Stig Schyldt Artilleriklubbens utveckling

Stig Schyldt

Översten av första graden Stig Schyldt har varit Artilleriklubbens ordförande fram till årsmötet 16 maj 2001. Detta är hans sista inlägg som ordförande, en ordförandetid som har präglats av målmedvetet arbete under angenäma former.

Artilleriklubbens utveckling –

anpassning till Arméns omstrukturering

Denna PM utgör styrelsens bakgrundsunderlag till förslag om ändrad verksamhetsinriktning och nya stadgar för Artilleriklubben och Artilleritidskrift.

Bakgrund

Under en följd av år har Artilleriklubbens medlemsantal minskat. Detta är i sig inte förvånande eftersom totala antalet artilleri- och luftvärnsofficerare också minskat. Det notabla för klubben är emellertid att minskningen till stor del beror på utebliven rekrytering. Klubbens medlemmar är till största delen stabila medlemmar som kvarstannar i klubben år från år. För att långsiktigt stärka klubbens fortbestånd erfordras att en stabil nyrekrytering kan komma till stånd.

Under en följd av år har detta problem uppmärksammats och diskuterats i styrelsen. Ett antal satsningar har gjorts för att rekrytera yngre officerare. Dessa satsningar har hittills inte varit tillräckligt framgångsrika.

Styrelsen beslöt därför att göra en större översyn av klubbens framtid under innevarande mandatperiod. Denna PM är en redovisning av arbetet och underlag för förslag att föreläggas årsmötet för beslut.

Omvärldsanalys

Under de senaste åren har skett stora förändringar, som påverkar klubbens förutsättningar i hög grad. Den stora minskningen av artilleri- och luftvärnsofficerare som redan nämnts är en sådan. Än större betydelse har, att dessa officerskårer nu är koncentrerade till i huvudsak ett förband i vardera truppslaget. Det viktiga syftet för såväl klubben som tidskriften att sprida information till och mellan

förbandens officerare bortfaller i allt väsentligt genom denna förändring.

En andra viktig del i klubbens verksamhet var att samla truppslagens officerare i Stockholmsområdet och, med ett modernt uttryckssätt, vara ett sätt att skapa ett nätverk mellan dessa. Idag är truppslagscentra borta och AIRS, ArtSS, och LvSS i sin nuvarande form lokala skolor vid truppslagsförbandet. Information sprids därför på annat sätt än genom klubbmöten och i tidskriften.

Fortfarande finns ett antal officerare som tjänstgör i centrala staber och förvaltning. En kontakt med truppslagsfrågor och ”ett nätverk” mellan dessa bedöms alltjämt vara ett behov.

Jag kan också notera hur de senaste åren har inneburit, att information om och inflytandet över utveckling för försvarsmakten i allmänhet och truppslagen i synnerhet har koncentrerats och blivit extremt toppstyrd. Inte ens truppslagsföreträdarna i de centrala stabsfunktionerna har kunnat ha någon inverkan på viktiga beslut. Chefer som ”offentligt” uttryckt avvikande mening har tillrättavisats. Om denna hårda centralstyrning kommer att fortsätta efter tillträde av ny ÖB är ännu för tidigt att avgöra.

För att säkerställa inflytande på verksamheter måste man hitta nya vägar, främst genom påverkan i den allra tidigaste delen av beslutsprocessen. Endast genom saklig påverkan på tidig beslutsberedning torde det vara möjligt att påverka förloppet. Framtida läge för klubben

En framtida inriktning för klubben måste utgå från att truppslagen nu är begränsade till att omfatta ett truppslagsförband. Regementschefen är tillika företrädare för resp funktion och utövar i detta avseende den gamla ”inspektörsrollen”. Genom denna sammanhållning svarar regementschefen också för en stor del av den informationsinsats, som tidigare var klubbens verksamhet – till del genom tidskriften. Detta avser även information till reservofficerare, vilket klubben även har ägnat viss uppmärksamhet.

I dagens utlokaliserade situation torde förbanden och dess kamratföreningar svara för den sociala verksamhet som klubbens sammankomster har medverkat till. Det får bedömas som tveksamt om kontakter mellan förbanden och dess luftvärns- resp artilleriofficerare i sig är tillräckligt attraktivt för att locka till deltagande i klubbmöten.

Ett kontaktbehov för truppslagens officerare i Stockholmsområdet kan även i fortsättningen vara en roll för klubben.

Alternativ för klubben

Styrelsen granskade flera alternativ för klubbens fortsatta verksamhet. De formulerades så att allt från att avbryta verksamheten till att försöka kraftigt höja aktiviteten belystes.

Alternativet att avbryta kunde direkt avföras från diskussionen.

Det mest begränsade alternativ som övervägdes mera noggrant var att endast utge

Artilleri-Tidskrift. Alternativet bedömdes inte lämpligt då underlaget för en framgångsrik tidskrift sannolikt skulle nedgå relativt snabbt.

Den längsta diskussionen fördes kring hur att aktivera klubben och skaffa flera medlemmar. Alternativ med breddning av klubben t ex med KA-officerare övervägdes. Den pågående utvecklingen mot ”amfibietruppslag” bedömdes försvårande för ett sådant samgående men det kan ändå finnas skäl att undersöka om samverkan mellan klubbarna skulle kunna vara intressant.

Det bedömdes också att en satsning på rekrytering av reservofficerare skulle vara en möjlighet. Dessa kan ses som en stor målgrupp för information genom Artilleri-Tidskrift. Denna får dock inte konkurera med förbandsinformationen.

För att aktivera yngre officerare torde krävas att klubben förmår genomföra aktiviteter som är av stort intresse och ger den enskilde ett utbyte. Detta kräver att nyckelpersoner kan engageras till våra sammankomster och att dessa utformas så att medlemmarna i ökad utsträckning kan delta i och ha inflytande på de ärenden som behandlas. Förutsättningarna torde också vara att några av aktiviteterna kan genomföras på förbandens ”hemorter”. Styrelsens förslag blev i detta hänseende att ge en ny inriktning till sammankomsterna.

Förslag till inriktning

Styrelsens förslag efter diskussionen blev: •Satsning på att genomföra de regelbundna klubbmötena i seminarieform.

Som tema skall väljas frågor ”i tiden” och syftet skall vara att deltagare i pågående eller kommande beslutsberedning skall inbjudas till seminarierna så att saklig information tidigt kan ställas till förfogande. Mötena skall kunna alternera mellan Kristinehamn, Halmstad och

Stockholm. Efterhand kan antalet möten i denna form kanske vara två om året (utöver årsmöte). •Klubbaktiviteter koncentreras till årsmötet då alla beslut om klubbverksamheten och tidskriften fattas. •Satsning görs på att engagera egna (yngre) officerare i aktiviteterna och därigenom rekrytera dessa som medlemmar. •Satsning görs också på att rekrytera fler medlemmar bland reservofficerare. •Kontakter tas för en ev samverkan med

KA/Amfibie-föreningen.

Stadgarna har omarbetats i enlighet med dessa förslag.