Vice ordföranden har ordet: Är det rätt fördelning mellan taktiska officerare och specialistofficerare?

Anders Svensson är överstelöjtnant och stf regementschef för Luftvärnsregementet. Anders kommer ursprungligen från Norra Smålands regemente (I 12). Han är även vice ordförande i Artilleriklubben.

Är det rätt fördelning mellan taktiska officerare och specialistofficerare?

Försvarsmakten är nu mitt i genomförandet av den största försvarsreformen i modern tid. En viktig del i denna reform är att öka tillgängligheten på Försvarsmaktens insatsförband genom att göra värnplikten vilande och bygga personalförsörjningen på kontrakterade och tidvis tjänstgörande soldater och sjömän.

Tvåbefälssystem

Utöver indelningen i tidvis och kontrakterade soldater och sjömän och gruppchefer sker även en övergång till ett tvådelat befälssystem. Frågan är vilken påverkan detta kan komma att få utifrån ett funktionsförbandsperspektiv. Framtidens officerare kommer att utgöras av taktiska officerare samt specialistofficerare. Fördelningen där emellan kommer ungefär vara 35 procent taktisk/operativa officerare samt 65 procent specialistofficerare. Tanken med indelningen är att den första kategorin främst skall bygga sin kunskap utifrån ett akademiskt perspektiv och med huvudfokus på att vara chefer på olika nivåer inom förbanden och vidare upp i regionala-, centrala- och internationella staber.

Detta kommer att kräva helt ny utbildningsfokus och utövande av nytt arbetssätt mot den taktisk/operativa officeren än vad dagens NBO officerare haft sedan 1982. Detta måste återspeglas i hur utbildning och övning sker på insatsförbanden där specialistofficeren på ett helt annat sätt än tidigare är den som

handgripligen genomför utbildningen och övningen. Den taktiske/operative officeren skall däremot sätta mål och följa upp målen. Detta är bara ett i en lång rad nya arbetssätt som vi i dagsläget inte är vana vid.

Specialistofficeren däremot skall stå för kunskapsdjupet och det direkta ledarskapet vid förbanden. Detta kräver ett system som möjliggör uppbyggnad av djup kunskap och utifrån denna kunskap och erfarenhet genomföra en horisontal karriär som är byggd på erfarenhet och djup kunskap inom sitt ämnesområde.

I dagsläget är huvuddelen av officerskåren inom artilleri och luftvärnsförbanden sprungen ur en NBO-karriär utifrån dess krav på en officer att både vara chef, fackman och utbildare allt detta på en och samma gång. Den stora utmaning, men även stora möjlighet, som vi nu står inför är att på kortast möjliga tid indela nuvarande och kommande officerare i dessa två kategorier samt skapa de bästa möjliga förutsättningar att utifrån respektive kategori utvecklas inom sitt ansvarsområde.

Chef eller fackman

Den taktisk/operative officeren kommer att bli chef på olika nivåer nationellt och internationellt och specialistofficeren att bli fackmannen och utbildaren som utgör ryggraden i våra insatsförband. Frågan som behöver diskuteras vidare inom arméns funktionsförband; artilleri-, luftvärn och ingenjörsförband är, om fördelningen 35-65 räcker till för att utifrån ett funktionsperspektiv personalförsörja högre förband samt lokala, regionala och centrala ledningar/staber, nationellt och internationellt.

Jag ställer mig tveksam till att denna fördelning är rätt. Det är detta som tillsammans med kommande förändrade arbetssätt jag anser vara av största vikt att diskutera för funktionsförbanden utifrån deras utmärkande drag. Jag ser fram mot en fortsatt diskussion och debatt i kommande nummer av tidskriften.

Jag ber också att å redaktionen för Artilleri- och Luftvärnstidskrift och styrelsen för Artilleriklubbens, vägnar att få önska er alla medlemmar

brigadchefen för I 19, överste Torbjörn Larsson sin glädje över att Sverige fått värdskapet för IAS

En god jul och ett Gott nytt år!

Anders Svensson, vice ordförande i Artilleriklubben.