem.

1257: Thomas av Aquino (1224–1274) blir professor i Paris, ansedd som medeltidens största filosof och teolog och vars inflytande sträcker sig tills i dag. Hans filosofi är också katolska kyrkans officiella filosofi och får stort uppsving under 1900-talets början.

I sin teologi och filosofi förenar Thomas kristen tro och Aristoteles filosofi under mottot att nåden fullkomnar naturen.

1620: Francis Bacon (1561–1626) lägger den filosofiska grunden för det naturvetenskapliga genombrottet, inspirerad av protestantisk bibeltro.

Bacon menar att Bibelns undervisning om Gud och människan lägger grunden för en empirisk naturvetenskap. Människans kunskap uppkom genom observation och experiment, vilket i sin tur motiverades av att Gud skapat människan att råda över skapelsen och förvalta den.

Bacon avslöjar den rationalistiska filosofins faror och förutsäger den kritiska diskussion som kännetecknar modern vetenskap.

1450: Renässansen blir en bred kulturrörelse i Italien och proklamerar antikens återfödelse. Den får uttryck inom litteratur, teologi, arkitektur, skulptur, och måleri, där antikens ideal blir en förebild. Konstnärer eftersträvar en ideal naturskönhet och utvecklar perspektivkonst, kunskap om de anatomiska proportionerna, tavelmåleriets teknik (oljefärg) och freskomåleri.

Inom litteratur och teologi råder slagordet ad fontes, ”åter till källorna”, med studium av den kristna och hedniska antikens klassiker. Kyrkan förnyas och vitaliseras genom detta återvändande till Bibeln på grundspråken och kyrkofäderna.

1776–89: Grekiskt och romerskt idéarv bidrar till inspirera tillkomsten av de amerikanska och franska revolutionerna. Nyklassicismen, som hämtar sin inspiration från den antika klassicismen, blir USA:s och Frankrikes nya officiella stil ifråga om konst, skulptur och arkitektur, vilket Washington DC och Napoleons byggnationer i Paris är exempel på.

15

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Dick Harrison: Det var kyrkan som byggde skolan Utbildning. Kristen tro har i snart tusen år haft en självklar plats i svenskt skolväsende, menar historieprofessor Dick Harrison, och betonar att det inte är en tillfällighet att utbildningsministern tidigare hette ecklesiastikminister – minister med ansvar för kyrkofrågor.

D

en första skolan i dagens Sverige var kristen och startades i anslutning till domkyrkan i Lund på 1000-talet. Under lång tid kom all form av utbildning att ske utifrån ett kyrkligt monopol, och hela utbildningssektorn präglades av en kristen överideologi. Detta enligt Dick Harrison, som menar att vi inte hade haft dagens skola utan kyrkans insats.

– Kyrkan präglade inte bara religionsundervisningen utan även vilka ämnen och vilka språk som skulle studeras. De utbildnings­

16

●●●

De senaste decennierna har den sekulariserade statens åsikter och värderingar i form av riksdag och regering ersatt kyrkans roll när det gäller skolundervisningens innehåll.

Dick Harrison

De utbildningsinstitutioner som startades vid olika tidpunkter sattes i gång på kyrkans initiativ, konstaterar historieprofessor Dick Harrison. Foto: Claudio Bresciani/TT

institutioner som startades vid olika tidpunkter sattes i gång på kyrkans initiativ, betonar han.

Dick Harrison konstaterar vidare att staten under de senaste seklerna vuxit till och att kyrkan därmed förlorat sitt ansvar för socialvård och sjukvård. Men över skolan har kyrkan behållit sitt inflytande förhållandevis länge.

– De senaste decennierna har den sekulariserade statens åsikter och värderingar i form av riksdag och regering ersatt kyrkans roll när det gäller skolundervisningens innehåll, säger han.

– Även om religionens roll tonas ned så är den kristna värdegrunden förhållandevis stabil. Förändringarna är i mångt och mycket marginella.

Dick Harrison får medhåll av Torbjörn Aronson, docent i kyrkohistoria och filosofie doktor i statsvetenskap, som nämner hur augustinermunkar i Lund på 1000-talet startade den skola som nu är den äldsta skolan i dagens Sverige, och hur påven 1478 gav Sverige rätt att starta ett ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

universitet i Uppsala. Han nämner också Laurentius Petri, som 1571 förde in reformationens syn på utbildning i Sverige.

– Det handlade om allmän folkutbildning, där både män och kvinnor skulle lära sig att läsa. Det var ett jättestort läskunnighetsprojekt, som utgick från bönerna som bads i husandakterna från lilla katekesen, förklarar Torbjörn Aronson.

Försöken att på politisk väg bryta den kristna skoltraditionen har varit många. Redan på sin fjärde partikongress den 4 juli 1897 beslutade Socialdemokraterna att religionen skulle vara en privatsak i Sverige, att statskyrkan och kyrkobudgeten skulle avskaffas, att skolan skulle skiljas från kyrkan och att produktionsmedlen skulle ägas av staten.

Professor emerita Birgitta Almgren har beskrivit hur den svenska enhetsskolans arkitekt, socialdemokraten Stellan Arvidsson, efter andra världskriget samarbetade med DDR för att reformera skolan i en ateistisk riktning.

Kristendomen hade länge ett starkt och självklart inflytande i den svenska skolan. (På bilden en skolklass 1938.) Foto: TT

17

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Redan 1897 ville (S) att religionen skulle ut ur skolan.​

I en hemlig rapport till Politbyrån i DDR, som Birigtta Almgren refererar till i sin bok om Stasis verksamhet i Sverige, beskrivs hur Stellan Arvidsson menade att läroböcker var viktiga medel för ateistisk skolning i statlig religionsundervisning.

Stasi beskrev Arvidsson som mycket intresserad av marxism-leninismen och framställde honom som expert på ateistisk fostran. ”Historikerna måste i framtiden förklara hur en socialistisk skolreform kunde genomföras i ett kapitalistiskt land. ... Hur kommer det sig att skolsystemen i det socialistiska DDR och det kapitalistiska Sverige har så många gemensamma drag?” sade Stellan Arvidsson när han tackade för hedersdoktoratet vid DDR-universitetet i Rostock i november 1969.

Historieprofessor Dick Harrison menar att det inte går att svara på vilket inflytande denna ideologiska påverkan har haft på den svenska skolan och hur påverkad skolan är av detta i dag.

– Det krävs rejäl forskning innan vi kan besvara den med den pregnans frågan kräver.

Almgren har helt rätt – hon har för övrigt skrivit en bra biografi om Stellan Arvidsson – men så som det svenska systemet ser ut kan inte en enda person påverka en hel bransch så mycket att hela ideologin vrids ut och in. Det krävs en större, mer genomgripande reformvilja hos myndigheter och folkvalda, betonar han.

Torbjörn Aronson påpekar att Stellan Arvidssons ateistiska, socialistiska utgångspunkt har kombinerats med liberala opinionsbildares och politikers försök att minska inflytandet av kyrkan i skolan.

– Det har funnits ett tydligt spår när det gäller försöken att göra sig av med det kristna inflytandet i skolan, säger han.

Liberaler som Herbert Tingsten, Ingemar

18

Den första skolan i dagens Sverige var kristen och startades i anslutning till domkyrkan i Lund på 1000-talet.

Foto: Johan Nilsson/TT

Hedenius och Bengt Westerberg samspelade med socialister, och det var så kristendomsämnet togs bort i skolan på 1960-talet.

●●● Det har funnits ett tydligt spår när det gäller försöken att göra sig av med det kristna inflytandet i skolan.

Torbjörn Aronson

Sedan dess har den moderna kristna friskolerörelsen vuxit fram och organiserat sig, samtidigt som kristen etik erkänts som en del av hela den svenska skolans värdegrund och skolavslutningar i kyrkan har bevarats.

Anna Westerholm, dotter till den liberala profilen Barbro Westerholm och ansvarig på Skolverket för läroplaner, förnekar att hennes liberala bakgrund spelade en roll för Skolverkets förslag, hösten 2019, där man hade tonat ner antiken och strukit ordet Bibeln i skolans kursplaner.

– Verkligen inte, dessutom var det här bara en redigering, säger hon om Skolverkets första ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

SegrandeLIV GRUNDSKOLAN ÅK F- 9

www.segrandeliv.se

Ge eleverna de livs- och kunskapsgrunder som de behöver för att gå segrande genom livet!

Höör, Skåne info@segrandeliv.se

J O S UA S K R I S T N A F R I S KO L A I G A M L E BY förslag, som fick hård kritik.

– Vi reformerade inte styrdokumenten utan gjorde framför allt om kunskapskraven och dessutom sorterade vi om lite. Det var aldrig avsett att vara en förskjutning, men det uppfattades ju som det i och med att vi tog bort vissa ord. Då lade vi tillbaka dem så att den inte skulle uppfattas så, säger Anna Westerholm, och förnekar en politisk agenda.

– Det har vi verkligen inget mandat att hålla på med. Om vi gör politiska förändringar så gör vi det på regeringens uppdrag. Det vore verkligen felaktigt att göra det utan att ha ett sådant uppdrag. Jag sitter inte ensam och dikterar det här, jag skulle inte kunna sitta och hitta på saker som sedan går igenom.

Vi söker förskollärare och lärare!

Till förskola, skola och fritidshem.

Epost: info@josua.se • Tel: 0493-51510 Besök vår hemsida: www.josua.se

Ruben Agnarsson

19

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Kvinnors rätt att rösta föddes ur frikyrkan Jämställdhet. Diskussionen om kvinnors rättigheter har alltid funnits. I vårt samhälle har vi kommit ganska långt – vi är rätt nära orden från Bibeln om att inte göra skillnad på jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna.

De orden är sprängstoff, menar Cecilia Wejryd, professor i kyrkohistoria.

H

ur den kvinnliga hälften av människorna ska leva har alltid varit omdiskuterat. Så även i västerländsk kultur, som ändå präglats av Bibeln, där alla människors lika värde poängteras gång på gång.

Cecilia Wejryd, professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet, menar att kristendomen i grunden står för jämställdhet och frigörande från förtryck.

– Väldigt mycket talar för att kristendomen var superattraktiv för kvinnan den första tiden, säger hon.

Paulus tal om att vara ett i Kristus var en enorm deklaration av att Kristi kropp inte bryr

sig om klass, etnicitet eller genus.

– Det var en oerhörd kraft i detta, men sedan har kyrkan inte alltid förmått leva upp till det, man har inte orkat ta vara på sprängstoffet i budskapet, konstaterar Cecilia Wejryd.

I Nya testamentet berättas om många starka kvinnor som verkade trygga i sitt sammanhang. Diakonissor var förebilder och änkor hade en stark roll i kyrkan.

– Men när kyrkan institutionaliseras ska man härma romarrikets ämbetsmannastruktur från biskopen och ner i samhället, och då försvinner kvinnans möjlighet till ledarskap, förklarar Cecilia Wejryd.

– De visionära och profetiska som inte inordnar sig i givna strukturer uppfattas som farliga.

Så nu blev det svårare för kvinnan.

På 500-talet växer kloster fram, snart även kvinnokloster, och då händer något nytt.

– Där skapas möjlighet för kvinnor att bli religiösa proffs som kan fördjupa sig i bön, andakt och läsning. De lever inriktade på Kristus, kunskap och fördjupning i stället för att ha hem och barn, säger Cecilia Wejryd.

●●●

Det här var helt revolutionerande. Pigan kunde predika och rika män lyssnade.

Cecilia Wejryd

Däck Fälgar Bilverkstad 031-93 00 00 • info@dackmagasinet.se Habäckebrostigen 2C, Särö

www.dackmagasinet.se 20

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

De rättigheter som dagens kvinnor åtnjuter har tydliga rötter i den kristna tron. Foto: Istockphoto

Vi hoppar några hundra år, till reformationen, då flera kristna grenar frigör sig från påvedömet. Luther ville få in det kristna livet i vardagen och det kom i förlängningen att innebära en stärkt roll för kvinnor. Wejryd uttrycker det som att tidebönerna flyttar in i familjen, och båda föräldrarna blir ansvariga för att undervisa barnen och fostra nästa generation in i den kristna tron.

I Sverige blev det grunden till en läskunnighetskampanj och så småningom utbildningsväsende. Och här stod kvinnan i centrum.

– Jag är övertygad om att läsinlärningen hamnar på mamma, för det är enklare att ha en bok inomhus vid spinnrocken än ute på fältet vid plogen.

Men kontrollen från kyrkan är stark och

prästen har monopol på predikandet. Trots det poppar det upp människor som upplever att de vill påminna folk om Guds ord, inte minst kvinnor.

– Det här var helt revolutionerande. Pigan kunde predika och rika män lyssnade.

Så kom konventikelplakatet, som förbjöd detta fria predikande. Men det uppstod ändå väckelserörelser i var och varannan socken, så det gick inte att stoppa fullt ut.

När kyrkan fann det säkrast att ta hand om undervisningen fick kvinnor en ny arena som lärare. De utbildades på seminarier, som väckelsefolk anordnade. Kvinnorna blev också yrkesfolk genom engagemang i diakoni och social omsorg.

Vi hyr ut två centralt belägna lokaler i Övik på vardera 300 kvm. De skräddarsys efter hyresgästens behov och passar bra för allt ifrån webshop till butik, kontor, lager mm. Våra hyreslägenheter ligger alla centralt i Örnsköldsvik. bobra-ovik.se 21

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

●●● Cecilia Wejryd nämner missionen som en del i kvinnans starka roll inom kristenheten.

– Kvinnor kunde inte få predika för svenska män, men i Afrika och Asien gick det bra, konstarerar hon.

– Massor av kvinnor från alla samfund gav sig ut, de var entreprenörer och byggde skolor och sjukhus. Det blev en enorm arena för kvinnor.

Den nya väckelsen drevs av män och kvinnor tillsammans, då andlig kunskap och mognad värdesattes. Men återigen krymptes kvinnors utrymme i och med att väckelserörelserna institutionaliserades.

– Då hamnar de i fyra K: kyrkbänken, köket, kören och kansliet, säger professor Wejryd.

Hon ger dock extra kredd till baptisterna, som redan på 1850-talet drev sin linje ”en människa – en röst”. Det innebar att både män och kvinnor fick delta i församlingarnas demokratiska process – långt innan kvinnor i Sverige fick rösträtt.

Många högutbildade och drivande kvinnor i Svenska kyrkan bidrog till emancipationen i

22

Cecilia Wejryd, professor i kyrkohistoria, poängterar att teologiska argument var med att bygga upp vår jämställdhet. Foto: Mikael Wallerstedt

Massor av kvinnor från alla samfund gav sig ut, de var entreprenörer och byggde skolor och sjukhus. Det blev en enorm arena för kvinnor.

Cecilia Wejryd

samhället i stort med tuffa uttalanden som att ”är man myndig inför Gud så är man myndig”.

Och kampen för att komma fram till Bibelns lära om det allmänna prästadömet har vunnit mark.

– Så visst är det teologiska argument som är med och bygger upp vår jämställdhet, sammanfattar Cecilia Wejryd.

Kerstin Schönström

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Hällebergsskolan i Ljungskile – en plats med relationer och kunskap i centrum. Vi vill erbjuda varje elev en trygg miljö, där var och en blir sedd och får utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi vill dessutom ge eleverna en förstklassig utbildning som en förberedelse för fortsatta studier och en bra grund för livet.

Inför läsåret 2020–2021 har vi platser kvar.

Sök till oss redan i dag!

För mer information, besök oss gärna på

www.hallebergsskolan.se Förskola • Grundskola • Fritidshem på kristen grund

Pauliskolan växer, bygger ut och har plats till fler elever f-9 Vi söker:

FÖRSKOLLÄRARE 80% • F-6 LÄRARE BILDLÄRARE 15% • IDROTTSLÄRARE 15% FRITIDSPEDAGOG 75%

Norra Hunnetorpsvägen 115, 256 65 Helsingborg 070-929 72 64 • thomas.wallin@pauliskolan.se

www.pauliskolan.se

Vi bedriver förskola och skola på Bibelns grund! Är du intresserad av att arbeta på kristen förskola och skola och du har lämplig utbildning och erfarenhet, så tveka inte att kontakta oss.

Som förälder är du välkommen att ansöka om plats för ditt barn i vår förskola eller skola.

Skolan: Johannes Lyche, rektor, tel 0735-18 07 51 johannes.lyche@brandstromska.se

Jeanette Bergman, biträdande rektor på skolan, tel 0735-18 07 41 jeanette.bergman@brandstromska.se

Förskolan: Elisabet Winsnes, rektor i förskolan, tel 0735-18 07 57 elisabet.winsnes@brandstromska.se

Besök oss på: www.brandstromska.se (där hittar du ansökan till oss) eller https://www.facebook.com/brandstromska Expeditionen kontaktas på: 031-337 70 60 eller info@brandstromska.se

www.brandstromska.se Brandströmska skolan Nylöse, Ambrosiusgatan 1, GÖTEBORG • Brandströmska förskolan Livskraft, Vårvädersgatan 10, GÖTEBORG

23

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Krönika.

​ ats Selander: Den M moderna vetenskapen har kristna rötter

D

en franske fysikern och vetenskapsfilosofen Pierre Duhem (1861–1916) utgick ifrån att medeltiden var en död, ofruktbar transportsträcka när det gällde vetenskaplig utveckling.

På ett sidospår i sin forskning upptäckte han dock den medeltida matematikern Jordanus de Nemores skrifter från tidigt 1200-tal.

Han insåg att den medeltida vetenskapen vida överträffade hans förväntningar, och fördomar, vilket i sin tur ledde Duhem till att öppna ett nytt forskningsfält. Han började läsa medeltida dokument och upptäckte att män som Gallileo Galilei och Johannes Kepler satt på medeltida geniers axlar.

Vilka var dessa medeltida – och djupt kristna – genier? Här följer ett axplock.

Thomas Bradwardine (1290–1349) var den förste av en grupp matematiker på universitetet i Oxford som kallades ”räknarna på Merton College” (tillsammans med bland andra Richard Swineshead). Bradwardines kanske viktigaste bidrag var att han förenade matematik med

24

dåtidens naturvetenskap och gick därmed emot Aristoteles, som skilde matematiken från fysiken.

Han lyckades formulera en matematisk formel för rörelse som gällde alla situationer. I sin formel använde sig Bradwardine av logaritmer, vilket man tidigare trott att John Napier upptäckte först år 1614. Strax innan sin död utnämndes Bradwardine till ärkebiskop av Canterbury.

Richard Swineshead (aktiv 1340–1355) var engelsk matematiker, logiker och naturfilosof.

Enligt renässansmatematikern Gerolamo Cardano var han en av de tolv viktigaste tänkarna genom tiderna. Han var förmodligen den mest avancerade av matematikerna vid Merton College i Oxford.

●●● Den vetenskapliga revolutionen under 1400–1600-talen byggde vidare på denna grund och genomfördes av vetenskapsmän som nästan uteslutande var gudstroende och kristna.

Jean Buridan (ca 1300–1361) var en fransk filosof som utvecklade sin impetusteori om projektilers rörelse och acceleration. Buridan byggde vidare på den grekiske teologen och filosofen Johannes Philoponos (490–570) teorier.

Buridan föregrep Galileos fysikaliska teorier och lade grunden för mekaniken.

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Illustration: Julia Nordh. foto: Istochphoto

Nikolas Oersme (ca 1325–1382) var en fransk teolog, matematiker och fysiker som utvecklade Buridans och Merton-matematikernas idéer.

Han skrev flera viktiga böcker om mekanik och matematik och var en stark motståndare till astrologi.

Trots att han landade i den aristoteliska uppfattningen att jorden står stilla, bemötte han alla argument mot en jord som rör sig. På så sätt lade han en viktig grund för Nikolaus Kopernikus.

Oresme var präst som så småningom blev biskop.

Utöver dessa fyra kan många fler nämnas.

Senare forskning har visat att medeltiden var en oerhört kreativ period för vetenskapen.

Vetenskapshistorikern James Hannam skriver: ”Det mest avgörande var att medeltiden lade grunden för den västerländska civilisationens största bedrift, nämligen modern vetenskap.”

Antik vetenskap och teknologi har funnits i många tider och i många kulturer. Men modern vetenskap uppstod bara i det medeltida kristna Europa och ingen annanstans.

Den vetenskapliga revolutionen under 1400–1600talen byggde vidare på denna grund och genomfördes av vetenskapsmän som nästan uteslutande var gudstroende och kristna. Vetenskapshistoriker har funderat på vad som låg bakom detta faktum. Deras svar har med den kristna världsbilden att göra. Kristna övertygelser letade sig in i den vetenskap man ärvt från det antika Grekland och omformade den i grunden.

Några av dessa avgörande kristna läror var dessa: • Naturen är enhetlig eftersom den är skapad av, och råder under, en enda Gud. En kultur som tror att olika delar av naturen lyder under varsina nyckfulla gudar kan inte ge upphov till modern vetenskap.

• Naturen kan förklaras med naturliga förklaringar eftersom Gud är skild från skapelsen.

Naturen är inte magisk utan fungerar som ett eget system och kan därför förstås.

• Naturen är lagbunden eftersom den är ska-

25

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Kristen tro kan därför med rätta sägas vara den moderna vetenskapens barnmorska – eller kanske snarare dess livmoder!

Mats Selander författare till boken Utan Jesus ingen mobil i fickan – om hur kristen tro lade grunden för modern vetenskap”

Illustration: Julia Nordh. foto: Istochphoto

pad av en förnuftig och god Gud. Gud står inte för oordning utan för ordning. Och Gud är god, vilket innebär att vi kan lita på honom. Naturen må vara fallen, men i grunden är den god och begriplig eftersom Gud är god och rationell.

• Naturen har en matematisk ordning eftersom Gud är noggrann och inte lämnar saker åt slumpen. Därför förväntade sig vetenskapens pionjärer att finna en mycket exakt ordning – och matematiken är det mest exakta språk vi har.

• Naturen är skapad och inte logiskt nödvändig, vilket innebär att ingen kan tänka ut rent logiskt hur naturen fungerar (vilket grekerna med Aristoteles i spetsen hävdade). De kristna pionjärerna menade i stället att Gud hade kunnat skapa en helt annan värld om han velat det. Men då måste vi titta efter genom observation och experiment – det räcker inte med att tänka efter.

Kristen teologi lade här grunden för den experimentella metoden inom vetenskapen.

LPD ENGINEERING AB Konsulter inom energi, miljö och avfall Christer Östlund, tel 070-544 45 04 Attundavägen 14, 183 39 Täby

26

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Välkommen till en skön vandringsvecka i de norska fjällen!

6–12 september 2020

Vi bor som vanligt på Laurgårdseter pensionat, Hövringen, beläget med fjälltopparna i blickfånget. Under fem hela dagar njuter vi av härlig fjälluft, vackra färger och god mat.

Pris från 5 900 kr p.p.

Anmälan till 0589-121 85 • leif@vibybuss.com • www.vibybuss.com

Ett välbeprövat liftsystem för - Ljuskronor - Spotlights - Filmdukar www.lightlift.se

info@lightlift.se

070-733 66 12

Kontakta oss gärna för konsultation

Vi erbjuder: KONTOR • LOGISTIKLOKALER LAGERHOTELL • FÖRRÅD TILL PRIVATPERSONER

Tel 033-722 42 00 www.dalsjofors.nu 27

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Demokrati. Det finns en stark koppling mellan den västerländska demokratin och de tankegångar och värderingar som finns hos antika tänkare och i de kristna värderingarna.

Det menar Claes G Ryn, svensk professor i statsvetenskap, som sedan flera decennier är verksam i Washington DC.

S

e dig omkring i Washington – det antika arvet är väldigt tydligt, säger Claes G Ryn. – Kongressbyggnaden, Högsta domstolen, Lincoln-monumentet och Jefferson Memorial – allt är byggt med antika förebilder, för att påminna om grunden för den amerikanska demokratin.

Claes G Ryn lyfter fram de män som utformade den amerikanska konstitutionen i slutet av 1700-talet.

– De var högt klassiskt skolade och kunde citera antika tänkare och poeter på deras egna språk. Det finns massor av referenser till antika händelser och tänkare i vad de skrev och sade i argumenteringen för den nya grundlagen. Samtidigt färgade Bibeln starkt deras syn på människan och samhället.

Foto: CSS

”Antiken och kristendom avgörande för demokratin”

●●●

Demokratin ställer höga krav på etik och moral, och om de kraven inte uppfylls kommer demokratin i fara.

Claes G Ryn

Färg för industriellt underhåll

Demokratin kan se olika ut i olika länder, menar Claes G Ryn. Den amerikanska formen är republikansk i antikens och renässansens betydelse, det vill säga, den griper tillbaka på begreppet ”res publica”, de allmänna angelägenheterna.

– Det är det demokrati betyder: att tjäna hela folkets bästa, det allmänna, att höja sig över kortsiktiga särintressen. En god demokrat lyssnar på andra, tar hänsyn till hela samhället, sammanjämkar, lägger band på egna intressen.

För att klara en sådan uppgift krävs skolning, självdisciplin, strävan att förbättra sig själv som människa, menar han. Och här har den kristna traditionen och de kristna värderingarna tillsammans med det antika arvet haft en avgörande betydelse för den västerländska demokratins framväxt.

– Den klassiska och kristna traditionen har betonat vikten att sträva efter att bli en bättre människa. Den har betonat laglydighet, omsorg om nästan, att behandla andra med respekt och tolerans, säger Claes G Ryn. De amerikanska grundlagsfäderna var starkt medvetna om vilken svaghet det politiska systemet måste brottas med. Egensinnighet och brist på kärlek till nästan hotar ständigt den upphöjda strävan till medborgarskap som måste prägla en god och livskraftig demokrati.

Plantering, Röjning, Markberedning Magnus Thor AB är ett entreprenadföretag inom skogsbranschen.

Svensk generalagent

28

Lena-Ängeby 87, 743 91 Storvreta • Tel 018-444 02 20 ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Washingtons offentliga byggnader byggdes med antika förebilder för att påminna om grunden för den amerikanska demokratin, och de som utformade konstitutionen var skolade i antikens tänkande samtidigt som Bibeln färgade synen på människan och samhället, menar Claes G Ryn. Foto: Julio Cortez/TT

– Dagens demokrati har i väsentliga delar avvikit från denna medborgerliga demokratisyn. I dag handlar det om att genomdriva sin egen vilja genom att få ihop en majoritet. Den förlorande minoriteten ställs utanför. Det ligger långt ifrån den demokrati som syftade till att åstadkomma en god styresmakt, som tjänade hela folkets intressen.

Vad som händer när historien glöms bort och man börjar se ner på det klassiska och kristna arvet, bekymrar Claes G Ryn, och är något som han ägnat större delen av sin yrkesgärning åt. Hans första bok på engelska hette just

Democracy and the ethical life (Demokratin och det etiska livet). Den har följts av en rad andra skrifter på liknande teman.

– En utveckling bort från demokratins grundläggande värderingar, som vi kunnat se under senare decennier, kan leda vart som helst, säger han.

– Demokratin ställer höga krav på etik och moral, och om de kraven inte uppfylls kommer demokratin i fara.

Claes G Ryn jämför med sin egen uppväxt i Sverige på 1940–50-talen, där grova brott var ovanliga och ett mord något sensationellt.

Platsgjuten markbetong är beläggningen med minimalt underhåll.

IT i tandläkarpraktiken

Inget ogräs, inga sättningar och enkelt att hålla rent.

robert@ddmdental.se • 019-25 17 07

www.ddmdental.se

Betongdesign, tel 070-587 52 88

29

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

– I dag befinner sig Sverige i ett permanent kristillstånd, med en skenande kriminalitet som politikerna är yrvakna inför, säger han.

En allvarlig del av utvecklingen bort från medborgerlig demokrati, menar Claes G Ryn, är att de tongivande genomdriver åsiktslikriktning.

Personer som är klarsynta och ser vad som håller på att ske nästan förbjuds att yttra sig.

– Det har blivit riskabelt för människor med insikt men med avvikande åsikter att engagera sig i samhällsdebatten. Det har skapats mekanismer för att störa och skada dem som försöker ifrågasätta den nuvarande utvecklingen, säger han.

En sådan farlig utveckling är att kristendomen – en historisk grund för det demokratiska medborgarskapet – endast tolereras om den ställs i det infekterade samhällets tjänst, betonar Claes. Man glömmer bort vad kristendomen egentligen står för och använder den för att gynna en utveckling som är främmande för klassisk kristendom.

måste vara lyhörd för vad som ligger bredvid politik i snäv bemärkelse. Det finns här och där i samtida tänkande kring livåskådning, i konst, litteratur och musik en insikt och sensibilitet som pekar åt ett annat håll.

– En växande skara har insikter som höjer sig över det som hotar den västerländska demokratin. De behöver nå ut till allmänheten om vi ska kunna undvika ett fortsatt moraliskt och politiskt förfall, avslutar han.

Finns det då inga tecken på att utvecklingen kan fås att vända? Claes G Ryn menar att man

De senaste decenniernas utveckling bort från demokratins grundläggande värderingar är farlig, menar Claes G Ryn. ”Demokratin ställer höga krav på etik och moral.” Foto: Privat

Carin Stenström

UTBILDNINGAR 2020 – ANSÖK NU! BERGSTRÖMS UNDERVISNINGSDAGAR ÄR FREDAG–LÖRDAG

KBT steg 1, Grundläggande psykoterapi Grundutbildningen i KBT är

Grundläggande utbildning med kognitiv och beteendeterapeutisk inriktning, motsvarande 45 hp. Sök i god tid!

2 ÅR, 40 %, 46 NÄRVARODAGAR STHLM: 25–26 SEP 2020 | MALMÖ: 12–13 FEB 2021

auktoriserad av sfKBT

Bot och bättring Handbok i behandlingsvetenskap – vetenskapen för behandling av missbruk, beroende och ångest Del III

ATU Alkohol- och drogterapeut Diplomerad A-terapeut är en kvalitetstitel. Matchning, AngCop, RePro, KBT, 12-steg och existentiell terapi, motsvarar 120 hp.

3 ÅR, 66 %, 24 NÄRVARODAGAR MALMÖ: 25–26 SEP 2020 GBG: 25–26 SEP 2020 | STHLM: 12–13 FEB 2021

AHTU Anhörigterapeut Diplom i anhörigterapi: KBT, 12-steg, existentiell terapi, AngCop med fokus på de anhörigas situation.

2 ÅR, 50 %, 18 NÄRVARODAGAR STHLM: 25–26 SEP 2020 | MALMÖ: 12–13 FEB 2021

LENNART BERGSTRÖM Bergströms Kunskapsföretag AB

Bot och bättring ATU & AHTU är

auktoriserade av FAD fadsverige.se

Handbok om behandling av ångest, beroende och missbruk! Beställs hos www.gml.se/bocker, www.adlibris.se eller www.bokus.se

www.bergstroms.org | info@bergstroms.org | 08-642 42 88 | 0705-53 84 35 30

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

31

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Ett aktivt val för ditt barns skull En stadig grund i livet

Vi söker lärare och förskollärare inför nästa läsår.

Se vår hemsida: www.boraskristnaskola.se

BORÅS KRISTNA SKOLA FÖRSKOLAN GULDBAGGEN www.boraskristnaskola.se - 033 48 07 70

an

Kristna friskol

HOSIANNASKOLAN GNARP

SMÅ KLASSER LUGN & TRYGG MILJÖ ÖPPEN FÖR ALLA

VI SÖKER LÄRARE MED LÄRARLEGITIMATION • Lärare i åk 1-6 • Lärare i So, Sv åk 4-9 • Lärare Hkk, åk 6-9 • Lärare i träslöjd, åk 4-9

0652-74 79 44 info@hosiannaskolan.se www.hosiannaskolan.se 32

Sjukvården Vård. Vaggan för den moderna västerländska sjukvården är de kristna klostren, och förebilden till vårdens syn på människor är Jesus. Symboler som kopparormen på ambulanser och ordet samarit har sin grund i Bibeln.

Det menar forskaren Anitha Risberg och läkaren Tomas Seidal.

A

tt finna läkedom är något människan alltid haft intresse av, i alla tider i alla kulturer.

– Det vi kallar den västerländska medicinen har sina rötter i kristenheten, inte minst i klosterväsendet, säger Anitha Risberg, med. dr i fysiologi samt universitetslektor vid Luleå tekniska universitet.

Vid Europas kloster på 500- och 600-talen samlade man in den kunskap som vuxit fram ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Symboler som kopparormen på ambulanser och ordet samarit har sin grund i Bibeln. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

– en frukt av kristen tro i de persiska, grekiska, romerska och judiska kulturerna, och kombinerade det med den kristna människosynen. Man odlade mycket grönsaker och örter och blev duktig på att använda dem i medicinskt syfte.

Klostren var också duktiga på det organisatoriska och dokumenterade noggrant.

– Detta användes i många hundra år, och härifrån växte apoteksrörelsen fram, säger Anitha Risberg.

Till Sverige kom klosterväsendet på 1100-talet.

De var inte isolerade platser, utan utgjorde kunskapscentra som gav service åt de samhällen som ofta växte fram just kring klostren.

– På 1200-talet startades ”helgeandshus”, en slags kombination av fattighus, ålderdomshem och sjukhus. Visst är det ett vackert namn? säger Anitha Risberg, och påminner om att vårt rikdagshus ligger på Helgeandsholmen.

Flera av historiens framstående personer

●●●

Jag tror att om vi följer Guds strukturer blir vi välsignade.

Anitha Risberg, forskare

inom vårdsektorn var kristna. Bland dem finns Hildegard av Bingen, som på 1000-talet tog fram diagnoser och behandlingar, Louis Pasteur, som på 1800-talet tog fram vaccin mot rabies, och Florence Nightingale, som 1860 startade den första sjuksköterskeutbildningen i London och spred enkla hälsoråd till hemmen.

När det gäller vård på kristen grund i Sverige är Ersta diakoni det mest kända, men även Jern Hamberg, som drev ett kristet rehabcenter med mineralterapi i Hälsingland.

Anitha Risberg forskar främst på hur mänskliga beteenden påverkar livsstilen, och har skrivit en lärobok med titeln Stress, prestation och återhämtning. Även en variant av boken med kristet perspektiv kommer att ges ut. Där betonas den stora betydelsen av vilodagen.

– Jag relaterar allting i min forskning till min tro, jag bär ju med mig det perspektivet, säger hon, och nämner som exempel hormoner:

33

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Svensk sjukvård har både centralt och genom enskilda initiativ påverkats av den kristna tron långt in i våra dagar. På bilden ses diakonissor vid Ersta diakoni i Stockholm på väg in i kapellet inför sin yrkesvigning. Foto: SvD/TT

– Där tror jag Gud har gett en ordning och den vill jag förstå. Jag tror att om vi följer Guds strukturer blir vi välsignade.

Grundläggande har vården handlat om att frivilligt hjälpa andra, som i Bibelns berättelse om den barmhärtige samariten, och Anitha Risberg är glad att kunna konstatera att den som hjälper andra får en förhöjd dopaminfrisättning i kroppen, vilket kan vara en av flera faktorer som bidrar till att kristna kan få en längre livslängd än andra.

nog ingen på yrket nu.

– Men många ser det som att göra något mer än att jobba för lönen, man har ambitionen att sträcka sig lite längre. Barmhärtighetstanken är nedlagd i oss, säger Tomas Seidal.

– Om vi reviderar historien, och kanske tar bort Bibeln, skulle den här inställningen bli obegriplig för framtidens samhälle.

Patologen Tomas Seidal är vice ordförande i föreningen Kristna läkare och medicinare. Han säger att de tidiga kristna vårdinstitutionerna är själva incitamentet för sjukvården. Och där har Jesus varit den stora förebilden.

– Han lade mycket energi på att göra människor friska. Villkorslöst och utan att göra skillnad på folk, säger Tomas Seidal.

– Jag kan förundras över att den här kristna människosynen har levt vidare så pass i modern västerländsk sjukvård. Men den är under attack, tillägger han, och nämner debatterna kring dödshjälp och abortinriktad fosterdiagnostik som exempel.

Han menar att hela idén om den solidariska vården, som inte är egennyttig, har sin grund i Bibeln.

Han berättar om när han på 1980-talet deltog i arbetet att formulera en värdegrund för vårdpersonal. Där skrevs om FN:s mänskliga rättigheter, grundlagens formuleringar om att inte göra skillnad på människor, Guds tio bud, Bibelns gyllene regel och det dubbla kärleksbudet om att älska både sig själv och sin nästa.

Men gruppen tyckte att det borde lyftas in citat från andra heliga skrifter också.

– Några fick i uppdrag att ta fram sådana, men det gick inte att hitta. Jämför man exempelvis Buddha och Muhammed med Jesus är skillnaden att de andra hänvisar till metoder, men Jesus har ett eget personligt engagemang i att bota människor, säger Tomas Seidal.

– I andra kulturer tar viljan om att hjälpa andra ofta slut när man kommer utanför klanen, släkten eller byn. Att inte göra skillnad på man eller kvinna, slav eller fri, jude eller grek gäller även vården.

Att vara sjuksköterska sågs förr som ett kall, en tjänst som var helt oegennyttig. Riktigt så ser

Kerstin Schönström

34

●●●

Barmhärtighetstanken är nedlagd i oss.

Tomas Seidal, läkare

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

EN KULTURHISTORIA

ÄR OFTA EN KATOLSK HISTORIA VERITAS FÖRLAG BEDRIVER SEDAN 2002 PRODUKTION, DISTRIBUTION OCH FÖRSÄLJNING AV KATOLSK LITTERATUR, SKRIFTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER INOM ÄMNENA TEOLOGI, LITURGI, HISTORIA, FILOSOFI, SKÖNLITTERATUR SAMT BIOGRAFIER. VERITAS FÖRLAG SORTERAR UNDER STOCKHOLMS KATOLSKA STIFT OCH DESS BISKOP, KARDINAL ANDERS ARBORELIUS.

Den katolska socialläran Dokument 1891–2015 den katolska socialläran har kallats kyrkans bäst bevarade hemlighet. Den har inspirerat till fredslösningar, socialt arbete och demokratiska reformer, och spelat en stor roll för den europeiska tanketraditionens gemenskap. I denna volym samlas för första gången på svenska de katolska grundtexterna kring kyrkans och individens uppgifter i världen och samhället. Tillsammans utgör de ett angeläget vittnesbörd om de omvälvande rörelser som under de senaste 150 åren format vår värld, fram till dagsaktuella diskussioner kring fattigdom, jämställdhet, sexualitet, miljöfrågor, sekularism och ekumenik. q häftad, 1239 s

j derek holmes/bernard w bickers

Katolska kyrkans historia

i den här numera klassiska volymen skildras kyrkans historia alltifrån den första lilla gruppen lärjungar till dagens världsomspännande rörelse. Boken utkom första gången år 1983 och har därefter tryckts i ett flertal nya upplagor. Denna utgåva omfattar även ett nytt avslutningskapitel om kyrkan i den postmoderna världen. »Ingen annan bok innehåller så mycket information på så litet utrymme, eller är så till fullo pålitlig som denna kyrkohistoria.« (The Tablet). q häftad, 425 s

magnus nyman

Förlorarnas historia

Katolskt liv i Sverige från Gustav Vasa till drottning Kristina

ett nästan helt negligerat avsnitt ur den svenska historien – katolikernas situation under reformationsförloppet. Genom brev och dokument får vi stifta bekantskap med en färgstark skara personligheter och en livskraftig debatt. Författaren är professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala och katolsk präst. Boken har belönats av Svenska Akademien med Axel Hirschs pris för framstående historiskt arbete.

q häftad, 366 s

lars melin

Faktiskt!

En bok om världsbilder och vad de vilar på

för den late är naturvetenskap obegripligt och kristen tro förlegad. Helt fel, faktiskt! Varför inte starta med det senaste inom vetenskapen för att se att det stämmer med kristen tro?

Det gäller åtminstone för de tre största frågorna: Big Bang, livets uppkomst och utvecklingen mot homo sapiens. Och det ger god orientering också för dynamiska vetenskapsområden som kosmologi, partikelfysik, hjärnforskning och genetik, miljöfrågor, sekularism och ekumenik. Författaren är docent i svenska vid Stockholms universitet. q häftad, 165 s

josef pieper

Thomas av Aquino Tolv föreläsningar den »änglalike doktorn« är också en tänkare för vår tid.

Denna klassiker vänder sig till den som vill fördjupa sin bekantskap med ett av kyrkans stora helgon, till den som vill veta mer om skolastikens tidevarv och en av dess främsta representanter, till var och en som är förtrogen med hjärtats och förnuftets längtan efter större kunskap om Gud. Författaren var katolsk professor i filosofi i Münster och dessa föreläsningar utgör en genomgripande översikt av Thomas liv, verk och tid.

I denna utgåva ingår även en tidigare på svenska opublicerad studie av Thomas och latinet. q häftad, 214 s

hans hellström

Den heliga Birgitta (1303–1373) med sin stora sociala ansvars- och rättvisekänsla och med stöd av sina uppenbarelser påverkade den heliga Birgitta både Sveriges och Europas historia. Varken kungar, biskopar eller påvar kom undan hennes många gånger hårda domsord. År 1999 utsågs hon av påve Johannes Paulus II till ett av Europas tre kvinnliga skyddshelgon. Denna bok är en koncis och lättläst introduktion till hennes person och gärning.

Författaren är fil. dr i historia och teol. kand. q häftad, 60 s

tord fornberg (red.)

Skrift och tradition Katolska perspektiv på bibeltolkning och bibelbruk

den reformatoriska skriftprincipen, sammanfattad i uttrycket »Skriften allena«, innebär ett avståndstagande från tanken att kyrkans traditionsutveckling gradvis fördjupar bibelordet. Uppsatserna i denna volym ger populärvetenskapliga perspektiv på hur bön, liturgi och meditation liksom filosofi och teologi förenats med tolkning, översättning och bibelanvändning i kyrkans historia och samtid.

q häftad, 168 s

anders arborelius ocd

Kardinalens novisår Ett slags postilla om sina egna och omvärldens reaktioner, liksom om de förväntningar som uppstod i spåren av utnämningen till kardinal år 2017, skriver biskop Anders Arborelius i denna volym, som samlar merparten av de predikningar, reträtter, föredrag och radioprogram som han hållit under sitt första »novisår« som kardinal. Arvet från gestalter ur Kyrkans historia varvas med råd och uppmuntran till den troende.

Biskopens direkta men ödmjuka tilltal påminner oss om vem han själv och vi alla är kallade att tjäna: Kristus och hans kyrka. q inbunden med märkband, 400 s

VERITAS@KATOLSKAKYRKAN.SE

BESÖKSADRESS: BRUNNSGRÄND 4, GAMLA STAN

BESTÄLL OCH SE KATALOG PÅ WWW.VERITASFORLAG.SE

POSTADRESS: BOX 2150, SE–103 14 STOCKHOLM

DISTRIBUTION VIA KATOLSK BOKHANDEL WWW.KATOLSKBOKHANDEL.COM

TELEFON 08–505 576 85 070–818 31 81 (FÖRLAGSCHEF)

Stora vetenskapsmän och tänkare m

Banbrytare. Tyngdlagen, räknemaskinen och det faktum att jorden snurrar runt solen.

Många viktiga upptäckter och uppfinningar gjordes av djupt troende personer.

Här listar vi några berömda kristna vetenskapsmän och tänkare.

Johannes Kepler ​1571–1630 Tysk astronom och innerligt

Foto: Istockphoto

troende protestant som kunde bevisa att Kopernikus hade rätt. Han insåg att planeter rör sig i ellipser, vilket också bekräftade Tycho Brahes (en annan kristen vetenskapsman) teorier.

Isaac Newton ​1642–1727 Brittisk fysiker, matematiker och astronom, där-

James Clerk Maxwell

John Locke

​1831–1879 Skotsk fysiker och matematiker, därtill troende

​1632–1704 Engelsk filosof och

och aktiv kristen. Maxwell byggde vidare på Faradays experiment och formulerade dennes slutsatser i elegant matematik. Maxwells betydelse för den moderna fysiken kan inte överskattas.

Han är mest berömd för sina fyra ekvationer, vilka sammanfattar elektrodynamiken och som bland annat ligger till grund för vår förståelse Den första fotografiska färgbilden av fenomen som radiovåtogs av Maxwell 1861. Foto: Wikipedia gor och ljus.

politisk tänkare, därtill djupt troende, som fått stor betydelse för empirismen i filosofin och för liberalismen i politiken, där han propagerade för att även kungen var ställd under lagen.

Locke introducerade begreppet tabula rasa, ett vitt oskrivet papper, för att beskriva människan vid födelsen – på detta skriver erfarenheten de ord som utgör våra kunskaper. Erfarenheten, menade Locke, gav bevis på Guds existens. Därtill har Gud skänkt oss uppenbarelse i kristendomen, vars innehåll inte strider mot förståndet.

Nikolaus Kopernikus

ia

36

Foto: Wikipe d

​1473–1543 Polsk astronom och troende katolik som argumenterade för en heliocentrisk världsbild (att jorden snurrar runt solen) och beskrev planeternas banor med avancerad matematik. Han hänvisade till Gud i sina verk och ansåg inte att hans system och Bibeln var i konflikt.

till djupt troende protestant och teolog. Kanske den viktigaste vetenskapsmannen under den vetenskapliga revolutionen, bland annat för att ha formulerat lagen om gravitation med hjälp av astronomi – och ett fallande äpple.

Hans banbrytande verk Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica innehåller hans rörelselagar och klassisk mekanik. Han revolutionerade den vetenskapliga metodologin och gav upphov till SI-enheten för kraft, newton.

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

med kristen tro

René Descartes ​1596–1650 Fransk filosof, matematiker och fysiker, tillika djupt troende katolik. Han kallas ibland den moderna filoso­ fins fader, men utvecklade även geometrin och optiken, lik­ som den vetenskapliga metodologin.

Carl Friedrich Gauss ​1777–1855 Tysk, ibland kallad Princeps mathematicorum, ”den främste av matematiker” och en djupt troende protestant. För honom var tro något som skulle levas ut, och han menade att Gud kontinuerligt uppenbarar sig i sin ska­ pelse. Enligt Gauss harmonierade Gud fullkom­ ligt med hans egna vetenskapliga upptäckter.

Faradays arbetsbord.

Foto: Istockphoto

Michael Faraday

​1623–1662 Fransk matematiker,

​1791–1867 Brittisk fysiker, som i biografier beskrivs som ”djupt troende och aktiv i kyrkan”. Faraday var en slags ellärans Gali­ lei. Han hade ingen formell vetenskaplig utbildning och börja­ de som assistent till en känd fysikprofessor, Sir Humphry Davy.

Faraday blev erbjuden adelskap men avböjde av religiösa skäl. Liksom att han avböjde att bli president för Royal Socie­ ty (världens mest prestigefyllda vetenskapsakademi). Han var framför allt experimentalist och hans försök lade grunden för ellärans vidare utveckling.

o:

I

st

oc

kp

ho t

o

fysiker och filosof samt innerlig katolik och kyrkoman. Han uppfann räknemaskinen och grundlade sannolikhetsläran, men är också känd för sina experiment med en kvicksilver­ barometer. Gav upphov till SIenheten för tryck, pascal.

Fo t

Blaise Pascal

​1561–1626 Engelsk filosof, vetenskaps­ man och statsman, därtill Englands lord­ kansler och en av upphovsmännen till den moderna filosofin. Han sade bland annat att Gud har två böcker – skriften och naturen – och att dessa talar samma språk.

Foto: Istockphoto

​1729–1797 Irländsk filosof och politiker, och konservatismens grundare. Han var en förespråkare för grundläggande dyg­ der för hur människan ska agera i samhäl­ let och betonade vikten av kristna institu­ tioner för både den moraliska stabiliteten och statens bästa.

Burke försvarade principerna för poli­ tisk representation, men förutsåg en fara i att demokrati kan leda till avskaffandet av viktiga traditioner och etablerad religion om populistiska demagoger lyckas fånga den oinsatta, outbildade massans öra och styra dess impulser och röstande.

ia

Francis Bacon

Fo to: Wikip e d

Edmund Burke

Banérskolan Leksands kristna friskola i Häradsbygden

Välkommen att ansöka till skolan!

Vi har platser kvar till ht 2020.

Kontakta: rektor@banerskolan.se Mobil: 072-243 33 82 (dagtid)

www.banerskolan.se 37

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

– Malmös kristna skola ”Vi vill att den kristna värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten och vara en hjälp i utvecklingen av elever och personal. På vår skola vill vi ge våra elever de bästa förutsättningarna att gå vidare ut i livet. Förutom mycket goda studieresultat, vill vi att de barn som lämnar Mariaskolan ska ha blivit utrustade med inre trygghet, livsmod och nyfikenhet.”

Vi är alltid på jakt efter engagerad personal till vår förskola, grundskola och fritidshem!

Välkommen att skicka ditt CV till info@mariaskolan.net www.mariaskolan.net

KUNSKAP OCH VÄRDERINGAR - FÖR LIVET. Grundskolan F-9

www.mikaelskolan.se Ebba Brahes väg 1, Sollentuna • 08-754 00 25

Kunskap • Trygghet • Varje elevs unika värde

VÄSTERÅS Förskola och skola med kristen värdegrund www.piltradsskolan.se • www.piltradetsforskola.se

38

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Teologer som format vårt samhälle Augustinus

Martin Luther

​ 354–430 Biskop i Hippo Regius och

1483–1546 Munk, professor och teolog som initierade den protestantiska reformationen. Han poängterade att frälsning är av enbart nåd och talade om det allmänna prästadömet. Han översatte även Bibeln till tyska.

to

: Is

to c

kp h

o to

filosof, teolog, retoriker och kyrkofader.

Lade grunden för både teologi och filosofi på medeltiden. Hans Confessiones (Bekännelser) brukar betraktas som den första psykologiska självbiografin. Han har också kallats ”den första moderna människan”.

Fo

Thomas av Aquino ​Ca 1225–1274 Italiensk dominikan, präst, filosof som anses som den främste av de kristna teologerna med ojämförligt inflytande över västvärldens teologi. Han anpassade Aristoteles filosofiska system till den kristna tron. Hans verk Summa theologica var en komplett vetenskapligt arrangerad exposition av teologin och på samma gång en sammanfattning (summæ) av den kristna filosofin som världen kände.

Han räknas till en av de främsta företrädarna för skolastiken.

En grundskola på stadig grund mitt i Sävsjö!

Välkommen!

Bild: Wikipedia

Jean Calvin 1509–1564 Franskschweizisk reformator och den mest betydande 1500-talsreformatorn vid sidan av Luther. Han påverkade och inspirerade även samhällsutvecklingen vid USA:s formande.

Bild: Reformationsmuseet, Genéve

Vill du att ditt barn ska gå på en kristen skola? Är du grundskollärare eller fritidspedagog och vill arbeta på en kristen skola?

Då är Strandskolan i Vilhelmina den skola du söker.

Den enda kristna friskolan i Norrlands inland.

Hjärtligt välkommen!

Ring 0382-100 70 eller besök oss på www.savsjokristnaskola.se så får du veta mer.

Strandskolan Vilhelmina Sweden info@strandskolan.se • www.strandskolan.se

Nyhemsskolan – Varbergs Kristna Skola Nyhemsskolan erbjuder barn och ungdomar en skola som prioriterar god inlärningsmiljö, har fokus på resultaten och värdegrundsarbetet.

Vår vision lyder: ”Vi vill utbilda och forma en generation som är beredd att ta ett samhällsansvar och tillämpa kristna värderingar”.

Är du nyfiken på vår skola?

Kontakta rektor Johan Törnäng. Östra vägen 71, 432 35 Varberg Tel: 0340-136 20 • rektor@nyhemsskolan.se

www.nyhemsskolan.se 39

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Professor: Kristendomen var viktig för västvärldens framgång Forskning. Utbredningen av demokrati och ekonomiskt välstånd kan bland annat spåras till vilken religion som präglat området. Det framhåller Paul Segerstrom, professor på Handelshögskolan i Stockholm, som menar att länder med protestantisk kristen tro varit särskilt framgångsrika.

För några år sedan tog Paul Segerstrom en paus i sin ordinarie forskning, där han bland annat skriver forskningsartiklar till akademiska tidskrifter.

– Jag ville läsa böcker och artiklar om vad som ger nationer välstånd respektive fattigdom och se vem som har de bästa argumenten, berättar han när vi träffar honom i hans tjänsterum på våning sju på Sveavägen 65.

– Jag hade kommit till en plats i min karriär där jag ville fokusera på de stora frågorna i stället för att bedriva studier med ett snävt fokus, vilket man är tvingad till om man ska bli publicerad i ekonomiska forskningspublikationer, tillägger han.

Paul Segerstrom tog ledigt, läste böcker och upptäckte en bok från 2011 som blev en ögonöppnare. Boken var Civilization: The west and the rest av Niall Ferguson, historieprofessor på Harvard University.

– I boken argumenterar författaren för att

40

religion är viktigt för att förstå västvärldens framgång i relation till övriga världen, konstaterar han.

Niall Ferguson menar att konkurrens och en satsning på vetenskap bidrar till tillväxt. Även privat ägande är en framgångsfaktor.

– Detta stämmer överens med vad jag själv kommit fram till. Jag har tagit fram modeller som visar att ett starkare skydd för privat ägande bidrar till tillväxt, säger Paul Segerstrom.

De slutsatser som verkligen intresserade honom var religionsfaktorn, vilket han beslutade sig för att gräva djupare i.

Snart upptäckte han en uppsats av professor Robert Woodberry från 2012, som beskrev hur det finns ett direkt samband mellan tidig protestantisk mission och stabila demokratiska institutioner hos de 130 länder som ligger utanför västvärlden.

– De kolonier som i ett tidigt stadium hade fler protestantiska missionärer hade i ett senare skede i mycket högre grad demokratiska institutioner. Resultatet visade ett mycket starkt statistiskt samband; de variabler som kopplades till protestantisk mission förklarade 50 procent av variationen i värdena.

– Det var ett imponerande arbete och ett otroligt tydligt samband. Jag blev chockad. I läroböcker om ekonomi är rutinbudskapet att religion inte har någon betydelse.

Paul Segerstrom, professor på Handelshögskolan i Stockholm, anser att religionens roll i samhället inte lyfts fram tillräckligt.

Foto: Ruben Agnarsson

●●●

De kolonier som i ett tidigt stadium hade fler protestantiska missionärer hade i ett senare skede i mycket högre grad demokratiska institutioner.

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Varför uppmärksammas inte denna faktor?

– Jag tror att det kan vara förutfattade meningar i den vetenskapliga världen. Man kanske inte vill att religion ska ha en betydelse.

I själva verket ifrågasätter Robert Woodberrys forskning alla tidigare slutsatser när det gäller bakgrunden till demokratiska institutioner.

– Det är verkligen en häpnadsväckande forskningsartikel, säger Paul, och konstaterar att reaktionen i forskningsvärlden mestadels har varit tystnad och ignorans.

– Det är total tystnad. Jag tror inte att de har en bra respons på Woodberrys analys. Därför pratar man inte om den.

Västvärldens mission gick hand i hand med koloniala ambitioner, där det primära målet var att göra affärer. Vad var det protestantiska missionärer gjorde som skiljde ut sig?

– Robert Woodberry berör detta indirekt. Han konstaterar att i de fall där europeiska nybyggare endast kom för att bedriva affärer gjordes ingenting för att bygga upp demokratiska institutioner.

– Detta bekräftar det jag tidigare läst om exempelvis Namibia. Affärsmännen ville bara tjäna pengar. Jag har varit i Namibia och har läst biografier om missionärer som kom dit. De för-

41

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Fakta. BNP i relation till religion Protestantism

$ Judendom

$

Invånare: 6 miljoner Land: Israel BNP/inv: USD 19 320 (2002)

Katolicism

$

Invånare: 904 miljoner Exempel på länder: Frankrike, Italien, Spanien, Brasilien BNP/inv: USD 9 358 (2002)

Grekisk ortodox

$

Invåndare: 262 miljoner Exempel på länder: Grekland, Ryssland, Rumänien, Ukraina BNP/inv: USD 7 045 (2002)

Konfucianism

$ $ $ $

Invånare: 1 491 miljoner Exempel på länder: Sydkorea, Kina, Japan, Singapore BNP/inv: USD 6 691 (2002)

Buddhism Invånare: 146 miljoner Exempel på länder: Thailand, Kambodja, Laos, Mongoliet BNP/inv: USD 4 813 (2002)

Islam Invånare: 1 122 miljoner Exempel på länder: Saudiarabien, Egypten, Marocko, Pakistan BNP/inv: USD 3 142 (2002)

Hinduism Invånare: 1 041 miljoner Exempel på länder: Indien, Nepal BNP/inv: USD 2 390 (2002)

sta européer som flyttade till norra Namibia år 1870 levde där i 50 år innan någon annan europisk nybyggare dök upp.

– Stammarna i norra Namibia var analfabeter, ledarna kunde heller inte läsa. Missionärerna startade skolor så att eleverna kunde börja läsa och skriva, och börja läsa Bibeln.

Paul Segerstrom nämner även siffror från 2002, som redovisar BNP (bruttonationalprodukten) för länder som grupperats efter den religion som historiskt har dominerat området (se faktaruta ovan).

– De länder som dominerats av protestantisk kristendom kommer tydligt på första plats, med en BNP på 30 000 dollar per invånare.

Kan det finnas andra förklaringar?

– Vilka då? När jag undervisade detta på universitetet hörde jag en student som sade att islams låga siffra – en tiondel i jämförelse med de områden som dominerats av protestantisk kristendom – berodde på närheten till ekvatorn.

– Men Singapore ligger precis på ekvatorn och är ett mycket framgångsrikt land. Israel är ett annat exempel, som är omgivet av muslimska

42

Invånare: 530 miljoner Exempel på länder: USA, Sverige, Storbritannien, Tyskland BNP/inv: USD 29 784 (2002)

I länder där kristen­ domen har haft stort inflytande har också medborgarna större ekonomiska tillgångar, visar statistik som professor Paul Segerström lyfter fram.

länder som alla är fattiga: Libanon, Syrien, Jordanien och Egypten.

– Föreställningen att geografi har betydelse är ett dåligt argument.

Fakta. Paul Segerstrom Ekonom och professor i internationell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm sedan 2000. Vid millenieskiftet lämnade Paul Segerstrom sin tjänst som professor på Michigan State University – ett av de största universiteten i USA med 43 000 studenter – för att bli innehavare av Tore Browaldhs professur i internationell ekonomi på Stockholm School of Economics.

Han ger Koreahalvön som exempel på hur protestantisk tro främjar tillväxt.

– Syd- och Nordkorea är fascinerande exempel, de var ursprungligen ett land. De första protestantiska missionärerna dök upp 1875, och det fanns knappast några kristna där för hundra år sedan, säger Paul Segerstrom, som ofta undervisade doktorander från Sydkorea på Michigan State University.

– Sydkorea diskuteras ofta i läroböcker om internationell handel, det ämne som jag huvudsakligen undervisar i. Landet beskrivs som en framgångssaga och är en av de öst­asiatiska tiger­ekonomierna, tillsammans med Hongkong, Taiwan och Singapore.

– Länderna var mycket fattiga på 1960-talet men är i dag rika ekonomier som har haft en extremt hög ekonomisk tillväxt i decennier.

Ekonomer talar om en mirakulös ekonomisk tillväxt.

– Sydkorea är det främsta exemplet av dem ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

alla; landet står för hälften av dessa tiger­ekonomiers omsättning. Ekonomer frågar sig vad som ligger bakom denna framgång och den vanliga förklaringen är att de öppnat upp för internationell handel. Inga ekonomer resonerar kring religionens betydelse.

Men faktum är att andelen kristna i Sydkorea sedan 1960 och framåt ökat från två till trettio procent.

– Det är en stor förändring som helt ignoreras. Jag tror att detta är en nyckel till att förstå Sydkoreas framgång.

Japan är en stark ekonomi som saknar en stor kristen befolkning?

– Ja, men de förlorade andra världskriget och USA påtvingade landet en rad goda institutioner, vilket utgjort en grund för den ekonomiska tillväxten, säger professor Paul Segerstrom.

Han menar att bibliska ideal om människovärde, personligt ansvar, privat ägande och frihet gynnar demokrati och ekonomisk tillväxt, samtidigt som totalitära och odemokratiska system utmanas.

Paul Segerstrom beskriver hur Bibelns berättelse om befrielsen från slaveriet i Egypten har motiverat många människorättsrörelser och hänvisar till William Wilberforce, som föddes i en av Storbritanniens rikaste familjer, blev kristen vid 26 års ålder och därefter gav sitt liv till att bekämpa slaveriet.

– Det är en myt att alla människor längtar efter frihet. Även om några gör det, föredrar många – även till priset av att förlora friheten – att bli omhändertagna i stället för att ta ansvar för sitt eget liv, säger han, och pekar på att totalitära stater lovar människor att ta hand om deras behov, men att de som ger upp sin frihet mot att få försörjning i förlängningen kommer att förlora både frihet och försörjning.

Ruben Agnarsson

FO L K E HJ E L M S TA M r e d o v i s n i n g s ko n s u lt folke@hjelmstam.net 0707-99 09 60 M2 Center Jönköping

HAVSNÄRA

Fotö, 3 mil nv Göteborg 4 bäddar, 3 rok, dusch/wc, kyl/frys, spis, tvättmaskin, torktumlare. Ny möbl. altan.

200 m till bryggcafé ”Café Boa” (känt från tv), öppet på sommaren. Gäst- och fiskehamn.

Barnvänl. bad 800 m. Bilväg till huset. Bro till Hönö och Öckerö, vägfärja till fastlandet Uth. v-vis under hela året.

Lars Sjögren, 070-205 32 37, 0739-49 74 33 marta.42@telia.com

Flygares gränd 7, FALKÖPING • Tel 0515-898 90

www.tegehalls.se

Björkuddens Gräv- & maskinservice

Paul Segerstrom är i dag verksam vid Handelshögskolan i Stockholm. Foto:Hasse Holmberg/TT

Lekeryd • Telefon: 070-62 50 516

43

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Bevingade bibliska uttryck Svenska språket fullkomligt vimlar av ord och uttryck som vi tar för självklara, men som har sitt ursprung i Bibeln.

Här följer ett litet urval.

Foto: Istockphoto

Inte ett jota ​När Jesus ska uttrycka att absolut ingenting i den gammaltestamentliga lagen ska förgås, säger han att inte ens en enda bokstav ska falla bort – inte ens den lilla bokstaven jota, som bara utgörs av en liten prick, eller komma. (Matt 5:18)

Kreti och pleti ​Bibelns kung David hade en livvakt, som kallades kereteer och peleteer. I Gustav Vasas bibel från 1541 kallades dessa ”Crethi och Plethi”. (2 Sam 8:18)

Lägga orden i någons mun När Gud kallade Mose att leda Israels barn ut ur Egypten var dennes ursäkt att han inte kunde tala. Guds lösning var att Mose skulle använda sin bror, Aron, som talesperson och lägga sina ord i hans mun. (2 Mos 4:15)

Ramaskri I Rama, strax utanför Betlehem, begravde Jakob sin älskade hustru Rakel, efter att hon dött i barnsäng. När kung Herodes lång tid senare lät döda alla gossebarn i Betlehem sägs det att Rakel brast ut i jämmer och gråt över det fruktansvärda tilltaget – ett rop, eller skri, i Rama. (Matt 2:18)

Sabbatsår Enligt den judiska lagen var det viktigt att inte bara människan utan även åkrarna – naturen – skulle få regelbunden vila. Därför infördes sabbatsåret, under vilket en åker måste ligga i träda för att inhämta ny näring och livskraftighet. (3 Mos 25:2–4)

44

Falla i god jord ​ I Jesu liknelse om de fyra jordmånerna beskriver han hur sådden går till spillo om den sås på fel ställe. Men det som föll i god jord rotade sig, växte upp och gav ett gott resultat. (Mark 4:8)

I elfte timmen ​ I Matteus 20:6 står det berättat om några män som varit utan arbete hela dagen, men i ”elfte timmen”, i sista stund – den sista arbetstimmen för dagen – kommer en man som lejer dem till sin vingård.

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Syndabock ​Gud instruerade Mose att man varje år på Försoningsdagen skulle utse en bock som, ställföreträdande för hela folket, skulle bära allas synder. All skuld lades på denna bock, som skickades ut i öknen. (3 Mos 16:20–22)

Fler exempel på bibliska uttryck: ●● Fara fram som ett jehu (2 Kung 9:20) ●● Gå all världens väg (1 Kung 2:2) ●● Frid och fröjd (Rom 14:17) ●● Rinna ut i sanden (1 Mos 38:9) ●● Rätt ska vara rätt (Ps 94:15) ●● Ta någon under sina vingar (Ps 36:8) ●● Ta sitt förnuft till fånga (2 Kor 10:5) ●● Utan återvändo (Heb 5:11–14, 6:1–12) ●● Ha sitt på det torra (2 Mos 14:16) ●● Se mellan fingrarna (3 Mos 20:4) ●● Hänga på ett hår (5 Mos 28:66) ●● Veta varken ut eller in (1 Kung 3:7) ●● Sätta någon på det hala (Ps 73:18) ●● Ta en ände med förskräckelse (Ps 73:19) ●● Skina som en sol (Matt 17:2) ●● Fara i frid (Luk 2:29) ●● Se sig mätt på något (Pred 1:8) ●● I tid och otid (Ords 29:20 och 2 Tim 4:2) ●● Gå genom eld och vatten (Ps 66:12, Jes 43:2) ●● Arbeta i sitt anletes svett (1 Mos 3:19) ●● Göra livet surt för någon (2 Mos. 1:14) ●● Vara en stötesten (Jes 8:14) ●● Som en droppe i havet (Syr 18:8) ●● Vara i ett välsignat tillstånd (1 Mos 17:16) ●● Gå från klarhet till klarhet (2 Kor 3:18) ●● Gå genom märg och ben (Heb 4:12) ●● Inget nytt under solen (Pred 1:9) ●● Sila mygg och svälja kameler (Matt 23:24) ●● En ulv i fårakläder (Matt 7:15) ●● Kasta pärlor för svin (Matt 7:6) ●● Röra upp himmel och jord (Hagg 2:7) ●● Skilja agnarna från vetet (Matt 3:12) ●● Som en tjuv om natten (1 Thess 5:2) ●● Väga sina ord på guldvåg (Syr 28:24–25) ●● Förbjuden frukt (1 Mos 3:3) ●● Inte kröka ett hår på någons huvud (2 Sam 14:11) ●● Ta upp någons fallna mantel (2 Kung 2:13–15) ●● Två sina händer (Ps 26:6) ●● Elddop (Matt 3:11)

Välkommen till Kåfalla Herrgård Kåfalla Herrgård är en pärla i Bergslagen, strax öster om Lindesberg. En oas i naturskön och läkande miljö. En plats att söka Gud, för dig själv eller det sammanhang du finns i.

Gården kan bokas både för helpension och för självhushåll. www.kafalla.se • Tel: 073-82 930 65 • Mail: bejfab@telia.com

Skrivarvägen 1, Orsa kontakt@trunnagarden.se www.trunnagarden.se 076-475 99 64

1–3 maj Inspirationshelg för skolfolk

Hans Gabre med flera. Ur programmet: Vilken skola är neutral?

Karaktärsdaning Saklig undervisning om livets ursprung Normkritisk pedagogik

Skön musik på cd från

TRÄSLOTTET MEDIA • Vägmärken Texter ur Dag Hammarskjölds dagbok med musik av Stig Andersson.

• Klassiska pärlor och himmelska hymner • Music Without Borders – Our Way Läs mer på traslottet.com och mejla din beställning till traslottet@icloud.com

Pris: 150:-/st inkl. porto

TRÄSLOTTET MEDIA Yrkesutbildning för vuxna

Blomsterdekoratör 40 veckor Terminstart 18 augusti 2020, anmälan senast 20 april

Möjlighet till boende på kursgården.

Hol, 441 93 ALINGSÅS Tel 0732-63 00 01 info@floradekor.com www.floradekor.com

45

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Vasaskolan – Verkligt Växande Vi vill att eleverna ska få växa i kunskap, omsorg, gemenskap, glädje, förståelse, trygghet och tilltro.

På Vasaskolan har vi bedrivit undervisning sedan 1972 och vi arbetar för en trygg och studiemotiverade miljö.

Vi finns belägna i centrala Göteborg och på så sätt har vi nära till stadens kulturella utbud till våra elever.

Vasaskolan

Är du intresserad av att få veta mer om vår skola eller kanske önskar få jobba hos oss kan du besöka oss på vår hemsida: www.vasaskolan.net

– Fristående kristen skola i centrala Göteborg

Kristinaskolan är en kristen skola i Angered, Göteborg.

Sedan 1982 har elever från många olika kulturer kommit samman på Kristinaskolan.

Är du intresserad av att jobba hos oss?

För läsåret 20/21 söker vi lärare till förskola och grundskola samt fritids www.kristinaskolan.se

För mer information, kontakta rektor Charlotte Aspman 031-332 02 61, rektor@kristinaskolan.se

KR

LE

ISTN

A SKOL

AN

EN

SA

LA

M

O

H

Ä

SK

L

KUNSKAP, TRYGGHET & KARAKTÄR

FRA

TRYGGHET

MTIDENS

AV S

K

O

N

RM

A

, K U A

P

&

KA

RAKTÄR

FÖ R

AT

T

F

Besöksadress: Petrejusvägen 42, 121 38 Johanneshov - Tunnelbanestation: Hammarbyhöjden Postadress: Box 20033, 104 60 Stockholm - Växel: 08-122 069 70 - Mailadress: info@kristnaskolan.se

46

ARVET VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Krönika.

Stefan Gustavsson: Jerusalem, Aten och Rom – Europas historiska rötter

D

en västerländska kulturen är, med alla uppenbara brister och fruktansvärda illdåd till trots, den hitintills mest framgångsrika kulturen i människans historia.

Kultur betyder odling. En kultur är skörden av idéer och handlingar som över tid odlats inom ett visst område eller av en viss grupp människor. För Europas del går de grundläggande idéerna som har odlats här att föra tillbaka till tre världsberömda städer: Jerusalem, Aten och Rom. Jerusalem, som inte ligger i Europa utan är centrum i Mellersta Östern, är staden med det mest avgörande bidraget. Härifrån kommer den judiska monoteismen, tron på den ende Guden, som är skapare av himmel och jord och som satt sin stämpel på människan, Guds avbild.

Och härifrån kommer uppenbarelsen av Gud. Inte som en mystisk erfarenhet endast, utan som mäktiga gärningar i historien och som meningsfull språklig kommunikation med människan.

Aten är staden som för alltid är förknippad med förnuft och filosofi. Här möter vi sökandet efter tankemässig klarhet och efter sanning.

Aten är också känt för konsten och längtan efter skönhet, som kan ses i grekisk litteratur och i grekiska skulpturer.

Rom – ”den eviga staden” – var centrum för en civilisation som erövrade och förvandlade mycket av den då kända världen. Framgångarna för militären, arkitekturen och de olika institutionerna ligger bakom uttrycket ”Roms härlighet”.

Staden har gett oss rättstänkandet och mycket av organiseringen av samhället, och vi ser fortfarande influenserna i språket (latin) och arkitekturen (romerska bågar och kolonner).

Men hur kom influenserna från dessa tre disparata städer att flätas samman till en gemensam kultur? Det har med Jesus från Nasaret att göra.

När Pontius Pilatus genomförde avrättningen av Jesus utförde han en profetisk handling.

Så här skriver evangelisten Johannes: ”Pilatus lät också skriva ett anslag som sattes upp på korset. Där stod skrivet: ’Jesus från Nasaret, judarnas kung.’ Anslaget lästes av många judar, eftersom platsen där Jesus blev korsfäst låg nära staden och texten var skriven på hebreiska, latin och grekiska. Då sade judarnas överstepräster till Pilatus: ’Skriv inte judarnas kung, utan att han har sagt: Jag är judarnas kung.’ Pilatus svarade: ’Det jag skrivit har jag skrivit’” (Joh 19:19–22).

Pilatus proklamerade Jesus som judarnas konung på tre språk: hebreiska, latin och grekiska. På Jesu kors fanns alltså de tre städerna, representerade av de tre språken.

●●● Men budskapet från Jerusalem innebar ... ett bejakande av allt som är gott och sant, oavsett var det finns. Därför fördes också det bästa från Aten och Rom vidare i det kristna Europa.

Efter Jesu uppståndelse spreds den kristna rörelsen ut i världen. Grunden för budskapet var att Israels Gud – som samtidigt är hela världens Gud – har agerat slutgiltigt i Jesus från Nasaret. Nu kallar han alla människor till sig.

Vi ser i Apostlagärningarna att det budskapet spreds från Jerusalem, via Aten, till Rom. Efter hand kom det budskapet att bli den dominerande tron i vad vi i dag kallar Europa.

Men budskapet från Jerusalem innebar inte bara en kallelse att omvända sig från synd. Det innebar också ett bejakande av allt som är gott och sant, oavsett var det finns. Därför fördes också det bästa från Aten och Rom vidare i det kristna Europa.

Jesus är uppenbarelsen av Gud och fullbordar allt som Jerusalem står för. I honom finns ”vishetens och kunskapens alla skatter gömda” (Kol 2:3) och han är svaret på det som Aten sökt efter. Härligheten, som Rom i sina bästa stunder strävade efter, möter vi i honom. Som Paulus kunde säga: Gud har beslutat ”att sammanfatta allt i himlen och på jorden i Kristus” (Ef 1:10).

Stefan Gustavsson direktor Apologia

47

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD ARVET

Provläs en månad gratis!

Världen idag är en obunden nyhetstidning på kristen grund som kommer ut fyra gånger i veckan.

En tydlig, saklig och varm kristen röst i mediebruset.

0 kr

ad

i en mån

Provmånaden innebär du får tidningen hemskickad tre dagar i veckan. Dessutom får du tillgång till vår e-tidning som kommer fyra gånger i veckan, allt på varldenidag.se samt vårt nyhetsbrev via e-post.

Välkommen att anmäla din provmånad: • prova.varldenidag.se • 018-430 40 50 • kundtjanst@varldenidag.se

www.varldenidag.se

q Jag beställer en gratis provmånad av Världen idag!

Namn.............................................................................................................................................................................................................................

Adress ...........................................................................................................................................................................................................................

Postnummer.........................................................................................................................................................................................................

Postadress ...............................................................................................................................................................................................................

Telefon (obligatoriskt) ................................................................................................................................................................................

E-post.............................................................................................................................................................................................................................

Erbjudandet gäller t.o.m. 2020-12-31 för hushåll i Sverige som inte haft tidningen de senaste sex månaderna. Prenumerationen avslutas automatiskt när provmånaden gått ut.

Du kommer då att kontaktas av en av våra säljare för erbjudande om fortsatt prenumeration.

För våra prenumerationsvillkor samt vår personuppgiftspolicy, se www.varldenidag.se/kundtjanst

Svarspost Kundnummer 901204700 758 00 Uppsala