Erika Östling Att (åter)skapa ett bibliotek

Erika Östling

Erika Östling är fil mag och gymnasielärare. Sedan november 2000 är hon anställd som lärare och bibliotekarie på ArtSS bl a med ansvar för att iståndsätta biblioteket.

Att (åter)skapa ett bibliotek…

En beskrivning av biblioteket på Artilleriets Stridsskola, Artilleriregementet i Kristinehamn.

Officersyrket är på väg att bli ett akademiskt yrke och utbildningen är idag forskningsanknuten. Utbildningen är uppbyggd kring en mängd olika kurser, teoretiska och praktiska. All högskoleutbildning ställer höga krav på litteratur/ informationsförsörjning och biblioteksservice. Tillgången på vetenskaplig litteratur och information är en självklar och nödvändig förutsättning för en högskolas pedagogiska och vetenskapliga arbete. Läromedel och vetenskapliga publikationer, i tryckt form eller på andra medier, utgör verktygen i den process, som ger högskolans arbete på alla nivåer dess kvalitetsmärke: förmågan att allsidigt hantera och värdera information.1

Detta citat av FHS Bibliotekschef Barbro von Malmborg, får bilda den naturliga utgångspunkten för denna artikel vars syfte är att helt kort beskriva biblioteket på ArtSS i Kristinehamn. Omdaningen av Försvarsmaktens skolsystem och synkroniseringen mot den civila universitets- och högskolevärlden är en process som har pågått under ett antal år. I enlighet med de kvalitetskrav som Högskoleverket2 ställer på tillgång till information, anställdes jag i november år 2000 för att bygga upp ett fungerande bibliotek vid Artilleriets Stridsskola. Målsättningen var från början att erbjuda studenterna möjlighet till informationssökning, samt att säkerställa tillgången på adekvat källmaterial. Med tiden har dock målsättningen vidgats en del, men mer om det senare…

1 von Malmborg, Barbro (2000) Förslag till Försvarsmaktens Skolbiblioteks framtida utformning, Stockholm: FHS Böcker från Kongl Artilleriregementet

Biblioteket är egentligen en kombination av flera olika bibliotek3. Omstrukture-

2 Ett av de styrdokument FM skolor har att ta hänsyn till. Se 16 kap 1 § 3 Avsnittet baserat på artikel av Ulf Mosséen, införd i Artilleritidskrift 1953, häfte 2.

ringen av Försvarsmakten har inneburit att ett antal olika artilleribibliotek nu har sammanfogats till ett enda. Ryggraden i biblioteksbeståndet är en deposition från A 1 som kom till dåvarande ArtSS 1997. Eftersom A 1 har sina rötter i det första artilleriregementet som sattes upp i Stockholm på 1600-talet innehåller denna deposition ett stort antal, historiskt mycket intressanta och i vissa fall unika, böcker och handskrifter. Det är mycket troligt att stora delar av det första artilleriregementets (Kongliga Artilleriregementet) litteratur tillföll Svea Artilleriregemente, då de fyra artilleriregementena (Svea, Göta, Wendes och Finska) bildades 1794.

Det verkar också helt logiskt när man väger in det faktum att Svea Regemente placerades i Stockholm. I biblioteket finns endast enstaka volymer med det förstnämnda regementets namn, medan det finns ett stort antal böcker från 1600-talet. Det är inte troligt att de inköptes så sent som 1794 eller därefter. Beträffande den äldsta litteraturen, som till största delen handlar om matematik, kan man inte vara helt säker. Denna vetenskap är mer tidlös till sin karaktär än övriga vetenskaper. Men för resten av böckerna från 1600- och 1700-talen kan man i alla fall säga att de inte är införskaffade av det nybildade regementets officerskår.

Som exempel kan nämnas: · Fortification, en handskrift med vackert färglagda fortifikationsritningar med dedikationen ”Gifwen til Kongl Artillerie regementets bibl av Underlöjtnanten friherre

Carl Fredrik Ehrensvärd, Stockholm 1. May 1782.” ·Även Swea Rikes Ecclesiastique Wärk i alfabetisk ordning är av intresse. Den är skriven av Sven Wilsman och tryckt i

Skara 1760. Den har sitt ursprung i

Kongelige Artillerikyrkan, vilket också står i guldtryck på boken.

År 1739 utnämndes Augustin Ehrensvärd (Sveaborgs skapare) till ”kapten matematikus och mekanikus”. I realiteten innebar det att han blev chef och lärare vid den nybildade artilleriinformationsskolan. 1741 fick skolan namnet Cadettcompagniet vid Kongliga Artilleriregementet. Efter avbrott för finska kriget 1741-42, där Ehrensvärd deltog, fortsatte han sin lärarverksamhet vid skolan som hade en högre och en lägre kurs. Ämnen som ingick i den högre kursen var bl.a. geometri, artilleri, fyrverkeri, fortifikation och bombkastning.

För undervisning i det sistnämnda ämnet skrev Ehrensvärd 1741 en lärobok: Anledning til skiuta och kasta bomber i almenhet och i synnerhet vid en belägring, som återfinns bland böckerna. Efter Ehrensvärds avgång 1746 upplöstes skolan. 1748 bildades en ny skola som dock självdog efter några år.

Trots att skolorna låg vid Kongliga Artilleriregementet verkar det som de haft ett eget bibliotek, skilt från regementets. Biblioteket hade också ett eget och mycket vackert exlibris. Kadettskolans böcker (181 st.) införlivades omkring år 1779 i Kongliga Artilleriregementets samlingar. Dessa böcker är främst vetenskapliga verk i ämnena matematik, fysik, mekanik och taktik. Flera världsberömda fysiker och matematiker finns representerade, däribland: Hugenus,

Bibliotekets äldsta bok från 1588 är betecknande nog - en lärobok i matematik.

L´Hospital, d´Alembert, Euler, Bernoulli och Maclaurin. Alla dessa verkade på 1700talet.

Flera av bibliotekets äldsta böcker kommer från Kadettskolan. Några exempel är Arithmeticorum libri sex, en lärobok i geometri från 1653 och bibliotekets äldsta bok, Matematicae, tryckt i Venedig 1588. Även Architectura militaris, tryckt 1654, är av stort intresse. Det beror inte i första hand på själva boken, utan mer på att den på försättsbladet har Erik Dahlbergs namnteckning.

Det Sinclairska bokskåpet

”Konungens Högtbetrodde Man, Generalen Generaladjutanten Commendeuren af Kongl: Swärdsordens Stora Kors, Riddare af Kongl. Franska Orden Pour les Merites militaires och Sacksiska orden Hvita Falken, HÖGVÄLBORNE BARON HERR CARL GIDEON SINCLAIR Gaf denna Boksamling, til Svea Kongl: Artillerie Regemente år 1801.”

Detta är inskriften på det s.k. Sinclairska skåpet (idag placerat i ArtSS lokaler på Artilleriregementet). Detta skåp är en av Sveaartilleristernas käraste ägodelar. Tyvärr finns inte någon fullständig förteckning över bokgåvans storlek, men då generalen satte sin namnteckning i samtliga sina böcker har man kommit fram till en minimisiffra på 67 volymer. Nästan alla är inbundna i helfranska band med guldtryck. Böckerna är till största delen på franska, 1700-talets världsspråk och är mest olika självbiografier tryckta mellan åren 174095. En volym är tryckt 1664.

Endast några enstaka böcker har något större värde. Här kan nämnas Eugens av Savojen historia och marskalkarna Noailles och Coignys beskrivningar över dåtida fälttåg. En skönlitterär dyrgrip är första upplagan av Oden eller Asarnas utvandring, av Carl Gustaf Leopold, tryckt 1790.

Många av bibliotekets böcker har mycket vackra ex libris. En har också en inte helt obekant persons namnteckning: Erik Dahlbergs!

En antik klenod i modern miljö: Det Sinclairska bokskåpet. Generalen gav andra hälften av sin boksamling till det s.k. Fortifikationskontoret, varifrån den lämnats vidare till Krigsarkivet. Där finns den fortfarande, men tyvärr inte samlad. Det är främst olika topografiska skisser och beskrivningar av Sinclairs fälttåg med den franska armén under åren 1746-76.

Encyklopedier och samlingsverk

Utöver redan nämnda verk finns kompletta serier av flera Encyklopedier och samlingsverk, av vilka följande kan nämnas: •Pierre Larousses Grand dictionnaire…

Del I-XXVII, tryckt 1865-78, • The Encyclopedia Britannica Del I-

XXIV, tryckt 1875-88, • Historiskt lexikon från Rotterdam 1697, av Boyle, • Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift samt • Artilleritidskrift.

Härutöver finns även flera årgångar av Kongl Vetenskapsakademiens handlingar,

åminnelse- och inträdestal från Akademins instiftande 1739.

Dessa verk är av stort värde för forskare av olika kategorier.

Ett levande bibliotek

Allt sedan biblioteket fick sin nuvarande organisation har förnyelsen av bokbeståndet varit ett prioriterat område. Ambitionen är givetvis att erbjuda besökaren ett stort utbud av artillerilitteratur, svensk som utländsk, men även böcker inom andra ämnesområden köps in. Eftersom biblioteket är skolans och hela regementets resurs behöver vitt skilda områden representeras. Det kan handla om allt från pedagogik, psykologi, historia, idrott och hälsa, till modern datalitteratur och böcker om organisationsutveckling.

Vilken service kan biblioteket erbjuda?

•Boklån. Det enklaste sättet är naturligtvis att låna böckerna direkt på plats i biblioteket. Av naturliga skäl har vi inte alla efterfrågade böcker och då finns det två sätt att gå vidare på. Vi har ett utmärkt samarbete med biblioteket på FHS och personalen i Stockholm förser oss ofta med efterfrågad litteratur. Finns inte den önskade boken där kan låntagaren via

Kungliga Bibliotekets fjärrlånesystem få tillgång till ca 200 universitets- och specialbiblioteks runt om i landet. •Databaser. Eftersom aktuell information är färskvara innebär detta att ny information ofta publiceras först på Internet. Biblioteket abonnerar på ett antal databaser, några med allmän information såsom

Nationalencyklopedin och Mediearkivet, några med specifik information om artilleri från Jane´s Company. (Samma förlag som ger ut tidningen Jane´s Defence

Weekly m.fl.) •Tidningar. I biblioteket finns även tillgång till ett antal dagstidningar samt facktidskrifter med tyngdpunkt mot militär information i allmänhet och artilleri i synnerhet.

ArtSS bibliotek; bibliotekarien själv med intresserad kund, mj Arne Åsberg.

ArtSS bibliotek Vilka framtidsplaner finns?

Eftersom biblioteket är präglat av historien faller det sig naturligt att vara en del i regementets traditionsbevarande arbete. Det unika källmaterialet ger också möjlighet till större delaktighet i undervisningen på skolan, eftersom de yngre officerarna då helt naturligt får ta del av yrkets utveckling under 350 år.

Då antalet förband minskat under senare år ökar också behovet av samarbete mellan olika skolor. Därmed är det vår förhoppning att vid behov kunna försörja Försvarsmaktens skolor med aktuell artillerilitteratur. Även möjligheten att ställa vårt material till förfogande åt forskare och intresserad allmänhet har diskuterats. Oavsett vilka spår vi väljer att följa är ett specialanpassat biblioteksdatasystem nästa steg i utvecklingen. Den stora utmaningen blir då att kombinera unikt historiskt källmaterial med ny teknik och nya medier för att nå så många som möjligt.

Åt-respektive frånsida på Luftvärnsregementets standar.