6 minute read
Ericsson Microwave Systems ger kunden informationsövertag
Svante Bergh
Generalmajor Svante Bergh är marknadsdirektör vid Ericsson Microwave Systems. Han har varit chef vid Lv 6 och I 15. Som generalmajor har han bla varit departementsråd vid Försvarsdepartementet. Han är ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademin.
Advertisement
Sensorer och Informationsnät är namnet på Ericssons försvarsverksamhet i Mölndal. Vi organiserades här för nära 45 år sedan för att underhålla flygvapnets radarstationer. Sedan dess har vi utvecklat egna radarstationer med tonvikt vid flygplansradar. Vi har utvecklat radarn till Draken, Lansen, Viggen och Gripen.
Vi tillhör nu en liten skara om 3-4 företag i världen som kan utveckla ett avancerat radarsystem för stridsflygplan.
Denna kunskap har vi använt till att utveckla nya moderna radarsystem: •PS 05 radarn till GRIPEN •ERIEYE (PS 890) flygburna radar •GIRAFFE AMB med tredimensionell förmåga. Denna finns såväl för luftvärn som för marint bruk. •Artillerilokaliseringsradar ARTHUR. Vi utvecklar produkter för den svenska försvarsmakten. Dessa saluför vi sedan till av ISP (Inspektionen för Strategiska Produkter) godkända länder. Detta har vi lyckats väl med och har idag exportordrar på alla våra produkter. I våras beställde franska flygvapnet som ex ett antal GIRAFFE AMB. Detta är en mycket prestigefylld order, då konkurrenten var halvstatliga franska THALES.
Vi har gott stöd av såväl den politiska nivån som FM och FMV vid våra försäljningar. Detta är idag en del av deras uppdrag och det löser man i allmänhet mycket väl.
Vad gör vi då med betydelse för luftvärn, artilleri och armén?
Luftvärnsradar
GIRAFFE AMB är byggd för att stödja
GIRAFFE AMB.
såväl kort- som medelräckviddigt luftvärn. Systemet innehåller integrerade ledningsoch kommunikationssystem så att det kan fungera som en självständig taktisk ledningscentral för luftvärnet.
Radarn finns i en 6 m ISO monterad hydda som monterats på en terränggående lastbil. Detta ger hög terrängrörlighet, en grupperingstid på bara 10 och en brytningstid på ca 3 minuter. Hyddan är splitterskyddad och har ett integrerat NBC-skydd.
AMB har en unik teknologi i form av att sända en mycket bred signal men sedan ta emot ekona i ett stort antal elektroniskt formade smala strålar som ligger ovanpå varandra. Detta ger tredimensionell effekt då även målets elevation avspanas. Denna teknik ger inte bara överlägsen höjdtäckning utan framförallt en mycket kort uppdateringstid – ca en gång per sekund – jämfört med annan tredimensionell teknik.
Alla mål inom räckvidden utvärderas med monopuls-teknik vilket ger tredimensionella data med hög precision. Den sammanhållna pulsen ger hög klotterundertryckning i svåra väderförhållanden. Sidoloberna är mycket små, vilket tillsammans med frekvenshopp för varje puls ger mycket god motståndsförmåga mot störning.
GIRAFFE AMB har sålts till Sverige för uppgradering av HAWK-systemet. Den är också aktuellt som Underättelseenhet vid utvecklingen av BAMSE-konceptet samt i marin version på VISBY-klassen.
Artillerilokaliseringsradar
ARTHUR – ARTillery HUnting Radar –är ett vapenlokaliseringssystem för artilleribekämpning vid brigad eller fördelning. Den samarbetar med de egna främsta enheterna och ger ett utmärkt stöd i dagens manöverbetonade strid.
Två eller tre ARTHUR uppträder tillsammans i ett stridsområde. Därigenom kan en vara grupperad; en göra förberedelser och en vara under förflyttning. Detta gör att man kan nyttja såväl radarns stora rörlighet som korta grupperingstid.
ARTHUR lokaliserar motståndarens eldenheter och registrerar egen eld samtidigt. Vid lokalisering söker den just ovanför horisonten och följer omedelbart en projektil som
ARTHUR.
dyker upp och kalkylerar dess bana. Sedan nyttjar systemet lokaliseringen av motståndarens eldenheter för att besluta om prioritering för eget artilleri och utformar underlag för omedelbar motverkan.
Systemet följer egna projektiler och kalkylerar och mäter in nedslagspunkter. Det är sedan enkelt att nyttja detta för en träffpunktsförflyttning.
ARTHUR ger samma höga prestanda mot såväl artilleriraketer, granatkastare som artilleri. Den är ett framgångsrikt exempel på norsk/svensk samverkan. Beställningar föreligger i ett antal länder. CARABAS måste därför kombineras med andra sensorer, ofta på andra bärare, som kan detaljstudera de platser som CARABAS pekat ut.
CARABAS-teknologin är framtagen vid FOI men överförs nu till Sensorer och Informationssystem.
Erfarenheter från Kosovo pekar tydligt mot ett behov av att upptäcka mål på marken. Inte ens USA kunde hålla reda på var eller hur många de serbiska stridsvagnarna var i Kosovo. Med stöd av CARABAS hade det varit möjligt.
Sverige har nu ett program för CARABAS som kommer att leda till en prototyp ca 2006. Ett sådant system kommer att påverka striden på marken och uppträdande vid internationella uppdrag på ett starkt positivt sätt. CARABAS monteras idag på flygplan men kan vara aktuellt för montering på UAV, när vi får lite större sådana.CARABAS monteras idag på flygplan men kan bli aktuell för montering på UAV.
Att se dolda mål i skogen
CARABAS är en VHF-radar som ser igenom skog och maskeringsnät genom att den är långvågig, 1-3 m. Så långa radiovågor reflekteras inte av små löv eller liknande utan passerar förbi. Däremot reflekteras de av föremål av en bils eller artilleripjäs storlek.
Genom en teknik som kallas change detection kan man jämföra den bild man får av ett terrängavsnitt vid ett tillfälle med bilden från ett annat. Genom att subtrahera dessa från varandra får man fram skillnaden, så att förändringar visas med stor tydlighet. Man vet däremot inte vad man ser. Nätverksbaserat försvar
Försvarsmakten tar efterhand till sig den moderna IT-teknologin. En viktig komponent är modern kommunikationsteknologi. När 3 G-tekniken införs kommer den enskilde att kunna få mobilt internet direkt i sin medförda terminal. Detta öppnar för stora förändringar.
Man får möjligheter att koppla ihop alla militära användare i sammanhängande nätverk och med samma standard. Information mm kan omvandlas till tjänster på nätet. Tjänsterna kan sättas samman i nya kreativa kombinationer. Det innebär att en mängd tjänster kommer att finnas tillgäng-
liga för den som har behörighet. Behörighet tilldelas i förtroendekedjor och till sådana som har en viss roll i systemet. Den enskilde har sökprogram som på nätet tar fram den information han önskar och har rätt till. Han kan sedan skapa egna tjänster genom att sätta samman denna information.
Den moderna tekniken har inbyggd säkerhet. 3G har t ex ett krypto och s k stark autenticering. Det innebär att man identifierar sig dels som individ, t ex med rösten, dels som rollinnehavare, t ex med ett kort. Mottagaren eller nätet kommer också att avkrävas autenticering av Dig. Detta sker automatiskt.
Det militära nätverket kommer att vara slutet med starka brandväggar utåt. Man kan ha ett sådant intranät och fortfarande hyra ledningar av civila operatörer och utnyttja civil teknologi. Det ger flera fördelar. Dels blir det billigare, dels blir det möjligt att följa med i den tekniska utvecklingen. Men det innebär också att det blir lättare att samarbeta med t ex civila och andra länders nätverk. Har vi samma standards blir det lätt att utbyta tjänster och koppla in eller koppla ur sig ur ett internationellt samarbete. Framtidens sensorer
Vi arbetar med att få fram små sändar/mottagarmoduler som vi kan bygga samman i sk aktiva antenner. Vid FMV kallar man detta DGA – Digitala Grupp Antenner. Vi har här exvis ett långsiktigt program att ta fram sådana antenner inom X-bandet för nästa generation JAS-radar. Dessa fungerar nästan som fasettögat på en insekt, då radarelementen samverkar elektriskt för att skapa en bild.
Tekniken kommer efterhand att ge mångfunktionalitet. Samma antenn kan arbeta •aktivt som en radar, •passivt för att lyssna, •som störsändare mot annan radar samt •för att kommunicera på stor bandbredd.
Detta kan den göra samtidigt så att delar av antennen samarbetar för olika ändamål, en förmåga som bidrar till att ge informationsövertag till den svenska försvarsmakten runt 2010.
De närmaste åren är EMW beroende av att lyckas väl på exportmarknaden. Först om några år kommer försvarsmakten att veta vilka konkreta produkter den beskrivna tekniken skall användas till, så att FMV kan lägga ut beställningar. Strävan kommer då att vara att ta fram dessa i europeisk samverkan.