16 minute read
Lave Malmgren Major John Lindnérs donationsfond
Lave Malmgren
Major John Lindnérs donationsfond
Advertisement
Major John Lindnér var tidskriftens redaktör 1933-1938.
I början av september 1939 anländer ett handbrev till dåvarande arméchefen, generallöjtnant Per Sylvan. Det är redaktören för Artilleri-Tidskrift, majoren John Lindnér, som i samband med att han lämnar ifrån sig ansvaret för tidskriften vill göra en donation för att stimulera artillerivetenskapligt författarskap. Han söker nu stöd hos sin gamle vapenbroder för att få donationen instiftad och stadgar fastställda. Donationsbrevet liksom Lindnérs handbrev finns bevarade i ArtilleriTidskrifts arkiv.
Broder Per! Stockholm den 30.VIII.1939 Äntligen ser jag mig i stånd att förverkliga en länge närd dröm! Och jag vänder mig då till Dig personligen. Det var Du, som för mer än 30 år sedan väckte inte bara mitt utan öfverhufvudtaget de svenska artilleristernasintresse för artillerivetenskapen, och Du hararbetat länge för att öfvervinna motståndet motteoretiska studier och har också lyckats göra det – men mycket återstår ännu. Därför känner jag det som om jag i någon mån ersätter en gammal skuld, därigenom att jag i Dina händer öfverlämnar närslutna handling och ber Dig använda Din makt och myndighet för att främja vårt – som jag vet – gemensamma intresse.Tillgivne vännen
John Lindnérs handbrev till Per Sylvan. John Lindnér
John Lindnérs donationsfond Donationsbrevet
Under den tid, som jag varit ansvarig utgifvare af Artilleri-Tidskrift och sålunda skött den på egen räkning och risk, har det lyckats mig att göra tidskriftsrörelsen ekonomiskt bärig. Det har emellertid aldrig varit min afsikt att bereda mig någon ekonomisk vinning af eller att taga något arvode för mitt arbete med tidskriften. Däremot har jag sträfvat efter att kunna vid min afgång från ansvarig utgifvareposten öfverlämna ett belopp för att därmed kunna i någon mån stödja författarskap inom artillerivetenskapen, min ungdoms stora och sedan aldrig helt slocknade intresse. Jag lämnar visserligen Artilleri-Tidskrift först med detta års utgång, men kan dock redan nu i stort sedt beräkna detta års resultat. Och jag har därför härmed äran att till Generalen i närslutna postväxel öfversända Kr. 10.000:- (tiotusen), utgörande i afrundat tal överskottet å Artilleri-Tidskrift för åren 19331939; samtidigt ber jag att få framföra följande önskemål angående medlens användning: Medlen förvaltas som en särskild fond, som göres räntebärande. Af den årliga afkastningen skall minst 1/5 (en femtedel) läggas till fonden, medan återstoden skall användas till belöning af förtjänstfullt författarskap inom artillerivetenskapens område. Därvid har jag tänkt mig möjligheten att utdela en särskilt präglad medalj af guld, och förklarar mig härmed villig att bestrida kostnaderna för anskaffning af medaljstamp. Jag anhåller slutligen , att Generalen vill utfärda de stadgar eller bestämmelser, som må kunna anses erforderliga för att förverkliga det härmed afsedda syftet. Med utmärkt högaktning John Lindnér Major Ansvarig utgifvare af Artilleri-Tidskrift.
Stadgar fastställdes av arméchefen Per Sylvan, som även 1939-11-13 förordnade revisorer för fondens förvaltning1 .
1 Stadgarna finns bl a återgivna i AT 108 1979 sida 36 f. Stadgarna innebar att donators intentioner beträffande syfte följdes. Förvaltningen skulle ombesörjas av en styrelse bestående av inspektören för artilleriet som ordförande och tidskriftens granskningsutskott.
Donator skulle äga rätt att delta i styrelsens sammanträden. Kassaförvaltare skulle utses av inspektören för artilleriet.
Sammanträde skulle äga rum en gång varje år, varvid beslut skulle fattas avseende förvaltningen och belöningar för att stödja förtjänstfullt författarskap.
Styrelseberättelse skulle årligen tillställas chefen för armén, som också skulle disponera fondens medel i enlighet med fondens ändamål för den händelse att tidskriften skulle upphöra eller dess organisation förändras.
Den Lindnérska guldmedaljen
Konstituerande sammanträde hölls 1939-1128 med genmj S. H. Gadd som ordförande och kn R. G. U. Löfgren som sekreterare2 . Övriga närvarande var donator, major Lindnér, samt överstarna Schmiterlöw, Sjöberg, Stendahl, Gyllenstierna och Hedqvist.
Ordförande framförde Svenska Artilleriets tack för den storartade gåvan och anmodade major Lindnér att föreslå hur donationsmedlen skulle placeras. Styrelsen beslöt enligt donators förslag.
Vidare anmodades major Lindnér att utveckla sitt erbjudande om att anskaffa en medaljstamp. Överste Gyllenstierna åtog sig att kontakta Riksheraldikerämbetet i ärendet.
2 Protokoll fört vid stiftelsen ”Major John Lindnérs donationsfond” konstituerande sammanträde den 28 november 1939. Alla protokoll t o m 1978 finns inskrivna i den av mj Lindnér skänkta protokollsboken i ArtilleriTidskrifts arkiv. 3 Brev till Inspektören för Artilleriet, Generalmajoren m. m. Sture Gadd 24. Februari 1940. I Artilleri-Tidskrifts arkiv.
Slutligen framförde major Lindnér en önskan om att få skänka en protokollsbok till fondens styrelse, vilket tacksamt bejakades (se not 2).
1940-02-24, när John Lindnér har slutavvecklat sin del i Artilleri-Tidskrifts rörelse finner han att det går att överlämna ytterligare 2000 kr till fonden3 .
Kontakterna med Riksheraldikerämbetet ger vid handen, att medaljen fördelaktigast utformas av en vederhäftig firma. Ämbetet ger vissa rekommendationer, varefter Sporrong anlitas för utformningen och tillverkning av en provmedalj. 1940-04-15 översänder John Lindnér slutligen en medalj godkänd av Riksheraldikerämbetet till styrelsens sekreterare och kassaförvaltare kn Rolf Löfgren.
Vid styrelsens nästa sammanträde 1941-0203 visades provexemplaret av medaljen (och vann tydligen styrelsens gillande). John Lindnérs tillägg till donationen noterades tacksamt liksom chefens för armén tillägg till stadgarna föranlett av detta.
Styrelsen beslutade vidare om den första utdelningen av belöning ur donationsfonden. Den tilldelades kaptenen vid kustartilleriet S. G. Rydberg för hans artikel ”Nenonens innerballistiska metod i modifierad form”.
Under följande år har årliga sammanträden hållits t o m 1991, varvid har av-
Den Lindnérska medaljen för förtjänstfullt författarskap inom artillerivetenskapen (inbegripet även luftvärnsartilleri) tillverkades från början i rent guld. Fro m 2002 har den tillverkats i förgyllt silver. handlats belöningar, fondens förvaltning och anskaffning av medaljer. I AT årgång 100 1971 finns en sammanställning av till den tidpunkten utdelade guldmedaljer (sida 144). Guldmedaljer 1940-1991 redovisas på sida 60.
Penningbelöningar
Utöver medaljer har även penninggåvor delats ut – ungefär dubbelt så många gånger som medalj. Vissa år, sammanlagt 12, har ingen utdelning ägt rum – med den något kärva motiveringen ”på grund av att ingen författare ansågs hava gjort sig förtjänt av belöning under året”.
Vid ett tillfälle – 1958 – fick frågan om tilldelning av belöning lösas genom sluten omröstning. Det var Grill/Rosells artikel ”Zonrör för fältartilleri” och Granströms ”Träffsannolikhet vid bombfällning mot målyta innehållande flera mål” som ställdes emot varandra. Omröstningen utföll till kapten C E Grills och ingenjör W Rosells fördel. Dessa tilldelades var sin guldmedalj. Noterbart är också att året före och året efter utdelades ingen belöning.
Ytterligare en stadgeändring föreslogs 1954-02-15 och godkändes av Chefen för armén1954-02-19. Det var § 1 som fick ny lydelse:
Major John Lindnérs donationsfond har till ändamål att stödja förtjänstfullt författarskap inom artillerivetenskapen.
Meningens tidigare avslutning ”utövat av svenska artilleriofficerare” hade således utgått, och därmed kunde kretsen av mottagare vidgas, så att bl a ovan nämnde Rosell kunde erhålla belöningen.
1956 uttalar ”styrelsen som sin åsikt, att av stiftelsens stadgar § 10 indirekt framgår, att de artiklar, som kan komma ifråga
för belöning, skola ha varit införda i Artilleri-Tidskrift”.
Det är väl tveksamt om donator har haft denna intention, men formuleringen ”i den händelse Artilleri-Tidskrift skulle upphöra” (stadgarna § 10) indikerar onekligen att Lindnér knappast har tänkt sig något forum vid sidan av tidskriften för publicering av artillerivetenskapliga arbeten av artilleriofficerare. Man kan också notera att överste 1 Carl Herlitz 1981 tilldelas stiftelsens guldmedalj för hans arbete med ”Luftvärnets historia”, vilket syns vara det enda avsteget från publicering i Artilleri-Tidskrift.
Frågan om diplom
1966 föreslog överste Clas Carlsten, ”att kontantbelöningarna borde ersättas med utdelning av silvermedaljer, eller på annat sätt givas ett mera bestående värde”. Frågan dryftades och styrelsen beslutade att undersöka möjligheterna att ta fram ett diplom eller en adress att komplettera penninggåvan med.
Fram till 1966 hade ingen större utdelning än 200 kr givits. Efter 1971 har utdelningarna som regel varit större än 200 kr, den största på 500 kr 1986 till Leif Tyrfelt för hans artikel ”Artilleribekämpning”.
1967 uppdrogs åt sekreteraren att ta fram ett särskilt diplom att bifogas penninggåvor. I samma protokoll avtackades avgående sekreteraren, kapten Thorsten Magnusson. Han avlöstes av major Bo Anshelm, som tjänstgjorde 1968, och året därpå av kapten Börje Ottosson. Vad som har hänt i avlösningen mellan dessa är inte bekant, men något diplom har aldrig tagits fram. Troligen har uppgiften uppfattats som personligen ställd till Thorsten Magnusson och aldrig blivit fullföljd4 .
Medaljer och guldpris
1974 diskuterades första gången möjligheterna att under flera år ackumulera fondens avkastning. På tio år hade då bara delats ut en medalj. Fondens avkastning i förhållande till guldpriset vållade uppenbarligen en del bekymmer. För 1975 och 1976 delades inga belöningar ut.
Frågan om guldpriset återkom 1978. Sekreteraren fick i uppgift att ”undersöka möjligheterna att inköpa 3-5 medaljer samt att med hänsyn till kostnadsutvecklingen på guldmedaljer undersöka andra valörer”.
Då frågan behandlades året därpå gavs uppgiften till ordförande och sekreterare att utreda om fonden kunde ”förstärkas genom exempelvis stöd från företag”.
1979-12-21 skriver ordförande, Artilleriinspektören öv 1 Gösta Gärdin, till AB Bofors, Philips Electronic Industrier AB, Datasaab i Sverige AB, Förenade Fabriksverken och Telefon AB L M Ericsson. Han beskriver bakgrunden till fondens tillkomst och framhåller, att det även ligger i industrins intresse att stimulera författarskap inom artillerivetenskapen. Man har behov av en engångsanskaffning av minst fem medaljer till en kostnad av ca 15 000 kr medan hela fondens innehav uppgår till 20 000 kr. Så uttrycker han en förhoppning om att industrin skall kunna ”stödja fonden, så att sär-
4 Muntlig uppgift från Börje Ottosson.
skilt förtjänta kan erhålla den stadgade utmärkelsen även i framtiden” och föreslår, att medel till en medalj per företag skulle kunna ställas till förfogande.
Efter en del korrespondens har sekreteraren, major Torvald Alzén, 1980-06-09 anledning att skriva till •Bofors Försvarsmateriel, •Förenade Fabriksverken, •Philips Elektronikindustrier AB, •Saab-Scania AB och •Artilleriklubben och tacka för de generösa bidrag, som har möjliggjort anskaffning av fem guldmedaljer.
Särskilt förtjänt – J Hedberg
1983 fattades ett extraordinärt beslut i styrelsen. Inför Jonas Hedbergs 80-årsdag diskuterades möjligheterna att uppvakta honom, trots att han redan 1974 hade erhållit fondens guldmedalj.
Beslutades att ordförande erhöll fullmakt att bestämma former och uttryck för fondens uppvaktning av överste J Hedberg på hans 80-årsdag i april –83. Som riktvärde för fondens omkostnader beslutades 2000:-.
Behov av stadgeändringar
1985 har styrelsen tydligen känt sig föranlåten att uttala, att ”artillerivetenskap” skall tolkas som både artilleri- och luftvärnsvetenskap och detta i sin tur i vid bemärkelse, så att det inbegriper även utbildning, stridsteknik mm. Vad tolkningen är föranledd av är svårt att veta. Något trendbrott är det emellertid inte. ”Utbildning av eldledare” (Cronholm 1965) rör utbildning. ”Luftförsvar av pansarbrigad” och ”Pansarluftvärnsproblem” (Herlitz, Hagberg m fl 1965 och 1966) rör ju både luftvärn och stridsteknik.
1988 uppmärksammades det förhållandet att medel, som enligt stadgarnas § 6 skall vara placerade i statsobligationer, hade placerats på företagskonto, då tidigare premieobligationer förföll till betalning 1982. Mötet konstaterade att någon stadgeändring aldrig hade föreslagits och uppdrog till sekreteraren att utarbeta ett ändringsförslag, som kunde insändas till Chefen för armén för godkännande.
Vidare ”framkom att donatorn strukturerat styrelsen kring granskningsutskottet i redaktionen för Artilleri-Tidskrift”. Då detta utskott, ”såvitt nu är känt,” hade upplösts, beslutade styrelsen att uppdra åt kassaförvaltaren att ”utreda sakförhållandet och vid behov utarbeta förslag till nyskrivning/ justering av stadgarna”.
Som framgår på sida 29 i detta nummer bytte granskningsutskottet namn 1968 (utan att detta föranledde någon ändring av stiftelsens stadgar) och kallas från detta år Granskningsutskott för stiftelsen John Lindnérs donationsfond. Sista gången som utskottets sammansättning redovisas i tidskriften är i det första häftet 1982. 1988 känner man alltså inte till dess existens –eller rättare sagt: att styrelsen för John Lindnérs donationsfond är dess granskningsutskott.
Till styrelsens sammanträde 1988 har kassaförvaltaren, major Paap Reeder, utarbetat förslag till ny lydelse av stadgarnas § 3.
Donationsfondens medel förvaltas av en styrelse bestående av artilleri- och arméflyginspektören samt medlemmarna C FMV:VAPEN C ArtSS C LvSS C AIHS Lä teknik/understöd MHS/Ali Lä luftvärnstjänst MHS/Ali C Ast/Art C Ast/Lv Ordförande i styrelsen är artilleri- och arméflyginspektören och vid förfall för denne den ledamot av styrelsen, som därtill utses av övriga styrelsemedlemmar.
Kassaförvaltaren ålades att inlämna förslaget till Chefen för armén för fastställelse. Detta har troligen också skett men framgår inte av stiftelsens bevarade handlingar.
1991 föreslogs ytterligare en förändring genom att C AIHS borde strykas fr o m 92-09-01, då skolan upphörde.
Genom den 1988 föreslagna stadgeändringen kan man säga att granskningsutskottet definitivt har upphört, både som instrument för vetenskaplig granskning av tidskriftens artiklar och som bedömare av artiklarnas kvalitet. Den senare funktionen övertas av stiftelsens styrelse, som ju i realiteten har haft denna funktion i stort sett sedan donationens tillblivelse. Ytterligare organisationsförändringar har även senare påverkat styrelsens sammansättning och möjligheter att fullgöra sitt uppdrag.
Önskemål om skattebefrielse
Vid styrelsemötet 1989 diskuterades skattefrågorna ingående. Kassaförvaltaren hade gjort en grundlig genomgång av alla turer med skatteförvaltningen omkring möjligheterna att nå skattebefrielse. Vid mötet låg frågan hos Länsrätten efter överklagande.
Någon skattebefrielse erhölls aldrig och detta påverkade i hög grad möjligheterna att utdela belöningar. Fonden omfattade vid tidpunkten omkring 25 000 kr och gav en utdelning mindre än 500 kr. Priset för en guldmedalj översteg 3 000 kr. Man förstår styrelsens vånda inför möjligheterna att leva upp till donators intentioner.
1990 återkom man till placeringsfrågorna. Efter 1982 hade fondens medel inte varit placerade i statsobligationer enligt stadgarna. Under hösten hade även obligationer i Stockholms läns landsting förfallit till betalning och medlen var placerade i företagskonto. Man var medveten om att detta inte var i överensstämmelse med stadgarna. Någon stadgeändring kom emellertid aldrig till stånd.
1991 skrevs det sista protokollet5 undertecknat av sekreteraren och kassaförvaltaren, major Nils-Folke Eriksson, och justerat av ordförande, överste 1 Rune Hall, och justeringsmannen, överstelöjtnant Stellan Jansson. Placeringsfrågorna avhandlas i protokollet, varav också framgår att kassförvaltaren fick uppdraget att undersöka bästa placeringsalternativ. Frågan om behov av stadgeändring berörs inte i protokollet.
Här finns också det sista beslutet om utdelning av belöningar. Carl Carlsson och
5 CA Stiftelsen Major John Lindnérs donationsfond 1990-03-30 475:61392.
Claes Sundin belönades med vardera 450 kr för förtjänstfullt författarskap.
1992, då Artilleriinspektören har flyttat till Artillericentrum i Kristinehamn, skriver Artilleristabens stabschef, överstelöjtnant Stellan Jansson, till styrelseledamöterna6 och föreslår ett styrelsemöte i Stockholm 1992-05-05 i samband med Artilleriklubbens möte. Föredragningslista, styrelseberättelse, förvaltningsberättelse och revisionsberättelse bifogas.
Man kan att notera att skrivelsen går ut som en officiell skrivelse från Artilleristaben, handlagd av kassaförvaltaren/sekreteraren och underskriven av Artilleriinspektörens stabschef.
Mötet kommer aldrig till stånd. Av styrelseberättelsen7 framgår att fonderade medel finns på ett sparkonto och ett allkonto på Svenska Handelsbanken i Kristinehamn.
1993, 1994 och 1995 skickas handlingar avseende resp verksamhetsår ut till styrelseledamöterna8. Styrelseberättelserna förkunnar enahanda att ”något formellt årsmöte har ej hållits” och att ”inga belöningar har utbetalats”.
Fondens överlåtelse till Artilleriklubben
1996 skriver Artilleristabens stabschef, överstelöjtnant Stellan Jansson, till Högkvarteret med en hemställan om att fonden skall överföras till Artilleriklubben9 . Ärendet handläggs på Arméledningens produktionsledningsavdelning, där man meddelar att CA inte har något att erinra mot att Artilleriklubben tar över förvaltningen10 . ”Det är dock viktigt att fondens styrelse kontaktar Kammarkollegiet för att säkerställa att korrekt handläggning sker enligt Permutationslagen…” Beslut meddelas att ”till C ArtC delegeras beslutsrätten för överförande av Major John Lindnérs donationsfond då handlingsregler” är uppfyllda.
Ärendet fördröjs ytterligare i avvaktan på utlåtande från Kammarkollegium, och när det åter aktualiseras finns inte längre vare sig myndigheten Chefen för Armén, som ju enligt donatorn ägde fonden och fastställde dess stadgar, eller Artilleriinspektören. Det hade emellertid framgått under ärendets handläggning att Kammarkollegiums medgivande inte krävs, när fondens tillgångar inte överstiger ett basbelopp11 .
Chefen för Artilleriregementets stabsavdelning, mj Mats Almlöw, får ärendet under 2001 och konstaterar att det krävs ett beslut för att överföra fonden till Artilleriklubben. Vid styrelsemöte 2001-05-1612 redovisar han situationen för klubbens styrelse, som uppdrar åt ”Bo Arvidsson (klubbens ekonomichef) och Mats Almlöw att utarbeta förslag till riktlinjer för fortsatt hantering av donationsfonden…”
Vid styrelsemöte 2001-09-21 meddelar ekonomichefen Bo Arvidsson, att nu är
6 ArtC 1992-04-15 475:20212. 7 ArtC 1992-04-15 ArtS 475:20212 bilaga 2 § 4. 8 ArtC 1993-02-08 475:20103, 1994-02-14 475:20142 resp 1995-02-09 16 932:60106. 9 ArtC 1996-08-21 16 930:70440 10 HKV 1996-08-27 16930:69522. 11 Muntlig uppgift från övlt Stellan Jansson. 12 Protokoll från Artilleriklubbens styrelsesammanträde 2001-05-16 p 6.
”alla handlingar hos ekonomichefen. Handlingarna är nu sorterade och gallrade, ny adress anmäld och avregistrering kommer att ske.”
Vid styrelsemöte 2001-11-16 återkommer Bo Arvidsson med utkast till bestämmelser för John Lindnérs fond. ”Bland annat föreslogs att framtida belöningar skall ges i form av medalj. Uppdrogs åt Bo Arvidsson att ytterligare överarbeta förslaget och redovisa detta vid nästa styrelsemöte.”
Vid styrelsemöte 2002-02-08 fattades beslut om försäljning av fondens tre guldmedaljer och anskaffning av nya ”medaljer i förgyllt silver för de medel som finns i fonden”.
2002-04-26 fastställdes slutligen bestämmelser för John Lindnérs donationsfond (se textruta). Fondens medel hade då ”omsatts till 50 st medaljer att utdelas enligt donationsfondens bestämmelser”. Man beslutade ”att tilldela Roland Jostrup och Dan Hagman medaljer ur John Lindnérs donationsfond för förtjänstfullt författarskap i Artilleri-Tidskrift under 2001”.
Dan Hagman erhöll sin medalj i samband med klubbens årsmöte 2002-05-02. Roland Jostrup mottog medaljen av nyvalde ordförande Jan-Erik Jakobsson vid en personalsamling på Luftvärnsregementet 2002-08-15.
Protokollsboken
Vid klubbens årsmöte 02-05-02 visades den av major John Lindnér skänkta protokollsboken upp. Den väckte berättigat intryck på mötesdeltagarna och då man fick reda på att alla protokoll tom 1978 var införda väcktes förslag om att även senare protokoll skulle införas. Uppdraget gavs åt ArtilleriTidskrifts redaktör och jag har i min tur bett om hjälp av min gamle regementskamrat och äldrekursare, Börje Ottosson, som välvilligt har åtagit sig uppgiften. Arbetet kommer att utföras under hösten 2002 och vi hoppas att under höstmötet kunna visa upp resultatet och möjligen kunna komplettera med en och annan namnunderskrift av f d ordföranden och sekreterare.
Fondens ändamål är att uppmärksamma och belöna förtjänstfulla skriftliga arbeten som har publicerats i Artilleritidskrift. Fonden disponeras av Artilleriklubben och förvaltas av dess styrelse. Beslut om tilldelning av utmärkelser fattas av Artilleriklubbens styrelse. Utmärkelser utgörs i regel av särskild medalj. Utmärkelser bör ges i närvaro av Artilleriklubbens medlemmar. Förteckning över tilldelade utmärkelser förs av Artilleriklubben.
Fonden avvecklas efter beslut i Artilleriklubbens styrelse då fondens tillgångar är utnyttjade.
John Lindnérs donationsfond Guldmedaljer ur Major John Lindnérs donationsfond
1940 Kn S G Rydberg Nenonens innerballistiska metod i modifierad form 1943 Kn T Rydenstam Teoretisk bestämning av gördelmotståndet 1945 Kn Sten Löfgren Träffsannolikheten vid luftvärnets spärrskjutning 1946 Kn H Nordenfelt Rotationshastighetens nedgång vd projektiler 1947 Kn Å Sifverhielm Krutets minsta dimension 1948 Öv E Hellström Om beräkning av luftvärnskanoneldens verkan 1949 Öv K Gyllenstierna Några tankar om det svenska fältartilleriet 1950 Kn P O Svantesson Artilleriets pjäser och ammunition under ett halvsekel och Atombomens teori 1951 Kn G Weibull Nomogram för artilleriraketer 1952 Mj T Deutgen Artiklar införda i Artilleri-Tidskrift 1952 1953 Kn U Mosséen Artiklar införda i Artilleri-Tidskrift 1952-1954 1955 Lab T Marklund Förbränningsproblem i krutraketer 1957 Kn C E Grill Zonrör för fältartilleriet 1957 Ing W Rosell Zonrör för fältartilleriet 1959 Öv H Jentzen Rekylfria vapen 1960 Genmj R Sjöberg Motivering ej angiven1 1963 Ing Å Håberg Motortekniska synpunkter på markraketvapen 1967 Öv C Carlsten Artilleriskjutskolan 100 år 1974 Övlt J Hedberg Förtjänstfullt och mångårigt författarskap av stort värde för kunskapen om det svenska artilleriets historia och dess traditioner 1974 Lt Toomas Ting Förtjänstfullt författarskap2 1978 Mj Yngve Schröder Mångårigt förtjänstfullt arbete med Artilleri-Tidskrift och i Artilleriklubben till gagn för artillerivetenskapen 1978 Öv Sven Perfors Förtjänstfullt författarskap3 1981 Öv 1. Carl Herlitz Luftvärnets historia 1981 Övlt Ulf Mosséen Mångårigt arbete som redaktör för Artilleri-Tidskrift
1 Ragnar Sjöberg lämnade 1960 befattningen som redaktör efter 15 år. 2 Toomas Ting skrev 1974 Tyska arméns bandgående eldrörsartilleri 1942-1972 3 Sven Perfors skrev 1978 Morgondagens artilleri och Yrkesskicklighet – förmåga som artillerist
Kursgård
Lvbyn Väddö
Öppen 15/4-15/10
Naturskönt belägen vid Ålands hav
Tel. 0176-542 19 alt. 0708-99 06 32 Ring för information eller offert!
