EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 2, 2016 • ÅRGÅNG 170 • 45 KR
Rätten till mat
LESBOS MATEN FÖRDE OSS SAMMAN 6 NEPAL VI UPPLEVDE DEN GÄSTFRIA KULTUREN 26 ENKÄTEN VAD ÄR EN PERFEKT MÅLTID? 16
MISSIONS UPPDRAGET I VÅR TID BYGGER PÅ DIALOG OCH INTERRELIGIÖSA MÖTEN. LÅNGT FRÅN DOKTRINER OCH REGELVERK MEN NÄRA TRON PÅ MÄNNISKOR OCH DERAS FÖRMÅGA. DET ÄR DE RÖRELSERNA VI FÖLJER I UPPDRAG MISSION.
Uppdrag Mission www.uppdragmission.se Tidskriften ges ut av Lunds Missionssällskap i samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete www.lundsmissionssallskap.se Ansvarig utgivare Samuel Rubenson Redaktör Marie Bosund Hedberg Media&Sånt Södra Promenaden 7B 211 29 Malmö 0733-60 87 54 red@uppdragmission.se Redaktionsråd Lars Micael Adrian, ordförande Anneli Dennersten Mika Vähäkangas Gunilla Kristiansson Lennart Hamark Agneta Hansson Kristiina Ruuti Urban Jorméus Erik W Graver Grafisk form sjunde.nu Prenumeration pren@uppdragmission.se 0733-60 87 54 Annonser annons@uppdragmission.se 0704-81 80 85 Tryck Ljungbergs, Klippan ISSN 2001-0087 Omslag Foto: Shutterstock.com Collage: sjunde.nu
2 UPPDRAG MISSION NR 2 2016
RÄTTEN TILL MAT MATEN ÄR SYMBOLISK I ORDET DJUPASTE MENING.
bokhyllor är så sönderläst som Alexander Schmemanns För världens liv. Söker jag ord för vad det är att vara människa, att hungra och att tro, att leva och att dö, går jag tillbaka till den. I all enkelhet visar Schmemann hur allt hänger samman, hur det går en rak linje från träden i Edens lustgård till bröllopsmåltiden i Guds rike, från köksbordet till nattvarden. Vi äter oss genom livet och är det vi äter, som filosofen Ludwig Feurbach träffande skrev. Maten vi äter blir vår kropp, formar vårt jag. Att äta är att vara delaktig i skapelsen, är att vidröra Guds heliga hantverk. I maten blir vi till. INGEN BOK I MINA
pekar på är att vi, vilseledda av en syn på kroppen som en maskin, har börjat tro att mat bara är drivmedel för kroppen, enbart en förutsättning för att vi ska fungera och kunna göra det vi vill. Att mat är en teknikalitet. Som om vi kunde skilja på vår kropp och vårt jag, kunde isolera vår hungriga mage från all vår djupare hunger. För sent inser vi att liksom matbrist förhindrar liv, äter överflöd upp det, att liksom hunger kan förvända livet kan mättnad förlama det.
FARAN SOM SCHMEMANN
RÄTTEN TILL MAT handlar inte bara om tillgång på livsmedel för dem som saknar. Det handlar ytterst om vördnad och tillit, om gemenskap och kärlek. I min barndoms Etiopien var maten centrum i livet. Inte bara, eller främst, en fråga om att tillfälligt mätta hunger. Att förbereda mat var omsorg och gemenskap, var tillfälle att smaka och lära. Att duka fram var lek och konst, var att fylla huset med färg och doft, med spänning och förväntan. Att sätta sig till bords var som att träda in i ett heligt rum, att ingå i ett sammanhang som berörde tillvarons djupaste skick, där mage, hjärta och sinne vävs samman. I bordsbönens välsignelse gavs startskottet för en fest, en skymt av himmelriket. Maten är symbolisk i ordet djupaste mening, är det prisma som samlade tillvarons alla strålar. Att äta är en i djupaste mening sakramental handling, ett möte med vår skapare, vårt ursprung och vårt mål, att äta är liturgi, en tjänst åt Gud och vår nästa.
samuel rubenson Professor i kyrkohistoria, Lunds universitet Ordförande i Lunds Missionssällskap Ansvarig utgivare
Alltid
Kära läsare!
14 PORTRÄTTET 16 ENKÄTEN 18 BETRAKTELSEN 22 I KORTHET 24 RECENSIONER 30 STIPENDIATEN
6
4
– MATEN FÖRDE OSS SAMMAN När bilderna på flyktingarna från Syrien som var på väg genom Europa hade visats på tv i några veckor fick fem goda vänner i Lund nog. Med en skåpbil fylld med livsmedel reste de söderut för att ta emot flyktingarna med varm mat.
”INGEN SKAM ATT NJUTA AV MAT” Det kan finnas de som menar att vi fokuserar för mycket på mat. Men jag tycker tvärtom: Vi tänker för lite på mat och måltid! Problemet är inte hur mycket tid vi ägnar åt måltiderna. Problemet är snarare vad vi fokuserar på, skriver Martin Lind, biskop emeritus och medlem i Gastronomiska Akademien.
26
– VI FICK UPPLEVA GÄSTFRIHETEN ”Det luktar bränd plast, avgaser och mat. Bilar och motorcyklar kör i zick-zack på de trånga vägarna och tutar för att meddela sin framfart. Affärerna är inträngda i botten av husen och skyltar på disken ut mot vägen berättar vad de säljer”. Så inleder Josefine Nyström och Mattias Ragnarsson sin stipendierapport från Nepal.
30
– VÅR KÖR ÄR UNIK Föreningen EKOO! i Lund har fått resebidrag för konserter och samarbete med sångare, körer, skolor, universitet, kyrkor och kulturinstitutioner i Ghana. Kören EKOO! firar tioårsjubileum och arbetar för att förvalta repertoaren med framför allt vokalmusik från olika delar av Västafrika. En stor del av körens repertoar är på Ewespråket som talas i Volta Region i Ghana.
När min syster var i tioårsåldern tyckte hon att man borde ersätta middagsmaten med piller. Kanske i olika färger för att göra det lite trevligare. Då skulle man slippa sitta vid bordet och äta mat som man inte var så förtjust i. Nu har hon kommit på andra tankar. En måltid hemma hos henne är inte bara god mat och dryck utan även en fin inramning med vacker dukning, blommor och ljus och hon lägger ner mycket tid för att alla runt bordet ska trivas. ”Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda”, heter det i FNs stadgar om mänskliga rättigheter. Den rätten tar vi som ganska självklar, vi som lever i de rika länderna. Maten som produceras beräknas räcka till hela jordens befolkning – ändå lider omkring 900 miljoner människor av hungersnöd idag. Massor av tittare följer mattävlingar och kändiskockar i tv. Bantningskurer blir omskrivna trender samtidigt som det kommer ut drygt en kokbok om dagen i Sverige. Vem tänker då på de där rättigheterna? FNs mål om att utrota hungern tar tid att uppfylla. 2015 skulle andelen hungrande människor ha halverats men det har inte skett. Hur kan vi bli mera delaktiga i att alla får äta sig mätta? När det nu inte finns piller i olika färger att ta till. Trevlig läsning! önskar Marie Bosund Hedberg Redaktör
UPPDRAG MISSION NR 2 2016 3
KOM OCH ÄT!
För de flesta av oss ger måltiden en positiv signal. Det kan finnas de som menar att vi fokuserar för mycket på mat. Kokböcker trycks i legio, tv och radio sänder matprogram och mattävlingar, köken byggs om och blir allt mer kostbara. Det är sant. Men jag tycker tvärtom: Vi tänker för lite på mat och måltid! Problemet är inte hur mycket tid vi ägnar åt måltiderna. Problemet är snarare vad vi fokuserar på. För de flesta människor känns det skönt att bli bjuden på en måltid. Redan ser man framför sig god föda och goda drycker, människorna som bjudit, samtal, skämt, gemenskap. Det finns undantag, jag vet. Om inbjudarna är människor vi har svårt för, om måltiden kan tänkas urarta till anklagelser eller trista samtal. I kristen tradition har måltidsgemenskapen alltid haft en central plats. Det räcker att gå till berättelserna om Jesus. Det är inte minst måltiderna som ger innehåll och karaktär. Han är inte politiskt korrekt och äter med människor som de flesta undviker. På något sätt upprättar Jesus människor genom måltider. Och hans egen profil blir tydlig just där. VI TÄNKER KANSKE oftast på
den heliga måltiden, som utgör den centrala gudstjänsten i nästan alla kristna samfund. ”Tacksamheten” kallades nattvarden i tidigkristen tid. Då tog man emot liv på nytt, och gjorde det i tacksamheten. Berättelsen om vandringen till byn Emmaus den första påskdagen (Lukas 24) sätter också måltiden i centrum. Det är en bedrövlig start på berättelsen. Två av Jesu vänner går bekymrade från Jerusalem en dagsvandring till byn Emmaus. Så ansluter en person de inte känner. Snart nog börjar han utlägga de gamla skrifterna och förklara för dem att den korsfäste lever. Främlingen är i berättelsen Jesus, men Jesu vänner känner inte igen honom. Först vid kvällningen, när de kommit fram till byn och Jesus accepterat deras invit om kvällsmat, händer det. Då – när han bryter brödet tillsammans med vännerna – förstår de plötsligt vem han är. Måltiden avslöjar honom.
4 UPPDRAG MISSION NR 2 2016
EMMAUS-BERÄTTELSEN ÄR EN utmaning för alla tiders
predikanter: inte ens Jesus kunde öppna deras ögon efter en hel dags förkunnelse. Men måltiden var suverän – oemotståndlig. I berättelserna om Jesus förknippas måltiden med tacksamhet, med liv som ges, med gåvor som delas så att alla får, med måltidsgemenskap och befrielse. Det är mycket av detta som finns i det sekulariserade samhället. En rad positiva faktorer förknippas med måltider. Inte många talar illa om måltider. Risken är snarare att måltider kommersialiseras och förytligas. Det är inget fel på snabbmaten. Ibland tvingas vi alla att laga maten på kort tid. Det viktiga är inte hur lång tid maten tillagats på, snarare att vi får tid att äta i lugn och tacksamhet. Låta måltiden landa i oss. MEN OM JAG ÄR ENSAM? Frågan blir allt mer angelägen i vårt samhälle där ensamhushållen ökar i galopperande takt. Många finner det svårt att laga mat till sig själv. Många nästan skäms över att ensamma stå utanför hamburgerstället och äta för sig själv. Det finns kanske ingen enkel lösning, men vi borde befria varandra till att våga njuta av födan också i ensamhet.
Maten är på flera sätt helt avgörande i vårt samhälle idag. Den överdrivna köttkonsumtionen, främst av allt så kallat rött kött, är direkt relaterad till vår tids ödesfråga, miljö och klimat. Vi behöver därför lära oss att äta mer vegetariskt, mer närodlat och närproducerat, enklare kanske men också godare.
MAT OCH MÅLTIDER BINDER oss samman, gör oss gott. Våra invandrade vänner lär sig oftast vårt samhälles vanor, vårt språk och våra normer. Men de håller gärna i det längsta fast vid egna mattraditioner. Det man ätit som barn och vuxit upp med, får en stark social plats.
Och vi som fötts och vuxit upp i det svenska landskapet kan nostalgiskt tala om ”mammas köttbullar”. Gamla recept binder oss samman. Det hindrar oss inte att uppskatta de rikedomar som våra invandrare bidragit med i form av ingredienser, grönsaker och kryddor. Det är också så att samma maträtter kan smaka olika i olika sammanhang. Inte ens favoriträtten smakar riktigt gott i ett utstuderat elakt sammanhang. Den sociala omgivningen påverkar våra smakupplevelser. Vi söker därför ofta att äta tillsammans med människor vi uppskattar, älskar och trivs med. Maten smakar bäst då. Själv brukar jag säga att det bara finns två villkor för en god måltid: goda råvaror och kärlek. Den största kärleken kan inte uppväga usla råvaror och de bästa råvarorna kan effektivt förstöras av bristande kärlek. Det handlar inte så mycket om dyrbar kost, inte så mycket om exklusiva råvaror. Men desto mer om enkel, god kvalitet. Måltiden är ett tillfälle där vi människor helt och fullt är människor, tar emot och ger.
Martin Lind
Ingen ska skämmas över att njuta av mat. Till Guds verkligt stora gåvor hör födan vi intar. Gud har gjort oss sådana att vi måste äta och dricka för att leva. Varje måltid är därför en måltid i tacksamhet för livet, släkt med den heliga måltiden. Men ett omedvetet förhållningssätt och snabbätna maträtter kan ligga nära föraktet för Guds gåvor.
Martin Lind är tidigare biskop i Linköpings stift 1995-2011, nu verksam som biskop i lutherska kyrkan i Storbritannien, docent i systematisk teologi vid Lunds universitet, lärare vid teologiska högskolan i Madurai, Indien 1978-1980, ledamot av Gastronomiska Akademien tallrik fem.
UPPDRAG MISSION NR 2 2016: RÄTTEN TILL MAT 5
–MATEN FÖRDE OSS SAMMAN När bilderna på flyktingarna från Syrien som var på väg genom Europa hade visats på tv i några veckor fick fem goda vänner i Lund nog. Med en skåpbil fylld med livsmedel reste de söderut för att ta emot flyktingarna med varm mat. – Uppskattningen vi får är värd allt det hårda slitet, säger Kurdawan Chaomar, en av eldsjälarna. text: marie bosund hedberg
DET VAR I SEPTEMBER förra
foto: we act sweden
året som vännerna bestämde sig för att göra en insats. De har alla resturangerfarenheter som kockar eller krögare och de skapade gruppen ”Alla är kockar” på Facebook. Den gruppen fick snabbt många givmilda följare och efter en vecka gav kockarna sig iväg mot Zagreb i Kroatien dit många
6 UPPDRAG MISSION NR 2 2016: RÄTTEN TILL MAT
syriska flyktingar kommit via Turkiet och Grekland. 33-årige Kurdawan Chaomar är en i kockgänget och berättar med stor inlevelse om hur de mötte utmattade flyktingar som stoppats vid gränsen mellan Kroatien och Serbien. – Vi lagade 2 500 portioner vegetarisk gryta som vi delade ut på olika ställen. En mataffär i Lund hade skänkt grönsaker och andra livsmedel, totalt närmare tre ton, men allt det tog slut.
GRUPPEN ”ALLA ÄR KOCKAR” I LUND. KURDAWAN CHAOMAR STÅR NÄST LÄNGST TILL HÖGER.
SKÅPBILEN FYLLS MED LIVSMEDEL FÖR RESAN SÖDERUT.
NUMERA ÄR KURDAWAN CHAOMAR PROJEKTLEDARE I ”WE ACT SWEDEN”.
EN DAG BLEV DET PUMPAGRYTA EFTERSOM DET VÄXTE PUMPOR PÅ EN ÅKER BAKOM OSS…
I OKTOBER KOM DET 20 000 FLYKTINGAR TILL LESBOS VISSA DAGAR. DET ÄR LITE LUGNARE NU UNDER VINTERN MEN DE SOM KOMMER ÄR I MYCKET SÄMRE SKICK.
Så vi fick skörda det vi hittade. En dag blev det pumpagryta eftersom det växte pumpor på en åker bakom oss… Efter några veckor åkte Kurdawan hem till Lund men han och några av de andra kockarna bestämde sig för att åka till den grekiska ön Lesbos, dit många tusen flyktingar i månaden väljer att ta sig i båtar från Turkiet. Här har han varit sedan i oktober med bara några korta avbrott. Han delar sin vakna tid mellan köket, att förpacka och dela ut mat och att bygga flottar som kan dra in flyktingarna när de klivit ur båtarna. När vi talas vid har han just serverat tusen portioner vegangryta till olika förläggningar på ön. PROTEINBOMB
– Det är rena proteinbomben, försäkrar han. Linser, tomater, ris och grönsaker. Om det är gott? Det måste det vara för vi äter ju av den själva. Några ur den ursprungliga gruppen från Lund har återvänt hem för att kunna försörja sig. Hemma i Sverige är Kurdawan engagerad i ett företag som forskar för att få fram ett ekologiskt djurfoder som skulle kosta en bråkdel av vad befintliga foder kostar. – Jag väntar på resultaten och då är det bättre att göra lite nytta här, förklarar han. Senast jag var hemma var
det svårt att se på tv vad som händer här och veta hur det är i verkligheten. Det var också obehagligt att lyssna på det rasistiska snacket. Jag har fått frågan om det är terroristgruppen Isis som vi matar på Lesbos. Jag är lycklig när jag är här! – I oktober kom det 20 000 flyktingar till Lesbos vissa dagar. Det är lite lugnare nu under vintern men de som kommer är i mycket sämre skick. De är nerkylda och fryser i sina blöta kläder. EN SKÅL VARM GRYTA
Kurdawan berättar om sammanhållningen som vuxit fram mellan alla de hjälporganisationer som finns på ön tillsammans med volontärer och militärer. ”We act Sweden” som startade i Malmö och Lund i september, är numera en paraplyorganisation för flera mindre grupper som arbetar på ön. – Jag minns en dag med riktigt dåligt väder och vi var alla glada över en skål varm gryta. Maten förde oss samman där i leran. Vad säger flyktingarna om er? – De kallar oss för änglar. Jag kommer aldrig att glömma deras tacksamhet och deras leenden. Den varma grytan vi ger dem är så mycket mer än de kex som de får för att hålla hungern borta. Har du upplevt något som du aldrig kommer att glömma? – Det var i början på vår resa. På gränsen mellan Slovenien och Kroatien
träffade jag 14-årige Jacan från Syrien som tappat bort sin familj. Han talade bara arabiska och det dröjde innan jag kunde få tag på en tolk. Det visade sig att hans pappa hamnat i Österrike – och han hade pojkens pass. Jag körde dit och hämtade det men när jag lämnade över det till gränspoliserna hade det blivit ogiltigt. Då bestämde jag mig för att smuggla honom till hans pappa. Jag gömde Jacan under mat och kastruller i min skåpbil och vi kom fram utan att bli upptäckta. Vad är det som driver dig att ställa upp så helhjärtat för andra människor? – Jag är själv flykting. Jag kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn för 22 år sedan från irakiska Kurdistan. Jag kan sätta mig in i de här flyktingarnas situation för jag vet vad de har gått igenom. Hur länge tänker du stanna på Lesbos? – Några veckor till. Den 31 mars ska jag åka till Kurdistan, inbjuden av regeringen. Man vill att jag ska leda ett liknande hjälpprogram som vi har byggt upp på Lesbos. Vad har du för råd till andra som vill göra en insats? – Man behöver inte resa ut som jag har gjort. ”We act Sweden” är en grupp på Facebook och når ut till följarna med information. 90 procent av dem arbetar på hemmaplan och gör en stor insats där. Det kan alla andra också göra. •
UPPDRAG MISSION NR 2 2016: RÄTTEN TILL MAT 9
VAR DAGS MAT Idag finns det flera olika sätt att mätta våra magar och tillfredsställa våra smaklökar. Det var länge sedan det självklara valet på tallriken var sås, potatis och en köttbit. Vi har tittat på vad som ligger på tallriken idag och serverar några aktuella mattrender. Vem vet, det finns kanske en blivande matklassiker. Välkommen till bords! ATT HÄMTA MAT I SOPORNA och obekväm sanning att mycket av den mat som produceras slängs utan att ha gett näring åt någon. Dumpster diving, eller containerdykning betecknar företeelsen att ta vara på mat (och andra saker) som kasserats, genom att leta i soprum och containrar. Det som populärt kallas att ”dumpstra” eller ”dajva” brukar handla om att ”dyka” i sopcontainrar utanför matbutiker på jakt efter mat som av olika skäl kastats. Dumpster diving är ett av de mer konkreta sätten att råda bot på matsvinnet; de flesta som dumpstrar i matbutikernas containrar gör det av klimat- och miljöhänsyn. Mycket
DET ÄR EN VÄLKÄND
mat slängs för att bäst föredatum passerat, trots att maten är fullt ätbar. Frukt och grönsaker kastas ofta av utseendeskäl snarare än för att de inte går att äta; fläckade bananer eller konstigt formade paprikor som inte passar in i butikernas hyllor eller i vår föreställning om hur en bra grönsak ska se ut. Dumpster diving i sig är inte olagligt, men det är det däremot att bryta sig in på annans egendom (till exempel inhägnade områden) och att bryta upp lås.
Rotselleri. Min hjälte i köket! En underbart mångsidig råvara som jag alltid återkommer till.”
56 KG/ÅR Så mycket fullt ätbara livsmedel kastar vi per person i Sverige, visar de senaste mätningarna. Totalt slängs 1,2 miljoner ton matavfall per år i det här landet. Det gäller att skilja på matavfall (det som blir över och inte kan sparas när man lagat och ätit mat) och matsvinn (som är rester av råa eller tillagade livsmedel). Nu arbetar bland annat Livsmedelsverket och Jordbruksverket för att lära oss att planera våra matinköp bättre. De påpekar också att Bäst-före-datum inte är det samma som Bäst-att-slängadatum.
Sandra Mastio i ”Mat av Mastio” 10 UPPDRAG MISSION NR 2 2016: VAR DAGS MAT
FRÄMLING PÅ MIDDAG middagsgäst som hoppade av i sista minuten. Det blev startskottet för Facebookgruppen Främling på middag som nu har nästan 3 000 medlemmar över hela landet. För ett och ett halvt år sedan gjorde Mikael Eriksson i skånska Svedala något rejält för att bryta ensamheten som han kände efter sin skilsmässa. När han stod med en tom stol inför en planerad sushikväll tog han chansen och sökte kontakt med hungrig främling via en av Facebooks köp- och säljgrupper. Det blev en lyckad kväll och dagen därpå startade han sin egen grupp. ”Jag gjorde en spontan grej som resulterade i så otroligt mycket kärlek och värme. Jag bjöd in en främling till mitt hem för att äta middag med mig och min familj! Jag vill se om det går att sprida den kärleken till fler genom att få andra att göra samma sak”, skriver han på sin sida. ”Oväntade möten och spännande mat både till vardags och fest. Roligast blir det såklart om man använder detta EN INBJUDEN
forum till att enkelt hitta någon du inte känner som vill eller behöver någon att äta med. Har du mycket linssoppa i grytan men du sitter själv och vill dela med dig? Lägg upp en annons och bjud in så många du har plats för.” Middagsidén blev snabbt en succé och det finns lokala grupper på andra platser i Skåne, i Göteborg, Norrköping Stockholm, Umeå och Ljungby. Victoria Eade utanför Ljungby blev inspirerad och gjorde ett upprop och har skapat gruppen Främling på middag Småland. Hon fick fullt kring sitt köksbord efter sin första inbjudan. ”Givetvis är man välkommen även om man har en bit att åka”, skriver hon. ”Obs alkoholfritt. Barn också välkomna. Jag bor i en stor skola och tänkte ordna grillbuffé och dessert. 8 personer finns det plats för. Dela gärna.” – Maten är inte alltid det viktigaste men en måltid är ett utmärkt tillfälle att utbyta kulturer och erfarenheter, förklarar Mikael Eriksson. Det är ett jättebra sätt att göra främlingar till människor.
Norsk skrei, pulled pork, olivolja, chiafrön eller choklad med hög kakaohalt – när många börjar prata lyriskt om samma sak kan man vara säker på att det inte är någon slump. Bakom varje så kallad mattrend finns alltid minst ett nöjt företag som har lyckats med sin marknadsföring.”
Ur ”Makten över matkassen” av Anders Ingvarsson och Ann-Helen Meyer von Bremen
SVERIGES MEST SÅLDA BOK ”Sju sorters kakor” som kom i en ny utgåva i höstas räknas som Sveriges mest sålda bok. Den kom ut första gången 1945 på ICAs bokförlag och har sedan bearbetats och moderniserats många gånger. Det är konditorn och bakboksförfattaren Mia Öhrn som står bakom den senaste versionen.
LAG MOT MATSVINN MATBUTIKER SOM INTE skänker bort överbliven mat riskerar böter på upp till 700 000 kronor eller två års fängelse enligt en ny lag i Frankrike som träder i kraft i juli i år. Franska mataffärer förbjuds att slänga eller förstöra mat som inte sålts. Istället måste de donera den till välgörenhet eller som djurmat. Detta för att komma till rätta med det stora matsvinnet där ätbar mat inte kommer till användning. I Frankrike har media rapporterat om hur fattiga människor livnärt sig på mat som affärer kastar i soptunnor. Sedan dess har vissa affärer börjat hälla blekmedel på maten för att det inte ska löna sig att rota bland soporna. Dessutom har några personer gripits av polisen och åtalats för stöld av varorna som ska slängas. Det finns inga planer på liknande lagstiftning här i Sverige. Många butikskedjor samarbetar med olika hjälporganisationer och skänker mat som inte kan säljas.
UPPDRAG MISSION NR 2 2016: VAR DAGS MAT 11
EN KOKBOK OM DAGEN MAT FÖR DIN BLODGRUPP,
för 5:2-metoden, för veganer, för dem som älskar raw food eller långkok. Det finns en tydlig trend kring kokböcker som ges ut idag. De är starkt profilerade och vänder sig till dem som tycker om att tillbringa mycket tid i köket. Eller bara titta på bilderna i de påkostade böckerna. Härom året kom det ut 362 kokböcker i Sverige, alltså nästan en om dagen. Men alla köper inte kokböcker för att laga maten som de beskriver – kokböcker är inredningsdetaljer, samlarobjekt och kulturskildrare. Och det har hänt mycket med innehållet i dem sedan Kajsa Warg gav ut sin Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber 1755. Den är förstås utan bilder men innehåller målande beskrivningar på hur man bland annat gör rullsylta av
gammalt svin eller bakar fänkålskakor. Det är nog inte många som följer hennes recept idag men hon har efterföljare som är minst lika detaljerade på sin väg från utmärkta råvaror till en välsmakande måltid. Mastering of the art of French Cooking (1961) som Julia Child skapade under sina år som amerikansk diplomathustru i Paris är ett sådant exempel. Att följa hennes recept på Boeuf Bourguignon tar timmar men den väldoftande köttgrytan som blir resultatet är värd varenda minut vid spisen. Stockholmskrögaren Carl Butler blev trendsättare på 1970-talet när han gav ut sin kokbok med modern husmankost. Han tyckte att man skulle ”ta vara på allt som känns vettigt och fint, vare sig det handlar om en enkel soppa från Grekland eller en lyxig maträtt från Paris”.
Idag behöver inte man inte vara krögare, kock eller huvud taget i matbranschen för att ge ut en kokbok eller laga mat i tv. Artister som Plura och skådespelare som Per Morberg har nått framgångar i en andra karriär, liksom Camilla Läckberg, Pernilla Wahlgren och Börje Salming. Kokböcker säljer bättre än självbiografier…
MICHELIN SOM LEDSTJÄRNA annat skäl till resorna, ätandet eller historierna, berättelserna jag skriver, än längtan efter att för några korta ögonblick få uppleva känslan av att äntligen komma hem i mitt liv.” Så beskriver journalisten och författaren Mons Kallentoft sin passion, eller snarare sitt beroende, av att kunna resa runt och äta och dricka exklusiv mat och dryck på världens bästa restauranger. En färsk undersökning visar att 86 procent av svenskarna väljer resmål efter hur maten är på platsen men det är inte jämförbart med det som Mons ”DET FINNS INGET
12 UPPDRAG MISSION NR 2 2016: VAR DAGS MAT
Kallentoft beskriver i boken Food Junkie; livet, maten, döden: ”37 000 för en vit tryffelmiddag, 800 euro för en lunch, 13 000 för en natt på Four Seasons i Hongkong inklusive Lung Kings Heens grillade duva. Med svalbon, hajfenssoppa och abalone når summan lätt 20 000 Hongkongdollar. Men vadå.” Mons Kallentoft har satt ett namn på den här formen av missbruk, som han inte är ensam om. Han kallar sig själv för en gastroknarkare. Ett kapitel i boken handlar om hur han var nära att dö i akut blodförgiftning efter
en lång och blöt middag på Operakällaren i Stockholm för några år sedan och han beskriver också ångesten och ruelsen som kan infinna sig efter en extraordinär måltid. 2004 kom han ut med en annan reportagebok om god mat i världen, Food noir; mat, mord och myter. Den gav honom utmärkelsen Gourmand World Cookbook Award.
FOTO MAGNUS ARONSON
Detta lilla kraftpaket med näring som hjälpt till att hålla jordens befolkning vid liv sedan tidernas begynnelse.
Maria Fredin Skoog i ”Nötter”
NÄSTAN VAR TIONDE SVENSK ÄR FET I dag dör fler människor på grund av fetma än svält och undernäring. Detta enligt World Health Organization (WHO). Att fetma ökar så kraftigt beror på stillasittande yrken till skillnad från förr. Snabbmaten och överkonsumtionen av socker har också en stor inverkan på den dramatiskt snabba viktuppgång som skett under de senaste åren. Man räknar med att ungefär 800 000 svenskar lider av fetma, vilket motsvarar ungefär 14 procent av alla i åldern 16-84 år. Totalt i världen lider 200 miljoner män och 300 miljoner kvinnor av fetma. I väst har USA drabbas värst då ungefär 62 procent av amerikanerna är överviktiga och hälften av dessa är feta. Fetma.se
GE OSS IDAG VÅRT DAGLIGA BRÖD KERSTINS POTATISLIMPOR
Kerstin är med i Hyllie Park-kyrkan i Malmö och arbetar bland annat med ett språk-och-stick-café där SFI-eleverna i Kroksbäck får träna sin svenska tillsammans med stickare i alla åldrar. Men ibland hinner hon baka också! De här limporna passar bra till soppa och tar vara på lite potatis som kanske har blivit över. 4 limpor Jäsning: 30 + 30 minuter Ugn: 200°, ca 30 minuter 100 g jäst 1 liter vatten ½ kg kokt potatis 2 dl mörk brödsirap drygt 1 msk salt 2 msk malda brödkryddor 1½ liter rågsikt 1½ liter vetemjöl
Smula jästen i en bunke (gärna hushållsassistentens), värm vattnet till fingervärme, häll det över jästen och rör tills allt har löst sig. Mosa potatisarna och rör ner dem tillsammans med resten av ingredienserna. Arbeta ihop degen som en vanlig bröddeg och låt den jäsa i en halvtimme i bunken. Ta upp den på bakbordet, dela den i fyra delar och kavla ut varje del till en centimetertjock platta – långsidan får gärna vara lika lång som en ugnsplåts eller en långpannas kortsida. Rulla ihop varje platta till en limpa och lägg dem sida vid sida på bakplåtspapper på plåten eller i långpannan. Pensla med olja mellan dem om du vill kunna dela på dem extra enkelt efter gräddningen. Låt dem jäsa i en halvtimme. Skär snitt i dem med en vass kniv och grädda dem i nedre delen av ugnen, 200 grader varm, i ungefär en halvtimme. Dela på dem, lägg dem uppochner på ett bakgaller och låt dem svalna under bakduk. UPPDRAG MISSION NR 2 2016: VAR DAGS MAT 13
– Jag har jobbat med hållbart jord- och skogbruk i utvecklingsländer i 35 år. Om jag vore ung i dag skulle jag jobba i samma spår, säger Anders Ölund som representerade Svenska kyrkan på FNs klimatmöte i Paris i december.
–Torkans och svältens offer minskar – VI BEHÖVER ETT HÅLLBART JORDBRUK,
hållbart skogsbruk och hållbara ekosystem. Vi behöver motverka avskogning därför att vegetationen håller kvar vattnet, som försörjer träd och annan vegetation som i sin tur binder växthusgaser. Där det finns för lite vegetation ökar risken för översvämningar, som dessutom sköljer bort bördig jord. Det kan leda till hungersnöd. Bekämpning av hungersnöd och utsläpp av växthusgaser hänger samman, säger Anders Ölund. 1981 åkte han med sin fru Anna-Kristin till Etiopien för att jobba med landsbygdsutveckling efter torkan och svälten på 1970-talet. Då pågick utvecklingen av många jordbruksmetoder. Bönderna började jobba med terrasseringar, foder, gräs och mjölkkor. Djuren separerades från den odlade marken för att inte förstöra terrasserna. – Precis innan vi åkte hem 1984 uppstod en ny svår situation med torka och svält. Vi organiserade kokning och 3 500 undernärda barn i tio byar fick näringsrik gröt. Tack vare att hjälpen kom tidigt kunde många barn räddas. När 4–5 000 ton katastrofsäd sändes från Sverige, från Lutherhjälpen med stöd av sida, fick lokalbefolkningen matransoner hem till familjen och grötkokningen till undernärda barn kunde fasas ut. Mellan 1997 och 2013 jobbade Anders som tematiker i jordbruksfrågor i policyenheten i Svenska kyrkans internationella arbete. Han arbetade med att kvalitetssäkra arbetet som görs ute i fält dels med workshops för samarbetspartners om hållbara jord- och skogsfrågor och klimat, med information för
14 UPPDRAG MISSION NR 2 2016: PORTRÄTTET
ANDERS ÖLUND ÅLDER 66 år YRKE Agronom AKTUELL MED Är i södra Zimbabwe för att undersöka åtgärder som fungerar när torkan är så svår som nu och för att se om man förbättrat metoder att använda vatten sedan torkkatastroferna 1987, 1992, 2003 och 2011.
BEKÄMPNING AV HUNGERSNÖD OCH UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER HÄNGER SAMMAN.
församlingar och stift i Sverige och att utveckla policys. Har vi mindre fattigdom och svält nu än när du påbörjade ditt uppdrag? Generellt sett är det bättre nu. Målet som fao hade 1996 var att reducera antalet undernärda människor från 800 miljoner till 400. Under åren ökade antalet undernärda i stället till en miljard, men sedan har siffran sjunkit till 800 igen. Eftersom vi har en växande befolkning kan vi ändå säga att situationen har blivit något bättre. – I de områden som det långsiktiga arbetet pågått har bönderna fått bättre skördar så att man klarar torråren bättre, även 2015. Men det stora bortfallet av regn förra året har lett till utbredd torka i söder, öster och norr, vilket kan resultera i hungersnöd och svält om inte barn och vuxna får livsmedelshjälp 2016. Hur är framgångsreceptet? – Det är viktigt att jobba med lokalbefolkningen. Om man gör detta ”top-down” fungerar det inte. Anders ser problem med begreppet klimatneutralitet, som han menar bara är en möjlighet för de industrialiserade länderna att köpa sig fria från att bromsa sina egna utsläpp genom att finansiera plantering. Man borde både plantera skog och låta bli att släppa ut växthusgaser. Samtidigt är fattiga människor i utvecklingsländer helt beroende av att odla mark. – Fattiga människor har inga pensioner, de är beroende av att själva kunna använda och disponera naturresurserna under lång tid för att överleva. • text: erik graver. foto: anders ölund
FRÅN EN PLANTSKOLA I TISABALIMA SOM SVENSKA KYRKAN STÖDER I NORRA ETIOPIEN.
porträttet
FRUKTTRÄD PLANTERAS I ORISSA I INDIEN.
MED RIKLIGT MED KOMPOST OCH VATTEN FRÅN EN BRUNN BLEV DET STOR SKÖRD AV POTATIS HOS BÖNDER I PROJEKT I SÖDRA ETIOPIEN.
BARN HOS MODELLBONDE I SÖDRA ETIOPIEN OKTOBER 2015.
UPPDRAG MISSION NR 2 2016: PORTRÄTTET 15
enkät
VAD ÄR EN PERFEKT MÅLTID FÖR DIG? 16 UPPDRAG MISSION NR 2 2016: ENKÄTEN
enkät
Det finns inget givet recept på den perfekta måltiden men ibland känns det som i Kroyers målning Hipp Hipp Hurra, det blir inte bättre än så och då handlar det ändå inte om överdåd. Med familj och vänner kommer man ganska nära det perfekta och med en rejäl dos gröna smaker blir det underbart. Och pågår måltiden långt in i den ljusa sommarnatten blir den perfekt, det handlar om att njuta och umgås. Svårare än så är det inte. HANNU SARENSTRÖM MAT- OCH TRÄDGÅRDSINSPIRATÖR
En perfekt måltid i vår smak är tillsammans med människor som vi älskar eller är nyfikna på så att samtalen blir långa. Mat finns det gott om så att vi kan sitta länge och njuta. Smaker, texturer, färg och form lyfter upp varandra och gör att varje tugga blir en smaksensation. Gröna, hållbara och galet goda rätter är givetvis en självklarhet. ELENORE BENDEL ZAHN OCH KAROLINE JÖNSSON MATBLOGGARE OCH PROGRAMLEDARE I ”VEGORÄTT” I SVT
Den maten som min man Heinz lagar, han är duktig i köket. Jag äter gärna lite varierat, allt från tysk korv till vegetariskt. En perfekt måltid innebär också spänstiga och givande samtal med dem som sitter runt bordet. ANTJE JACKELÉN ÄRKEBISKOP
Lugn och ro med vänner. Kan vara en trerätters lyxmiddag men lika gärna lite ost och kex med grannar i byn. Gemenskap, dela vardagsbekymmer. Kunna prata om erfarenheter men utan att var frågvis eller besserwisser. Måltiden låter fokus förflyttas ömsom till maten ömsom till den som talar. Att ”låta maten tysta mun” är bara tråkigt! BITTE MÜLLER-HANSEN PROGRAMANSVARIG GASTRONOMIPROGRAMMET VID HÖGSKOLAN I KRISTIANSTAD
UPPDRAG MISSION NR 2 2016: ENKÄTEN 17
betraktelsen
TACKSÄGELSEBÖN Kristus, vi tackar dig för din outsägligt rika gåva. Du blev ett svar på vår bön, ett bröd för vår hunger. Hjälp oss nu att vara ditt svar till dem som saknar vad vi äger i överflöd. Hjälp oss att höra det rop som du har hört, förstå den nöd som du har förstått, tjäna den mänsklighet som du har tjänat. Uppenbara för oss ditt bords hemlighet – ett enda bröd och en enda mänsklighet.
OLOV HARTMAN, PRÄST OCH PSALMDIKTARE (1906-1982) 18 UPPDRAG MISSION NR 5 2015: BETRAKTELSEN
NYTT NATIONELLT FORUM: SAMHÄLLE & EXISTENS Hur ser religionens roll ut i dagens samhälle? Är den en utmaning och resurs, hot eller möjlighet? Det är frågor som ska diskuteras på konferensen Samhälle & Existens i Malmö i april. OLITIK, MEDIA, KULTUR OCH
är grundfundament i samhällets uppbyggnad och det är problematiskt om dessa områden blir som isolerade stuprör som aldrig rör vid, korsar eller går in i varandra, säger Albin Tanke, präst och leg. psykoterapeut samt projektledare för Samhälle & Existens. Därför vänder sig konferensen till stora delar av hela samhällsbygget och årets särskilda tema är ”Religion som utmaning och resurs, hot och möjlighet”. – I Malmö pekar moskéernas kupoler mot samma himmel som kyrkans 1300-talsspira. Här rör tempel och synagoga samma jord. I det Sverige som idag alltmer växer fram och där Malmö finns i utvecklingens framkant, är tro och religiös tillhörighet inte ett privat särintresse utan en angelägenhet som rör både samhälle och existens, förklarar RELIGION
initiativtagaren till konferensen, Svenska kyrkan Malmös kyrkoherde Anders Ekhem. Religion, tro och existentiella frågor börjar i allt högre utsträckning tas på allvar just som viktiga samhällsfrågor. Vissa ser trons och religionens nya synlighet som ett hinder, som en del av gårdagen, som ska förpassas till historiens skräpkammare. På konferensen diskuteras även den sekulära statens ansvar att ge unga människor förutsättningar att öppet leva i sin tro, snarare än att lockas av religiös extremism. Likaså vad det betyder för det politiska samtalet om religion får vara en angelägen samhällsröst som låter sig höras i media och på ledarsidorna. Även samtal om de oskiljaktiga banden mellan kultur och religion och om hur konsten, precis som religionen, bidrar till en fördjupad förståelse av det mänskliga. • albin tanke
KONFERENS I MALMÖ 26–27 APRIL 2016
SAMHÄLLE
EXISTENS
SAMHÄLLE & EXISTENS Konferensen Samhälle & Existens 2016 är ett samarbete mellan Svenska kyrkan i Malmö och Malmö Högskola. Årets konferens äger rum på Slagthuset, Kyrkans hus och Malmö högskola den 26–27 april 2016. Några av talarna är: kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, ärkebiskop Antje Jackelén, EU-parlamentarikern Cecilia Wikström, författaren och journalisten Per Svensson, komikern och konstnären Kakan Hermansson, författaren Mustafa Can, SVT-profilen Kristofer Lundström, tidigare VDn för Svenskt Näringsliv Ebba Lindsö, DNs kulturchef Björn Wiman, Sydsvenskans politiska chefredaktör Heidi Avellan, sexologen Malena Ivarsson, professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld samt Svenska kyrkan Malmös kyrkoherde Anders Ekhem. För mer information om tider och platsbokning: www.svenskakyrkan.se/ malmo
UPPDRAG MISSION NR 2 2016: MALMÖ 19
Situationen är svår i Eritrea, där fyra av fem bor på landsbygden. Många har flyttat ned från bergen för att få bättre tillgång till vatten
och bor i tältläger i väntan på att hus ska byggas i regi av Lutherska Världsförbundets Eritreaprogram. Många väljer att fly i stället.
ERITREAS FLYKTINGAR
GLÖMS BORT Eritrea är en av de stora ursprungsländerna i den pågående flyktingkrisen. Tre länder ”bidrar” till de största flyktingströmmarna: Syrien, Afghanistan och på tredje plats Eritrea. Många flyr undan repressalier för sina åsikter eller sin tro. text: stig lundberg foto: magnus wåhlin
20 UPPDRAG MISSION NR 2 2016: ERITREA
ET ÄR SVÅRT ATT uppskatta
Eritreas befolkningsantal, men flera bedömare menar att det sjunker. Många flyr, samtidigt som det inte är möjligt för många eritreaner att bilda familj som eftersom de är inkallade till militärtjänst för tio år eller mer med enbart fickpengar som ersättning. Många eritreaner flyr till Europa via Sudan och Libyen. Många barn och kvinnor hamnar i lägren i Etiopien när männen försöker ta sig till Europa. Även Sydsudan härbärgerar flera tusen eritreaner. Tidigare har många flytt till Israel via Egypten och Sinai, ungefär 50 000 är fast i Tel Aviv. 30 000 flyktingar har hittat vägen till Yemen, mitt i krig och oroligheter. Det är till och med en liten grupp om ett hundratal personer som sitter fast i Indonesien, eftersom de utan framgång försökt ta sig till Australien, som har infört en mer restriktiv flyktingpolitik.
150-ÅRIGA BAND MED SVERIGE
Många av de eritreanska flyktingarna har Sverige som mål. Kontakterna och relationerna med Sverige är som ett garnnystan där vi hör ihop och där trådarna nu verkligen inte går att skilja längre. De tidigaste trådarna tvinnades genom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, efs, en inomkyrklig väckelserörelse i Svenska kyrkan, som i mars 1866 landsteg i Massawa i Eritrea med de första tre missionärerna. Många var de eritreaner som kom till Sverige från Eritrea under befrielsekriget mot Etiopien och när den etiopiska marxistiska militärregeringen förföljde oliktänkande av olika schatteringar. Ett stort och viktigt bidrag från svenska civilsamhället och enskilda svenskar var stödet till den eritreanska befrielserörelsen, en kamp som till sist ledde till Eritreas självständighet i maj 1991 och självständighetsförklaringen i maj 1993. DE OLIKA BILDERNA
Den eritreanska diasporan är splittrad. Den gamle mannen, en väl etablerad svensk med ursprung i Eritrea säger: ”Du måste förstå – Eritreas problem beror inte på en dålig regering. Allt har sitt ursprung i konflikten med Etiopien och situationen av ständig mobilisering på grund av hot och brutna överenskommelser från grannen i söder.” Dessa människor fortsätter att regelbundet besöka Eritrea även nu – samtidigt som tusentals ur den yngre generationen väljer att lämna Eritrea på farofyllda vägar. I radions P1 uttalade sig den svenskeritreanska journalisten Meron Estephanos i november 2015: ”Det enda som i grunden kan förändra Eritrea är om den nuvarande regeringen i landet försvinner för gott. Inget kan byggas tillsammans med denna regim”. 5 000 FLYR VARJE MÅNAD
Eritrea lider inte av någon akut naturkatastrof och är inte en krigsskådeplats. Samtidigt är det ca 5 000 människor som varje månad riskerar allt för en osäker och farofylld flykt till grannländerna, till Libyen och över
Medelhavet till Europa. Eritrea betraktades från 1991 fram till kriget mot Etiopien 1998 som ett möjligt föregångsland i Afrika när det gäller stolt självständighet, initiativrikedom och långsiktigt möjlig väg till en afrikansk version av demokrati. Konflikten med Etiopien gjorde att landet hamnade i en återvändsgränd, regimen blev kontrollerande och repressiv mot sin egen befolkning och behovet av mobilisering och soldater i mängd blev en målsättning som allt och alla skulle underordna sig. Alla i åldern 16–56 år är möjliga att inkallas till militär- och samhällstjänst på obestämd tid, vilket gör att ungdomar och unga vuxna inte längre kan planera för sin egen framtid.
MÅNGA AV DE ERITREANSKA FLYKTINGARNA HAR SVERIGE SOM MÅL.
KYRKOR RIGORÖST KONTROLLERADE
Att tänka fritt är inte tillåtet. Alla frikyrkor är förbjudna sekter. Ortodoxa, lutherska och katolska kyrkor är tillåtna men rigoröst kontrollerade. Säkerhetstjänsten slår på olika sätt sina bläckfiskarmar om alla, vare sig man befinner i Eritrea eller i exil. Men Eritrea utmärker sig. fns särskilda undersökningskommission för mänskliga rättigheter, mr, skriver i sin rapport i juni 2015: ”Eritreas regering är ansvarig för systematiska och omfattande mr-överträdelser som skapat ett samhällsklimat av fruktan där olika åsikter kvävs, och där en stor del av befolkningen är tvångsarbetare eller i fängelse – och där hundratusentals flyr landet.” Samtidigt pågår just nu ett intensivt diplomatiskt arbete – inte minst från eu och enskilda regeringar i Europa, för att öka biståndet till Eritrea och för att minska flyktingströmmen från Eritrea. •
UPPDRAG MISSION NR 2 2016: ERITREA 21
i korthet Det händer ju att vi skrattar åt att ”fika” är det första svenska ordet som utländska vänner lär sig. I höstas blev det ännu tydligare än förut att det finns en anledning till att det är så: när vi välkomnar människor som just har lyckats ta sig hela vägen till oss har vi kanske inte så många gemensamma ord, och det finns många utmaningar att ta sig an för oss allihop, men lyckas vi bjuda på kaffe, te, saft och något till kan vi i alla fall alltid slå oss ner och komma igång. Det är utgångspunkten för Verbums nya bok Världens fika som ska ge goda exempel på hur en enkel måltid blir betydelsefull för integration, gemenskap och mänsklig värme. – Församlingar, föreningar, studieförbund, tjänstemän och spontana frivilliga i hela Sverige gör enorma insatser för att ta emot nyanlända från olika platser i världen och tillfälliga gäster från Rumänien och Bulgarien. Den mänskliga värmen och den personliga kontakten har blivit viktigare och viktigare i takt med att ondskans ansikten, fattigdomen och klimathoten, har blivit så tydliga, säger Anna Braw, redaktör för Världens fika. Hon har gjort ett upprop över landet och bett alla som är engagerade att berätta om sina erfarenheter av de här gränslösa mötena. Hon vill bland annat veta vad som serveras på knytkalasen numera och om stickcaféet har blivit ett stick22 UPPDRAG MISSION NR 2 2016: I KORTHET
och-språkcafé, och vad blir det till kaffet där? Boken kommer ut senare i vår men senast den 21 mars kan man skicka sitt bidrag (gärna med bilder) till varldensfika@verbum.se eller till Världens fika, Verbum, Box 22543, 104 22 Stockholm.
FOTO: JAN STORM
VÄRLDENS FIKA
KRISTEN KYRKA I ALEPPO BOMBAD ISTANBUL LIGGER I SALA Den blå moskén i Istanbul hamnade i världspolitikens centrum i början på året när en självmordsbombare sprängde sig själv till döds och dödade ett antal turister som var på väg att besöka den. Det är betydligt lugnare utanför den blå moskén i Sala, kopian som Jan-Erik Svennberg har byggt hemma i sin trädgård. För snart fyrtio år sedan besökte han Istanbul och Turkiet för första gången och blev så fascinerad av stadens och landets historia och kultur. Numera har han byggt ett tjugotal modeller av kända byggnader, bland annat palatsen Topkapi och Dolmabahçe, även de i Istanbul. Den som vill kan besöka Jan-Erik Svennberg och hans trädgård som döpts till Lilla Istanbul.
I förra numret av Uppdrag Mission berättade vi om prästen Serop Megerditchian och församlingslivet i det krigshärjade Aleppo i Syrien. Serop berättade om miraklet att församlingens kyrka skonats från skador, trots fyra år av upprepade bombattacker i området. I slutet av januari fick vi uppgifter om att kyrkan skadats allvarligt av en bomb. Vi fick även veta att Serop, som verkat i församlingen under tjugo år, nu flyttar till Kanada. – På juldagen träffade fanatikerna området med tre bomber. Alla föll cirka 50 meter från mig. Jag överlevde som av ett mirakel. Den dagen beslutade jag att lämna Aleppo. Jag har fått ett turistvisum till Toronto, berättar han. På kyrkans Facebooksida ligger det ute bilder på skadorna, men också bilder på hur församlingsborna nu är i full gång med att reparera kyrkan igen. – Tack gode Gud att vi överlevde, säger Serop Megerditchian.
ÖST INSPIRERAR VÄST Teologer som hör hemma i olika teologiska traditioner kan genom inspiration av en tredje källa utvecklas i samma riktning. Det visar en avhandling i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, som jämfört John Wesleys och Nicolai Frederik Severin Grundtvigs teologier. John Wesley (1703−1791) och Nicolai Frederik Severin Grundtvig (1783−1872) var två mycket inflytelserika teologer med ursprung i det anglikanska England respektive det lutherska Danmark. Wesleys teologiska idéer och kyrkliga initiativ har fått internationell spridning och i många länder influerat kyrkor och bildat nya kyrkor, skolor, sjukhus och universitet. Även Grundtvigs idéer har haft stor betydelse, inte bara i Skandinavien, utan också internationellt. Jørgen Thaarup har analyserat och jämfört sju viktiga teologiska teman (bland annat dynamisk människosyn, den uppsökande Guden och treenighetsläran) hos Wesley och Grundtvig med hjälp av de två teologernas publicerade texter. Bland materialet återfinns predikosamlingar, psalmer och debattskrifter. Han har också studerat källor inom den östliga teologin, till exempel texter skrivna av grekiska kyrkofäder − representanter för fornkyrkan – och den moderna ortodoxa konfessionens egna teologiska texter. − Hos såväl Wesley som Grundtvig hittar jag ett eko av teologier från den tidiga östliga traditionen eller snarare från de första århundradena före splittringen i öst och väst, säger Jørgen Thaarup. Studien visar hur en gemensam
inspiration från en tredje källa kan föra olika teologiska traditioner närmare varandra. Detta är viktigt till exempel för den teologiska dialogen mellan olika kyrkor. Källa: Göteborgs universitet
INSAMLING FÖR MÄNNISKOR I NÖD Behoven är stora och katastrofinsamlingen fortsätter därför under 2016 till Svenska kyrkans insatser runt om i världen. Svenska kyrkan finns på plats för flyktingar från Syrien, på Afrikas horn och vid naturkatastrofer för att nämna några exempel. Insamlingen för medmänniskor som drabbats av konflikt och katastrof har hittills kommit upp i ca 29 miljoner kronor. Vill du ge en gåva till Svenska kyrkans internationella arbete kan du skänka en enskild gåva eller också bli månadsgivare. Du hittar mer information på svenskakyrkan.se/ internationelltarbete
HISTORISKT VÄRMEREKORD Ny forskning pekar på att den genomsnittliga sommartemperaturen i Europa de senaste 30 åren sannolikt är den högsta på minst 2000 år. Ett par århundraden under romartiden och vikingatiden var dock lika varma som 1900-talet i sin helhet. En rekonstruktion av sommartemperaturen i Europa under mer än 2000 år har just publicerats av 45 forskare från 13 länder i tidskriften Environmental Research Letters. Rekonstruktionen visar varma somrar från tiden kring Kristi födelse fram till 200-talet, följda av över lag kallare
somrar från 300-talet till 600-talet. Varma somrar dominerade under vikingatiden och medeltiden innan generellt kallare somrar följde under Lilla istiden från 1300-talet till 1800talet. En betydande uppvärmning ägde rum cirka 1920–1950 och återigen sedan slutet på 1980-talet. Rekonstruktionen bygger på data från trädringsserier och historiska dokument och återger mycket troget de temperaturer som uppmätts meteorologiskt i Europa sedan 1700-talet. Källa: Stockholms universitet
SLOPAT EXPORTSTÖD GER RÄTTVIS HANDEL Stödet till export av jordbruksprodukter kommer att upphöra, enligt ett bindande avtal som slutits av medlemsländerna i världshandelsorganisationen wto. Avtalet slöts på ett möte i Kenya 23 december. Syftet med avtalet är att göra handeln med jordbruksprodukter mer rättvis för de fattiga länderna. Svenska kyrkan har länge verkat för hållbara jordbruk i utvecklingsländer. Samtidigt har många industriländer gett sina jordbruk omfattande exportstöd. Det har bland annat lett till en stor export av jordbruksprodukter från Europa till Afrika under många år. Det har varit svårt för många afrikanska bönder att sälja produkter på sina hemmamarknader. EUs exportbidrag har redan minskat mycket, men avtalet är ändå en viktig markering och betyder att ett av flera problem i den globala handeln med mat minskar. Källor: International Centre for Trade and Sustainable Development och Svenska Dagbladet. UPPDRAG MISSION NR 2 2016: I KORTHET 23
ANDERS INGVARSSON OCH ANN-HELEN MEYER VON BREMEN
MAKTEN ÖVER MATKASSEN
JONAS HASSEN KHEMIRI
ALLT JAG INTE MINNS Albert Bonniers förlag, 2015
Bokförlaget Arena, 2015
OWE WIKSTRÖM
DEN DOLDA DÖRREN Natur och kultur, 2014 FEELGOOD-BOK OM DÖDEN I sin senaste bok skriver Owe Wikström om döden. Tidigt i läsningen gör han klart att hans syfte är att skriva om att vara död och ge olika perspektiv på det. Det handlar alltså inte om döendet utan om innehållet att faktiskt vara död. Wikström har tidigare skrivit tänkvärda böcker som behandlar svåra ämnen och lyckats göra det till något läsvänligt och bestående, som man minns och bär med sig. Det har han lyckats med igen. Läsaren får följa en grupp personer som Wikström har samtal med i några kapitel, kring att vara död respektive vad som händer efter döden. Dessa personer och samtal återkopplar Wikström till då och då i sin text, som alla representerar olika aspekter av vad som sker efter döden. Det blir väldigt avskalat, enkelt och lätt att ta till sig. Detta varvas med hans egna reflektioner och erfarenheter, som ju är gedigna och omfattande men fortfarande inte svåra att förstå. Mycket av texten handlar om att acceptera att man själv ska dö och undanflykten från den insikten som gestaltas med målande bilder kring hur det kan ta sig uttryck, att exempelvis på en kyrkogård inte ens kunna relatera till sin egen död. Texten utmanar också naturvetenskapen som en röd tråd genom hela boken med olika frågeställningar. Det är inte en svår bok att läsa, tvärtom. Trots att det är ett svårt ämne liknar boken Wikströms tidigare böcker i sin framställning och kan man tala om feelgood-böcker om döden, så är det här ett mycket bra exempel som torde tilltala många målgrupper. ELENA SÖRBRAND Prästkandidat, Luleå stift
VEM VÄLJER VÅR MAT? Bokens inledning blir symbolisk med ett reportage från en svensk lantbrukare, hans livsverk och hur lantbruket är matens ursprung. En bonde beskrivs som ”en vårdare, både av den svarta mullen och av vårt jordklot”. Samtidigt som lantbruket blivit livsmedelsindustri och bonden en producent. Vi konsumenter blir alltmer intresserade av vad vi äter men maten har aldrig producerats så långt från vårt middagsbord som nu och vi har aldrig vetat så lite om hur den har odlats eller fötts upp. Ett budskap är att det finns ett litet hopp för framtiden eftersom det skapats nya kanaler för att sälja mat, närodlat och närproducerat, till konsumenterna som till exempel handlar i gårdsbutiker eller kooperativ. Författarna är erfarna journalister som skrivit åtskilliga artiklar och böcker om lantbruk, livsmedel, ekonomi och miljö. Den här boken är också ett stycke gediget journalistiskt grävande. Den är fylld av statistik, analyser och belysande fakta. Bakgrunderna och resultaten av omskrivna livsmedelsskandaler finns med, till exempel hur det kunde hamna hästkött i fryst, industritillverkad lasagne i hela Europa för några år sedan. Vi får också veta att 75 procent av ”vårt dagliga bröd” som säljs tillverkas på tre svenska bagerier. Framgångsrik marknadsföring har banat väg i Sverige för rekordförsäljning av olivolja, kyckling och lax – men vem behöver vitaminberikat vatten? Boken går knappast att sträckläsa men varje kapitel tar upp nya infallsvinklar på matens ursprung och vår rätt till mat. Den är ett perfekt underlag för en studiecirkel men också god läsning för alla som vill veta mera om hur makten över våra matinköp har flyttats från bönderna och konsumenterna till några få livsmedelskoncerner. Och om det är möjligt för oss att ta tillbaka den. MARIE BOSUND HEDBERG Redaktör, Malmö
JAKT PÅ SORGENS KÄRNA ”Grannen tar i hand och önskar mig lycka till med att försöka rekonstruera Samuels sista dag. Om jag ska ge dig något råd så är det att hålla det enkelt. Bara berätta vad som hände – rakt upp och ner. Jag har läst utdrag ur dina andra böcker och där kändes det som om du gjorde det onödigt svårt för dig.” Det är ett välkänt fenomen att människor blir arga av sorg. Konflikter över dödsbon är inte ovanliga och elaka ord runt kistan förekommer oftare än vad någon skulle önska. Men ibland, när jag har haft en begravning där ilskan bubblar, får jag känslan av att det är kärleken som är så stark att den blir till aggressivitet, att det där fula egentligen är en del av något vackert. Jonas Hassen Khemiris bok Allt jag inte minns ger en mångbottnad bild av sorgen, som bekräftar den känslan. Författaren vill få reda på vad som hände i Samuels liv de sista månaderna, dagarna. Var hans död en olycka? Var det självförvållat? Vems fel var det? Och vem talar egentligen sanning? Boken lyckas att hitta sorgens spektrum i Samuels vänners berättelser. Vi hör berättelsen från olika perspektiv, från Vandad, Laide, Pantern, mamman och mormorn, alla ger sina bitar till historiens mosaik, och ofta säger en bit emot någon annans. Grannens goda råd verkar inte så enkelt att följa. Jonas Hassen Khemiri har ett sätt att skriva på som gör att jag njuter av att läsa varenda sida. Jag gillar stilgreppet med intervjuform utan att man får läsa frågorna, och historiens växlande berättarröster men jag tvivlar på att det passar alla. När jag först läste boken gjorde slutet mig besviken, jag tror att jag hade förväntat mig en större aha-upplevelse. Nu i efterhand tänker jag att det kanske är så med de djupaste frågorna om liv och död, att aha-upplevelserna inte kommer utan det är i mosaikens mångfald som sanningen kan skymta fram? Allt jag inte minns är en jakt på sorgens kärna, kärleken som väver sitt nät genom våra liv och känslorna som uppstår när en reva har gått och en älskad har lämnat oss. MALIN PIHLGREN NYLANDER Assistent och präst i Svenska kyrkan Dubai
24 UPPDRAG MISSION NR 2 2016: LÄST SEDAN SIST
–Vilken nytta gör vi fängelsepräster? Det blir tyst i den stora konferenssalen när Hennie Human ställer sin fråga: ”Gör ditt arbete någon nytta?” Han är präst i reformerta kyrkan och sedan 2003 nationellt ansvarig för kriminalsjälavården i Sydafrika. Fastän han ger ett lugnt och ödmjukt intryck, så är hans starka engagemang uppenbart. I den föreläsning som följer utmanar han kompromisslöst oss samlade delegater. Men först får vi i smågrupper under några minuter dela uppriktigt med varandra ifall vi tror att våra insatser i fängelser och på häkten faktiskt har någon verkan. När föreläsningen fortsätter delar Human med sig av erfarenheter från det nya Sydafrika som värkte fram i och med att landet blev en demokrati, och som kom att ställa helt andra krav på fängelse- och rättsväsendet. Det handlade bland annat om att demilitarisera systemet, och att gå från ett strafftänkande till ett kriminalvårdsperspektiv där samhället tog på sig ett ansvar att hjälpa intagna att läkas som människor och att inte återfalla i brott. POSITIV PÅVERKAN
I den genomgripande förvandling som kriminalvården genomgick började denna i sin tur sätta press
på de religiösa organisationer som var involverade i fängelsearbetet. Nu krävde man av dem att faktiskt kunna påvisa att också deras verksamhet var relevant och hade någon form av positiv och förändrande verkan. Apartheidsystemet hade också i hög grad avspeglat sig i människors utövande av sin tro i Sydafrika. Människor av olika hudfärg eller etnisk bakgrund firade inte gudstjänst tillsammans, och religionen hade varit central för att legitimera apartheidideologin. När sedan landet blev fritt kunde detta att värna frihetsberövades rättighet att utöva sin religion och underlätta för dem att göra det vara en relevant uppgift för fängelsesjälavården. På vilka sätt bidrog själavården till de intagnas rehabilitering? Vilket var det mervärde som den andliga vården utgjorde för kriminalvården i jämförelse med andra psykosociala insatser?
VILKEN ÄR VÅR ROLL?
På samma sätt som Human beskriver hur sydafrikansk kriminalsjälavård tvingats gå till botten med sitt egentliga uppdrag, för att ta reda på vad det idag konkret kan sägas bestå i och hur det bäst kan utföras, så rör dessa frågor också vid något mycket känsligt hos oss konferensdeltagare som sitter samlade i Sydney. Det handlar inte minst om vår identitet –vilka är vi egentligen i vår roll? Vilket är vårt uppdrag?
Hur kan vi förstå vad den kyrka är som sänt oss? Frågeställningar som i slutändan sträcker sig långt utanför fängelsemurarna och som kommer att följa oss svenska delegater ända hem till våra arbetsplatser och församlingar: Vad består egentligen evangelium i – konkret här och nu? Genom vilka signaler visar vår samtid oss vad kyrka skulle kunna vara i Sverige idag, i kriminalvården och i samhället i stort? Hur kan vi få öron som hör och ögon som ser? Efter en intensiv förmiddag avslutar Hennie Human sitt anförande med att citera Nelson Mandela: ”Det har sagts att man inte känner en nation förrän man har varit i dess fängelser. Ett land ska inte bedömas utifrån hur det behandlar sina högst uppsatta medborgare utan dem längst ned.” • magnus hedqvist Magnus Hedqvist, fängelse- och häktespräst för Svenska kyrkan i Kalmar, deltog nyligen i den sjunde världskonferensen för fängelsekaplaner i Sydney.
UPPDRAG MISSION NR 2 2016: STIPENDIERAPPORT 25
a v e l p p u k c fi i –V gästfriheten i Nepal Josefine och Mattias, som tillhör Saronkyrkan i Göteborg, ville undersöka hur modernt missionsarbete fungerar och båda hoppades på att få resa till Nepal. När flera olika organisationer bad om hjälp kunde de ge sig iväg på sin första resa som volontärer med uppdrag bland både barn och vuxna. text och foto: josefine nyström och mattias ragnarsson
26 UPPDRAG MISSION NR 2 2016: NEPAL
Det luktar bränd plast, avgaser och mat. Bilar och motorcyklar kör i zick-zack på de trånga vägarna och tutar för att meddela sin framfart. Affärerna är inträngda i botten av husen och skyltar på disken ut mot vägen berättar vad de säljer. Det är allt ifrån elektronik, färgglada tyger, fårhuvuden till godis och engångsförpackningar av hårschampo. Vår resa började med en djupdykning i ”äkta” nepalesiskt liv långt från turistgatorna i Kathmandu, i staden Mahendranagar som gränsar till Indien i den västra delen av landet. Vår värd Santosh välkomnade oss med öppna armar och vi fick en vit schal runt halsen som traditionen bjuder för att hedra gäster. Han arbetar i en organisation som heter Sewak Mitra vars uppdrag är att bistå familjer som drabbats av hiv. De gör detta genom att ge ett ekonomiskt bidrag till barnens skolgång samt fungerar som ett slags mentorer och förebilder då de varje månad besöker familjerna i hemmet för att följa upp hur det går för barnen. För många av barnen var detta en stor hjälp eftersom en eller båda föräldrarna gått bort till följd av sin sjukdom. SNABBKURS I NEPALESISKA
Utöver att vi fick följa med i hans arbete i organisationen tog Santosh sig tid till att visa oss andra ngos, icke-statliga organisationer, i staden. Han gav oss vår första snabbkurs i nepalesiska, lät oss följa med till olika kyrkor, presenterade oss för sin familj och sina vänner, såg till att vi mådde bra och delade dagens alla måltider med oss. Något som vi var väldigt tacksamma för och som gav oss en första inblick i den gästfria kultur som Nepal har som signum. Några veckor senare väntade en skumpig bussfärd på 21 timmar från Mahendranagar
till landets nästa största stad, Pokhara. Staden kallas ”himlen på jorden” och jämfört med att sitta på en buss utan fjädring och med skränig musik i öronen kändes det onekligen som att kliva av i himmelriket. Till en början hade vi ledig tid då vi passade på att smälta de första veckornas intryck och ta en tur upp i Himalaya som ständigt lockade med sina synliga bergstoppar från staden. Fyllda med ny energi och arbetslust kastade vi oss in i engagemang nr två: att arbeta i den kristna organisationen acn. De har sedan jordbävningen förra året arbetat mycket med att få ut hjälpsändningar till drabbade områden samt tagit på sig att driva återuppbyggnaden under en längre period i några byar. Under vår tid med dem fick vi möjlighet att uppleva både och. MÅNGA VOLONTÄRER
Det första vi fick vara med om var just en hjälpsändning. Vi var många som engagerade oss volontärt i att packa påsar med hygienartiklar, mat och varma filtar inför den stundande vintern. Det var en glädje att se så många ungdomar, vuxna, utländska volontärer och äldre från kyrkan arbeta sida vid sida för att hjälpa de som drabbats hårdast efter jordbävningarna i april och framåt. Och glädje var något som hängde kvar dagen efter också när vi packade in oss själva i en buss och körde mot utlämningsplatsen några timmar bort. Vi fick en snabbkurs i nyckeln till framgång i Nepal – flexibilitet. Det vi trodde skulle vara en dagsutflykt drog ut på tiden och det beslutades att vi var tvungna att stanna över natten i en stad. Detta berodde på en blockad som startat några veckor tidigare mellan Indien och Nepal. Under denna tid (och även i skrivande stund två månader senare) hade Nepal svårt att få in nödvändiga förnödenheter eftersom de
UPPDRAG MISSION NR 2 2016: NEPAL 27
Möte med hiv-drabbade familjer i Mahendranagar.
DET VAR EN GLÄDJE ATT SE SÅ MÅNGA UNGDOMAR, VUXNA, UTLÄNDSKA VOLONTÄRER OCH ÄLDRE FRÅN KYRKAN ARBETA SIDA VID SIDA
importerar det mesta från just Indien. Detta ledde till ransonering av bensin och varje dag åkte man förbi kilometerlånga köer till bensinstationerna. Det var alltså detta som sinkade oss – bensinbrist. Men utan någon skada skedd (förutom på vår svenska planeringsmani) tog vi nya tag dagen därpå och delade ut dessa efterlängtade paket. Vi mötte familjer som bodde tillsammans under samma provisoriska tält av presenning och hade gjort så i tre månader. Deras hem hade totalraserats under jordbävningen och många hade förlorat både hem, släktingar och sina jobb till följd av detta. Trots allt tungt dessa människor gått igenom var det ändå en glädjens dag att få komma dit och möta dem och dela ut dessa livsnödvändiga paket. UTMANA OSS SJÄLVA
Vårt nästa uppdrag i organisationen var att följa upp en utbildning i engelska som en brittisk missionär hållit för lärarna i engelska i en av acns byar, Shreenathkot. Så vi packade ihop oss och åkte ut på de skumpiga vägarna igen med sikte på denna bergsby. Till en början var vi lite omtumlade över att kastas in i detta arbete. Ingen av oss är ju lärare i engelska så hur skulle detta gå till? Men sedan tog vi mod till oss och försökte göra det bästa av situationen. Det var ju trots detta vi ville med vår resa, att utmana oss själva och hugga tag i
28 UPPDRAG MISSION NR 2 2016: NEPAL
det som organisationen hade behov av just nu. För varje dag vi tillbringade i denna bergsby blev allting bättre och bättre. Man vande sig vid de enorma risportionerna man blev tilldelad vid varje måltid, vande sig vid att bo i ett lerhus med majs som torkade i taket och drog till sig både megaspindlar och möss, man vande sig vid att tvätta sig ur en hink och man började känna sig mer och mer hemma i familjen vi delade alla måltider med. Till och med arbetet som engelsklärare gick bättre än förväntat. Vi fick bidra med lite glädje i undervisningen genom att komma med lite kreativa idéer om hur man kunde göra lektionerna roligare. Så från att ha varit resans största utmaning blev det till slut den perioden man ser tillbaka på som den roligaste och mest äventyrliga. Resten av tiden i organisationen gjorde vi upp planerna inför en hälsoutbildning som skulle hållas efter att vi lämnat landet. Där fick jag användning av min kunskap som dietist. Vi kom tillbaka till ett regnigt Sverige lagom till julförberedelserna och vi förundrades över att vi bara en månad tidigare befann oss i ett land så annorlunda vårt eget. Och över hur mycket snabbare man vänjer sig vid att vara tillbaka än man vande sig vid kulturen i Nepal. Men kvar finns alla fina minnen och vännerna man mött. Och vem vet? En dag kanske vi återvänder till detta bergiga och vackra land.” •
DANSUPPVISNING I BYN SHREENATHKOT.
PÅSAR MED FÖRNÖDENHETER TILL JORDBÄVNINGSDRABBADE OMRÅDEN. HUS SOM RASERATS I JORDBÄVNINGEN.
TEXT: MARIE BOSUND HEDBERG
r! ö k k i n u n e i r e g n u j s –Vi Att dela ut stipendier för resor och projekt som genomförs här hemma eller utomlands hör till Lunds Missionssällskaps mest synliga verksamheter. Föreningen EKOO! i Lund har fått 200 000 kronor i resebidrag för konserter och samarbete med sångare, körer, skolor, universitet, kyrkor och kulturinstitutioner i Ghana under två veckor i maj. Kören EKOO! firar tioårsjubileum i år och arbetar för att förvalta repertoaren med framför allt vokalmusik från olika delar av Västafrika. En stor del av körens repertoar är på Ewe-språket som talas i Volta Region i Ghana. Körledaren Eva Kunda Neidek har sedan femton år årligen vistats i Västafrika för att bland annat studera sångtraditioner och rytmer, och en följd av Evas vistelser är denna kör som sedan starten har spelat in två skivor och turnerat i Sverige och utomlands.
30 UPPDRAG MISSION NR 2 2016: STIPENDIATEN
– Vår kör är unik i sitt slag, med sin historia och våra afrikanska repertoarer som vi är ensamma om i Sverige, säger Åsa Yderstedt, körmedlem och ordförande i föreningen EKOO!. Det är mycket speciellt att sjunga på Ewe-språket, det har ljud som inte vi har och ibland är vi förvånade över att vi kan. Men det gör något med en att få sjunga så. VARFÖR GÖR NI DEN HÄR RESAN? – Vi vill ge tillbaka av den rika musik- och sångskatt från Ghana som kören blivit välsignad med genom åren, och presentera denna musik i ”nordiska rösters” klädnad. Vi har gjort liknande resor till Gambia och Senegal tidigare. VILKA ÄR ERA SAMARBETSPARTNERS I GHANA? – Vår körledare Eva har förberett resan i samarbete med Metodistkyrkan i Volta Region, universitetet i Cape Coast, National Museum och Kwame Nkrumah Memorial Park i Accra.
Kören EKOO! förbereder sin resa. Körledaren Eva Kunda Neidek står längst upp till höger.
ÄR DET VIKTIGT ATT KYRKAN FINNS MED SOM EN PARTNER? – Kyrkan är en stor och viktig plattform för oss – utan den hade vi förlorat ett ben. Det finns en rik musikskatt i kyrkan och den är gränsöverskridande. Kyrkan har på flera plan varit en dörröppnare för oss och vår gemenskap, både hemma i Sverige och när vi har besökt olika sammanhang i Västafrika. Ett starkt minne är från nyåret 2014 när EKOO! gav en konsert i katedralen i Ziguinchor i Senegal tillsammans med en lokal kör och lokala artister. För några av de medverkande var besöket i kyrkan deras livs första. Nyårskonserten blev en mötesplats inte bara för individer, men också för olika religiösa traditioner. Dock gjorde musiken oss alla trygga – i den fanns inga gränser. STIPENDIATER Övriga stipendiater hittar du på www.lundsmissionssallskap.se
GLOBALT NÄTVERK STÖDER EKUMENISKT ARBETE Lunds Missionssällskap grundades 1845 och är Sveriges äldsta. De allra första svenska missionärerna i Indien och Kina kunde resa ut på uppdrag av sällskapet. Idag har missionsarbetet tagit helt nya former och utvecklats till gränslösa samarbeten, utbyten och dialog och genomförs av grupper eller enskilda. Missionsbegreppet omfattar även arbetet för fred och ickevåld och en världsvid gemenskap. Lunds Missionssällskap har ett nära samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete. Biskopen i Lund är hedersordförande och vi verkar utifrån de breda nätverk som styrelseledamöterna har både här hemma och utomlands. Starka band finns även till den teologiska fakulteten vid Lunds universitet, Centrum för teologi och religionsvetenskap, och särskilt till ämnena missionsvetenskap och religionsteologi. UNGDOMAR VIKTIGA Lunds Missionssällskap förvaltar avkastningen på de gåvor som testamenterats till sällskapet och fyra gånger om året delas rese- och projektbidrag ut till sökande från hela landet, och antalet sökande har ökat markant under de senaste tio åren. – I första hand stöder vi ungdomar, de är viktiga för oss eftersom de har en framtid och vågar se över kultur- och religionsgränser, säger Samuel Rubenson, ordförande i Lunds Missionssällskap. Oftast söker de resebidrag för olika slags volontärinsatser. Vi stödjer även utbytesverksamhet av olika slag och vill gärna uppmuntra till en mångfald av uttrycksformer med projekt som innehåller musik, konst och film. KUNSKAPSUTBYTEN Lunds Missionssällskap arbetar dessutom med fyra noder över världen. Dessa mötesplatser för utbildning oh interreligiös dialog finns i Hongkong, Kapstaden, Jerusalem och Malmö. Vi lånar erfarenheter
från varandra och ställer frågor som vad Malmö kan lära av Kapstaden, Hongkong eller Jerusalem. Eller tvärtom – vilka erfarenheter och lösningar kan Malmö bidra med. I Hongkong har vi gett stöd till ett centrum för studiet av mötet mellan kristen tradition och kinesisk kultur, och genom detta till utbyten med universitet i Kina, men också till teologisk utbildning för de många minoritetskyrkorna i Sydostasien. I Kapstaden finansierar vi professuren The Desmond Tutu Chair vid den teologiska fakulteten vid University of Western Cape. I Jerusalem stöder vi Svenska teologiska institutet, STI, och dess arbete med religionsdialog och religionsteologi genom bidrag till en professur i religionsteologi. I Malmö stöder vi Fosie församlings arbete tillsammans med moskén i Rosengård och olika nätverk för en förståelse mellan olika religiösa traditioner, framför allt islam och kristendom. www.lundsmissionssallskap.se
VILL DU MEDARBETA? Vill du skriva artiklar, bokrecensioner, debattartiklar eller analyser i Uppdrag Mission? Hör av dig till redaktör Marie Bosund Hedberg, 0733-60 87 54 eller red@uppdragmission.se.
VILL DU PRENUMERERA PÅ UPPDRAG MISSION? Tidskriften kommer ut fem gånger om året (inklusive ett tjockare temanummer under sommaren). En helårsprenumeration kostar 200 kronor inom Sverige, 300 kronor inom övriga Europa och 350 kronor i övriga världen.
SÅ SÖKER DU LUNDS MISSIONSSÄLLSKAPS STIPENDIER Lunds Missionssällskap delar varje år ut resestipendier till i första hand ungdomar under utbildning för tjänst i kyrkan och missionen och grupper vars resa är en del av ett ömsesidigt utbytesprogram mellan kyrkor och ekumeniska organisationer. Resan ska vara väl förberedd och ingå i en långsiktig informations- eller utbildningsverksamhet och ansökan ska innehålla en realistisk budget för genomförandet. Numera kan stipendieansökan bara göras via Lunds Missionssällskaps sida, www.lundsmissionssallskap.se/ stipendier. Fyll i det elektroniska formuläret enligt anvisningarna och skicka det per e-post till stipendium@lundsmissionssallskap.se Skicka in din ansökan i god tid! Sista datum för att söka stipendierna är 15 februari, 15 maj, 15 augusti och 15 november. Räkna med att du kan få svar på din ansökan några veckor senare. När resan eller projektet har avslutats ska stipendiaten/stipendiaterna kunna dokumentera sina erfarenheter i text och bild, rapporter som kan komma att publiceras i Uppdrag Mission och/eller på hemsidan. Maila in text och bilder till rapport@lundsmissionssallskap.se
pendium ansökan om resestismissionssallskap.se
Du kan anmäla dig antingen genom att maila till red@uppdragmission.se eller genom att skriva till redaktionen, se adress sid 2. Ange namn, adress, mailadress och telefonnummer. Du kan också kontakta redaktionen, 0733-60 87 54. EN TIDSKR IFT FRÅN LUNDS MISSION SSÄLLS
ansök an om
projektbidrag
Ansökan skickas per epost till stipendium@ Namnge pdfen lundsmissionssallskap.se med ditt namn och dagens datum, Eventuella bilagor t.ex: Maria_Larsso ska skickas per n_20110214.p post Box 32, 221 00 Lund. Märk försändelsentill Lunds Missionssällskap, Stiftskansliet, df med ”Ansökan Projektbidrag”. i av LMS) Beslut (fylls i av LMS)
Beslutsdatum (fylls
Sökandes namn (obligatoriskt)
Telefon (obligatoriskt)
Sökandes namn
Adress (obligatoriskt)
(obligatoriskt)
Telefon (obligatoriskt
)
E-post (obligatoriskt)
Adress (obligatoriskt
)
Resans längd, alternativt
datum för utresa och
hemresa (obligatoriskt) E-post (obligatoriskt
)
Samarbetspartner på
resmålet (obligatoriskt)
Privat initiativ eller genom
Projektets längd
(obligatoriskt)
en organisation (obligatoriskt) Samarbetspartner
Resans budget (obligatoriskt)
Privat initiativ eller
Syfte med resan (obligatoriskt)
Projektets budget
(obligatoriskt)
genom en organisation
(obligatoriskt)
(obligatoriskt)
Syfte med projektet
(obligatoriskt)
KAP • NR 2, 2016 • ÅRGÅN G 170 • 45 KR
Rätten till mat
VÅRA TEMANUMMER:
0805.pdf epost till: stipendium@lund Ansökan skickas per datum, t.ex: Hans_Hansson_10 ditt namn och dagens Namnge pdfen med Beslut (fylls i av LMS) Datum (fylls i av LMS)
1 (2)
1 (2)
www.lundsmissionssallskap.se
NÄSTA NUMMER UTE 28/4 llskap lunds missionssä en tidskrift från en tidskrift från lunds missionssällskap
166 • 45 kr • nr 4 • 2012 • årgång
nr 4 • 2011 årgång 166
Halva sanningen finns på den andra sidan
EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR 4 • 2013 • ÅRGÅNG 167 • 45 KR
–detta är mit t mal mö! ann ilmar nils per martin sHifaa
Västra Jerusalem Rabbinen på baRRikadeRna 14 Östra Jerusalem det lilla huset i sheikh JaRRah 24 analys söRen Wibeck om den histoRiska konflikten 6
EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP • NR
EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONSSÄLLSKA P • NR 4, 2015 • ÅRGÅNG 169 • 45 KR
LESBOS MATEN 4, 2014 • ÅRGÅNG 168 • 45 KR FÖRDE OSS SAMMAN 6 NEPAL VI UPPLE VDE DEN GÄSTF RIA KULTUREN ENKÄTEN VAD 26 ÄR EN PERFE KT MÅLTID? 16
andreas sonja CeCilia lina riCHard BoB
jeHosHua karin tony marie jonas sandra
Kapstaden
Birgit Bo rafael elsie kristina
6 sin kärlek till malmö 16 ilmar reepalu om d är en del av malmö per Brinkemo somalilan 20 är olika i malmö BoB Hansson alla 39 HENNES SOPBERG FÅR SYDAFRIKA ATT VÄXA 10 om framtidens malmö kristina olsson HÄR HJÄLPS MAMMOR OCH BARN TILL ETT TRYGGT LIV 30 INTERNATIONELL FÖREBILD I KAMPEN MOT HIV 36 FRAMTIDEN FORMAS FÖR DEN FRIA GENERATIONEN 38
BLIR DET SOMMAR FÖR KRISTNA I MELLANÖSTERN? PAKISTAN LÄNGST NER PÅ SKALAN 10 EGYPTEN OROLIGHETERNA ÄR INTE ÖVER 30 ANALYS EMIGRATIONEN FORTSÄTTER 40
TEMA:
KONTAKTA MARIE BOSUND HEDBERG 0733-60 87 54 PREN@UPPDRAGMISSION.SE
DET GODA MÖTET MALMÖ DÄRFÖR TIGGER MARIA FRÅN RUMÄNIEN 4 LIMA GATUBARNET LUIS ENRIQUE BLEV SKOLBARN 26 1 UPPDRAG MISSION NR 4 2015: DET GODA MÖTET HAMMENHÖG ERIC STARTADE ASYLHJÄLPEN 34
UPPDRAG MISSION NR 2 2016: LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP 31
POSTTIDNING B Returadress: Nätverkstan ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg
foto: magnus aronson/ikon
4� 1� 1� 1� 8� 6� 3� 0� 0�
– för allas rätt till mat Khine Wut Hmone Kyaw är två år gammal. Hon är en av 795 miljoner människor som ofta äter för lite, för näringsfattigt och för sällan. Trots att mat är en mänsklig rättighet. Trots att jordens resurser skulle kunna föda oss alla. Var med och bekämpa en av världens största orättvisor!
SMS:a MAT till 72905 och ge 100 kr
FÖR ALLAS RÄTT TILL MAT
Swisha till 9001223 PG 90 01 22-3 BG 900-1223 www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete