en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 3 • 2013 • årgång 167 • 45 kr
Sveriges kristna geografi:
Livets vatten kan drickas ur många bägare Sverige Kyrkoherden lånar ut nycklarna 12 Etiopien Vandring till ett kungligt pilgrimsmål 18 Stipendiaten Kairos Palestina förebild i Malmö 30
Missions uppdraget i vår tid bygger på dialog och interreligiösa möten. Långt från doktriner och regelverk men nära tron på människor och deras förmåga. Det är de rörelserna vi följer i Uppdrag Mission.
”Synliggör teologi Är Sverige ett kristet land, ett religiöst land eller ett avsekulariserat land? Var den äldre generationen ”mer kristen” – eller?
– Väckelse, av vilket slag det än må vara, kan aldrig organiseras fram.
Uppdrag Mission www.uppdragmission.se Tidskriften ges ut av Lunds Missionssällskap www.lundsmissionssallskap.se Ansvarig utgivare Samuel Rubenson Redaktör Marie Bosund Hedberg Media&Sånt S Promenaden 7B, 211 29 Malmö 0733-60 87 54 red@uppdragmission.se Redaktionsråd Ann Aldén, ordförande Lars Micael Adrian Mika Vähäkangas Grafisk form Anneli Dennersten Sjunde [form & kommunikation] Prenumeration www.uppdragmission.se pren@uppdragmission.se 0733-60 87 54 Annonser annons@uppdragmission.se 0704-81 80 85 Tryck Ljungbergs, Klippan 2013 ISSN 2001-0087 Omslag Omslag: Livets vatten kan dricka ur många bägare. Illustration: Charlotte Swidén
2 uppdrag mission nr 3 2013
Kanslichef, Malmö kyrkliga samfällighet, styrelseledamot i Lunds missionssällskap och ledamot av redaktionsrådet för Uppdrag Mission
Frågorna är hart när omöjliga att svara på; det beror på vad man lägger in i frågorna. Och vad man menar med ”kristen”. Klart är att det svenska enhetssamhället bars av en auktoritär kyrklig kultur som genomsyrade varje livsyttring – det var först på 1950-talet en svensk kunde gå ur Svenska kyrkan utan att gå in i ett annat samfund. Det är ungefär så som vi i dag får oss beskrivet vissa muslimska länder – men är de länderna för den skull ”mer muslimska”? I detta nummer av Uppdrag Mission gör vi inte anspråk på att ha svaren på frågorna ovan. Men vi vill se trender i den organiserade kristenheten i Sverige. Både bland gamla inhemska kyrkor och invandrarkyrkor. Metodisterna, baptisterna och Missionsförbundet med sina 140 000 medlemmar, har gått ihop i Gemensam framtid. Evangeliska frikyrkan, som bildades 1997 med knappt 50 000 medlemmar, har sitt ursprung i Fribaptisterna, Örebromissionen och Helgelseförbundet. Svenska kyrkan med drygt sex miljoner tillhöriga, genomgår i år över hela landet en strukturförändring; flerpastoratssamfälligheter försvinner och ersätts av pastorat med en kyrkoherde som andlig ledare. Syftet är att manifestera att också stora enheter betonar den ideologiska, teologiska ledningen – att synliggöra teologins centrala roll. Det är ett steg i riktning att manifestera en strävan att peka på att organisationen aldrig får vara överordnad teologin, utan ständigt anpassas till både medlemsutveckling och profilering. Väckelse, av vilket slag det än må vara, kan aldrig organiseras fram. Men det kan ”krattas i manegen”, det kan arbetas och bedjas för! För mig som kristen, spelar det mindre roll vilken organisation jag tillhör. Det gudomliga tilltalet låter sig inte begränsas av mänskliga organisationskulturer. lars micael adrian
ins centrala roll”
Alltid 4 Krönikan
6
11 Betraktelsen 16 Enkäten
Sveriges kristna geografi De kristna samfunden i Sverige representerar stora delar av världskartan. Drygt 6,5 miljoner av den svenska befolkningen är medlemmar i Svenska kyrkan, medan Gemensam framtid och pingströrelsen samlar drygt en kvarts miljon. Starkast tillväxt har migrantförsamlingarna med rötter i Afrika och Latinamerika.
8
En tydligare röst – Opinionsbildningen måste handla om att vi är en kyrka som vill verka i det samhälle som vi befinner oss i, så som Jesus gjorde, säger Jonas Bromander, analyschef på kyrkokansliet i Uppsala.
18
Ett etiopiskt pilgrimsmål Sedan mer än tusen år har människor sökt sig till grottan utanför Lalibela, som rymmer en kyrka och ett palats. Kyrkan är helgad åt sin byggherre, kungen Yimrihanne Kristos, enligt traditionen både kung och präst, och ”palatset” sägs vara hans residens.
28 Notiser 30 Stipendiaten
12
Ge dem nycklarna! – Invandrarna är Guds gåva till Sverige, säger Michael Öjermo, kyrkoherde i Tyresö församling utanför Stockholm. Han arbetar gränslöst och låter husvilla kristna grupper från hela världen låna hans kyrka.
24
Allt lämnas i Guds händer Stiftelsen Fjellstedtska skolan i Uppsala har genomfört en studieresa till Etiopien, bland annat för att studera kyrkotillväxten i Mekane Yesuskyrkan. – Det som jag kommer att ta med mig är deras sätt att be och vittna på ett mycket frimodigare sätt än vad vi gör i Sverige, skriver en av deltagarna i sin stipendierapport.
Kära läsare Berättelsen i reportaget på sidorna 18-23, om grottkyrkan Yimrihenne Kristos utanför Lalibela i Etiopien, sätter fantasin i rörelse. Den byggdes i början på 1100-talet och innehåller målningar som varsamt ska restaureras så att kyrkan kan bevaras som en viktig del av det etiopiska kulturarvet. Dess historiska bakgrund skulle gagna förståelsen mellan dagens kristna och muslimer men också en ökad turism med kyrkan som pilgrimsmål. I Sverige har 58 kyrkor avkristnats under perioden 2000-2011 och många av dem är till salu, enligt färsk statistik från Svenska kyrkans analysavdelning. Nästan var femte kyrka som fortfarande är i bruk är bara öppen fem timmar om dagen eller inte alls. Då är det kanske inte så konstigt att en äldre metodistpastor från Pakistan för några år sedan frågade Michael Öjermo, dåvarande kyrkoherde i Kista församling, varför vi bygger kyrkor som vi inte använder. Men vi söker oss gärna till möten som ger andlig kraft, tillfredställelse och samhörighet. Det vittnar bland annat yogalärare, livscoacher och de som leder pilgrimsvandringar här hemma och utomlands om. En halv miljon svenskar följde den amerikanska tv-serien ”The Bible” under påsken. Nästan lika många män som kvinnor och de flesta tittarna var över 50 år. Frågan är om de populariserade ”godbitarna” ur Bibeln, kryddade med de mest kända citaten, frälste några själar. Eller om det behövs helt andra grepp för att få folk att gå i kyrkan igen. Marie Bosund Hedberg Redaktör
uppdrag mission nr 3 2013 3
spåret i detta nummer av uppdrag mission:
Varför går inte mä å väg mot köpcentret en söndags morgon hör jag för ett ögonblick kyrkklockorna svagt tränga igenom radiobruset. Någonstans vänder sig i detta ögonblick människor gemensamt mot Gud. Eller åtminstone mot en präst. Vad får de egentligen ut av det? Jag har suttit mig igenom ett antal gudstjänster, främst för att se något av mina barn sjunga och för det alltid lika goda kyrkkaffet när vi fullgjort vår sociala och religiösa plikt. Har jag en skyldighet att gå dit? Mot vem? Prästen? Mig själv?
Självklart inte. Och ändå. Kyrkklockorna kallar till ett firande och jag är inte där. Jag har inte dåligt samvete för det. Men jag känner ett vemod, en längtan. Kanske efter att få odla en annan sida av mig själv än den som yrkesarbetande eller konsument. Jag minns ju vagt hur det var att vara någon annan. Att med hunger och förundran leva i stunden, en stund som stod i kontakt med evigheten, mysteriet, spänningen. Men den stunden var länge sedan. Det handlar om decennier, om mig som barn. Vid stränder med vågskvalp, bryggor som doftade tjära och en sol som strödde glitter över vattnet. Var återfinner jag denna dimension idag? Var får det stora varma mysteriet – det jag kallar Gud – plats i en värld där allt satts under lupp och varje kvadratmeter av jordytan finns till beskådande på Google Earth, där vi varit överallt och tafsat på allt? Jag vet ju svaret. Gud är där han alltid har varit. I sin skapelse, i mitt hjärta. Man jag hinner inte lyssna inåt. Det är för mycket annat som drar, pockar och distraherar.
4 uppdrag mission nr 3 2013
Allt färre svenskar går i kyrkan och medlemstalet sjunker. Det vet vi. Men antalet svenskar som vistas i naturen minskar också. Bland barnen är trenden tydligast – deras skogsbesök har halverats på två decennier. Naturen är för långsam. Vi lever i en tid som präglas av att det blir mer av allt och av att allt går snabbare. För inte så länge sedan var information en bristvara och det fanns ett överskott av uppmärksamhet. Vi trängdes runt samma radio och bläddrade sönder samma böcker. Nu är det tvärtom. Nu trängs vi inte längre kring samma stycke information, nu trängs information från olika källor i var och en av oss. Jakten på att ”fånga” uppmärksamhet har blivit en drivande kraft och präglar all reklam, varje tv-kanal och hemsida. Den genomsyrar bilden av oss som ”varumärken” som aktivt måste lansera oss för att finnas – på arbetsmarknaden och i sociala medier. Vi måste ”nå ut” till en av information sönderbombad och allt mer likgiltig och rastlös befolkning. Vi sitter med tummen millimetrar från fjärrkontrollens kanalväljare, beredda att byta kanal så fort tempot mattas av. Till och med naturprogrammen, som förr kunde vara meditativa inslag i tv-tablån, imiterar idag amerikanska actionfilmer. I jämförelse med detta uppskruvade tempo är givetvis det ”verkliga” livet mördande tråkigt. Tillvänjningen vid ett högre tempo och informationsöverskott får som konsekvens att vårt tålamod minskar, att vi snabbare tappar intresset och blir avtrubbade och blasé. I detta uppskruvade tempo är det i synnerhet de aspekter av livet som av nödvändighet är tidskrävande som blir lidande. Kvalitet kräver tid. Vinet måste få mogna, osten måste få lagras, djupa och mångdimensionella relationer måste få byggas. Det går inte att snabba upp.
Kyrkan kunde vara vårt drivhus, den plats där det finns tid och mylla att skicka rottrådarna nedåt.
änniskor i kyrkan?
Kyrkan förvaltar en tradition inom vilket människan odlat och levt i relation till ett Du, till skapelsens och sitt eget ursprung och mål. Att mogna kräver för människor tid. Mer tid än för viner och ostar. Kyrkan kunde vara vårt drivhus, den plats där det finns tid och mylla att skicka rottrådarna nedåt. För att klara det måste den vara förankrad i den livets eviga undertext som förenar oss med det förflutna och med framtiden. Kyrkans uppgift är att identifiera de aspekter av gudsrelationen som är eviga och att ge dem en samtida gestaltning. Ortodoxin frestar oss att fly den samtid som populismen frestar oss att fastna i. Men bandet mellan nuet och det eviga får aldrig kapas. Kyrkan måste vara i världen men inte av den. Den kristna traditionen inbjuder oss att, liksom gudsmodern, inom oss nära Gud, bära Gud och framföda honom i denna världen. Livets vatten har en enda källa men det kan drickas ur många bägare.
Färre människor vistas i naturen idag. Färre tar del av koltrastens vårhymner från grantopparna eller öringarnas vakringar i mörka skogstjärnar. Men naturen står kvar. Sargad visserligen. Men den står kvar och den kommer att överleva oss alla. Jag tror det samma gäller den enhet som kallas Kristi kropp.
Mikael Kurkiala Mikael Kurkiala är docent i kulturantropologi, författare och föreläsare
uppdrag mission nr 3 2013 5
sveriges kristna geografi
Lutherska kyrkor Anglikanska kyrkan: 3 516 Estniska evangelisk-lutherska kyrkan: 4 719 Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan: 1 916 Svenska kyrkan: 6 519 889 Evangeliska fosterlandsstiftelsen: 44 486
Ortodoxa kyrkor
Ungerska protestantiska kyrkan: 5 412
Armeniska apostoliska kyrkan: 2 375 Bulgariska ortodoxa kyrkan: 800 Etiopiska ortodoxa kyrkan: 2 870 Finska ortodoxa kyrkan: 1 500 Koptiska ortodoxa kyrkan: 2 915 Makedonska ortodoxa kyrkan: 6 000 Rumänska ortodoxa kyrkan: 6 100 Ryska ortodoxa kyrkan: 1 500 Serbiska ortodoxa kyrkan: 27 850 S:t Selasse etiopiska ortodoxa kyrka: 2 870 Syrisk-ortodoxa ärkestiftet: 26 094 Syrisk ortodoxa patr. Ställföreträdarskap: 24 302 Svenska ortodoxa prosteriet: 2 174 Österns assyriska kyrka: 6 112 Eritreanska ortodoxa kyrkan: 2 666 Grekisk ortodoxa kyrkan: 17 500
Källor: Sveriges kristna råd, www.skr.org Nämnden för statligt stöd till trossamfund, www.sst.se www.kyrksajten.se 6 uppdrag mission nr 3 2013
Samfundens egna hemsidor
Frikyrkor Evangeliska Frikyrkan: 48 461 Frälsningsarmén: 14 187
Romersk-Katolska kyrkan Stockholms katolska stift: 103 804
Trossamfundet Gemensam framtid: 141 521 Pingst – Fria församlingar i samverkan: 111 120 Svenska Alliansmissionen: 21 375
De kristna samfunden som verkar i Sverige representerar stora delar av världskartan. 68 procent av den svenska befolkningen, 6 519 889 miljoner, är medlemmar i Svenska kyrkan, de sammanslagna frikyrkorna Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistsamfundet ligger på andra plats och pingströrelsen är det tredje största samfundet i landet enligt medlemsstatistik från 2011.
uppdrag mission nr 3 2013 7
illustration: charlotte swidén
sveriges kristna geografi
Jonas Bromander, kyrkokansliets analyschef:
–Vi måste visa att – Många av dem som lämnar Svenska kyrkan är män mellan 21 och 45 år och de lämnar på grund av ett religiöst ointresse – inte för att de har tagit ställning mot det som kyrkan står för, säger Jonas Bromander, analyschef på kyrkokansliet i Uppsala. text: marie bosund hedberg
medlemmar är det hög tid för kyrkan att värna om sina kärnvärden – att inte tumma på Gud och Jesus. Förra året lämnade 53 455 medlemmar Svenska kyrkan enligt kyrkokansliet. Svenska kyrkan har drygt 6,5 miljoner medlemmar, vilket motsvarar 69 procent av befolkningen. De senaste årens medlemstapp är en fortsättning på den gradvisa minskning av antalet medlemmar som har pågått under flera år. – Relationsförändringen mellan kyrka och stat som blev ett faktum år 2000 påverkade naturligtvis medlemmarna och många började fundera över varför de var med i Svenska kyrkan, säger Jonas Bromander. Men de tongångarna hade hörts långt tidigare, redan 1951 blev det möjligt att lämna Svenska kyrkan utan att inträda i ett annat samfund.
– För att attrahera nya
– Kyrkan har delvis tappat sin traditionella roll men inte fyllt upp med något nytt.
8 uppdrag mission nr 3 2013
– Vi ser hur ungdomarna som är födda på 1970-talet och senare, av svenska föräldrar, har vuxit upp i en lägre grad av kristna traditioner. Samtidigt har kristendomsämnet tagits bort i skolorna och det skapar okunskap och därmed också ointresse, för det som Svenska kyrkan står för. Det ser annorlunda ut hos ungdomar med invandrarbakgrund, framför allt den första generationens invandrare. De är mera angelägna att vidmakthålla sina religiösa traditioner. Nytt religiöst landskap
Under de senaste två åren har Svenska kyrkan även kunnat notera en ökning av antalet personer som vill bli medlemmar. Under 2012 gick drygt 7 100 personer in i kyrkan och det är omkring två tusen fler än de i genomsnitt fem tusen som kommit varje år sedan 2000. Enligt Jonas Bromander är det de som döps i
t vi är en kyrka!
– Kyrkans röst kan bli tydligare, inte bara i internationella frågor. Nationellt ska vi samarbeta med de andra kristna samfunden i Sverige. Vi ska verka i det samhälle vi befinner oss i, så som Jesus gjorde.
Social aktör
anslutning till konfirmation som står för de flesta inträdena. Han beskriver det som att vi lever i ett annat religiöst landskap idag, jämfört med tidigare generationer. Bönelivet och gudstjänstlivet har avtagit men är samtidigt i rörelse, man har hittat andra mötesplatser än kyrkan. – Kyrkan har delvis tappat sin traditionella roll men inte fyllt upp med något nytt. Många av dem som lämnat kyrkan kommer troligen inte tillbaka men det är fullt möjligt att bättre engagera alla dem som går i kyrkan ibland, fortsätter Jonas Bromander. Tio procent av medlemmarna är trogna gudstjänstbesökare och omkring åttio procent besöker kyrkan sporadiskt, vid kyrkliga handlingar. Man säger att alla medlemmar går i kyrkan någon gång i genomsnitt under en tvåårsperiod. Halva befolkningen tänder ljus på gravarna i Allhelgonatid – det är lika många som brukar titta på finalen i Schlagerfestivalen…
De pågående strukturomvandlingarna med bland annat sammanläggning av församlingar över hela landet ser Jonas Bromander som en naturlig del av utvecklingen. Kyrkan brottas med en kärvare ekonomi, sämre resurser och färre medlemmar och då måste man bestämma sig för vad man har råd med. – Idag ifrågasätter många kyrkans relevans och det beror på att vi inte visar vad vi är bra på. Det handlar om opinionsbildning som berättar att vi är en kyrka och en social aktör bland många andra. Vi ska vara en röst i samhället som media vänder sig till för att få höra vår åsikt. Ett sådant exempel är Svenska kyrkans och Sveriges kristna råds aktuella engagemang i debatten om svensk vapenexport till krigförande länder och diktaturer. – Kyrkans röst kan bli tydligare, inte bara i internationella frågor. Nationellt ska vi samarbeta med de andra kristna samfunden i Sverige. Vi ska verka i det samhälle vi befinner oss i, så som Jesus gjorde. •
jonas bromander
uppdrag mission nr 3 2013 9
sveriges kristna geografi
Gudstjänst i Jubilee Center i Malmö, en församling i den afrikanska kyrkan Redeemed Christian Church of God, som växer sig stark i Sverige.
Kartläggning av migrantförsamlingar De afrikanska, karismatiska kyrkorna, sprungna ur den
amerikanska pingströrelsen, och latinamerikanska kyrkor med rötter i befrielseteologin, är bland de snabbast växande migrantförsamlingarna i Sverige. Det visar en kartläggning som skr, Sveriges kristna råd, har gjort. – En migrantförsamling är en församling som huvudsakligen består av utlandsfödda och som inte är ansluten till något av skrs 25 medlemssamfund, förklarar Björn Cedersjö, direktor för kyrkasamhälle inom Sveriges kristna råd och projektledare. Av naturliga skäl är dessa församlingar oftast etablerade i Stockholm, Göteborg och Malmö
eftersom storstäderna och förorterna har en hög andel invånare med invandrarbakgrund. – Syftet med projektet är att öka kunskapen om församlingarna/trossamfunden för att kunna erbjuda gemenskap med den övriga kristenheten i Sverige. Liknande kartläggningar har gjorts av Danske Kirkers Råd och Norges kristna råd och de har resulterat i att mötesplatser skapats så att församlingsledare har kunnat träffas för samtal och gemenskap. Enligt färsk statistik från Evangeliska Frikyrkan har antalet migrantförsamlingar i Sverige ökat från 17 till 67 mellan 2000-2010 och antalet medlemmar har ökat från 2 459 till 5 502. • text: marie bosund hedberg
10 uppdrag mission nr 3 2013
foto: martin olson
betraktelsen
Hur många steg måste man ta innan man kan dela på ett leende och veta att det landar på båda sidor? Mötas och veta att något tar i botten. Förlåtelsens linnebindlar är inte bara besegrad bitterhet, men också ny kunskap av okänd vikt.
Marie Tonkin Reda Pyramider i paradiset Bokförlaget Skosnöret, 2012
uppdrag mission nr 3 2013: betraktelsen 11
sveriges kristna geografi
m e d e G ! a n r a l nyck Michael Öjermo, kyrkoherde i Svenska kyrkan, är gärna med och ritar om Sveriges religiösa karta så att den blir mera verklighetsanpassad. Han vill arbeta i en kultur av öppenhet och när de traditionella kyrkobesökarna inte kommer till ”hans” kyrka lånar han ut den till husvilla grupper som har rötter i andra kristna familjer. text: marie bosund hedberg
foto: mattias ek
12 uppdrag mission nr 3 2013: kista
fjärde år som kyrkoherde i Tyresö utanför Stockholm och han har utvecklat det engagemang han visade under sina sju år som kyrkoherde i dåvarande Kista församling. En församling med omkring tio tusen invånare och där sex av tio har utländsk bakgrund. Området började byggas på 1980-talet, en del blev bostadsområde med många hyreshus och den andra delen blev en industripark där några av världens främsta itföretag samlades. – Kista växte organiskt och församlingen hängde med genom att visa att arbetet i kyrkan gällde alla, berättar han. I augusti 1988 inträffade Måbødalsolyckan i Norge, när en buss med en skolklass från Kista körde in i en bergvägg och halva skolklassen och några vuxna omkom. Tragedin präglade församlingsarbetet för lång tid framåt – många sörjande sökte sig till kyrkan för Han är inne på sitt
Kista kyrka vid gudstjänst i Taizéton. Ungdomarna har möblerat om och röjt plats på golvet. De eritreanska prästerna sitter på stolar.
att det hade blivit en naturlig mötesplats. För tio år sedan blev det ett dramatiskt strömavbrott som släckte ner hela Kista. Michael Öjermo berättar om kyrkan som en katastrofcentral med tillgång till ett dieselverk, folk som kokade kaffe – och att det till och med ströks en skjorta till den stundande Nobelfesten i ett hörn av kyrkan. Hemlösa grupper
Det är historier som han har fått berättat för sig eftersom de händelserna inträffade innan han tillträdde som kyrkoherde i Kista 2004 efter några år som stiftsadjunkt i Strängnäs. – En äldre metodistpastor från Pakistan gav mig en tankeställare när han frågade mig varför vi bygger kyrkor som vi inte använder. Han tänkte på att allt färre medlemmar i Svenska kyrkan kom till gudstjänsterna och att kyrkorna oftast var låsta. Jag förstod
att det fanns grupper av kristna som kände sig hemlösa och som borde få låna vår kyrka. Han var själv med under en av de första ceremonierna, ett dop bland hinditalande indier och pakistanier. Han ledde gudstjänsten och blev så småningom en regelbunden hyresgäst. Till slut lärde han sig också att det inte var den manlige kyrkoherden som hade nycklarna till kyrkan utan den kvinnliga kyrkoskrivaren. Gruppen av eritreanska ortodoxa kristna höll också gärna sina gudstjänster i Kista kyrka och varje gång bytte man ut mattor och altartavlor mot draperier och ikoner. Etniska kineser från Indonesien ville ha bibelstudier i kyrkan. Michael Öjermo har räknat ut att han hade i genomsnitt två tusen bokningar om året – och varje gång han fick en förfrågan svarade han ”Ge dem nycklarna!”
– En äldre metodistpastor från Pakistan gav mig en tankeställare när han frågade mig varför vi bygger kyrkor som vi inte använder.
uppdrag mission nr 3 2013: kista 13
Världens fest, som Svenska kyrkan arrangerade i Malmö i höstas, fortsätter han. Här fanns det mångkulturella Malmö med, människor som har en annan bakgrund än den svenska fick vara med och delta aktivt. Det var ett riktigt roligt genombrott. Jag kunde också se likheterna mellan mitt arbete i Kista med det som bedrivs i till exempel Västra Skrävlinge församling, där den invandrartäta stadsdelen Rosengård ingår. – Invandrarna är Guds gåva till Sverige. Efter andra världskriget kom många tyska familjer till Sverige och framför allt kvinnorna har betytt mycket för församlingsarbetet i Svenska kyrkan. Det borde vara lika naturligt att vi nu knöt an till de nya invandrargrupperna och kunde skapa något riktigt bra tillsammans. • Michael Öjermo, kyrkoherde i Tyresö församling.
Ömsesidigt förtroende
– De här gränslösa mötena bygger på ett ömsesidigt förtroende, säger han. Det går inte att prata regelverk och skicka fakturor som de första åtgärderna, det kommer sedan. Stearinfläckar på golvet kan inte äventyra en uthyrning men man behöver inte vara finkänslig för det. Vi satte upp scheman för gudstjänsterna och den som inte slutade i tid fick höra det i klarspråk. Vi lärde oss att bråka! I Tyresö har Michael Öjermo bland annat tagit sig an de fem tusen invånarna som har finsk bakgrund. Att flagga finskt på självständighetsdagen den 6 december är en självklar gest från honom. – Svenska kyrkan är mycket intresserad av andra kulturer, bara de bor utomlands, säger han. Ta till exempel situationen i Eritrea. Jag får höra att det inte är Svenska kyrkans uppdrag att engagera sig för eritreaner i Sverige. Mångkulturella Malmö
– Därför var det en mycket positiv och överraskande upplevelse att vara med på
Lästips: Guds närmaste stad Går det att vara ”lite kristen och mycket buddhist”? I boken ”Guds närmaste stad” : en studie om religionernas betydelse i ett svensk samhälle i början av 2000-talet” beskrivs och analyseras andlighet i Enköping, kommunen som gjort sig känd som ”Sveriges närmaste stad”. Genom intervjuer och enkätundersökningar söker författarna, ur många olika infallsvinklar, att förstå religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet. Vad innebär begreppet ”kristen” för de människor som antingen bejakat eller tagit avstånd från begreppet? Är det så att de ögonblick som upplevs som i någon mening ”andliga” utgörs av stunder då man får vara ifred, då inga krav ställs och man rår sin egen tid? Tänker och tror muslimen som svensken i största allmänhet? Kan man vara buddhist och döpt samtidigt? Har hälsoföretagsamhet tagit över för att tillfredsställa människors känsla av välbefinnande och andlighet? Bakom boken står Svenska kyrkans enhet för forskning och kultur och den ingår i serien Forskning för kyrkan. Författare är Kajsa Ahlstrand (redaktör), Jonas Bromander, Anne-Lousie Eriksson, Göran Gunner (redaktör), Sven Halvardson, Birgitta Laghé, Brian Palmer, Björn Ryman och Erika Willander. Boken kom ut 2008 på Verbums förlag.
14 uppdrag mission nr 3 2013: kista foto Michael Öjermo: Robert Flinkenbro
Katolsk-armenisk gudstjänst i Kista kyrka.
Rebecca Andreasson, präst i Svenska kyrkan, väljer stola.
Eritreanska prästerna Askedon och Yarred vid gudstjänst i Taizéton. En eritreansk kvinna knäböjer och lägger pannan mot kyrkgolvet.
”Ikonostasen” sätts upp inför eritreansk gudstjänst.
enkät
Så når vi folk när vi inte kan Vägen till andlig frid går inte alltid via kyrkbänken. I stället söker vi oss till evenemang där vi kan vara aktiva och dela varandras erfarenheter. Och det finns många som står beredda att ta emot oss.
Oasrörelsen är en fristående, ekumenisk gren inom Svenska kyrkan och med rötter i biskop Gärtners förnyelserörelse på 1970-talet. Det är inget nytt med en förnyelserörelse, alla måste hitta en ny glöd. Vi bygger vår rörelse på tre ben – en liturgisk medvetenhet enligt Svenska kyrkan, samhörighet med den lokal där förkunnelsen sker och det faktum att Bibelorden är Guds ord och där får man ”doppa fötterna rejält”. – Utåt märks Oasrörelsen bland annat som deltagare vid Jesusmanifestationen, som i år genomförs i Stockholm, på pingstafton den 18 maj. Debatter, gudstjänster, bönevandring och en avslutande manifestation samlar många tusen deltagare från olika kyrkosamfund och intresset växer för varje år. Hans Weichbrodt präst i Svenska kyrkan och inspiratör inom Oasrörelsen
få dem till kyrkan 16 uppdrag mission nr 3 2013: enkäten
Jag var projektledare för BroBygge som Landskrona församling genomförde under två år. Vi ville göra barnen och ungdomarna i det mångkulturella Landskrona trygga i sin egen identitet och sina egna religiösa traditioner och visa att församlingen tar sin del av ansvaret för att motverka rasism och främlingsfientlighet. Många familjer har sina rötter i Mellanöstern och konflikten mellan judar och muslimer märks även här ibland.
Jag sitter på mitt kontor som jag har i förskolan Pärlans lokaler. Rinkeby Internationella Församling, som är en del av Evangeliska Frikyrkan, har inga egna lokaler utan vi hyr i Folkets Hus i Rinkeby för våra gudstjänster. 90 procent av invånarna i Rinkeby har invandrarbakgrund, 60 procent i vår församling har rötter i olika delar av världen. Vi har kommit fram till att om alla är så olika så är det lika bara att vara den man är och vi arbetar med en mycket familjär stämning i församlingen. Just nu pågår svenskundervisning rakt under mig i en källarlokal som vi kan använda. Det är ett nytt initiativ som vi har tagit. Sex elever och några från församlingen sitter och lär sig svenska. Jag hör hur de sjunger vokalsången och lär sig veckans sju dagar för att samtidigt träna vokalerna. Lärare är en man i församlingen som har jobbar som lärare i Svenska för invandrare, SFI, i många år. Nu har vi tagit in svensk-undervisningen i församlingen och kommer att bjuda in öppet till det. Det finns ett stort behov och det är ett sätt för oss i församlingen att bygga relationer med människor. En del av undervisningen bygger på att läsa och analysera kända bibeltexter. Det går att lära sig massor utifrån en sådan text. Du får evangelium, ordförståelse och grammatik. Svenskundervisningen kommer också att bli lite av en diakonicentral. Redan första gången fick en av medlemmarna vara med och dela ut kläder till en familj som behövde.
Intresset för pilgrims vandringar kom igång igen på 1990-talet och många som inte deltar i gudstjänstlivet i vanliga fall sätter stort värde på den här formen av andligt sökande. Man tar gärna till sig pilgrimens sju nyckelord – långsamheten, friheten, enkelheten, bekymmerslösheten, tystnaden, delandet och andligheten. En pilgrimsvandring kan bli en provokation i dagens snabba tempo – det tar en vecka att gå samma sträcka som det tar för en bil att köra i 100 km/tim. Men man upplever förstås helt olika saker längs vägen. En pilgrimspräst predikar inte under en vandring utan vi låter de naturliga samtalen flöda. Det uppstår situationer där deltagarna delar varandras erfarenheter, matsäckar och lånar ut plåster. Vadstena pilgrimscentrum är äldst i Norden och fortfarande är Santiago de Compostela, Rom, Nidaros och Vadstena de populäraste pilgrimsmålen. Pilgrimstanken börjar också sprida sig ut i församlingarna och den lockar många unga människor, yngre än de som går regelbundet i kyrkan.
– Vi utgick från de tre abrahamitiska religionerna och genomförde bland annat upplevelsevandringarna Abrahams barn. Vi tittade på Abrahams stjärnhimmel och pratade om Jona och Moses. Vandringen fortsatte till ett vardagsrum som inretts med religiösa symboler från de tre religionerna. Vi hade också ett månadsindelat bord där det gällde att koppla de olika högtiderna till rätt religion. Ett annat inslag som också påverkade ungdomarna var när vi spelade upp ett muslimskt böneutrop, en bön från en synagoga och en psalm från en av de äldre kristna kyrkorna. Det lät nästan likadant! – Abrahams barn besöks av mellan tio och femton skolklasser från årskurs tre. Lärarna har tackat oss för att vi tagit upp ämnen som de har haft svårt för att tala om. Vi hoppas förstås att de här eleverna ska ta med sig sina intryck genom livet. Även en del konfirmander fick vara med på upplevelsevandringarna och för en av konfirmandgrupperna ordnar vi gemensamma samlingar och läger för kristna och muslimska ungdomar. Eva-Lotta Grantén chef för utvecklingsavdelningen, Lunds stift
Lars Cederlöw pilgrimspräst, Pilgrimscentrum i Vadstena
Markus Sand Pastor i Rinkeby Internationella Församling
uppdrag mission nr 3 2013: enkäten 17
Vand till ett k pilgrim 70 mil norr om Addis Abeba i Etiopien ligger Yimrihanne Kristos, en grotta som rymmer en kyrka och ett palats. Byggnaderna är unika som länk mellan det gamla Aksumriket som hade sin storhetsperiod under perioden 100-700 och det senare etiopiska rike som fick sitt fÜrsta centrum i Lalibela under 1100-talet. text: samuel rubenson
18 uppdrag mission nr 3 2013: 2013 Yimrihanne Kristos
foto: jonas rubenson
dring kungligt msm책l
uppdrag mission nr 3 2013: Yimrihanne Kristos 19
sig sitt mål. Från den snöiga snålblåstens Skåne till den etiopiska huvudstadens, Addis Abebas, soldränkta storstadsmyller och vidare till de mäktiga klippkyrkor som kung Lalibela på 1100-talet lät hugga ut för att i de etiopiska bergen skapa ett nytt Jerusalem, pilgrimsmålens pilgrimsmål. Här i de tolv klippkyrkornas stad finns hela frälsningshistorien, Adams grav, floden Jordan, Sion, Olivberget, och Golgota, allt uthugget ur klippan, gångar, tunnlar, väggar, dörrar, fönster, pelare, valv, kapitäl. Inget murat eller sammanfogat, allt i samma klippa. Tempel, inte byggda av människohand utan bara skapelsen frilagd. Mäktiga vittnesbörd om en tro och hängivenhet som flyttar berg, som mejslar fram historien och himlen ur det som intet är. Men det var inte här i Lalibela det började, detta är inte målet för vår färd. Vi fortsätter vidare på en dammig grusväg norrut, en väg som till sist övergår i en allt besvärligare klättring, tills bilen får stå i en liten by vid foten av ett nära tre tusen meter högt berg. Till fots vandrar vi vidare uppför en brant stig in i den täta kyrkskogen, vars träd skyddas av platsens helighet, tills den täta vegetationen öppnar sig och vi ser grottan. Vi är framme. Grottans breda mynning täcks av en enkel mur och innan vi får kliva in måste vi ta av oss skorna. Här är helig mark. Sedan mer än tusen år har människor sökt sig hit, med sin vandring och sina böner format och fördjupat platsens helighet och burit med sig hem dess själ och ande. en långa resan närmar
Vi har nått ett pilgrimsmål, en plats för den enskildes möte med Gud och med helgonen.
Etiopiska kulturarvet
I grottan möter två byggnader, två av de för etiopisk arkitekturhistoria och hela det etiopiska kulturarvet, avgörande byggnader, en kyrka och ett så kallat palats. Kyrkan är helgad åt sin byggherre, kungen Yimrihanne Kristos, enligt traditionen både kung och präst, och “palatset” med sin stora mottagningssal sägs vara hans residens. Byggnaderna är unika som
20 uppdrag mission nr 3 2013: Yimrihanne Kristos
länk mellan det gamla Aksumriket som hade sin storhetsperiod under perioden 100-700 och det senare etiopiska rike som fick sitt första centrum i Lalibela under 1100-talet. Båda är byggda i lager av små sten med utanpåliggande vit puts varvade med kraftiga mörka träbjälkar, en slags korsvirkeshus. Även om mycket är osäkert kring historien är de klart äldre än kyrkorna i Lalibela och dateras numera allmänt till tidigt 1000-tal. Stilen, med starkt markerade utskjutande bjälkar runt dörrar och fönster, anknyter tydligt till Aksumrikets mäktiga obelisker med sina i sten uthuggna blindfönster. Även om hela grottan innanför muren är helig mark som beträds barfota, är det inne i kyrkan som det heligas närvaro blir starkt påtaglig. I valv och på väggar möter oss det heliga i intensiva bilder av de heliga och rikt varierade former av segertecknet, korset. Kyrkorummet är inte stort och domineras av två rader av kraftiga pelare, tre i varje rad. Därmed uppstår tolv små kvadrater, varav de tre i öster utgör kor och sidorum, medan de nio övriga ges åt de bedjande. Enskildes möte med Gud
Det är tydligt att vi inte trätt in i en samlingssal, inte ett rum för undervisning eller mänsklig gemenskap, inte en plats där församlingen möts. Vi har nått ett pilgrimsmål, en plats för den enskildes möte med Gud och med helgonen. Hit kommer man för att be och överlämna sig, för att se himlens fönster och höra ljudet av änglarnas lovsång förmedlat i den gudomliga liturgin, vars röst dröjer kvar också när prästerna lämnat för dagen. Kyrkan och palatset är omistliga delar av det etiopiska kulturarvet, både det andliga och det materiella. Samtidigt som de tillsammans är ett av de få bevarade vittnesbörden från vad som kallats Etiopiens mörka medeltid, är de levande bärare av traditioner med rötter i den tidigaste kristenheten. De knyter samman nutid och dåtid, ger sammanhang och mening, identitet och självförståelse, i en tid där etiopier, som många andra afrikaner, ser hela
Målningar från Yimrihanne Kristos-kyrkan.
Stig Anton Nielsen, arkitekt och doktorand vid Chalmers i Göteborg, undersöker kyrkans byggnadsskador.
Även om hela grottan innanför muren är helig mark som beträds barfota, är det inne i kyrkan som det heligas närvaro blir starkt påtaglig.
sin tradition ifrågasatt och underminerad av en aggressiv västerländsk materialism. Till skillnad från medvandrarna på stigen upp till grottan är vi inte här enbart som pilgrimer. Vi kommer från en konferens anordnad av institutionen för arkeologi och kulturvård vid Addis Abeba-universitetet på temat: ”Restaurera eller förlora för alltid – det akuta behovet av konservering av det historiska arvet: Fallet Yimrihanne Kristos”. Konferensen är resultatet av ett projekt för att rädda det etiopiska kyrkliga kulturarvet, initierat av den svenske ikonmålaren Lars Gerdmar. Under flera år har svenska konservatorer och tekniker med medel från Lunds Missionssällskap undersökt några av de mest utsatta och värdefulla tidigmedeltida kyrkorna och dokumenterat material och målningar med betoning på skador och risker för fortsatt förfall. Konservering av målningar
jonas rubensson, 29 år Fotograf och AV-tekniker. Fotograferar helst natur och landskap, reser mer än gärna när tillfällen ges. Har en bakgrund i TVsändingsbranchen och jobbar idag med alla former av bildteknik.
Konferensen inleddes med föredrag som lyfte fram grottkyrkans betydelse för förståelsen av en avgörande men outforskad period i etiopisk historia, och den etiopiska kyrkans betydelse för inte eurocentriskt vinklad kyrkohistoria, en kyrkohistoria som genom att ta orientens kyrkor på allvar, bättre kan hantera dagens möte mellan kristna och muslimer. Dessa följdes av föredrag om kyrkans och palatsets arkitektur och byggnadsskador, om kyrkans målningar och
22 uppdrag mission nr 3 2013: 2013 Yimrihanne Kristos
deras konservering samt om utbildning av konservatorer och om kulturvårdslagstiftning. Viktiga bidrag tog även upp frågor kring att föra in grottan och dess byggnader på världsarvslistan och hur en ansvarsfull turism skulle kunna ekonomiskt lyfta och få yngre att stanna kvar och inte dras in i storstadsslummen. Vi lämnar grottan, tar på oss skorna och vandrar ner till de enkla lerhyddorna i dalgången. Vid den välsmakande fastemåltiden hemma hos systern till vår guide och medarbetare, slås vi av kontrasten mellan vår materiella rikedom och familjens fattigdom, men påminns också om hur ett rikt andligt arv ger trygghet och självkänsla där många bara ser armod och nöd. Vi reser hem än mer övertygade om att mission också är att hjälpa varandra att ta vara på det kulturarv som tidigare generationer skapat och lämnat efter sig, att dela detta och göra det synligt för andra. Om mission är att göra Guds rike synligt i denna värld hör det till missionens väsen att bevara och stärka den tro traditionen bär. Det kan vi inte göra utan de synliga tecken som platser, gestalter och symboler utgör. Som pilgrimer behöver vi mål att gå till. Grottkyrkan Yimrihanne Kristos är ett sådant. •
Kyrkan och palatset 채r omistliga delar av det etiopiska kulturarvet, b책de det andliga och det materiella.
Vid muren till Yimrihanne Kristos-grottan.
Stipendierapporten
–Här lämnas allt i Guds händer text: margareta andersson foto: staffan grenstedt, margareta andersson och johan lundgren
Margareta Andersson var en av de sexton deltagarna i kursen Kyrka i Afrika, som genomförs av Johannelunds teologiska högskola. Som en del av kursen ordnade Stiftelsen Fjellstedtska skolan i Uppsala en studieresa till Etiopien, bland annat för att studera kyrkotillväxten i Mekane Yesuskyrkan. – Det som jag kommer att ta med mig är deras sätt att be och vittna på ett mycket frimodigare sätt än vad vi gör i Sverige, skriver hon i sin stipendierapport.
24 uppdrag mission nr 3 2013: etiopien xx
Vi landade på
Bole-flygplatsen i Addis Abeba fredagen den 18 januari och det som slog emot oss var inte bara solens värme utan även värmen från det etiopiska folket. Vår allra första dag i Addis Abeba är det Timqetfest – den ortodoxa kyrkans dopfest – där man förnyar sitt dop en gång om året. Staden myllrar av människor. Många samlas utanför Mariakyrkan vid
Amist Kilo för att sedan gå i procession med arkar till ett stort kapplöpningsfält där gudstjänsten och dopförnyelsen ska ske. Att gå dessa tre kilometer tar ungefär fem timmar. Ibland är trängseln stor men alla är glada och sjunger och dansar fram på gatorna. Dagen efteråt är det gudstjänst och dopförnyelsen som sker med ”vattenbesprutning” av alla som är där. Man räknar med att mellan en halv och en miljon människor deltar i festligheterna. På söndagen är vi på gudstjänst i den äldsta Mekane Yesuskyrkan vid Amist Kilo och efter gudstjänsten och
kyrkkaffet åker vi mot Nakamte. Vi övernattade i Ambo, drygt tolv mil från Addis Abeba, för att dagen efteråt fortsätta färden. Vägen mot Nakamte var fin och asfalterad tills en bit efter Ambo. Efter tjugo mil på dammiga, gropiga och håliga vägar kommer vi efter ca 7,5 timmar fram till Nakamte och Mekane Yesus-synoden där vi ska bo. Synoden – ungefär som våra stift – etablerades 1961 och har stor tillväxt och har för närvarande 815 032 medlemmar. Det finns fyra kvinnliga präster i Nakamteområdet och 23 totalt i Mekane Yesus-kyrkan. Nya utposter
När man startar nya församlingar i Mekane Yesuskyrkan skapar man
Balee Yama-kyrkan har omkring tre tusen medlemmar och ligger i ett övervägande muslimskt område i Nakamte.
uppdrag mission nr 3 2013: etiopien 25
Barn dansar och mimar till inspelad musik i Katanga-kyrkan i Nakamte. Ett jakarandaträd blommar vid seminariets bibliotek i Nakamte.
Gruppen från Uppsala och några av deras värdar vid teologiska seminariet i Nakamte.
Utanför Mariakyrkan i Amist Kilo.
Barn utanför kyrkan i Jamo Wenz, nära soptippen i Addis Abeba.
samtidigt utposter eller predikoplatser på ställen där det inte finns någon kyrka. Varje församling har två till tio predikoplatser/utposter. Till dessa predikoplatser åker en eller två evangelister för att be och predika evangeliet. Från början är man en eller två, men efter en tid blir man fler och fler och till slut kan man bilda en ny församling. Den nya församlingen skapar nya predikoplatser och på detta sätt växer kyrkan. En annan faktor för församlingstillväxten i Etiopien och Mekane Yesuskyrkan är bön. Bönen är mycket viktig, man överlämnar allt i Guds händer och bönen gör att folk sätter sin tillit till Gud. Etiopierna börjar alltid alla sammankomster med att be och de avslutar alltid med bön. Vittnandet är en annan viktig faktor för församlingstillväxten. De är inte främmande för att börja tala om Gud och Jesus för medresenärer på bussen, för människor som de möter på gator och torg. Mekane Yesuskyrkan har som målsättning att inom fem år nå
omkring tio miljoner nya troende med evangeliet. De menar att om alla vittnar för fem personer var under fem år, alltså en person om året, kommer man att samla tio miljoner nya medlemmar till kyrkan. Hur kan ni hjälpa oss?
Katangaförsamlingen i Nakamte startade för tre år sedan och arbetar med att hjälpa prostituerade. I församlingen finns det nioåriga flickor som är prostituerade. Församlingen har haft härbärgen för prostituerade och andra utsatta grupper. Man arbetar även bland hiv-positiva och många kvinnor som kommer till församlingen har ekonomiska problem. Det problemet leder ofta till prostitution och alkoholproblem. Många kommer till församlingen för att bli helande och en fråga som de ställer sig är ”Om vi tar emot Jesus Kristus, hur kan ni hjälpa oss i våra liv?”. Vi besökte även två andra församlingar som var större än Katanga.
Den ena har ca 3 000 medlemmar som kommer till nattvard på söndagarna och de har tre gudstjänster med mässa för att alla som kommer ska få plats. Den andra har ca 4 000 besökare varje söndag och de har också tre gudstjänster med mässa varje söndag. Alla församlingarna arbetar med varierade program för barn och ungdomar med till exempel studier, fotboll och liknande. De har även gemensamt att de vittnar och berättar evangelium samt att de arbetar i muslimska områden. Denna resa har gjort ett stort intryck och det finns mycket mer att berätta. Det som jag kommer att ta med mig är deras sätt att be och vittna på ett mycket frimodigare sätt än vad vi gör i Sverige. Människorna i församlingarna som vi besökte berörde oss, men det som gjorde mest intryck på mig var det arbete som man utförde i Katangaförsamlingen i Nakamte bland de prostituerade kvinnorna och barnen.” •
Kyrkor med självförtroende Med sina 74-93 miljoner innevånare är Etiopien Afrikas näst folkrikaste land. Etiopien är tillsammans med Liberia de enda länderna i Afrika som aldrig har blivit koloniserade. Etiopien är också ett av världens tidigast kristnade länder. I landet är 43 procent ortodoxa, 19 procent protestanter, 1 procent katoliker och 33 procent muslimer. Övriga är anhängare till traditionella och ”övriga” religioner. De största protestantiska kyrkorna är Kale Heywet med 7,5 miljoner och den snabbt växande Mekane Yesus med minst 6 miljoner medlemmar. En viktig faktor bakom Mekane Yesuskyrkans uppkomst är svensk mission genom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen.
De kristna i Etiopien vet att de bor i ett av världens först kristnade länder. Kyrkorna är starka och växer. Det är mot den bakgrunden man skall förstå Mekane Yesuskyrkans beslut i februari 2013 att bryta relationerna och nattvardsgemenskapen med Svenska kyrkan på grund av Svenska kyrkans beslut om välsignelse och senare vigsel för samkönade relationer. Kyrkan motiverar detta med hänvisningar till såväl teologiska argument som med hänvisning till Etiopiens kultur. Mekane Yesuskyrkan tackar samtidigt Svenska kyrkan för hennes bidrag till Guds mission och fortsätter att be att relationerna skall kunna återupprättas. • text: leif nordenstorm
Leif Nordenstorm är direktor vid Stiftelsen Fjellstedtska skolan i Uppsala. Han ledde stipendieresan till Etiopien tillsammans med Staffan Grenstedt, lärare på Johannelund och mångårig missionär i Etiopien.
uppdrag mission nr 3 2013: etiopien 27
notiser Vera Baboun borgmästare i Betlehem I november 2012 valdes Vera Baboun, teolog och lektor vid Betlehems universitet, till stadens första kvinnliga borgmästare. Hon leder en sammanslutning av kristna och muslimska palestinier inom Fatahrörelsen som fick åtta av femton mandat. Vera Baboun var en av dem som vi intervjuade i vårt temanummer om Israel-Palestina-konflikten, (Uppdrag Mission nummer 4-2011). Vi träffade henne och några av hennes kvinnliga studenter, som hon undervisade i engelsk litteratur och genusvetenskap. På frågan om vad hon lär sina studenter, både kristna och muslimska palestinier, om det som händer i Israel och Palestina idag svarade hon: – Det handlar inte om att lära ut, det handlar om att uppfostra, att förmedla en attityd. Jag låter dem läsa skönlitteratur på engelska där ord som identitet, kärlek och tillit är viktiga. Vera Baboun besökte nyligen Sverige och hon förklarade i olika sammanhang att hon kände framtidstro för Betlehem sedan fn erkänt en palestinsk stat och att turismen till Betlehem har ökat under de senaste åren.
28 uppdrag mission nr 3 2013: notiser
Rekordår för Fairtrade Under 2012 ökade försäljningen av Fairtrade-märkta varor med 28 procent och totalt såldes sådana produkter för drygt 1,5 miljarder kronor. Dagligvaruhandeln stod för den största ökningen, där försäljningen ökade med 40 procent. De stora produktgrupperna som kaffe och bananer ökade stadigt med 9 respektive 15 procent. Dessutom ökade Fairtrade-glass med 179 procent och Fairtrade-märkta rosor stod för över 15 procent av den totala försäljningen av rosor i Sverige. Genom Fairtrade garanteras odlarna ett minimipris som täcker produktionskostnaderna, långsiktiga handelsavtal och ökad marknadstillträde. Den svenska försäljningen under 2012 bidrog dessutom till en garanterad extrainkomst för odlarna på över 50 miljoner kronor, i form av Fairtradepremie och en extra betalning för kaffe och socker som odlats ekologiskt. En färsk undersökning från tns Sifo visar att 76 procent av svenskarna känner till Fairtrade, sju av tio köper redan idag minst en Fairtrade-produkt i månaden och en majoritet tycker att det är värt att betala några kronor mer för att produkterna skall vara producerade med hänsyn till etik och miljö. Läs mer om om Kyrka för Fairtrade som är en
diplomering för församlingar som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion, www.kyrkaforfairtrade.org
Böneutrop i svensk moské Moskén i Fittja i Botkyrka kommun utanför Stockholm blir först i landet med böneutrop en gång i veckan. Varje fredag, tre till fem minuter mellan klockan 12 och 13. Det har polismyndigheten i Stockholms län beslutat. Det hela började med ett medborgarförslag som Botkyrka Islamiska kulturförening skickade in till Botkyrka kommun i januari 2012. Efter ett år av övervägande, kom kommunen fram till att böneutrop skulle vara en fråga som skulle avgöras av polisen. Ansökan som polismyndigheten haft att pröva gäller högtalarutsända böneutrop enligt islam som innebär att en böneutropare kallar till bön och att böneutropet innehåller ett antal bönesatser. – Vi måste ta hänsyn till många rättsområden, inte minst religionsfriheten och yttrandefriheten, säger Gunnar Edeland, stabschef på polismyndigheten i Stockholms län. I Sverige råder religionsfrihet och yttrandefrihet. Polismyndigheten har därför i sin prövning haft att beakta hur ansökan förhåller sig till svensk grundlag och Europarätten. En begränsning av ett yttrandes spridning är enligt svensk grundlag inte en begränsning av yttrandefriheten. Polismyndigheten har funnit att utifrån de hänsyn som ska tas till ordning och säkerhet och trafik föreligger inga hinder mot att bifalla ansökan om högtalarutsänt böneutrop. www.polisen.se
läst sedan sist
Foto: Svenska teologiska institutet
Desmond Tutu prisad
Jerusalems vackraste hus skadat Porten till anrika Svenska teologiska institutet i Jerusalem skadades i början av mars när en grävmaskin råkade backa på entrén. Burspråket förstördes och stentavlan med inskriptionen Thabor knäcktes. – Det tar två månader att återställa allting, säger Håkan Bengtsson, direktor på Svenska teologiska institutet. Men allting finns dokumenterat så renoveringen kommer att gå bra. Flera olika byggprojekt pågår i de trånga kvarteren i centrala Jerusalem och skadorna på Beit Tavor, utsett till Jerusalems vackraste hus, var ett olycksfall i arbetet. – Händelsen har fått stor uppmärksamhet i media i Jerusalem och många människor har kontaktat oss för att försäkra sig om att den kulturminnesskyddade byggnaden från 1882 kommer att återställas. Det sker också med hjälp från Jerusalems kommun, säger Håkan Bengtsson. I drygt sextio år har Svenska teologiska institutets hus varit en mötesplats för kristna, judar och muslimer. Hit kommer också svenska stipendiater och blivande präster för att studera och möta miljöer som bara finns här.
Den sydafrikanske fredspristagaren och förre ärkebiskopen Desmond Tutu tilldelas det prestigefyllda Templetonpriset för sin livslånga gärning att förespråka kärlek och förlåtelse. Den 81-årige Tutu, som på 1980-talet var en förgrundsfigur i kampen mot apartheidregimen i sitt hemland, ska ta emot priset på motsvarande drygt 11 miljoner kronor vid en ceremoni i London i slutet av maj. Priset ges till en levande person som ”bidragit exceptionellt till att bekräfta livets andliga dimension”. Tidigare pristagare är bland andra Tibets andlige ledare i exil Dalai lama samt den sedermera helgonförklarade moder Teresa.
Mohammad Fazlhashemi
Den arabiska våren Historiska media, 2013
Källa: TT-AFP
Världens kurs Hur hänger din tro ihop med dina handlingar? Vilka drivkrafter har du för att engagera dig i världen runt omkring dig? Hur kan bibeln sporra oss att kämpa mot orättvisor, förtryck och fattigdom? Hur hänger det globala ihop med det lokala? Kan tro vara en drivkraft för att befrias till handling och engagemang? Det är några frågor som kan få sitt svar på Världens kurs, som Sensus arrangerar tillsammans med Svenska kyrkans avdelning för internationellt arbete på Sundsgårdens folkhögskola i Helsingborg den 28-29 maj. Läs mer på www.sensus.se
Viktigt komplement till mediabilden Polarisering och bristande tolerans mellan främst islamska och sekulära politiska meningsmotståndare riskerar att leda till en politisk förlamning som äventyrar den arabiska vårens demokratiska landvinningar. Det menar Mohammad Fazlhashemi, professor i islamsk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, i en nyutkommen bok om de folkliga upproren i Mellanöstern och Nordafrika, den så kallade MENAregionen. Mohammad Fazlhashemi är född i Iran, en hårdför islamistisk diktatur som kännetecknas av politiskt förtryck, konfrontationspolitik med omvärlden och detaljstyrning av hur medborgarna lever sina liv. Många menar att folkets uppror i MENA-regionen 2011-2012 har sin upprinnelse i ”den gröna oppositions-rörelsen” i Iran år 2009, som brutalt slogs ner av regimen. I såväl Iran som i Tunisien och Egypten var det icke-våld som var den grundläggande principen för att få till stånd en ändring. I Tunisien och Egypten lyckades det. I Iran sitter diktaturen i orubbat bo. Men många bedömare menar att den gröna oppositionen har ett moraliskt övertag och att dess fortsatta icke-våldskamp är droppen som kan urholka stenen. Enligt Mohammad Fazlhashemi hänger den fortsatta utvecklingen mot demokrati i MENA-regionen till stor del på hur politikerna i Tunisien och Egypten hanterar den nyvunna parlamentarismen. När det gäller Egypten, där Muslimska brödraskapet har fått regeringsmakten, är han pessimistisk: – Det mest alarmerande är att de inte visar någon som helst aktning eller förtroende för varandra. Även om den gamla regimen är borta vilar diktaturens anda över det politiska livet i landet. Hans förhoppning är att utvecklingen i Tunisien, där den arabiska våren startade och där klimatet är försonligare, ska bana väg för att konsolidera demokratin i MENA-regionen. För den som bara har följt den arabiska våren i medierna är boken ett viktigt komplement för att förstå hur maktbalansen ser ut mellan shia- och sunnimuslimer, samt fattiga ökenländer och rika oljestater, som kan köpa sig fria från demokratiska reformer genom att höja medborgarnas löner. Thomas Hedberg
uppdrag mission nr 3 2013: läst sedan sist 29
stipendiaten FFoto: Privata bilder Text: Marie Bosund Hedberg
Lisa Vinsander, komminister i Malmö, ingår i arbetsgruppen för Kairos Malmö och som fått resebidrag av Lunds Missionssällskap för en studieresa till Palestina/Israel i oktober. Resan genomförs för att överföra Kairos Palestina-metodiken till församlingsarbetet i Malmö.
Lisa Vinsander besökte Jerusalem och Betlehem under en internationell kongress 2011.
Kairos Palestina förebild i Malmöprojekt Att dela ut stipendier för resor och projekt som genomförs här hemma eller utomlands hör till Lunds Missionssällskaps mest synliga verksamheter. Projektet Kairos Malmö får 75 000 kronor i bidrag för resa till Palestina/Israel i oktober i år. Totalt ska ett tjugotal representanter från Malmös nybildade pastorat besöka området under tio dagar. Syftet med resan är att hämta kunskap och inspiration från kristna palestiniers hållning, utifrån Kairosdokumentet, och tillämpa deras sätt att arbeta med frigörelse och det befriande budskapet i församlingarna i Malmö. – Det palestinska dokumentet har Kairos Sydafrika, som skrevs under apartheidtiden, som förebild och nu finns det en arbetsgrupp för Kairos Malmö, säger Lisa Vinsander, sekreterare i arbetsgruppen och barnoch ungdomspräst i Kirsebergs församling i Malmö. Gruppen ska jobba med övergripande mål för kyrkan i hela staden och samtidigt stödja fredsarbetet i Palestina/Israel.
Har ni redan knutit några kontakter med företrädare i Jerusalem och Betlehem? – Under en paneldiskussion på Världens fest i Malmö i höstas mötte jag Jamal Khader, pastor i Jerusalem, och internationell talesman för Kairos Palestina. Han påpekade att det inte räckte med att uttrycka solidaritet, ”ord förändrar inte lidandet på marken”. Han pratade om gärningar som att bojkotta israeliska produkter och uppmuntra till alternativ turism i området. Hur ser resans program ut? – Vi ska fokusera på möten med kyrkoledare, församlingsbor, politiska ledare, ungdomsgrupper, religiösa och politiska grupper, främst i Palestina men också i Israel, till exempel Rabbis for human rights. Vi ska även besöka flyktingläger, Betlehem, Hebron och olika bosättningar och en dag besöker vi ”de heliga platserna”.
Vilken nytta kommer församlingsborna i Malmö att få av er resa? – Jag ser nyttan på flera olika plan. Vi genomför resan för att Malmös nye kyrkoherde och företrädare för de sex nya församlingarna ska få en samsyn och resan är början på en process som ska genomsyra vårt framtida arbete. De kristnas situation i Palestina/Israel har vissa likheter med hur det är i Malmö – en folkkyrka i minoritet som söker sin identitet i det mångkulturella. Kairos Malmö blir också ett sätt att tillämpa kyrkomötets beslut om att Kairo Palestinaperspektivet ska tillämpas i Svenska kyrkan. Vi utför ett pionjärarbete som på sikt kan spridas över landet.
Missionssällska en tidskrift från lunds
nr 1 • 2011 årgång 165
missionssällskap en tidskrift från lunds
Stipendiater Övriga stipendiater hittar du på www.lundsmissionssallskap.se
Yalla Trappan Mittens ri hjälper invandrarkvinnor
kläTTra
KyrKorna växande maK
Kina Den kyrkliga revolu Hong Kong en fristaD för KröniKan ola Wong: vem
30 uppdrag mission nr 3 2013: stipendiaten
global förståelse 10 EtiopiEn Pilgrimsresa för till självhjälP 22 indiEn framgångsrik hjälP jag skämmas nu? 3 KröniKan k g hammar: måste
Lunds missionssällskap: Ett globalt nätverk stöder ekumeniskt arbete
Lunds Missionssällskap har dessutom fyra noder över världen – Hongkong, Johannesburg, Jerusalem och Malmö. Vi lånar erfarenheter från varandra och ställer frågor som vad Malmö kan lära av Johannesburg, Hong Kong eller Jerusalem. Eller tvärtom – vilka erfarenheter och frågor kan Malmö bidra med. I Hong Kong har vi gett stöd till ett centrum för studiet av mötet mellan kristen tradition och kinesisk kultur, och genom detta till utbyten med universitet i Kina, men också till teologisk utbildning för de små minoritetskyrkorna i Sydostasien. I Johannesburg bidrar vi till finansieringen av en professur avsedd att främja ett arbete i Desmond Tutus anda. I Jerusalem stöder vi Svenska Teologiska Institutet och dess arbete med religionsdialog och religionsteologi genom bidrag till en professur i religionsteologi. I Malmö stöder vi Västra Skrävlinge församlings arbete tillsammans med moskén och olika nätverk för en förståelse mellan olika religiösa traditioner, framför allt islam och kristendom.
Lunds Missionssällskap grundades 1845 och är Sveriges äldsta. Verksamheten står på tre bärande pelare: Övertygelsen om att vi som kristna fått ett uppdrag, beredvilligheten att dela med oss av vår tro och våra liv, samt en önskan att lära sig av mötet med andra. – Lunds Missionssällskap har alltid varit fristående och varken varit styrt av kyrka eller stat även om stadgarna fastställts av kung Oscar I, förklarar Samuel Rubenson, ordförande i Lunds Missionssällskap. Biskopen i Lund är hedersordförande och det finns ett nära samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete. Vi verkar utifrån de breda nätverk som styrelseledamöterna har både här hemma och utomlands. Starka band finns även till den teologiska fakulteten vid Lunds universitet och särskilt till ämnena missionsvetenskap och religionsteologi. Ekumenisk prägel – Det är viktigt att få verka självständigt och redan från början har sällskapet betonat den ekumeniska och interreligiösa prägeln på verksamheten. Vi ger bidrag till andra kyrkliga samfund och organisationer och det är inte allt som kopplas till Sverige. Det har hänt att stipendier från oss knutit ihop studenter från Etiopien och Hongkong via Jerusalem.
Vill du skriva artiklar, bokrecensioner, debattartiklar eller analyser i Uppdrag Mission? Hör av dig till redaktör Marie Bosund Hedberg, 0733-60 87 54 eller red@uppdragmission.se.
Vill du prenumerera på Uppdrag Mission? Tidskriften kommer ut fem gånger om året (inklusive ett tjockare temanummer under sommaren). En helårsprenumeration kostar 200 kronor inom Sverige, 300 kronor inom övriga Europa och 350 kronor i övriga världen.
Ungdomar viktiga – I första hand stöder vi ungdomar, de är viktiga för oss eftersom de har en framtid och vågar se över kultur- och religionsgränser, säger Samuel Rubenson. Oftast söker de resebidrag för olika slags volontärinsatser. Vi stödjer även utbytesverksamhet av olika slag och vill gärna uppmuntra till en mångfald av uttrycksformer med projekt som innehåller musik, konst och film. lskap lunds missionssäl en tidskrift från en tidskrift från lunds missionssällskap
missio nssäl från lunds
nr 1 • 2012 årgång 166 • 45 kr
nr 2 • 2011 årgång 166
p
en tidSkrift från lundS miSSionSSä llSkap nr 3 • 2011 årgång 166
jeHosHua karin tony marie jonas sandra
nR 5 • 2011 årgång 165
ike i världen
Växjö Missionen förändrade deras uppdrag 10 EnkätEn Vad tänker du när andra firar jul? 16 krönikan grekiskt draMa i perspektiV 3
Birgit Bo rafael elsie kristina
kr årgång 166 • 45 nr 2 • 2012marika Journalisten Griehsel:
–Tron ger sTöd i en grym värld
skap lunds missionssäll en tidskrift från
– Vi vill vara en sten i skon
en tiDskrift från lunDs missionssällskap
andreas sonja CeCilia lina riCHard BoB
6 sin kärlek till malmö 16 ilmar reepalu om d är en del av malmö per Brinkemo somalilan 20 är olika i malmö BoB Hansson alla 39 om framtidens malmö kristina olsson
Västra Jerusalem Rabbinen på baRRikadeRna 14 Östra Jerusalem det lilla huset i sheikh JaRRah 24 analys söRen Wibeck om den histoRiska konflikten 6
I AbrAhAms fotspår
IndIen De ovälko mna Döttrarna 14 etIopIen Yeshis jorDbruk blir lönsamt KrönIKAn johan ehrenberg: religion meD en ko 22 ens inställDa DöD
3
De sjunger Herrens lov i främmandeland maLmÖ Försoning i praktiken 14 enKÄten kan man Förlåta alla brott? 18 KRÖniKan Den arabiska våren är inte över 3
kriStna
geo gra
0805.pdf epost till: stipendium@lund Ansökan skickas per datum, t.ex: Hans_Hansson_10 ditt namn och dagens Namnge pdfen med Beslut (fylls i av LMS) Datum (fylls i av LMS)
ansök an om
projektbidrag
Ansökan skickas per epost till stipendium@ Namnge pdfen lundsmissionssallskap.se med ditt namn och dagens datum, Eventuella bilagor t.ex: Maria_Larsso ska skickas per n_20110214.p post Box 32, 221 00 Lund. Märk försändelsentill Lunds Missionssällskap, Stiftskansliet, df med ”Ansökan Projektbidrag”. i av LMS) Beslut (fylls i av LMS)
Beslutsdatum (fylls
Sökandes namn (obligatoriskt)
Sökandes namn
Adress (obligatoriskt)
(obligatoriskt)
Telefon (obligatoriskt
)
E-post (obligatoriskt)
Adress (obligatoriskt
)
Resans längd, alternativt
datum för utresa och
hemresa (obligatoriskt) E-post (obligatoriskt
)
Samarbetspartner på
resmålet (obligatoriskt)
Privat initiativ eller genom
Projektets längd
(obligatoriskt)
en organisation (obligatoriskt) Samarbetspartner
Resans budget (obligatoriskt)
Privat initiativ eller
Syfte med resan (obligatoriskt)
Projektets budget
(obligatoriskt)
genom en organisation
(obligatoriskt)
(obligatoriskt)
Syfte med projektet
(obligatoriskt)
1 (2)
167 • 45 kr
en tidsk rift
a 12 r l 18 den låna pilgrimsmå kyrkoher 30 kungligt sverige till ett i malmö Vandring förebild etiopien s palestina en kairo stipendiat
Sorgen vändeS till poSitiv kraft
Burma Flyktingarnas Församling i thailand 4 ZanZiBar Pingströrelsen ger ny identitet 16 malmö Världens Fest i mångkulturell stad 22
ens mod 4 syrien Jesuitmunk 14 från första bänk etiopien Jesu dop söker dialog 22 stockholm rabbinen
nästa nummer ute 27/6
fi:
från lund s miss ions
säll skap
• nr 2 • 2013 • årgå ng
167 • 45 kr
en tidskrift från lunds missionssällska p • nr 1 • 2013 • årgång 167 • 45 kr
en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 3 larn • 2012 • årgång 166 • 45 kr ut nyck
tanzania stipendiater skapade egen skolbok 20 Jerusalem bibelkonferens blev historielektion 26
Redeemed ChRistian ChuRCh of God
Studenter utfors kar sina rötter
pendium ansökan om resestismissionssallskap.se
www.lundsmissionssallskap.se
peter elmBergs Bror om livet: mauretanien Moderna noMader söker tryggt liv Bragtes 10
KtfaKtor i Kina
utionen 8 r gästarbetare 16 16 vågar kritisera kina? 3
g • årgån nr 3 • 2013 lskap •
kan Livets vattsenur dricka re många bäga
–detta är mit t mal mö! ann ilmar nils per martin sHifaa
Lutherska kyrkan i Costa riCa:
När resan eller projektet har avslutats ska stipendiaten/stipendiaterna kunna dokumentera sina erfarenheter i text och bild, rapporter som kan komma att publiceras i Uppdrag Mission och/eller på hemsidan. Maila in text och bilder till rapport@lundsmissionssallskap.se
166 • 45 kr • nr 4 • 2012 • årgång
Sver igeS
ap
Numera kan stipendieansökan bara göras via Lunds Missionssällskaps hemsida, www.lundsmissionssallskap. se/stipendier. Fyll i det elektroniska formuläret enligt anvisningarna och skicka det per e-post till stipendium@lundsmissionssallskap.se
1 (2)
ift en tidskr
en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 5 • 2012 • årgång 166 • 45 kr
en tidskrift från lunds missionssällsk
Resan ska vara väl förberedd och ingå i en långsiktig informations- eller utbildningsverksamhet och ansökan ska innehålla en realistisk budget för genomförandet.
Telefon (obligatoriskt)
Du kan anmäla dig antingen genom att maila till red@uppdragmission.se eller genom att skriva till redaktionen, se adress sid 3. Ange namn, adress, mailadress och telefonnummer. Du kan också kontakta redaktionen på 0733-60 87 54.
nr 4 • 2011 årgång 166
Halva sanningen finns på den andra sidan
Lunds Missionssällskap delar varje år ut resestipendier till i första hand ungdomar under utbildning för tjänst i kyrkan och missionen och grupper vars resa är en del av ett ömsesidigt utbytesprogram mellan kyrkor och ekumeniska organisationer.
Skicka in din ansökan i god tid! Sista datum för att söka stipendierna är 15 februari, 15 maj, 15 augusti och 15 november. Räkna med att du kan få svar på din ansökan några veckor senare.
Vill du medarbeta?
Lunds Missionssällskap förvaltar avkastningen på de gåvor som testamenterats till sällskapet och fyra gånger om året delas rese- och projektbidrag ut till några av de många sökande från hela landet.
Så söker du Lunds Missionssällskaps stipendier
Roul Åkess on,
modern mis sionär
– BiB kan skeln r för al ivas Nya familjen ger l a åt trygghet Nassir fråN afghaNistaN :
sverige Så leve r miSSionä Burma kyrkor rSbarn i förSon krönika et mar ingSpro tina idag måSte ceSS 16 det finn 6 aS miSS ion i kyr kan? 4
Vill du prenumerera? kontakta marie bosund hedberg, 0733-60 87 54 pren@uppdragmission.se
Brasilien Befrielseteol ogin lever 16 indien volontär Bland utsatta kvinnor 20 enkäten ska Barnkonventi onen Bli lag? 14
uppdrag mission nr 3 2013: lunds missionssällskap 31
posttidning b Returadress: Nätverkstan ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg
4 1 1 1 8 6 3 0 0
Med Svenska kyrkans matkasse får du inga matvaror levererade hem till din dörr. Istället hjälper du en annan människa till ett bättre liv. Genom att köpa matkassen bidrar du till att människor runt om i världen får tillgång till allt som behövs för att de ska kunna försörja sig själva. Som till exempel utbildning, brunnar, träd och boskap. Köp kassen på www.svenskakyrkan.se/webbshop Tack för att du är med i kampen mot hungern!