Cabernet Franc

En blå druva och doldis Cabernet Franc är en blå druva och doldis i vinvärlden som dock på senare tid tagit sig allt större utrymme. Både druvan och rödtjutet som den ger upphov till har beskrivits som en feminin variant av vindruvskungen Cabernet Sauvignon.

Cabernet Franc i nosen och gommen: Cabernet Franc ger komplexa röda viner med toner av jordgubbe, hallon, svarta vinbär, björnbär, grön paprika, chilifrukter, gräs, rotfrukter och krossat grus.

Cabernet Francs smakprofil: Cabernet Franc är ett torrt och medelfylligt vin med medelhöga halter av tanniner och medelhög syra. Alkoholhalten ligger på 11,5 till 13,5 %.

Cabernet Franc serverat enligt konstens alla regler: Servera ditt Cabernet Franc mellan 15–20°. Dekantera eller lufta flaskan en halvtimme innan servering. Servera i standardvinglas.

Cabernet Franc passar till: Den något högre syran gör Cabernet Franc till en fin kompanjon till tomatbaserade rätter eller såser. Liksom såser baserade på vinäger. Smakrika grönsaker gör sig också bra till ett glas Cabernet Franc. Lamm och nöt funkar fint. Lättare Cabernet Franc från Loiredalen paras lämpligen med något ljusare kött som fläsk och kyckling. Stalltipset är att inte snåla med äkta kryddor i maten du ska avnjuta tillsammans med Cabernet Franc.

Cabernet Francs smeknamn: Cabernet Franc är en gammal druva och var namnet ursprungligen kommer från vet man inte riktigt. Men en teori är att det skulle kunna komma från latinets namn för ”svart vinranka från Frankrike”. Sannolikt har druvan sitt ursprung i Baskien där namnet Acheria, som betyder räv, fortfarande används om dess förmodade originalklon. Den kallas även Bordo, Bouchet, Bouchy, Breton, Cabernet Franco och Cabernet Frank.

Cabernet Franc odlas i: Cabernet Franc odlas mest i Loiredalen och i Libournais i Bordeaux. Den är en av de mest odlade druvorna i Frankrike. Cabernet Franc förekommer också i exempelvis Ungern och USA.

Cabernet Francs ursprung: Cabernet Franc räknas tillsammans med Sauvignon Blanc som Cabernet Sauvignons föräldradruva. Cabernet Sauvignon tros ha uppstått som klon av de båda föräldraplantorna i mitten på 1600-talet. Cabernet Franc lär ha sitt ursprung i Baskien i de franska Pyrenéerna, precis norr om spanska gränsen. Men hemregionen före andra är Bordeaux.

Att lagra Cabernet Franc: Cabernet Franc kan i regel lagras i fem-tio år i vinkällare. Vissa viner från Loire kan lagras i 10-15 år. Hög syra och krispiga tanniner som du känner på tungspetsen är tecken på att du kan spara din Cabernet Franc bra länge.

Skoj om Cabernet Franc:

Om du är ett fan av Cabernet Francs peppriga och paprikadoftande karaktär är ett hett tips att testa dess mer okända avkomma i druvvärlden: den baskiska dru- van med det lustiga namnet Hondarribi Beltza, som odlas främst i norra Spanien.

En sexigare Cabernet Sauvignon

Det är inte helt enkelt att undvika vinvärldens förkärlek för könsstereotyper när man ska beskriva Cabernet Franc. Om dess son, Cabernet Sauvignon, räknas som vinvärldens konung är modern, Cabernet Franc, helt sonika dess drottning. En mer feminin variant av den kralligaste av druvor.

Där Cabernet Sauvignon ofta uppskattas för sina mäktiga tanniner, fylliga kropp, starka färger och påtagliga alkoholhalt – extra allt, helt enkelt – har Cabernet Franc hamnat mer i skymundan gentemot dess avkomma som sägs vara överlägsen i allt. Men faktum är att Cabernet Franc har en charmigare sida och bjuder på en aromatisk upplevelse som går utöver det du får finna dig tillfreds med när du lutar dig över ett glas Cabernet Sauvignon för att sniffa.

Brådmogen morsa

Trots att det är Cabernet Franc som är moderplanta och inte tvärtom är den mer brådmogen är Cabernet Sauvignon. Det gäller å andra sidan nästan alla druvor. Cabernet Franc mognar minst en vecka innan den vilde sonen. Det gör druvan till en mycket viktig komponent i Bordeauxblends under kallare årgångar när Cabernet Sauvignon kanske inte mognar alls. På så sätt är druvan också en försäkring för väderberoende vinmakare. Det är mycket vanligt att blanda just dessa två viner i Bordeaux.

Ryggraden på Högra stranden På Bordeauxs Högra strand där klimatet är kallare och jorden lerig är Cabernet Franc den viktigaste ingrediensen i många utsökta vinblends med aromer och smaker av svarta vinbär och röda bär från Saint Émilion och Pomerol – inte minst den berömda vingården Château Cheval Blanc. Just på Cheval Blanc görs också ett av världens bästa viner på 100 procent Cabernet Franc.

Här på Högra stranden odlas mer Cabernet Franc än Cabernet Sauvignon, i första hand för att man inte trodde att den senare druvan skulle trivas i det svalare klimatet. I och med växthussomrarna har dock denna farhåga kommit att omprövas på senare år.

Libournais – berömt för Cabernet Franc

Regionen Libournais på Bordeaux högra strand är världens främsta på just Cabernet Franc. Distriktet är döpt efter ”huvudstaden” Libourne. Här finns tio så kallade AOC – Appellation d’Origine Controlée – en fransk klassificering som styr allt kring hur vinet framställs. Tre av dessa – Saint Émilion, Pomerol och Fronsac – producerar i huvudsak blends med Cabernet Franc som dominerande druva. Terroiret här domineras av svalare temperaturer och jordmån av kalksten och sandig, kiselhaltig lera. Det ger silkeslena viner med mjuka tanniner. Vinerna får också en särskild mineralitet av jorden.

Loiredalens Cabernet Franc

Det påstås ibland att det var självaste kardinal Richeliu – den grå eminensen som styrde Frankrike bakom ryggen på solkungen Ludvig XIV under mitten av 1700-talet – som förde med sig Cabernet Franc till Loire. Druvan är här viktigast i regionerna Anjou-Saumur och Touraine. Medan den i Bordeaux oftast används i blends är druvan så välanpassad till Loiredalens klimat att den här oftast får stå på egna ben. Till exempel i viner som Chinon, Bourgueil och Saumur-Champigny. Och just Cabernet Franc från Loire är också de mest lagringsbara och får då något betydligt mer komplext i smaken än de noter av hallon och körsbär som de yngre vinerna har. En vinodlare i Loire har beskrivit en mogen och lagrad Cabernet Franc som doftande av skog efter regnstorm. n