Kvinnors rätt att rösta föddes ur frikyrkan

Jämställdhet. Diskussionen om kvinnors rättigheter har alltid funnits. I vårt samhälle har vi kommit ganska långt – vi är rätt nära orden från Bibeln om att inte göra skillnad på jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna.

De orden är sprängstoff, menar Cecilia Wejryd, professor i kyrkohistoria. H ur den kvinnliga hälften av människorna ska leva har alltid varit omdiskuterat. Så även i västerländsk kultur, som ändå präglats av Bibeln, där alla människors lika värde poängteras gång på gång.

Cecilia Wejryd, professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet, menar att kristendomen i grunden står för jämställdhet och frigörande från förtryck. – Väldigt mycket talar för att kristendomen var superattraktiv för kvinnan den första tiden, säger hon.

Paulus tal om att vara ett i Kristus var en enorm deklaration av att Kristi kropp inte bryr sig om klass, etnicitet eller genus. – Det var en oerhörd kraft i detta, men sedan har kyrkan inte alltid förmått leva upp till det, man har inte orkat ta vara på sprängstoffet i budskapet, konstaterar Cecilia Wejryd.

I Nya testamentet berättas om många starka kvinnor som verkade trygga i sitt sammanhang. Diakonissor var förebilder och änkor hade en stark roll i kyrkan. – Men när kyrkan institutionaliseras ska man härma romarrikets ämbetsmannastruktur från biskopen och ner i samhället, och då försvinner kvinnans möjlighet till ledarskap, förklarar Cecilia Wejryd. – De visionära och profetiska som inte inordnar sig i givna strukturer uppfattas som farliga. Så nu blev det svårare för kvinnan.

På 500-talet växer kloster fram, snart även kvinnokloster, och då händer något nytt. – Där skapas möjlighet för kvinnor att bli religiösa proffs som kan fördjupa sig i bön, andakt och läsning. De lever inriktade på Kristus, kunskap och fördjupning i stället för att ha hem och barn, säger Cecilia Wejryd.

●●● Det här var helt revolutionerande. Pigan kunde predika och rika män lyssnade.

Cecilia Wejryd

De rättigheter som dagens kvinnor åtnjuter har tydliga rötter i den kristna tron.

Foto: Istockphoto

Vi hoppar några hundra år, till reformationen, då flera kristna grenar frigör sig från påvedömet. Luther ville få in det kristna livet i vardagen och det kom i förlängningen att innebära en stärkt roll för kvinnor. Wejryd uttrycker det som att tidebönerna flyttar in i familjen, och båda föräldrarna blir ansvariga för att undervisa barnen och fostra nästa generation in i den kristna tron.

I Sverige blev det grunden till en läskunnighetskampanj och så småningom utbildningsväsende. Och här stod kvinnan i centrum. – Jag är övertygad om att läsinlärningen hamnar på mamma, för det är enklare att ha en bok inomhus vid spinnrocken än ute på fältet vid plogen.

Men kontrollen från kyrkan är stark och prästen har monopol på predikandet. Trots det poppar det upp människor som upplever att de vill påminna folk om Guds ord, inte minst kvinnor. – Det här var helt revolutionerande. Pigan kunde predika och rika män lyssnade.

Så kom konventikelplakatet, som förbjöd detta fria predikande. Men det uppstod ändå väckelserörelser i var och varannan socken, så det gick inte att stoppa fullt ut.

När kyrkan fann det säkrast att ta hand om undervisningen fick kvinnor en ny arena som lärare. De utbildades på seminarier, som väckelsefolk anordnade. Kvinnorna blev också yrkesfolk genom engagemang i diakoni och social omsorg.

Cecilia Wejryd nämner missionen som en del i kvinnans starka roll inom kristenheten. – Kvinnor kunde inte få predika för svenska män, men i Afrika och Asien gick det bra, konstarerar hon. – Massor av kvinnor från alla samfund gav sig ut, de var entreprenörer och byggde skolor och sjukhus. Det blev en enorm arena för kvinnor.

Den nya väckelsen drevs av män och kvinnor tillsammans, då andlig kunskap och mognad värdesattes. Men återigen krymptes kvinnors utrymme i och med att väckelserörelserna institutionaliserades. – Då hamnar de i fyra K: kyrkbänken, köket, kören och kansliet, säger professor Wejryd.

Hon ger dock extra kredd till baptisterna, som redan på 1850-talet drev sin linje ”en människa – en röst”. Det innebar att både män och kvinnor fick delta i församlingarnas demokratiska process – långt innan kvinnor i Sverige fick rösträtt.

Många högutbildade och drivande kvinnor i Svenska kyrkan bidrog till emancipationen i

●●● Massor av kvinnor från alla samfund gav sig ut, de var entreprenörer och byggde skolor och sjukhus. Det blev en enorm arena för kvinnor.

Cecilia Wejryd

Cecilia Wejryd, professor i kyrkohistoria, poängterar att teologiska argument var med att bygga upp vår jämställdhet.

Foto: Mikael Wallerstedt

samhället i stort med tuffa uttalanden som att ”är man myndig inför Gud så är man myndig”. Och kampen för att komma fram till Bibelns lära om det allmänna prästadömet har vunnit mark. – Så visst är det teologiska argument som är med och bygger upp vår jämställdhet, sammanfattar Cecilia Wejryd.

Kerstin Schönström