Till vänster: ett bröst med låg mammografisk täthet. Till höger: ett bröst med mycket hög täthet. Risken för bröstcancer är 4-6 gånger större för kvinnor med mycket täta bröst som på bilden längst till höger.
MAMMOGRAFI bör bli individuellt anpassad
Risken för bröstcancer är mycket större för kvinnor med mycket täta bröst vilket cirka 10 procent av Sveriges kvinnor har. Därför behövs nya rutiner, där bröströntgen bör skräddarsys utifrån varje kvinnas sammantagna risk.
D
et svenska mammografiprogrammet var banbrytande och har sedan det infördes på 90-talet bidragit till att överlevnaden i bröstcancer har fördubblats. Nu, två decennier senare, visar svensk forskning och ny kunskap att det är hög tid att uppgradera till bröstcancerscreening 2.0. Vi vill att det införs nya rutiner där undersökningen skräddarsys utifrån varje kvinnas sammantagna risk för bröstcancer och att kvinnor med täta bröst screenas med bättre lämpade metoder än idag. Vägen framåt för tidig upptäckt av bröstcancer är individanpassad screening. Världens första studier av effekten av mammografiscreening genomfördes i Sverige på 70-talet. Det visade sig att den cancer som upptäcktes hos en kvinna som genomgått mammografiscreening diagnostiserades tidigare i förloppet och därför oftare var botbar. Successivt infördes mammografiscreening i Sverige och sedan mitten av 90-talet kallas alla kvinnor i ålders-
10 AMAZONABLADET NR 1 2020
FOTO CHRISTINE OLSSON/TT, PRESSBILDER
gruppen 40-74 vartannat år. Idag upptäcks 2 av 3 tumörer via screeningen och överlevnaden i bröstcancer har fördubblats bland kvinnor som deltar i screeningprogrammet. Den siffran skulle kunna vara ännu högre om alla gick när de kallades. Idag väljer var femte kvinna att avstå sin mammografiundersökning. Det är därför fortsatt viktigt att informera om mammografi och tidig upptäckt av bröstcancer. MEN ÄVEN OM alla kvinnor gick på sin mammografi skulle vi ändå ha fortsatta utmaningar att upptäcka alla bröstcancrar tidigt. Risken för bröstcancer påverkas av en mängd faktorer och bröst med tät körtelvävnad är mer svårundersökta än andra. Brösttätheten utgörs av bröstkörtelvävnad och bindväv. Bindväven och körtelvävnaden är vit på en mammografibild. Det svarta på en mammografibild är fettvävnad. Täta bröst gör det både svårare att hitta eventuella tumörer på mam-
mografibilderna och försenar därmed diagnosen. Samtidigt växer tumörer ofta i körtlarna. Problematiken med täta bröst måste tas på största allvar och kvinnor med täta bröst måste följas upp med bättre lämpade metoder. I USA är det i 39 av 50 delstater lag på att informera kvinnor om brösttäthet. Dessvärre sker ingen tillfredsställande uppföljning utan dessa kvinnor måste själva ta reda på vad de ska göra åt det. Det är inte en väg att gå. Kvinnor med täta bröst och hög risk måste självklart erbjudas ytterligare hjälp. I Sverige pågår vetenskapliga studier på screeningmetoder för effektivare undersökning av täta bröst. Forskning visar att tomosyntes, att likna vid en skiktröntgen av bröstet, skulle vara en bättre screeningmetod än mammografi. Vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö och Lunds Universitet har forskare testat metoden på 15 000 kvinnor och resultatet visade att tomosyntes upptäcker 34 procent fler bröstcancer-
