Teknikkontor luftvärn

P G Persson

Överstelöjtnant P G Persson är chef för luftvärnets teknikkontor.

Teknikkontor luftvärn

I samband med omstruktureringen av Försvarsmakten inrättas teknikkontor liknande de typkontor som funnits en tid inom Flygvapnet. Inrättandet av teknikkontor innebär att de tidigare typkontoren i tillämpliga delar omformas. Syftet är att ett tydligare ansvar än hittills skall kunna utövas avseende de mest kostnadsdrivande och komplicerade systemen. I ansvaret ligger bland annat att på ett rationellt sätt (under chefen för Krigsförbandsledningen) utöva Försvarsmaktens ägarroll för aktuella system, att övergripande styra nyttjandet samt att skapa en sammanhållen bild av status och kostnader, som en grund för tekniska och ekonomiska analyser. Detta är en nödvändig ambitionshöjning inom områden som, i vissa avseenden, varit eftersatta under de senaste decennierna.

De inrättade nivåoberoende teknikkontoren utgör således Högkvarterets resurs för att rikstäckande och försvarsgrensoberoende styra driften av för respektive teknikkontor utpekade system.

Sju teknikkontor (TeK) har inrättats, varav tre inom arméförband, nämligen TeK Stridsfordon/P 4, TeK Luftvärn/Lv 6 och TeK Telesystem/S 1. De övriga teknikkontoren har ansvar för i huvudsak marin- och flygsystem. Alla teknikkontor är organiserade som egen enhet inom förbanden, men lyder i sin funktion direkt under högkvarteret.

TeK Lv har ansvaret för RBS 70, RBS 90, RBS 77/97 och RBS 23. Verksamheten kan hänföras till fyra huvuduppgifter: •Representera ägarföreträdaren och utöva driftstyrning. •Uppföljning och analys. •Konfigurationsläge, modifiering och

TO-verksamhet (tekniska order). •Tekniskt systemstöd och teknisk utveckling.

Under det första verksamhetsåret har TeK Lv varit organiserat med en ledning samt fyra projektledningar med benämningarna •Projekt RBS 70/90, •Projekt23/97, •Projekt Sensor/Samband och •Projekt Eldrör.

Inför den fortsatta verksamheten pågår för närvarande ett organisationsarbete inom TeK Lv, som kan komma att innebära att organisationen ändras under 2001.

Verksamheten inom de olika projekten har skild prägel. Projekt RBS 70/90 har som huvuduppgift att identifiera underhållsstatusen på dessa luftvärnets breddsystem samt medverka i budgetprocessen tillsammans med högkvarteret.

Projekt RBS 23/97 och Projekt Sensor/ Samband har huvudsakligen sina arbetsuppgifter inom området tekniskt systemstöd och teknisk utveckling. Dessa projekt lämnar i mycket stor omfattning stöd till FMV i arbetet med att modifiera RBS 77 till RBS 97 samt beträffande utvecklingen av RBS 23 (eldenhet 23 och underrättelseenhet 23). Projekt Eldrör utför sitt arbete i direkt samverkan med TeK Strf, då verksamheten domineras av Lvkv 90. Arbetet består främst i konfigurationsuppföljning av Lvkv 90 och det nyinledda arbetet med att realisera en teknikdemonstrator, genom att göra tekniska förbättringar på en av Lvkv 90-vagnarna.

Fullbemannat skall TeK Lv vara 18 personer, varav 15 officerare och tre civila. Nuvarande bemanningsnivå är totalt tio personer och efter semestern tillkommer ytterligare två. Officersbefattningarna är fördelade mellan Luftvärnet och Arméns tekniska kår.

I FörLed 2001 har teknikkontoren även erhållit uppgiften att lämna underlag för förnödenhetsrörelser. För TeK Lv har detta inneburit att ett förslag till fullföljande av det inledda omförrådsställningsarbetet har tagits fram i samverkan med underhållsorganisationen m fl aktörer. Detta arbete syftar till att den framtida förrådsställningen av luftvärnets förband och materiel skall optimeras i förhållande till utbildningsplattformarnas behov och underhållsresursernas lokalisering under beaktande av de operativa kraven.

Under en följd av år har besparingar tagits ut på materielunderhåll, med konsekvens att den materiella statusen nedgått. För viss materiel har den blivit så låg att den inte kan tas i bruk utan omfattande underhållsåtgärder. För att kunna styra materielsystemens status har teknikkontoren inrättats och de har därmed fått en central roll för styrningen av systemens drift och förrådshållning.

En annan viktig uppgift är det tekniska systemstödet till FMV och därmed kopplingen till försvars- och underhållsindustrin. Genom insatser inom detta område kan materielens slutliga utformning påverkas från ritbordsstadiet till leverans och vidmakthållandet optimeras över systemens livslängd.

ARTHUR

Information Superiority by Ericsson

Informationsövertag är grundstenen i kraftfullt försvar. Bättre information leder till bättre beslut och förmåga att genomföra en precisionsinsats.

De två viktigaste förutsättningarna för Informationsövertag är sensorer –mänskliga såväl som tekniska – och kommunikation.

Ericsson erbjuder en unik kombination av avancerade och mångsidiga kommunikationssystem, sensorer och förmåga att integrera dessa för att uppnå Informationsövertag under 2000-talet.