en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 4 • 2019 • årgång 173
En framtid för vår jord
En framtid för vår jord FILIPPINERNA: 56 000 TON SOPOR OM DAGEN I MANILA 8 KENYA: STOPP FÖR AVVERKNING AV UNIK KUSTSKOG 24 SIGTUNA: STUDERA HÅLLBARHET OCH EKOLOTEOLOGI PÅ SIGTUNASTIFELSEN 30
Missionsuppdraget i vår tid bygger på dialog och interreligiösa möten, långt från doktriner och regelverk men nära tron på människor och deras förmåga. Det är de rörelserna vi följer i Uppdrag Mission.
UPPDRAG MISSION www.uppdragmission.se
Tidskriften ges ut av Lunds Missionssällskap, LMS,
i samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete
www.lundsmissionssallskap.se
ANSVARIG UTGIVARE Samuel Rubenson REDAKTÖR
Anna Braw
Storabackegatan 15C
216 15 Limhamn 073-998 23 27
red@uppdragmission.se
REDAKTIONSRÅD Åsa Egnér Agneta Hansson Per Kristiansson
Mika Vähäkangas
Jenny Zetterqvist
GRAFISK FORM Maria Mannberg PRENUMERATION pren@uppdragmission.se ANNONSER annons@uppdragmission.se TRYCK Ljungbergs, Klippan ISSN 2001-0087
OMSLAG Anna Braw
2
uppdrag mission nr4
2019
En bit paradis
”det här är paradiset, eller hur?” säger Anna. Vi har gått i vattenbrynet i trekvart och kisat mer och mer. Tidvattnet hade redan rört sig så mycket att det var för sent för det planerade rock-pooling-passet. Det är ett slags utbildnings- och forsknings workshop där man går ut till de grunda minisjöar som bildas i ojämna stenytor innan tidvattnet når ända upp till stranden – i minisjöarna skapas en unik livsmiljö för växter och vattendjur. Den kristna miljöorganisationen A Rochas biologer, teologer och volontärer tar med sig gäster och skolklasser och delar ut ett slags enkla, laminerade flora-och-faunakartor tillsammans med håvar, förstoringsglas och vita plastlådor. Den här dagen borde passet ha lagts tidigare, så istället har vi vadat runt på en halvmeters djup och sett vad som lever och flyter iland. Vissa av oss kommer att vara knallrosa imorgon. Nu går vi i sanden, tittar på lustiga högar som ett slags mask en bit ner i sanden puttar upp i solljuset lite här och var och undrar om det kan vara sant att världen är SÅ vacker. ”Det här är paradis-delen av det”, säger Stanley. Han är en av A Rocha Kenyas medarbetare och arbetar i Mwamba med skogsreservat, fågelskådningsstation, utbildning för lokala jordbrukare (Farming God’s Way), skolklassbesök och observationer. För några år sedan var det plötsligt fullt av döda sjöstjärnor på stranden, och det tog ett tag innan kedjan med höjd vattentemperatur och flera andra komponenter blev tydlig för forskarna. Vi har bara sett den ljusa sanden, det turkosa vattnet, snäckorna och de lustiga växterna, levande och döda, som A Rocha-medarbetare från åtta afrikanska länder fiskar upp och identifierar. Nu pekar Stanley på en färgfläck i sanden. En liten bit plast. När vi ser den ser vi nästan genast en till, och en till, och en till, och ... Vad är det vi gör med vår jord? Nästa morgon får vi se sköldpaddsspår en bit bort. Det är som om en traktor har kört upp ur havet. Sköldpaddsmamman gömde sina ägg så gott hon kunde, men en man på hundpromenad visar oss platsen. Vi blir stående tysta en stund fastän vi nyss pratade om att vi ska resa om en halvtimme. Det känns viktigare än någon gång tidigare att se, och att berätta. ■ agneta hansson är styrelseledamot i Lunds Missionssällskap och medlem i Uppdrag Missions redaktionsråd. anna braw är redaktör för Uppdrag Mission. Tillsammans med sällskapets ordförande Samuel Rubenson reste vi till Kyrkornas Världsråds missionskonferens i Arusha i Tanzania våren 2018. Efter veckan där var vi på Mwamba-centret i Kenya i ett par dagar för att göra de första reportagen till det här numret.
18
36 alltid
4 Krönikan
24
40 Recensioner, boktips och filmtips 41 Bestraktelsen
42 Stipendierapporten 46 Stipendiaten 47 Om LMS
30 ett hållbart bibliotek
Anders Claesson, bibliotekarie
på Sigtunastiftelsen, har under de senaste tio åren byggt
upp en specialsamling med hållbarhetslitteratur.
28 en säck tomater
28
I Kampala har skolbarn fått odla
grönsaker i säckar fyllda med sten
och jord och förmedlat kunskapen
vidare till sina föräldrar.
18 bilderna blommar
En försommardag täcks gatorna i
8
BILD: MAGNUS ARONSON
den lilla italienska staden Bolsena
av blomstermosaiker. Det är Kristi
lekamens högtid som firas enligt en
speciell tradition.
8 sopsortering på heltid
På kartan var Minet Park i London
förorten Southall ett grönområde
Tusentals Manilabor lever och
– i verkligheten var den en
gigantiska soptippar, där de letar
Med hjälp av olika religiösa grupper
arbetar på storstadsområdets
efter saker och material som går att
sälja vidare. Trots deras arbete växer plastbergen.
24 skogen finns kvar
Vid Watamu-stranden i Kenya fanns en av de sista skärvorna av en unik
skog som tidigare sträckte sig från
Somalia till Moçambique. Nu lever
familjer i området på att vårda den och visa den för turister.
30
36 grönt på kartan
oorganiserad sopdumpningsplats.
i området har den blivit grön igen.
23 ett rop till alla kyrkor
European Christian Environmental Network (ECEN) samlades i Oslo i
maj och skickar en hälsning till alla Europas kyrkor: ”Vår nuvarande livsstil är ett hot mot miljoner
människor idag och mot kommande generationer.”
23
krönika Skräp på en vacker plats BILD: PIXABAY
krönika
Skräp på en vacker plats ”Nu känns det helt otänkbart att låta det ligga kvar” min väninna kommer hem efter en fem dagar lång pilgrimsvandring från Riga och ut till en gammal kyrka på landsbygden. Hon säger inget om tung ryggsäck eller om att sova på golv i församlingsbyggnader av varierande standard. Inget om att packa matsäck eller om att laga mat utomhus heller. ”Det var så fint!” säger hon. ”Det var en så bra grupp! Jag visste inte alls vad jag kunde vänta mig, men det fungerade verkligen bra den här gången.” Sedan berättar hon något som gör att jag måste berätta vidare för er. Gruppen vandrar ut från storstaden. Svenskar som åker till Riga och Tallinn, kanske också till Vilnius, blir ofta fascinerade av den vackra stadskärnan där så många gamla byggnader har blivit renoverade. Det finns ju inslag av Sovjetarkitektur också, men Gamla stan och jugendstaden i Riga är det lätt att tycka om och ta massor av bilder av. Förorterna är det inte lika många som ser. När jag var i Riga senast sa jag till min väninna att Solitude, ändhållplatsen på en av Rigas stadsbusslinjer, låter som en vacker plats. Hon sa att det är en av de sorgligaste hon vet. En annan väninna sa att man inte kan säga att man har varit i en östeuropeisk huvudstad om man inte har åkt med lokaltrafiken till en ändhållplats och gått omkring där en stund.
4
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
I centrum flockas investerarna och alla som gärna handlar i exklusiva butiker. Sovjetstaternas motsvarigheter till våra miljonprograms områden har inte blivit vackrare med tiden. Men någon gång ibland vandrar pilgrimer genom dem. Och landsbygden? Gruppen från Riga går utmed mindre vägar. Gräs utmed vägrenen. Fält. Träd. Det är vackert. Hus här och var. Och så allt som människor har slängt utmed vägen: plastpåsar, förpackningar, läskburkar. Äppelskruttet som far ut genom rutan i farten blir jord igen förr eller senare, och bananskalet också, men det här? Min väninna tar fram en plastpåse och plockar upp det närmaste. Hon hinner inte gå många steg innan hon får syn på nästa. Man får andra ögon när man har börjat titta – förut var det fult med skräpet, och trå kigt, men fullt möjligt att vänja sig och gå förbi. Nu känns det helt otänkbart att låta det ligga kvar. Nästa gång gruppen passerar en soptunna är påsen redan full, så hon tömmer den och fortsätter. Några i gruppen skrattar lite, men en av de andra vandrarna letar också fram en påse. Nästa dag är det flera i gruppen som städar utmed vägen. De har fått ett nytt samtalsämne
som bonus – några av dem skojar om att bilda en ny rörelse: pilgrimer som städar naturen på vägar mot heliga mål och gör naturen så vacker som den egentligen är. ”Vi klarar inte att hålla schemat om ni ska gå så här sakta!” säger en av vandringsledarna. Hon ångrar sig direkt, det märks, berättar min väninna. De senaste åren har en svensk gren av den internationella kristna miljöorganisationen A Rocha börjat bildas i Sverige – det har varit helgkonferenser, föredrag, fågelskådning. Medan jag arbetar med det här numret av tidningen får jag en inbjudan till gökotta i Malmö på Kristi himmelsfärds dag: fågel skådning med blicken lyft mot himlen och full av förundran. Samtalen om vad det första praktiska åtagandet i Sverige ska bli pågår. Jag hörde en av rörelsens ledare, Dave Bookless, berätta om sitt ”miljöuppvaknande” när Taizékommuniteten i Frankrike firade 75 år för några år sedan. Också han fick se skräp på en vacker plats och insåg att han var tvungen att göra något. Och jag har många gånger känt mig provo cerande beskäftig när jag plockar skräp utmed strandpromenaden i Limhamn på min springrunda eller på trottoarerna på väg till bussen på morgonen, men det må verkligen vara hänt. ■
BILD: MAGNUS ARONSON
anna braw är redaktör för Uppdrag Mission och har tidigare arbetat som förlagsredaktör och förläggare. Pilgrimslivet – stillhet, skoskav och sång och Fester med rester – gott och nytt av det som blev över är två av de böcker som hon har satt samman. Huvuddelen av denna krönika har tidigare publicerats i tidningen Sändaren sensommaren 2017.
n r 4
2019
uppdrag mission
5
reportage
reportage Skogsträdgården mitt i staden
REPORTAGE ANNA BRAW
Skogsträdgården mitt i staden Sofias växter tar hand om varandra
Dammen fylldes häromdagen. Nu ska pumpen och växterna få arbeta i ett par veckor, och sedan kan familjen Thelin Edgren kliva i för första gången. Den är en del av Sofia Thelin Edgrens skogs trädgård – en hel uppsättning små runda lundar i en villaträdgård i Kirsebergsområdet i Malmö – och alldeles intill den växer en syrenberså, oregano, mållor, mangold och en gammal ek i vars skugga ramslöksplantor har fått ett nytt hem. Lite längre bort finns jordgubbsplantor, flera sorters mynta, smultronplantor, vilda löksorter, syror, malva … ■ ■ ■
odling och ekologi Det var efter flera års hårt arbete med visoperan Allrakäraste syster, byggd på Astrid Lindgrens saga med samma namn, som Sofia Thelin Edgren bestämde sig för att fördjupa sig i något helt annorlunda. Hon ansökte om tjänstledigt från Kirsebergs församling där hon har lett barnkörer i många år, planerade färre frilansuppdrag och sökte till kursen ”Skogsträdgård: odling och ekologi” på Holma folkhögskola. Begreppet skogsträdgård presenteras så här på folkhögskolans webbplats: ”En skogsträdgård är ett matproducerande ekosystem. Målet med skogsträdgården är att skapa en odling som i hög grad kan sköta sig själv och inte behöver så mycket resurser utifrån. Skogsträdgårdar kan anläggas för olika syften, till exempel matproduktion i hemträdgården, mötesplats i staden och en pedagogisk skolmiljö.” inbyggda träd – Vi läste från februari till november för att täcka hela odlingssäsongen, berättar Sofia Thelin Edgren, och i slutet designade alla varsin skogsträdgård. Jag tittade på vår egen trädgård och ritade, och det är den ritningen jag har följt nu.
6
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
Hon har anlagt flera runda odlingsbäddar, lite högre i mitten så att vatten ska fördelas bra, och gett dem olika teman. En är en löklund, en är en kokgrönsakslund och en är en efterrättslund, till exempel. Äppelträdet och eken har vuxit på tomten länge och byggdes in i lundarna. – I en skogsträdgård har man bara perenner, och man planerar den så att man har växter i olika höjder och marktäckare, så att de kan hjälpa varandra, säger Sofia Thelin Edgren. Tanken är också att alla ska vara ätliga. Jag har ett par som inte är ätliga här, men de är väldigt bra för de andra växterna. Familjens och två grannfamiljers fem gemensamma höns bidrar med sitt begagnade strö som marktäckare och gödsel tills allt har vuxit till sig. I gengäld får de allt färskt ogräs som rensas bort nu i början.
mynta i present En del av lundarna innehåller experiment: svinmållan verkar ha sått sig själv och ska få växa vidare där den råkade hamna, och mangold plantorna från en butik får vara med så länge de kan. Annat kommer från olika håll: – Jag fick en del plantor på folkhögskolan när jag slutade där, och jag har flyttat om mycket av det som vi redan hade här i trädgården. När jag fyllde år kom våra gäster med en massa mynta och andra plantor. Den här söndagen i maj äter familjen Thelin Edgren en pastarätt med skogsgrönsaker – mycket av det som växer är gröna blad som passar utmärkt att woka, och en del blir sallad. – Idén till skogsträdgården kommer från urbefolkningars svedjebruk, berättar Sofia Thelin Edgren. Det är ett sätt att odla mat på naturens egna villkor – och när man gör en sallad med grönsaker från skogsträdgården blir det en smakexplosion. ■
n r 4
2019
uppdrag mission
7
reportage
reportage 56 000 kubikmeter om dagen
56 000 kubikmeter om dagen
Manilas sopor är mångas levebröd och hem REPORTAGE OLOF JARLBRO
Den väg som kallas Road 10 går längs kusten och kåkstäderna i den underutveckla de stadsdelen Tondo i Manila. På den tungt trafikerade vägen rullar allt från lastbilar och skåpbilar till flakcyklar. Stora stadsjeepar kör med sina svarttonade rutor upprullade och dörrarna låsta för att inte komma i kontakt med lokalbefolkningen vid stoppljusen. Manila Bay luktar av brända sopor, rutten mat, dieselavgaser och ett undermåligt avlopps system. De flesta av Tondos invånare lever långt under det som den filippinska regeringen har satt som fattigdomsgräns. Många av dem lever på att sortera sopor från Manilaområdet, Metro Manila i dagligt tal. De är sopletare eller sopsorterare, så kal lade scavengers. Marvin har arbetat med att leta bland so porna till och från i flera år i brist på annat ar bete. Den här dagen rotar han utmed Road 10 tillsammans med sin son. ■ ■ ■
8
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
– Jag hittade ett halsband en gång, ett silver hjärta, berättar han. Jag sålde kedjan men gav hjärtat till min flickvän. I Tondo pågår inte bara sopletning – här finns också stora problem med kriminalitet och droger. Många kroppar har blivit dumpade utmed vägen sedan president Duertes kontro versiella krig mot droger startade. Det är så kallade vigilante-mord eftersom det sägs att de döda har anklagats för droghandel och drogmissbruk. Tidigare räknades sopletarna som en del av en farlig ”grå ekonomi”. Det har ändrats: nu nämns de som en organiserad kraft. De är integrerade i återvinningskedjan.
Tusentals människor bor och arbetar bland soporna i Filippinernas huvudstad Manila. Småförpackningar är en av orsakerna till att plastbergen bara växer och växer.
komplext system Det finns tusentals sopletare i Metro Manila, och sophanteringen omsätter miljoner usdollar. Ett komplext system har vuxit fram: de som handlar av sopletarna specialiserar sig på utvalda saker – någon köper plastflaskor, en annan kartong, koppartråd, aluminium, glas, trasiga leksaker eller maskiner. Sopletarna tjä nar ofta mellan 100 och 300 pesos (ca 20–60 kronor) per dag, en inkomst som ligger under minimumlönen i Manila. Metropolitan Manila Development Au thority, mmda, har offentliggjort en rapport där det står att sopproblemet faktiskt har blivit värre det senaste året. Nu produceras unge fär 56 000 kubikmeter sopor, motsvarande 1 200–1 500 sopbilar, om dagen.
n r 4
2019
uppdrag mission
9
reportage 56 000 kubikmeter om dagen
SVENSKA KYRKAN OCH IFI
Iglesia Filipina Independiente,
IFI, den oberoende filippinska
kyrkan, har lämnat den
romersk-katolska kyrkan för att bli självstyrande. Idag är den Filippinernas näst
största kyrka med tre miljoner
reportage 56 000 kubikmeter om dagen
Sopletarna fanns som yrkesgrupp i Filip pinerna redan på 1980-talet. På grund av Marcos krigslagar och en strikt kontroll av landsbygden och dess förehavanden började fattiga bönder flytta till huvudstaden i hopp om ett bättre liv. På många sätt är sopletarna ett slags stadsbönder – de plockar sopor istället för grönsaker. De arbetar för hyresvärdar och mellanhänder som säger sig stödja dem med kontantförskott men istället sätter dem i skuld, ungefär som på landsbygden de lämnade.
I mitten av år 2 000 skapade tung nederbörd ett jordskred av sopor, över 300 människor miste livet, och hundratals familjer blev hemlösa. Kort därefter stiftades miljölagen ra9003. Både inhemska och internationella experter tycker att den är bra, men implementeringen är svag. Trots olyckan växer sophögarna i Payatas.
smokey mountain på två platser När befolkningen ökade började också slumområden växa i huvudstadens utkanter. Smokey Mountain, en kulle i Tondo, blev ökänt. Där dumpades tusentals ton av Manilas sopor, och sopletarna som bodde där blev en mörk symbol för urban fattigdom. Myndigheterna stängde soptippen i slutet av 1990-talet, och då stod hundratals familjer utan möjlighet att försörja sig. Många av dem flyttade ut till den nya soptippen i Payatas i Quezon City. Sophögarna där växte snabbt, och Patayas började kallas det nya Smokey Mountain.
madrasser blir kuddar Människor i alla åldrar arbetar intensivt med att sortera plastavfall. Ernesto som har sex barn lever på att återvinna skumgummimadrasser. De ska skäras i bitar för att bli stoppning till kuddar. – Min dotter går i skolan, hon är bäst i klassen, berättar han stolt. Efter Kina och Indonesien är Filippinerna den tredje största producenten av plastavfall som hamnar i havet. Det beror till stor del på de små plastförpackningar som används till nästan allt som den fattigare delen av be-
medlemmar.
Svenska kyrkan och IFI har
ett så kallat konkordat med
varandra. Det är ett avtal om
kyrkogemenskap och innebär bland annat att kyrkorna kan
ta emot varandras präster och att medlemmarna kan fira
nattvard tillsammans.
KÄLLA: WWW.SVENSKAKYRKAN.SE
10
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
n r 4
2019
uppdrag mission
11
reportage 56 000 kubikmeter om dagen
TYFONEN MANGKHUT
– Vi samarbetar sedan
Varje år dör hundratals invånare
Agneta Hansson, som är
i området och kan vara säkra
miljoner förlorar sina hem. Den
redaktionsråd och i Lunds
kans utbytesprogram. Ung
var en av de tidiga Ung i den
har samverkat med den
aterna hos IFI. Under förra
kan sedan 2006. Svenska
Kristiansson, som har varit
i livet i församlingarna och
Filippinerna av tyfonen
tidigare med lokala partners
fem miljoner människor bor
på att det stöd vi ger snabbt
i det område som skadades
mest. Över 200 000 hus för-
når just de människor och samhällen som har drab-
stördes, vägar skadades, och
bats allra hårdast, sa Else
i akut behov av humanitärt
humanitära arbetet inom
en halv miljon människor var
stöd. Act Svenska kyrkan
beviljades Sida-medel och
UNG I DEN
Filippinerna drabbas årligen av
vändiga hygienartiklar.
Mangkhuts framfart. Fyra–
LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP
över huvudet, mat och nöd-
I slutet av september förra
året drabbades nordöstra
reportage 56 000 kubikmeter om dagen
Berglund som är chef för det Act Svenska kyrkan.
satsade tre miljoner kronor
för att ge de drabbade tak
ett 20-tal tyfoner eller stormar.
i samband med detta, och flera
OCH IFI
med i Uppdrag Missions
värsta tyfonen i Filippinerna på
Missionssällskaps styrelse,
sedan. Den krävde över 7 300
världsvida kyrkan-stipendi-
senare år var Haiyan för sex år
människors liv.
KÄLLA: WWW.SVENSKAKYRKAN.SE
året arbetade Gunilla och Per
Svenska kyrkans missionärer
i Filippinerna, som volontärer i IFI med teologiutbildning
VÄRLDSVIDA KYRKAN
Iglesia Filipina Independi-
ente, IFI, ingår i Svenska kyr-
i den världsvida kyrkan
oberoende filippinska kyr-
kyrkans stipendiater deltar i det filippinska samhället. KÄLLA: WWW.SVENSKAKYRKAN.SE
och barn- och mödrahälso-
vård. Gunilla har tidigare varit
styrelseledamot i LMS, och Per är LMS nye sekreterare.
folkningen köper. De går inte att återvinna, och infrastrukturen för att hantera dem efter användning finns inte, så de hamnar bland matavfallet som i sin tur hamnar i havet. Eftersom ungefär en fjärdedel av Filippinernas 100 miljoner invånare räknas som fattiga är småförpackningar extremt lönsamma för storföretagen. Köpsvaga konsumenter köper miniförpackningar med tvål, schampo, tandkräm och annat för några pesos istället för de stora förpackningarna som skulle kosta dem minst ett par dagslöner stycket.
plast i propellern En del av de plastsopor som dumpas i havet vid Tondo kommer flytande in till den så kal�lade fiskehuvudstaden Navotas. Utmed hela kuststräckan ligger den färgrika plasten som ett lapptäcke över vatten och sand. För yrkesfiskarna har plasten förödande konsekvenser. Kuja Efren, som har arbetat i Manila Bay i över 20 år, skakar på huvudet när han berättar om hur hans arbete blivit svårare och hur han är tvungen att förlänga sina arbetsdagar mer och mer för att få samma mängd fisk och skaldjur. – Plasten fastnar i propellern när jag åker ut med min båt, plasten fastnar i näten jag lägger ut, och det blir bara värre, säger han.
12 u p p d r a g m i s s i o n n r 4 2 0 1 9
Asian Development Bank gjorde nyligen en undersökning tillsammans med Filippinernas miljödepartement och avdelning för natur resurser. Resultaten visade att om Filippinerna fortsätter att använda småförpackningar i nuvarande omfattning kommer landet att behöva 200 nya sopdepåer i en storlek som nuvarande Metro Manila, ungefär 600 kvadrat kilometer, redan år 2020. Flera politiker har föreslagit ett rikstäckande förbud mot icke nedbrytbara förpackningar och vill förbjuda import och användning av engångsplast. Ett sådant förbud skulle få bukt med problemet, men skulle också försvåra livet för miljontals filippinier som inte har råd att köpa de stora förpackningarna. Och sanningen är att få politiker som vill bli omvalda kan tänka sig att göra miljontals potentiella väljare missnöjda på det sättet. För de tusentals människor som lever på soporna är inte morgondagens globala problem lika akuta som utmaningen att få ihop tillräckligt med pengar till mat. Filippinernas ekonomiska tillväxt rör sig parallellt med plastproblemets. ■
n r 4
2019
uppdrag mission
13
enkäten
BILD: ÅKE PAULSSON
enkäten Personliga steg för miljön
NAMN: LASSE BENGTSSON BOR I: VARBERG ÄGNAR MIG ÅT: ÄR AKTIV LEKMAN I VARBERGS FÖRSAMLING SAMT PENSIONERAD JOURNALIST OCH
Personliga steg för miljön Var i din vardag ser du hopp för vår världs framtid? Och vill du berätta om din senaste förändring eller ditt senaste åtagande för klimatets skull, eller om din bästa idé för att göra livet mer hållbart? Elva européer svarar.
KOMMUNIKATÖR
■ ■ ■ Ett av de mest hoppfulla
NAMN: ANA TULIPAN
NAMN: GIORGIO ZOIA
BOR I: SLOVENIENS HUVUDSTAD
BOR I: MARCON I
HAR NYLIGEN DOKTORERAT
hört om glädjen över att cykla till
■ ■ ■ Jag ser framtidshopp för vår
■ ■ ■ Jag ser framtidshopp i små
barn som får familjen att äta mer
på den skola där jag arbetar. Jag
när ”nyköpsstopp” råder som ett
arbeta med förändring på något
människor i olika åldrar, på olika
värld i de små sakerna, i vardags
saker som händer under lektionerna
inte flyter med strömmen utan
hoppas att mina elever ska kunna
är trogna mot sin tro och sina
Hennes protest har spritt sig världen
de måste simma åt andra hållet.
kunskaper även om det innebär att
över. I Varberg samlas vi varje fredag
Hållbarhet är inte bara en trend, det
och skickar brev till lokala politiker.
livet permanent, och vi ska inte
viktigt att hålla ihop kontemplation
ibland halkar. Jag försöker använda
Vi fick en guidning på ett museum
förlora hoppet – och modet.
sätt – de flesta av dem är kommer
handla närodlat eller direkt från
genom systemet av flodarmar,
läste jag för en tid sedan. Vi behöver
saker som jag inte behöver och ger
Jag tror att den resan har gjort dem
göra motstånd.
var ute och reste nyligen blev jag
som omger dem.
barnbarn och han sover tryggt i min
hade köpt, och jag sa: ”Tack, men jag
gammal som jag är nu skrivs årtalet
haft en kasse i handväskan i mer än
att ärva en gård eller en vingård.
I början av vårterminen gjorde vi en
jobbet, tågluffen genom Europa,
positioner runt om i världen ger
självklart en massa hopp. Det är så
erbjuden en plastpåse till en sak jag
lite mer medvetna om den värld
famn tänker jag att när han är lika
har alltid en kasse med mig.” Jag har
NAMN: LISA FRÖBERG
2086. Lever han i en rimligare värld
15 år. Kvinnan i butiken sa: ”Vilken
ÄGNAR MIG ÅT: ÄR PRÄST –
bra idé – var har du fått tag på den?”
Jag tror att det är så det börjar, med att vi visar varandra att det går att göra på ett annat sätt.
BOR I: VÄSTERÅS
NU STIFTSADJUNKT FÖR
INTERNATIONELLA RELATIONER
OCH MILJÖFRÅGOR I VÄSTERÅS
■ ■ ■ Ibland blir jag upprörd när
jag tänker på framtiden, men när jag
ser unga människor demonstrera
visade sig vara att vi för 12 år sedan
använda så lite plast som jag
Min bästa idé för klimatet
där, och sedan åkte vi med en fiskare
vidare det jag inte använder. När jag
OCH SÅ TAR JAG HAND OM MIN
kraftfullt!
gjorde att vi sålde bilen, eftersom
kanaler och mynningar i Po-deltat.
DÄR JAG BLAND ANNAT GUIDAR
SONDOTTER NÄR DET BEHÖVS
började hänga cykelnyckeln ovanför
bonden, jag försöker låta bli att köpa
ÄR MED OCH PÅ ZEEUWS MUSEUM
nyårslöfte. Att Greta har påverkat
åren i den södra delen av vår region.
”Mod är rädsla som blivit till bön”,
ÄGNAR MIG ÅT: MYCKET FRIVILLIG
MÄNNISKOR SOM HAR FÅTT DEMENS,
döma oss själva eller andra om vi
blivit restaurerat under de senaste
BOR I: GRIJPSKERKE
vegetariskt, fynden på second hand
resa till ett naturområde som har
min cykel så mycket som möjligt,
då? Det är mitt hopp. Och min bön.
och inte som umbäranden. Jag har
borde vara ett beslut som förändrar
och aktion, inte minst för att inte
När jag sitter med mitt senaste
ARBETE I FÖRSAMLINGEN DÄR JAG
ÄGNAR MIG ÅT: GYMNASIELÄRARE,
PÅ BAUHAUS SLOVENIA
och väcker allas våra samveten.
det modet för att kunna och våga
I NEDERLÄNDERNA
VENEDIGPROVINSEN I ITALIEN
fått nog av vuxnas prat och agerar
Som kristen tycker jag det är
som de berättar om som vinstlotter
LJUBLJANA
miraklen och i de människor som
en timme till Klimat for future-aktion
NAMN: RIET PLANTEFEBER
ÄGNAR MIG ÅT: ÄR INKÖPSCHEF
tecken under senaste året är onek-
ligen Greta Thunberg, ett barn som
■ ■ ■ Hopp ser jag när jag hör om
människors små livsstilsförändringar,
bilnyckeln på nyckelkroken. Det
ser jag hopp. Själv försöker jag
kan, jag äter årstidens frukt och
grönsaker och försöker välja det som
växer i närheten, tvättar bara fulla
den visade sig vara överflödig i
tvättmaskiner och försöker duscha
så mycket bra samtal om livet,
hållbara liv om vi undviker plast så
vårt liv. Att komma på cykel väcker
hållbarhet och hälsa.
Nu kommer de bästa idéerna
från barnen i familjen. Inför
kort. Jag tror att vi alla kan leva mer mycket vi kan och lever enklare med lokalproducerad mat.
sommaren googlade de på hur
mycket koldioxid färjorna släpper
ut och ratade förslaget att åka färja
över Östersjön. Det får bli tåg till en
annan destination istället. Då kan vi alla njuta!
STIFT, SNART KOMMINISTER
ENKÄT ANNA BRAW BILDER PRIVATA DÄR INGET ANNAT ANGES
n r 4
2019
uppdrag mission
15
enkäten Personliga steg för miljön BILD: MAGNUS ARONSON/IKON
enkäten Personliga steg för miljön
NAMN: ELVIRA CASELUNGHE BOR I: UPPSALA ÄGNAR MIG ÅT: ÄR NYDISPUTERAD I MILJÖKOMMUNIKATION OCH VÄNTAR MITT TREDJE BARN
NAMN: MARGARETA KOLTAI BOR I: STOCKHOLM ÄGNAR MIG ÅT: ÄR TEMATISK RÅDGIVARE FÖR RÄTTVIS OCH HÅLLBAR FÖRSÖRJNING PÅ ACT SVENSKA KYRKAN PÅ KYRKOKANSLIET
■ ■ ■ Viktigt för mig är att se det
sociala sammanhanget som grund för annat hållbarhetsarbete. Vi kan inte rädda miljön på egen hand,
utan vi behöver bygga relationer på
alla ledder för att stärka och hålla
samman samhället. Kyrkan är ett
sådant sammanhang. Att lära känna sina grannar och föräldrar i barnens skolor är andra sätt.
Att ha en odlingslott fyller flera
syften för mig: barnen lär om var
2014 EFTER NÅGRA PERIODER AV BISTÅNDSARBETE I ASIEN, FEM ÅR I THAILAND OCH MYANMAR FÖR DIAKONIA OCH TRE ÅR I VIETNAM FÖR NORSKA KYRKANS NÖDHJÄLP
■ ■ ■ Act Svenska kyrkan genom-
för just nu en fördjupad kartläggning och dialog med våra partner
utifrån det miljöarbete och klima-
tarbete de står i. Mitt engagemang
maten kommer ifrån, om insekter,
för internationella rättvisefrågor
människans roll i ekosystemet, det
teologi och gick med i Kristna Stu-
sin semester istället för att resa eller
livslångt engagemang för en hållbar
ekologi, vädrets betydelse och
är ett miljövänligt sätt att tillbringa
grundlades i Lund där jag studerade dentrörelsen. Det la grunden till ett
ha dubbla boenden, vi lär känna
utveckling – fred, rättvisa, miljö.
bakgrund och från olika kulturer, vi
på olika nivåer, som sammantaget
och odlingslotten har en terapeutisk
både i vardagen och på politisk
människor i vår stadsdel med olika får vardagsmotion med frisk luft, funktion för den som lider av
utmattningssyndrom. Barnen lär sig
tycka om fler grönsaker, och vi får lokalodlade hallon.
16
I UPPSALA – ÅTERVÄNDE TILL SVERIGE
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
Det behövs många förändringar,
leder till en hållbarare livsstil,
samhällsnivå.
Jag blir inspirerad av länder som
Kenya, Zimbabwe och Rwanda,
som visar gott omdöme genom att
förbjuda användning av plastpåsar.
2019
Alla onödiga plastförpackningar och
som jag gärna berättar mer om för
De digitala folkrörelserna är hoppful-
kan vi lära av våra tidigare generatio-
Gläds också åt att kyrkokansliet
”vanliga människor” att bilda opinion.
engångsartiklar borde avskaffas. Här
ner som klarade sig bra utan plast! Jag ser Greta Thunberg och alla
skolstrejkande ungdomar som profetiska röster. De påminner
vuxenvärlden om vårt ansvar. De
påminner oss om att vi lånar jorden
av framtida generationer.
Jag deltar i ett interreligiöst
samarbete som Stockholm
alla som är intresserade.
i Uppsala numera är miljödiplome-
rat. Nästa stora internationella Act
Svenska kyrkan-samling i Uppsala
la. Det har aldrig förr varit så lätt för Var ineffektiv! Strävan efter
effektivitet tror jag är en av de största
klimatmotståndarna. Jag arbetar på
till hösten, ”Göra Skillnad”-dagarna
att skaffa mer ”dötid” och att trivas
vara miljödiplomerad enligt Svenska
tycker att jag får lättare att prioritera
standard.
att konsumera. Indirekt påverkar det
i början av september, kommer att
kyrkans egen miljödiplomerings-
För egen del äter jag mer grön-
med den. Att resa långsamt. Jag
relationer och blir mindre lockad av klimatet positivt.
International Water Institute (SIWI)
saker och mycket mindre kött. Det
katoliker, muslimer, judar, hinduer,
Försöker också vara en mer medve-
NAMN: CAROLINA JOHANSSON
val. Varje gång jag handlar ställer
ÄGNAR MIG ÅT: ÄR EN SKRIBENT
jag detta? Hur har det tillverkats?
ÅLDERN FÖRSÖKER ÄGNA MER TID
håller i. Vi är en grupp protestanter,
mår både jag och miljön bättre av.
buddhister och miljöorganisationer
ten konsument. Här kan man göra
för att värna tillgången på rent
jag mig numera frågorna: Behöver
som på olika sätt är engagerade
vatten. Det är hoppingivande att
se hur människor av olika tro enas och samarbetar för att vi alla bryr
Jag önskar att fler kände till det
livsviktiga arbete som många av
våra partner, kyrkor och ekumeniska
nätverk, är engagerade i för att
värna och vårda vår planet. Det
är imponerande vad som görs för
BOR I: STOCKHOLM
NAMN: TOMAS PETTERSSON
skor som inte ger upp och kapitule-
■ ■ ■ Jag ser hopp i alla männi-
ÄGNAR MIG ÅT: BERÄTTANDE I TEXT OCH BILD SOM KOMMUNIKATIONSKONSULT
■ ■ ■ Klimatet räddas inte med
rar – i dem som i det offentliga och
privata verkar för en bättre framtid
på det vis som är deras. Det handlar om allt från lokala initiativ, som
framväxandet av stadsodlingar, till
let för flyg, och mindre inköp överlag.
Dessutom tror jag på att investera i
fonder med hållbarhetsfokus för att
stötta innovation och företag som
arbetar för hållbara lösningar. Och så har jag börjat odla. Att arbeta med
förundran och tacksamhet över vad jorden ger.
äter mer vegetariskt, inte på grund av
måga att släppa den. Som förälder
till två unga vuxna imponeras jag
vi försöker utbilda dem. Här i Belgien
har två flickor, Anuna De Wever och Kyra Gantois, lyckats mobilisera en
stor skara människor i klimatmar-
scher en gång i veckan det senaste halvåret, och de har lyckats placera
NAMN: KOEN GOOSSENS
elever kämpa i skolan för att prestera och få höga betyg. Man kan se
kampen i deras ansikten och hur de
slappnar av när de möts av vänlighet. de, ifall jag inte ler en morgon när vi De här unga människorna kan
förändra oss vuxna lika mycket som
mycket på problem, men om det
finns lösningar kan vi ju arbeta med
dem. Vi kan stanna vid att ”regering en inte gör något”, men det finns
politiska agendan här. De är inspire-
ut, äter, tillverkar … Allt det ger mig
nästan alla belgare att ta ställning.
det och blir inspirerad.
en förändrad livsstil högt på den
rade av Greta Thunberg och har fått Det påverkade inte valet här i den
riktning som en del hoppades och
liv: vad jag säger, köper, lånar, lånar
hopp. Och kanske någon annan ser Jag har alltid haft textil som mitt
favoritmaterial. För några år sedan
andra var rädda för, men det har
skaffade jag en egen symaskin, och
Det har bland annat inspirerat mig
nar i en kreativ process. En av mina
förändrat mig! Jag har fått hopp!
sörjningen i min trädgård.
jag glömmer ofta tiden när jag ham-
senaste upptäckter är hur mycket
man kan ha slitna sockor till. Jag vet
att det kan låta enkelt och litet, men
det jag har bestämt mig för att göra
BOR I: LONDERZEEL I BELGIEN
■ ■ ■ Varenda dag ser jag våra
bli en stor totaleffekt. Vi kan tänka
ju också möjligheter för mig i mitt
för världen är att försöka hitta en
ÄGNAR MIG ÅT: ÄR KURATOR PÅ EN SKOLA, UTBILDAD SJUKSKÖTERSKA
små saker i sina liv för att det ska
klimatförändringar och behovet av
till att tänka ännu mer på vattenför-
möts, frågar mig om allt är OK.
utmana företag att ta ansvar för en
klimatångest utan för att det är gott!
blir det vego istället för kött, tåg istäl-
i en enda persons vision och oför-
Förändring börjar förvånansvärt ofta
hållbar utveckling. Det är ett arbete
Generellt försöker jag vara påläst
för att kunna ta bättre beslut. Konkret
Jag får mycket framtidshopp när
rädsla, utan med förundran. Jag blir
glad när jag ser att allt fler, även jag,
ljus i mörker.
globala rörelser, som den Greta leder.
ett miljövänligare jordbruk, för att
säkra tillgång till rent vatten, för att
andas hoppfullhet och som tänder
OCH JOURNALIST SOM MED ÅT VÄSENTLIGHETER
BOR I: BOLLEBYGD
en bristvara, så jag vill lyfta alla som
händer i jord gör att man växer i både
Varifrån kommer det?
oss om livet på jorden och framtida
generationer.
av dagens medvetenhet. Hopp är
NAMN: ŠPELA BOŽNAR BOR I: HAAG, NEDERLÄNDERNA ÄGNAR MIG ÅT: ÄR
lösning på varje litet problem. Till
exempel att sy grönsakspåsar och
fruktpåsar av ett gammalt lakan
eller att klippa en trasig T-shirt i bitar
SOCIALARBETARE/ KULTURARBETARE PÅ DON BOSCO RIJSWIJK, ETT MULTIKULTURELLT CENTRUM FÖR BARN OCH UNGDOMAR
■ ■ ■ Jag ser hopp i de männi-
skor som vill göra något och som
accepterar att de måste förändra
som kan fungera som näsdukar.
Det här sättet att tänka får mig
också att fråga andra om råd innan
jag sätter igång. Jag tror att det
kan vara en god vana att bygga
gemenskap – och jag tror att det är ett praktiskt exempel på hur vi kan
göra livet mer hållbart. n r 4
2019
uppdrag mission
17
reportage
reportage Färger och förgänglighet
När invånarna i Bolsena i Italien firar högtiden Corpus Domini, kristi lekamens fest, spelar miljoner kronblad från blommor en viktig roll.
Färger och förgänglighet Blombilderna påminner om Jesu kropp och blod REPORTAGE DANIEL GAHNERTZ OCH C IA ERANDER BEARBETNING ANNA BRAW
■ ■ ■
– Här i Bolsena arbetar alla ideellt med Corpus Domini, och vi gör det enbart för att hedra traditionen och hålla den levande, säger Lia Zucconi som är ordförande i Opera dei Fiori. Den här junidagen kommer tre kilometer av gatorna i Bolsena att täckas av bilder gjorda av kronblad från blommor. Högtiden Corpus Domini, Kristi lekamens fest, började firas år 1264 på påven Urban iv:s initiativ, och han i sin tur var inspirerad av Juliana av Liège, en nunna som länge hade försökt få kyrkan att instifta en sådan dag. Året före hade enligt Bolsenas lokala tradition ett nattvardsmirakel ägt rum i Bolsena. Nu firas högtiden på många håll i världen, och traditionerna är olika, men gemensamt för alla firanden är att de gestaltar vördnaden inför Jesu kropp och blod. Bolsenasjön är Europas största vulkansjö och ligger i den italienska regionen Lazio, i gränstrakten till regionerna Toskana och Umbrien. Bolsena är ett litet samhälle nordost om sjön och har blivit känt för miraklet. Opera dei Fiori är en av flera organisationer som arbetar med att förbereda och genomföra firandet. Helgdagens nuvarande utformning härstammar från 1811, och alla de frivilliga som arbetar med den bor antingen i Bolsena eller i något av grannsamhällena.
blommor från trakten Redan före klockan sex på morgonen har arbetet med blomsterbilderna inletts. På de svala gatorna ligger stora pappersark med teckningar. Det första steget är att bygga deras u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
konturer. Massan består av mycket finmald träflis, svart färg och bindemedel. I vissa bilder läggs riskorn i botten för att bevara den fukt som blombladen behöver under dagen. Sedan är det dags för blombladen som ska ge bilderna deras färger. En lokal piazzakatt leker och rullar runt på ett av pappersarken och blir genast bortschasad, vänligt men bestämt. – De flesta av blommorna och växterna hämtar vi från naturen kring Bolsena, berättar Lia Zucconi. Den lysande gula ginestran är typisk för den här tiden på året, och den använder vi i många av bilderna. Odlade växter plockas i stadens trädgårdar. Vissa blomsorter köps in av den kommunala administrationen, bland annat olika sorters nejlikor och krysantemum. – En del år när det inte växer så bra måste kommunen köpa mycket blommor, säger Lia.
timmar av arbete Vid 11-tiden har många människor samlats för att titta på blomsterläggarnas arbete, men hettan är redan tryckande, och både turister och fotografer söker sig till skuggan längs med husväggarna. – Besökare från hela Italien kommer till Bolsena under Corpus Domini, och det kommer människor från Tyskland, Holland, England och Österrike också, berättar Lia Zucconi. Många av dem har sina sommarbostäder här. Vissa av blomsterbilderna börjar bli färdiglagda, och papperet runt de svarta konturerna
n r 4
2019
uppdrag mission
19
reportage Färger och förgänglighet
reportage Färger och förgänglighet
skärs bort. Det gör att bilderna ser ut att ligga direkt på gatan. Hela processen skulle bäst kunna beskrivas som ett sorts kollektivt blomsterpussel. Vi träffar fem svenskar, två par och en sexårig flicka från Lerum, som är i Lazio på semester. De har satt sig under parasoller utanför en butik som är specialiserad på kött från gris och vildsvin, delar på en jättelik tallrik med en mängd skivor av finskurna skinkor och korvar och iakttar det idoga arbetet. – Jag tycker att deras arbete är beundransvärt, otroligt vackert, säger Torbjörn. Det måste skapa bra sammanhållning bland invånarna. Jag är osäker på om något liknande skulle kunna organiseras i Sverige. Hans sambo Gabriella har tidigare arbetat som florist och drivit en blomsterbutik. – Jag är väldigt imponerad av det fantastiska samarbetet! säger hon. Vilken omsorg för att blombladen ska hålla sig fräscha.
blombladen hålls fuktiga Många av volontärerna, både vuxna och barn, har som sin huvuduppgift att hålla blom bladen fuktiga under dagen. Barnen passar på att leka med varandra medan de arbetar. En del av volontärerna sprutar vatten med små sprutflaskor, och andra har stora behållare på ryggen och slangar med finsprayande munstycken. Där solen skiner som starkast svävar vattenmoln över blombilderna nästan konstant. Vid tvåtiden börjar volontärerna ta paus för att äta och vila. Nu har de flesta besökare anlänt, och gränderna är fulla av människor i alla åldrar. Affärerna, som annars är stängda på söndagar, har extra öppet. Framåt sex på kvällen börjar processionen från en av Bolsenas många kyrkor. Värmen är tryckande, och en flicka som ska gå med i processionen svimmar.
20
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
KRISTI LEKAMENS FEST
(andra namn: Corpus Domini,
Sollemnitas Sanctissimi Corporis et Sanguinis Christi, Kristi kropps och blods högtid, Festum Sanctissimi
Corporis Christi, Kristi lekamens
Kristi närvaro i nattvardens bröd
nattvardsbrödet bärs i procession
tionen tillsammans med sin son
det genom att nattvardsbröd bärs
gjorda av kronblad från blommor.
blomblad från kyrkan.
och Genzanos firande är mest känt
vandrande börjar mosaikerna
ägt rum i början av sommaren se-
några timmar. En delvis liknande
inte uppehåll ens under 1900-
tiska munkar som ägnar många
städer är det andra helgdagar än
sand, mandalas, bara för att sedan
blomstermosaikerna.
alltings förgänglighet.
och vin, och i många städer görs
genom gator täckta med bilder
i procession på gatorna, ofta i en
Traditionen har ett namn, infiorata,
särskild oblatask i metall och glas och med strålar, en monstrans.
högtid, Helga lekamens högtid) firas ”Kristi lekamens dag är en fest för
och räknas som det äldsta. Det har
dan slutet av 1700-talet och gjorde
genom att lägga golvmosaiker av När processionen kommer
förstöras. De varar alltså bara i
bildtradition finns bland buddhis-
sedan sent 1200-tal i den katolska
sinnena. Vi visar på våra gator: Se,
anglikanska kyrkan. Högtiden äger
får vi inte underskatta”, skrev pater
talets båda krig. I några italienska
timmar åt att komponera bilder av
efter Heliga trefaldighets dag,
Eugenia församling i Stockholm,
Kristi lekamens fest som firas med
se dem upplösas – en symbol för
kyrkan och nu också i delar av den rum på torsdagen eller söndagen som i sin tur firas söndagen efter
pingst. Den finns också med i
den syrianska, den armeniska,
den melkitiska och den koptiska
kyrkans kyrkoår. Det som firas är
där är vår Gud! Och just det synliga
Dominik Terstriep S.J., präst i S:ta inför högtiden år 2016.
FÖRGÄNGLIGA BLOMMOR
På flera platser i Italien firas högti-
den Kristi lekamens fest genom att
Benedetto Drei, som var an
svarig för blommorna i Peters
kyrkan i Vatikanen vid sekelskiftet
1500–1600, sägs ha skapat tradi-
n r 4
2019
uppdrag mission
21
reportage Färger och förgänglighet
notiser Vad kan kyrkorna göra?
Vad kan kyrkorna göra? i slutet av maj bjöd European Christian Environmental Network
(ECEN) och den norska kyrkan
tillsammans in till en konferens
med titeln ”Churches contribution to
n att tillhandahålla ledarskap när
länder. I ett uttalande från
konferensen säger de:
De utmaningar som vi står
inför är överväldigande. Klimat
förändringar, accelererande minsk
ningar i den biologiska mångfalden, förorening av vatten och över
konsumtion av jordens resurser är
destruktiva för livet självt. Vår nuva
rande livsstil är ett hot mot miljoner
människor idag och mot kommande generationer. Vi måste genast vända om från vår nuvarande stig och för
söka följa en ny tillsammans. (…)
Vi hör ropen från de människor
som lider av miljöförstöring och
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
utveckling
red:s anm), och den samlade
organisationer i elva europeiska
22
nå de Globala målen för hållbar
n att ifrågasätta den obegränsade
representanter från ekumeniska
olikt en svensk midsommarstång. Fyra män har fått äran att turas om att bära det i en robust bärsele uppför och nerför gatorna på ojämn kullerstensbeläggning. I den sista nedförsbacken håller en av bärarna på att snubbla. Eftersom korsets tyngdpunkt är så högt upp måste själva balansakten vara en minst lika stor utmaning som tyngden. På något sätt säger detta mycket om Corpus Domini som helhet – att lyckas organisera en sådan högtid kräver viljestyrka av alla inblandade, och dessutom är det en balansakt. ■
n att aktivt dela i arbetet för att
a sustainable society” (ung. Kyrkors
bidrag till ett hållbart samhälle,
Processionen ringlar sig sakta uppför de vindlande gränderna. Ett stort antal präster och präststuderande vandrar tillsammans med borgmästarna från de kommunerna i trakten och många organisationer. En av dem är avis, föreningen som sköter blodgivning i trakten. – Ingen får beträda någon av blomster bilderna innan de som bär Sacra Pietra har gått förbi, berättar Lia Zucconi. Corpus Domini i Bolsena har utvecklats till en konstform, men traditionen är fortfarande närvarande och högst påtaglig. I processionen bärs också ett stort, tungt träkors utsmyckat med blommor – inte helt
de talar om en hållbar framtid. Detta
kan innebära:
klimatförändringar. Vi hör ropen om åtgärder från barn och unga. Gud,
Skaparen, kallar oss att ta ansvar
och ta hand om skapelsen och våra
medmänniskor. (…)
För att vara relevanta när vi står
inför världens utmaningar måste
vi göra mer. Vi måste erkänna och
ångra vår passivitet i det förgångna
och reagera på det nödläge som är
nu. Ansvaret är större för dem som har möjlighet att göra mer. (…)
Vi uppmanar kyrkorna i Europa
att genast agera, protestera mot
orättvisor och att stå på de fattigas,
de förtrycktas och de ungas sida när
ekonomiska tillväxtens ideologi
våra livsstilar ska förvandlas till hållbara sådana
n att aktivt bidra till den
offentliga diskussionen och
kräva omedelbara och konkreta
GRÖN REFORMATION
med klimatförändringar och
Världsråds avdelning för ekumenisk
åtgärder för att komma tillrätta
ekologisk förstörelse
n att samarbeta med andra kyrkor och trosgemenskaper i dessa
I mitten av maj samlade Kyrkornas
teologisk utbildning i samarbete med de protestantiska kyrkorna och missionsorganisationerna
ansträngningar
i Tyskland forskare, akademiska
fotavtryck
kyrkor och trosgemenskaper på
investera i hållbara, alternativa
för att samtala om ekologi som
n att minska kyrkornas ekologiska n att sluta med fossila bränsen och lösningar
I detta nödläge för klimatet riktar vi oss särskilt till kyrkorna och
uppmanar alla att arbeta och be
lärare och representanter för
det ekumeniska institutet Bossey en avgörande del av ekumenisk
teologisk utbildning.
”Det finns redan trosgemenskaper som kan ge oss förebilder, till exempel ’gröna kyrkor’ som
i riktning mot dessa mål. (Källa:
försöker att minska sitt ekologiska
of European Churches, översättning:
för att göra dem mer medvetna
pressmeddelande från Conference Anna Braw)
– Både FN och några stora medie-
bolag har valt att inte längre tala
om klimatförändringar utan istället
tydliggöra att det handlar om en
global kris, berättar Margareta Koltai. Hon är tematisk rådgivare för
fotavtryck och undervisa människor om skapelsen. De förtjänar mer
uppmuntran”, sa Amélé Ekué
som är professor i ekumenisk etik
vid Bossey och leder Kyrkornas
Världsråds arbete med ekumenisk
teologisk utbildning. ”Därför skulle
en grön reformation kunna vara det
rättvis och hållbar försörjning och
mest angelägna uppdraget för den
Act Svenska kyrkan (tidigare Svenska
(Källa: nyhetsbrev från Kyrkornas
policyrådgivare för klimaträttvisa på kyrkans internationella arbete). n
ekumeniska rörelsen idag.”
Världsråd)
n r 4
2019
uppdrag mission
23
reportage
reportage Tillgångar
I en skog som var på väg att försvinna har hotade arter slagit sig ner igen. Mwamba Conservation Centre i Kenya har ett dubbelt uppdrag: att utbilda barn och vuxna och att se till att landets, havets och luftens växter och djur mår bra. En gång i tiden sträckte sig en skog från Somalia ner till Moçambique. Den var unik i sitt slag – en torr kustskog med många arter som trivdes bara just där. Vid millennieskiftet var den nästan helt borta. Anledningen var människan – och inte enbart storföretagen. Vanliga familjer utmed Kenyas kust avverkade skog för att få bränsle. 2001 startade den kristna miljöorganisationen A Rocha Kenya ett miljövårdscenter intill den största av de kvarvarande skogsytorna. Nu finns Arabuko-Sokoko Forest, liten men äkta. En utrotningshotad fågelart och fem hotade lever här, och människor som tidigare högg ner skog har fått arbete med att vårda den och ta emot studiebesök och turistgrupper. nnn
Tillgångar
Unik skog ger inkomster på ett nytt sätt REPORTAGE AGNETA HANSSON OCH ANNA BRAW
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
diskar tillsammans – Vi hade svenska gäster här för några veckor sedan! säger Pauline Mhambi. De tyckte så mycket om vår skogshonung, så de köpte alla burkar som jag hade hemma. Nu har vi en norsk präst som ska vara volontär här i tre månader. Den svenska gruppen visar sig vara ungdomsledare från Svenska Alliansmissionens
Ungdomsförbund. Organisationens ledare, Jacob Ämterlind, var volontär på miljöcentret för några år sedan och bestämde sig för att låta fler få se och uppleva kenyanskt miljöarbete med utgångspunkt i kristen tro. Den norske volontären är Knut Grønvik, präst i Lommedalen kirke i Bærum och tidigare Korsvei-präst. Annars är det skandinaviska inte särskilt närvarande på Mwamba Conservation Centre. Den här veckan pågår en utbildning för A Rocha-medarbetare från åtta afrikanska länder, och en nordamerikansk teologistudent och volontär, A Rochas Internationals direktor Sarah French och en brittisk biolog deltar i teoretiska och praktiska pass och måltider. Och så finns det en amerikansk turist som läste vackra ord om Mwamba i en Lonely Planet-bok och vilar här några dagar innan hon ska resa vidare på sitt stora soloäventyr i Östafrika. – Alla äter tillsammans här och hjälps åt att diska efter maten, förklarar Pauline Mhambi.
fågelstation Centret har flera delar och verksamheter. Den som det står om i Lonely Planet är gästhemmet, ett hus med reception och en liten matsal och så längor med gästrum, några uteplatser och en paviljong, och ett stort utekök under tak där man utan vidare kan laga till en nyslaktad get eller två. Eller flera hönor. Hit kommer grupper som den från Sverige och den med A Rocha-arbetare från flera länder, fågelskådare, forskare och turister. – Man kan vara med på en del av det som vi arbetar med när man är här, säger Pauline Mhambi. Många följer med på rock-pooling, till exempel. Det är mindre än 100 meter från gästhemmet ner till Watamu-stranden, känd bland annat för att den är äggläggningsplats för havssköldpaddorna.
n r 4
2019
uppdrag mission
25
reportage Tillgångar
reportage Tillgångar
Fågelstationen är en viktig del – lokalanställda och tillresta biologer och fågelskådare samarbetar där. Biologer och botaniker kommer också för att arbeta i Arabuko-Sokoko Forest.
från kol till levande skog Men det viktigaste arbetet på Mwamba Conservation Centre är det som medarbetarna gör tillsammans med människorna som bor i området. – Vi arbetar mycket med skolbarnen, berättar Stanley Baya som är centrets Community Conservation Manager (ledare för det samhällsinriktade miljöarbetet). Trots att de bor bara någon kilometer från havet har många av dem aldrig sett det. Vi besöker dem på skolorna och tar emot dem här på centret. Han är utbildad lågstadielärare och kom till A Rocha 2001 för att arbeta med ett speciellt uppdrag: att samordna assets, ett stipendieprogram för tonåringar vid kusten. – Det visade sig att de familjer som avverkade kustskogen gjorde det för att få extra inkomster, berättar han. De flesta av dem hade en någorlunda stabil ekonomi, men de behövde lite extra för att kunna skicka sina barn till gymnasiet, och att hugga ner skog för att kunna tillverka kol att sälja var det som låg närmast till för många. Då började vi arbeta med assets. Förkortningen betyder Arabuko-Sokoke Schools and Ecotourism Scheme, och arbetet startades med finansiering från undp:s Global Environmental Facility och i samarbete med det kenyanska utbildningsdepartementet, Kenya Wildlife Service och Kenya Forest Service. – Pengarna till stipendierna kommer från den lokala turistindustrin, från privata givare här och i andra länder, och från de inkomster A Rocha Kenya får genom ekoturism, säger Stanley Baya. En del av de vuxna som tidigare arbetade med att hugga ner skog och tillverka
26
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
kol har fått arbeten med att vårda skogen och ta emot turister istället. Och tonåringarna? Jo, stipendierna kallas eko-stipendier, och alla stipendiater får extra undervisning i biologi och miljövård, deltar i trädplantering och letar upp och tar bort snaror som tjuvjägare sätter upp i skogen.
på guds sätt Tillsammans med odlande familjer i området och A Rocha i andra länder har medarbetarna i Kenya lanserat Farming God’s Way, ett utbildningsprogram som bygger på modern forskning om hur man odlar grödor som kan bli till mat utan att skada naturen – och hur man på bästa sätt reparerar skador som redan har uppstått. Och så är det kursen Fundamentals of Ornithology, som A Rocha Kenya ger varje år på Elsamere Field Studies Centre vid Naivasha-sjön tillsammans med ornitologiavdelningen på National Museums of Kenya, Tropical Biology Association och NatureKenya. Den samlar både inhemska och tillresande fågelskådare, nybörjare och professionella. Vid Mida Creek finns mangroveskog som också lockar många besökare och ännu fler vattenfåglar, fiskar som leker och sköldpaddsungar som behöver växa till sig. Både den och Arabuko-Sokoke Forest finns med i unesco:s Biosphere Reserve. – Men titta här, säger Stanley Baya och böjer sig ner för att plocka upp något i sanden. Det är en liten plastbit. Mikroplaster, plastbitar som är mindre än en halv centimeter i diameter, är ett av de mycket påtagliga miljöproblem som Kenya inte kan värja sig mot trots förbudet mot plastpåsar. Plasten finns överallt, inte minst i havet. Det finns mycket att göra för assets-tonåringarna både nu och när de är redo att ta ett ännu större ansvar. n
A ROCHA KENYA
ASSETS
Den kristna miljöorganisationen
Arabuko-Sokoke Schools and
och finns i flera världsdelar.
av A Rocha Kenyas verksamheter
A Rocha grundades i Portugal A Rocha Kenya är en av de
Ecotourism Scheme, ASSETS, är en
kallad food insecurity, alltså ojämn
och startades finansiering från
har varit en av orsakerna till att
nationella grenarna och arbetar
UNDP:s Global Environmental
utbildning för barn och vuxna,
det kenyanska utbildningsdeparte
med miljövård, lärarutbildning,
Facility. Den drivs i samarbete med
forskning och innovationer som
mentet, Kenya Wildlife Service och
till exempel den bränslesparande
kustskogen Arabuko-Sokoko Forest
kan förbättra människors vardag, fireless cooker. Verksamheten
värdefull skog har huggits ner. 2011
började A Rocha Kenya arbeta med ett forsknings- och utbildnings-
projekt, Farming God’s Way, och
två år senare kunde metoderna
är en turistattraktion, och familjer
A Rocha och familjerna i området.
inkomster genom att vårda den och
mat har blivit jämnare och att
som tidigare högg ner den kan nu få
Conservation Centre vid Watamu
visa den. Tonåringar kan studera på
nära Malindi.
och ofta låg tillgång till mat. Detta
Kenya Forest Service. Den unika
finns både i Nairobi (Karara, Karen) och i området runt Mwamba
FARMING GOD’S WAY
I området runt Mwamba råder så
gymnasiet tack vare ASSETS-
börja användas i samarbete mellan
Det har lett till att tillgången på skogsskövlingen bromsats.
stipendierna.
n r 4
2019
uppdrag mission
27
reportage
reportage Alla kan odla
säckodling en lösning i Kampalas fattiga områden Susan Nankya har haft tre utbildningspass under dagen: ett om att tillverka kolbriketter av hushållsavfall som bananskal och majskolvar, ett om handbyggda sand-bio-filter i enfamiljsstorlek, och så ett tillsammans med kollegan Stanley Baya om fireless cookers, ett slags värmeisolerande korgar som sparar mycket matlagningsbränsle. Nu är det dags för praktiskt arbete: Susan Nankya ska lära ut säckodling. Hennes elever den här dagen är inte de skolbarn eller familjer som hon möter i sitt arbete som A Rocha Ugandas Community-based Project Officer i Kampala varje dag – den här veckan är det fortbildning på Mwamba Conservation Centre nära Malindi i Kenya, och A Rocha-medarbetare från åtta afrikanska länder har samlats. – Vi har arbetat med säckodling på flera skolor i Kampala, berättar hon. Odlingssäckarna står på skolgårdarna – de är inte lätta att flytta för hand när man väl har gjort dem i ordning. Men en sidoeffekt är att säckodling också har kommit igång i familjer nu. – Många som bor inne i de fattiga områdena har inte någonstans att odla, men nästan alla kan ha en säck vid dörren, säger Susan Nankya. Och säckar finns ju överallt. I säckarna kan man odla många av de grönsaker som är populär vardagsmat: mangold, collard greens och andra gröna bladgrönsaker, tomater … – Men vi har haft problem med att aporna tar grönsakerna, så nu planterar vi chili också, säger hon. nnn
A ROCHA UGANDA Uganda-grenen av
den internationella A
Rocha-rörelsen arbetar
mycket med utbildning av barn och vuxna i
Kampala och med att
kartlägga djur- och växt-
liv i Lubigi Wetland, Kam-
palas största kvarvarande sjö och vårmark. Mer än
300 lantbrukarfamiljer
har deltagit och deltar i
Farming God’s Way-
programmet, och inne i
Kampalas fattigare om-
råden pågår WASH, Water,
Sanitation and Hygiene Project, där gemensam tillverkning av sand-
bio-filter, tillverkning av
Alla kan odla
REPORTAGE AGNETA HANSSON OCH ANNA BRAW
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
kolbriketter gjorda av
hushållsavfall, säckod-
ling och tillverkning av
fireless cooker-korgar
är praktiska inslag. En
del familjer har kunnat
börja sälja hemgjorda kolbriketter och få en
extrainkomst på det viset.
Konceptet är enkelt, men inte riktigt så enkelt som det ser ut. En säck full med jord skulle inte vara den optimala miljön för kålväxternas rötter, och det skulle bara gå att odla i jordytan högst upp. – Vi börjar med att knyta snöre runt hörnen i botten, en liten bit in, säger Susan Nankya och visar. Sedan vänder vi säcken ut och in, och då har den en bättre botten. Nästa steg är att forma den till en ganska låg cylinder genom att vika ner den övre kanten. Och sedan börjar det arbete som är säckodlingens hemlighet: en kaffeburk utan botten ställs mitt i säcken och fylls med stenar. Runt den fylls säcken med jord upp till samma nivå. Burken dras upp en bit och fylls igen, och jorden fylls också på. När detta har upprepats några gånger finns det en pelare av stenar i mitten av säcken och jord runtomkring, och kaffeburken tas bort. – När vi alltid vattnar i mitten sprids vattnet i all jorden i säcken, förklarar Susan Nankya, och det blir inte alldeles för blött någonstans och torrt någonstans. Då kan vi också göra hål i säckens sidor och sätta frön där, så att vi utnyttjar jorden och ytan maximalt. Hennes kolleger från Tanzania, Kenya, Ghana och andra håll har blandat sandig jord med kompost och hjälps åt att förbereda säckarna för sådd. – En sådan här säck kan betyda mycket för en familj – det går verkligen att odla egna grönsaker och skörda i flera omgångar, säger Suan Nankya. Och det är också viktigt att barn i storstadsmiljöer förstår hur odling går till och hur värdefull maten är. Vi gör det här både för själva matens skull och för att ge dem en möjlighet att börja titta på skapelsen. n
n r 4
2019
uppdrag mission
29
reportage
reportage Läsning för framtiden
Läsning för framtiden
n n n Romanförfattare, forskare, poeter, dramatiker och teologer har i mer än hundra år sökt sig till Sigtunastiftelsen för att hitta arbetsro och inspiration – ofta också gemenskap med andra som har kommit dit i samma syfte. Sigtunastiftelsens klippsamling är vida beundrad. Färre känner kanske till den specialsamling som Sigtunastiftelsens bibliotekarie, Anders Claesson, har byggt under de senaste åren. – Sedan 2008, när folkbiblioteket flyttade ut och jag tog över ledningen, har vi utvecklat vår ungefär 100-åriga humanistiska bibliotek till ett specialbibliotek för studenter och forskare, skola och allmänhet, berättar han. Bland Sigtunastiftelsens nuvarande fokusområden finns ämnesområdet Hållbarhet för hela människan. Det innefattar den inre, existentiella eller andliga, och den yttre, miljömässiga, hållbarheten. Vi har alltså ett fokus som är en helhetssyn på människa, natur och miljö. Inom detta område har jag köpt in kvalitativ och aktuell svensk och internationell litteratur som har en egen avdelning i biblioteket. Fokus i samlingen ligger, berättar Anders Claesson, på de ekoteologiska, existentiella, miljöetiska dimensionerna. Men eftersom området präglas av en helhetssyn köper han också in litteratur om miljöpolitik, miljöekonomi och aktuell miljödebatt och håller sig à jour med ämnesområden som mat och jordbruk, konsumtion, livsstil, arkitektur och konst med miljömässig relevans. Biblioteket prenumererar dessutom på en rad miljötidskrifter. En underavdelning i samlingen är pilgrimslitteratur och pilgrimsteologisk litteratur. – Den anknyter starkt till ämnet inre hållbarhet, säger Anders Claesson, och till tanken att skapa en ny relation till naturen.
Hållbarhetslitteratur samlas i Sigtuna
Den som vill läsa om jordens framtid och hur vi kan arbeta för den kan slå sig ner i Sigtunastiftelsens bibliotek. Där har Anders Claesson de senaste åren arbetat med en specialsamling: hållbarhetslitteratur. INTERVJU ANNA BRAW
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
BILD: MAGNUS ARONSON
n r 4
2019
uppdrag mission
31
reportage Läsning för framtiden
reportage Läsning för framtiden
Kristendomens bidrag är att peka mot, och gestalta, att livet är heligt och jorden levande med egenvärde. BILD: PRIVAT
BILD: MAGNUS ARONSON
Genom samverkan med Omställning Sigtuna, som är en del av den internationella Transition Town-rörelsen där Anders Claesson själv är med, har stiftelsen väckt ett lokalt intresse för miljöbiblioteket. Anders Claesson har också bjudit in den lokala Naturskyddsföreningen och gjort miljöfilmsvisningar tillsammans med den. – Det vi har gjort tillsammans har spridit sig till Omställning Sverige och genererat några mindre och kvalitativa donationer, berättar han. Jag har också spridit information om miljö biblioteket till det nationella ekoteologiska nätverket med bas i Västerås stift och till Cemus Uppsala, det studentdrivna miljöuniversitetet. Det är ingen jättestor samling, men jag försöker hålla den kvalitativ och aktuell med den senaste svenska och internationella litteraturen. Anledningen till satsningen på en specialsamling är inte bara att hållbarhet är ett av
32
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
Sigtunastiftelsens fokusområden utan också att miljöteologi är något som engagerar Anders Claesson. – Jag tror att vi tillsammans måste formulera och gestalta en kristen teologi och andlighet som är dialogisk, mångstämmig, dialektisk, parodoxal, helhetstänkande, samverkande och aktivistisk, och som är inkluderande mot varandra och naturen, säger han. Jag tror att vi också måste formulera och gestalta denna teologi och andlighet kontextuellt, in i samhälleliga och kulturella berättelser, kosmologier och världsbilder. Där kan vetenskap, kultur och religion bidra. Kristendomens bidrag där är bland annat är att peka mot, och gestalta, att livet är heligt och jorden levande och har ett egenvärde. Han berättar om förvaltarskapstanken, som egentligen bygger på en intim och ansvarsfull relation mellan Gud, människa och natur i den
BESÖK
SIGTUNASTIFTELSENS BIBLIOTEK
– Varmt välkomna hit till Sigtunastiftelsen! säger
Anders Claesson. Vi har
kristna traditionen, men som också har kritiserats för att den historiskt har gett rum för en överhöghet och ett utnyttjande av naturen. – Ekoteologin är mycket en respons på det, säger han.
öppet alla vardagar. All
media, utom vissa specialsamlingar, är till utlåning.
Vi erbjuder fjärrlåne
service från hela Norden, och vi lånar också ut till
fjärrlånebibliotek i hela Norden. Det finns goda studiemöjligheter med
studierum, studieplatser
med Mälarutsikt, wifi och ekologiskt espressokaffe!
Om man vill kan man boka rum på Sigtunastiftelsen, äta på restaurangen här
och stanna i ett par dagar
för att studera och vila.
nya berättelser Anders Claesson talar om berättelser: – Jag tror att den här förändringen av vår världsbild och av de kulturella berättelserna om människans och jordens villkor idag är nödvändig om vi succesivt ska kunna ställa om vårt samhälle för att möta de stora sociala och miljömässiga utmaningar vi står mitt i. Det rör framförallt övergripande berättelser som kan formuleras och gestaltas på olika nivåer, förklarar han, och som dialektiskt får konsekvenser för samhälle och politik, kultur och natur – inom ramen för den sekulära staten.
– Det är nog helt enkelt så att den modernistiska tillväxtberättelsen, som har ekonomisk vinstmaximering med oändlig materiell tillväxt och oändliga naturtillgångar som sina bärande element, inte kan hantera de här frågorna. Vi behöver nya, hållbara samhällsberättelser och kulturberättelser, där också tillväxtbegreppet ges ett hållbart innehåll, berättelser om människors, livets och jordens villkor.
tvärvetenskapligt tänkande Genom sitt arbete med specialsamlingen har Anders Claesson följt bokutgivningen i ämnet i drygt tio år och dessutom läst tidskrifter. En del tips har han också fått genom att studenter och akademiker som kommer för att använda biblioteket har frågat efter böcker. – I spåren av miljökriserna och samhälls kriserna föds det nya berättelser idag, säger
n r 4
2019
uppdrag mission
33
reportage Läsning för framtiden
FYRA BOKTIPS FRÅN
ANDERS CLAESSON,
SIGTUNASTIFTELSENS BIBLIOTEKARIE
”Som fjärde viktiga
”Först måste jag
läsning
nämna Shalom
måste jag
Jord av Harry
nämna den
Månsus, och
de böcker som
amerikanska ekofeminist-
den. De har ett
Ruether, som i bland annat i
teologen Rosemary Radford
han skrev efter
Gaia and God utifrån en his-
profetiskt, skapelseteolo-
torisk bakgrund tydliggjorde
giskt och personligt och nära
för mig hur den patriarkala
tilltal. Jag var och är mycket
kulturkontexten har präglat
inspirerad av Harry Månsus
kristendomen och övriga
miljömässiga och sociala
världsreligioner, och hur det
vision för kyrkan.”
i sin tur präglat kristendo-
mens och övriga religioners
”Viktig blev
historiskt problematiska syn
sedan Gunnar
på kvinnan, kroppen, skapel-
Edmans natur
sen, naturen.”
lyriska och mys-
tika skapelse teologiska
Rosengården.
BILD: SIGTUNASTIFTELSEN
FLER TEOLOGER ATT LÄSA
utläggningar
Anders Claesson bjuder
– som i Den stora bejakelsen
på en rad författarnamn –
eller i den fina diktsamlingen
böcker av bland annat dessa
Charis – med Kristus-
författare finns att utforska i
mönstret inristat i skapelsen,
Sigtunastiftelsens bibliotek:
i medmänniskan, i björken.”
”Nästa viktiga
Thomas Merton
den kreativa,
Richard Rohr
Wendell Berry
läsning var
Sallie MacFague
amerikanska
William T. Cavanaugh
befrielse- och
Cathrine Keller
feministteolo-
gen Matthew Fox. Han lyfte
John O’Donohue
bland annat i Original Bless
Stefan Edman
ing tydligt in den mystika
Gustaf Wingren
grunden – creation spirituali-
Olov Hartman
ty – för ett bredare engage-
Elisabet Hermodsson
mang i hela skapelsen, där
Harry Månsus
de teologiska och andliga
Per Larsson
gränserna mellan kyrka,
Sigurd Bergmann
samhälle, kultur och skapelse,
natur, kropp blev mindre exkluderande för mig.”
34
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
han. Så är det i akademin, det civila samhället och de kristna och övriga religiösa traditionerna. Inom akademin har det uppstått öppningar för ett tvärvetenskapligt tänkande där humaniora får en viktigare roll. Som ett exempel nämner han Environmen tal Humanism, ett ämnesområde som Sigtunastiftelsen har engagerat sig i via forsknings samverkan med Nordic Network for Interdisciplinary Environmental Studies, nies. Ett annat är cemus, den studentdrivna miljö institutionen på Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. – Vårt samarbete med cemus har genererat fyra internationella konferenser under namnet Climate Existence, där det konstnärliga språket har haft en framträdande roll.
Anna-Karin Hammar Ett programinslag i Climate Existence-konferensen.
BILD: SIGTUNASTIFTELSEN
Annika Spalde Sven Hillert
växande rörelse Ett annat samarbete, som har utmynnat i två internationella konferenser – den senaste i maj i år – är med det Naturens Rättigheter eller End Ecocide. – Det är en mer aktivistisk rörelse som arbetar för att upprätta ett juridiskt ramverk där naturen själv ges rättigheter, berättar Anders Claesson. Med ett sådant skulle vi röra oss från en antropocentrisk till en ekocentrisk etik, och det skapar helt nya förutsättningar både för vår relation till naturen och för sätt att bygga kultur och samhälle på naturens och människans villkor. Det här är en växande rörelse, och jag tror att den kristna kyrkan kan hitta en spännande dialog och samverkan med den.
Han förklarar att End Ecocide-rörelsens natursyn är inspirerad av ursprungsbefolkningarnas syn på naturen som helig. En katolsk präst och kulturhistoriker, Thomas Berry, är också en viktig inspiratör, och en annan är Teilhard de Chardin. I påve Franciskus miljö encyklika från 2015 finns samma tanke om naturens inneboende värde. – I civilsamhället växer det också fram folkrörelseberättelser – till exempel i den världsvida Transition Town eller Localization-rörelsen, säger Anders Claesson. Sigtunastiftelsen samverkar med dem. De nya berättelserna är inte den stora modernistiska världsförklarande berättelsen, eller den samhällsförklarande. I vår postmoderna och postsekulära tid har vi flera mer eller mindre provisoriska berättelser på olika nivåer.
tidigt och nutida Och vad finns det att läsa för den som vill fördjupa sig i detta genom teologin? – Den kristna traditionen har ju många fina företrädare som sedan 1970-talet har formulerat sin ekoteologiska respons på miljökrisen. Thomas Berry är en av pionjärerna, och Mary Evelyn Tucker för hans ekoteologi vidare. Men redan i fornkyrkan och inte minst i kristkeltisk teologi fanns det ju teologer som formulerade en mer inkluderande syn på naturen. Och ur ekoteologisk synvinkel blir två medeltida teologer och personligheter, Hildegard av Bingen och Franciskus av Assisi, mer och mer uppmärksammade idag. n
n r 4
2019
uppdrag mission
35
reportage
reportage
Andlig mångfald, biologisk mångfald Minet Park i London har blivit grön igen REPORTAGE AGNETA HANSSON OCH ANNA BRAW
Det första Dave Bookless såg var en stor betongplatta och en massa skräp. Men på kartan var Minet Park grön, och nu är den det i verkligheten också. u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
Att bo i Southall var självklart för Dave Bookless och hans familj. – Mina föräldrar var missionärer i Indien när jag föddes, och jag växte upp där, berättar han. Så jag dras till den här delen av London. Southall är inte känt som någon attraktiv del av Storbritanniens huvudstad – Dave Bookless och hans familj hör till en minoritet här med sina flera generationer av europeiska anfäder. – Det man ser mest här är att ”alla” kommer från Indien, men det som inte syns så mycket är att en del har bott här mycket länge och andra är mer eller mindre nyanlända. Familjen är viktig här, och många bor trångt. Southall sägs också vara den enda järnvägsstationen i Storbritannien med namnet på både engelska och punjabi på skyltarna. Här har Dave Bookless varit deltidspräst i en anglikansk församling de senaste åren samtidigt som han har lett arbetet i den brittiska delen av den kristna miljöorganisationen A Rocha. Parallellt med de två uppgiftarna har han arbetat med en doktorsavhandling i Cambridge i ämnet biologisk mångfald och teologi. Och det var här han gjorde en upptäckt när han letade efter en ny promenadrunda att gå med sin hund. ■■■
hundpromenad – Det var faktiskt så att jag tittade på en karta i hopp om att upptäcka något grönt, säger han. Jag insåg att det fanns en jättestor grönyta som
jag aldrig hade hört talas om här i Southall, och jag undrade vad det var. Det är ju så trångt överallt här annars. Han satte på hunden kopplet och gick dit. – Det första jag såg var den här parkeringsplatsen, säger han och visar en stor betong platta. Det var enormt skräpigt här, och jag fick reda på att det var ett slags bakluckeloppis med elektronik här vissa dagar, att mycket antagligen var stöldgods, och att försäljarna ofta lämnade det som de inte kunde sälja efter sig på marken. Utmed kanterna låg det tomma flaskor och spår av drogmissbruk. Och längre in i grönområdet fanns det bilvrak och enormt mycket sopor. Det visade sig att det som på kartan såg ut att vara en park var tänkt som en park – en rik familj, Minets, hade ägt den länge och lämnat ansvaret till Borough of Hillingdon – men att ingen hade brytt sig om den på länge och att den i praktiken fungerade som en extra farlig och helt oreglerad soptipp.
”vad gör ni med jorden?” Dave Bookless hade studerat historia och religionspedagogik med inriktning på grupper där flera religioner finns representerade (Multifaith Religious Education), och sedan arbetat med att undervisa om kristendom som världsreligion på Bradford’s Interfaith Education Centre, innan han blev präst.
n r 4
2019
uppdrag mission
37
reportage Andlig mångfald, biologisk mångfald
reportage Andlig mångfald, biologisk mångfald
A ROCHA UK
MINET PARK
Minet Country Park eller Minet Park öppnades för
allmänheten 2003 efter några års arbete med röjning
A Rocha UK är den
brittiska grenen av den internationella kristna
miljöorganisationen
och landskapsarkitektur. I parken finns ett besökscenter
A Rocha, som började med
gångbanor, och på olika platser finns picknickplatser.
i Portugal (A Rocha betyder
med klassrum, kök och toaletter, runtom i parken finns
ett fågelskådningsreservat
A Rocha-medlemmar rapporterar vad de ser av växter,
”klippan”). Medlemmar
Minet Country Park är en så kallad Green Flag
praktiska, långsiktiga natur
lokalbefolkningen att ”utforska miraklen i Guds
finns Minet Park och Wolf
insekter, fåglar och däggdjur i parken och dess närhet.
site, och A Rocha UK arbetar nu för att uppmuntra skapelse och upptäcka mer av naturens
skönhet”, står det på A Rocha UK:s webbplats.
och anställda arbetar med
vårdsprojekt – i London
Fields – och dessutom bland annat med att låta skolbarn
uppleva naturen och delta i naturvårdsarbete. DAVE BOOKLESS
Samma vecka som den här intervjun gjordes, i maj
Men det var en semester som gjorde att han blev miljöteolog. – Vi hade varit på en vacker ö med familjen, och när vi skulle lämna stugan som vi hade hyrt städade vi, och så skulle vi slänga soporna. Jag hade inte sett några soptunnor, så jag frågade var de var. Någon pekade: ”Gå ditåt så ser du.” Jag gick, och kom fram till ett stup, och tittade ner. Och det var som om jag hörde Gud säga: ”Vad håller ni på med? Vad gör ni med jorden?” Den vackra öns sopstrand blev starten på Dave Bookless och hans familjs engagemang för praktiskt miljöarbete och för att visa på banden mellan den kristna tron och ansvaret för skapelsen.
2018, disputerade Dave
Bookless på sin avhandling
i ämnet biologisk mångfald och teologi i Cambridge.
Han har tidigare skrivit
två böcker som har getts ut på Inter Varsity Press i
England och översatts till
flera språk: Planetwise och
God Doesn’t Do Waste. Han
är deltidspräst i anglikanska
kyrkan och arbetar sedan många år också för
A Rocha UK.
fotbollsstadion i kullarna Hundpromenaden många år senare var bara tänkt som just en hundpromenad, men när Dave Bookless började utforska familjen Minets obebyggda landområde såg han framför sig något som inte syntes där just då. – Det är ju gott om plats här, och Southallborna behövde en plats för picknick, för alla åldrar, för barnvagnar och löpträning och promenader … A Rocha UK lyckades komma i kontakt med rätt tjänstemän och politiker i Borough of Hillingdon för att kunna föreslå ett samarbete, och snart kunde Dave Bookless och hans medarbetare bjuda in företrädare för alla religiösa grupper i stadsdelen till möten där de gemensamt planerade för städningsdagar och manifestationer. – Det finns en lag här i Storbritannien som gör det möjligt för den som har rivit en byggnad att ge bort rivningsmaterialet gratis mot att den som tar hand om det forslar bort det, berättar han. Villkoret är förstås att det inte får vara giftigt eller farligt på något annat sätt.
Det här var när gamla Wembley revs, och vi hade kontakt med några som kände till den lagen och såg potentialen i det materialet. Så vi fick hit det och byggde stabila kullar av det, och sedan täckte vi dem med jord och sådde gräs och blommor.
rötter behövs När Dave Bookless visar runt i Minet Park nu är det en etablerad stadsdelspark där människor lever en del av sin vardag och sina helger. Det händer fortfarande att en del lämnar sopor efter sig utmed gångvägarna och i gräset, och Dave Bookless berättar om skräpplockningsdagar när några representanter för var och en av de större religiösa grupperna i området har hämtat handskar och sopsäckar och parken har blivit fin igen genom en informell skräp plockningstävling. – Polisen här har också haft ett lag! säger han. Det har varit väldigt trevliga dagar. Men den stora effekten, som en del besökare är helt omedvetna om och som A Rocha UK försöker berätta om med hjälp av informations skyltar, är att människorna i Southall nu är en del av en mycket större biologisk mångfald. Där det tidigare mest växte sly finns det många olika sorters träd, blommor, örter och buskar (trots att det ser helt naturligt ut kräver det en del underhållsarbete av A Rocha UK och deras vänner). Och tack vare det som växer söker sig många fåglar, däggdjur, grodor och insekter till parken. – Eftersom jag själv är född i ett annat land har jag haft anledning att fundera mycket på människans behov av rötter, säger Dave Bookless. Det finns så många människor som känner sig rotlösa. Så visar han ett träd som just har börjat blomma. ■
n r 4
2019
uppdrag mission
39
betraktelse
Lupptäcktsfärd – en form av pilgrimsvandring
LOTTE MÖLLER
och lättläst. Med sina 51 sidor
CHRISTINA BYSTRÖM, MAJA BERGQVIST OCH CECILIA LINDSKOG NÄR VI FÅR ORDET
LINDSKOG FÖRLAG 2019
liserade, och inte just mer än siffror”.
strof, och en man och hans son för-
människorna i boken är värda att jag
snarare än strukturellt förtryck. Vil-
kontinent för att kanske hitta mat,
livssituation. Över min livssituation.
då? Många försök att lyfta fram
inbjuder den till sträckläsning, men
tar mig tid att reflektera över deras Denna bok är en liten pärla.
ken roll har den profetiska diakonin orättvisor faller på att de möter det
familj, kärlek och drömmar
När vi får ordet går till organisationen
senmoderna samhället.
och livnär sig till största delen på att
bedriver läxhjälp i byn Maxenau
på praktiskt profetiskt arbete.
där jag bor. Hon är min vän, och hon
SOLVEIG BERNSTRÖM,
påverkansarbetet ser ut och positiva
Valentina är rom från Rumänien
tigga utanför matbutiken i staden har lärt mig att vi människor har
så mycket gemensamt, även om vi lever under olika förhållanden.
I boken När vi får ordet får vi
Överskottet av försäljningen av
Coloboratie Lund-Maxenau som
i Rumänien. ■
KYRKOKÖRSMEDLEM OCH FRIVILLIGMEDARBETARE I ASKERSUNDS FÖRSAMLING
möta tjugoen romer som berättar om familj, kärlek och drömmar. Jag blir starkt berörd av att
läsa om Maradona som beskriver
sin kärlek till havet. Tack vare ett
POLITISK OCH PROFETISK DIAKONI – OLIKA PERSPEKTIV PÅ KYRKANS RÖSTBÄRANDE ROLL I SAMHÄLLET ARGUMENT FÖRLAG 2019
är havet en outsinlig källa till glädje.
vilken är diakonins roll?
del av Danielas storas intresse för
överblick över diakonins bakgrund
Längre fram i boken tar jag
matlagning. Hennes mammas
förmåga att ”laga goda soppor av ingenting” har inspirerat Daniela,
vars dröm är att få arbeta som kock. Jag blir nästan tårögd över
Marinelas kärlekshistoria. Hon blev
och texten på den andra. Det
gör att boken är njutbar för ögat
sitt profetiska uppdrag på sätt som verkligen förändrat villkoren för de
till exempel på diakon- och präst
utbildningarna, passar hennes bok
utmärkt som grund och inspiration. Precis som profeterna, och Jesu
av ökande klyftor. Jesajas uppma-
ljuder, som Evelyn Miranda-Feliciano
skriver citerad i boken, starkare än någonsin ”i vår tid då orätten är
globaliserad och institutionaliserad, då de fattiga är ännu mer margina-
söker ta sig fram över en nästan öde vänligt sinnade medmänniskor och ett levande samhälle någonstans.
I Christopher Nolans film Inter
stellar (2014), som också har förvandlats till roman, pågår klimatkatastro-
fen för fullt: det går bara att odla ett fåtal grödor, och människors lungor förstörs av damm som yr överallt. Det är två av många framtids
scenarion i filmer och romaner
efter millennieskiftet. Kanske ett
ämne för församlingens bokcirkel,
mest marginaliserade.
samtalsgrupper eller filmcirkel?
väldigt viktig bok om varför kyrkan
interaktioner
måste agera profetiskt. Anna Ardin lyckas med att på ett översiktligt och lättfattligt sätt beskriva så
Den självklara titeln Binas historia
var redan upptagen – norska Maja
svenska 2016 och blev mycket
En lång rad författare kommer till
just binas och människornas
ickevåld och kyrkliga styrdokument.
uppmärksammad – men det är gemensamma historia som
korta bidrag till texten, utan att det
Lotte Möller skriver i boken Bin
istället inspirerar de mig till att vilja
Undertiteln är lång och innehållsrik:
läsa mer. ■
LINUS HERMANSSON, DIAKON I ANGEREDS FÖRSAMLING
framtidsscenarion
Cormac McCarthys roman Vägen
utkom 2006 och blev film i regi
av John Hillcoat och med Viggo
och människor (Norstedts 2019).
Om bin och biskötare i religion,
revolution och evolution samt många andra bisaker. Hon börjar i antiken och fortsätter fram till dagens
biodlarsammanhang och skriver
idéhistoria (Vad har det funnits för
teorier om vad vi kan lära oss av
bina?) och många personporträtt
på vägen, bland annat ett av broder
Mortensen och Kodi Smit-McPhee
Adam, en benediktinmunk som
sig i Nordamerika efter en stor kata-
hamnade i konflikt med sin abbot.
i huvudrollerna 2009. Den utspelar
arbetade med Buckfastbin och som
■ u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
Ett björklöv i min kupade hand En grön oblat för mig utgiven Vi lägger oss på rygg en stund i gräset och tänker på hur Livet manifesteras på så många sätt runt omkring oss. Och kanske blir ängen en ”thin place”, en plats där det, enligt keltisk tradition, är närmare till himlen. ■ TEXT OCH BILD KARL GUSTAV RÅSMARK
Lundes stora roman kom ut på
breda ämnen som befrielseteologi,
blir vare sig ytligt eller spretigt –
ning att ingripa mot orättfärdighet
med ett foto i närbild på ena sidan
exempel på hur kyrkan har omsatt
och dess olika tanketraditioner. För
den som är ny i frågeställningarna,
i hennes liv. Trots att hon förstår att Varje berättelse får ett uppslag,
Boken saknar fördjupning i hur det
tals, antingen citerade eller genom
samtida, lever vi i en tid som präglas
det aldrig kan bli de två.
Något jag saknar är mer exempel
Anna Ardin lyckas presentera en
förälskad i Gabi redan som tolvåring. Han var och är fortfarande mannen
välorganiserade och byråkratiserade
Men detta är en gedigen och
ANNA ARDIN
sommarjobb på en restaurang vid
kusten lärde han sig simma, och nu
40
Problem ses som individuella brister
innebära att göra en på-äng-promenad, sakta, med alla sinnen öppna. Se, lyssna, känn och smaka! Att gå på lupptäcktsfärd är att upptäcka det stora i det lilla, att med luppen och förstoringsglasets hjälp se saker som man annars oftast missar och går förbi. Utgångspunkten är att Gud kommunicerar med oss i skapelsen. Naturen kan ses som ett gränssnitt (interface) – en översättning som vi kan förstå och som kan lära oss något om Livets Gud. Det är i honom som vi lever, rör oss och är till. Lupptäcksfärden har mycket gemensamt med så kallade skapelsevandringar, men fokus ligger mer på det lilla, och det vi upptäcker får tala för sig självt. f ö r m i g k a n p i lg r i m sva n d r i n g
vi lupptäcker ■ hushumlan med dess orange-svartvita ”streckkod”. Hur den värmer upp en tidig morgon för att kunna ge sig ut tidigare än de flesta andra insekter. ■ ormbunksbladens fantastiska fraktalmönster. ■ att nässelhåren på undersidan av en brännässla är vackra i motljus. ■ tordyvelns metallic-undersida. ■ månlandskapet hos en skorplav. ■ att gräset blommar och att blommans detaljer är oerhört vackra och funktionella. ■ att ett enkelt björklöv har mycket att säga:
n r 4
2019
uppdrag mission
stipendierapport
stipendierapport
stipendierapport Livsvilja och glädje
TEXT OCH BILD ULF BOSTRÖM
Livsvilja och glädje
Singing People-utbytet har tagit sitt femtonde steg
”Det vi upplever borde alla få uppleva. Då skulle det bli en god värld”, skriver en av niomannagruppen Singing Peoples med lemmar i dagboken från Kapstaden. i början av mars landar vi, Emmanuel Kunda, Ulf Boström, Linnea Landström, Åsa Lindström, Martina Lundberg, Sanna Källman, Sten Källman och Jonatan Lundberg, i Kapstaden. I Sverige är vi allihop sångare men var för sig också rörmokare, filmare, projektledare, musikstuderande, körledare, musiker och pedagoger. Flera av oss bor i Luleå, men vi har också medlemmar i Örebro, Lycksele, Göteborg och Östersund. Tillsammans är vi sånggruppen Singing People, och vi har kommit för att delta i en tio dagar lång festival med sången i fokus. två oceaner att välja mellan Vi rör oss mellan armod och överflöd på bara några minuter. Sydafrika kallas för regnbågsnationen och Kapstaden för dess moderstad. Svindlande skön ligger hon i en dalkittel vid Atlantens kust under det tusen meter höga Taffelbergets karaktäristiska bordsskiva, dukat till utsiktsfest för alla som har råd. Vi har råd, vi är européer på besök, och vi skulle kunna tillbringa våra dagar i ett turist paradis med två oceaner att välja mellan, med fantastisk mat och underbart goda viner.
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
Men det är inte därför vi är här. Vi är ute efter den verkliga skatten: att få möta så många som möjligt av alla de fantastiska människor som bor här och ta vara på möjligheten att sjunga tillsammans med dem.
ett femtontal besök Sydafrika var det första land som föreningen Singing People Together i Norrbotten började samarbeta med, och vi har fortfarande starka relationer med skolor och körer här. Redan 2005 påbörjades ett utbyte mellan Luleå Kulturgymnasium och tre skolor i Kapstaden: Injongo Primary School och Joe Slowo Secondary School, som båda ligger i Khayelitsha, och Cedar Secondary School i Mitchells Plain. Sedan dess har Luleå Kulturgymnasium och festivalen Singing People Together hjälpts åt att hålla utbytet levande. Fram till idag har ett femtontal besök och svarsbesök genomförts. Resan som vår grupp gör är ett svarsbesök – en ungdomskör från Kapstaden deltog i Sing ing People Togethers internationella körfestival i Luleå och Norrbotten 2016. Hösten 2018 fick vår förening en inbjudan från Injongo Primary School, som ville genomföra en körfestival i Cape Town i Singing People Togethers anda. Körledare Monica Åslund samlade oss till en kör med namnet Singing People, bestående av nio körsångare, pedagoger och musikanter som alla har varit delaktiga i föreningens aktiviter. Vi är mellan 24 och 68 år, och vi träffades första gången i augusti 2017 i Luleå. Senare på hösten hade vi en repetitionshelg i Stockholm, och i januari 2019 träffades vi för ytterligare en helg tillsammans. Båda helgerna avslutades med spontana konserter inför en mindre publik. På kort tid repeterade vi in en repertoar för resan: svenska, haitiska och afrikanska sånger.
n r 4
2019
uppdrag mission
43
stipendierapport Livsvilja och glädje
Vi sökte hjälp med finansieringen av vårt deltagande i festivalen hos Lunds missionssällskap, Konstnärsnämnden, Sensus studieförbund och Luleå Domkyrkoförsamling.
kör utan ledare Den morgon när vi ska resa meddelar vår körledare Monica Åslund att hon har drabbats av vinterkräksjukan under natten. Sorg och bestörtning. Vi är ledsna för Monicas skull och oroliga för hur vi ska klara oss utan henne – det är ju hon som varit i Sydafrika mest och har de flesta kontakterna. Vi pratar mycket om det, inser att vi är en mycket resursstark grupp också utan Monica och tröstar oss med att hon får vila någon dag och komma efter senare. Det ska visa sig att det inte går och att vi verkligen klarar oss, trots att vi och våra värdar saknar henne. I Kapstaden välkomnas vi av representanter från de tre skolor som vi kommer att besöka i första hand: Injongo, Joe Slovo och Cedar. Cedar har ordnat en buss och en chaufför, Ernest, som är med oss hela veckan. Otroligt generöst, men också nödvändigt. Kriminaliteten är hög i de områden vi kommer att röra oss i, och vi har inte kunskap nog för att kunna skydda oss i alla lägen. Det har däremot våra värdar, som kommer att göra allt som står i deras makt för att ingenting ska hända oss. dans i tystnad Den första morgonen åker vi genom ett enormt township med oändliga rader av plåtskjul. Här sägs det bo omkring en miljon människor – ingen vet exakt. Idag besöker vi mellanstadieskolan Injongo. Musikläraren Mandla Kala tar emot oss,
44
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
stipendierapport Livsvilja och glädje
och barnen välkomnar oss med sång som går rakt in i hjärtat. De börjar med att sjunga en traditionell sång som handlar om att alla som ska vara här är inte här. Det är en sång till Monica. Sedan följer sånger, danser och teater. En grupp ska dansa för oss, men läraren har glömt den inspelade musiken hemma. Det hindrar inte barnen: de framför sin dans under tystnad, synkront och rytmiskt med perfekt timing. Det blir en magisk stund. En pojke kommer fram och håller en mono log. Hans röst och blick är intensiv. Han låter arg och talar hela tiden xhosa, så vi förstår inte vad han säger. Sedan avslutar han med en fnysning, vänder oss ryggen och går. Efteråt får vi veta att det var ett välkomsttal! Sedan börjar en workshop som håller på långt in på eftermiddagen. Vi lär ut den gamla folksången ”Fin är du”, trallen ”Här är vi” och några haitiska sånger. De lär oss några av de sånger de har sjungit för oss. Det är en stund av glädje för oss alla. Vi avslutar med att Emmanuel Kunda leder ”Family”, en sydafrikansk poplåt som är oerhört populär.
varma hjärtan Nästa dag åker vi till Jose Slovo Secondary School för att möta elever och lärare. Här finns en kör och en tidigare körledare, Xolisa Mkonjeni, som har varit på vår festival och som talar varmt om utbytet med Sverige. ”Sverige är ett kallt land, fyllt med människor med varma hjärtan”, säger han. Vi får träffa kören, ett fyrtiotal ungdomar som sjunger för oss så att vi nästan tappar fotfästet. Deras röster är så starka, så rytmiska, så samsjungna. De har haft fina framgångar
nationellt i körtävlingar det senaste året, får ”Ni vet att man säger att svarta inte kan ha vita vi veta. Inte konstigt. vänner, men jag är kan säga med stolthet att Lärare på skolan bjuder oss på föredrag de här människorna är mina vänner. Lyssna om apartheid och en gemensam måltid på en på dem! De är fulla av kärlek.” grillbar. Vi gör också ett besök på Philani, som Vi har kommit överens om att skriva dagbok ligger i Khayelitsha. Det är ett centrum för under resan, och på kvällen den andra dagen Mentor Mothers, mentormammor, som hjälper mammor i området och utbildar dem i skriver en av oss: ”Det vi får uppleva borde alla få uppleva. Då skulle det bli en god värld.” spädbarnshälsa, och det startades av Ingrid Leroux, en svensk läkare, med stöd av bland annat Svenska kyrkan. Vi sjunger för de kvin”lyssna på dem” nor som jobbar med det hantverk som sedan En dag får två av oss skjuts med en lärare säljs i Philanis butik. Kvinnorna sjunger också som är muslim med malaysisk bakgrund. Hon för oss med sina självklara, kraftfulla röster. tar med oss till Bo Kap, den berömda gatan med de färgglada husen. Där bor hennes moster, som bjuder in oss och berättar historien strukturerna lever kvar Under våra dagar i och runt Kapstaden möter om den malaysiska muslimska kolonin: hur vi många som inte har råd som vi. Vi möter malaysier blev tagna som slavar av boerna människor som har bott i staden hela livet men på 1700-talet och förda till Kapstaden. Idag som aldrig har varit på Taffelberget, på Cape hotas området av gentrifiering eftersom husen Point eller ens på Robben Island där Nelson är väldigt eftertraktade. Mandela satt 18 av sina 27 frihetsberövade år. Vår vän Xolisa Mkonjenis nya skola ligger De som inte har råd bor oftast i stora town i en stadsdel som heter Kraaifontein (kraai ships som Khayelitsha, Guguletu och Langa. betyder kråka på afrikaans). Här bor enligt Det är platser som domineras av fattiga kåkden sydafrikanska statistiken 43 procent svarta, 40 procent färgade och 14 procent vita städer av strövirke och korrugerad plåt, och – det är alltså en lite mer blandad stadsdel. bland de vuxna där är över hälften arbetslösa. Skolan heter Hector Pietersen school. Hector Det har gått 25 år sedan befrielsen, och vi sköts av polisen i Soweto 1976 när studenter anar tecken på att saker och ting förändras, men protesterade mot tvångsundervisning på förändringens vind är svag som en sommarbris. afrikaans. Han var 12 år. Apartheid som politiskt system är avskaffat, Assisterande rektorn tar emot oss och be- men strukturerna lever kvar. Fortfarande lever rättar om skolan. Elevkårens unge ordföran- ”de svarta” för sig, ”de färgade” för sig och ”de de håller ett tal. Han talar om elevernas och vita” för sig. skolans uppgift: att hedra Hector Pietersen Det är i Kapstadens townships vi finner genom att föra hans talan vidare och ta sig vår skatt. Det är här vi möter en livsvilja och själva på allvar. glädje som kryper in under skinnet. n Sedan besöker vi Xolisas underbara klass på 30 elever. Xolisa presenterar oss:
n r 4
2019
uppdrag mission
45
BILD: MAGNUS ARONSON, ARKIVBILDER
BILD: FRYSHUSET
KUNSKAPSUTBYTEN
VILL DU PRENUMERERA PÅ
SÅ SÖKER DU LUNDS MISSIONS-
med fyra noder:
Tidskriften kommer ut fem gånger
Lunds Missionssällskap delar varje
centrum för studiet av mötet mellan
temanummer under sommaren).
men också till teologisk utbildning
200 kronor inom Sverige, 300 kronor
sesidigt utbytesprogram mellan kyr-
arbeten, dialog och arbete för fred
Sydostasien.
i övriga världen. Skriv till pren@
Sällskapet ger också stipendier till
skap. Lunds Missionssällskap har
The Desmond Tutu Chair vid Univer-
GLOBALT NÄTVERK STÖDER EKUMENISKT ARBETE
LMS grundades 1845 och är Sveriges
äldsta missionssällskap. De första
svenska missionärerna i Indien och Kina kunde resa ut på uppdrag av
sällskapet. Missionsarbetet har
utvecklats och innebär idag sam
och ickevåld i en världsvid gemen-
Positiva barndomsminnen INTERVJU ANNA BRAW
mammor och barn var med då. Vi har haft animationsworkshop, påskpys-
sel, konstvandring på Malmö Konst-
hall … och i maj ordnade vi två bussar
ATT DELA UT STIPENDIER FÖR RESOR OCH PROJEKT SOM GENOMFÖRS HÄR HEMMA ELLER UTOMLANDS HÖR TILL LUNDS MISSIONSSÄLLSKAPS MEST
SYNLIGA VERKSAMHETER .
Aida Al Akrawi, du är verksamhets ansvarig på Barn till ensamma mammor Syd – vad gör ni?
Jag började arbeta som verksam
ge dem möjlighet att ha roligt till
sammans. De får dela en upplevelse, och de kan minnas, skratta tillsam-
mans och prata om den framöver. På våra träffar leker barnen med
varandra och med alla volontärer.
På det sättet får de möjlighet att
bli sedda och bekräftade av andra
vuxna än sin mamma. Mammorna i sin tur får lite avlastning och
hetansvarig här i februari förra
kan koppla av, umgås och utbyta
stöttar ensamma mammor och de-
befinner sig i en liknande situation.
positiva barndomsminnen i form av
Kan du ge några exempel på era
året. Vi är en del av Fryshuset, och vi ras barn genom att erbjuda barnen upplevelser. Det är en förebyggan-
erfarenheter med mammor som
aktiviteter?
som körde till Skånes Djurpark där vi tittade på alla djur, åt grillad lunch
Hur når ni de familjer som skulle
De här barnens och mammornas
vardag präglas ofta av oro, stress
och avsaknad av pengar. Vi försöker
mammor och barn. Under Barn- och
ungdomsfilmfestivalen i Malmö fick vi vara med på invigningen, och vi
Mammor berättar om skam och
de skäms och känner att de måste
ljuga och dölja sin situation för sina
skolkamrater.
mammor med barn. En del av
målgruppens behov för att inkludera,
är arbetslösa eller sjukskrivna.
skapa positiva barndomsminnen och
Våra medlemmar är ensamstående mammorna arbetar heltid, andra Gemensamt för alla är att de
lever med ekonomisk eller social
problematik, eller med båda delarna. Vi arbetar ständigt för att nå ut
ravårdscentraler, barnavårdscen-
dela ut ungefär 850 vinterplagg till
inte minst i det som våra medlem-
kunna ha glädje av att vara med?
hade en baddag. Veckan efter var det en klädgivardag när vi kunde
Behoven är stora, och det märker vi
otillräcklighet. Barn berättar att
Vi vill visa vägar till möjligheter och
uppmuntra barnen att ta del av det
medlemmar med?
Malmö FF spelade mot Dalkurd.
firade vi genom att gå och se när
till fler, och det gör vi bland annat ge-
som samhället erbjuder dem.
Vad kan ni stötta era
mar berättar för oss om sin vardag.
Ja, i februari var vi på Hylliebadet
med 20 mammor och 35 barn och
medlemmar på ett bra sätt.
och fikade tillsammans. Mors dag
de insats som är bra för både den
enskilde individen och samhället.
att vi kan hålla kontakten med våra
nom att kontinuerligt besöka möd-
traler, kvinnojourer, öppna förskolor,
socialtjänsten, flyktingboenden
och Familjens Hus. 2017 startade vi
ett nytt medlemsregister som har effektiviserat vårt arbete och gör
Vi försöker hela tiden lyssna till
öppna dörrar till ett innanförskap,
arbeta för ett socialt hållbart Malmö.
Vi ser vinsten med vår förebyggande
verksamhet på lång sikt, för vi hoppas
att de barn som vi möter inte kom-
mer att hamna i destruktiva miljöer
u p p d r a g m i s s i o n n r 4
2019
kristen tradition och kinesisk kultur, för de många minoritetskyrkorna i
I Kapstaden finansierar sällskapet
sity of Western Cape.
ett nära samarbete med Svenska
I Jerusalem ges stöd till Svenska
kyrkans internationella arbete,
kor och ekumeniska organisationer.
vissa projekt, till studier och till tryck-
ning av skrifter. Ansökan ska vara
väl förberedd, ingå i en långsiktig
VILL DU MEDARBETA?
teologi.
Mission på något annat sätt? Hör av
avkastningen på de gåvor som har
med inriktning på dialog och ökad
I Malmö stöder sällskapet projekt
grupper vars resa är en del av ett öm-
uppdragmission.se!
ekumeniskt.
Lunds Missionssällskap förvaltar
ungdomar under utbildning och
inom övriga Europa och 350 kronor
Vill du recensera en bok, göra en
med religionsdialog och religions
år ut resestipendier till i första hand
En helårsprenumeration kostar
teologiska institutet och dess arbete
hedersordförande. Sällskapet verkar
SÄLLSKAPS STIPENDIER
om året (inklusive ett tjockare
och biskopen i Lunds stift är dess
informations- eller utbildnings
verksamhet och innehålla en realis-
intervju eller bidra till Uppdrag
tisk budget för genomförandet.
dig till red@uppdragmission.se!
sionssällskaps ansökningsportal,
Ansökan görs via Lunds Mis-
www.lundsmissionssallskap.se/
testamenterats till sällskapet, och
förståelse mellan olika religiösa
stipendier. Ansökningsportalen
projektbidrag ut till sökande från
islam och kristendom.
15 april–15 maj, 15 juli–15 augusti
VILL DU BLI MEDLEM?
enligt anvisningarna och skicka
skap, LMS, får du tidskriften Uppdrag
– ett svarsmeddelande bekräftar
fyra gånger om året delas rese- och hela landet. Antalet sökande har ökat markant under de senaste
tio åren.
traditioner, framför allt judendom,
är öppen 15 januari–15 februari,
samt 15 oktober–15 november.
Fyll i ansökningsformuläret
Som medlem i Lunds Missionssäll-
UNGDOMAR VIKTIGA
I första hand stöder LMS unga
människor som vill göra tjänst i den
gränser. Sällskapet ger resebidrag
per år, alternativt en engångs
för volontärinsatser och bidrag till
projekt, studier och utgivning med
inriktning på utbildning, integration och fredsarbete, gärna i en mång-
fald av uttrycksformer, såsom musik,
att ansökan har kommit fram.
också kallad till årsmötet där ord
förande och styrelse väljs.
möten över kultur- och religions-
det genom att trycka på ”Skicka”
Mission (5 nummer per år). Du blir
globala kyrkan med en betoning på
Svar kan förväntas inom en
månad efter att ansökningstiden
Medlemsavgiften är 50 kronor
gått ut för respektive period.
summa på 500 kronor för livslångt
DOKUMENTATION
medlemskap.
När resan eller projektet har
Skriv till styrelsen@
avslutats ska stipendiaten/
lundsmissionssallskap.se!
stipendiaterna kunna dokumentera sina erfarenheter i text och bild,
konst och film.
rapporter som kan komma att publiceras i Uppdrag Mission
när de växer upp och att det vi gör
och/eller på hemsidan. Skicka
tillsammans ska leda till framtidstro och tillhörighet här i Malmö. ■
en tidskrift från lunds missionssäl
EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONS SÄLLSKAP • NR 3, 2018 • ÅRGÅNG 172 • 45 KR
IFT EN TIDSKR
STIPENDIATER
Övriga stipendiater hittar du på www.lundsmissionssallskap.se
KVINNORS HÄLSA I VÄRLDEN
PAKISTAN GUNILLA HALLONSTEN OM ASMA JAHANG INTERVJU ELSE IR 24 BERGLUND OM PSYKOSOCIALT KRÖNIKA ANSVAR STÖD 18 ET FÖR BERÄTTE LSEN 4
46
I Hongkong ges stöd till ett
UPPDRAG MISSION?
MISSIO FRÅN LUNDS
172 • 45 KR • ÅRGÅN G • NR 4, 2018 NSSÄLL SKAP
DEMO KRATI R” R BER, JAG RÖSTA TEMANUMME MTATA: ”JAG KENNETH RK 8 ZIMBABWE BYGGER NÄTVE ER 34 ORNA SOM N GENERATION USA NUNN RATION MELLA LONDON INTEG
uppdrag uppdrag
lskap • nr 2 • 2019 • årgå ng 173
en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 1 • 2019 • årgång 173
Att stötta unga
40
Kreativitet SIERRA LEONE: FÖREBILD VÄXJÖ STIFT: EFTERFRÅGAI RELIGIÖS TOLERANS 26 D KURS I UNGDOMSS INDIEN: FÄRGSTARK JÄLAVÅRD 21 SAMEXISTENS 8
KENYA: ”KYRKORNA MÅSTE TA SITT ANSVAR” 17 JERUSALEM: SKOLDAGEN BÖRJAR MED ÖPPET SAMTAL 6 HONGKONG: ”DET VIKTIGASTE ÄR ATT LYSSNA” 20
a st
nummer
text och högupplösta bilder till
u
rapport@lundsmissionssallskap.se!
27 september
n
fick också se fyra filmer – ungefär 50
Lunds Missionssällskap arbetar
ä
te
LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP
stipendiaten Positiva barndomsminnen
nnrr 4 4
2019
uppdrag mission
47
Returadress: Nätverkstan ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg
VI LEVER ALLA UNDER SAMMA HIMMEL Vi har samma rättigheter. Var med i kampen för allas rätt till ett värdigt liv.
BLI MÅNADSGIVARE! Sms:a ACT till 72905 och ge 100 kr/mån
4 2 0 1 9 48 svenskakyrkan.se/act uppdrag mission nr
Foto: Deborah Rossouw / Ikon
POSTTIDNING B