TRAILTRENDERGENOMÅREN

TRAILTRENDER GENOM ÅREN

Text: Jenny Wikman

Vi haffade tag i triatleten och löparen Erik Desmeules som i dag jobbar med Hoke One One, ett skomärke som har drivit på trailskornas utveckling det senaste årtiondet. Han plockade fram pekpinnen för att visa på några trender och tekniker som har satt sina spår i dagens trailskor.

Barfotaskor

Boken Born to run släpps 2009 och den mexikanska Tarahumara-stammen inspirerar en hel värld till att springa barfota – långt. Barfotaskornas tunna sulor, avsaknad av drop och möjlighet för tårna att spreta fritt sägs uppmuntra fotens naturliga mekanik och fjädring i löpsteget – och motverka hård hälisättning och krångliga skador. – Det barfotaskorna tillförde var insikten att man behöver få ner droppet och bredda skorna där fötterna själva kan fjädra. För de allra flesta blir barfotalöpning för extremt på lång sikt, men det kan vara ett bra komplement i träningen för att variera och bygga upp styrkan i foten, förklarar Erik.

Metarockerochtjockalättviktssulor

Samma år går ett nytt skomärke helt åt motsatt håll. Före detta Salomon-VD:n Jean-Luc Diard och UTMB-medaljören (tillika Salomon-kollegan) Nicolas Mermoud har insett att barfotaskor inte alls är frälsningen för alla. Trots långsam tillvänjning fortsatte många löpare att få knäproblem, kollapsade fotvalv och andra skador. Hoka One One behåller de tjocka stötdämpande sulorna, men i mycket lättare material. Man sänker droppet till runt 3–4 millimeter – men inte hela vägen till noll. Sulan får också en välvd rocker-geometri som låter foten rulla in i och ut ur steget i stället för att stöta hälarna hårt i backen – eller skada hälsenan. Erik Desmeules liknar det vid en backhoppare, som behöver landa sitt hopp mjukt i en nedförsbacke i stället för hårt och platt på flacken.

I dag görs Hokas skor med deras patenterade Metarockersystem, med olika geometri för olika sorters löpning. För löpare på elitnivå välvs rockern för landning på framfoten. För ultralöpare och motionärer med lägre tempo behöver landningen kunna ske på framfoten när kroppen är fräsch, och sedan rulla in och ut på hälarna när tröttheten kickar in. Rullsulan kan också hjälpa kroppen att vänja sig när du går över till lågt drop. – Barfotaskorna har fortfarande en trogen följarskara bland motionärerna, men kikar du på tävlingseliten finns det ingen som springer med tunna sulor i dag. Stötdämpningen i de tjocka lättviktssulorna gör att löparna kan springa fortare på slutet av loppet för att de är mindre trötta i benen. Orienterare gör gärna tvärtom och tävlar i tunna sulor för deras obanade terräng, men löptränar skonsamt i Hoka och andra tjocka rullsulor.

Bredtåbox

Åsikterna går isär om tårna ska ha fritt spelrum eller inte. Erik hävdar bestämt att olika skomärken kompletterar varandra, det finns inte ett enda rätt märke för en person – och ingen magisk sko för alla.

Du ser sällan nolldropsskor med bred tåbox bland eliten i UTMB och liknande lopp. Och bland motionärer springer fler och fler längre upp i åldrarna, i långsammare hastigheter och längre sträckor, samt använder sina sportskor till vardags. Då vill man inte riskera att foten kollapsar över tid utan kan behöva en tåbox mitt emellan traditionellt smal och barfotabred, som ger utrymme och stöd samtidigt.

Superbred tåbox funkar ofta bra för vältränade, unga fötter som vill ha utrymme att spreta och fjädra maximalt på naturlig väg. Särskilt på korta, snabba distanser där du bara duttar ner framfoten i marken och den blir stark. Och kanske särskilt bland nordamerikaner och oss här i Norden, som i regel har bredare fötter än man har nedåt kontinenten i till exempel Frankrike och Spanien.

Vibramsulor

Det senaste decenniet har trailskorna försetts med samma dundergrepp som vinterkängor och klätterskor. Det handlar så klart om Vibram, vars sulor gjort stor skillnad i greppet på blött underlag i form av stenar, klippor och rötter. Greppiga gummiblandningar i olika densiteter, som Vibram Megagrip, Vibram Litebase eller Salomons motsvarighet Contagrip, gjuts med dobbmönster i rätt storlekar, djup, geometri och riktningar för optimal balans mellan friktion och snabbhet – för rätt sport och rätt underlag. Skor varierar ofta mellan full Vibramsula och att endast förses med paneler på strategiska slitytor, för att spara vikt. – Vibram är det som greppar näst bäst efter ståldubbar, konstaterar Erik.

Kolfiberplatta

2021 lanserade The North Face sin Flight Vectiv-sko med tjock sula, rocker – och en responsiv kolfiberplatta. Saucony hakade på och 2022 är det Hokas tur med sin nylansering Tecton. – Alla maratonlöpare som vinner lopp i dag springer med kolfiberplatta, poängterar Erik men fortsätter nyansera: – EVA-skummet i mellansulorna är allt som oftast supercritical EVA, där flytande koldioxid blandas in i EVA:n vid gjutningen, vilket gör dem väldigt studsiga och skänker mycket responsivitet som behövs på det mjuka underlag som traillöpning ofta sker på. Men terränglopp består ofta av hårda, steniga partier också, som grusvägar, klipphällar eller snö och där kommer kolfiberplattan till sin rätt. Han brasklappar att kolfiberplattan i princip förutsätter att du är långdistanslöpare i elitklass för att känna den marginella skillnaden, samt att den behöver kombineras med en rocker. Men för tillfället tycks löparvärlden vara ense om att kolfiberplatta ihop med superkritisk EVA och rocker är framgångsreceptet.

Återvunnamaterial

Vad väntar runt nästa krök? Erik slår fast att en av de starkaste trenderna bland trailskor är återvunna material. Redan i dag görs många ovandelar, skosnören och sulor av återvunna material.

Veganska material är efterfrågade, men där ser utvecklingen klurigare ut, eftersom man hela tiden behöver se till nettoeffekten för miljön. Många skor konstrueras med lim som innehåller animaliska restprodukter från slaktindustrin. Att byta ut detta lim i dagsläget innebär en negativ effekt på miljön eftersom man antingen ser sämre effekt i limningen – och skorna då snabbare går sönder och behöver ersättas av nya – eller att man måste använda ännu hårdare, syntetiska kemikalier med miljöskadliga effekter, i stället för restprodukter som annars skulle ha kasserats.

Samma avvägning ser man i till exempel innovativa sulor tillverkade av sockerrör, där man alltså undviker användning av olja men kanske inte helt kan försvara sockerindustrins miljöpåverkan heller. Det är många pusselbitar som ska falla på plats, men tekniska innovationer gör ständiga landvinningar inom branschen. – Om fem sex år har vi nog helt återvunna skor, kanske till och med helveganska skor, rakt igenom, tippar Erik.