Artilleristen är landets yngste generallöjtnant

Karriären har varit spikrak och nu ansvarar han för ungefär 35 miljarder kronor, nästan hela försvarsmaktens budget. För fem år sedan lämnade regementschef Göran Mårtensson A 9 och Boden. Idag har han avancerat till en av landets mäktigaste militärer med generallöjtnants rang och chef för Försvarsmaktens Produktionsledning.

Även om de facto ÖB har det yttersta ansvaret gentemot den politiska ledningen kan ingen förneka att det budgetmässiga ansvaret för att producera förband och anskaffa material åvilar Göran Mårtensson. Förbandsproduktionen omsätter idag 19 miljarder och materielproduktionen drygt 15 miljarder – totalt 35 miljarder av den sammanlagda försvarsbudgeten på 40 miljarder.

– Sover du gott som produktionschef om

nätterna?

– Nä, det blir ibland för lite sömn (skratt). Skämt å sido! Jag sover mycket gott eftersom jag har många mycket kompetenta och erfarna medarbetare som hjälper mig att lösa de uppdrag som vi ska lösa för ÖB:s räkning.

Vårt bidrag till Försvarsmakten är att leverera de förband och den materiel som Insats har behov av och har beställt. Mer detaljerat förklarat ska jag se till att via förband, skolor, centra och staber utbilda, utrusta, vidmakthålla och beredskapshålla de krigsförband som Chefen för Insats planerar att utnyttja. Kraven på effekt som förbandet ska leverera får jag från Chefen för Insats.

Arbetar i det dolda

Trots sin tunga position i försvarsledningen är inte Göran Mårtensson en general som ofta förekommer i media. – Jag jobbar mycket inåt i vår verksamhet. Vid de tillfällen då jag ska synas i media har jag naturligtvis inget bekymmer med denna exponering. Samtidigt som Göran Mårtensson arbetar lite i det dolda, är skåningen från Göingebygden med sina 51 år landets yngste generallöjtnant. – Åldern bryr jag mig inte ett dugg om. Det jag är intresserad av är att få utföra ett uppdrag som jag trivs med. Handen på hjärtat;

jag har alltid trivts med mitt jobb, som yrkesofficer. Jag går så långt att jag hävdar att jag inte varit missnöjd med någon av de befattningar jag haft. Ibland har jag tänkt att jag i några fall suttit för kort tid på en befattning, till exempel Markstridsskolan (2006-2007). Ett år var för kort tid för att kunna verka fullt ut och driva vissa projekt i hamn, men det är också den enda kritiska synpunkt jag har på mitt jobb!

Till Göran Mårtensson och andra chefers glädje går Försvarsmakten mot ett system där chefer ska tillåtas vara längre tid i sin befattning för att få en bättre kontinuitet och effektivitet i ledningsarbetet.

Nyckelperson

Göran Mårtensson är en av nyckelpersonerna inom FM när det gäller införandet av det nya personalförsörjningssystemet. Det är skolor, förband och centra under honom som tar emot den nya, anställda soldaterna. En utmaning om något, enligt Mårtensson. – Den stora och kanske den största utmaningen Försvarsmakten just nu har är att införa det nya personalförsörjningssystemet då vårt gamla pliktsystem är vilande sedan sommaren 2010. Nu måste vi ut på den öppna marknaden och rekrytera, vilket ställer nya krav på hur attraktiv och intressant Försvarsmakten är som arbetsgivare för unga personer.

– Tror du själv på detta system? – Ja, det gör jag men det finns många utmaningar. Risken som jag ser är att systemet för oss är helt nytt. Vi inom Försvarsmakten har aldrig behövt konkurrera om våra soldater och sjömän tidigare utan vi beställde en viss volym till varje förband och så stod ett antal hundra personer utanför kasernvaktens grindar för att genomföra sin lagstadgade militära utbildning. Är incitamenten rätt för oss att agera på den öppna marknaden? Det tror jag är mycket av en konjunkturfråga. Är behovet efter kompetent arbetskraft hög kommer vi att få kämpa för att nå de volymer som krävs men det är en utmaning som vi ska klara av".

En annan utmaning är att få våra soldater att stanna i 8-12 år, säger Mårtensson. För närvarande är situationen god när det gäller intresset för att bli anställd soldat. För varje anställning finns det ungefär åtta sökanden.

Bara början

– Det är naturligtvis bra men vi får inte glömma bort att detta är början. Insatsverksamheten ska kunna ges en ökad volym, vilket innebär enligt vår planering 1 700 insatta internationellt och nationellt över tiden från år 2014. Vi ska alltså attrahera och rekrytera flera tusen unga tjejer och killar att bli medarbetare inom Försvarsmakten.

För 2012 är målet att uppnå 4000 kontinuerligt anställda i förband. Andelen kontrakterade tidvis anställda gruppchefer, soldater och sjömän, GSS/T, ska vara 2 400 personer. – När det gäller GSS/T är det viktigt att förtydliga att det för närvarande inte finns något lagstöd som ger dem ett arbetsrättsligt skydd att behålla deras huvudanställning när de tjänstgör hos oss. Detta lagstöd hoppas vi är fastställt vid halvårsskiftet 2012. Som en tillfällig lösning skriver Försvarsmakten och det enskilda förbandet istället ömsesidiga avsiktsförklaringar där vi förklarar att vi vill att den enskilde soldaten ingår i ett förband samtidigt som vi inlett repetitionsutbildning av soldaten, vilket sker på frivillig grund.

Att bygga upp systemet för hur GSS/Tfunktionen ska fungera är en prioriterad verksamhet för Göran Mårtensson och hans kollegor. Inte minst hur repetitionsutbildningen ska utföras. – Vi måste ha en metod för att öva dessa förband så att dessa kan upprätthålla rätt krigsduglighet och beredskap. En tidvis anställd förväntas att tillbringa del av sin tid i förbandet.

UndE 23 är en viktig komponent i artilleriets autonoma taktik.

Renässans för artilleriet

I egenskap av artillerist kan Göran Mårtensson vara vittne till den förnyelse som nu sker av truppslaget. Nya Archersystemet är på gång att levereras liksom nytt ledningssystem som medger ett mer autonomt uppträdande för artilleribataljonerna. – Artilleriet utvecklas med nytt system som är anpassat för autonomt och flexibelt utnyttjande. Det är också personalsnålt jämfört med äldre system, vilket är gynnsamt med anställda soldater. Det som jag tycker är intressant i ett helhetsperspektiv är det utvecklade samarbete som nu sker inom artilleriet mellan de nordiska länder, främst Sverige och Norge.

– Varför vidareutvecklas inte samma ar-

betssätt med samarbete över landsgränser inom luftvärnet?

– Vi planerar att utveckla luftvärnsförmågan under kommande år. Pratar vi om internationella materielsamarbeten är tidskraven ofta avgörande eftersom de enskilda länderna måste ha samma behov av samma typ av system inom samma tidsram. Detta är inte enkelt att åstadkomma. Göran Mårtenssons förordnande som chef Produktionsledningen löper ut 2015.

– Men du tänker inte dra dig tillbaka då? Är ÖB-stolen nästa karriärsteg?

– Vad framtiden har i sitt sköte går inte ens att gissa. Jag trivs med det uppdrag jag har idag och jag har en möjlighet att arbeta med införandet av en genomgripande förändring av försvarsmakten. Det är en utmaning som räcker alldeles utmärkt för min del, säger en general vars kalender inte har många luckor. Direkt efter intervjun väntar transport till Revinge och ett av besöken på de 34 förband, centra och skolor som lyder under Chefen Produktionsledningen.

Fakta: Namn: Göran Mårtensson Ålder: 51 Bor: Villa i Kristinehamn Familj: Fru och tre barn; 20, 18 och 11 år gamla. Intressen: Litteratur, gärna historisk, familjen och att hålla sig i god trim.