Verona Wine Top @ Stoccolma e Copenaghen novembre 2013 by Verona Wine Top Verona

Verona Wine Top @ Stoccolma e Copenaghen

SOMMARIO INNEHÅLL RESUME

INTRODUZIONE INLEDNING INTRODUKTION...................................................................................................................2 PRESENTAZIONE PRESENTATION PRÆSENTATION.................................................................................................................5 LEGENDA BESKRIVNING TEGNFORKLARING...........................................................................................................11 IMPRESE E VINI PREMIATI PREMIERADE FÖRETAG OCH VINER BELØNNEDE VIRKSOMHEDER OG VINE AGRICOLA PIETRO ZARDINI..............................................................................................12 ALDEGHERI..........................................................................................................................13 AZIENDA AGRICOLA BENAZZOLI FULVIO.......................................................................14 AZIENDA AGRICOLA BERTOLDI........................................................................................16 AZIENDA AGRICOLA CA’ DEI RONCHI..............................................................................17 AZIENDA AGRICOLA CORTE MOSCHINA.........................................................................18 AZIENDA AGRICOLA FRANCHETTO ANTONIO...............................................................19 AZIENDA AGRICOLA PICCOLI DANIELA..........................................................................21 AZIENDA AGRICOLA TAMBURINO SARDO DI FASOLI ADRIANO & FIGLI...................22 AZIENDA AGRICOLA VILLA MEDICI DI CAPRARA LUIGI................................................23 AZIENDA VINICOLA VALETTI LUIGI..................................................................................26 CANTINA DI CASTELNUOVO DEL GARDA.......................................................................28 CASA VITIVINICOLA TINAZZI.............................................................................................32 CORTE CANELLA DI VENTURINI FRANCESCO, VERONICA E CASTAGNEDI ADRIANA MARIA................35 LA COLLINA DEI CILIEGI....................................................................................................37 LA DAMA.........................................................................................................................37bis SOCIETA’ AGRICOLA CORTE FIGARETTO......................................................................38 SOCIETA’ AGRICOLA CORTE SAN BENEDETTO............................................................39 SOCIETA’ AGRICOLA LE CALENDRE...............................................................................41 SOCIETA’ AGRICOLA VILLA CANESTRARI......................................................................42

ZONE VINICOLE VINODLINGSZONER VINDYRKNINGSOMRÅDER.............................................................................................44

INTRODUZIONE

Questa non è una guida di 123 vini. E’ il racconto di 123 storie nate dal sudore e dal lavoro di mani contadine che a Verona si dedicano alla coltivazione della terra e alla cura della vigna per 365 giorni l’anno da tempi remoti.

123 storie che alle loro spalle hanno le storie competenti e sapienti di tecnici ed enologi di cantina.

123 storie che si sono incrociate, durante le selezioni del concorso Verona Wine Top, con le professionalità di 35 esperti commissari, enologi e giornalisti.

123 storie pronte a spiccare il volo e a contaminarsi, cari lettori, con le vostre esperienze personali di appassionati del mondo del vino e a tramutarsi in storie d’amore, di amicizia, di buon vivere, di relazioni interpersonali.

Credetemi: con i vini Verona Wine Top la vita sarà tutta un’altra storia!

Il Presidente Camera di Commercio di Verona Alessandro Bianchi

INLEDNING

Det här är ingen vanlig vinguide över 123 viner.

Det är en berättelse som innehåller 123 historier som tillkommit genom svett och hårt arbete som utförts av de vinbönder i Veronatrakten som ägnat sina liv till att bruka jorden och sköta om sina vinodlingar 365 dagar om året sedan urminnes tider.

123 berättelser som har stöd av kompetenta och kunniga tekniker och enologer från de olika vingårdarna.

123 berättelser som, under bedömningen av vinerna vid Verona Wine Top, sammanträffade med professionalismen hos de närvarande 35 experterna, enologerna och journalisterna.

123 berättelser redo att ge sig av och införliva sig, kära läsare, med era personliga erfarenheter från vinets passionerade värld och förvandlas till historier fyllda av kärlek, vänskap, livskvalitet och personliga relationer.

Tro mig: med vinerna från Verona Wine Top kommer ditt liv att ta en helt ny vändning! Presidenten Handelskammaren i Verona Alessandro Bianchi

INTRODUKTION

Dette er ikke en guide til 123 vine.

Det er 123 historier, der udspringer af den sved og det arbejde, som bønderne omkring Verona siden tidernes morgen har lagt i at dyrke jorden og pleje vinmarkerne 365 dage om året.

123 historier, som er fortællinger om kompetente og dygtige teknikere og vinproducenter.

123 historier, som under udvælgelsen til konkurrencen Verona Wine Top er blevet krydset med 35 erfarne kommissærers, ønologers og journalisters faglige dygtighed.

123 historier, der er klar til at blive udbredt, farvet af personlige erfaringer fra passionerede fans i vinverdenen og forvandle sig til historier om menneskelige relationer, kærlighed, venskab og det gode liv.

Tro mig: Livet er en helt anden historie med vinene fra Verona Wine Top!

Præsidenten for Veronas handelskammer Alessandro Bianchi

4 3

PRESENTAZIONE

Da alcuni anni il vino ha assunto la valenza di bene culturale che evoca ambienti, paesaggi, cultura e tradizioni. Proprio per questo le tecniche di promozione e di vendita non possono prescindere dal vincolo che il vino, soprattutto quello italiano, ha con il territorio e la sua storia. La possibilità di associare il vino ad un territorio, ad un luogo, alla gente che ci lavora è un elemento che arricchisce la qualità percepita del vino stesso. Logicamente tutto questo è in stretta correlazione con la qualità organolettica, rispetto alla quale l’impegno dei vignaioli e l’applicazione di tecniche enologiche evolute hanno portato l’area veronese, come buona parte dell’Italia, verso livelli sempre più alti. Se dunque il vino è un veicolo importante per diffondere la cultura dei luoghi, di riflesso l’azione promozionale ispirata a dare sistematicità sinergica ai vari elementi di cui si compone la cultura di un dato territorio aumenta il grado di preferenza e di fedeltà dei consumatori verso il vino stesso. Infatti è confermato dalle più recenti indagini che, se al momento dell’assaggio la mente recupera conoscenze o emozioni che il paesaggio ha saputo suscitare, sicuramente quel vino avrà un grado di preferenza maggiore di quello di cui non sono note le origini. Claude Levi Strauss amava dire “… a buon pensare, buon mangiare…”, alludendo alla migliore predisposizione ad esprimere un giudizio positivo, quando il consumatore ha in mente i luoghi da cui trae origine un prodotto e, nel caso specifico, il vino che è nel bicchiere. Sotto questo aspetto, le sorprese che il paesaggio vitato della provincia di Verona suscita sono veramente stupefacenti per chi, come me, si affaccia al territorio non solo per impegni professionali, ma soprattutto per le scoperte che il turismo eno-gastronomico può riservare. Partendo dalle rive del Lago di Garda per giungere alla Lessinia è un succedersi di paesaggi e di microclimi di volta in volta mutevoli, su cui la storia ha consolidato una viticoltura che affida la sua qualità a vitigni che interpretano, in una visione contemporanea dell’enologia, quanto la storia ha consacrato. Il desiderio di migliorare ha infatti spinto i vignaioli a continue sperimentazioni che si sono perfezionate di generazione in generazione. In tal modo, per ogni terreno, sono stati trovati i vitigni ideali, quelli che oggi descrivono il ricco mosaico dell’area veronese caratterizzato da una simbiosi identitaria di rapporto tra vino e territorio davvero poliedrica e proteiforme. Altro aspetto eloquente è che in un lembo di terra ristretto sono presenti alcune delle più significative Denominazioni di Origine della Penisola. L’eclettismo prende avvio da Bardolino. Se qui il Rosso continua ad ammaliare il mercato, soprattutto quello tedesco, è il Chiaretto che, con il fascino del suo colore, della sua bevibilità, della sua allegria e della sua piacevolezza, è diventato leader nel panorama dei vini rosati italiani. La costiera veronese del Garda che racchiude la Doc omonima, conosciuta per la sua vocazione enoica fin dall’epoca romana, vanta un paniere ricco di vitigni. Tra questi gli autoctoni Cortese, Marzemino e Corvina, cui fanno da corona i vitigni internazionali classici. La Valdadige - Terra dei Forti, condivisa con il Trentino, vanta la riscoperta di vitigni come il Casetta, chiamato anche “Foja Tonda”, e l’Enantio che hanno in questa terra la loro culla d’origine e di diffusione. Il Lugana, versatile nelle sue versioni, sta godendo di un forte successo ed alligna nella bassa gardesana, dove si trovano gli antichi reperti dell’età del bronzo, quando la coltivazione della vite era già presente.

PRESENTAZIONE

Dal canto suo, il Soave costituisce un concreto esempio di come una Doc sia riuscita con successo a dimostrare le sue potenzialità sul mercato, proponendosi con una massa critica importante, ma soprattutto cancellando vecchi stereotipi per proporsi come uno dei bianchi di maggiore spicco qualitativo dell’enologia italiana. Lo stesso vale per il Valpolicella, dove il successo straordinario dell’Amarone ha fatto da traino agli altri vini del territorio, che oggi sono ricercati non solo dai mercati tradizionali, ma soprattutto da quelli emergenti per la loro capacità di interpretare il gusto di quei consumatori, che amano unire austerità e morbidezza; piacevolezza di beva e complessità. I vini della Doc Arcole vantano duemila anni di storia. Qui i produttori hanno deciso di investire puntando sul rinnovamento in vigna, rivedendo forme di allevamento e densità di impianti, il tutto a vantaggio di una grande qualità dell’uva, tra cui Merlot e Cabernet per i rossi; Pinot Bianco, Pinot Grigio, Chardonnay e Garganega per i bianchi. Il Custoza dal canto suo è sotto la lente d’ingrandimento dei mercati, figurando tra i vini in netta ascesa qualitativa e in forte espansione sui mercati internazionali. Solcato dai fiumi Adige e Fratta, oltre che da una fitta rete di canali di bonifica, la pianura fra il Veronese e il basso Padovano è sempre stata vocata alla coltivazione di vitigni come Cabernet e Merlot, ma anche Malvasia e Tocai Friulano, Raboso e Marzemino che, nelle interpretazioni dei vignaioli, oggi si presentano con elementi interessanti di innovazione. Il Lessini Durello sta vivendo il suo momento magico soprattutto nella versione spumante: giovane, alternativo, stuzzicante, dinamico, mai scontato, con un carattere vulcanico… sa raccontare la sua identità interpretando inequivocabilmente l’uva e il territorio da cui nasce. Le strade del vino sono dunque un’invitante tentazione da percorrere per conoscere i territori che ospitano queste Doc, capaci con i loro vini di soddisfare gusti ed esigenze di consumo disparati; vini da apprezzare con le tentazioni culinarie della cucina italiana ed internazionale, ma soprattutto con i naturali abbinamenti della tradizione gastronomica di una provincia ricca di suggestioni golose. La provincia di Verona lega infatti il suo nome all’asparago, al radicchio, agli oli extravergine, ai formaggi, al riso, al prosciutto crudo; alle sfogliatine e ai tortellini nodo d’amore, alle sardelle di lago, al luccio, alla tinca, al lavarello… accenni, questi, di un paniere che prelude e invoglia a scoperte infinite. Sono proprio questi elementi che oggi incidono sul piano del marketing, perché non è più sufficiente fare vini di qualità. Infatti non siamo più nel mercato del prodotto, bensì nel mercato del valore, e in questo contesto i vini tipici del territorio possono fare la differenza, perché possiedono il valore aggiunto dell’identificazione e della specificità legate al territorio d’origine. Con questo strumento editoriale, la Camera di Commercio di Verona compie un grande passo avanti nella comunicazione e nella promozione che sempre di più deve focalizzarsi sulla capacità tipica italiana di tradurre in bottiglia la memoria storico-gustativa, produttiva e culturale dei territori in cui allignano i vitigni. Mario Busso

Mario Busso Nato a Canale (Cn) nel 1948 ed ivi residente si è dedicato per alcuni anni all’insegnamento di filosofia. Proprio la filosofia ha aperto un’inedita prospettiva, quella del vino perché la bevanda consente una profonda riconsiderazione del rapporto tra vita e pensiero, tra vizio e virtù, ragione e passione, misura e dismisura… Attualmente è titolare dell’agenzia di servizi redazionali, editoria e grafica Gustosì che sviluppa il suo impegno esclusivamente nel settore del vino e della gastronomia. Al suo attivo oltre 80 titoli nell’editoria di settore. Da dieci anni è curatore nazionale della guida Vinibuoni d’Italia edita da Touring Editore.

PRESENTATION

Sedan några år tillbaka har vin fått värdet av en kulturskatt som åkallar miljöer, landskap, kultur och traditioner. Av just denna anledning kan inte marknadsföringen och försäljningstekniken bortse från det band vin, framförallt det italienska, har med sitt territorium och dess historia. Möjligheten att associera vinet till ett visst territorium, till en plats och till de människor som verkar där, är ett element som berikar den kvalitet som själva vinet ger dig. Naturligtvis är allt detta strängt förbundet med den smakliga kvaliteten, med vinmakarnas passion och de tekniskt utvecklade enologiska tillämpningarna som har fört området kring Verona, liksom stora delar av Italien, mot allt högre nivåer. Om vin alltså är ett viktigt medel för att sprida ett territoriums kultur, kommer följaktligen marknadsföringsaktionen, som inspirerats för att ge synergi till de olika elementen som en viss plats kultur består av, att öka trovärdigheten och smaken på själva vinet. Det har i senaste tidens undersökningar bekräftats att, om man vid avsmakningen återkallar kunskap och känsloupplevelser som landskapet har framkallat, kommer detta vin helt säkert att föredras framför de som är av okänt ursprung. Claude Levi Strauss brukade säga ”… a buon pensare, buon mangiare…”, med syfte på att den bästa förutsättningen att uttrycka ett positivt omdöme är när konsumenten har en produkts ursprung i tankarna och, i detta specifika fall, av vinet som finns i glaset. I detta avseende är överraskningarna i vinlandskapet i provinsen Verona verkligen häpnadsväckande för de, liksom jag, som vänder sig till territoriet inte bara av yrkesmässiga skäl, utan framförallt för de upptäckter som den enogastronomiska turismen har att erbjuda. Med utgångspunkt från Gardasjöns stränder och med avsikt att ta sig till Lessinia passerar vi en mängd olika landskap och mikroklimat som hela tiden varierar, i vilka historien har befäst en vinodlartradition som har sin tillit till kvaliteten på de vinstockar, som i en modern enologisk vision, uttrycker allt det som krönts av historien. Önskan att förbättra har sporrat vinbönderna till kontinuerliga experiment som har perfektionerats i generation efter generation. På detta sätt har man, för varje territorium, fått fram de idealiska vinstockarna, de som idag beskriver den rika mosaik i Veronaområdet som kännetecknas av en identifierbar symbios mellan vin och territorium som verkligen är varierande och mångsidig. En annan slående aspekt är att inom en begränsad landremsa finner man några av Italiens mest signifikativa ”Denominazioni di Origine”. Eklekticismen startar i Bardolino. Om det är det röda vinet som fortsätter att förtrolla marknaden, framförallt den tyska, så är det Chiaretto som, med sin fascinerande färg, lättdruckenhet, glädje och trevnad, har blivit ledaren i panoramat över italienska roséviner. Veronasidans kust längs Gardasjön, som innefattar Docvinet med samma namn, och är känt för sin enologiska lämplighet ändå sedan romartiden, kan skryta med ett rikt utbud av vinstockar. Bland dessa kan nämnas de lokala Cortese, Marzemino och Corvina, som utgör gräddan av klassiska internationella vinstockar. Området Valdadige - Terra dei Forti kan, tillsammans med Trentoregionen, stoltsera med att ha återupptäckt vinstockar som Casetta, även kallad ”Foja Tonda”, och Enantio som har sitt ursprung och sin spridning i dessa trakter. Lugana, i många olika versioner, åtnjuter stor succé och växer på låglandet vid Garda, där man kan finna antika lämningar från bronsåldern, en period då det på denna plats redan förekom vinodlingar. Soave utgör ett konkret exempel på hur ett Docvin med tyngd har lyckats visa sin potentialitet på marknaden, men framförallt genom att radera gamla stereotyper och erbjuda ett av de främsta italienska vita kvalitetsvinerna.

Samma sak gäller Valpolicella, där Amarones överväldigande succé har dragit med sig andra viner från territoriet, som idag är eftersökta inte bara på de traditionella marknaderna, men framförallt på de framväxande nya marknaderna för deras kapacitet att tolka smaken hos de konsumenter som älskar att förena stramhet med mjukhet; dryckesglädje och komplexitet.

PRESENTATION

Doc Arcole vinerna kan skryta med en tvåtusenårig historia. Här har producenterna beslutat att investera i förnying av vinstockarna, att se över odlingssätten och anläggningarnas densitet, allt till fördel för en hög druvkvalitet, med bland annat Merlot och Cabernet för de röda; Pinot Bianco, Pinot Grigio, Chardonnay och Garganega för de vita. Custoza befinner sig under marknadens lupp, och framstår bland de viner där kvaliteten är på uppgång samt i stor expansion på den internationella marknaden. Genomkorsad av floderna Adige och Fratta, förutom ett tätt nät av dräneringskanaler, har slättlandet mellan Veronaområdet och Padovaslätten alltid ägnats åt odling av vinstockar som Cabernet och Merlot, men även Malvasia och Tocai Friulano, Raboso och Marzemino som, i vinodlarnas tolkning, idag uppvisar intressanta innovationer. Lessini Durello upplever just nu sitt magiska ögonblick, framförallt i form av spumante: ungt, alternativt, frestande, dynamiskt, aldrig självklart, med en vulkanisk karaktär … kan det förmedla sin identitet genom att obestridligt tolka druvan och den plats där den växt. Att företa en resa på vinets vägar är med andra ord en lockande frestelse för att lära känna de territorier som är värdar för dessa Docviner, kapabla att tillfredsställa de mest olika smaker och krav hos konsumenterna; viner att uppskatta tillsammans med de kulinariska frestelserna i det italienska och internationella köket, men framförallt den naturliga hopkopplingen med den gastronomiska traditionen i en provins som har en rikedom av läckra förslag. Provinsen Verona sammankopplas med sparris, radicchio, jungfruolja, ostar, ris, lufttorkad skinka; med alltifrån smördegskakor till tortellini ”nodo d’amore”, med sjösardiner, gädda, sutare, siklöja… smakprovsexempel, som antyder och lockar till oräkneliga upptäckter. De är just dessa element som idag präglar marknadsföringen, därför att det idag inte längre räcker med att producera kvalitetsviner. Vi befinner oss inte längre på en marknad som utgörs av produkter utan på en marknad som består av värden, och i detta sammanhang kan dessa typiska viner från detta territorium göra skillnad, eftersom de tillför ytterligare ett värde genom den identifiering och specificering som är bunden till det ursprungliga territoriet. Med denna publikation, tar Handelskammaren i Verona ett stort steg framåt genom en kommunikation och en promotion, som alltmer måste fokusera på den typiska italienska kapaciteten att i vinflaskan överföra det historiska smakminnet, tillsammans med det produktiva och kulturella minnet från de områden där vinstockarna växer. Mario Busso

Mario Busso Född i Canale (Cn) 1948 där han är bosatt och under några år ägnade sig åt att undervisa i filosofi. Det var filosofin som öppnade ett oväntat perspektiv, det om vinet, eftersom denna dryck tillåter en djup reflexion av förhållandet mellan liv och tanke, mellan last och dygd, förnuft och passion, måttfullhet och överdrift… För tillfället är han innehavare av en byrå som utför redaktionellt och grafiskt arbete och ger ut Gustosì, en publikation som är helt ägnad åt vin och gastronomi sektorn. Han har givit ut fler än 80 verk inom detta ämnesområde. Sedan tio år är han ansvarig för guiden Vinibuoni d’Italia som utgivs av Touring Editore.

PRÆSENTATION

I de senere år har vin fået betydning som kulturarv, idet den fører tankerne hen på miljøer, landskaber, kultur og traditioner. Netop derfor kan salg og salgsfremmende teknikker ikke undgå at medtage det bånd, som især italienske vine har med territoriet og dets historie. Muligheden for at associere vinen med et område, et sted og de mennesker, som arbejder der, er et element, der beriger vinen med hensyn til egenskaber og kvalitet. Selvfølgelig har alt dette en tæt tilknytning til den sansemæssige kvalitet, som når stadigt højere niveauer i området omkring Verona og i store dele af Italien takket være vinproducenternes arbejde og anvendelse af avancerede ønologiske teknikker. Fordi vinen er et vigtigt redskab i udbredelsen af stedernes kultur, bliver forbrugernes loyalitet over for vinen derfor større, desto mere den salgsfremmende indsats er inspireret af ønsket om at skabe synergi mellem de forskellige elementer, som kulturen i et givet område består af. Faktisk bekræfter de seneste undersøgelser, at hvis hjernen kan fremkalde minder eller følelser om landskabet i det øjeblik, man smager på en vin, så vil vinsmageren med sikkerhed foretrække den pågældende vin frem for en vin af ukendt oprindelse. Claude Levi Strauss sagde ofte »... a buon pensare, buon mangiare...« (God mad til gode tanker) med henvisning til den større tilbøjelighed, vi har til at udtrykke en positiv bedømmelse, når vores tanker fokuserer på de steder, et produkt – eller i dette tilfælde vinen i glasset – stammer fra. Under dette aspekt er de overraskelser, som det vindækkede landskab i Veronas provins gemmer på, virkelig forbløffende for en, der som mig ikke kun besøger dette område af forretningsmæssige årsager, men især på grund af de opdagelser, man kan gøre som enogastronomisk turist. Når man forlader Gardasøens bredder for at køre i retning af Lessinia, oplever man det ene landskab efter det andet og til tider omskiftelige mikroklimaer, hvor dyrkningen af kvalitetsvine selv i moderne ønologisk fortolkning har dybe rødder i historien. Ønsket om forbedring har fremskyndet vinproducenterne til at eksperimentere, og resultatet er blevet forfinet generation efter generation. På denne måde er de ideelle druesorter blevet fundet for hvert territorium, og de udgør i dag Verona-områdets forskelligartede mosaik, der kendetegnes af en mangeformet identitetssymbiose i forholdet mellem vin og territorium. Et andet aspekt, der taler for sig selv, er, at nogle af Italiens mest betydningsfulde DOCvine (Denominazione di Origine) findes på denne smalle stribe jord. Eklekticismen tager udgangspunkt i Bardolino. Selv om rødvinen her fortsat fortryller markedet – især det tyske – er det Chiaretto’en, som med charmen fra sin farve, drikbarhed, livlighed og liflighed er blevet førende i panoramaet over italienske rosevine. Gardasøens veronesiske bred, der lægger navn til en DOC, har været kendt for sit ønologiske kald siden romertiden og kan bryste sig af et rigt udvalg af vinsorter. Blandt disse finder vi de indfødte Cortese-, Marzeminoog Corvina-druer, som omkranses af de klassiske, internationale druer. Valdadige - Terra dei Forti, som til dels ligger i Trentino, kan tage æren for at have genopdaget druesorter som Casetta, også kaldet »Foja Tonda«, og Enantio, som har deres ophav og udbredelse i dette område. Den alsidige Lugana-drue nyder stor succes og trives i det sydlige område af Gardasøen, hvor man også finder ældgamle artefakter fra bronzealderen, hvor man allerede dyrkede vin. Soave-druen udgør for sin del et konkret eksempel på, hvordan en DOC har haft held med at bevise sit potentiale på markedet ved at fremstå med en betydelig kritisk masse, men især ved at udviske gamle stereotyper og stille op som en af de kvalitetsmæssigt mest enestående hvidvine i italiensk ønologi. Det samme gælder for Valpolicella, hvor Amarone-vinens ekstraordinære succes har trukket andre vine fra området med sig. Disse vine er i dag efterspurgt både på de traditionelle markeder, men også på nye markeder, på grund af deres evne til at ramme smagsløgene hos de forbrugere, der elsker kombinationen af nøjsomhed og blødhed, drikbarhed og kompleksitet. Vinene fra DOC-området Arcole kan prale af totusinde års historie. Her har producenterne valgt at investere i vinmarkerne med henblik på fornyelse og ændre opdrætsformer og anlægstæthed, hvilket alt sammen taler til fordel for en enestående druekvalitet, heriblandt Merlot og Cabernet hvad angår rødvinene, Pinot Bianco, Pinot Grigio, Chardonnay og Garganega for hvidvinene.

PRÆSENTATION

Custoza derimod er en af de vine, som markederne holder nøje øje med, og som tælles blandt de vine, der er i klar kvalitetsmæssig bedring og i stærk vækst på de internationale markeder. Sletten mellem Verona og lavlandet ved Padova er furet af floderne Adige og Fratta samt et tætvævet net af afvandingskanaler og har altid været velegnet til dyrkning af druesorter som Cabernet og Merlot, men også Malvasia og Tocai Friulano, Raboso og Marzemino, som i dag præsenteres med interessante, nyskabende elementer i vinproducenternes fortolkninger. Lessini Durello oplever for tiden et magisk øjeblik især som spumante: ung, anderledes, fristende, dynamisk, uforudsigelig og med en sprudlende karakter... Denne vin udtrykker sin identitet med en utvetydig fortolkning af druen og dens oprindelsesområde. Vinruterne indbyder og frister dermed til at følge dem for at lære områderne, der lægger jord til disse DOC-vine, at kende. Områder, som med deres vine kan tilfredsstille enhver smag og ethvert behov: Vine, der skal nydes sammen med kulinariske fristelser fra det italienske og internationale køkken og i særdeleshed sammen med de naturlige sammensætninger i provinsens gastronomiske tradition, der er fyldt med lækre retter. Veronas provins er kendt for blandt andet asparges, radicchio-salat, ekstra jomfruolie, ost, ris, lufttørret skinke, butterdejskager og tortellini nodo d’amore (»kærlighedsknuder«, en form for pasta), ferskvandssardiner, gedder, suder, hvidfisk... Det er blot nogle af de lækkerier, der venter og giver os lyst til at gå på opdagelse. Det er præcis disse elementer, der i dag har indflydelse på markedsføringen, fordi det ikke længere er nok at fremstille kvalitetsvine. Vi er nemlig ikke længere på produktmarkedet, men derimod på værdimarkedet, og i denne sammenhæng kan territoriets typiske vine gøre en forskel, fordi de besidder merværdi i at kunne identificeres og de særlige kendetegn, der knytter dem til oprindelsesområdet. Med denne udgivelse tager Veronas handelskammer et stort skridt fremad med hensyn til kommunikation og promovering, som i stadigt højere grad skal fokusere på den typisk italienske evne til at hælde smagshistoriske, produktive og kulturelle minder om de områder, hvori vinstokkene trives, på flaske. Mario Busso

Mario Busso Mario Busso er født i Canale (Cn) i 1948, hvor han stadig bor den dag i dag. Han har i nogle år undervist i filosofi, og det er netop filosofien, der har åbnet op for et usædvanligt perspektiv omkring vin, fordi denne drik muliggør en dybdegående revurdering af forholdet mellem liv og tanke, mellem last og dyd, fornuft og lidenskab, tilbageholdenhed og overflod… I dag er han indehaver af forlaget Gustosì, der udelukkende beskæftiger sig med vin- og gastronomisektoren. Bag sig har han over 80 titler i forlagsbranchen og har nu i ti år været national kurator på guiden Vinibuoni d’Italia, der udgives af Touring Editore.

Beskrivning Tegnforklaring

VITT HVID

ROSE’ ROSE

RÖTT RØD

SÖTT DESSERT

SPUMANTE SPUMANTE

ANALISI SENSORIALE Ammantato di un bel rubino intenso, il bicchiere intreccia al naso polvere di cacao, tabacco dolce e frutta sottospirito. La bocca è vigorosa e accattivante con accentuata acidità compensata da tannini morbidi e buona lunghezza.

SENSORISK VINANALYS Med sin vackra djupröda rubinfärg skänker detta vin en doft av kakaopulver, söt tobak och frukt inlagd i sprit. Smaken är viril och lockande med tydlig syra som kompenseras av mjuka tanniner och lång eftersmak.

SENSORISK ANALYSE Indhyllet i en smuk, intens rubinrød sammenfletter vinen i glasset dufte af kakaopulver, mild tobak og spritsyltet frugt. Smagsindtrykket er energiskt og medrivende med udtalt syrlighed, der opvejes af bløde tanniner og god længde.

ANALISI SENSORIALE Prugna e marasca connotano un vino che ha colore rosso rubino carico e profondo. La bocca riprende la trama olfattiva offrendo all’assaggio finezza ed eleganza. Freschezza e tannini sono ben amalgamati e il finale suggerisce piacevole complessità aromatica.

SENSORISK VINANALYS Plommon och moreller kännetecknar detta vin med djup,rubinröd färg. Smaken sammansmälter med doften i detta lätta och eleganta vin. Friskhet och tanniner är väl blandade och finalen förmedlar en välsmakande aromatisk komplexitet.

SENSORISK ANALYSE Blomme og morel kendetegner denne vin med en stærk og dyb rubinrød farve. Smagen genkalder duftmønsteret og byder på finesse og elegance. Friskhed og tanniner er blandet godt, og eftersmagen byder på en behagelig aromatisk kompleksitet.

13 13

ANALISI SENSORIALE Rosa pallido antico brillante; perlage insistente da cui affiorano fragoline e lamponi e spunti floreali. Al palato è aggraziato e moderatamente cremoso. Piacevole la beva che conduce verso un finale fresco.

SENSORISK VINANALYS Blekt antikrosa klart vin; insisterande perlage som avger smultron, hallon och blomdofter. Smaken är behagfull och medelfyllig. Ett trevligt vin att dricka som leder fram till en frisk final.

SENSORISK ANALYSE Strålende, bleg gammelrosa og insisterende perlage, hvorfra små jordbær, hindbær og blomsteragtige undertoner bobler op. Den er graciøs og moderat cremet i ganen. Behagelig at drikke og afsluttes med en frisk finale.

ANALISI SENSORIALE Il colore rosso porporino brillante introduce un bicchiere di impronta olfattiva fresca ed immediata. Sentori di spezie si fondono con i richiami di piccoli frutti e note erbacee primaverili. La bocca fresca, gradevole, asciutta è un invito alla beva.

SENSORISK VINANALYS Den lysande purpurröda färgen introducerar ett vin med frisk och omedelbar doft. Spår av kryddor blandas med inslag av bär och toner av vårörter. Den friska, goda, torra smaken är en invit till att dricka detta vin.

SENSORISK ANALYSE Den strålende, lyse purpurrøde farve introducerer et glas med et friskt og umiddelbart duftindtryk. Dufte af krydderier smelter sammen med anstrøg af små frugter og forårsurter. Smagen er frisk, behagelig, tør og indbydende.

ANALISI SENSORIALE Intessuto di un bel colore rosso porporino brillante, il vino sfoggia un bouquet intensissimo ispirato alle marasche in confettura e alle spezie. La bocca svela trama armonica in netta corrispondenza al naso con innesti boisé e tannini piacevoli.

SENSORISK VINANALYS Berömt för sin vackra klara purpurröda färg, avger detta vin en mycket intensiv bouquet som inspirerats av inlagda moreller och kryddor. Smaken är harmonisk helt i samförstånd med doften av trätoner och trevliga tanniner.

SENSORISK ANALYSE Vinen stråler af en smuk, klar purpurrød farve og imponerer med en utroligt intens bouquet med inspiration fra syltede moreller og krydderier. Smagen afslører et harmonisk mønster, der svarer til duften, med træagtige strejf og behagelige tanniner.

ANALISI SENSORIALE Il vino è luminoso con colore rubinogranata. Il bouquet è molto elegante e unisce in sintonia fresche note floreali con richiami alla frutta candita, alle spezie e a guizzi fumé. La bocca è armoniosa e riprende tutte le sensazioni avvertite al naso fuse sui tannini dolci.

SENSORISK VINANALYS Ett lysande rubin- granatfärgat vin. Dess bouquet är mycket elegant och förenar harmoniskt färska blommiga toner med inslag av kanderad frukt, kryddor och röktoner. Smaken är harmonisk och tar upp alla doftintryck som sammansmälter med de söta tanninerna.

SENSORISK ANALYSE Vinen er strålende klar med en granatæblerød rubinfarve. Dens bouquet er meget elegant og udtrykker harmoni med friske blomsteragtige toner med undertoner af kandiseret frugt, krydderier og glimt af røg. Smagsindtrykket er harmonisk og genkalder alle duftindtrykkene i kombination med milde tanniner.

ANALISI SENSORIALE Oro chiaro luccicante nel bicchiere. Al naso spiccano profumi di frutta matura, richiami tropicali di papaia e marzapane. Palato di vibrante consistenza, armonico e strutturato. Elegante il finale estremamente persistente e fresco.

SENSORISK VINANALYS Lysande klart guld i glaset. Doften domineras av mogen frukt, tropiska inslag av papaya och marsipan. I gommen ger smaken ett bestående vibrerande, harmoniskt och strukturerat intryck. Den eleganta finalen är extremt kvardröjande och frisk.

SENSORISK ANALYSE Lys, strålende guld i glasset. I næsen skiller dufte af moden frugt sig ud med tropiske undertoner af papaja og marcipan. I ganen fornemmes en livlig, harmonisk og struktureret konsistens. Finalen er elegant, ekstremt vedvarende og frisk.

ANALISI SENSORIALE Vestito di giallo paglierino intenso, sfodera perlage persistente con bollicine fini e continue. Al naso ha profumo di fiori e frutti bianchi con netti richiami minerali. La bocca sente la freschezza dell’uva e la gradevolezza del perlage.

SENSORISK VINANALYS Ett starkt halmfärgat vin som uppvisar ett ihållande perlage med fina och kontinuerliga bubblor. Doftar av vita blommor och frukter med tydliga inslag av mineraler. I munnen känner man tydligt friskheten hos druvorna och den trevligt bubblande känslan.

SENSORISK ANALYSE Klædt i en intens halmgul farve med en vedvarende perlage med små, fine og konstante bobler. I næsen har den en duft af blomster og hvide frugter med klare mineralske undertoner. Munden mærker druens friskhed og den behagelige perlage.

ANALISI SENSORIALE Con la brillantezza dei riflessi paglierini, il vino trasmette immediato la terra vulcanica da cui nasce. Pietra focaia al naso su cui si avvertono gli innesti del fiore di sambuco e la buccia del lime. La bocca si sviluppa continua ed elegante, riprendendo nette le sensazioni olfattive.

SENSORISK VINANALYS Detta halmgula klara vin ger omedelbart en känsla av den vulkaniska jord ur vilket det föds. En doft av flintsten i vilken man känner blandningen av fläderblom och limeskal. Elegant utvecklad smak som övergår i rena doftupplevelser.

SENSORISK ANALYSE Med sine strålende, halmgule reflekser leder vinen øjeblikkeligt tankerne hen på den vulkanske jord, der er dens ophav. Duft af flintesten med strejf af hyldeblomst og limeskal. Smagen udvikler sig konstant og elegant og genkalder de olfaktive fornemmelser.

ANALISI SENSORIALE Rosso rubino con riflessi granati, è vino brillante, le cui sensazioni olfattive sono vibranti di spezie, chiodo di garofano, accenni di more di rovo, ciliegia fresca. La bocca regala raffinatezza e contemporanea austerità, freschezza e finezza tannica.

SENSORISK VINANALYS Rubinfärgat med granatröda reflexer, är detta ett lysande vin vars smak och doftupplevelser vibrerar av kryddor som kryddnejlika och inslag av björnbär och färska körsbär. Smaken bjuder på finess ihop med stramhet, friskhet och eleganta tanninner.

SENSORISK ANALYSE Rubinrød med granatrøde reflekser i en strålende vin med livlige duftindtryk af krydderier, nellike, antydninger af vilde brombær og friske kirsebær. Smagen er raffineret og samtidigt streng og frisk med fine tanniner.

ANALISI SENSORIALE Connotazione cromatica cerasuolo chiaro molto brillante; bouquet delicato di lamponi con lievi rintocchi di cannella; bocca gradevolissima, intonata ai sentori olfattivi con percorso gustativo lineare e fragrante; freschezza finale.

SENSORISK VINANALYS Mycket klart ljust körsbärsfärgat; delikat bouquet av hallon med lätta inslag av kanel; mycket välsmakande, avstämt med doftsinnet med en linjär och väldoftande smak; frisk avslutning.

SENSORISK ANALYSE Kromatisk kendetegnet af en lys, meget klar kirsebærfarve, fin bouquet af hindbær med svage strejf af kanel. Smagsindtrykket er yderst behageligt og på linje med duftindtrykkene; en lineær og velduftende smagsoplevelse; frisk eftersmag.

ANALISI SENSORIALE Il bicchiere si presenta con colore cerasuolo intenso e luminoso. Note di fragoline di bosco e amarene mature accompagnano il naso. La bocca ha ingresso lievemente aromatico e giovane freschezza accompagnata da equilibrio e morbidezza. Lungo il finale.

SENSORISK VINANALYS I vinglaset syns en intensiv och lysande körsbärsfärg. Doften har toner av smultron och mogna bigarråer. Smaken är inledningsvis lätt aromatisk och ungt frisk som åtföljs av en balanserad mjukhet. Finalen är lång.

SENSORISK ANALYSE Farven i glasset er en intens, klar kirsebærfarve. Undertoner af skovjordbær og modne amarenakirsebær fuldender duften. Smagen er mildt aromatisk og ungdommeligt frisk til at begynde med og dernæst afbalanceret og blød. Finalen er lang.

ANALISI SENSORIALE Il bicchiere sfoggia luce paglierina solcata da riflessi verdi. Al naso si esprime con note eleganti in cui pompelmo e mela Fuji fanno da contrappunto alla fragranza del glicine. La bocca coniuga freschezza e acidità su nerbo e struttura in calibrato equilibrio.

SENSORISK VINANALYS Vinet är ljust halmfärgat med gröna reflexer. Doften består av eleganta toner där grapefrukt och Fuji äpplen utgör motvikt till doften av blåregn. Smaken förenar friskhet och syra med kraft i en välavvägd balanserad struktur.

SENSORISK ANALYSE Glasset fyldes af halmfarvet lys med grønlige reflekser. Duften udtrykkes med elegante nuancer, hvor grapefrugt og Fuji-æbler står som modstykker til blåregnens duft. Smagen fordeler friskhed og syrlighed både på rygraden og i strukturen i afmålt ligevægt.

ANALISI SENSORIALE Ricco di un giallo oro luminoso, sfoggia accattivanti note di albicocca secca, uva passa, arancia candita e fico secco mandorlato. La bocca è ampia ed avvolgente sostenuta da acidità rinfrescante che dona persistenza e vibrante intensità.

SENSORISK VINANALYS Ett lysande guldfärgat vin som bjuder på lockande toner av torkade aprikoser, russin, kanderade apelsiner och mandelfyllda torkade fikon. Smaken är bred och omfamnande stödd av en frisk syra som ger en lång och vibrerande intensitet.

SENSORISK ANALYSE Rig, strålende gylden farve og fristende strejf af tørret abrikos, rosiner, kandiseret appelsin og tørrede figener med mandler. Smagen er bred og omsluttende og understøttet af en forfriskende syrlighed, der giver vedvarenhed og livlig intensitet.

ANALISI SENSORIALE Il vino ammicca con un bel colore rosa vivido e si offre al naso con delicate note di ribes e lampone. La bocca riprende gli aromi della fragolina di bosco e scorre lineare e fragrante verso un finale fresco e sapido.

SENSORISK VINANALYS Vinet lockar med sin friska rosa färg och sin inbjudande doft med delikata inslag av svarta vinbär och hallon. Smaken bjuder på aromer av smultron och är linjär och doftande fram till den friska och smakliga finalen.

SENSORISK ANALYSE Vinen frister med en smuk, levende rosa farve, og duften byder på sarte anstrøg af solbær og hindbær. Smagen minder om vilde jordbær og fortsætter lineært og duftende mod en frisk og krydret finale.

ANALISI SENSORIALE Vino gradevolissimo dal colore brillante giallo paglierino. Ha naso intenso ed immediato con richiami leggermente aromatici e innesti di mela Renetta. La bocca è allegra, piacevole, fresca, tonica, con acidità bene espressa e gradevole persistenza sapida al palato.

SENSORISK VINANALYS Ett mycket välsmakande klart halmfärgat vin. Intensiv och omedelbar doft med lätt aromatiska toner och inslag av Renetta äpplen. Smaken är livlig, trevlig, frisk, tonisk, med tydlig syra som välsmakande dröjer kvar i gommen.

SENSORISK ANALYSE En yderst behagelig vin med en strålende halmgul farve. Duften er intens og umiddelbar med let aromatiske undertoner og strejf af Renetta-æbler. Smagen er livlig, behagelig, frisk, styrkende med en tydelig syrlighed og en behagelig eftersmag i ganen.

ANALISI SENSORIALE Ammiccante colore rosa pallido luminoso. Perlage intenso e continuo. Olfatto promettente di lamponi, fragoline di bosco e rosa canina. La bocca è fresca, scorrevole e cremosa con sentori precisi di frutta fresca.

SENSORISK VINANALYS Ett klart blekrosa vin. Intensivt och ihållande perlage. Lovande doft av hallon, smultron och nypon. Smaken är frisk, lättflytande och krämig med precisa spår av färsk frukt.

SENSORISK ANALYSE Fristende, strålende bleg rosa farve. Intens og vedvarende perlage. Dufter af hindbær, skovjordbær og hunderose. Smagen er frisk, blød og cremet med præcise antydninger af frisk frugt.

ANALISI SENSORIALE Di colore rosato buccia di cipolla brillante, espone al naso petali di rosa e fresche fioriture primaverili. La bocca presenta un piacevole contrasto tra le note dolci iniziali e la freschezza finale su cui s’innesta una intrigante vena sapida.

SENSORISK VINANALYS Detta klara lökskalsrosa vin doftar av rosenblad och färska vårblommor. Smaken är en trevlig kontrast mellan de söta inledningstonerna och den friska sluttonen i vilken det finns ett förföriskt smakligt inslag.

SENSORISK ANALYSE Dens strålende, løgskalsrosa farve udsender duften af rosenblade og friske forårsblomster. Smagsindtrykket er en behagelig kontrast mellem de indledningsvist søde toner og den endelige friskhed med en intrigant, krydret karakter.

ANALISI SENSORIALE Il colore rubino carico luminoso introduce un bicchiere ricco al naso di sentori che riportano alle ciliegie rosse mature e alla mora selvatica con guizzi lievemente speziati. La bocca è asciutta e svela, sul finale, tannini percettibili e dolci.

SENSORISK VINANALYS Detta kraftigt lysande rubinröda vin presenterar ett glas med dofter av mogna körsbär och vilda björnbär med lätt kryddiga stänk. Smaken är torr och avslöjar mot slutet, förnimmbara och söta tanniner.

SENSORISK ANALYSE Den tætte, strålende rubinrøde farve introducerer et glas vin med dufte, der fører tankerne hen på røde, modne kirsebær og vilde brombær med let krydrede anstrøg. I munden føles vinen tør og afslører til slut milde, men mærkbare tanniner.

ANALISI SENSORIALE Il colore giallo oro lucente introduce un vino ammiccante permeato olfattivamente da sentori fruttati maturi di albicocca, pesca e richiami fumé. Il palato è polposo con note esotiche speziate inserite in un contesto fresco, elegante e lungamente persistente.

SENSORISK VINANALYS Den lysande guldgula färgen introducerar ett lockande vin som antyder dofter av mogna aprikoser, persikor och rökinslag. Smaken är fyllig med kryddiga esotiska toner som ingår i ett friskt elegant sammanhang med lång eftersmak.

SENSORISK ANALYSE Den skinnende, gyldne farve introducerer en fristende vin, der duftmæssigt er gennemsyret af modne, frugtagtige toner som abrikos, ferskener og strejf af røg. Oplevelsen i ganen er kødfuld med krydrede, eksotiske toner, der sammenføjes i en kontekst af friskhed, elegance og vedvarende eftersmag.

ANALISI SENSORIALE Brillante nel suo colore rosa buccia di cipolla, ha profumo intenso con richiami al ribes nero, al lampone e alla ciliegia precoce. L’ingresso è dolce e succoso, il corpo armonico, il finale molto rinfrescante, con lieve sapidità tannica finale.

SENSORISK VINANALYS Ett lysande lökskalsrosa vin med intensiv doft som för tankarna till svarta vinbär, hallon och tidiga körsbär. Första intrycket är sött och saftigt, kroppen är harmonisk, slutintrycket är mycket friskt med en lätt smak av tanniner.

SENSORISK ANALYSE Strålende løgskalsrosa farve og intens duft med strejf af solbær, hindbær og umodne kirsebær. Åbningen er sød og saftig, kroppen er harmonisk, og afslutningen er forfriskende med en let tannisk eftersmag.

ANALISI SENSORIALE Il brillante colore intenso rosso rubino prelude ad un bouquet che accoglie frutta matura, tra cui le prugne California che si fondono con le note tostate e il cioccolato. Il sapore è deciso e gioca morbido, ben equilibrato sui tannini.

SENSORISK VINANALYS Den lysande intensiva rubinröda färgen ger känningar om en bouquet som innefattar mogen frukt med bland annat katrinplommon som sammansmälter med de rostade tonerna och choklad. Smaken är bestämd och spelar mot mjuk samt är väl avvägd i förhållande till tanninerna.

SENSORISK ANALYSE Den strålende, intense rubinrøde farve er en optakt til en bouquet, der indeholder modne frugter som blandt andet californiske svesker, ristede undertoner og chokolade. Smagen er skarp, men blød og afbalanceret med hensyn til tanniner.

ANALISI SENSORIALE Al colore rubino brillante, segue uno spettro olfattivo intensamente fruttato dove il profumo della liquirizia si combina alle prugne, alla vaniglia e al cacao. La bocca avverte una lieve tostatura ben combinata con la freschezza e la persistenza lievemente asciutta.

SENSORISK VINANALYS Den klara rubinröda färgen följs av ett intensivt fruktigt doftspektrum där lakritsdoften sammansmälter med plommon, vanilj och kakao. I munnen kan man känna en svag smak av rostning som passar bra ihop med friskheten och den lätt torra eftersmaken.

SENSORISK ANALYSE Efter den strålende rubinrøde farve følger et intenst, frugtagtigt duftspekter, hvor lakridsduften smelter sammen med blommer, vanilje og kakao. I munden mærker man en let ristning, der passer perfekt med friskheden og den let tørre eftersmag.

ANALISI SENSORIALE Il vino è colore rubino intenso e brillante e si propone nel bicchiere con esuberanti note tostate ben amalgamate con il frutto. La bocca è succosa e fresca, ammiccante alla vaniglia e al cacao dolce. I tannini sono vigili e dolci.

SENSORISK VINANALYS Ett intensivt lysande rubinrött vin som bjuder på överväldigande rostade toner som smälter utmärkt ihop med frukten. Smaken är saftig och frisk med inslag av vanilj och söt choklad. Tanninerna är spänstiga och söta.

SENSORISK ANALYSE Vinen er en intens, strålende rubinrød farve, som i glasset byder på sprudlende, ristede nuancer i skøn forening med frugter. Smagsindtrykket er saftigt og frisk med strejf af vanilje og sød kakao. Tanninerne er livlige og milde.

ANALISI SENSORIALE La limpidezza brillante del rubino introduce un vino armonico e fine nei suoi profumi fragranti di ciliegia, di balsami e spezie. La bocca riprende il naso sposando eleganza ed equilibrio; calore e freschezza fino a chiudere persistente su tannini dolci.

SENSORISK VINANALYS Ett klart rubinrött harmoniskt lätt vin med blommiga dofter av körsbär, balsam och kryddor. Smaken gifter sig elegant och balanserat med doften; varmt och friskt som avslutas med söta tanniner.

SENSORISK ANALYSE Den strålende, rubinrøde klarhed introducerer en harmonisk og fin vin med en forførende aroma af kirsebær, balsam og krydderier. Smagen efterligner duften i en kombination af elegance og balance, varme og friskhed, med en vedvarende eftervirkning af milde tanniner.

ANALISI SENSORIALE Ammantato di un bel colore amaranto, il vino porta nel bicchiere richiami di ciliegia matura, muschio e componenti eteree ben armonizzate dalle cessioni del rovere. La bocca ha pienezza gustativa, freschezza con finale leggermente agrumato.

SENSORISK VINANALYS Den vackra amarantröda färgen fyller glaset med ett vin med inslag av mogna körsbär, mossa och eteriska komponenter som harmoniserar väl under lagringen i ekfat. Smaken är fyllig, frisk med en final av lätta citrussmaker.

SENSORISK ANALYSE Vinen er indhyllet i en smuk amarantfarve, og duften har anstrøg af modne kirsebær, mos og æteriske elementer, der afbalanceres af egetræets afsmitning. Smagen er fyldig og frisk med en let citrusagtig finale.

ANALISI SENSORIALE Il vino sfoggia vestito rosso brillante e intenso con sentori ispirati alla marasca matura, alle spezie e alle erbe officinali. Il calore avvolgente della bocca si armonizza con una trama tannica ben definita che ravviva una lunga persistenza.

SENSORISK VINANALYS Ett prunknande vin med en intensivt lysande röd färg med dofter som inspireras av mogna moreller, kryddor och medicinalväxter. Den fylliga smaken harmoniserar med väl definierade tanniner som ger en lång eftersmak.

SENSORISK ANALYSE Vinen er klædt i en strålende, intens rød farve med dufte, der er inspireret af modne moreller, krydderier og lægeurter. Smagens fyldige varme harmoniseres af et veldefineret tannisk mønster, der giver den lange eftersmag et strejf af friskhed.

ANALISI SENSORIALE Il vino ha colore rubino granato luminoso; il profumo richiama confetture di ciliegie e fragole. Il palato ha impatto iniziale improntato alla dolcezza e prosegue sicuro su note più austere e vigorose fino a chiudere su tannini educati in evoluzione.

SENSORISK VINANALYS Vinet har en lysande granatrubinröd färg; doften har inslag av marmelad av körsbär och jordgubbar. Smaken är till en början något söt som övergår i mer strama och kraftiga noter och därefter avslutas med väl utvecklade tanninner.

SENSORISK ANALYSE Vinen har en klar rubin-granatrød farve, og duften minder om kirsebærog jordbærsyltetøj. Det første smagsindtryk er sødt og bevæger sig derefter sikkert mod strengere og mere energiske toner, indtil den afsluttes med blide tanniner, der udvikler sig.

ANALISI SENSORIALE Dietro un colore rubino luminoso, spunta un naso compatto dove la frutta rossa si congiunge alle note balsamiche. In bocca è ciliegia succosa e sviluppa corpo generoso, armonico e caldo. Il finale è persistente con tannini levigati di sottofondo.

SENSORISK VINANALYS Bakom en lysande rubinröd färg avslöjas en kompakt doft där frukter sammansmälter med toner av balsam. Smaken av saftiga körsbär utvecklas i en generös och harmonisk och varm kropp. Finalen dröjer kvar med underliggande glatta tanniner.

SENSORISK ANALYSE Bag en klar, rubinrød farve gemmer der sig en kompakt duft, hvor røde frugter slutter sig til balsamiske nuancer. I munden mærker man saftige kirsebær, der udvikler sig til en generøs, harmonisk og varm krop. Eftersmagen er vedvarende med jævne tanniner i baggrunden.

ANALISI SENSORIALE Un repertorio gradevole di profumi che mettono in sintonia erbe aromatiche, muschio, frutti rossi rafforza l’impatto visivo articolato sul rosso rubino concentrato. La materia in bocca è ricca e il ricamo dei tannini rinvigorisce l’armonica espressione del vino.

SENSORISK VINANALYS Ett trevligt doftregister som harmoniskt förenar kryddörter, mossa och röda frukter förstärker synintrycket av detta kraftigt rubinfärgade vin. I munnen känns den fylliga smaken och inslaget av tanniner förstärker vinets harmoniska karaktär.

SENSORISK ANALYSE Et behageligt repertoire af dufte i harmoni mellem aromatiske urter, mos og røde frugter, der forstærker den visuelle effekt af en koncentreret rubinrød farve. Fornemmelsen i munden er rig på smag, og tanninernes virkning forstærker vinens harmoniske udtryk.

ANALISI SENSORIALE Il colore è rubino intenso brillante. Il bicchiere si propone fresco con precisi richiami ai piccoli frutti rossi. Il palato apre con diretta corrispondenza aromatica ed è ben bilanciato dalla dolcezza del frutto. Molto piacevole ed elegante, invita alla beva.

SENSORISK VINANALYS Färgen är lysande intensiv. Vinet i glaset känns friskt med tydliga anspelningar till röda bär. Smaken inleds aromatiskt och är välbalanserad med sötman från frukten. Ett mycket välsmakande elegant vin som verkligen inbjuder till att drickas.

SENSORISK ANALYSE Farven er en intens, strålende rubinrød. Duftindtrykket er friskt med præcise undertoner af små røde frugter. Ganen åbnes med en direkte tilsvarende aroma og afbalanceres godt af frugtens sødme. Meget behagelig og elegant og indbyder til at drikkes.

ANALISI SENSORIALE Un rubino profondo di forte intensità anticipa profumi mentolati e balsamici arricchiti da spezie, da una scia di fiori passiti e cacao. L’attacco al palato è caldo e suadente con progressione dinamica. Il finale è esuberante e fresco.

SENSORISK VINANALYS Ett djupt rubinfärgat kraftigt vin som inleds med mentol och balsaminspirerade dofter som berikas av kryddor, en aning av vissna blommor och kakao. Mötet med gommen är varmt och sensuellt för att övergå till dynamiskt. Finalen är livfull och frisk.

SENSORISK ANALYSE En dyb rubinrød farve med stærk intensitet fortæller om mentolagtige og balsamiske aromaer beriget med krydderier, et strejf af visne blomster og kakao. Fornemmelsen i ganen er varm og forførende med en dynamisk udvikling. Finalen er sprudlende og frisk.

Guardiamo la mappa del comprensorio della DOC Arcole. Se, tendendo una linea ideale tra San Bonifacio e Albaredo d’Adige, la dividiamo in due parti, vengono fuori due figure. Quella a destra ricorda molto, ma molto da vicino la Francia, mentre quella a sinistra ci riporta alla testa di un ariete. Ci piace pensare che tra queste due figure ideali sia nata e si sia sviluppata quella zona viticola che ha dato poi origine alla DOC Arcole. Dalla Francia, questo territorio con oltre 2500 ettari di vigna (che in provincia di Verona si sviluppa nei comuni di Arcole, Cologna Veneta, San Bonifacio, Albaredo d’Adige, Zimella, Veronella, Zevio, Belfiore d’Adige e parzialmente in Caldiero, San Bonifacio, Soave, Colognola ai Colli, Monteforte d’Alpone, Lavagno, Pressana, Roveredo di Guà, e San Martino Buon Albergo) ha preso buona parte dei suoi vitigni. Non per niente il disciplinare della DOC parla di Merlot, Cabernet Sauvignon e Cabernet Franc per i rossi e di Pinot Bianco, Pinot Grigio Chardonnay, Sauvignon (con l’onnipresente “innesto” della Garganega) per i bianchi. Una DOC ed un territorio che assomiglia alla Francia non può non avere terreni vocati, anche se completamente diversi: ecco quindi che da quelli alluvionali, ricchi di sabbie, della pianura prossima all’Adige si arriva all’argilla ed al calcare delle colline. Nel primo caso si ottengono vini eleganti e fini, nel secondo nervosi e strutturati. In entrambi prodotti molto ben riconoscibili e caratterizzati da aromi netti e da strutture per niente arrendevoli. Se la coltivazione della vigna in molte parti di questo territorio si perde nella notte dei tempi, il riconoscimento della DOC è invece molto recente. Risale infatti all’anno 2000 e da allora la zona è ulteriormente cresciuta, soprattutto in qualità. Basta infatti assaggiare i bianchi o i rossi delle locali cantine per capirlo. Vini immediati, che si basano sulle connotazioni varietali e sulla schiettezza del vitigno per convincere i molti che (purtroppo per loro) non li conoscono. Ma siamo comunque in provincia di Verona, terra di grandi passiti: ecco quindi nascere la tradizione del Nero d’Arcole, vino partorito dal classico taglio bordolese messo però in appassimento. Qui si trova l’ideale connubio tra Verona ed il mondo enologico francese. Qualcuno si domanderà: ma l’altra parte del territorio a forma d’ariete? Questa rappresenta semplicemente la voglia dei produttori dell’Arcole DOC di “sfondare” nel grande mondo del vino di qualità. E chi può resistere ad un “ariete enologico” di questa portata? Nemmeno Napoleone che, come narra la storia, sul Ponte d’Arcole ordinò la ritirata delle sue truppe.

Låt oss ta en titt på kartan över DOC området Arcole. Om man i tanken drar en linje mellan San Bonifacio och Albaredo d’Adige och delar området i två bitar får vi två figurer. Den högra delen påminner väldigt mycket om Frankrike, medan den vänstra ser ut som huvudet på en vädur (på italienska ”ariete” vilket även är ordet för det medeltida vapnet murbräcka). Det var mellan dessa idealiska figurer som denna vinodlarzon uppstod och utvecklades och som senare gav upphov till DOC Arcole. Detta territorium med mer än 2500 hektar vinodlingar, (som i provinsen Verona breder ut sig i Arcole, Cologna Veneta, San Bonifacio, Albaredo d’Adige, Zimella, Veronella, Zevio, Belfiore d’Adige och delvis i Caldiero, San Bonifacio, Soave, Colognola ai Colli, Monteforte d’Alpone, Lavagno, Pressana, Roveredo di Guà, och San Martino Buon Albergo) har hämtat merparten av sina vinstockar från Frankrike. Det är inte utan anledning som DOC protokollet nämner Merlot, Cabernet Sauvignon och Cabernet Franc för de röda och Pinot Bianco, Pinot Grigio Chardonnay, Sauvignon (med den allestädesnärvarande ”ympningen” av Garganega) för de vita. Ett DOC och ett territorium som liknar Frankrike kan inte sakna välsignade jordar, även om de är helt annorlunda: från översvämningsområdena, rika på sand, vid slättlandet kring Adige övergår de till ler och kalkstensjordar vid kullarna. Från det första exemplet får man lätta och eleganta viner, från de andra nervösa och strukturerade. I bägge fallen lätt igenkännbara produkter som kännetecknas av rena aromer och oböjliga strukturer. Om odlingen av vinstockar i många delar av denna trakt går tillbaka till urminnes tider är DOC beteckningen istället mycket ung. Den härrör faktiskt från år 2000 och från detta datum har området växt ytterligare, framförallt kvalitetsmässigt. Det räcker med att smaka på de vita eller röda vinerna i de lokala vinkällarna för att inse detta. Omedelbara viner, som lätt känns igen på en mängd tecken vilka grundar sig på äktheten hos vinstockarna och som övertygar alla de som (olyckligtvis) ännu inte kände till dessa viner. Men vi befinner oss som sagt i provinsen Verona, ursprunget för de stora passitovinerna: här föds alltså traditionen av Nero d’Arcole, ett vin som uppstått ur den klassiska bordoleseblandningen, som dock genomgått en torkningsprocedur. Här finner vi den idealiska föreningen mellan Verona och den franska vinvärlden. Någon kanske ställer sig frågan: men den andra delen då, den i form av ett vädurshuvud? Den representerar helt enkelt lusten hos producenterna av Arcole DOC vinerna att slå igenom på den stora kvalitetsvinsmarknaden. Och vem kan motstå en ”enologisk vädur” av denna tyngd? Inte ens Napoleon som, enligt vad som påstås, beordrade sina trupper att dra sig tillbaka på Ponte d’Arcole. 45

Lad os se på området for DOC Arcole på kortet. Hvis vi deler det op i to ved at trække en linje mellem San Bonifacio og Albaredo d’Adige, får vi to figurer. Figuren til højre minder meget tæt på om Frankrig, mens den venstre ligner et vædderhoved. Vi mener, at det vinområde, hvor DOC Arcole har sin oprindelse, er opstået og har udviklet sig mellem disse to tænkte figurer. Dette område med over 2500 hektar vinmarker (som i Veronas provins dækker kommunerne Arcole, Cologna Veneta, San Bonifacio, Albaredo d’Adige, Zimella, Veronella, Zevio, Belfiore d’Adige og til dels Caldiero, San Bonifacio, Soave, Colognola ai Colli, Monteforte d’Alpone, Lavagno, Pressana, Roveredo di Guà og San Martino Buon Albergo) har fået størstedelen af sine vinstokke fra Frankrig. Der er derfor en grund til, at reglerne for DOC-betegnelsen nævner Merlot, Cabernet Sauvignon og Cabernet Franc hvad angår rødvinene og Pinot Bianco, Pinot Grigio Chardonnay, Sauvignon (med den allestedsnærværende »tilsætning« af Garganega) for hvidvinene. En DOCbetegnelse og et vinområde, der ligner Frankrig, kan ikke undgå at have egnede jordtyper, også selv om de er meget forskellige: De strækker sig fra de oversvømmede, sandede områder på sletten nær Adige-floden til den lerede og kalkholdige jord på bakkerne. I førstnævnte tilfælde opnår man elegante og fine vine, i sidstnævnte spændte og strukturerede vine. Begge produkter er meget let genkendelige og kendetegnede af skarpe aromaer og stærke strukturer. Hvis vindyrkningen i mange dele af dette område går helt tilbage til tidernes morgen, er tildelingen af DOC-betegnelsen derimod meget ny. Den stammer nemlig fra år 2000, og siden da er området vokset yderligere især med hensyn til kvalitet. Det er nok at smage på de lokale vinkældres hvidvine og rødvine for at forstå det. Umiddelbare vine, der baserer sig på druesorternes undertoner og ligefremhed for at overbevise de mange mennesker, som (desværre for dem) ikke kender disse vine. Men uanset hvad er vi i Veronas provins, hjemstedet for de store passito-vine. Sådan opstod traditionen for Nero d’Arcole; en vin, der tager udgangspunkt i den klassiske Bordeauxblanding, men som lægges til tørring (appassimento). Her findes den ideelle forbindelse mellem Verona og den franske vinverden. Nogle vil måske spørge: Hvad med den anden del af området? Det, der er formet som en vædder? Denne del repræsenterer ganske enkelt producenterne af Arcole DOC og deres vilje til at »slå igennem« i kvalitetsvinenes verden. Og hvem kan modstå en »vinvædder« af disse dimensioner? Ikke engang Napoleon, som ifølge historien beordrede tilbagetrækningen af sine tropper på broen Ponte d’Arcole. 46

Il Bardolino è il vino rosso che nasce sulle colline della sponda veronese del lago di Garda e del suo entroterra ed è figlio delle stesse grandi uve (soprattutto Corvina e Rondinella) che danno vita a molti altri vini rossi importanti del Veronese. Non fatevi trarre in inganno dal suo color rubino brillante ma non intenso, in vari casi tendente al cerasuolo, dai suoi profumi freschi ed immediati, dalla sua sapida ed eterea eleganza al palato: il Bardolino è talmente “rosso” che ha anche una sua versione rosata, chiamata Chiaretto. Il Bardolino non si produce solo nell’omonimo paese rivierasco: oltre a Bardolino, gli oltre 2700 ettari di vigneto toccano il terreno di altri 15 comuni posizionati in quel tratto di territorio veronese che sta tra il Garda, il monte Baldo, il fiume Adige e il fiume Mincio: sono Garda, Lazise, Affi, Costermano, Cavaion, Torri del Benaco, Caprino, Rivoli Veronese, Pastrengo, Bussolengo, Sona, Sommacampagna, Castelnuovo, Peschiera e Valeggio. Tra questi, Bardolino, Garda, Lazise, Affi, Costermano e Cavaion rappresentano la zona più antica di produzione, i cui vini possono portare la definizione di “Classico” in etichetta. I terreni morenici vennero formati dai ghiacciai che in epoca lontanissime plasmarono il bacino del Garda. I suoli sono estremamente variabili: è da questa caratteristica che proviene la freschezza quasi salina del Bardolino e del Chiaretto. I profumi di piccoli frutti di bosco, di lampone, di fragola, di ciliegia, e le note di spezia, soprattutto cannella e chiodo di garofano, derivano invece dalle uve, in particolare dalla Corvina, che può contribuire all’uvaggio del Bardolino fino all’80%. Per le sue caratteristiche, il Bardolino è nello stesso tempo un vino antico e moderno. Antico perché le sue uve hanno storia da vendere, moderno perché incarna il vino perfetto per il mondo d’oggi, che chiede prodotti semplici ma non banali ed anzi intriganti, adatti ad essere consumati spesso su pasti leggeri e veloci. La sua gradazione alcolica moderata e dunque “antica”, accanto ai suoi profumi moderni ed alla sua struttura, compendio di passato e presente, lo rendono il vino rosso adatto per tutte le occasioni e pressoché per ogni abbinamento. Chi cerca invece un vino ancora più leggero può sempre rivolgere le proprie attenzioni al Chiaretto, oggi leader assoluto tra i vini rosati italiani a denominazione d’origine. Perfetto in particolare per la tavola estiva, il Bardolino Chiaretto esiste, seppure in piccola quantità, anche nella versione Spumante. Piccoli numeri anche per il Bardolino Superiore, un vino rosso che nasce da particolari selezioni nei vigneti delle stesse varietà del Bardolino.

Bardolino är ett rött vin som växer på kullarna av Gardasjöns Veronasida och består av samma stora druvsorter (framförallt Corvina och Rondinella) som ger upphov till många andra viktiga viner i Veronatrakten. Låt er inte luras av dess klara rubinröda färg, inte mörkröd, i vissa fall lutar den åt körsbärsrött, av dess friska och omedelbara doft, dess smakliga och eteriskt eleganta smak. Bardolino är så ”rött” att det även har en roséversion, som kallas Chiaretto. Bardolino produceras inte enbart i byn med samma namn; förutom Bardolino, berör de över 2700 hektaren vinodlingar jordarna i 15 andra kommuner som befinner sig i det veronesiska landområde som breder ut sig mellan Garda, monte Baldo, floderna Adige och Mincio: de utgörs av Garda, Lazise, Affi, Costermano, Cavaion, Torri del Benaco, Caprino, Rivoli Veronese, Pastrengo, Bussolengo, Sona, Sommacampagna, Castelnuovo, Peschiera och Valeggio. Bland dessa är Bardolino, Garda, Lazise, Affi, Costermano och Cavaion de äldsta produktionszonerna, vars viner har rätt att skriva ”Classico” på etiketten. Moränjordarna bildades av inlandsisen när den för årtusenden sedan formade Gardasjön. Jordarna är extremt varierande: det är från denna egenskap som den nästan salta friskheten hos Bardolino och Chiaretto härstammar. Doften av skogsbär, hallon, jordgubbar och körsbär samt tonerna av kryddor, främst kanel och kryddnejlikor, kommer däremot från de druvor, särskilt från Corvina, som kan förekomma i Bardolino upp till 80%. På grund av sina speciella egenskaper är Bardolino på samma gång både ett modernt och ett antikt vin. Antikt därför att dess druvor vilar på gamla lagrar, modernt därför att det förkroppsligar nutidens perfekta vin, som kräver enkla men inte banala produkter, utan tvärtom lockande, lämpliga att imundigas oftast tillsammans med lätta och snabblagade rätter. Den moderata alkoholhalten som kan betraktas som ”antik”, tillsammans med sin moderna doft och struktur, en blandning av dåtid och nutid, gör detta till ett rödvin som är lämpligt vid alla tillfällen och som passar till nästan allt. Den som däremot letar efter ett ännu lättare vin kan alltid vända sig till Chiaretto, idag den absoluta ledaren bland de italienska rosévinerna med skyddad ursprungsbeteckning. Perfekt särskilt vid sommarens måltider, Bardolino Chiaretto finns, om ändock i små mängder även i en Spumante version. Litet antal gäller även för Bardolino Superiore, ett rött vin som föds från särskilda urval från vinodlingarna av den vanliga Bardolino.

Bardolino er den rødvin, der fødes på bakkerne ved den veronesiske bred af Gardasøen og dennes opland, og er barn af de samme store druesorter (især Corvina og Rondinella), hvorfra mange andre betydningsfulde veronesiske rødvine stammer. Lad jer ikke narre af dens strålende rubinrøde farver, som ikke er intense, men i flere tilfælde tenderer mod en kirsebærrød, eller af dens friske og umiddelbare aroma og dens æteriske elegance mod ganen: Bardolino-vinen er så »rød«, at den også har en roseudgave ved navn Chiaretto. Bardolino-vinen produceres ikke kun i rivierabyen af samme navn: Ud over Bardolino berører de over 2700 hektar vinmarker jord 15 andre kommuner i det veronesiske område mellem Garda, Monte Baldo, Adige-floden og Mincio-floden: Garda, Lazise, Affi, Costermano, Cavaion, Torri del Benaco, Caprino, Rivoli Veronese, Pastrengo, Bussolengo, Sona, Sommacampagna, Castelnuovo, Peschiera og Valeggio. Blandt disse kommuner repræsenterer Bardolino, Garda, Lazise, Affi, Costermano og Cavaion den ældste produktionszone, hvori vinene kan bære definitionen »Classico« på etiketten. Morænelandskabet blev formet af gletsjere, som i en fjern epoke formede Gardasøens bassin. Jordbunden er ekstremt variabel: Det er dette kendetegn, der giver Bardolino-vinen og Chiaretto’en sin næsten salte friskhed. Duften af små skovbær, hindbær, jordbær, kirsebær og anstrøg af krydderier som især kanel og kryddernelliker kommer derimod fra druerne, særligt fra Corvina-sorten, der bidrager til Bardolino-vinens drueblanding med op til 80 %. På grund af sine egenskaber er Bardolino-vinen på samme tid en gammel og moderne vin. Gammel, fordi dens druer har en utroligt lang historie og moderne, fordi den personificerer den perfekte vin til vore dages verden, der efterspørger enkle produkter, der dog skal være spændende – ikke banale – og egnede til at drikke ved lette og hurtige måltider. Dens moderate alkoholindhold, der gør den »gammel«, sammen med dens moderne aroma og struktur, der samler fortid og nutid, gør den til en vin, der er egnet til alle lejligheder og stort set alle sammensætninger. Dem, der i stedet søger en endnu lettere vin, kan rette deres opmærksomhed mod Chiaretto’en, som i dag er absolut leder blandt de italienske rosevine med oprindelsesbetegnelse. Bardolino Chiaretto findes også, omend i små mængder, som spumante, der er perfekt især til sommerlige retter. Små mængder gælder også for Bardolino Superiore, en rødvin, der stammer fra særligt udvalgte druer fra vinmarker med samme sorter som Bardolino.

Se la parola Custoza evoca ricordi scolastici legati alle storiche battaglie che in quella località vennero combattute nell’Ottocento, il Custoza, inteso come vino, ci parla invece di quiete e tranquillità, quella delle verdi colline tra la città di Verona e il lago di Garda. La zona di produzione (complessivamente gli ettari di vigneto sono 1500) interessa nove comuni che si estendono tra il capoluogo della provincia e il primo entroterra del Garda: sono Villafranca, Pastrengo, Bussolengo, Sona, Sommacampagna, Valeggio sul Mincio, Peschiera del Garda, Lazise e Castelnuovo del Garda. Su quei terreni, depositati dai ghiacciai in epoche remote, vengono coltivati per tradizione vitigni a bacca bianca quali la Garganega, grande autoctono della provincia di Verona, il Trebbianello, un biotipo locale del Tocai, e la Bianca Fernanda, un clone locale del Cortese. Sono queste le uve che formano l’ossatura del Custoza, il più importante tra i vini bianchi italiani che nascono da un uvaggio, ossia da un mix di uve diverse, senza che alcuna varietà abbia una netta prevalenza sull’altra, lasciando che sia invece il terroir ad emergere. In estrema sintesi, si può affermare che le varietà di base permettono di definire l’uvaggio che dona l’identità al Custoza, mentre altre varietà complementari, introdotte negli ultimi decenni, permettono di arricchirne il tipico bouquet. La grande variabilità dei suoli collinari dell’area di produzione apporta invece una freschezza a tratti quasi salina. Viene in questa maniera a crearsi quella complessità aromatica che, pur senza nulla cedere in termini di leggerezza e godibilità, distingue il Custoza dai vini varietali.Il profilo sensoriale che ne scaturisce presenta particolari note fruttate e floreali, accompagnate talvolta da accenni di erbe aromatiche e di spezie. Bianco dal carattere giovanile, il Custoza vanta una considerevole bevibilità e abbinabilità, in particolare con la cucina estiva e con il pesce, sia di acqua dolce che di mare. Nella zona d’origine si sposa alla perfezione con il caratteristico tortellino di Valeggio sul Mincio, dalla soglia sottilissima che lascia intravedere la farcitura di carne. Il vino, peraltro, soprattutto quando proviene da particolari selezioni effettuate nei vigneti, mostra anche buone capacità di affinamento nel tempo, in particolare nella sua tipologia Superiore, molto spesso proveniente da singoli cru aziendali. Molto rara, ancorché tradizionale, è la versione passita del Custoza, di colore dorato e sapore amabile o dolce, che si rifà ai vini che nella zona venivano serviti un tempo alla fine dei pranzi festivi.

Om ordet Custoza framkallar minnen från skoltiden som hör samman med de historiska slag som utspelades på denna plats under artonhundratalet, förmedlar istället Custoza, när man avser vinet, det lugn och den ro som man finner på de gröna kullarna mellan Verona och Gardasjön. Produktionszonen (sammanlagt rör det sig om 1500 hektar vinodlingar) berör nio kommuner som breder ut sig mellan provinssätet och inlandet alldeles innanför Gardasjön: de utgörs av Villafranca, Pastrengo, Bussolengo, Sona, Sommacampagna, Valeggio sul Mincio, Peschiera del Garda, Lazise och Castelnuovo del Garda. På dessa jordar, som deponerats av glaciärerna långt tillbaka i tiden, odlas av tradition vinstockar med vita druvor såsom Garganega, ett stort lokalt vin från provinsen Verona, en lokal biotyp av Tocai, och Bianca Fernanda, en lokal klon av Cortese. Det är dessa druvor som bildar skelettet i Custoza, det viktigaste bland de vita italienska vinerna som kommer från en blandning av olika druvsorter, utan att någon sort tar överhand över de andra, utan låter istället dess ”terroir” framträda. Helt kortfattat kan man säga, att det är de olika bassorterna som ger druvblandningen sin karaktär till Custoza, medan övriga tillagda sorter, som introducerats under senare årtionden berikar vinet med sin typiska bouquet. De stora skillnaderna på kullarnas jordar inom produktionsområdet tillför istället en friskhet som bitvis nästan är salt. På detta vis uppstår en aromatisk komplexitet som, utan att förlora något av sin lätthet och njutbarhet, utmärker Custoza bland de ympade vinerna. Den smak och doftprofil som uppstår bjuder på särskilt fruktiga och blommiga toner, ibland ackompanjerade av inslag av aromatiska örter och kryddor. Vit med en ung karaktär, är Custoza ett lättdrucket vin som passar till det mesta, i synnerhet med lätta sommar och fiskrätter, såväl från sjö som från hav. I ursprungszonen passar det perfekt ihop med den karakteristiska ”tortellino di Valeggio sul Mincio”, där man kan ana köttfyllningen genom den flortunna pastadegen. Vinet, framförallt, när det härstammar från särskilt utvalda vinstockar, uppvisar även goda egenskaper att förfinas med tiden, särskilt i Superiore versionen, som ofta härstammar från enskilda ”cru”, vingårdsetiketter. Väldigt sällsynt, fastän traditionellt, är dessertvinsversionen (passito) av Custoza, guldfärgat med söt smak, som liknar de viner i området som man en gång i tiden brukade servera vid slutet av festmåltider.

Hvis ordet Custoza vækker minder fra skolen om de historiske slag, der blev udkæmpet på dette sted i 1800-tallet, fortæller Custoza-vinen om den fred og ro, som man finder blandt de grønne bakker mellem Verona by og Gardasøen. Produktionsområdet (der er i alt 1500 hektar vinmarker) omfatter ni kommuner, der strækker sig fra provinshovedstaden til oplandet før Gardasøen: Villafranca, Pastrengo, Bussolengo, Sona, Sommacampagna, Valeggio sul Mincio, Peschiera del Garda, Lazise og Castelnuovo del Garda. På disse jorder, der i en fjern tid blev formet af gletsjere, dyrkes der pr. tradition hvidvinsdruer som Garganega, en af de store, naturligt hjemmehørende i Veronas provins, Trebbianello, en lokal biotype af Tocai-sorten, og Bianca Fernanda, en lokal klon af Cortesesorten. Det er disse druer, der udgør skelettet i Custoza-vinen, der er den vigtigste blandt de italienske hvidvine, der fremstilles af en »uvaggio« (dvs. en blanding af forskellige druesorter, uden at en af sorterne får prævalens over en anden), hvor det i stedet er egnens fingeraftryk (»terroir«), der skiller sig ud. Det er kort sagt basissorterne i drueblandingen, der giver Custoza-vinen sin identitet, mens andre supplerende sorter, der er blevet introduceret i de seneste ti til tyve år, beriger den typiske bouquet. Jordbundens store variation i produktionsområdets bakkelandskab tilfører derimod en friskhed, der til tider kan være næsten salt. På denne måde skabes den aromatiske kompleksitet, der uden at give afkald på lethed og nydelse adskiller Custoza-vinen fra sortsvinene. Den sansemæssige profil, den afstedkommer, har særlige frugtagtige og blomsteragtige undertoner, som af og til følges af antydninger af aromatiske urter og krydderier. Custoza er en hvidvin med en ungdommelig karakter, der kan prale af en betydelig drikbarhed og kombinationsvenlighed, især med sommerlige retter og fersk- og saltvandsfisk. I oprindelsesområdet passer den perfekt til den karakteristiske tortellino fra Valeggio sul Mincio, der har en meget tynd pasta, så man kan ane kødfyldet. Vinen viser desuden gode evner med hensyn til ældning, især når den kommer fra særlige udvælgelser, der foretages direkte på vinmarkerne, og særligt hvad angår typen Superiore, som ofte kommer fra en enkelt producents høst. Meget sjælden, omend traditionel, er passito-udgaven af Custoza, som har en gylden farve og den milde, sød smag, der minder om de vine, som en gang blev serveret i området til frokoster ved særlige lejligheder.

“Libiamo ne’ lieti calici, che la belleza infiora...” (da “La Traviata”). Pensate ad un’Arena di Verona, impareggiabile casa estiva della lirica piena in ogni ordine di posti, dove magicamente cambia la scena. Al posto degli elefanti dell’Aida ecco il bel mondo della Traviata ed al posto del fiammifero ogni spettatore si ritrova in mano un calice per il brindisi più grande mai fatto al mondo. Un brindisi del genere non sarebbe per niente fuori luogo a Verona e nella sua provincia, da sempre culla di grandi vini. Qui esistono molte denominazioni di origine ma una sola è quella che le collega e le affianca tutte: Garda DOC. Infatti questa denominazione è attribuita ai vini prodotti nei territori a denominazione di origine controllata di tutta la provincia di Verona. Terreni diversi per vini diversi: infatti in provincia di Verona troviamo suoli di origine morenica, con forti componenti argillose, oppure calcarei e sabbiosi. Questa variabilità gioca a favore delle molte uve presenti sul territorio che hanno modo di trovare il “luogo” dove esprimersi al meglio. Principalmente si fregiano della denominazione Garda DOC vini da uve Garganega, Pinot Bianco e Pinot Grigio, Friulano, Chardonnay e Sauvignon per i bianchi, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Merlot, Pinot Nero, Corvina e Barbera per i rossi. Ma non solo di vini tranquilli si parla nel Garda DOC (non per niente all’opera tutti abbiamo sentito cantar “Viva il vino spumeggiante, nel bicchiere scintillante”), quindi possono fregiarsi della denominazione vini da uve Chardonnay, Riesling e Garganega rifermentati sia con quello che un tempo era il metodo classico, sia con il sistema Charmat. Terreni diversi e vitigni diversi potrebbero portare, se estremizzati in uvaggi complessi provenienti da uve di terreni diversi, ad una indecifrabilità aromatica e gustativa. Proprio per questo la denominazione è incentrata soprattutto sui vini da monovitigno, per cercare di ottenere l’immediatezza e la piacevole riconoscibilità insita in ogni vitigno della denominazione. In altre parole: cercare di avere il meglio zona per zona, terreno per terreno. Del resto, se è vero quello che Verdi fa dire a Falstaff nell’opera omonima “Il buon vino sperde le tetre fole dello sconforto, accende l’occhio e il pensier...” nella patria della lirica aperta a tutti, godibile senza tanti paludamenti, non si poteva pensare ad una DOC che desse, a quelli che ne scelgono un suo vino, niente di meno.

“Libiamo ne’ lieti calici, che la belleza infiora...” (från “La Traviata”). Föreställ er arenan i Verona, operans enastående sommarresidens, fullsatt i varje rangordning och där scenen magiskt förändras. Istället för elefanterna i Aida ser vi helt plötsligt den underbara världen i Traviata och istället för de lysande cigarettändarna har åskådarna ett vinglas i handen, för att utbringa världens största skål. En sådan skål skulle inte på något sätt vara malplacerad i Verona och dess provins, som alltid sett stora viner födas. Här existerar många skyddade ursprungsbeteckningar men en enda är den som sammanbinder och flankerar dem alla: Garda DOC. Denna benämning tilldelas de vin inom hela Veronas provins som produceras inom territoriet och som är försedd med beteckningen ”denominazione di origine controllata”. Olika jordar för olika viner: i provinsen Verona finner vi moränjordar med starka inslag av lera eller kalksten och sand. Dessa skillnader är till fördel för de många druvsorter som förekommer i området och som här har tillfälle att finna sin ”plats” för att bäst komma till uttryck. De som främst stoltserar med beteckningen Garda DOC är viner av druvorna Garganega, Pinot Bianco och Pinot Grigio, Friulano, Chardonnay och Sauvignon för de vita, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Merlot, Pinot Nero, Corvina och Barbera för de röda. Men det handlar inte bara om stilla viner i Garda DOC (inte för inte kan man i operan höra hur de sjunger ”Viva il vino spumeggiante, nel bicchiere scintillante”), följaktligen kan även viner gjorda av druvor från Chardonnay, Riesling och Garganega pryda sig med denna beteckning, jästa både med det som en gång var den klassiska metoden, och med det system som kallas Charmat. Om man skulle förena komplexa druvblandningar, härstammande från olika vinstockar från olika jordar skulle det kunna skapa en sådan blandning av aromer och smaker att det skulle vara omöjligt att tyda dem. Av just denna anledning har beteckningen framförallt koncentrerats till viner som framställs från en enda druvsort, ”monovitigno”, i ett försök att uppnå den omedelbarhet och det trevliga igenkännadet som varje vinstock med denna beteckning har inom sig. Med andra ord: man försöker att erhålla det bästa för varje zon, och för varje jord. Om det för övrigt är sant det som Verdi låter Falstaff uttrycka i operan med samma namn ”Il buon vino sperde le tetre fole dello sconforto, accende l’occhio e il pensier...” att i operans hemland, som är öppet för alla och är njutbart utan något prål, vore det otänkbart att tro att ett DOC vin skulle ge, någonting annat än det allra bästa åt de som väljer ett av dessa viner.

»Libiamo ne’ lieti calici, che la belleza infiora...«, synger de i Verdis La Traviata: »Lad os drikke af bægerets glæde, som skønheden i sandhed forstærker«. Forestil jer Veronas arena, lyrikkens uforlignelige hjemsted: alle pladser er optaget, og scenen skifter som pr. magi. I stedet for Aidas elefanter ser vi nu Traviatas smukke verden, og i stedet for lys har alle tilskuerne pludselig et bæger i hånden for at udbringe verdens største skål. En skål af denne art ville slet ikke være malplaceret i Verona og dens provins, som altid har været ophav til store vine. Her findes mange oprindelsesbetegnelser, men kun én forbinder og støtter dem alle: Garda DOC. Denne betegnelse tillægges nemlig de vine, der produceres i områderne med kontrolleret oprindelsesbetegnelse i hele Veronas provins. Forskellige jorder til forskellige vine: I Veronas provins finder vi jord, som stammer fra moræner med store dele lerjord eller kalkholdig og sandet jord. Denne variation er til gavn for mange druesorter i området, som på denne måde finder det »rette sted«, hvor de bedst kommer til udtryk. Hovedsageligt kan vine af sorterne Garganega, Pinot Bianco og Pinot Grigio, Friulano, Chardonnay og Sauvignon for hvidvinene, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Merlot, Pinot Nero, Corvina og Barbera for rødvinene, bryste sig af betegnelsen Garda DOC. Men man taler ikke kun om stille vine i Garda DOC (der er en grund til, at vi alle har hørt synge i operaen »Viva il vino spumeggiante, nel bicchiere scintillante« – »Leve den sprudlende vin, der stråler i glasset«), og derfor omfatter betegnelsen også vine af sorterne Chardonnay, Riesling og Garganega, hvor andengæringen foregår både med det, der engang var den klassiske metode, og med Charmat-systemet. Forskellige jordbunde og forskellige vinstokke kunne føre til overkomplicerede smage og aromaer, hvis de føres til ekstremer i komplekse drueblandinger med druer fra forskellige områder. Netop derfor fokuserer betegnelsen særligt på vine på enkelte sorter for at forsøge at opnå den umiddelbarhed og behagelige genkendelighed, der bor i hver enkelt sort under betegnelsen. Med andre ord: forsøge at opnå det bedste zone for zone, jord for jord. I øvrigt ville man ikke kunne forestille sig en DOC-vin, der ikke lever op til disse krav, hvis det, som Verdi får Falstaff til at sige i operaen af samme navn, er sandt: »Il buon vino sperde le tetre fole dello sconforto, accende l’occhio e il pensier...« (»Den gode vin fejer de dystre fortællinger om fortvivlelse bort, tænder øjet og tanken...«), især i lyrikkens hjemland, der er åben for alle og nydes uden så meget staffage. 56

La regola che un vino deve essere fatto conoscere a partire dal suo territorio sembra fatta apposta per il Lessini Durello DOC. La Lessinia (per buona parte in provincia di Verona) è una meravigliosa terra collinare e di media montagna che, per la bellezza dei panorami e la pace che vi regna, meriterebbe di essere molto più conosciuta e frequentata. In questa terra spigolosa ma vera nasce da sempre la Durella, un’uva bianca dotata di elevata acidità e quindi adattissima per la spumantizzazione. Abbiamo detto “da sempre”: in realtà sono “solo” 700 anni che si hanno notizie di quella che allora veniva chiamata “Durasena”. Oggi nel territorio del DOC (che comprende in provincia di Verona, l’intero territorio dei comuni di Vestenanova e San Giovanni Ilarione, parzialmente quello dei comuni di Montecchia di Crosara, Roncà, Cazzano di Tramigna, Tregnago e Badia Calavena) di Durella se ne coltivano circa 600 ettari. I terreni, di origine vulcanica, con basalti e zone tufacee ricche di sali minerali, apportano una naturale “austerità” all’uva che poi si trasferisce nel vino come freschezza e mineralità. La denominazione è quindi incentrata su un vitigno autoctono, con uve molto adatte per essere spumantizzate. Nonostamte il disciplinare di produzione prevede anche vini fermi, la DOC Lessini Durello si è sviluppata soprattutto attorno al vino spumante con fermentazione tradizionale in bottiglia. Questo per esprimere al meglio i sottili aromi e la particolare freschezza della Durella. Attualmente i produttori imbottigliatori non sono moltissimi, ma oltre 500 sono gli agricoltori che coltivano la Durella in terreni che arrivano sino ad oltre 500 metri. Un tempo, molto prima dell’avvento della DOC (1987) il Durello veniva definito “Vino duro per gente dura”. Oggi quella durezza si è certo mitigata ma uno spumante DOC di Durella mantiene sempre una freschezza ed una sapida fermezza, che lo fanno riconoscere tra molti. Il nostro consiglio è quello di abbinarlo a piatti del suo stesso territorio, come gli asparagi bianchi o il formaggio Monte Veronese. Questo abbinamento è in realtà la scusa per portarvi in Lessinia a gustarvi panorama e prodotti. A questo proposito, se il Monte Veronese è molto stagionato non abbiate paura: uno spumante Lessini Durello DOC lo accompagnerà perfettamente. Del resto questo vino storico veronese, definito da molti “di Giulietta e Romeo”, ha fallito una sola volta: quando non è riuscito a far brindare assieme Capuleti e Montecchi.

Regeln som säger att man ska kunna känna igen ett vin från dess territorium verkar vara gjord för Lessini Durello DOC. Lessinia (till största delen i provinsen Verona) är ett ljuvligt landskap med kullar och medelhöga berg som, på grund av sitt vackra panorama och det lugn som råder här, förtjänar att bli mycket mer känt och besökt. I denna karga men genuina jord har man alltid odlat Durella, en vit druva med hög syra och följaktligen mycket lämplig för mousserande viner. Vi sa ”alltid”: i verkligheten är det ”bara” sen 700 år tillbaka som vi känner till denna druvsort som förr i tiden kallades ”Durasena”. I dagens DOC område (som inbegriper provinsen Verona, hela territoriet av kommunerna Vestenanova och San Giovanni Ilarione, delvis kommunerna Montecchia di Crosara, Roncà, Cazzano di Tramigna, Tregnago och Badia Calavena) odlas cirka 600 hektar Durella. Jordarna, är av vulkaniskt ursprung och innehåller basalt och tuffstenszoner rika på mineralsalter, vilket ger en naturlig ”strävhet” till druvan som senare överförs till vinet i form av friskhet och mineral. Beteckningen är alltså centrerad till en lokal vinstock, med druvor som är mycket lämpliga att göra mousserande vin av. Trots att produktionsprotokollet även avser ”vini fermi” (stilla viner), har DOC Lessini Durello främst utvecklats kring spumanten som framställs genom traditionell jäsning i flaskan. Detta för att de lätta aromerna och den särskilda friskheten hos Durella bäst ska komma till sin rätt. För närvarande är flaskproducenterna inte så många, men det finns över 500 vinodlare som odlar Durella på jordar som når ändå upp till 500 meters höjd. En gång i tiden, långt innan beteckningen DOC (1987) instiftades definierades Durello ”Ett tufft vin för tuffa människor”. Idag har denna ”tuffhet” säkert mjukats upp, en spumante DOC framställd av Durella behåller alltid sin friskhet och sin smakliga stramhet vilket gör att den genast känns igen. Vårt råd är att dricka det ihop med rätter från samma område, som vit sparris eller osten från Monte Veronese. Denna matchning är i själva verket en ursäkt för att ni ska bege er till Lessinia för att njuta av dess panorama och dess produkter. Apropå detta, bli inte förskräckta om osten från Monte Veronese skulle vara alltför lagrad: en spumante Lessini Durello DOC är en perfekt följeslagare. För övrigt har detta historiska vin från Verona, av många definierat som ”Julia och Romeos”, bara misslyckats en enda gång: när det inte lyckades förena familjerna Capuleti och Montecchi i en skål.

Reglen om, at man skal lære en vin at kende med udgangspunkt i dens oprindelsesområde, synes at være skræddersyet til Lessini Durello DOC. Lessinia (størstedelen af området hører under Veronas provins) er et vidunderligt bakkelandskab med mellemstore bjerge, som fortjener at være meget mere kendt og besøgt på grund af sine skønne panoramaer og den ro, der hersker her. På denne kantede, men ægte egn er Durella – en hvidvinsdrue med stor syrlighed og derfor særligt egnet til spumante – altid blevet dyrket. Selvom vi siger »altid«, er det i virkeligheden »kun« 700 år siden, man fik kendskab til druen, som dengang blev kaldt »Durasena«. I dag dyrkes der cirka 600 hektarer af Durella i DOC-området (der omfatter kommunerne Vestenanova og San Giovanni Ilarione og til dels Montecchia di Crosara, Roncà, Cazzano di Tramigna, Tregnago og Badia Calavena i Veronas provins). Jorden er af vulkansk oprindelse med basalt og tufstenszoner, der er rige på mineralsalte, og tilfører druen en naturlig »nøjsomhed«, som siden overføres til vinen i form af friskhed og mineralitet. Betegnelsen er derfor fokuseret på en naturligt hjemmehørende vin med druer, der egner sig godt til fremstilling af spumante. På trods af at produktionsreglerne også omfatter stille vine, har DOC Lessini Durello især udviklet sig omkring spumantevinen med traditionel gæring i flasken. Dette gøres for at lade Durellaens diskrete aroma og særlige friskhed komme mest muligt til udtryk. Der er i dag ikke mange producenter med tapperier, men der er over 500 vinbønder, der dyrker Durella-druen på jorder, der ligger i over 500 meters højde. I gamle dage, lang tid før DOCbetegnelsens ankomst (1987), blev Durella-sorten defineret en »hård vin for hårde folk«. I dag er denne hårdhed bestemt blevet mildnet, men en DOC-spumante af Durella-druer bevarer altid en friskhed og en smagfuld beslutsomhed, som gør den genkendelig blandt mange andre. Vi anbefaler at kombinere den med retter fra dens hjemegn som for eksempel hvide asparges eller Monte Veronese-ost. Denne sammensætning er i virkeligheden en undskyldning for at lokke jer til Lessinia for at nyde panoramaet og produkterne. Apropos produkter skal I ikke være bange, selv om Monte Veronese er en meget lagret ost: Den følges perfekt af en spumante Lessini Durello DOC. Denne historiske veronesiske vin, som mange definerer som »tilhørende Romeo og Julie«, har i øvrigt kun fejlet en gang: Da den ikke lykkedes i at få Capuleti og Montecchi til at udbringe en fælles skål.

La zona veronese del Lugana Doc è quella fascia di terreno alla “base “ del Lago di Garda nel comune di Peschiera del Garda. L’uva di riferimento è la Turbiana, chiamata anche Trebbiano di Soave o di Lugana. Quella terra che adesso voi vedete attorno a Peschiera, piena di vita e vigneti, un tempo era selva fitta, tanto che il nome “Lugana” pare derivi dal latino “lucus” bosco. La storia ci dice che anche quando i boschi lasciarono il posto alle coltivazioni non vitate, queste terre rendevano ben poco rispetto ad altri terreni attorno al Garda. Infatti un popolare modo di dire recitava che il possessore di terre in Lugana credeva di essere un signore ma non lo era, perché era molto difficile ricavare un reddito da dei terreni così argillosi. Oggi invece questi terreni, grazie al perfetto accordo con quel particolare clone di Trebbiano che è la Turbiana, danno notevoli soddisfazioni ai produttori locali. Il Lugana Doc (che il disciplinare prevede anche nella versione Superiore e Spumante, quest’ultima sia con metodo Classico che Charmat) è un bianco che unisce buona struttura a fresca sapidità, il tutto condito da fini profumi. Questo ne ha fatto uno dei vini più conosciuti del territorio e molto apprezzato all’estero. La Doc è una delle più vecchie in Italia, risalendo addirittura al 1967, mentre il Consorzio di Tutela nasce nel 1990. Dalla prossima vendemmia le tipologie di Lugana si arricchiranno di un “Riserva” con due anni di affinamento e di una “Vendemmia Tardiva” . Per testarne le capacità provatelo su del pesce di lago, magari su un’anguilla alla gardesana o su una carpa al forno, e vedrete come questo bianco sarà all’altezza del compito. Anche se i piatti suddetti sono già importanti, potete stupire voi stessi e gli ospiti abbinando un Lugana Superiore a delle carni rosse alla griglia. Questo vino, che nasce da una selezione attenta di uve e viene affinato per almeno un anno, vi mostrerà come un bianco possa avere corpo e struttura da vendere. Mentre per gli antipasti la giusta scelta sarà un Lugana Spumante, servito piuttosto freddo (6-8 gradi). E’ proprio di questi tempi la scoperta (o forse la riscoperta) del Lugana come bianco che può migliorarsi dopo diversi anni di invecchiamento. A questo proposito ci piace chiudere con una frase del grande Luigi Veronelli, profondo amante di questo vino: “Bevi il tuo Lugana giovane, giovanissimo e godrai della sua freschezza. Bevilo di due o tre anni e ne godrai la completezza. Bevilo decenne, sarai stupefatto dalla composta autorevolezza. I Lugana, cosa rara nei vini, hanno una straordinaria capacità di farsi riconoscere. Tu assaggi un Lugana e, se sei un buon assaggiatore, non puoi dimenticarlo.” 60

Området kring Verona där Lugana Doc odlas är den jordremsa vid “slutet” av Gardasjön som befinner sig i kommunen Peschiera del Garda. Druvan i fråga heter Turbiana, men kallas även Trebbiano di Soave eller di Lugana. Det landskap som ni nu kan se runt omkring Peschiera, fullt av liv och vinodlingar, var en gång en tät skog, så tät att namnet ”Lugana” verkar härröra från latinets ”lucus” som betyder just skog. Historien berättar att när skogarna fick upplåta sin plats till att bli odlingsmark, men innan man började odla vinrankor, gav dessa jordar mycket litet i förhållande till övriga jordar runt omkring Gardasjön. Ett populärt talesätt sa att jordägarna i Lugana inbillade sig att de var herremän, men det stämde inte, eftersom det var mycket svårt att försörja sig på dessa lerjordar. Idag ger däremot samma jordar, tack vare det perfekta samförståndet med den särskilda Trebbiano klonen som utgörs av Turbiana, anmärkningsvärda tillfredställelser till de lokala producenterna. Lugana Doc (som även förekommer i versionerna Superiore och Spumante, det sistnämnda framställt både med Classico och Charmat metoden) är ett vitt vin som förenar en god struktur med frisk smak, allt kryddat med lätta dofter. Detta gör att det blivit ett av territoriets mest kända vin som är mycket uppskattat utomlands. Doc versionen är en av de äldsta i Italien, den går tillbaka ända till 1967, medan ett ”Consorzio di Tutela” (konsortium för skyddade produkter) bildades 1990. Från och med nästa vinskörd kommer typologierna av Lugana att berikas med en ”Riserva” som har lagrade i två års tid efter att ha skördats sent på året vid en så kallad ”Vendemmia Tardiva”. För att testa detta vins kapacitet ska ni prova det tillsammans med en insjöfisk, kanske med ål på Gardavis eller med en ugnsstekt karp, och ni kommer att märka hur detta vita vin infriar sitt löfte. Även om de nämnda rätterna är viktiga kan ni överraska er själva och era gäster genom att servera en Lugana Superiore till grillat nötkött. Detta vin, som tillkommer genom ett noggrant urval av druvor och lagras i minst ett år kommer att visa er hur ett vitt vin kan ha ett överflöd av kropp och struktur. Tillsammans med förrätter är det rätta valet ett Lugana Spumante, som ska serveras ganska kallt (6-8 grader). Man har upptäckt (eller kanske återupptäckt) att Lugana är ett vitt vin som bara blir bättre efter många års lagring. Apropå detta så vill vi gärna avsluta med en fras av den store Luigi Veronelli, stor älskare av detta vin: ”Drick ditt Lugana ungt, mycket ungt och du får njuta av dess friskhet. Drick det när det är två eller tre år gammalt och du får njuta av dess fulländning. Drick det när det är ett decennium, och du kommer att förvånas av dess behärskade auktoritet. Lugana, en raritet bland viner, har en extraordinär kapacitet att ge sig till känna. Om du är en god vinkännare och smakar en Lugana, kommer du aldrig att glömma det.” 61

Det veronesiske område for Lugana DOC er den stribe jord, der ligger »for foden« af Gardasøen i kommunen Peschiera del Garda. Referencevinen er Turbiana, som også kaldes Trebbiano di Soave eller Trebbiano di Lugana. Dette område, som i dag er fuldt af liv og vinmarker omkring Peschiera, var engang tæt skov. Det siges, at navnet »Lugana« kommer af »lucus«, det latinske ord for skov. Historien fortæller os, at selv da skovene veg pladsen for andet landbrug end vindyrkning, gav disse marker mindre afgrøder i forhold til andre jorder omkring Gardasøen. Faktisk sagde et populært ordsprog, at jordbesidderen i Lugana mente at være en fin herre, men ikke var det, fordi det var meget svært at få en indtægt ud af så lerede jorde. I dag giver denne jord stor tilfredsstillelse til de lokale producenter takket være den perfekte harmoni med den særlige Trebbiano-klon Turbiana. Lugana DOC (som ifølge reglerne også kan være Superiore og Spumante, hvor sidstnævnte fremstilles både med den klassiske metode og med Charmat) er en hvidvin, der forener en god struktur med en frisk smag krydret med fine dufte. Dette gør den til en af egnens mest kendte vine, og den er meget påskønnet i udlandet. Denne DOC er en af de ældste i Italien og stammer helt tilbage fra 1967, mens konsortiet til beskyttelse af betegnelsen opstod i 1990. Fra og med den næste høst vil typerne af vin, der laves med Lugana-druer, blive udvidet med en »Riserva« med to års lagring og en »Vendemmia Tardiva« (sen høst). For at afprøve dens evner kan I kombinere den med en ferskvandsfisk, måske en ål »á la Garda« eller en ovnstegt karpe, og se, hvordan denne hvidvin er sin opgave værdig. Selv om de nævnte retter er vigtige i sig selv, kan I overraske gæsterne ved at sammensætte en Lugana Superiore med grillet rødt kød. Denne vin, der udspringer fra en nøje udvælgelse af druer og lagres i mindst et år, vil vise jer, hvordan en hvidvin kan have både krop og struktur til overflod. Hvad angår forretter er det rette valg en Lugana Spumante, der skal serveres kølig (6-8 grader). Det er i de senere år, at Lugana er blevet opdaget (eller måske genopdaget) som en hvidvin, der kun bliver bedre efter flere års ældning. I denne forbindelse vil vi gerne afslutte med et citat fra den store Luigi Veronelli, en lidenskabelig tilhænger af denne vin: »Drik din Lugana meget ung, og du vil nyde dens friskhed. Drik den, når den er to eller tre år, og du vil nyde dens fuldendthed. Drik den, når den er ti år, og du vil blive forbløffet over dens fattede autoritet. Lugana-vinene har en ekstraordinær evne til at være let genkendelige, hvilket er en sjælden ting for en vin. Prøv at smage en Lugana, og hvis du er en god vinsmager, vil du ikke glemme den«.

La Doc Merlara è una delle denominazioni venete più vivaci, con la produzione di vini originali e moderni. Si caratterizza per una superficie viticola in rapida crescita, che oggi conta circa 500 ettari di vigneto, dei quali circa 400 sono collegati alla cantina di Merlara, una struttura di trasformazione associata alla Cantina di Colognola, quindi inserita nel gruppo Collis e, come tale, in grado di valorizzare le proprie produzioni nel mondo intero. La Denominazione d’Origine Controllata è stata approvata con Decreto Presidenziale del 13 luglio 2000 e il 26 gennaio 2001 è stato costituito il rispettivo Consorzio di tutela, con l’incarico di svolgere le funzioni di vigilanza nei confronti dei propri associati. Nel territorio della DOC Merlara si coltivano le vigne fin dal ‘500: il vino veniva prodotto nelle cantine delle corti e ristorava i viandanti che percorrevano le antiche strade di collegamento tra importanti centri abitati. E’ una zona viticola che si affaccia solo recentemente nel panorama dell’enologia di alta qualità e si caratterizza per i vini piacevoli, di pronta beva, ideali per i piatti tipici del territorio. La fascia di pianura tra il corso dell’Adige e la strada Padana Inferiore, delimita la zona Doc, compresa in tre comuni della provincia di Verona Bevilacqua, Boschi, Sant’Anna, e Terrazzo, ed in sei comuni della provincia di Padova - Casale di Scodosia, Castelbaldo, Masi, Merlara, Montagnana e Urbana. È il territorio attraversato dal fiume prima che l’alveo si spostasse più a sud nel VI secolo. Questi sono suoli piuttosto aridi, ma che danno al vino l’intensità d’aroma e il colore tipici dei vins de sable. Nei vigneti si possono trovare Tocai Friulano, Malvasia Istriana, Riesling, Raboso, Merlot, Cabernet, e Marzemino. Questo territorio offre molteplici vini di carattere: un esempio è il Merlara DOC Malvasia ottenuto dalla varietà Malvasia Istriana, vitigno tipico del territorio. Il vino, dal colore giallo paglierino, presenta un sapore pieno morbido e caldo. Le tipologie stilistiche variano dalla versione fresca, di pronta beva e dalla spiccata freschezza, unita ad un’importante patrimonio aromatico, alle versioni più complesse, utilizzando surmaturazioni in vigna, leggeri appassimenti o affinamenti in recipienti di rovere. Unici nel loro genere anche il Refosco ed il Raboso, tendenti all’amarognolo ed il Marzemino frizzante, vino rosso leggero, aromatico e dolce.

Doc Merlara är en av de mest levande beteckningarna i Veneto, med en produktion av ursprungliga och moderna viner. Det kännetecknas av en vinodlaryta på stark framväxt, som idag består av cirka 500 hektar vinodlingar, av vilka cirka 400 är knutna till vinkällaren Merlara, en struktur som är under förändring för att uppgå i vinkooperativet Cantina di Colognola, vilket innebär att den kommer att ingå i Collisgruppen och, som sådan, i grad att höja värdet av den egna produktionen i hela världen. Beteckningen ”Denominazione d’Origine Controllata” godkändes genom en lag den 13 juli 2000, och den 26 januari 2001 bildades motsvarande skyddskonsortium, som har till uppgift att utföra bevakningsfunktioner för de anslutna medlemmarna. I trakten för DOC Merlara odlar man druvor sedan 1500 hundratalet: vinet framställdes i hovens vinkällare och hjälpte till att vederkvicka de resande som for på de antika vägarna som förband de viktigaste centralorterna. Det är en vinodlingszon som helt nyligen har gett sig in på den högkvalitativa vinmarknaden och den utmärker sig med trevliga, lättdruckna viner, idealiska tillsammans med traktens typiska rätter. Slättlandet mellan floden Adiges lopp och vägen som går genom Padana Inferiore, avgränser Doc zonen, och innefattar tre kommuner i provinsen Verona - Bevilacqua, Boschi, Sant’Anna, och Terrazzo, och sex kommuner i provinsen Padua - Casale di Scodosia, Castelbaldo, Masi, Merlara, Montagnana och Urbana. Det var detta territorium som genomkorsades av floden innan flodbädden flyttade sig längre söderut under VI seklet. Det är ganska ofruktbara jordar, men som ger en intensiv arom och den typiska ”vins de sable” färgen åt vinet. I vingårdarna hittar man Tocai Friulano, Malvasia Istriana, Riesling, Raboso, Merlot, Cabernet, och Marzemino. Denna trakt erbjuder en mängd karakteristiska viner: ett exempel är Merlara DOC Malvasia, framställt av Malvasia Istriana, territoriets typiska vinstock. Det halmfärgade vinet har en fyllig, mjuk och varm smak. De olika typologierna varierar från den olagrade versionen, som är klar att drickas och har en markant friskhet, förenad med en stor aromatisk rikedom, till de mer komplexa versionerna, som erhålls genom att lagra eller låta druvorna torka lätt på vinstockarna eller förädlas i ekfat. Unika i sin genre är även Refosco och Raboso, som lutar åt bittert och det mousserande Marzemino, ett lätt rött vin som är aromatiskt och sött.

DOC Merlara er en af de mest livlige betegnelser i Veneto-regionen med sin produktion af originale og moderne vine. Den kendetegnes af et vindyrkningsområde i hastig vækst, der i dag omfatter cirka 500 hektarer vinmarker, hvoraf cirka 400 er tilknyttet Merlara-vinkælderen. Denne vinkælder er en forarbejdningsstruktur med tilknytning til Cantina di Colognola og er derfor en del af Collis-gruppen, hvilket gør den i stand til at udnytte egenproduktionen i hele verden. Den beskyttede oprindelsesbetegnelse DOC (Denominazione d’Origine Controllata) er godkendt ved præsidentiel forordning den 13. juli 2000, og den 26. januar 2001 blev det tilhørende konsortium for beskyttelse af betegnelsen oprettet med det formål at føre tilsyn med medlemmerne. I vinområdet for DOC Merlara har man dyrket vin siden 1500-tallet: Vinen blev produceret i hoffets vinkældre og slukkede tørsten for de vejfarende, der rejste på datidens forbindelsesveje mellem de vigtigste byer. Det er et vinområde, som kun for nylig er trådt ind i kredsen af højkvalitetsvine, og som udmærker sig for behagelige vine, der er klar til at drikke og ideelle til regionens typiske retter. Sletteområdet mellem Adige-flodens løb og den sydlige strækning af vejen Padana Inferiore afgrænser DOC-området, der omfatter tre kommuner i Veronas provins: Verona - Bevilacqua, Boschi, Sant’Anna og Terrazzo og seks kommuner i Padovas provins: Casale di Scodosia, Castelbaldo, Masi, Merlara, Montagnana og Urbana. Floden skar igennem territoriet, indtil flodlejet blev flyttet længere sydpå i det 6. århundrede. Jorden er temmelig tør, men giver vinen en intens aroma og sandvinenes typiske farve. På vinmarkerne kan man finde Tocai Friulano, Malvasia Istriana, Riesling, Raboso, Merlot, Cabernet og Marzemino. Dette område byder på mange forskellige karaktervine: Et eksempel er Merlara DOC Malvasia, der udvindes af druesorten Malvasia Istriana, en typisk vin for området. Vinen, der har en halmgul farve, har en fyldig, blød og varm smag. Stiltyperne varierer fra den friske udgave, der er klar til at drikke og har en stærk friskhed og betydelige aromatiske egenskaber, til de mere komplekse udgaver, der benytter overmodning på stokken, let visnede druer eller ældning i egetræsbeholdere. Også Refosco og Raboso er unikke inden for genren, da de tenderer mod en lidt bitter smag, og den sprudlende Marzemino, som er en let, aromatisk og sød rødvin.

Può destare meraviglia il fatto che il piccolo, bellissimo borgo medievale di Soave, dominato dal Castello e circondato da colline meravigliose, sia in realtà un vero e proprio gigante enologico. Quelle stesse colline producono infatti ogni anno circa 55 milioni di bottiglie di Soave DOC (di cui 15 milioni di Soave Classico DOC). Tali numeri sono permessi da quasi 6500 ettari vitati, dove troviamo ben 2500 produttori di uva. Cifre impressionanti, sia in assoluto sia confrontate con qualsiasi altra DOC (in bianco o in rosso) italiana, che fanno del Soave forse il maggior comprensorio viticolo italiano. Ed ovviamente sono italianissime, cioè autoctone, le uve del Soave: la Garganega ed il Trebbiano di Soave. La prima, che rappresenta sicuramente il vitigno principe (il disciplinare recita che almeno il 70% di un Soave deve essere composto da Garganega) si è adattata perfettamente nelle colline di terreno tufaceo di origine vulcanica, regalando uve con una aromaticità poco spiccata ma caratteristica, in equilibrio tra acidità, estratti e zuccheri. Il Trebbiano di Soave apporta corpo e struttura. Se il Soave può essere prodotto in 13 comuni della provincia di Verona, il Soave Classico può nascere solo in quelli di Soave e Monteforte d’Alpone. La forma d’allevamento classica è la Pergola Veronese, che moderne tecniche colturali hanno reso perfetta per produrre vini di alta qualità. Il Soave ed il Soave Classico sono bianchi adatti a tutti gli abbinamenti: potete partire da leggeri antipasti di pesce per arrivare sino alle carni rosse o ai formaggi stagionati e al prosciutto di Soave. Troverete sempre un Soave che li accompagnerà perfettamente, magari un Classico che ha la dizione del vigneto riportata in etichetta, quella che i francesi chiamano “cru”. Importante anche la presenza del Soave Superiore, che può essere prodotto in quasi tutti i comuni dove si produce il Soave DOC e che ha ottenuto la DOCG. Si tratta di un vino di grande struttura, prodotto in piccoli quantitativi. In quantitativi ancora più piccoli si produce il Recioto di Soave che nel 1998 è stato il primo vino veneto ad ottenere la DOCG. Stiamo parlando di un vino passito da uve Garganega, che nasce da selezioni certosine di grappoli nel vigneto. Gli stessi vengono poi messi ad appassire in appositi locali (chiamati fruttai) per un periodo che può variare dai 4 ai 6 mesi. Al termine le uve vengono messe a fermentare lentamente, per poi affinarsi in legno anche per anni. Il Recioto di Soave è un vino antico che la moderna gastronomia ha trovato perfetto per molti piatti, togliendolo di fatto dal solo mondo dei dessert. Fate questo viaggio nei sapori accompagnati da un Recioto: partite dal fegato grasso e dai patè per arrivare ai formaggi erborinati e piccanti e proseguire poi verso la pasticceria secca. Sarà uno dei viaggi più belli e soprattutto gustosi della vostra vita.

Det kan verka förvånande att den förtjusande pyttelilla medeltida byn Soave, som domineras av sitt slott och är omgivet av underbara kullar, i själva verket är en verklig enologisk jätte. Dessa kullar producerar årligen faktiskt cirka 55 miljoner flaskor Soave DOC (varav 15 miljoner Soave Classico DOC). Dessa siffror möjliggörs av nästan 6500 hektar vinstockar, där vi finner inte mindre än 2500 druvproducenter. Imponerande siffror, både som helhet och i jämförelse med vilket som helst annat italienskt DOC vin (vitt eller rött), vilket gör Soave till Italiens kanske största vinodlarområde. Och naturligtvis är druvorna i Soave ”italianissime”, det vill säga lokala: Garganega och Trebbiano di Soave. Den första som helt säkert representerar den viktigaste druvsorten (protokollet säger att minst 70% av en Soave måste bestå av Garganega) har anpassats perfekt på tufftstenskullarna av vulkaniskt ursprung, och gett oss druvor med en lätt men karakteristisk arom, välbalanserad mellan syra, extrakter och socker. Trebbiano di Soave bidrar med kropp och struktur. Om Soave får produceras i 13 kommuner i provinsen Verona, får Soave Classico endast framställas i Soave och Monteforte d’Alpone. Den klassiska odlingsformen är den så kallade ”Pergola Veronese”, som moderna odlingstekniker har perfektionerat för att producera viner av hög kvalitet. Soave och Soave Classico är vita viner som passar till allt: ni kan börja med lätta förrätter med fisk för att övergå till röda kötträtter och lagrade ostar och ”prosciutto di Soave”. Ni finner alltid en Soave som passar perfekt, kanske en Classico där vingårdens namn står på etiketten, de som fransmännen kallar ”cru”. Även förekomsten av Soave Superiore är viktig, och får produceras i nästan alla kommuner där man producerar Soave DOC och den har fått beteckningen DOCG. Det handlar om ett vin med stor struktur som produceras i små mängder. I ännu mindre mängder produceras Recioto di Soave som 1998 var det första vinet från Veneto att erhålla DOCG beteckningen. Vi talar här om ett dessertvin, ”vino passito” gjort av Garganega druvan, som framställs genom ett noggrant urval av druvklasarna direkt i vingården. Dessa förs sedan för att torka i särskilda lokaler (som kallas ”fruttai”) under en period som kan variera mellan 4 och 6 månader. Mot slutet låter man druvorna jäsa sakta, för att sedan under åratal lagras i träfat. Recioto di Soave är ett antikt vin som den moderna gastronomin har funnit perfekt för många rätter, och inte bara låtit det vara hänvisat till desserternas värld. Varför inte företa en resa ihop med en Recioto: börja med en bit leverpastej och gå därefter över till starka kryddostar för att sen avsluta med torra bakverk. Det kommer att bli en av de trevligaste och framförallt läckraste resorna i ert liv.

Det kan måske overraske, at den lille, smukke middelalderby Soave, som domineres af slottet og omkranses af et vidunderligt bakkelandskab, i virkeligheden er en sand kæmpe inden for vinverdenen. De samme bakker producerer nemlig omkring 55 millioner flasker Soave DOC om året (hvoraf 15 millioner er Soave Classico DOC). Disse tal muliggøres af næsten 6500 hektarer vinmarker, hvor vi finder godt 2500 vinproducenter. Det er imponerende mængder både som absolutte tal og i sammenligning med enhver anden italiensk DOC (såvel hvid som rød), hvilket gør Soave til måske det største vinområde i Italien. Og selvfølgelig er Soave-druerne helt italienske, dvs. naturligt hjemmehørende: Garganega og Trebbiano di Soave. Den første, som utvivlsomt er hovedsorten (reglerne siger, at mindst 70 % af en Soave skal bestå af Garganega), har tilpasset sig perfekt til bakkelandskabets tufholdige, vulkanske jord, hvilket giver druer med en mindre fremtrædende, men karakteristisk aroma, der bevarer balancen mellem syrlighed, ekstrakter og sukker. Trebbiano di Soave tilfører krop og struktur. Altimens Soave kun kan produceres i 13 kommuner i Veronas provins, kan Soave Classico kun dyrkes i Soave og Monteforte d’Alpone. Det klassiske opbindingssystem er Pergola Veronese, som moderne dyrkningsteknikker har gjort ideelt til at producere vine af høj kvalitet. Soave og Soave Classico er hvidvine, der egner sig til enhver ret: I kan starte med lette forretter med fisk og ende med rødt kød eller lagrede oste og skinke fra Soave. I vil altid finde en Soave, der er den perfekte ledsager til disse retter. Måske en Classico, som bærer navnet på vinmarken på etiketten (det, som franskmændene kalder for »cru«). Tilstedeværelsen af Soave Superiore er også vigtig, og den kan produceres i næsten alle de kommuner, hvor der også produceres Soave DOC, og den har opnået betegnelsen DOCG. Det er en vin med stor struktur, der produceres i små mængder. En vin, der produceres i endnu mindre mængder, er Recioto di Soave, som i 1998 blev den første vin fra Veneto-regionen, der blev belønnet med DOCGbetegnelsen. Vi taler om en passito-vin med Garganega-druer, der kommer fra omhyggeligt udvalgte klaser på vinmarkerne. Disse klaser lægges til at tørre i dertil indrettede rum (der kaldes fruttai) i en periode, der kan variere fra 4 til 6 måneder. Efter denne periode lader man druerne gære langsomt, og derefter lagres de på træ i flere år. Recioto di Soave er en gammel vin, som moderne gastronomi har fundet perfekt til mange forskellige retter, der kun udelader desserternes verden. Prøv at tage på denne rejse i smagsindtryk i selskab af en Recioto: Start med fois gras og patéer, prøv derefter med lagrede skimmeloste, og fortsæt med kiks og kager. Det vil være en af de smukkeste og mest smagfulde rejser i jeres liv.

Quella della Terradeiforti è una doc un po’ veronese e un po’ trentina. Nasce nel tratto di Valdadige che fa da confine tra le due province, nei comuni di Dolcè, Rivoli Veronese e Brentino Belluno per quanto riguarda Verona e Avio per quanto concerne Trento. Lì ci sono oltre 1300 ettari di vigne, ma in realtà quelli che al momento producono l’uva per i vini doc della Valdadige Terradeiforti sono appena intorno ai 30, visto che il resto è piantato soprattutto con il Pinot Grigio destinato all’igt delle Venezie. In tutto le bottiglie della doc Terradeiforti sono solo 250 mila bottiglie, composte prevalentemente da vini rossi che vengono da due uve rarissime: l’Enantio e il Casetta. Uve autoctone dall’origine antichissima, figlie di quelle vigne che, forse in epoca romana, vennero “addomesticate” dai primi vignaioli della zona, che le presero dai boschi del monte Baldo, dove crescevano allo stato selvatico. Alcune di queste vigne hanno cento e più anni e sono su piede franco, ossia non sono mai state innestate sui ceppi di vite americana, come invece è accaduto quasi ovunque in Europa dopo le epidemia di fillossera e di odio dell’Ottocento. Vera e propria archeologia viticola ed enologica, quasi una forma di eroica resistenza alla globalizzazione del mercato del vino. Dell’Enantio (si pronuncia “enanzio”) si trovano rimandi letterari a partire da Plinio il Vecchio, che duemila anni fa ne parlava come di una vite selvatica: Labrusca hoc est vitis silvestris, quod vocatur oenanthium. Altre tracce dell’Enantio si trovano nel Cinquecento nella “Storia naturale dei vini” del Bacci. Della sua origine lontana nel tempo quest’uva conserva memoria nella sua rusticità: dà vini senza mezze misure sin dal colore rubino molto intenso, che si mantiene con l’invecchiamento (ha buone capacità di affinamento). I profumi partono dalla frutta nera per arrivare sino a note balsamiche. In bocca la struttura è decisa, ben corroborata da importanti tannini. Il Casetta è anch’esso un vitigno autoctono della Terradeiforti, presente praticamente da sempre nella vallata dell’Adige e fra le boscaglie del monte Baldo, non a caso conosciuto come il “Giardino botamico d’Europa” per la straordinaria ricchezza del suo patrimonio botanico. Nella tradizione locale il Casetta è noto anche come Foja Tonda, il Lambrusco a Foglia Tonda. Recuperato dall’oblio nel quale era precipitati da qualche decennio, ritrovò fortuna sul finire del secolo scorso, arrivando a ottenere la doc nel 2006. Si riconosce per dei netti profumi di marasca, per i tipicissimi sentori speziati di pepe nero e per la sua rustica eleganza.

Terradeiforti vinet är ett doc som till en del kommer från Veronatrakten och till en del från trakten runt Trento. Det föds i det område av Valdadige som utgör gränsen mellan de två provinserna, i kommunerna Dolcè, Rivoli Veronese och Brentino Belluno för Veronas del och Avio när det handlar om Trento. Där finns över 1300 hektar vinodlingar, men de som för tillfället verkligen producerar druvor för doc vinerna gjorda av Valdadige Terradeiforti är bara ett trettiotal, eftersom resten huvudsakligen är planterade med Pinot Grigio avsett för igt vinerna i de tre Venezie områdena. Sammanlagt utgör buteljerna med Terradeiforti doc endast 250 tusen flaskor, som huvudsakligen består röda viner som kommer från två mycket sällsynta druvsorter: Enantio och Casetta. Lokala druvor av mycket gammalt ursprung, ättligar till de vinstockar som, kanske redan under romartiden, ”tämdes” av de första vinodlarna i området, som hämtade dem från skogarna på monte Baldo, där de växte i vilt tillstånd. Några av dessa vinodlingar är mer än hundra år gamla och står på ”piede franco”, vilket innebär att de aldrig har ympats på amerikanska vinstockar, vilket istället skett nästan överallt i Europa efter epidimierna av vinlöss och mjöldagg under artonhundratalet. Detta är ren och skär vinodlar- och enologarkeologi, nästan ett hjältemodigt motstånd mot vinmarknadens globalisering. Om Enantio (uttalas ”enanzio”) skrev redan Plinius den äldre, när han för två tusen år sedan talade om denna druva som en vildväxande vinstock: Labrusca hoc est vitis silvestris, quod vocatur oenanthium. Andra spår av Enantio finner vi på femtonhundratalet i ”Storia naturale dei vini” av Bacci. Från sitt uråldriga ursprung har denna druva bevarat sitt rustika minne och ger oss ett vin som aldrig är medelmåttigt med början redan från sin mycket starka rubinröda färg, som bibehålls under åldrandet (detta vin är mycket lämpligt att lagra). Dofterna inleds med mörka frukter som tar sig fram till toner av balsam. I munnen känns strukturen bestämd, förstärkt av de viktiga tanninerna. Även Casetta är en lokal vinstock från Terradeiforti, som jämt funnits i Adiges dalgång och i skogsområdena på monte Baldo, som inte för inte är känt som ”Europas botaniska trädgård” för sitt extraordinära rika botaniska bestånd. I den lokala traditionen är Casetta känt även som Foja Tonda, Lambrusco a Foglia Tonda. Räddat från den glömska det fallit i under några årtionden, blev det populärt mot slutet av förra seklet, och erhöll doc beteckningen 2006. Det känns igen på sin rena doft av moreller, på de typiska kryddiga dofterna av svartpeppar och på sin rustika elegans.

Terradeiforti-området er en DOC, der er lidt Verona og lidt Trento. Den hører hjemme i den del af Valdadige, der udgør grænsen mellem de to provinser, i kommunerne Dolcè, Rivoli Veronese og Brentino Belluno, hvad angår Verona, og Avio hvad angår Trento. Her er der over 1300 hektarer vinmarker, men i virkeligheden er der kun omkring 30, der i øjeblikket producerer druer til DOC-vine fra Valdadige Terradeiforti, da resten er beplantet hovedsageligt med Pinot Grigio, der bruges til IGTvine fra Venedig-egnen. I alt findes der kun 250.000 flasker af DOC-vine fra Terradeiforti, der hovedsageligt består af rødvine, som laves med meget sjældne druer: Enantio og Casetta. De er naturligt hjemmehørende druesorter med ældgamle rødder og er børn af de vinstokke, som måske i romertiden blev »tæmmet« af egnens første vinproducenter, som tog dem fra skovene på Monte Baldo, hvor de voksede vildt. Nogle af disse vinsorter er mere end hundrede år gamle og er aldrig blevet podet på amerikanske vinstokke, som det ellers er sket næsten overalt i Europa efter vinlus- og meldugepidemierne i 1800-tallet. Det er ren vinarkæologi, næsten en form for heltemodig modstand mod globaliseringen af vinmarkedet. Man kan finde litterære referencer til Enantio (udtales »enanzio«) helt tilbage til Plinius den Ældre, som for totusinde år siden omtalte den som en vild vinsort: Labrusca hoc est vitis silvestris, quod vocatur oenanthium. Man finder andre spor af Enantio i 1500-tallet i Baccis »Storia naturale dei vini« (Vinens naturhistorie). Denne drue bevarer mindet om sin rustikke egenskab fra sin lange historie: Den giver kompromisløs vin lige fra dens meget intense rubinrøde farve, der bevares på trods af ældningen (den ældes godt). Duftene starter med sorte frugter og ender med balsamiske undertoner. I munden er strukturen beslutsom og understreget af stærke tanniner. Casetta er også en naturligt hjemmehørende sort i Terradeiforti og har stort set altid været til stede i Adige-dalen og Monte Baldos skove. Det er ikke et tilfælde, at den er kendt som »Europas botaniske have« på grund af sin ekstraordinære overflod af botanisk kulturarv. I den lokale tradition kendes Casetta også som Foja Tonda og Lambrusco a Foglia Tonda. Den blev fundet frem igen fra glemmebogen, hvor den havde gemt sig i nogle årtier, og fik ny succes i slutningen af sidste århundrede, indtil den opnåede DOC-betegnelsen i 2006. Den kendes på den stærke duft af morel og for de meget typiske krydrede toner af sort peber og sin rustikke elegance.

È molto difficile condensare in poche righe il territorio ed i vini della Valpolicella. Si rischia di dare i numeri: 3 uve principali (Corvina, Rondinella e Molinara), 5 i comuni della zona classica DOC (Negrar, Marano, Fumane, Sant’Ambrogio, San Pietro in Cariano), 1 sottozona (Valpantena), 4 valli scavate tra colline stupende nella zona DOC (Marcellise, Mezzane, Illasi e più a est Tramigna), ma soprattutto 4 vini di assoluto valore mondiale: Valpolicella (Valpolicella Superiore), Valpolicella Ripasso, Amarone e Recioto. Partiamo dalle uve: tutte autoctone e fortemente integrate nel territorio. La principale è senza dubbio la Corvina (con la variante del cosiddetto Corvinone), perfetta sia per la vinificazione tradizionale sia per l’appassimento. L’altra, Rondinella, svolge il ruolo di damigella della regina. Il Valpolicella nasce da una vinificazione tradizionale di un uvaggio tra queste tre uve, dove appunto la Corvina svolge il ruolo principale. Il risultato è un vino rosso immediato e piacevole, di buon grado alcolico e di buona serbevolezza. Per goderlo al meglio va comunque bevuto giovane. Può fregiarsi dell’appellativo “Classico” se prodotto nella zona dei 5 comuni. Salendo la scala che ci porterà verso l’empireo del vino troviamo il Valpolicella Superiore, che si distingue per un alcol più alto, una maggiore potenza e rotondità. Secondo il disciplinare, deve subire un invecchiamento di almeno un anno. Questo è già un vino importante, corposo e non siamo nemmeno a metà della scala. Non si può parlare del vino successivo, il Valpolicella Ripasso, senza aver prima presentato l’Amarone. Questo, fresco di DOCG, nasce dalla vinificazione di uve messe a riposo in appositi locali (chiamati fruttai). Il bello dell’Amarone è che, pur essendo un vino “tecnicamente” passito è comunque un vino secco. Il processo di fermentazione riduce il livello di zucchero naturalmente presente, raggiungendo così un grado alcolico molto alto. È uno dei vini rossi più famosi ed importanti d’Italia ed è perfetto per piatti altrettanto importanti, come carni rosse o formaggi stagionati. Dopo la svinatura, le vinacce dell’Amarone (ancora piene di sostanza) vengono ripassate (cioè rimesse) nel Valpolicella, creando così un vino che ricorda i profumi dell’Amarone ma con una struttura ed un corpo meno impegnativo. “Last but not least” arriviamo al Recioto, da poco DOCG come l’Amarone: vino passito rosso di straordinaria potenza, sia aromatica che gustativa. Lo si ottiene dopo un lungo appassimento delle uve, una fermentazione lentissima ed una quasi interminabile maturazione in botte. Il risultato è un prodotto dai grandi profumi di frutta rossa matura e dalla dolce ed infinita lunghezza al palato. 5 vini, 5 grandi rossi! Forse è questa la frase migliore per parlare, in breve, della Valpolicella. 73

Det är mycket svårt att i några få rader sammanfatta Valpolicellas territorium och viner. Det är siffror som får det att snurra i huvudet: 3 huvudsakliga druvsorter (Corvina, Rondinella och Molinara), 5 kommuner för den klassiska DOC zonen (Negrar, Marano, Fumane, Sant’Ambrogio, San Pietro in Cariano), 1 delzon (Valpantena), 4 dalgångar som slingrar sig mellan de fantastiska kullarna i DOC zonen (Marcellise, Mezzane, Illasi och längre österut Tramigna), men framförallt 4 viner i absolut världsklass: Valpolicella (Valpolicella Superiore), Valpolicella Ripasso, Amarone och Recioto. Vi börjar med druvorna: alla lokala och starkt integrerade i territoriet. Den viktigaste är utan tvekan Corvina (med varianten som kallas Corvinone), perfekt både för traditionell vinframställning som för ”appassimento” (torkning). Den andra, Rondinella, innehar rollen av drottningens hovdam. Valpolicella uppstår från en traditionell vintillverkning av en blandning av dessa tre druvor, där alltså Corvina spelar huvudrollen. Resultatet är ett rött omedelbart och trevligt vin, med en hygglig alkoholhalt och bra hållbarhet. För att njuta det på bästa sätt ska det dock drickas ungt. Det kan stoltsera med beteckningen ”Classico” om det har producerats inom de 5 kommunernas zoner. Högre upp på vinets himlastege finner vi Valpolicella Superiore, som utmärker sig för en högre alkoholhalt, större kraft och fyllighet. Enligt protokollet ska det lagras i minst ett år. Detta är redan ett viktigt vin, fylligt och vi befinner oss inte ens på hälften av skalan. Man kan inte tala om nästa vin, Valpolicella Ripasso, utan att först presentera Amarone. Detta, friska DOCG vin, föds från en vinberedning där druvorna fått vila i särskilda lokaler (som kallas ”fruttai”). Det fina med Amarone är att, även om det tekniskt sett är ett ”passito” förblir det i allafall ett torrt vin. Jäsningsprocessen reducerar sockernivån, vilket innebär att det kommer upp i en mycket hög alkoholhalt. Det är ett av Italiens mest berömda och exporterade rödvin, som är perfekt till smakrika rätter bestående av rött kött eller lagrade ostar. Efter pressningen blir druvresterna, ”le vinacce”, från Amarone (som fortfarande är fulla av substans) återanvändna (det vill säga tillsatta) i Valpolicella, vilket på detta sätt skapar ett vin som påminner om doften hos Amarone men som har en struktur och kropp som inte är så förpliktande. ”Last but not least” kommer vi till Recioto, som, liksom Amarone, nyligen fått beteckningen DOCG: ett rött ”passito” vin av utomordentlig kraft, både aromatiskt och smakligt sett. Det erhålls efter en lång ”appassimento” av druvorna, en mycket långsam jäsning och en nästan oändlig lagring på fat. Resultatet är en produkt med stora dofter av mogna röda frukter och en söt och lång eftersmak i gommen. 5 viner, 5 stora röda! Kanske är detta den bästa frasen för att sammanfatta Valpolicella.

Det er meget svært at koge Valpolicella-området og dets vine ned til få linjer. Man risikerer at få tallene galt i halsen: 3 primære druesorter (Corvina, Rondinella og Molinara), 5 er antallet af kommuner i den klassiske DOCzone (Negrar, Marano, Fumane, Sant’Ambrogio, San Pietro in Cariano), 1 underzone (Valpantena), 4 dale, der gennemskærer de betagende bakker i DOC-området (Marcellise, Mezzane, Illasi og Tramigna længere mod øst), men først og fremmest 4 vine med absolut værdi i verdensklasse: Valpolicella (Valpolicella Superiore), Valpolicella Ripasso, Amarone og Recioto. Lad os starte med druesorterne: De er alle naturligt hjemmehørende og stærkt integrerede i territoriet. Den største er uden tvivl Corvina (med en variant i den såkaldte Corvinone), som er perfekt både til traditionel vinproduktion og til appassimento. Den anden, Rondinella, er måske »dronningens tjenestepige«. Valpollicella fremstilles på traditionel vis af en drueblanding af disse sorter, hvor netop Corvina spiller hovedrollen. Resultatet er en umiddelbar og meget behagelig rødvin med en god alkoholprocent og god holdbarhed. Den skal dog drikkes ung for at kunne nyde den optimalt. Den kan prale af titlen »Classico«, hvis den er produceret i zonen mellem de 5 kommuner. Længere oppe ad skalaen, hvor vi nærmer os vinens yderste himmel, finder vi Valpolicella Superiore, der skiller sig ud på grund af en højere alkoholprocent og større styrke og rundhed. Ifølge reglerne skal den ældes mindst et år. Dette er allerede en betydningsfuld, fyldig vin, og vi er ikke engang halvvejs på skalaen. Man kan ikke tale om den næste vin, Valpolicella Ripasso, uden først at præsentere Amarone-vinen. Denne vin, der for nylig fik sin DOCG, fremstilles af druer, der tørres i dertil indrettede rum (kaldet fruttai). Det særlige ved Amarone-vinen er, at selv om den »teknisk« set er en passito, er den alligevel en tør vin. Gæringsprocessen mindsker mængden af naturligt forekommende sukkerarter og når på denne måde en meget høj alkoholprocent. Den er en af Italiens mest berømte og betydningsfulde rødvine og passer perfekt til tungere retter som rødt kød eller lagrede oste. Efter svinatura-processen, hvor den ufærdige vin filtreres fra druekvaset, bliver Amaronens kvas, der ikke er udtømt, tilsat Valpolicella-vinen (denne procedure kaldes ripasso), og skaber derved en vin, hvis duft minder om Amaronen, men som har en mindre ufordrende struktur og krop. Sidst, men ikke mindst kommer vi til Recioto, som ligesom Amaronen for nylig blev til en DOCG: Det er en rød passito-vin med ekstraordinær styrke i både aroma og smag. Den fremstilles via en lang appassimento (tørring) af druerne, en meget langsom gæring og en næsten uendelig ældning på fad. Resultatet er et produkt med en stærk duft af røde, modne frugter og med en sød og uendelig lang eftersmag. 5 vine, 5 store rødvine! Måske er dette den bedste måde at præsentere Valpolicella på med få ord.